Psoriasis

Psoriasis är en sjukdom som ger utslag på huden och andra besvär. Orsaken är en alltför snabb tillväxt av hudceller och en låggradig inflammation i kroppen. Det finns olika former av psoriasis. De flesta går inte över men kan försvinna i perioder med hjälp av olika behandlingar. Psoriasis smittar inte.

Psoriasis kommer ofta i så kallade skov. Det innebär perioder med mer besvär och större utslag och perioder med små eller inga besvär.

Det finns flera olika former av hudförändringar vid psoriasis. De skiljer sig åt när det gäller hur utslagen ser ut och var på kroppen de sitter.

Plackpsoriasis visar sig som runda, några centimeter stora röda fjällande utslag som kan växa ihop till större områden, så kallade plack. Nya utslag kan klia särskilt mycket.

Utslagen kan komma var som helst på kroppen. Vanliga ställen är armbågarna, knäna, nedre delen av ryggen och hårbottnen.

Plackpsoriasis sitter oftast på båda sidor av kroppen, t ex på samma ställe på både höger och vänster armbåge. Det är vanligt att få utslag i ärr.

Symtom på guttat psoriasis är röda prickar stora som vattendroppar på huden.

Denna form kommer ofta i samband med halsfluss och det är vanligt att få utslag på stora delar av kroppen. Guttat psoriasis är vanligast under puberteten. Guttat psoriasis går över.

Invers psoriasis ger röda utslag med glansig yta i hudveck. Utslagen brukar t ex komma i ljumskarna, armhålorna, naveln och under brösten. Invers psoriasis fjällar inte.

Symtom på nagelpsoriasis är runda gropar i naglarnas ovansidor. Ibland lossnar yttersta delen av naglarna i från huden.

Pustulosis palmoplantaris ger utslag i handflatorna och på fotsulorna. Det börjar ofta med gula varblåsor som sedan blir brunaktiga. De torkar in och det bildas en skorpa som lossnar.

Huden i handflatorna och fotsulorna kan bli röd. Det kan klia och kännas ömt, speciellt när nya blåsor kommer.

Nästan alla som får PPP röker eller har rökt. Vissa läkare anser att PPP inte är en form av psoriasis, utan en egen sjukdom.

Kontakta en vårdcentral om Du tror att Du har psoriasis. Detsamma gäller om Du har psoriasis och får värk i en eller flera leder.

Vänta tills det blir vardag, om det är helg. Många mottagningar kan Du kontakta genom att logga in.

Oftast kan Du få hjälp på vårdcentralen, men om Du har svåra besvär kan Du behöva remiss till en hudläkare för att få rätt behandling.

Ring telefonnummer 1177 om Du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan Du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var Du kan söka vård.

En läkare kan ofta avgöra om Du har psoriasis genom en enkel undersökning.

Läkaren brukar undersöka hela kroppen för att se om hudutslagen sitter på de ställen som är typiska för psoriasis. För att se hur huden ser ut under utslagen brukar läkaren skrapa lite lätt på utslagen för att fjällen ska lossna. Ytan där fjällen har suttit är ljust rödaktig om du har psoriasis. Ibland syns också små punktformiga blödningar.

Du får berätta om när och var besvären kommer och om nära släktingar har psoriasis.

Oftast kan läkaren se direkt att det är psoriasis, men ibland behöver han/hon ta ett prov från huden för att vara säker.

Vilken behandling Du får beror på vilka besvär Du har. Det är vanligt att få prova en sorts behandling i taget för att se om just den behandlingen hjälper.

Det kan finnas ökad risk för biverkningar om Du får en och samma behandling under lång tid. Därför kan Du få variera mellan olika behandlingar.

Även om Du inte helt kan bli av med sjukdomen, så kan Du med hjälp av behandlingen få mindre besvär eller inga besvär alls under perioder.

Mjukgörande och avfjällande krämer och salvor är den grundläggande behandlingen. Vid lindrig psoriasis kan det räcka med att bada och smörja huden regelbundet.

Du kan bada bastu eller i badkar i 20 till 30 minuter när Du känner att Du behöver det. Då lossnar fjäll och flagor från hudens yttersta lager. Badet gör också det blir lättare att smörja in huden.

Du kan få bort fjäll och flagor genom att smörja med ett tjockt lager mjukgörande kräm eller salva flera gånger i veckan. Du kan använda kräm eller salva som innehåller t ex salicylsyra eller karbamid.

Om behandlingen behöver utökas med receptbelagda läkemedel fungerar de bäst om huden är så fri från fjäll som möjligt. 

