Tredagarsfeber

Tredagarsfeber är en vanlig virussjukdom som de flesta barn får, oftast i åldern sex månader till två år. Febern varar i ungefär tre dygn och efter det får barnet ofta utslag på magen och ryggen. Sjukdomen går över av sig själv.

Ett barn kan bara få tredagarsfeber en gång och blir sedan immun. Det betyder att kroppen har ett försvar mot viruset.

Utslagen brukar börja på magen, ryggen och halsen. Ibland sprider de sig till ansiktet, armarna och benen.

Barnet får först feber. Febern kan stiga snabbt, ibland upp till 40 grader.

Febern varar i ungefär tre dygn. De flesta barn är i övrigt pigga och äter och leker som de brukar. Efter tre till fyra dygn brukar febern snabbt sjunka.

En del barn kan få lindrig hosta och snuva. Lymfkörtlarna i nacken kan också bli något svullna.

När febern har försvunnit får barnet ofta utslag på magen, ryggen och halsen. Ibland sprider de sig till armarna och benen. Barn med ljus hud kan få blekröda utslag. Utslagen kan vara svårare att se på mörk hud.

Utslagen kliar inte och de försvinner inom ett par dagar, ibland redan efter några timmar. En del barn får aldrig några utslag.

De allra flesta som har tredagarsfeber behöver inte söka vård. Besvären brukar gå över av sig själv.

Kontakta en vårdcentral eller jouröppen mottagning om något av följande gäller:

Barnet är yngre än tre månader och har en temperatur på 38,0 grader eller högre

Barnet är sex månader eller yngre och har en temperatur på 39,0 grader eller högre

Barnet är mellan sju månader och två år och har en temperatur på 39,0 grader eller högre utan att samtidigt ha några förkylningsbesvär

Barnet får utslag som inte försvinner efter några dagar

Barnet har fortfarande feber efter fyra dygn

Du behöver inte söka vård någon annanstans om det är stängt. Vänta tills den jouröppna mottagningen eller vårdcentralen öppnar.

Ring telefonnummer 1177 om Du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan Du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var Du kan söka vård. 

Har barnet symtom ska Du alltid ringa vårdmottagningen först, i stället för att åka dit direkt. Det finns rutiner för hur Ni ska tas emot, för att undvika att smitta andra.

Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om något av följande stämmer:

Barnet har feber över 41,0 grader

Barnet har feber och verkar väldigt sjuk

Barnet har feberkramp för första gången

Barnet har feber och verkar ha ont någonstans eller gråter otröstligt

Barnet vill inte äta eller dricka alls

Barnet är stel i nacken

Om det är stängt på vårdcentralen eller jourmottagningen, sök vård på en akutmottagning.

Det är olika hur länge barn kan behöva vara hemma. Barn kan gå tillbaka till förskolan, skolan eller andra aktiviteter när de är tillräckligt pigga för att orka med vardagen som vanligt.

Det är bra om barn som nyss har haft feber väntar ett dygn efter att febern har upphört. Det är för att se så att febern inte kommer tillbaka. Barnet kan vara pigg på morgonen, men orkar ändå inte med en hel dag i gruppverksamhet där tempot är ett annat.

Det vanligaste är att barn får tredagarsfeber när de är mellan sex månader och två år gamla. Nästan alla barn i den åldern blir smittade, men kan få olika svåra symtom.

Barn under tre månader och över tre år får sällan tredagarsfeber. Upp till tre månaders ålder har barn ett skydd mot sjukdomen genom antikroppar som har förts över från Dig som födde barnet.

Tredagarsfeber orsakas av ett mycket vanligt virus som sprids lätt. Viruset sprids via droppar i luften eller vid direktkontakt, t ex när barnet nyser eller håller ett annat barn i handen.

Det brukar ta mellan 5 och 15 dagar från att barnet har smittats tills febern kommer.

Barn som får tredagarsfeber behöver ingen behandling. Sjukdomen går över av sig själv efter några dagar.

Ett barn som har feber behöver få vila och återhämta sig. Barnet behöver inte vila i sängen, men ska inte anstränga sig fysiskt. Det bästa är att låta barnet själv avgöra hur mycket hen orkar vara uppe.

Ett barn som har feber behöver dricka mer än vanligt för att inte få vätskebrist och bli uttorkad. Erbjud vatten, saft eller juice.

Ibland vill barn med feber inte äta som vanligt. Det gör ingenting om barnet har lite minskad aptit under några dagar. Ge barnet sådant som hen tycker om att äta.

Det är vanligt att barn huttrar och fryser när febern stiger. De kan också svettas. Försök att anpassa kläder och sängkläder efter hur barnet känner sig. När barnet har hög feber kan det vara skönt om det är svalt i rummet. Det bör däremot inte vara kallt.

Du kan ta av filtar och täcken korta stunder, eller låta barnet sova med ett tunt lakan i stället för ett täcke. Det kan också vara skönt för barnet om Du baddar huden med ljummet vatten.

Feber är ett av kroppens sätt att försvara sig mot och bekämpa infektioner. Behandla därför inte feber hos ett barn som i övrigt mår bra.

Du kan ge receptfria febernedsättande läkemedel om barnet är mycket matt på grund av hög feber.

Ring 1177 eller Din vårdcentral innan du ger något läkemedel till barn som är yngre än sex månader.

Detta gäller för barn:

Barn från 3 månader kan få läkemedel som innehåller paracetamol

Barn från 6 månader kan få läkemedel som innehåller ibuprofen

Läkemedlen finns i flera olika former som passar för barn, t ex tabletter som smälter i munnen och i flytande form. Fråga på ett apotek vad som passar för Ditt barn.

Följ noga anvisningarna på förpackningen och kombinera inte olika läkemedel. 

Du kan läsa mer om ett läkemedel i den bipacksedel som följer med förpackningen. Du kan även söka upp läkemedlet på fass.se och läsa bipacksedeln där.

Barn och ungdomar under 18 år bör inte använda läkemedel med acetylsalicylsyra mot feber utan att först prata med en läkare. 

Det händer att barn får feberkramp när de har tredagarsfeber, men det är ovanligt.

Du kan söka vård på vilken öppen specialistmottagning Du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.

Du ska få vara delaktig i Din vård. För att kunna vara det behöver Du förstå informationen som Du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska t ex få information om behandlingsalternativ och hur länge Du kan behöva vänta på vård. 

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om Du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om Du t ex har en hörselnedsättning. 

Du som behöver hjälpmedel ska få information om vad som finns. Du ska också få veta hur Du ska göra för att få ett hjälpmedel.