Njurcancer

Njurcancer innebär att en cancertumör har uppstått i en njure. Cancer i båda njurarna är ovanligt. Det finns olika typer av njurcancer. Det går att bli av med cancern om den upptäcks tidigt. Annars finns behandling som gör att sjukdomen utvecklas långsammare.

Njurarna renar blodet från ämnen som inte behövs. Ämnena förs genom urinledarna till urinblåsan så att Du kan kissa ut dem.

Njurcancer innebär att det har bildats en cancertumör i någon av njurarna. Att få cancer i båda njurarna samtidigt är ovanligt. Då brukar sjukdomen vara ärftlig. 

Celler från cancertumören kan sprida sig och bilda dottertumörer i t ex lungorna, levern, hjärnan eller skelettet. Dottertumörer är samma sak som metastaser.

Det går oftast att bli av med cancern om den upptäcks när den fortfarande bara finns i njuren.

En del får återfall. Det betyder att sjukdomen kommer tillbaka. Möjligheten minskar att bli av med cancern om den kommer tillbaka eller om den har hunnit sprida sig.

Det kan ändå gå att leva bra i flera år med hjälp av behandlingar som gör att sjukdomen utvecklas långsammare.

Wilms tumör är en form av njurcancer som främst barn och ungdomar kan få. Men det är mycket ovanligt att barn och ungdomar får cancer.

Njurbäckencancer är en annan cancerform och beskrivs inte i den här texten.

De flesta med njurcancer har inte känt av några symtom när de får diagnosen. Sjukdomen har upptäckts av en slump när de har undersökts för något annat besvär.

Men en del märker av sjukdomen. 

Då är det vanligt med ett eller flera av följande symtom:

Blod i urinen

Knöl i magen

Ont i sidan av ryggen

Minskad vikt trots oförändrade vanor

En del känner sig sjuka, har haft feber länge eller är ovanligt trötta

Symtomen behöver inte bero på cancer utan kan ha andra orsaker.

Kontakta en vårdcentral om Du har symtom som Du tror kan bero på njurcancer.

Ring telefonnummer 1177 om Du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då får Du hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var Du kan söka vård.

Det är vanligt med olika undersökningar för att läkaren ska kunna säga vad besvären beror på.

En kroppsundersökning innebär bland annat att läkaren känner på magen.

Urinprov och blodprov kan bland annat visa hur njurarna fungerar.

En undersökning som kallas cystoskopi kan behövas om Du har blod i urinen. Undersökningen innebär att läkaren undersöker urinvägarna.

En undersökning med datortomografi, magnetkamera eller ultraljud visar om Du har en tumör och om den har spridit sig. Det är olika vilken undersökning man behöver. Ibland kan man behöva flera av undersökningarna.

Vävnadsprov kan behövas för att få veta mer om tumören och för att planera behandlingen. Undersökningen innebär att läkaren för in en nål genom huden och in i njuren för att ta mycket små bitar av tumören. Du får lokalbedövning.

Provtagning är samma sak som biopsi.

Efter provtagningen mår Du som vanligt, men behöver stanna några timmar innan Du kan lämna mottagningen. Det är för att minska risken för blödning.

Utredningen följer ett standardiserat vårdförlopp om läkaren har starka skäl att tro att Du har njurcancer.

Standardiserade vårdförlopp är ett sätt att organisera utredningen så att det går så snabbt som möjligt att bli undersökt och få svar på de undersökningar som behövs.

Det går att få behandling för att bli av med cancern om den bara finns i njuren. Det är vanligast att bli opererad.

Ibland behövs ingen behandling.

En operation i njuren innebär att en del av njuren tas bort, eller hela njuren. Det beror på hur stor cancertumören är och var i njuren den finns.

Före operationen blir Du sövd. En del får också ryggbedövning. Sedan opereras njuren med titthålskirurgi. Ibland görs operationen genom ett snitt i magen. Det kallas för öppen operation. Det är olika vad som passar bäst.

Operationen tar 2-3 timmar. Tiden varierar beroende på hur stor cancertumören är och hur lätt den är att komma åt. En operation med titthål brukar ta lite längre tid än en operation genom ett snitt.

Efter operationen får Du en urinkateter. Den tas bort efter 1-2 dagar när Du kan kissa som vanligt igen. Du kan också ha en liten slang i operationssåret. Det är för att leda bort blod och sårvätska. 

