Insektsallergi

Den vanligaste formen av insektsallergi orsakas av giftet från bistick och getingstick. Det kan klia och ge utslag över kroppen, och Du kan bli svullen runt ögonen och i läpparna. Men det är ovanligt med kraftiga allergiska reaktioner, särskilt hos barn.

Insektsallergi innebär oftast allergi mot insektens gift. Det är framför allt bin och getingar som kan ge allergiska reaktioner när de sticker med sina gaddar.

Det är ovanligt med allvarliga reaktioner på bistick och getingstick. Det är främst vuxna som får sådana reaktioner, och i Sverige förekommer det bara dödsfall hos vuxna.

Risken för allergi mot bin eller getingar är större om Du blir stucken många gånger, t ex om Du är biodlare. Däremot finns ingen koppling till andra allergier.

Humlor och myggor kan också orsaka allergi när de sticker, men det är mer ovanligt. Kackerlackor utsöndrar ett sekret som kan orsaka allergi och ge andningsbesvär, på samma sätt som pollen och pälsdjur.

Insektsallergi brukar visa sig 10 till 30 minuter efter Du har blivit stucken.

Det här är vanliga symtom på allergi vid insektsstick: 

Du blir röd och svullen runt stickstället

Det kliar och Du får så kallade nässelutslag på andra delar av kroppen

Du blir svullen i läpparna och runt ögonen

Vid en allvarlig reaktion kan Du dessutom få ett eller fler av följande symtom:

Du blir matt och illamående

Du får svårt att andas

Det kliar mycket i handflatorna, fotsulorna och hårbotten

Du kan få ont i magen, diarré och kräkningar

En del kan få en allergisk chock, men det är mycket ovanligt. Allergisk chock kallas också anafylaxi. Det är en allvarlig reaktion som kommer snabbt och kan vara livshotande. Du kan bli medvetslös och få svårt att andas.

Du kan få symtom av ett insektsstick utan att vara allergisk. Insektsgiftet innehåller många ämnen och vissa är irriterande för huden. Det är vanligt att huden blir röd, kliar, svullnar och gör ont där Du har blivit stucken.

Får Du många stick kan det ge en reaktion som liknar den allergiska, fast Du inte är allergisk. En vuxen människa tål ganska många stick utan att bli allvarligt sjuk. Om Du blir stucken i munnen eller i halsen kan Du däremot bli så svullen i halsen att det blir svårt att andas.

Om Du inte är allergisk brukar stickstället svullna och rodna mer och mer. Besvären är ofta som störst mellan 12 och 24 timmar efteråt. Ofta försvinner besvären efter ett dygn, men det kan ta upp till en vecka.

De allra flesta som blir stuckna av insekter i Sverige behöver inte söka vård. Besvären brukar gå över av sig själv. 

Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om Du har ett eller flera av följande besvär efter ett insektsstick:

Du blir svullen i ansiktet

Du har blivit stucken i munnen eller inne i halsen

Du får nässelutslag som kliar och blossar upp snabbt över kroppen

Du mår illa, känner Dig yr eller kallsvettas

Om det är stängt på vårdcentralen eller den jouröppna mottagningen, sök vård på en akutmottagning.

Har Du akutläkemedel hemma ska Du ta det först och sedan ringa 112. Det är bra om Du har sällskap av någon tills hjälp kommer.

Ring genast 112 om Du har svårt att andas.

Be om hjälp av en annan person om Du mår väldigt dåligt, och undvik att vara själv.

Ring telefonnummer 1177 om Du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan Du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var Du kan söka vård.

Det finns mycket Du kan göra för att undvika att bli stucken. 

Här är några exempel:

Undvik att äta eller dricka utomhus, eftersom kött och söt mat eller dryck lockar till sig insekter

Slå aldrig efter bin och getingar, och undvik hastiga rörelser

Döda inte ett bi eller en geting eftersom de avger doftsignaler som lockar till sig fler insekter

Plocka inte fallfrukt och var försiktig när Du arbetar i trädgården

Drick inte ur öppnade burkar eller flaskor om Du inte kan se innehållet

Ha något på huvudet så att insekter inte trasslar in sig i håret

Undvik att gå barfota utomhus

Om Du ändå blir stucken är det bra att ta ut gadden eftersom den kan fortsätta pumpa in gift trots att insekten är borta.