Till hårbottnen finns avfjällande mjällschampo.

Regelbundna fotbad i kombination med kräm eller salva kan vara bra om Du har psoriasis på fötterna. Du kan eventuellt få medicinsk fotvård om Du har svår psoriasis på fötterna.

Du kan behöva smörja med starkt kortison om det inte räcker med mjukgörande kräm. Kortison dämpar inflammationen.

Det D-vitaminliknande ämnet kalcipotriol brukar hjälpa bra. Det finns salva, gel eller skum som innehåller både kortison och kalcipotriol.

Kortisonet verkar snabbt. Men efter behandlingen återkommer utslagen efter bara ett par veckor. Huden kan bli tunn om Du använder starkt kortison i flera år. Svagt kortison brukar inte hjälpa vid psoriasis.

Kalcipotriol verkar inte lika snabbt som kortison. Men det har få biverkningar och gör inte huden tunnare när det används en längre tid. Effekten sitter i lika länge som kortison.

En annan behandling är kräm eller salva som innehåller något av de verksamma ämnena pimekrolimus eller takrolimus. De gör inte huden tunnare och kan användas på känslig hud, t ex i ansiktet.

Du kan få ljusbehandling som dämpar inflammationen om krämer och salvor inte hjälper tillräckligt. Det finns olika typer av ljusbehandling.

Det finns en ovanlig form av psoriasis som kallas ljuskänslig psoriasis. Har Du den formen kan Du inte behandlas med ljus eftersom sjukdomen försämras av solljus och ljusbehandling.

En typ av ljusbehandling är ultraviolett ljus, UVB-ljus. Du får behandlingen i en ljuskabin tre till fyra gånger i veckan i en period på sex till åtta veckor. I början får Du vara i ljuskabinen i 20 till 30 sekunder och i slutet cirka fyra minuter. Helst bör Du ta bort fjäll med bad eller smörjning före ljusbehandlingen för att göra den effektivare.

Långa behandlingstider med UVB-ljus ökar risken för hudcancer. Därför får Du ett begränsat antal behandlingar. Barn brukar inte få ljusbehandling.

Du kan få ljusbehandling på hudkliniker, en del vårdcentraler och på Psoriasisförbundets behandlingsanläggningar.

Du kan få en behandling som kallas buckybehandling om Du har svårbehandlad psoriasis på vissa ställen på kroppen. Du blir då behandlad med en svag röntgenstrålning. Det är bara det yttersta hudlagret som påverkas. Metoden kan användas om Du har psoriasis på små hudytor, t ex i hårbotten, på öronen eller i underlivet.

Du får behandling på en hudklinik en gång i veckan i en period på sex veckor. Du får sällan behandling i mer än totalt åtta perioder. Det brukar vara minst sex månader mellan behandlingarna.

Du kan få läkemedel som innehåller metotrexat, acitretin, apremilast eller dimetylfumarat om Du har besvärlig psoriasis. De kan användas om Du inte har blivit bättre av läkemedel som Du smörjer på huden eller ljusbehandling. Behandlingen är ofta enklare och effektivare, men risken för biverkningar är större. Läkemedlen ska inte användas när Du är gravid eller ammar.

Metotrexat är cellhämmande och dämpar inflammationen. Du tar läkemedlet i låg dos. Metotrexat finns både som tabletter och sprutor.

En biverkan som kan förekomma är att levern påverkas. Genom att regelbundet lämna blodprov går det att tidigt upptäcka om levern har påverkats.

Metotrexat kan skada foster. Använd därför säkra preventivmedel under hela behandlingen och minst sex månader efter avslutad behandling. 

Acitretin dämpar i första hand celltillväxten men gör också att cellerna i överhuden får växa klart. Då minskar fjällningen. Acitretin finns som kapslar som Du sväljer.

Behandlingen blir mer effektiv om acitretin kombineras med receptbelagda krämer eller salvor och ljusbehandling. Du får kontrollera blodfetterna under behandlingstiden eftersom halten av blodfetter kan öka något.

Acitretin kan skada foster. Acitretin finns kvar i kroppen en lång tid efter att Du har avslutat behandlingen. Du som kan bli gravid ska använda säkra preventivmetoder under behandlingen och minst tre år efter avslutad behandling.

Om Du dricker alkohol när Du tar acitretin bildas ett ämne som är mycket fosterskadande och som finns kvar ännu längre i kroppen. Du som kan bli gravid ska därför avstå från alkohol under behandlingen och även under de första två månaderna efter avslutad behandling.