Du får hjälp att komma upp och röra på Dig så snart som möjligt, ibland samma dag som Du opererades. Det är för att minska risken för att få blodpropp eller lunginflammation.

De flesta kan lämna sjukhuset efter 2-6 dagar. Då får Du med Dig recept på läkemedel som Du kan ta om Du har ont. Du får också veta vem Du ska kontakta om Du behöver.

Du behöver vara sjukskriven i 2-6 veckor, beroende på vad Du har för arbete.

Undvik att lyfta tungt de första två månaderna. I övrigt kan Du leva som vanligt.

Efter 1-3 månader får Du komma på återbesök för att se om Du behöver mer behandling.

Så kallad lokal ablation innebär att cancertumören kyls eller värms bort. Det kan vara ett alternativ om Du har en eller flera små cancertumörer i njuren, eller om det är bättre att inte bli opererad. Så kan det vara om Du t ex har andra allvarliga sjukdomar.

Läkaren för in en nål genom huden och in i cancertumören med hjälp av ultraljud eller datortomografi. Genom nålen skickas värme eller kyla som förstör cancertumören. Det vanligaste är att vara sövd när man får behandlingen.

De flesta kan lämna sjukhuset samma dag. Du får med Dig recept på läkemedel som Du kan ta hemma om Du får ont.

Du behöver komma på regelbundna uppföljningar. Det beror på att det är vanligare att cancern kommer tillbaka efter lokal ablation än efter en operation. Det brukar gå att få behandling igen om det behövs.

En del oförändrade cancertumörer behöver inte behandlas. Då räcker det i stället att Du kommer på regelbundna undersökningar.

Du får behandling om undersökningarna visar att cancertumören börjar växa.

Det är svårare att bli av med sjukdomen om den har spridit sig till andra delar av kroppen. Då går det i stället att få behandling som främst saktar ner och lindrar sjukdomen.

En grupp med olika specialister på njurcancer rådgör med varandra och föreslår sedan en eller flera olika behandlingar som de bedömer blir bäst för Dig.

Det finns läkemedel som på olika sätt kan sakta ner cancern, även om det inte brukar gå att bli av med sjukdomen. Det finns flera läkemedel. Ofta går det att byta till ett annat om ett läkemedel inte hjälper.

Det finns läkemedel som hjälper immunförsvaret att verka mot cancercellerna. Då kan cancern krympa. Hos en del försvinner cancern helt. Det kallas immunterapi, eller att få immunstärkande läkemedel.

Behandlingen får Du som dropp direkt i blodet med några veckors mellanrum.

Målriktade läkemedel stör cancercellerna så att de inte kan växa och dela på sig. Det gör att cancertumörerna krymper eller växer långsammare.

Läkemedlen är oftast i form av tabletter som man tar varje dag i ungefär en månad. Därefter är det uppehåll i behandlingen innan den börjar om igen.

Behandlingen med läkemedel kan ge olika biverkningar. Man kan t ex få diarré, känna sig mycket trött, eller få hudutslag.

Prata med läkaren eller kontaktsjuksköterskan om Du har mycket besvär. Det finns hjälp att få. Ibland går det att ändra dosen eller byta läkemedel för att lindra eller slippa biverkningarna.

Ibland kan metastaser från njurcancer i andra delar av kroppen opereras bort eller strålbehandlas. En del blir både opererade och får strålbehandling. Behandlingen eller behandlingarna kan sakta ner sjukdomen och lindra symtomen. En del blir av med cancern.

Så kallad embolisering innebär oftast att blodtillförseln till cancertumören stängs av. Det gör att cancertumören krymper och då lindras symtomen. Behandlingen kan vara ett alternativ om Du inte kan opereras.

Läkaren för in en smal, böjlig slang genom ett litet snitt i ljumsken och vidare genom blodkärlen som går till njuren. Sedan sprutar läkaren in ett läkemedel genom slangen. Läkemedlet blockerar blodflödet till cancertumören.

Innan behandlingen får Du lokalbedövning och läkemedel som är lugnande och som gör att Du inte får ont.

Det finns många andra olika behandlingar som kan lindra om Du har ont eller har andra besvär av sjukdomen. 

Du som ska opereras behöver undvika att röka och dricka alkohol en tid före och efter operationen. Det är för att minska risken för komplikationer, och för att Du ska återhämta Dig fortare.

Undvik att röka och att dricka alkohol även om Du ska få annan behandling. Då hjälper Du immunförsvaret att klara av behandlingen, och levern kan lättare bryta ner läkemedlen.

Du orkar med behandlingen bättre om Du får i Dig den näring Du behöver. Det finns olika råd och tips som kan hjälpa om Du tycker det är svårt med maten. 

Rådgör med läkaren om Du tar kosttillskott och ska få behandling med läkemedel.

Du kan känna Dig mindre trött och må bättre om Du rör på Dig så ofta Du kan. Gör någon fysisk aktivitet som Du klarar av och tycker om.

Prata med kontaktsjuksköterskan om Du behöver råd eller stöd.

När behandlingen är klar kallas Du till regelbundna återbesök för att se hur Du mår och för att se om cancern har kommit tillbaka.

Det varierar hur många återbesök som behövs. Det är vanligt att Du kallas oftare i början och mer sällan ju längre tiden går. För en del kan återbesöken upphöra efter fem år, andra behöver fortsätta längre.

Kroppen kan fungera som vanligt även om ena njuren har opererats bort. Du behöver vara extra försiktig med läkemedel som kan påverka den njure som Du har kvar.

Ibland kan sjukdomen eller en njuroperation leda till kronisk njursvikt.

Många som har cancer känner sig mycket trötta. Det kan påverka tillvaron och Dina relationer på olika sätt. Det finns hjälp att få och en del som Du kan göra själv för att det ska kännas bättre. 

Livet kan kännas annorlunda efter behandling mot cancer. Erfarenheterna av vad Du har varit med om har Du alltid med Dig. Det kan vara jobbigt periodvis, men oftast blir det bättre. Ibland kan det ta tid.

En del känner sig sårbara och oroliga länge efter att behandlingen är över.

Du ska få vara delaktig i Din vård. För att kunna vara det behöver Du förstå informationen som Du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska t ex få information om behandlingsalternativ och hur länge Du kan behöva vänta på vård. 

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om Du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om Du t ex har en hörselnedsättning. 

Du har möjlighet att göra en vårdplan tillsammans med kontaktsjuksköterskan. Vårdplanen ska svara på frågor som är viktiga för Dig. Det kan t ex vara om Din behandling, uppföljning, rehabilitering och vem Du kan kontakta om Du behöver.

Du kan få en ny medicinsk bedömning av en annan läkare, om Du har en livshotande eller särskilt allvarlig sjukdom. Att få en annan läkares bedömning kan hjälpa Dig om Du exempelvis är osäker på vilken vård eller behandling som är bäst för Dig.

Det finns många olika sätt att reagera på att få ett cancerbesked. Du kan behöva gott om tid att prata med Din läkare och annan vårdpersonal om vad beskedet innebär.

Låt gärna en närstående följa med Dig, om det är möjligt. Din närstående kan vara ett stöd och hjälpa till att minnas vad som sas vid vårdbesöket.

På många sjukhus finns särskilda kontaktsjuksköterskor som kan ge stöd och hjälpa till med olika praktiska saker.

Du kan även prata med sjukhusets kurator.

Det kan gå att ordna så att Du får träffa någon som har fått samma behandling som Du ska få. Fråga läkaren eller kontaktsjuksköterskan om de kan hjälpa till.

Du kan kontakta Cancerrådgivningen eller t ex en patientförening. 

Många tycker det kännas lättare när behandlingen väl har börjat och de vet vad som ska hända.

Ett minderårigt barn har rätt att få information och stöd utifrån sitt eget behov om en närstående är sjuk.

Ofta är det bra att göra barn så delaktiga som möjligt, oavsett deras ålder. Det betyder inte att Du måste berätta allt.

Det kan kännas svårt att vara närstående till någon som är allvarligt sjuk.

Du kan också prata med kontaktsjuksköterskan om Du är närstående och behöver stöd.

De som forskar om cancer vet ännu inte helt vad njurcancer beror på. 

Men det finns saker som ökar risken för sjukdomen:

Rökning

Övervikt

Högt blodtryck

Ungefär en tredjedel av dem som har njurcancer har fått det på grund av att de röker eller har rökt.

Det är ovanligt att njurcancer är ärftligt. Det är vanligare med ärftlig njurcancer om man blir sjuk före 40-årsåldern, eller får sjukdomen i båda njurarna.