Doftöverkänslighet

Vid doftöverkänslighet får Du besvär som hosta, snuva och rinnande ögon av exempelvis cigarettrök, avgaser, doftande blommor och parfym. Det är olika hur mycket besvären påverkar. Det finns ingen behandling mot doftöverkänslighet men en del som Du kan göra själv. Undvik om möjligt vissa produkter, situationer och miljöer för att minska besvär.

Doftöverkänslighet är vanligt. Ungefär en tredjedel av den vuxna befolkningen i Sverige får besvär av dofter och kemikalier. Ett annat ord för doftöverkänslighet är kemisk överkänslighet eller sensorisk hyperreaktivitet.

Vid doftöverkänslighet reagerar Du på dofter, lukter, rök och produkter som de flesta tål i normal mängd. Det kan t ex vara parfym i olika former, doftande blommor, rök, rengöringsmedel, tvättmedel och nytryckta tidningar. Även kyla kan utlösa besvär. Hur starka symtomen blir varierar från person till person. Symtomen kan likna de som uppstår vid astma och allergi. Doftöverkänslighet leder inte till försämrad lungkapacitet och ska inte förväxlas med astma, allergi eller KOL.

Vid doftöverkänslighet är det vanligt att Du får ett eller flera symtom:

Du får vattnig snuva och nästäppa

Du nyser mycket

Du har kliande ögon som rinner

Du har hosta och slembildning

Du är hes och har klåda i halsen

Du känner tryck eller smärta över bröstet

Du har en känsla av att det är svårt att andas

Besvären kan också komma när Du anstränger Dig, särskilt vid kallt väder.

Andra symtom kan vara:

Du får ont i huvudet

Du kan känna Dig trött

Du får svettningar

Du får illamående och yrsel

Du har svårigheter att koncentrera Dig

Som vid de flesta sjukdomar kan stress och oro förstärka symtomen. Trots att de ibland kan vara ångestladdade är de inte farliga.

Doftöverkänslighet är vanligare hos vuxna men kan utvecklas oavsett ålder.

Doftöverkänslighet kan börja på olika sätt. Vissa upplever att besvären började efter en kraftig förkylning, andra sätter det i samband med att ha varit i en miljö där det förekommit dofter, kemikalier eller mögel. Men de flesta ser ingen säker orsak eller situation som orsakat doftöverkänsligheten.

Varför Du utvecklar doftöverkänslighet är oklart. Därför går det inte att säga vad Du kan göra för att undvika att bli doftöverkänslig.

Undvik om möjligt produkter, situationer och miljöer som ger Dig problem.

Tänk på det här vid lindriga besvär:

Avstå från produkter som doftar, t ex hudlotion och tvättmedel

Informera närstående och arbetskamrater om vad Du inte tål

Motionera och vistas i naturen

Undvik starkt doftande miljöer

Undvik avgaser

Du kan ibland behöva göra större förändringar både i vardagslivet och i yrkeslivet

Tänk på det här vid kraftiga besvär:

Undvik vissa produkter. Även personer i Din omgivning kan behöva undvika vissa produkter

Undvik att bo eller arbeta i nymålade rum

Anpassa arbetsmiljön eller arbeta hemifrån om Du kan

Kontakta en vårdcentral om Du misstänker att Du har doftöverkänslighet och om Du har sådana problem att Du inte klarar av Din vardag. Många mottagningar kan Du kontakta genom att logga in.

Ring telefonnummer 1177 om Du vill ha sjukvårdsrådgivning och hjälp med var Du kan söka vård.

Det finns ingen medicinsk behandling som helt tar bort besvären. Det som kan förebygga eller lindra besvären är att undvika sådana situationer, miljöer och produkter som Du reagerar på. Får Du andningsbesvär kan en fysioterapeut visa Dig rörelser och lära ut andningsteknik som kan lindra besvären. Ett annat namn för fysioterapeut är sjukgymnast.

Några personer kan bli bättre av läkemedel som används vid astma och allergi. Du kan få prova sådana läkemedel, men det är viktigt att utvärdera behandlingsresultatet för att kunna avsluta medicineringen om den inte hjälper.

I luftvägarnas slemhinna finns nerver som reagerar på bland annat beröring, temperatur och irriterande ämnen. Vid doftöverkänslighet är nerverna extra känsliga och reagerar på mycket små mängder av ämnen Du andas in. Nerverna skickar signaler till hjärnan, vilket leder till att Du kan få en hostattack eller andra besvär. Det är en försvarsmekanism som annars bara ska utlösas av höga halter av irriterande ämnen som Du kommer i kontakt med som t ex kemikalier, rök eller gaser.

Det är oklart varför vissa får besvär med doftöverkänslighet. Det kan finnas ärftliga faktorer som bidrar till doftöverkänslighet, men det är inte heller kartlagt. Det är inte heller klarlagt om antalet personer som har doftöverkänslighet ökar. Däremot får de med besvär en svårare vardag eftersom det finns mer dofter och andra irriterande ämnen i luften än tidigare.

Här är några exempel:

Moderna byggnadsmaterial, nya bilar och möbler kan avge kemiska ämnen till luften under lång tid

Fler använder parfymerade produkter dagligen

Fler produkter innehåller olika dofttillsatser, t ex tvätt- och rengöringsmedel

Fler miljöer är parfymerade, exempelvis hotell och gallerior

Allt detta kan bidra till att problemen för personer med doftöverkänslighet ökar.

Besvären vid doftöverkänslighet beror inte på allergi. Har Du en allergi finns så kallade allergiantikroppar i blodet. Vid doftöverkänslighet finns däremot inga sådana allergiantikroppar i blodet.

