Cancer är ett samlingsnamn för många olika sjukdomar. De har olika symtom och behandlas på olika sätt. Möjligheten att bli av med dem varierar också. Men en sak är lika. Cancersjukdomarna uppstår på grund av att en eller flera celler förändras och utvecklas till cancerceller.
Cancerceller förökar sig okontrollerat. Till slut kan en cancertumör ha bildats. Cancertumören kan vara i vägen eller på andra sätt hindra kroppen från att fungera som den ska.
Det finns också godartade tumörer som inte är cancer.
Det börjar med celldelningen
När cellen ska dela sig fördubblar den hela sitt innehåll och blir till två celler.
Allt i kroppen är uppbyggt av många miljarder celler.
För att kroppen ska kunna växa och fungera, måste cellerna kunna dela sig så att nya celler bildas. Det är också ett sätt att ersätta skadade celler.
För det mesta fungerar celldelningen som den ska, men ibland kan det bli fel. Ibland beror felet på en skada i vissa av generna i cellens kärna.
Generna styr vad cellerna ska göra. Generna styr också över celldelningen.
Generna är en del av arvsmassan, som också kallas DNA. DNA är tätt packat i 23 par kromosomer som finns i kärnan på varje cell i kroppen. Kromosomerna ärver Du av Dina genetiska föräldrar, en uppsättning gener från vardera föräldern i varje par kromosomer.
Vissa gener styr när cellen ska dela sig och hur cellen ska dela sig. Andra gener styr när cellen ska sluta dela sig. Det finns också gener som styr när cellen behöver åtgärda en skada så att skadan inte förs vidare vid nästa celldelning.
Men ibland finns skadan i just de gener som ska styra cellens delning eller förmåga att åtgärda en skada. Det kan leda till cellförändringar, som kan utvecklas till cancer.
Det kallas cellförändringar när många celler i ett område i kroppen fungerar annorlunda på grund av skador i generna.
Många cellförändringar stannar av innan de leder till cancer. Men ibland fortsätter de förändrade cellerna att dela sig. Då kan det bli nya skador i deras gener.
För varje ny skada fungerar cellerna allt mer annorlunda. Så småningom har cellerna så många skador på generna att de har blivit cancerceller.
Cancerceller har några typiska kännetecken:
De slutar att fungera som de ska
De slutar att samverka med omgivningen
De förökar sig okontrollerat
De dör inte när de borde för att ge plats åt nya celler
De kan växa in i närliggande vävnader och efter ett tag sprida sig till andra delar av kroppen
Cancerceller bildar oftast en knöl som kallas cancertumör. Det finns cancersjukdomar där cancertumörer inte bildas, t ex leukemi. Leukemicellerna orsakar ändå skada genom att tränga undan andra celler så att blodet inte kan bildas som det ska.
Det tar olika lång tid för cancer att utvecklas. Det kan t ex bero på var i kroppen cancern börjar. En del gånger går det flera år från de första genskadorna tills cancern upptäcks. Andra gånger går det fortare.
Utvecklingen från vanliga celler till cancer brukar delas in i ett förstadium och fyra faser:
Förstadiet, hyperplasi
Första fasen, dysplasi
Andra fasen, cancer in situ
Tredje fasen, invasiv cancer
Fjärde fasen, spridd eller metastaserande cancer
En fas behöver inte leda vidare till nästa fas. Förändringarna kan stanna av. Det gäller särskilt förstadiet och den första fasen.
I förstadiet ökar cellerna i antal men beter sig som vanligt. Det kan vara ett förstadium till cancer, men behöver inte vara det. Kroppen klarar oftast av att ta hand om förstadier.
I den första fasen är cellerna flera. De börjar förändras till utseendet och tappa sin ursprungliga funktion. Sådana cellförändringar går att se med mikroskop, t ex om Du har lämnat ett cellprov från livmoderhalsen eller i ett vävnadsprov från exempelvis ett födelsemärke. Cellförändringar kan ibland stanna av.
I den andra fasen är cellerna så förändrade att de har blivit cancerceller. In situ betyder på plats och innebär att cellerna fortfarande växer på ett och samma ställe. De tränger inte in i andra vävnader eller organ.
