Min medmänniska är inte en främling, en fiende eller ett objekt. "Den andras", ögon som genomborrar mig är någon som kan väcka mig till ansvar och medvetenhet. Hon är Guds gåva, nöd eller behov som jag ställs inför, hon är jag. Vi är alla ett.
Vem är en främling i mitt liv?
Alla som jag inte får och vågar träffa som t ex min släkt och gamla vänner, väntar på att de ska höra av sig och själv vågar jag inte störa
SvaraRadera