När Du kommer till vården på allergiutredning får Du berätta om vilken slags insekt som stuckit Dig, vilka symtom Du fick och hur snabbt symtomen visade sig.

Det är vanligt att göra ett pricktest där olika ämnen testas direkt på huden. Resultatet visar sig efter ungefär 15 minuter.

Du kan också få lämna ett blodprov för att se om Du har allergiantikroppar i blodet.

Du som har lindriga besvär kan testa att behandla med receptfria läkemedel, som t ex tabletter med antihistamin. Du kan också smörja med kräm eller salva som innehåller hydrokortison för att lindra klådan. Fråga på ett apotek för att få hjälp att välja rätt läkemedel.

Du som har fått en allvarig reaktion efter ett insektsstick behöver snabbt få vård. Det är vanligt att få antihistamin och kortison. En del kan behöva få en spruta med adrenalin.

Du kan behöva stanna några timmar på mottagningen så att personalen ser att Du mår bra.

Du som får en mycket allvarlig reaktion på insektsgift kan behöva läggas in på sjukhus. Där kan Du få vätska direkt in i blodet och ytterligare läkemedel om det behövs.

Du som har fått en allvarlig reaktion av insektsstick behöver ha med Dig så kallade akutläkemedel. Det brukar vara två injektionspennor med adrenalin, kortisontabletter och antihistamin.

När Du får en allvarlig reaktion ska Du alltid använda adrenalinpennan först. Adrenalinet kan göra att Du får hjärtklappning och känner Dig darrig, men det brukar gå över ganska snabbt.

Du kan behöva ta kortisontabletterna direkt efter eftersom det tar några timmar innan de ger full effekt. Kortisonet dämpar inflammationen och minskar risken för besvär som kan komma i efterhand. Du kan även behöva upprepa adrenalinpennan eftersom adrenalinets effekt inte varar så länge.

Det kan också vara bra att ta antihistamin som hejdar den allergiska reaktionen i kroppen. 

Det är viktigt att Du får lära Dig i förväg hur adrenalinpennan ska användas, så att Du kan hantera den när Du behöver. Vårdpersonalen visar Dig hur Du ska göra. Det är också bra om någon närstående vet hur adrenalinpennan ska användas.

Du som har haft en kraftig allergisk reaktion kan ibland få allergivaccination. Det kallas också allergen immunterapi.

Först får Du en spruta en gång i veckan under 7-15 veckor. Därefter får Du en spruta ungefär varannan månad. Behandlingen pågår omkring fem år och gör vanligtvis att Du blir mindre känslig mot det allergiframkallande ämnet.

Du kan använda vissa antihistamintabletter när Du är gravid eller ammar. Fråga på apoteket eller kontakta en läkare.

Du ska alltid använda Ditt akutläkemedel om Du har allergi mot getingstick eller bistick och får en allergisk reaktion. Det är mer riskfyllt för barnet att Du får en kraftig allergisk reaktion än att påverkas av läkemedlet.

En allergivaccination innebär en risk för allergiska reaktioner som kan skada fostret. Risken är störst i början av behandlingen. Därför rekommenderas det inte att påbörja en vaccination när Du är gravid. Däremot kan Du som redan håller på med en behandling fortsätta med den om Du blir gravid under tiden.

Allergi innebär en överkänslighet mot ett visst ämne. Allergi utvecklas oftast i barndomen, men även vuxna kan få allergi. Nästan en tredjedel av Sveriges befolkning har någon typ av allergi.

Ämnen som orsakar allergi kallas för allergener och kan finnas överallt i omgivningen. Det kan vara ämnen Du får i Dig via maten, luften, kontakt med huden eller i gift från bett.

Allergiska besvär uppstår när immunförsvaret reagerar på vissa ämnen för att skydda kroppen mot dem. Immunförsvaret producerar då allergiantikroppar som sätter sig på vissa celler i kroppen. Allergenen fastnar sedan på antikropparna och får cellerna att släppa ut histamin och andra retande ämnen. Det är dessa ämnen som framkallar den allergiska reaktionen.

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning Du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.

För att Du ska kunna vara delaktig i Din vård och behandling är det viktigt att Du förstår informationen Du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om Du inte förstår. Du ska t ex få information om behandlingsalternativ och hur länge Du kan behöva vänta på vård och behandling.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om Du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om Du har en hörselnedsättning. 

Om Du behöver hjälpmedel ska Du få information om vad som finns och hur Du får det.