I den tredje fasen har cancercellerna förändrats ännu mer. De rör sig och tränger in i organ och annan kroppsvävnad som ligger runt omkring.
I den fjärde fasen tar sig cancercellerna ut i blodkärlen och lymfsystemet och sprider sig på det sättet till andra delar av kroppen.
Celler som sprider sig från en cancertumör till andra delar av kroppen kan bilda nya cancertumörer. De kallas dottertumörer, eller metastaser. Metastaser uppstår oftare i vissa organ än i andra, t ex lymfkörtlarna, lungorna, skelettet, levern och hjärnan. Det är olika för olika cancersjukdomar.
Det finns olika ord för att beskriva sjukdomen.
Ordet tumörstadium beskriver cancerns utbredning. Tumörstadierna överensstämmer ungefär med de olika faserna.
Ordet tumörgrad beskriver hur förändrade cellernas egenskaper är. Det kan t ex vara hur snabbt cellerna växer och hur annorlunda de har blivit.
Bilden visar välordnade epitelceller som finns i t ex lungor och tarmar. Det finns några få epitelceller för mycket i mitten som inte sitter lika välordnat som de övriga. Cellerna är fästa vid ett tunt lager som kallas basalmembran som ger stadga till cellerna.
För det mesta är det omöjligt att säga varför en enskild person får cancer. Det är känt att cancer börjar med cellförändringar, och att cellförändringar beror på skador i vissa gener. Men flera saker har betydelse för att en cancersjukdom ska utvecklas.
En sak kan vara hur känsliga cellerna är för påverkan som kan orsaka sådana genskador. Känsligheten varierar från person till person.
En annan sak är åldern. Ju längre en person lever, desto större är risken att det hinner uppstår skador i generna som kan leda till cancer. Det är därför cancer är vanligare bland äldre personer, även om barn också kan få cancer.
Generna i en cell kan skadas av olika orsaker.
Här är några exempel:
Miljöfaktorer. Tobaksrök, solstrålning och föroreningar är några exempel
Vissa bakterier och virus. HPV-virus är ett exempel. HPV-virus har samband med bland annat livmoderhalscancer
Slumpen. Celldelningen är en komplicerad process. Ibland blir det fel
En del skador är ärftliga. Då har Du fått en skadad gen från en av Dina genetiska föräldrar eller från båda föräldrarna.
Genskador kallas också mutationer.
Det är ganska vanligt att det uppstår skador i generna hos en cell. Ofta gör det ingenting. Dessutom har du de allra flesta gener i dubbel uppsättning, en från varje genetisk förälder. Det kan räcka med att den ena genen fungerar, om den andra motsvarande genen är skadad.
Cellen kan också stoppa en skada från att föras vidare om det behövs. Antingen lagar cellen skadan före celldelningen eller också förstör cellen sig själv.
Cancer kan uppstå om skadorna finns i de gener som styr cellens delning eller förmåga att laga eller förstöra sig själv.
Hur en cancersjukdom utvecklas beror på vilken typ av cancer det gäller. Sjukdomen varierar också från person till person.
Ofta är möjligheten till behandling större ju tidigare sjukdomen upptäcks. Det beror på att cancercellerna inte har hunnit förändras lika mycket som i senare faser av sjukdomen.
Det är cancercellernas egenskaper som avgör hur lätt eller svårt det är att behandla sjukdomen. Storleken på cancertumören har oftast mindre betydelse.
Läkaren tar reda på så mycket som möjligt om hur cancercellerna beter sig hos den som är sjuk. Det är för att kunna anpassa behandlingen så att den blir så effektiv som möjligt, och med färre biverkningar.
Det är vanligt med operation, cytostatika eller strålning för att behandla cancer. Ibland finns det också andra behandlingar. Det är vanligt att olika behandlingar kombineras.
Cancer har funnits längre än människan. Man har t ex hittat dinosaurier med cancer.
En orsak till att allt fler människor får cancer är den ökade livslängden. Förr hann många dö av andra sjukdomar innan de fick cancer.
En annan orsak är att läkarna och forskarna blir allt bättre på att hitta och diagnosticera cancer tidigare, det vill säga skilja ut cancer från andra sjukdomar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar