Tomatsoppa

Krämig och mustig tomatsoppa med smak och färg som man blir glad av. Passar utmärkt till middagen med ett gott bröd till. Enkelt recept gjort på bland annat lök, passerade tomater och grädde.  Knaperstekt bacon, brödkrutonger eller några bitar Apetina ger Dig extra fyllig tomatsoppa. Smaksätt tomatsoppan med en nypa socker.

Skala och hacka löken. Hetta upp smör i en kastrull och fräs löken mjuk utan att den tar färg. Tillsätt tomater, vatten, smulad buljong, grädde och peppar. Låt tomatsoppan koka några minuter. Smaka av med socker och toppa med persilja.

8 portioner

2 gula lökar

Smör

1 600 gr passerade tomater

2 dl vatten

4 tärningar grönsaksbuljong

5 dl matlagningsgrädde

2 krm svartpeppar

2 krm strösocker

Hackad färsk persilja

Bensår

Bensår är sår på fötterna eller underbenen som inte läker inom sex veckor. De flesta blir av med sina bensår men det kan ta lång tid, ibland flera år.

Bensår beror ofta på att blodcirkulationen i benen är försämrad. Det gör att det lättare blir sår. Såren har dessutom ofta svårt att läka på grund av den försämrade blodcirkulationen.

Det finns olika typer av bensår, men venösa bensår och arteriella bensår är de vanligaste.

Venösa bensår beror på försämrat blodflöde i venerna. Det är de blodkärl som leder blodet till hjärtat från kroppens olika delar. Blodet har då svårt att pumpas från benen mot hjärtat och benen blir svullna. Det här är den vanligaste typen av bensår.

Arteriella bensår beror på försämrat blodflöde i artärerna. Det är de blodkärl som leder blodet från hjärtat och ut i kroppen. Blodet har svårt att nå ut i kroppen om artärerna har blivit trånga. Huden får då inte tillräckligt med syre och näring.

Ibland är blodcirkulationen försämrad i både venerna och artärerna.

Venösa bensår sitter ofta på vristen i anslutning till fotknölarna eller på smalbenet, men sällan på foten. Såren brukar vara ganska ytliga, oregelbundna i formen och kan ibland göra ont.

Arteriella bensår sitter oftast på foten men kan också sitta på underbenet. Såren brukar täckas av en svart sårskorpa och foten är ofta blek och kall. Arteriella bensår gör ofta mycket ont, särskilt när Du ligger ner eller när Du går.

Kontakta en vårdcentral om Du får något av följande besvär:

Du får ett sår på foten eller benet som inte läker inom sex veckor

Du har kärlkramp i benen och får samtidigt ett sår

Huden runt ett sår blir rödare, missfärgad eller irriterad och svullen

Du har diabetes och får ett sår på foten eller underbenet

Om ett sår börjar blöda

Du kan också kontakta en vårdcentral om Du har symtom på att blodcirkulationen i benen är försämrad. 

Det kan vara ett eller flera av följande besvär i benen eller fötterna:

Du får ont när Du promenerar

Du får ont när Du ligger ner, och det lindras av att benen hänger nedåt

Du är svullen i benen under lång tid

Du har en känsla av tyngd som lättar när Du lägger benet högt

Foten är ofta blek och kall

Du har bruna eller lilafärgade områden i huden, speciellt runt vristen

Kontakta en vårdcentral eller jouröppen mottagning om Du har bensår och det gör mer ont och svullnaden och rodnaden ökar.

Om det är stängt kan Du vänta tills vårdcentralen eller den jouröppna mottagningen öppnar. Du kan kontakta många mottagningar genom att logga in.

Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om Du får något av följande besvär:

Såret gör mycket ont

Du har värk under natten

Du får plötsligt mycket ont samtidigt som benet blir blekt

Du har bensår och får feber

Om det är stängt på vårdcentralen eller den jouröppna mottagningen, sök vård på en akutmottagning.

Ring telefonnummer 1177 om Du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då får Du hjälp att bedöma Dina symtom eller hjälp med var Du kan söka vård.

På vårdcentralen blir Du undersökt av en läkare. Läkaren gör en allmän kroppsundersökning, tittar på huden och känner på pulsådrorna i fötterna. Läkaren tar ett bakterieprov från såret med hjälp av en bomullspinne om såret ser ut att vara infekterat.

Du kan få en remiss för att genomgå en mer detaljerad undersökning på sjukhus. Du kan också få remiss till en hudläkare eller kärlkirurg för specialistbedömning om det behövs. Du kan t ex bli undersökt med ultraljud, kontraströntgen, magnetkamera eller datortomografi.

Du får hjälp av vårdpersonal att sköta om Dina bensår.

Såret täcks med ett förband som gör att det hålls fuktigt. Då läker såret fortare. När ett nytt bandage provas ut byts det två gånger i veckan. Förbandet kan behöva bytas varje dag om det kommer mycket vätska från såret. Så småningom byts det mer sällan för att inte sårläkningen ska störas.

Såret rengörs i samband med att förbandet byts. Ibland kan det behöva rensas från död vävnad och hudflagor. För att det inte ska göra ont kan Du få bedövningsgel på såret innan.

För att såret ska kunna läka måste blodet få hjälp att cirkulera från benet, så att svullnaden går ner. Då får Du så kallad kompressionsbehandling. Det innebär att Du lindas med elastiska bandage eller får använda särskilda kompressionsstrumpor. Kompressionsbehandling minskar svullnaden i benen. Dessutom får vadmusklerna stöd utifrån så att de kan fungera mer effektivt. Kompressionsstrumpor måste Du prova ut hos en distriktssköterska så att Du får ett par som trycker lagom hårt.

De flesta bensår läker om benen lindas på rätt sätt, men det kan vara svårt. Därför är det oftast vårdpersonal som lindar. Ibland kan Du linda själv eller så kan någon närstående lära sig att göra det. Vilken typ av bandage och lindning som är bäst beror på vilka besvär Du har och hur såret ser ut.

Vissa bandage tas av innan Du lägger Dig för att sova och lindas på igen innan Du stiger upp. Andra lindas på en till tre gånger i veckan, och då har Du dem även på natten.

En del måste fortsätta att använda bandage eller kompressionsstrumpor varje dag även efter att såren har läkt, för att inte få nya sår. Många tycker att det är skönt eftersom svullnaden i benen minskar.

Du kan ha vanliga kläder utanpå bandagen och kompressionsstrumporna.

Ibland kan venösa bensår göra ont, och smärtan kan i sin tur förhindra sårläkningen. För att lindra smärtan kan Du själv prova receptfria smärtlindrande läkemedel som innehåller paracetamol. Du kan också använda en typ av smärtstillande och inflammationsdämpande läkemedel som kallas NSAID eller coxhämmare. Du kan t ex ta läkemedel som innehåller ibuprofen.

Du som är äldre bör inte använda NSAID eftersom risken för biverkningar ökar med åldern. Risken för magsår, blödningar, hjärtsvikt och njursvikt är stor i högre åldrar. Även ett fåtal tabletter kan i vissa fall orsaka dessa biverkningar. Rådgör med läkare innan Du använder NSAID om Du är över 75 år.

Du kan också få recept på smärtstillande läkemedel av en läkare. Det är viktigt att få behandling om Du har ont.

Smärtan kan också tillfälligt lindras genom att täcka såret med en särskild gel som innehåller bedövningsmedel. En sådan gel kan vara bra att använda om det gör mycket ont när såren läggs om. Det finns också flera andra förband och geler som också kan lindra smärtan.

Risken för venösa bensår ökar om Du har åderbråck. Då kan Du behöva opereras för att undvika att få nya bensår. Operationen kan också innebära att Du slipper använda bandage eller stödstrumpor efter att bensåret har läkt. Idag kan operation göras på flera sätt, bland annat med laser eller annan värmebehandling under lokalbedövning. Detta medför vanligen mindre behov av sjukskrivning.

Hudtransplantation brukar bara användas efter en operation av åderbråck om såret fortfarande inte läker eller är mycket stort. Operationen kan ibland göras på en hudklinik och kallas pinch graft. Du får lokalbedövning och läkaren tar bort tunna små hudbitar från en annan del av kroppen, oftast från låret, och lägger dem i såret. Såret kan då läka snabbare, eftersom det får hjälp av friska hudceller att täcka över sårytan.

Du får hjälp av vårdpersonal att sköta om Dina bensår.

Såren hålls torra och rena med hjälp av speciella förband. Eftersom det kan vara svårt att linda på rätt sätt görs det oftast av vårdpersonal. Ibland kan förbandet göra att det gör mer ont, då måste Du ta av det.

Arteriella bensår gör ofta ont, men Du kan få läkemedel som hjälper mot smärtan. Först kan Du själv prova med receptfria smärtstillande läkemedel som innehåller paracetamol. Du kan också använda smärtstillande och inflammationsdämpande läkemedel som kallas NSAID eller coxhämmare. Du kan t ex ta läkemedel som innehåller ibuprofen.

Du som är äldre bör inte använda NSAID eftersom risken för biverkningar ökar med åldern. Risken för magsår, blödningar, hjärtsvikt och njursvikt är stor i högre åldrar. Även ett fåtal tabletter kan i vissa fall orsaka dessa biverkningar. Rådgör med läkare innan Du använder NSAID om Du är över 75 år.

Läkaren kan skriva ut receptbelagda smärtstillande läkemedel om de receptfria läkemedlen inte hjälper. Det är viktigt att få behandling om Du har ont.

Smärtan kan också tillfälligt lindras genom att täcka såret med en särskild gel som innehåller bedövningsmedel. En sådan gel kan vara bra att använda om det gör mycket ont när såren läggs om. Det finns också flera andra förband och geler som kan lindra smärtan.

Det kan göra mindre ont om Du har benen lågt. På natten kan Du prova att höja huvudändan på sängen genom att t ex lägga klossar under sängbenen, så att fötterna hamnar lite lägre än huvudet. En motordriven säng där huvudändan och fotändan kan höjas respektive sänkas kan underlätta.

Om såret eller såren sitter på foten kan Du ha nytta av ortopedtekniska hjälpmedel i form av anpassade fotbäddar och ortopediska skor för att avlasta sårområdena och underlätta läkning. Remiss för detta kan skrivas av Din läkare.

Du får behandling med läkemedel och instruktioner om hur Du bör äta och röra på Dig om Du har högt blodtryck och höga halter av blodfetter. Du får också behandling för andra sjukdomar eller besvär som kan försämra blodcirkulationen, t ex hjärtsvikt. Det är vanligt att få tabletter som förebygger att det bildas blodproppar och även blodfettsänkande tabletter.

Förträngningarna i artärerna opereras om det är möjligt, antingen med så kallad ballongvidgning eller med en större kärloperation. Efter behandlingen brukar bensåren oftast läka inom tre till fyra veckor. Det kan ta längre tid, t ex om såren är stora eller om Du har diabetes.

Såret kan lukta illa om det finns mycket bakterier i det. Det finns särskilda kompresser med kol eller jod som kan hjälpa mot lukten. Ibland används omslag eller salva med ättiksyra, som gör att bakterierna inte trivs. Behandlingen kan svida lite, men det går snart över.

Såret kan bli infekterat. Tecken på det är att huden kring såret blir rödare och gör mer ont än tidigare. Området är även svullet och känns varmt. Ett annat symtom på infektion kan vara feber. Då kan Du behöva få antibiotika eller annan behandling.

Du bör undvika att vara fysiskt aktiv om Du har ett infekterat bensår.

Det är mycket viktigt att sluta röka om Du gör det. Rökning gör att det tar längre tid för sår att läka. Du kan få hjälp av sjukvården om Du har svårt att sluta röka på egen hand. Vissa distriktssköterskor har specialutbildning för att hjälpa till att sluta röka. Du kan också få möjlighet att komma med i en sluta rökagrupp. 

Det är viktigt att äta näringsrik kost som innehåller tillräckligt med protein, järn och vitaminer för att förbättra sårläkningen.

Var noga med att hålla fötterna rena och smörja in dem med mjukgörande salva eller kräm. Då minskar risken för att Du får torr hud och självsprickor.

Det är bra att ha rymliga skor som inte skaver eller trycker någonstans. Du kan skaffa så kallade ortopediska skor om det behövs. De är specialtillverkade för att sitta bra på foten. Du kan få remiss från en vårdcentral för att prova ut ortopediska skor. Ibland kan Du få bidrag för kostnaden.

Det är bra att försöka gå ner i vikt om Du har övervikt. En tung kropp ökar belastningen på venerna i underbenen och gör att vadmusklerna får svårare att pressa blodet uppåt.

Genom att gå och röra på Dig regelbundet håller Du musklerna i vaden aktiva och förenklar för blodet att rinna tillbaka mot hjärtat. Det är bra att röra på fötterna i cirklar och vippa dem upp och ner när Du sitter ner. Det kan hjälpa att hålla benen högt när Du sitter eller ligger ner för att hjälpa blodet att rinna från benen.

Risken för att få bensår ökar om Du har varit svullen i benen under en lång tid. Då är det bra att använda stödstrumpor som minskar och förhindrar svullnad i benen. Stödstrumpor kan Du köpa på ett apotek.

Du bör försöka minska risken för åderförfettning. Du kan minska risken för höga halter av blodfetter genom att röra på Dig regelbundet, äta mindre socker och fett samt äta mycket frukt och grönsaker. Rörelse kan också göra att fler nya blodkärl bildas i benen.

Det är viktigt att ha bra kontroll på blodsockervärdena om Du har diabetes. Du ska få hjälp att sänka blodtrycket om det är högt.

När ett sår läker blir huden som är skadad först röd, svullen och öm. Det är vanligt att såret vätskar sig. Skadan repareras genom att hudens celler delar sig och de nya cellerna växer över skadan. Det bildas nya blodkärl som växer in i den nybildade vävnaden. Men om blodcirkulationen är försämrad sker oftast inte detta, och såret får svårt att läka.

De blodkärl som för blodet tillbaka till hjärtat från kroppens olika delar kallas för vener. För att blodet ska kunna föras tillbaka till hjärtat från fötterna och benen måste det rinna uppåt i kroppen. Därför måste först musklerna i vaden pumpa blodet uppåt. När Du rör på benen drar musklerna växelvis ihop sig runt venerna i benet, och växelvis slappnar de av. Sammandragningarna gör att blodet pressas från benen och upp mot hjärtat.

För att blodet inte ska rinna tillbaka finns ett system av klaffar i venerna, som hjälper blodet upp mot hjärtat varje gång en portion blod förts uppåt.

Dåligt blodflöde i venerna på grund av otäta klaffar kan leda till åderbråck som ger inflammation i huden och i underhudsfettet. Då blir huden skör och tunn. Såren uppstår ibland efter att Du har slagit i någonting.

Det kan finnas flera olika orsaker till problem med blodcirkulationen i venerna. Det är vanligt att besvären är ärftliga.

Venklaffarna kan få svårare att hålla tätt när Du blir äldre. Blodet kan då läcka bakåt i venerna och stanna kvar i benet. Vadmusklerna kan också bli svagare så att de inte orkar pressa blodet uppåt. Åderbråck är ett tecken på dåligt fungerande klaffar i de ytliga venerna.

Du kan få skador på de små blodkärlen om Du har haft ett arbete där Du har stått stilla mycket och under lång tid. Det beror på att trycket ökar i venerna när Du står still.

Under en graviditet är venerna extra belastade eftersom de måste transportera mer blod, samtidigt som blodtrycket påverkas av att barnet tar plats i magen.

Blodtrycket som belastar venerna är också högre om Du har övervikt.

En annan mer vanlig orsak till försämrat blodflöde till hjärtat och även till bensår är när en blodpropp har skadat venklaffarna eller täppt till de djupa venerna i benet

De blodkärl som leder blodet från hjärtat och ut i kroppen kallas för pulsådror eller artärer. Blodet kan inte nå ut i kroppen som det ska om artärerna av någon anledning blir för trånga eller tilltäppta.

Huden får då inte den näring och det syre som den behöver, och blir skör och tunn. Såren kan uppstå efter t ex tryck av för trånga skor eller efter att Du har slagit i någonting.

Den vanligaste orsaken till att blodflödet i artärerna försämras är åderförfettning. Blodkärlen blir då trånga och blodet får svårare att passera. Mer ovanliga orsaker är inflammationer eller skador efter olycksfall.

De allra flesta som får problem med åderförfettning röker. Risken för åderförfettning ökar också när Du blir äldre, om Du har diabetes, högt blodtryck eller förhöjda halter av blodfetter.

Svårläkta bensår kan också ha andra orsaker, ofta är det en kombination av olika sjukdomar. Ibland kan man få bensår utan att blodflödet är försämrat som t ex efter en skada eller en hudsjukdom, men det är mer ovanligt.

Du kan få kärlkramp i benen om blodcirkulationen i artärerna är försämrad. Det kallas ibland för fönstertittarsjuka. Då får Du ofta väldigt ont i benen när Du promenerar, oftast i vadmusklerna. Eftersom kärlkramp i benen ofta kan förbättras genom träning är det ändå viktigt att försöka promenera regelbundet. Det är inte skadligt att det gör ont i benen. Risken för bensår är liten men ökar om sjukdomen blir värre och du får ont även i vila.

Du kan lätt få eksem på benen om blodcirkulationen i venerna är försämrad eller om benen är mycket svullna. Därför är det viktigt att vårda huden noga, t ex smörja med mjukgörande kräm eller salva efter att Du har duschat eller badat. Om huden kliar kan Du använda kortisonkräm för att minska klådan.

Eksem kan också orsakas eller förvärras av att Du är allergisk mot något ämne i t ex häftmassa, bandage eller krämer som ingår i behandlingen.

Ibland kan eksemet sprida sig till andra delar av kroppen. Du kan Du få remiss till en hudläkare om Du har besvärliga bensår och hudproblem.

Du kan få en infektion som kallas rosfeber. Benet blir då rodnat, svullet och det gör mer och mer ont. Det är också vanligt att ha feber. Rosfeber behöver behandlas med antibiotika.

Det finns en risk för kallbrand om såren inte läker. Det gäller t ex om det inte går att operera eller om Du får en infektion. Då kan foten eller benet behöva amputeras, men det är ovanligt.

Det är bra om Du kan umgås med andra så att Du inte isolerar Dig, eftersom det kan göra att situationen känns ännu svårare. En anledning till att en del undviker kontakt med andra kan vara att såren luktar illa. Du kan minska besvären genom att rengöra såren och att använda speciella förband som motverkar dålig lukt.

Berätta för Din läkare eller sjuksköterska hur Du mår, så att Du kan få det stöd och den hjälp som Du behöver.

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning Du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.

Du ska få vara delaktig i Din vård. För att kunna vara det behöver Du förstå informationen som Du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska t ex få information om behandlingsalternativ och hur länge Du kan behöva vänta på vård. 

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om Du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om Du t ex har en hörselnedsättning. 

När Du har fått information om vilka alternativ och möjligheter till vård Du har kan Du ge Ditt samtycke eller på något annat sätt uttrycka ett ja. Det gäller även Dig som inte är myndig. 

Du kan välja att inte ge Ditt samtycke till den vård som Du erbjuds. Du får också när som helst ta tillbaka Ditt samtycke. 

Du kan få en fast vårdkontakt om Du har kontakt med många olika personer inom vården. En fast vårdkontakt är en person som bland annat hjälper till med att samordna Din vård.

Struma, förstorad sköldkörtel

Struma är när sköldkörteln är förstorad. Det kan bero på olika saker, t ex att Du har en inflammation eller en knöl i sköldkörteln. Ibland finns det ingen klar orsak. Många som har struma behöver ingen behandling. Men har Du besvär av struma finns bra behandling att få.

Struma behöver inte ge besvär. Men det är ändå viktigt att utreda vad som orsakar struman. Du kan behöva behandling.

