MRSA, Motståndskraftiga gula stafylokocker

Du kan bära på bakterien MRSA utan att ha några besvär. Ibland orsakar MRSA infektioner, framför allt på huden. Oftast går infektionen över av sig själv, men ibland behövs antibiotika. MRSA är motståndskraftig mot vissa antibiotika.

MRSA står för Meticillinresistent Staphylococcus aureus. Det betyder gula stafylokocker som är resistenta mot meticillin.

Meticillin är en typ av antibiotika som brukar användas vid infektioner orsakade av stafylokocker. Resistent är ett annat ord för motståndskraftig.

Du kan ha MRSA på kroppen utan att ha besvär. Det kallas för att Du är bärare. Oftast finns bakterierna i näsan, i svalget eller på andra slemhinnor. Du kan också ha dem på huden, t ex i ljumskar och armhålor.

Bakterien brukar försvinna av sig själv om Din hud är hel och Du inte har några sår eller eksem på kroppen.

MRSA kan ibland orsaka infektioner, t ex hudinfektioner med utslag och bölder. Bakterierna kan också infektera sår som finns på huden. Då blir såret rött, svullet och gör ont.

MRSA kan ibland komma in i kroppen och orsaka allvarliga infektioner, men det är ovanligt. Det kan t ex vara infektioner i en led eller i skelettet. Ett annat exempel är sepsis, som också kallas för blodförgiftning.

MRSA orsakar inte fler eller allvarligare infektioner än vanliga gula stafylokocker. Skillnaden är att det finns färre antibiotika att behandla med.

Kontakta en vårdcentral om Du misstänker att Du har smittats av MRSA. Många mottagningar kan Du kontakta genom att logga in.

Ring telefonnummer 1177 om Du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan Du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var Du kan söka vård.

Du får lämna ett prov om läkaren tror att Du har en infektion med MRSA. Provet tas med en odlingspinne från t ex ett infekterat sår, slemhinnor eller skadad hud.

Precis som med andra hudbakterier kan MRSA överföras genom direkt kontakt mellan personer. Bakterierna kan också fastna på olika ytor och föras vidare om någon sedan tar på den ytan.

En person som bara är bärare av MRSA smittar sällan andra.

Risken att smitta andra ökar om Du har en hudinfektion, vätskande sår eller om huden är skadad.

MRSA är vanligare i länder utanför Norden.

Så här kan Du minska risken för att smitta sprids:

Var noga med att tvätta händerna. Använd flytande tvål

Lägg om infekterade sår eller eksem med förband

MRSA finns med i smittskyddslagen som en av de allmänfarliga sjukdomarna. Du som är bärare kommer därför att få instruktioner av vården som Du måste följa. Personer i Din familj eller närhet kommer att behöva lämna prov för att se om de bär på bakterien.

Informera vårdpersonalen om Du är bärare av MRSA i samband med besök i vården. Då bidrar Du till att minska risken för att bakterierna sprids i vården. Det gör också så att Du tidigare kan få rätt sorts antibiotika om Du har en infektion.

Du som är bärare av MRSA utan symtom behöver inte någon behandling.

De flesta lindriga infektioner som orsakas av MRSA läker av sig själv. Ibland kan Du behöva få behandling med någon typ av antibiotika.

Du som har en svår infektion kan behöva antibiotika direkt i blodet, en behandling Du i så fall får på sjukhus.

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning Du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.

Du ska få vara delaktig i Din vård. För att kunna vara det behöver Du förstå informationen som Du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska t ex få information om behandlingsalternativ och hur länge Du kan behöva vänta på vård. 

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om Du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om Du t ex har en hörselnedsättning. 

Du som behöver hjälpmedel ska få information om vad som finns. Du ska också få veta hur Du ska göra för att få ett hjälpmedel.

Det finns ingen åldersgräns för när ett barn kan ha inflytande över sin vård. Barnets möjlighet att vara delaktig hänger ihop med barnets mognad.

Ju äldre barnet är desto viktigare är det att han/hon får vara delaktig i sin vård. För att kunna vara aktiva i vården och ta beslut är det viktigt att Du som vuxen och barnet förstår den information Ni får av vårdpersonalen.

När Du har fått information om vilka alternativ och möjligheter till vård Du har kan Du ge Ditt samtycke eller på något annat sätt uttrycka ett ja. Det gäller även Dig som inte är myndig. 

Du kan välja att inte ge Ditt samtycke till den vård som Du erbjuds. Du får också när som helst ta tillbaka Ditt samtycke.