Apremilast hjälper till att minska inflammation och finns som tabletter. Du kan få apremilast om andra läkemedel eller ljusbehandling inte har fungerat. Aprimelast finns som tabletter.

Behandling med dimetylfumarat inleds med en låg dos och därefter höjs dosen gradvis. Den vanligaste biverkningen är besvär från mage och tarm. Dimetylfumarat finns som tabletter. 

Du är vanligt att få så kallade biologiska läkemedel när andra läkemedel inte har hjälpt tillräckligt eller om de inte är lämpliga.

Biologiska läkemedel är proteiner som är så stora och komplexa att de inte kan tillverkas kemiskt. De måste produceras i levande celler, och därför kallas de biologiska.

Biologiska läkemedel består oftast av så kallade antikroppar. De binder till ett protein i kroppen som orsakar inflammation och blockerar dess aktivitet.

Läkemedlen finns som sprutor som Du tar själv.

Vanligt solljus och bad i saltvatten har oftast en läkande verkan på psoriasis. Det dämpar inflammationen och den alltför snabba tillväxten av celler i huden. 

Klimatvård innebär att du vistas minst tre veckor i ett varmt och soligt klimat tillsammans med ett vårdteam. Teamet består av läkare, sjuksköterska, sjukgymnast eller hälsopedagog och i vissa fall psykolog och arbetsterapeut.

Klimatvård ger huden en naturlig ljusbehandling, medan utbildningen hjälper Dig att hantera sjukdomen och förbättra Dina levnadsvanor.

Huden består av flera olika lager och har bland annat som uppgift att skydda kroppen mot ultraviolett strålning och angrepp av bakterier och virus. Huden hjälper även till att hålla rätt kroppstemperatur.

Det yttersta hudlagret kallas överhuden. Ytterst i överhuden ligger hornlagret, som består av döda hudceller. Underifrån bildas hela tiden nya hudceller som i jämn takt ersätter gamla celler som lossnar. Den här omsättningen av hudceller tar sex till sju veckor.

Vid psoriasis bildas cellerna i överhuden snabbare än vanligt. Ett normalt hornlager hinner inte bildas och cellerna lossnar inte längre en och en utan i stora flagor. Dessutom finns det en inflammation i överhuden och i de yttersta delarna av läderhuden, det hudlager som finns under överhuden. Inflammationen ökar blodcirkulationen vilket gör att huden blir röd och varm.

Både arv och miljö har betydelse för om en någon får psoriasis eller inte. Exakt hur psoriasis ärvs är inte klarlagt men risken att få sjukdomen ökar om någon i den genetiska familjen har sjukdomen. Även om psoriasis är ärftlig krävs ofta att något utlöser den.

Några faktorer som kan utlösa och försämra besvären är dessa:

Infektioner, exempelvis halsfluss

Psykisk stress, t ex i samband med en skilsmässa, vid förlust av en närstående eller om Du blir arbetslös

Vissa läkemedel, t ex litium och en del blodtrycksmediciner

Alkohol

Rökning

Alla mår bra av att röra på sig, äta mer frukt och grönsaker och mindre processad mat. Det är t ex färdigmat och kött som har bearbetats genom bland annat saltning eller rökning, som korv och skinka. Även om det inte finns så mycket forskning om det ännu, tyder allt på att personer som har psoriasis är extra känsliga för ohälsosam livsstil.

Vissa så kallade livsstilssjukdomar är vanligare hos personer med måttlig till svår psoriasis, exempelvis diabetes typ 2, högt blodtryck, depression, övervikt och fetma.

Det kallas samsjuklighet och har sannolikt ett samband med inflammation i kroppen. Samsjukligheten kan påverka den psykiska hälsan mer än själva hudsjukdomen. En hälsosam livsstil kan därför leda till att både psoriasis och en eventuell annan sjukdom förbättras. 

Här kan Du få tips om rörelse i vardagen, hur mycket Du bör röra på Dig och hur Du kan komma igång med träning.

I vissa regioner finns speciella livsstilsmottagningar för den som har psoriasis. Där kan Du få råd om fysisk aktivitet, kost samt eventuell viktnedgång. Du kan också få råd om hur Du kan minska stress och användning av tobak och alkohol om Du behöver det.

Det kan ta tid att acceptera att Du har fått en kronisk sjukdom och att lära Dig att leva med den.

När Du har ett skov kan det kännas jobbigt om andra tittar och kommenterar hur Du ser ut. Du kan känna Dig annorlunda och utsatt. Det kanske gör att Du på olika sätt undviker att visa Din hud för andra. Det kan göra att Du begränsar Dig, t ex inte går till stranden och badar. För vissa kan besvären vara så stora att de påverkar hela det sociala livet.