Struma är när Du har en förstorad sköldkörtel. Ibland syns den på halsen, särskilt om Du böjer huvudet bakåt och tittar Dig i spegeln. Då kan Du se sköldkörtelns konturer under huden. Sköldkörteln kan också kännas ojämn och knölig när Du känner på den med händerna.

Det finns många som har struma utan att känna några symtom. En förstorad sköldkörtel kan annars kännas som ett tryck mot luftstrupen och Du kan också få svårt svälja eller att andas. Det kan också kännas obehagligt att ha saker runt halsen, som en tröja med polokrage, en slips, en sjal eller att ha översta knappen knäppt i en skjorta.

Struma kan komma snabbt, men kan också växa långsamt i flera år.

Sköldkörtelns tillverkning av hormon kan förändras vid struma. Den kan både tillverka för mycket hormon och för lite hormon, men tillverkningen kan också vara som den ska.

För mycket hormon heter hypertyreos och kan leda till så kallad tyreotoxikos. 

För lite hormon heter hypotyreos. 

Kontakta en vårdcentral om Du tror att Du har struma. Många mottagningar kan Du kontakta genom att logga in.

Ring telefonnummer 1177 och Du vill ha sjukvårdsrådgivning och hjälp att bedöma symtom.

Använd salt som innehåller jod när Du lagar mat. Att använda salt med jod är det enda Du kan göra för att förebygga struma. Läs på saltförpackningen om saltet innehåller jod. Gourmetsalt av olika slag innehåller sällan jod.

Det är viktigt att använda salt med jod om Du är gravid eller ammar. Då behöver kroppen mer jod.

Undvik att röka. Rökning ökar risken för andra sjukdomar i sköldkörteln, som i sin tur ökar risken att få struma.

När Du kommer till läkaren får Du berätta om Dina symtom. Berätta om Du har nära genetiska släktingar som har struma eller någon annan sjukdom i sköldkörteln.

Läkaren känner sedan på sköldkörteln och gör en kroppsundersökning. Du får också lämna blodprov.

Ibland behöver sköldkörteln undersökas mer. Vilken eller vilka undersökningar Du får göra beror på vad blodproven visar. Du kan antingen fortsätta undersökas av läkaren på vårdcentralen, eller hos en endokrinolog. Det är en läkare som är specialist på hormonsjukdomar.

Du får en remiss till den eller de undersökningar som ska göras.

Du kan behöva förbereda Dig inför vissa undersökningar. Det står mer information i kallelsen som skickas hem till Dig.

Du kan undersökas med ultraljud eller datortomografi. Det kan visa om det finns en eller flera knölar i sköldkörteln. Det kan också visa sköldkörtelns form och om struman trycker på luftstrupen eller matstrupen.

Det är vanligast att undersökas med ultraljud.

Vid en finnålsbiopsi tar en läkare celler eller vävnad från sköldkörteln. Cellerna eller vävnaden undersöks sedan i mikroskop. Undersökningen kan visa om sköldkörteln är inflammerad, eller om det finns någon annan orsak till att den är förstorad.

Provtagningen görs på sjukhus. Läkaren tar provet med hjälp av en tunn nål. Det känns ungefär som att lämna blodprov.

Finnålsbiopsin görs i samband med att sköldkörteln undersöks med ultraljud.

Struma behöver inte behandlas om Du inte har några besvär av den och om undersökningarna ser bra ut. Många som har struma behöver ingen behandling.

Struman kan behöva opereras om den trycker på halsen och ger Dig besvär. Det kan t ex vara att Du har svårt att svälja eller att andas. Du kan också behöva operera struman om läkaren har hittat celler som kan bero på cancer.

Vid en operation tar kirurgen bort hela eller delar av sköldkörteln.

En del mår dåligt över att halsen ser svullen ut och vill operera även om de inte behöver. Prata i så fall med en läkare om hur Du känner.

Du kan behöva ta läkemedel med sköldkörtelhormon om en större del av eller hela sköldkörteln har opererats bort. Du behandlas då hela livet. Läs mer om läkemedlen som används vid låga halter av sköldkörtelhormon.

Sköldkörteln ligger på framsidan av luftstrupen, under struphuvudet.

Sköldkörteln sitter på halsens framsida nedanför struphuvudet. Den är mjuk och svår känna med fingrarna. Vid struma är det lättare att känna sköldkörteln.

Sköldkörtelns hormoner heter tyroxin och trijodotyronin. De påverkar nästan alla kroppens funktioner. Den viktigaste funktionen är att reglera ämnesomsättningen. Tyroxin kallas för T4 och trijodotyronin för T3.

Tillverkningen av tyroxin och trijodotyronin styrs av ett annat hormon som heter tyroideastimulerande hormon. Det bildas i hypofysen i hjärnan. Tyroideastimulerande hormon förkortas till TSH.

Sköldkörteln kallas också för tyroidea.

Struma innebär att sköldkörteln har blivit större. Det kan innebära att den bara är lite förstorad, men ibland kan struman ha vuxit under lång tid. Den kan då sträcka sig ner under bröstbenet.

Diagnosen struma säger inget om hur tillverkningen av hormonerna har påverkats. Ofta brukar den vara som den ska. Men ibland bildar sköldkörtelhormon för lite eller för mycket hormon. Det är därför som Du få lämna blodprov. Blodprovet undersöks för att se Dina halter av hormon.

Det är något vanligare att få struma i puberteten och i samband med en graviditet.

Struma kan bero på olika orsaker. Ibland vet man inte varför sköldkörteln blir större.

Den vanligaste typen av struma är knölstruma. Då blir hela sköldkörteln större och den har ofta en oregelbunden form. Det beror på att det bildas en eller flera knölar i sköldkörteln.

Vid knölstruma påverkas oftast inte tillverkningen av hormon. Men ibland kan knölen eller knölarna tillverka extra mycket hormon. Det heter då toxisk knölstruma.

Sköldkörteln kan bli förstorad om Du har en form av hypertyreos som heter Graves sjukdom. Då är ofta hela sköldkörteln förstorad.

Struma kan orsakas av en inflammation i sköldkörteln. Det finns flera orsaker till inflammationen. Den vanligaste typen av inflammation är en kronisk inflammation i sköldkörteln, så kallad Hashimotos tyreoidit. Vid Hashimotos tyreoidit kan sköldkörteln bilda för lite hormon. 

En annan vanlig orsak är en inflammation i sköldkörteln som heter tyst sköldkörtelinflammation. I början av inflammationen ökar halten av sköldkörtelhormon i kroppen. Halten minskar efter en till två månader och Du får då för låga halter. 

Att inte få i sig tillräckligt med jod kan göra att sköldkörteln växer. I Sverige är det ovanligt att struma beror på jodbrist.

Vissa ämnen och läkemedel kan orsaka struma. Det gäller t ex läkemedel som innehåller det verksamma ämnet litium eller amiodaron. Ämnen med högt jodinnehåll kan också orsaka struma.

Sjukdomar i sköldkörteln kan bero på gener som man ärver. Du kan lättare få sjukdomen om Du har vissa gener. Det gäller både struma, hypertyreos och hypotyreos.

En knöl i sköldkörteln kan vara en tumör. Oftast beror tumören inte på sköldkörtelcancer, men det är ändå viktigt att en läkare undersöker sköldkörteln.

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning Du vill i hela landet. Ibland krävs remiss till den öppna specialiserade vården.

Du ska få vara delaktig i Din vård. För att kunna vara det behöver Du förstå informationen som Du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska t ex få information om behandlingsalternativ och hur länge Du kan behöva vänta på vård och behandling.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om Du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om Du har en hörselnedsättning.

Just idag är jag till glädje för andra

Lär oss att se att det enda sättet att bli lycklig är att hålla blicken riktad på något annat än vår egen lycka. Hjälp oss att inte bara se till det vi själva behöver. Låt vårt liv idag bli till en inspiration och glädje för andra. 

Hur kan jag göra någon annan glad idag?

Just idag visar jag medkänsla

Det är viktigt att inte ge upp vårt försök att hitta goda vänner även om vi har blivit sårade och svikna. Vi behöver alla tillhöra en grupp där vår förmåga att bry oss om varandra, vår medkänsla, kan få växa sig stark och komma till användning.

Vem har visat mig medkänsla?

Surdegsbröd

Att ha bakat sitt eget surdegsbröd är ren och skär lycka. Man kan använda köpt surdeg eller Din egna, om Du har en på gång. Här används en liten mängd jäst för att säkerställa resultatet. Men har Du en livlig surdeg behövs inte det. Använd ekologiskt mjöl för bästa resultat.

Dag 1:

Blanda surdeg, vatten och mjöl till en jämn smet. Täck med plast och låt stå i rumstemperatur 6-8 timmar.

Dag 2:

Blanda surdegen med resterande ingredienser utom salt i en bunke. Arbeta till en fin deg på låg hastighet i maskin, cirka 5 minuter. Tillsätt saltet, öka hastigheten och arbeta degen ytterligare cirka 3 minuter. Täck bunken med plast eller lägg degen i en lätt oljad plastlåda och låt jäsa på varm plats, gärna 24° cirka 1 timme. Ta tag i degens ena kant och drag upp degen och vik över. Det görs lättast med blöt hand. Gör det runt hela degen, cirka fyra vikningar. Jäs 30 minuter och vik igen. Jäs ytterligare 30 minuter och vik degen en sista gång. Låt jäsa på varm plats cirka 1 ½ timmar. Ta upp degen på mjölad bänk. Drag ut degen med mjölade händer och vik in kanterna mot mitten från alla sidor till ett paket. Se till att degen är ordentligt mjölad. Lägg degen med skarven nedåt i en väl mjölad jäskorg eller i ett durkslag med en ordentligt mjölad bakduk. Täck degen med en bakduk eller en uppklippt plastpåse (så bevaras fukten) och jäs 1-1 ½ timmar. Värm ugnen, med en plåt mitt i ugnen till 250°, gärna 30 minuter innan jäsningen är klar. Vänd försiktigt ut degen, nu med skarven upp, på en plåt eller stor skärbräda med ett bakplåtspapper precis innan gräddning. Dra över pappret med degen till den varma plåten i ugnen och grädda i 10 minuter. Sänk värmen till 200° och öppna ugnsluckan för att vädra ut lite. Grädda ytterligare 20-30 minuter. Innertemperaturen ska vara 96-98° då Ditt surdegsbröd är färdigt. Täck eventuellt brödet på slutet om det blir för mörkt.