Besvären beror inte heller på astma. Vid astma är luftvägarnas slemhinnor inflammerade vilket kan leda till kramp i luftrören, något Du inte har vid doftöverkänslighet. Däremot kan Du ha doftöverkänslighet även om Du har astma.

Vid doftöverkänslighet liknar Dina besvär dem Du får vid astma eller allergi. Därför undersöks Du på samma sätt. Du kan även få fylla i ett frågeformulär som är speciellt framtaget för att se om Du har doftöverkänslighet. De flesta undersökningarna kan göras på vårdcentralen. Behöver Du göra undersökningar som inte finns där skickar läkaren en remiss till den klinik Du behöver komma till. Det kan t ex vara en allergimottagning.

För att undersöka lungornas funktion får Du göra olika typer av undersökningar. Den enklaste undersökningen är en så kallad PEF-mätning. PEF är en förkortning för Peak Expiratory Flow, vilket betyder mätning av maximalt luftflöde under utandning. Under ett par veckor får Du låna hem en PEF-mätare. Du får blåsa i den regelbundet och skriva ner resultatet som PEF-mätaren visar. På så sätt kan läkaren eller sjuksköterskan få ett mått på hur Din andningsförmåga varierar under dygnet. Det vara ett tecken på att Du har astma om andningsförmågan varierar mycket.

På vårdcentralen kan Du också undersökas med spirometri. Då får Du blåsa i ett munstycke som är kopplat till en apparat som kallas spirometer. Spirometri ger mera detaljerad information om lungornas funktion än PEF-mätaren. Efter en undersökning med spirometri kan Du eventuellt få ta läkemedel mot astma under ett par månader. Därefter får Du göra en ny undersökning med spirometri för att se om läkemedlet haft effekt.

Vid doftöverkänslighet visar båda undersökningarna oftast normala värden och läkemedel har ingen eller väldigt liten effekt. Då kan Du få en remiss till en lung- eller allergispecialist för fortsatt utredning.

Du kan också behöva röntga lungorna eller göra ett arbetsprov för att undersöka hjärtats funktion. Läkaren på vårdcentralen skickar då en remiss.

En allergiutredning kan behövas för att utesluta att Du har allergi. Utredningen gör Du på en vårdcentralen eller på en specialistklinik. för att utesluta att Du har en allergi.

De vanligaste undersökningarna är

Pricktest

Blodprov

För att utesluta att Du har astma kan Du få göra ett så kallat metakolintest. Metakolin är ett ämne som får luftrören att dra ihop sig. Har Du astma är Du särskilt känslig för ämnet, däremot inte om Du har doftöverkänslighet.

Testet går till så att Du får andas in ämnet metakolin i ökande doser. Efter varje dos mäts lungornas funktion med spirometri. Om luftrören inte reagerar på metakolin har Du med stor sannolikhet inte astma.

Capsaicin är ett ämne som finns bland annat i chilifrukt. Det är capsaicinet som gör att chilin smakar starkt och att det hettar i munnen.

De flesta med doftöverkänslighet reagerar med kraftig hosta när de andas in capsaicin och den så kallade hostretbarheten är oftast ökad. Det är känselnerverna i luftrören som har en ökad känslighet för capsaicin. Du påverkas inte lika kraftigt om luftrören är friska, eller om Du har en annan luftrörssjukdom, exempelvis astma. Capsaicintestet bygger på just denna ökade känslighet.

Under capsaicintestet får Du andas in ånga med olika koncentrationer av capsaicin. Du börjar andas in ånga med en låg koncentration som sedan ökas. På varje koncentrationsnivå räknar sjuksköterskan eller läkaren Dina hostningar. Ju fler hostningar desto större sannolikhet att Du har doftöverkänslighet. Undersökningen kan ta upp till en och en halv timme.

Tänk på det här före undersökningen:

Undvik allergiläkemedel eller luftrörsvidgande läkemedel ett dygn före undersökningen

Du får inte varit förkyld de senaste två veckorna

Det kan vara obehagligt att andas in ett ämne som Du hostar av. Du kan även fortsätta hosta en kort stund efter undersökningen och ha en retningskänsla i luftvägarna under ett par timmar efteråt. Besvären går över av sig själva.

Undersökningen görs på en allergi- eller lungklinik. Din läkare på vårdcentralen skickar en remiss dit.

Det kan ta lång tid för läkaren att säkerställa att det är doftöverkänslighet Du har, och inte andra sjukdomar med liknande besvär. Det kan vara skönt att till slut få veta att Dina besvär beror på doftöverkänslighet. En diagnos kan också göra det lättare för omgivningen att förstå och att acceptera doftöverkänsligheten.

Behandlingen består till stor del av att undvika miljöer och produkter som gör att Du får symtom. Vad och hur mycket Du behöver förändra i Din vardag beror på hur kraftig doftöverkänslighet Du har.

Det kan vara påfrestande med alla förändringar, men de flesta med doftöverkänslighet hittar metoder och ett sätt att leva för att få vardagslivet att fungera.

Berätta för Dina närstående och arbetskamrater om Din doftöverkänslighet och vad den innebär. Då vet de hur de ska stödja Dig och vad de kan göra för att Du inte ska få besvär.

Det finns ganska liten kunskap om hur doftöverkänslighet utvecklas på längre sikt. Ett par undersökningar visar på att personer med doftöverkänslighet hade kvar problemen efter fem och tio år. De flesta levde bra och hanterade sina besvär på ett tillfredsställande sätt.

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning Du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserande vården.

För att Du ska kunna vara delaktig i Din vård och behandling är det viktigt att Du förstår informationen Du får av vårdpersonalen.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om Du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om Du har en hörselnedsättning.