Behandlingarna kan ibland kännas jobbiga. Det tar mycket tid att smörja in huden varje dag.

Med bra hjälp och behandling kan Du lära Dig att hantera de fysiska och psykiska besvär som sjukdomen innebär.

Du kan känna Dig ledsen och uppgiven när Du har ett skov. Då kanske Du lättare isolerar Dig och faller in i en ohälsosam livsstil. Kanske Du rör Dig mindre, röker mer och dricker mer alkohol. Men försök att tänka på att en hälsosam livsstil kan göra att Dina besvär förbättras. Fysisk aktivitet och att vara i naturen kan ge stora hälsofördelar, både fysiskt och mentalt. 

Försök att hitta sådant som ger just Dig kraft och glädje, exempelvis kontakt med vänner eller att vistas i naturen.

Se till att få stöd och svar på de frågor Du har. Ett bra stöd kan vara att prata med Din läkare eller annan vårdpersonal. Det är bra att ha regelbunden kontakt med sjukvårdspersonal som har specialkunskaper om sjukdomen.

En del kan bli hjälpta av KBT, kognitiv beteendeterapi.

Det finns även patientföreningar som Psoriasisförbundet, där Du t ex kan få tala med stödpersoner med egna erfarenheter av att leva med psoriasis. Det finns också en förening för unga.

En del som har psoriasis får även psoriasisartrit, som ger besvär i lederna. Det är vanligare att få ledbesvär om Du har nagelpsoriasis.

Psoriasisartrit kommer vanligen i åldern 30-55 år och hudsymtomen kommer oftast före ledbesvären. Även psoriasisartrit kommer i skov. Det är bara en tredjedel av alla som har psoriasis som får ledbesvär.

Det som anses vara typiskt för psoriasisartrit är att besvären ofta sitter i ett enstaka finger eller en enstaka led. Det kan t ex vara ett finger eller en tå som kan bli röd, svullen och göra ont. Även en knäled, fotled eller handled kan bli påverkad. Ibland kommer psoriasisartrit i ryggslutet i lederna mellan korsbenet och bäckenbenet. Om besvären sätter sig i flera leder brukar det inte vara i samma leder på båda kroppshalvorna.

Det förekommer också att benhinnor, senor och ögon blir inflammerade.

Det vanliga är att psoriasisartrit endast ger lätta besvär. Du kan ofta leva och arbeta som vanligt. Några får däremot en svårare form av psoriasisartrit där förloppet blir kraftigare. Flera leder kan påverkas samtidigt och det kan bli svårt med vissa rörelser. Denna form av psoriasisartrit är ovanlig.

Det finns flera olika behandlingar med läkemedel:

Det kan räcka med att du vid behov tar receptfria smärtstillande läkemedel som innehåller paracetamol, om Du inte har någon kraftig inflammation

Nästa steg brukar vara inflammationsdämpande läkemedel som tillhör gruppen NSAID, eller coxhämmare. Exempel är läkemedel som innehåller ibuprofen eller naproxen

Läkaren ge Dig kortisonsprutor in i den påverkade leden om smärtstillande läkemedel inte hjälper

Immunhämmande läkemedel bli aktuella om Du har mycket svåra besvär. Då är det vanligt att få behandling av reumatolog eller läkare på en medicinmottagning

Du kan få tips på enkla övningar för musklerna kring lederna av en fysioterapeut. En arbetsterapeut kan hjälpa Dig om besvären sitter i händerna

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning Du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.

Du ska få vara delaktig i Din vård. För att kunna vara det behöver Du förstå informationen som Du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska t ex få information om behandlingsalternativ och hur länge Du kan behöva vänta på vård. 

Även barn ska få vara delaktiga i sin vård. Ju äldre barnet är desto viktigare är det.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om Du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om Du t ex har en hörselnedsättning. 

Det finns nationella riktlinjer för den här sjukdomen

För att alla ska få en jämlik vård finns det nationella riktlinjer för vissa sjukdomar. Där kan Du bland annat läsa om vilka undersökningar och behandlingar som kan passa bra vid sjukdomen.  

Riktlinjerna innehåller rekommendationer. Vårdpersonalen måste ändå bedöma vad som passar varje enskild patients behov och önskemål.  

Det är Socialstyrelsen som tar fram de nationella riktlinjerna. Riktlinjerna är skrivna för chefer och andra beslutsfattare, men det finns också versioner som är skrivna direkt till patienter. Där kan Du läsa vad som gäller för just Din sjukdom.