Receptet gäller för 1 stycken

Dag 1:

50 gr/½ dl surdeg, egen eller köpt

150 gr/1½ dl vatten

150 gr/2½ dl vetemjöl 

Dag 2:

3 dl/300 gr vatten 

5 gr/1 tsk färsk jäst

210 gr/3½ dl dinkelmjöl

300 gr/5 dl vetemjöl 

21 gr/1 msk honung

12 gr/2 tsk salt

Sköldkörtelinflammation, Tyroidit

Sköldkörteln är en körtel som sitter på framsidan av luftstrupen. Den bildar hormoner som påverkar kroppen på olika sätt. Hormonerna bildas inte som de ska om Du får en inflammation i sköldkörteln. Då kan Du få många olika symtom. En inflammation i sköldkörteln brukar gå över inom sex månader.

Sköldkörtelinflammation kan orsakas av bakterier eller virus. Inflammationen kan också bero på att immunförsvaret reagerar mot sköldkörteln, så kallad tyst sköldkörtelinflammation.

Sköldkörtelinflammation kallas ofta för tyroidit.

Du kan få ett eller flera av följande symtom vid en inflammation i sköldkörteln, om den beror på virus eller bakterier:

Du får ont i sköldkörteln. Det kan kännas som att Du har ont i halsen eller att det strålar upp mot öronen eller käkarna

Sköldkörteln kan ändra form, den kan både bli större och fastare. En förstorad sköldkörtel kallas för struma

Du får feber

Du känner Dig allmänt sjuk

Du får inga av dessa symtom om Du har en tyst sköldkörtelinflammation

Det är vanligt att få förhöjda halter av sköldkörtelhormon i början av en inflammation, oavsett vad inflammationen beror på. Det gör att Du kan få ett eller flera symtom som ibland kan bli kraftiga. 

Här är några exempel på symtom som Du kan få:

Du svettas och känner Dig varm

Du sover dåligt och är ofta mycket trött

Du får hjärtklappning och hög puls

Du blir trött, irriterad och kan känna Dig orolig

Efter ungefär en till två månader sjunker halterna av sköldkörtelhormon. 

Det kan skilja sig hur man mår, med det är vanligt att få ett eller flera av följande symtom:

Du blir trött

Du känner Dig kraftlös

Du fryser lätt

Du får förstoppning

Att ha för låga halter av sköldkörtelhormon kallas för hypotyreos. 

Kontakta en vårdcentral om Du tror att Du har sköldkörtelinflammation. Många mottagningar kan Du kontakta genom att logga in.

Kontakta en vårdcentral eller en jouröppen mottagning så snart det går om Du har hög feber och mycket ont i sköldkörteln. Du behöver inte söka vård någon annanstans om det är stängt. Vänta tills den jouröppna mottagningen eller vårdcentralen öppnar.

Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om Du har svårt att andas. Om det är stängt, sök vård på en akutmottagning.

Ring telefonnummer 1177 om Du vill ha sjukvårdsrådgivning och hjälp att bedöma symtom.

Sköldkörteln ligger på framsidan av luftstrupen, under struphuvudet.

Sköldkörteln bildar två hormoner som heter tyroxin och trijodotyronin. De påverkar nästan alla kroppens funktioner. Den viktigaste funktionen är att reglera ämnesomsättningen, det vill säga hur kroppen omvandlar näring till energi.

Tillverkningen av tyroxin och trijodotyronin styrs av ett annat hormon som heter tyroideastimulerande hormon. Det bildas i hypofysen i hjärnan. Tyroideastimulerinade hormon förkortas till TSH.

Sköldkörteln kallas också för tyroidea.

Sköldkörteln lagrar vanligtvis en liten mängd hormon. Den mängden läcker ut i blodet vid en inflammation. Det är därför halten hormon ökar i början av inflammationen.

Att få förhöjda halter av sköldkörtelhormon kallas för tyreotoxikos.

Halten hormon i kroppen minskar efter ungefär en till två månader. Det beror på att sköldkörtelns lager är slut, och att inflammationen har gjort att sköldkörteln inte kan bilda lika mycket hormon som tidigare.

Låga nivåer av sköldkörtelhormon gör att kroppens ämnesomsättning går långsammare och att organen och cellerna jobbar långsammare.

Det finns flera orsaker till att sköldkörteln inflammeras och att lagret med hormon töms. Inflammation i sköldkörteln delas därför in i olika typer.

Subakut sköldkörtelinflammation orsakas av virus. En del som får subakut sköldkörtelinflammation har haft en virusinfektion ungefär en månad innan de får sköldkörtelinflammation.

Subakut sköldkörtelinflammation kallas även för de Quervains sköldkörtelinflammation.

Akut sköldkörtelinflammation beror på bakterier. Denna typ är mycket ovanlig, men kan bli allvarlig. Den heter akut eftersom Du blir sjuk snabbt.

Tyst sköldkörtelinflammation beror på att immunsystemet reagerar mot Din sköldkörtel. Vid tyst sköldkörtelinflammation har Du inga symtom på en inflammation, utan bara symtom som beror på den ändrade hormonhalten.

Det heter tyst sköldkörtelinflammation eftersom Du inte får ont och feber, till skillnad från subakut och akut sköldkörtelinflammation. Denna typ kallas ibland för autoimmun sköldkörtelinflammation.

Det är vanligt att få denna typ av sköldkörtelinflammation efter att ha varit gravid. En del läkemedel som används vid cancer och sjukdomen MS kan också göra att Du får en tyst sköldkörtelinflammation.

Du får berätta om Dina symtom när Du kommer till läkaren. Läkaren gör sedan en kroppsundersökning och känner på sköldkörteln.

Du får lämna blodprov. Blodprovet undersöks för att se om Du har en inflammation. Halterna av sköldkörtelhormon och TSH mäts också i blodprovet. TSH är det hormon som stimulerar sköldkörteln. Du kan behöva lämna blodprov flera gånger för att se hur hormonhalterna ändras.

Du kan behöva undersökas mer, det beror på vad blodproven visar. Du kan fortsätta undersökas av läkaren på vårdcentralen, eller hos en endokrinolog. Det är en läkare som är specialist på hormonsjukdomar.

Du får en remiss till den eller de undersökningar som ska göras. Provsvaren får Du från den läkare som skickade remisserna.

Läkaren kan vilja att celler eller vävnad från sköldkörteln ska undersökas i mikroskop, t ex om Du har en förstorad sköldkörtel eller om han/hon tror att Du har en subakut sköldkörtelinflammation. Då behövs ett cellprov eller ett vävnadsprov, en så kallad biopsi.

Provtagningen görs på sjukhus och en läkare tar provet med hjälp av en tunn nål. Det känns ungefär som att lämna blodprov. Provet tas i samband med att läkaren även undersöker sköldkörteln med ultraljud.

Med hjälp av cellprovet eller vävnadsprovet kan läkaren få reda på om sköldkörteln är inflammerad, eller om det finns någon annan orsak till att den är förstorad. Ultraljudsundersökningen kan visa om Du har en eller flera knölar i sköldkörteln.

Skintigrafi är en undersökning som visar hur sköldkörteln fungerar, hur hormonerna släpps ut i blodet och hur sköldkörteln ser ut. Undersökningen kan visa varför Du har höga halter av sköldkörtelhormon i blodet.

Vid skintigrafi får Du en ofarlig dos av ett radioaktivt läkemedel. Du får det direkt i blodet genom en venkateter. Sköldkörteln tar upp det radioaktiva läkemedlet om den fungerar som den ska. Efter ungefär 15 minuter går det att mäta strålningen från sköldkörteln. Resultaten från mätningen omvandlas till bilder. På dem kan läkaren se hur sköldkörteln ser ut och hur den fungerar.

Det radioaktiva läkemedlet försvinner ur kroppen efter ungefär ett dygn.

Berätta för läkaren som skriver remissen om Du planerar att bli gravid eller om Du är gravid. Då ska Du inte undersökas med skintigrafi. Berätta också om Du ammar.

Hur Du behandlas beror på Dina symtom från inflammationen. Har Du lindriga symtom kan det räcka med att Du får smärtstillande läkemedel. Har Du mer symtom kan Du behöva kortison.

Du kan också behöva få läkemedel för att lindra de symtom Du kan få av för höga halter och av för låga halter av sköldkörtelhormon.

Kortison kan användas för att dämpa inflammationen. Med kortison blir Du bättre efter ett par dagar, men Du behöver oftast fortsätta ta kortison i ett par månader. Det är för att Du inte ska få tillbaka inflammationen.

Du får börja med en dos som sedan minskas allt eftersom. Det är viktigt att Du minskar dosen lite i taget, och inte avslutar behandlingen tvärt.

När Du behandlas har Du regelbunden kontakt med läkaren. Du får också lämna blodprov regelbundet.

Dina egna hormoner och Ditt immunförsvar kan påverkas om Du använder kortison en längre tid. Därför är det viktigt att Du berättar att Du behandlas eller har behandlats med kortison om Du söker vård.

Du kan få hjärtklappning av höga halter sköldkörtelhormon. Hjärtklappningen kan behandlas med så kallade betablockerare. När hormonbalansen är bra igen behöver Du inte använda betablockerare längre.

De minskade halterna av sköldkörtelhormon behöver ibland behandlas med läkemedel. Läkemedlet ersätter den minskade tillverkningen. Många mår som vanligt trots att de har låga halter av sköldkörtelhormon, och behöver då inte behandlas.

Att ha för höga eller för låga halter av sköldkörtelhormon kan göra att Du blir mycket trött. Det är därför vanligt att bli sjukskriven mellan en till två månader, om Du har ett jobb.

De flesta blir bra inom sex månader. Oftast får sköldkörteln tillbaka sin funktion, men hos en del fortsätter sköldkörteln att ha en låg tillverkning av hormon. Då kan Du behöva använda läkemedel med sköldkörtelhormon, ibland resten av livet. De allra flesta mår bra med behandlingen.

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning Du vill i hela landet. Ibland krävs remiss till den öppna specialiserade vården.

Du ska få vara delaktig i Din vård. För att kunna vara det behöver Du förstå informationen som Du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska t ex få information om behandlingsalternativ och hur länge Du kan behöva vänta på vård och behandling.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om Du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om Du har en hörselnedsättning.

Inga-Britt (Mamma) 33 år i himlen

 Idag är det trettiotre år sedan Du lämnade denna värld och blev en ängel i himlen. Saknar Dig

Just idag är jag en frihetskämpe

Sydafrikas tidigare president Nelson Mandela har sagt, "Du kan aldrig påverka samhället om Du inte först gör allt för att förändra Ditt eget liv, alla stora frihetskämpar börjar med sig själva". 

Vad behöver jag förändra i mitt liv?

Pizza bianco

Pizza bianco är en pizza som istället för tomatsås har en vit sås. Denna pizza har vi först penslat med vitlöksolja, för att sedan breda på crème fraiche. Den toppas med mozzarella innan den gräddas. Ute ur ugnen kan Du välja fritt bland Dina favoritpålägg. Vi har bara rivit över färsk parmesan.

Värm ugnen till 250° och ställ in en plåt mitt i ugnen så den blir varm. Blanda olivolja med finriven vitlök. Tryck eller kavla ut pizzadegen på ett bakplåtspapper. Pensla degen med vitlöksoljan. Bred på crème fraiche och strö över mozzarella. Dra över bakplåtspappret med pizzan till den heta plåten. Grädda mitt i ugnen 10-15 minuter. Strö på salt, nymalen svartpeppar och parmesan. 

8 portioner

8 msk olivolja

4 vitlöksklyftor

4 pizzadegar, cirka 400 gr 

4 dl créme fraiche

4 dl mozzarella

Salt och svartpeppar

200 gr färskriven parmesanost

Ny leverans från Ica idag så nu klarar jag mig cirka två veckor

 

Medfödd brist på sköldkörtelhormon

Medfödd brist på sköldkörtelhormon är en ovanlig sjukdom. Barnet kan få behandling innan han/hon får symtom om sjukdomen upptäcks tidigt. Alla nyfödda barn testas. Sjukdomen kallas även kongenital hypotyreos.

Det finns flera orsaker till medfödd brist på sköldkörtelhormon. Hos nästan alla barn med sjukdomen har inte sköldkörteln bildats och utvecklats som den ska under fosterlivet. En del barn saknar sköldkörteln helt, medan andra har en sköldkörtel som är mindre än den ska vara. Andra mer sällsynta orsaker är medfödda förändringar i själva bildandet av sköldkörtelhormon.

Hos en del barn är bristen på sköldkörtelhormon övergående, medan den hos andra finns kvar under hela livet. Oftast finns ingen förklaring till varför sköldkörteln inte utvecklats som den ska eller varför produktionen av sköldkörtelhormon inte fungerar. Ibland kan någon av föräldrarna också ha medfödd brist på sköldkörtelhormon, men det är mycket ovanligt.

Under graviditeten får barnet tillräckligt med sköldkörtelhormon genom moderkakan. Barnet har därför vanligtvis inga tecken på brist på sköldkörtelhormon när han/hon föds. Det utvecklas heller inga symtom om barnet behandlas med sköldkörtelhormon tidigt.

Det tar ganska långt tid innan några symtom märks. Hur svåra symtomen är beror på hur stor hormonbristen är. Det kan variera från barn till barn.

Ett eller flera av följande symtom kan tyda på brist på sköldkörtelhormon:

Barnet vill inte äta

Barnet suger dåligt

Barnet har låg kroppstemperatur

Barnet har måttlig gulsot som inte ger med sig

Barnet har ett lite hest skrik

Barnet är trött och vill sova mer

En del nyfödda barn med brist på sköldkörtelhormon är mycket stillsamma.

Den stora fontanellen kan vara extra stor. Fontanellen är mellanrummet mellan huvudets skallben. Många barn med hypotyreos får så kallat navelbråck om de inte får behandling. Barnets utveckling blir också försenad om behandling med sköldkörtelhormon inte påbörjas tidigt.

Alla nyfödda barn får lämna ett blodprov ungefär två dagar efter födseln. I provet undersöks bland annat om barnet har medfödd brist på sköldkörtelhormon. Barnet undersöks sedan direkt av en barnläkare om blodprovet tyder på att han/hon har brist på sköldkörtelhormon. Nya blodprover tas.

Barnet kan få behandling direkt vid första besöket hos barnläkaren. Det sker om läkaren misstänker att barnet har en medfödd brist på sköldkörtelhormon. Är misstanken inte lika hög väntar läkaren in svaren på de första blodproverna innan en eventuell behandling startar.

Barnet får behandling i form av tabletter med läkemedlet levotyroxin. Du kan krossa tabletterna och blanda med lite bröstmjölk eller bröstmjölksersättning. Behandlingen bör komma igång så snart som möjligt för att hjärnans utveckling inte ska hinna påverkas.

När barnet har fått behandling i två veckor brukar en undersökning göras. Då undersöks barnet av barnläkare och blodprov tas för att mäta halterna av sköldkörtelstimulerande hormon TSH och sköldkörtelhormon T4. Provet tas från ett blodkärl i barnets hand eller fot. Barnet kan amma eller få lite sockerlösning i munnen för att lindra obehaget vid sticket.

Ibland kan hormondosen behöva ändras. Under barnets första månader brukar det bli ganska täta återbesök. Därefter görs undersökningar ungefär var tredje månad under de första två levnadsåren.

De flesta barn med medfödd brist på sköldkörtelhormon behöver fortsätta ta läkemedel hela livet. Hos en del barn görs ett försök att avsluta behandlingen med sköldkörtelhormon när barnen är tre till fyra år gamla. Då är hjärnan inte längre beroende av sköldkörtelhormon för sin utveckling.

Den medfödda bristen på sköldkörtelhormon brukar inte ge några besvär eller komplikationer om barnet får behandling tidigt. De flesta barn blir symtomfria och utvecklas som de ska om doseringen av läkemedlet är rätt och behandlingen sköts korrekt.

Ett barn med nedsatt sköldkörtelfunktion kan få diagnosen kretinism. Det innebär att barnets tillväxt och utveckling försenas. Bristen på hormon kan påverka kroppen på flera sätt. Får barnet kretinism tidigt i livet är risken stor att hen även får en intellektuell funktionsnedsättning.

Sköldkörteln sitter på halsens framsida strax nedanför struphuvudet. Den kallas även tyreoidea.

Körteln bildar de två hormonerna trijodtyronin och tyroxin som har flera viktiga funktioner i kroppen. Trijodtyronin kallas ibland T3 och tyroxin T4. Hormonerna styr bland annat ämnesomsättningen och är nödvändiga för att barnet ska växa bra. De har också en mycket stor betydelse för hjärnans utveckling under barnets första två till tre år.

Sköldkörtelns funktion styrs i sin tur av hormonet TSH. Det är ett tyreoideastimulerande hormon som bildas av hypofysen som sitter i hjärnan.

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning Du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.

Du ska få vara delaktig i Din vård. För att kunna vara det behöver Du förstå informationen som Du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska t ex få information om behandlingsalternativ och hur länge Du kan behöva vänta på vård. 

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om Du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om Du t ex har en hörselnedsättning.

Just idag förändras mitt liv

Kärleken är världens starkaste kraft. Den förändrar allt och får oss att känna oss värdefulla och levande. Men för att hålla den kraften vid liv behöver vi dela den med andra.

Vad gör mig riktigt lycklig?

26 november

26 november är den 330e dagen på året i den gregorianska kalendern (331a under skottår). Det återstår 35 dagar av året.

Namnsdagar

Nuvarande, Linus

Föregående i bokstavsordning

Konrad, Namnet förekom före 1778 tidvis på dagens datum, men flyttades detta år till 12 november och har funnits där sedan dess.

Linus, Namnet fanns, till minne av påven med detta namn, på dagens datum före 1901, då det utgick. 1986 återinfördes det på 20 januari, men flyttades 1993 tillbaka till dagens datum och har funnits där sedan dess.

Love, Namnet infördes 1986 på 3 december, men flyttades 1993 till dagens datum och 2001 till 2 oktober.

Torkel, Namnet infördes på dagens datum 1901, men flyttades 1993 till 26 februari, där det har funnits sedan dess.

Torleif, Namnet infördes på dagens datum 1986, men flyttades 1993 till 19 oktober och 2001 till 9 mars.

Föregående i kronologisk ordning

Före 1778, Linus och Konrad

1778–1900, Linus

1901–1985, Torkel

1986–1992, Torkel och Torleif

1993–2000, Linus och Love

Från 2001, Linus

I föregående i revideringar

1929, Dagmar

1950, Dagmar

1964, Dagmar

1973, Dagmar

1989, Dagmar

1995, Dagmar

2000, Dagmar

2005, Dagmar

2010, Dagmar

2015, Dagmar

2020, Dagmar

Händelser

43 före Kristus, Andra triumviratet mellan Octavianus (sedermera kejsar Augustus), Lepidus och Marcus Antonius bildas i romerska riket.

579, Sedan Benedictus I har avlidit den 30 juli väljs Pelagius II till påve.

1621, Thanksgiving firas för första gången i USA

1751, Adolf Fredrik kröns till Sveriges kung i Storkyrkan i Stockholm.

1778, Kapten James Cook blir den första europé som besöker ön Maui på Hawaii.

1832, Den första spårvagnslinjen i New York invigs, sträckan Prince Street–14e gatan.

1867, Mrs Lily Maxwell från Manchester röstar i det brittiska parlamentsvalet. Hon har hamnat i röstlängden av misstag och får eskorteras av vakter som skyddar henne från att lynchas av motståndare till kvinnlig rösträtt.

1924, Folkrepubliken Mongoliet utropas

1942, Filmen Casablanca har premiär i USA.

2018, Efter en sex månaders resa har NASAs rymdfarkost Insight landat på Mars

Födda

1609, Henrietta Maria av Frankrike, drottning av England, Skottland och Irland 1625–1649 (gift med Karl I) (född denna eller föregående dag)

1827, Alfred Moore Scales, amerikansk demokratisk politiker och militär, guvernör i North Carolina 1885–1889.

1830, Horace Tabor, amerikansk republikansk politiker och affärsman.

1832, Mary Edwards Walker, amerikansk abolitionist, nykterhetsaktivist och kvinnorättsaktivist.

1845, Johan August Ekman, svensk biskop i Västerås stift 1898–1900 och ärkebiskop 1900–1913.

1864, Herman Gorter, nederländsk poet och filosof.

1867, Halvord Lydell, svensk privatlärare.

1869, Maud av Storbritannien, drottning av Norge 1905–1938, gift med Haakon VII.

1871, Pat Morris Neff, amerikansk politiker.

1885, Heinrich Brüning, tysk politiker, rikskansler 1930–1932.

1894, Norbert Wiener, amerikansk professor i tillämpad och teoretisk matematik.

1898, Karl Ziegler (kemist), tysk ingenjör och kemist, mottagare av Nobelpriset i kemi 1963.

1907, Frances Dee, amerikansk skådespelare.

1910, Cyril Cusack, irländsk skådespelare.

1912, Hans Schreiber, dansk kompositör. Gunnar Sønstevold, norsk kompositör, arrangör av filmmusik.

1919, Frederik Pohl, amerikansk science fictionförfattare.

1921, Gertrud Fridh, svensk skådespelare.

1922, Charles M Schulz, amerikansk serietecknare.

1926, Rabi Ray, indisk politiker, talman i Lok Sabha 1989–1991.

1931, Adolfo Pérez Esquivel, argentinsk människorättsaktivist, mottagare av Nobels fredspris 1980.

1939, Abdullah Ahmad Badawi, Malaysias premiärminister 2003–2009. Tina Turner, amerikansk sångare.

1940, Curt Lindström (tränare), ishockeytränare, VM-guld med Tre Kronor och kopia av Svenska Dagbladets guldmedalj 1987, VM-guld med Finland 1995.

1944, Helena Kallenbäck, svensk skådespelare.

1945, Björn von Sydow, svensk socialdemokratisk politiker, försvarsminister 1997–2002, riksdagens talman 2002–2006.

1948, Elizabeth Blackburn, amerikansk biolog, mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin 2009. Claes Elfsberg, svensk journalist.

1950, Bengt Magnusson, svensk journalist, nyhetspresentatör och programledare.

1951, Ilona Staller, (Cicciolina) italiensk politiker och porrfilmsstjärna. Bruno K Öijer, svensk författare.

1953, Hilary Benn, brittisk parlamentsledamot för Labour. George Mudie, brittisk parlamentsledamot för Labour 1992–.

1958, Steve Buyer, amerikansk republikansk politiker.

1960, Jack Markell, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Delaware 2009–2017.

1961, Tom Carroll, australiensisk vindsurfare.

1962, Hannes Holm, svensk regissör och manusförfattare.

1968, Ruben Eliassen, norsk författare och illustratör.

1970, Ulric Björklund, svensk operasångare.

1973, Peter Facinelli, amerikansk skådespelare. Marcus Öhrn, svensk musiker och dokusåpadeltagare. Berndt Joakim Haldin, finlandssvensk regissör, producent och programledare.

1977, Hanna Marklund, svensk fotbollsspelare. VM-silver 2003.

1978, David Håkansson, professor i svenska språket, ledamot av Svenska Akademien 2023-

1980, Jessica Bowman, amerikansk skådespelare.

1981, Natasha Bedingfield, brittisk sångare.

1984, Antonio Puerta, spansk fotbollsspelare.

Avlidna

399, Siricius, påve

1252, Blanche av Kastilien, ”drottning av England” 1216–1217 och av Frankrike 1223–1226 (gift med Ludvig VIII)

1326, Hugh Despenser den yngre, engelsk riddare, Edvard II av Englands gunstling

1770, Abraham Hülphers den äldre, svensk tidig industriman och politiker

1807, Oliver Ellsworth, amerikansk politiker och jurist, chefsdomare i USAs högsta domstol

1808, Richard Potts, amerikansk jurist och politiker, senator (Maryland)

1822, Karl August von Hardenberg, preussisk statsman

1829, Thomas Buck Reed, amerikansk politiker, senator (Mississippi)

1861, Wilhelm Hensel, tysk målare

1882, Otto Theodor von Manteuffel, preussisk friherre och statsman

1899, Thomas Tipton, amerikansk politiker, senator (Nebraska)

1910, Johan Eric Ericsson, svensk lantbrukare och politiker (liberal)

1913, Rufus W Cobb, amerikansk politiker, guvernör i Alabama

1925, Magnus Enckell, finländsk konstnär

1940, Ivar F Andrésen, norsk operasångare (basbaryton)

1946, Albert G Schmedeman, amerikansk demokratisk politiker och diplomat, guvernör i Wisconsin

1950, Hedwig Courths-Mahler, tysk författare

1952, Sven Hedin, svensk forskningsresande, författare, ledamot av Svenska Akademien

1956, Tommy Dorsey, amerikansk jazztrombonist och storbandsledare

1967, Leonid Lavrovskij, rysk dansare och koreograf

1970, Sigfrid Siwertz, svensk författare och ledamot av Svenska Akademien

1971, Bengt Ekerot, svensk skådespelare och regissör

1980, Rachel Roberts, brittisk skådespelare

1981, Hans Theselius, svensk musiker

1984, Bernard Lonergan, kanadensisk jesuit och religionsfilosof

1999, Elise Adelsköld, svensk bibliotekschef

2004, Philippe de Broca, fransk regissör och manusförfattare

2006, Isaac Gálvez, spansk cyklist

2007, Marit Allen, brittisk modejournalist och kostymör

2008, Edna Parker, amerikansk tidigare lärarinna, världens äldsta person, Robert John Partridge, brittisk musikjournalist

2011, Chukwuemeka Odumegwu Ojukwu, nigeriansk upprorsledare (Biafra)

2012, Joseph Murray, amerikansk kirurg som utförde världens första njurtransplantation, mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin 1990

2014, Sabah, libanesisk sångare och skådespelare

2018, Bernardo Bertolucci, italiensk filmregissör, manusförfattare och skådespelare

Här lever man längst och kortast i Sverige

Var Du bor kan ha inverkan på hur länge Du lever. Dagens Nyheter har granskat medellivslängden i Sverige.

Män i Övertorneå och Överkalix dör i allmänhet tidigare än män i exempelvis Danderyd. Även för kvinnor, som ju lever längre, finns vissa skillnader över landet.

Medelinkomsten är lägre i t ex Övertorneå än i Danderyd. Vi vet också att högre utbildningsnivå ger bättre förutsättningar att kunna leva ett hälsosamt liv, säger Åsa Engström, professor i omvårdnad på Luleå tekniska universitet till Dagens Nyheter.

Den mest vetenskapligt belagda förklaringen är socioenkonomiska skillnader, men även faktorer att tillgång till sjukvård och förebyggande åtgärder kan variera geografiskt. Samtidigt som levnadsvillkoren kan utmana hälsan i glesbygden.

Häruppe har vi ibland långa avstånd. Det är inte alltid lika lätt att ta cykeln eller gå till arbetsplatsen eller dit vi ska. Vi tar bilen i större utsträckning, säger Åsa Engström till tidningen.

Samtidigt erbjuder glesbygden väldigt goda möjligheter till fysisk aktivitet och rekreation som skidåkning eller skogspromenader, vilket gör det till en paradox.

Frågan har funnits jämt, varför har vi kortare livslängd? 

Det finns inget klart svar än. Då kan man spekulera kring livsstil i Tornedalen, för det är ett tydligt exempel som drar ner statistiken, säger Ulrica Strömbäck, universitetslektor.

Det är mycket annat som också spelar roll när det kommer till livslängd. Genetik till exempel. Men även levnadsvanor som rökning, alkohol, kost och träning. Men självklarheter är inte alltid lätt att leva efter.

Det sker inte något direkt när du tar den extra kakan eller inte rör på dig. Ohälsa är ju något som händer över tid. Inte som att bränna sig, där man omedelbart ser vad som händer, säger Ulrica Strömbäck.

Även det sociala livet kan spela stor roll.

Vi vet att ofrivillig ensamhet är en riskfaktor. Den är lite svårare att bara sätta på checklistan, men det har man sett i studier att det är ohälsosamt.

Kommuner med längst medellivslängd, män

Danderyd, 84,37

Vellinge, 83,44

Lomma, 83,43

Kungsbacka, 82,38

Nacka, 83,22

Kommuner med längst medellivslängd, kvinnor

Danderyd, 87,48

Habo, 87,37

Vaxholm, 86,71

Lidingö, 86,69

Lekeberg, 86,59

Kommuner med kortast medellivslängd, män

Övertorneå, 76,15

Överkalix, 76,39

Norberg, 77, 42

Gullspång, 77,53

Filipstad, 77,57

Kommuner med kortast medellivslängd, kvinnor

Högsby, 81,27

Bjurholm, 81,57

Hällefors, 81,80

Skinnskatteberg, 82,02

Norsjö, 82,14

Man död i brand utanför Kristianstad

En man i 75-årsåldern har hittats död efter en villabrand på en ort utanför Kristianstad.

Polis, räddningstjänst och ambulanssjukvård kallades dit på lördagseftermiddagen, skriver polisen på sin hemsida.

En anmälan om allmänfarlig vårdslöshet är upprättad för att utreda hur branden startat.

Polisen misstänker inget brott.

Riv moskéer där konspirationer sprids

Partiledare Jimmie Åkesson (SD) talar under Sverigedemokraternas landsdagar i Västerås.

Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson vill se ett omedelbart stopp för etablering av nya moskéer i Sverige.

Vi behöver börja konfiskera och riva moskébyggnader där det sprids antidemokratisk, antisvensk, homofob eller antisemitisk propaganda.

"I Sverige river vi inte gudstjänstlokaler", skriver statsminister Ulf Kristersson till Tidningarnas telegrambyrå.

Jimmie Åkesson tar i sitt tal på landsdagarna, som partiets kongress heter, upp den våldsvåg som Sverige sett under hösten och ställer den i kontrast till när han 1979 växte upp i "ett av världens tryggaste länder".

Nu, nästan 45 år senare, tvingas jag uppfostra min tioårige son i något som mest liknar vilda västern.

Jobbet med att städa upp denna oreda har börjat, men den ”fullständiga katastrofen” som drabbat Sverige är inte ett misstag utan en naiv, farlig Sverigefientlig politik, enligt SD-ledaren.

Sverigevänner. Nu är vi med och styr Sverige, vi ska göra Sverige bra igen, säger han.

Partiledaren vill se ett stopp för byggandet av nya moskéer.

Vi behöver börja konfiskera och riva moskébyggnader där det sprids antidemokratisk, antisvensk, homofob eller antisemitisk propaganda eller allmän desinformation om det svenska samhället.

Minareter, kupoler, halvmånar eller andra attribut som tjänar som islamistiska monument i stadsbilden bör helt tas bort, fortsätter Åkesson.

På frågan hur det här går ihop med religionsfriheten i Sverige svarar Åkesson, religionsfriheten handlar om att man privat ska ha rätt att tillhöra vilken religion man själv vill utan att staten eller någon annan lägger sig i det. Den säger ingenting om vilka monument man som främmande ideologi och religion har rätt att uppföra i Sverige.

Lagstiftningen ska enligt Sverigedemokraterna ses över för att polisen och Säpo ska kunna använda hemliga tvångsmedel mot religiösa församlingslokaler för underrättelser och insamling av bevis.

Hur ett stopp för nya moskéer ska gå till måste en utredning titta på, säger Åkesson.

Statsminister Ulf Kristersson (M) kommenterar att Sverige har en grundlagsskyddad religionsfrihet där kärnan är att enskilda får utöva sin religion enskilt och tillsammans med andra. Den gäller för alla, kristna, muslimer, judar och andra troende.

"I Sverige river vi inte gudstjänstlokaler. Vi ska som samhälle slå tillbaka mot våldsbejakande extremism oavsett grund, men det ska ske inom den demokratiska rättsstatens ramar", skriver han i ett mail till Tidningarnas telegrambyrå som ett svar på Åkessons utspel om att riva moskéer.

"De som uttrycker sig antisemitiskt eller hetsar mot muslimer kränker människor i vårt eget land och skadar Sverige och svenska intressen internationellt. Nu behövs samling, inte ytterligare polarisering”.

Sverigedemokraterna är ett parti med vind i seglen som under helgen samlats i Västerås. Partiet ligger i opinionsmätningar på runt 21%, något över valresultatet, samtidigt som andra partier i regeringsunderlaget tappat sedan valet.

När Åkesson, som varit partiledare sedan 2005, tar upp de punkter som Sverigedemokraterna fått igenom i Tidöavtalet med regeringen så nämner han framför allt migrations- och kriminalpolitiken. Han lovar bland annat att det ska bli olagligt att ingå i ett kriminellt gäng.

Han lyfter också begreppet "Gazasvenskar", och anser att människor som rest till Gaza som inte kan svenska och inte bor i Sverige, "inte är svenskar".

De har inte här att göra.

Hård vind och snö, SMHI utökar varning

Uppland och Gotland får räkna med fortsatta snöbyar under helgen, med upp till en decimeter nysnö. SMHI förlänger sina snövarningar och varnar också för friska vindar.

Kall luft har dragit in över landet och dessutom är det ganska blåsigt över havet, så i kombination blir det stråk av snöbyar som drar in över Gotland och Uppland, säger meteorolog Linnea Rehn Wittskog vid SMHI.

SMHI har utfärdat en rad gula varningar för kuling till havs, från Bottenviken ned till södra Östersjön, samt för snöbyar som kan vara kraftiga i Uppsala och norra Stockholms län samt Gotland.

Snöbyarna fortsätter att mata på, och på lördagsförmiddagen förlängde SMHI den gula varningen för Uppsala och norra Stockholm till måndag morgon.

Vinden blir lite beskedligare på söndagen, men det fortsätter att driva in. Varningen gällande Gotland löper ut i kväll (lördag), men det kan fortfarande komma snöbyar, framför allt över Fårö, säger Linnea Rehn Wittskog.

I övrigt är det ganska beskedligt väder. Det är kall luft över hela landet, men det ser samtidigt ut att kunna bli sol på många håll. Det är i östra Svealand, de östra delarna av Norrland, Öland och Gotland som det är molnigt, fortsätter hon.

Trafikverket varnar för besvärligt väglag, med halka, snörök och/eller hårda vindar på Gotland. Vidare varnas för snödrev och snörök på bland annat E18 mellan Enköping och Bålsta samt på vägar kring Norrtälje och Gävle.

Så behåller Du Din lust till sex och intimitet

Olika faser i livet kan göra att lusten förändras. Men lusten går att påverka. 

Idag vet vi att ett tillfredsställande sexliv har en central betydelse för människors välbefinnande och hälsa. Det visar Folkhälsomyndighetens befolkningsstudie från 2019, där det är tydligt att sexualiteten har ett stort egenvärde för människors liv och nära relationer.

Det är också viktigt att komma ihåg att sexualitet inte är kopplad till samlag eller en viss akt, och heller inte förutsätter att du har en partner. Sexualiteten är något individuellt, och kan ha vitt skilda betydelser för olika individer. Vi påverkas också av normer och föreställningar om vad sex ska vara. Det vi vet är att sexuell hälsa och tankar kring sexualiteten berör en stor del av befolkningen och att det sker på olika sätt under olika perioder i livet.

I kunskapsöversikten från Folkhälsomyndigheten framkommer det att lite mer än hälften av Sveriges befolkning är nöjda med sitt sexliv, men en relativt stor andel upplever problem relaterade till sexualiteten. Så även om det för många är en källa till njutning och glädje, är det också något som kan orsaka stress, oro och frustration.

Sexualitet kan definieras på många olika sätt. Vissa känner att de inte har ett sexuellt intresse alls och har ingen önskan att ha det. Idag bombarderas vi av budskap om att sex och samliv är väldigt viktigt och att om man ”tappar” lusten till sex så är det något som inte stämmer. Jag tror att den stressen och de kraven kan bidra till att sexlusten minskar ännu mer.

Att känna minskad sexuell lust i perioder av livet är något helt naturligt och något som vi nog alla kan relatera till. Men när den minskade lusten pågått under en längre period, och det finns en önskan om mer sexuell lust, kan det för individen upplevas problematiskt.

Först behöver vi ställa oss frågan om vi vill ha ökad lust. Om svaret på den frågan är ja finns det vissa saker vi kan göra för att öka på den. Lusten kommer inte bara av sig själv utan ibland behöver vi hjälpa lustcentret i hjärnan på traven. Det kan vara att avsätta tid för lustfyllda aktiviteter såsom att se på erotik, pornografi, läsa erotisk litteratur med mera. Eventuellt införskaffa olika sexuella hjälpmedel. Här får man prova sig fram och känna efter vad som kan upplevas spännande och kittlande. Det kan man göra på egen hand eller tillsammans med en partner. En annan viktig komponent är att öva på att prata om sex, fantasier och drömmar.

Absolut. Om man har många åtaganden i vardagen och upplever stress så är det väldigt lätt att just sex och lust prioriteras bort. Det finns helt enkelt inte plats för det i hjärnan, och hjärnan är vårt viktigaste sexuella organ. För att vi ska kunna känna sexuell lust och njutning behöver vi många gånger titta på hela livssituationen. Har jag för många krav och måsten? 

När ger jag mig tillfälle till återhämtning och njutning?

I sådana lägen kan en bra början vara att hitta tillbaka till det njutningsfyllda i livet i stort. Att få ökad sexuell lust kan också handla om att få ökad lust inom andra områden. Detta kan man jobba med bland annat genom övningar om medveten närvaro, att öva på att stanna upp och känna dofter, smaker och andra intryck. Andningsövningar kan också hjälpa. Allt detta minskar stressen, ger ökad kontakt mellan det sinnliga och det kroppsliga, och gör det lättare att känna sexuell lust.

Jag tycker de ska vila i att det är helt ok. Många av dem som söker hjälp hos mig är rädda för att de är onormala och att de kanske borde göra slut eftersom de inte har tillräckligt mycket sex eller inget sex alls. Det finns mycket hets kring sex i den mediala debatten, och en uppfattning att det är riskabelt att sluta ha sex om man är i ett förhållande.

Jag skulle vilja nyansera och tona ner det budskapet. Det behöver inte vara alarmerande om man i ett förhållande har mindre sex än innan eller upplever att man har för lite sex. Tankar om vad som är ett ”normalt” sexliv leder ingen vart. Vi vet ingenting om hur exempelvis våra grannar, vänner och bekanta egentligen har sex, och det spelar heller ingen roll.

Däremot vill jag uppmuntra till att värna närheten i förhållandet, till exempel att kramas, vara nära och röra vid varandra. Likaså att våga prata om sex och lust, så att det inte blir missförstånd och onödig oro kring att något är fel.

Det finns studier som visar på att sex kan bli bättre med tiden.

Personer som upplever att de är mycket nöjda med sitt sexliv beskriver vissa viktiga komponenter som man kan inspireras av:

De värdesätter sex både individuellt och inom en eventuell relation

De prioriterar sex och skapar tid till det

De har en öppen kommunikation kring sex

De är trygga med varandra

De är öppna för att lära och utforska tillsammans med sin partner

När det gäller sex i en lång relation krävs det i regel mer ansträngningar för att hålla sexualiteten vid liv, där bland annat omfattande kommunikation och att utforska tillsammans är avgörande. Att ständigt lära, utforska och göra anpassningar till förändringar över tid kräver mod och kreativitet.

Det är väldigt viktigt att känna sig trygg i relationen så att man kan våga utforska tillsammans. Det gör det också lättare att känna sig fri att ta chanser utan rädsla att göra fel, vilket skapar möjlighet för bättre sex. Såväl rädslor som stress kan gör det svårare att uppleva sexuell njutning. Lusten sitter till stor del i hjärnan så kom ihåg att lusten inte bara kommer av sig själv utan man kan behöva arbeta aktivt för att aktivera den.

 

Fel på generatorskydd stoppade Forsmark 3

Ett fel på ett generatorskydd har fått en av kärnkraftsreaktorerna i Forsmark att stanna. Händelsen inträffade vid klockan 03:00 natten mot lördag på reaktorn Forsmark 3.

Enligt Forsmarks presschef Karin Swanson påverkas inte säkerheten av händelsen.

Det är våra säkerhetssystem som har fungerat precis som de ska. Anläggningen går alltid i säkert läge när något sådant här inträffar, säger hon.

Stoppet innebär att en tredjedel av Forsmarks elproduktion faller bort helt, samtidigt som vinterkylan drar in över landet.

Reaktor ett och två producerar för fullt. Men det blir ett produktionsbortfall, säger Karin Swanson.

Reparationsarbete pågår och återstart av reaktorn förväntas ske vid midnatt den 26 november, skriver Vattenfall på sin hemsida.

Klarläggande av medicinska myter, fakta och fiktion

Det finns en mängd medicinska påståenden som är vilda och osanna. Att bada efter att ha ätit mat är inte farligt och det ger inte dålig syn om Du läser i mörker. Att vi bara använder 10% av vår hjärna är också en myt.

Det är inte heller nödvändigt att dricka åtta glas vatten om dagen, då det vanligtvis räcker med vätskan i maten vi äter och det vi dricker till maten.

Det mest skadliga medicinska påståendet de senaste åren är att vaccin mot mässling, påssjuka och röda hund orsakar autism. Detta har konstaterats vara en myt av BMJ och har orsakat mycket skada.

Det är också en myt att naglar och hår fortsätter att växa efter döden. Dessutom leder överdriven ansträngning inte till bildandet av mjölksyra.

En väl spridd myt som inte är en myt utan sann, är att mörk sprit ger en värre bakfylla än ljus sprit. Mörka alkoholhaltiga drycker innehåller ofta fler restprodukter från jäsningen än ljusa drycker, vilket kan påverka hur vi mår dagen efter.

En annan sanning är dock att den främsta anledningen till hur du mår dagen efter är inte färgen på drycken, utan hur mycket Du druckit.

Läkare förstår vikten av att kontinuerligt inhämta ny kunskap för att bedriva god medicin, men de tenderar ofta att anta att deras befintliga medicinska övertygelser inte behöver omprövas. Dessa medicinska myter påminner oss på ett lättsamt sätt om att vi kan ha fel och behöver ifrågasätta vilka andra falska föreställningar vi oavsiktligt sprider när vi praktiserar medicin. Här kommer en lista över vanliga medicinska övertygelser, uttalade av både läkare och allmänheten och en kritisk granskning av dessa. Listan bygger på påståenden som vi hört framhållas vid flera tillfällen och som vi trott vara sanna eller åtminstone möjligt sanna. 

Vi valde ut sju av dessa påståenden för kritisk granskning:

Myter om drickande, hjärnan och kroppens reaktion efter döden

Människor bör dricka minst åtta glas vatten om dagen

Vi använder bara 10% av vår hjärna

Hår och naglar fortsätter att växa efter döden

Rakning av hår gör att det växer tillbaka snabbare, mörkare eller grövre

Att läsa i svagt ljus förstör Din syn

Att äta kalkon gör människor särskilt sömniga

Mobiltelefoner skapar betydande elektromagnetisk störning på sjukhus

Databaser som exempelvis Medline har använts för att leta bevis som stödjer eller motbevisar varje påstående. Eftersom “bevisa en negativ sak” kan vara utmanande, beskrivs det även om det inte fanns några bevis som stöder påståendet.

Rekommendationen att dricka minst åtta glas vatten om dagen finns i populärpressen. Ursprunget kan spåras tillbaka till 1945, då man rekommenderade vuxna att dricka 2,5 liter dagligen. Det finns ingen bevisning som stöder denna rekommendation och det har visat sig att tillräcklig vätskeintag oftast uppnås genom daglig konsumtion av juice, mjölk och koffeinhaltiga drycker. Att dricka överdrivet mycket vatten kan vara farligt och leda till vattenförgiftning och hyponatremi. Den fullständiga bristen på bevis som stöder rekommendationen att dricka sex till åtta glas vatten om dagen är omfattande dokumenterad i en inbjuden översikt av Heinz Valtin i American Journal of Physiology.

Tron att vi bara använder 10% av vår hjärna har funnits i över ett sekel, trots betydande framsteg inom neurovetenskap. Studier av hjärnskador, hjärnavbildning och lokaliserad funktion visar att vi använder mycket mer än 10% av vår hjärna. Många typer av hjärnbildningsstudier visar att inget område av hjärnan är helt tyst eller inaktivt. Detaljerad undersökning av hjärnan har inte lyckats identifiera den “ickefungerande” 90%.

Påståendet om hårväxt och nageltillväxt efter döden är en myt och beror på optiska illusioner orsakade av krympning av huden kring hår och naglar efter att kroppen torkat. Faktisk hårväxt och nageltillväxt kräver komplex hormonell reglering som inte kvarstår efter döden.

Tron att rakning av hår resulterar i mörkare eller grövre hårväxt är felaktig. Rakning påverkar inte hårväxtens hastighet eller struktur. Redan 1928 visade en klinisk prövning att rakning inte hade någon effekt på hårväxten och senare studier bekräftar att rakning inte påverkar tjockleken eller takten av hårväxt. Dessutom tar rakning bort den döda delen av håret, inte den levande delen som ligger under hudens yta, så det är osannolikt att det påverkar takten eller typen av tillväxt. Rakat hår saknar den finare avsmalningen som syns i ändarna på orakat hår, vilket ger ett intryck av grövre hår. På samma sätt har det nya håret ännu inte blekts av solen eller andra kemiska påverkan, vilket ger en uppfattning om att det är mörkare än befintligt hår.

Att läsa i svagt ljus orsakar inte permanent skada på ögonen, även om det kan leda till temporär ögonbelastning. Mängden ljus vid läsning påverkar inte ögonens struktur eller funktion på ett varaktigt sätt. Suboptimal belysning kan skapa en känsla av svårigheter att fokusera. Det minskar även blinkningshastigheten och leder till obehag på grund av uttorkning, särskilt när man frivilligt kisar. Den viktiga poängen är att dessa effekter inte är bestående.

Den primära bevisningen som åberopas var epidemiologisk bevisning om den ökade förekomsten av närsynthet och den höga förekomsten av närsynthet hos personer med mer akademisk erfarenhet. Men i det förflutna användes ännu mindre ljus för läsning, med användning av ljus från ljus eller lampor, så den ökade förekomsten av närsynthet under de senaste århundradena behöver inte nödvändigtvis betyda att dåliga läsförhållanden är orsaken. I motsats till den granskningen drar hundratals experter på nätet slutsatsen att läsning i svagt ljus inte skadar dina ögon.

Tron att kalkon gör människor särskilt sömniga beror på närvaron av tryptofan i kalkon, men kalkon innehåller inte mer tryptofan än andra proteinkällor. Eventuella effekter av tryptofan i kalkon minimeras förmodligen genom att konsumera det i kombination med annan mat, vilket skulle begränsa dess absorption enligt expertåsikter. Faktum är att det rekommenderas att konsumera tillskott av tryptofan på tom mage för att underlätta absorptionen. Andra fysiologiska mekanismer förklarar sömnighet efter måltider. En stor fast måltid (som kalkon, korvar, fyllning och olika grönsaker följt av julpudding och brandy smör) kan ge sömnighet eftersom blodflöde och syresättning till hjärnan minskar och måltider med antingen högt protein- eller kolhydratinnehåll kan orsaka sömnighet. Vin som följer med maten kan också spela en roll.

Användning av mobiltelefoner på sjukhus har orsakat oro för elektromagnetisk störning, men studier visar att sådana incidenter är sällsynta och teknologiska förbättringar har minskat störningen. I Storbritannien visade tidiga studier att mobiltelefoner störde endast 4% av enheterna och endast på ett avstånd av <1 meter. Mindre än 0,1% visade allvarliga effekter. På Mayo Clinic år 2005, i 510 tester med 16 medicinska apparater och sex mobila telefoner, var förekomsten av kliniskt viktig störning 1,2%. Lika rigorösa tester i Europa fann minimal störning och endast på avstånd mindre än 1 meter. En studie från 2007 som undersökte mobiltelefoner “använda på normalt sätt” fann ingen störning av något slag under 300 tester i 75 behandlingsrum. Andra sidan antydde en stor undersökning av anestesiologer att användning av mobiltelefoner av läkare var associerad med minskad risk för medicinska fel eller skador på grund av fördröjningar i kommunikationen.

Alla dessa medicinska övertygelser är osannolika eller obevisade. Trots deras popularitet är det viktigt att läkare baserar sin medicinska beslutsfattning på evidens och ifrågasätter traditionella övertygelser. Att sprida medicinsk behandling som saknar evidens kan vara skadligt. För att utöva medicin på ett ansvarsfullt sätt krävs konstant utvärdering av kunskapens giltighet.

Många medicinska övertygelser är osanna eller obevisade, även bland läkare.

Vanliga medicinska myter påminner oss om behovet att ifrågasätta och granska våra övertygelser.

Att använda evidens för att motbevisa falska föreställningar leder oss närmare en evidensbaserad praktik.