Visste Du att Du kan behöva fylla på Ditt grundskydd

-

I Sverige ingår ett antal vaccin i det nationella vaccinationsprogrammet som vi får under vår uppväxt. Det många inte vet är att vissa av dessa vaccinationerna behöver fyllas på i vuxen ålder på för att vara aktiva. 

Det nationella vaccinationsprogrammet i Sverige består av skydd mot bland annat difteri, stelkramp, kikhosta, polio, pneumokocker, mässling, påssjuka och röda hund.

På senare år har man även beslutat att vaccinera mot hepatit b, rotavirus och hpv. Programmet ger ett fullgott skydd mot mässling, påssjuka, röda hund och hepatit b, men skyddet mot difteri, stelkramp och kikhosta måste fyllas på med jämna mellanrum.

Under vår uppväxt sköts detta via barnhälsovården och elevhälsan och många har därför en uppfattning att vården fortsätter att kalla oss när vårt vaccin behöver fyllas på, men så är inte fallet. Du behöver själv känna till, och komma ihåg, att Du ska fylla på vissa av Dina vaccinationer.

I Sverige kan vissa ha fyllt på sitt grundskydd i samband med en sårskada, om man gjorde lumpen före 1990 eller i samband med med en resa, men många saknar ett aktivt skydd. 

Fler måste känna till att de behöver fylla på sina grundskydd. 

Socialstyrelsen rekommenderar att skyddet ska fyllas på vart 20e år. Påfyllnadsdosen består av en spruta som ger skydd mot difteri, stelkramp och kikhosta. 

Om Du är över 30 år och inte har fyllt på Ditt grundskydd behöver Du endast ta en dos nu. 

Risken är att Du inte är skyddad om Du blir utsatt för en sjukdom. Även om difteri inte förekommer i Sverige, så kan det finnas i länder som vi reser till, även i Europa. Att fylla på sina doser är också viktigt för att fortsätta se till att vi inte har difteri i Sverige. Skydd mot stelkramp är nödvändigt eftersom stelkrampsbakterierna bland annat finns i jorden och sjukdomen därför inte kan vaccineras bort.

Att vaccinera sig mot kikhosta är också viktigt, så vi kan skydda våra spädbarn mot det. Det rekommenderas av Folkhälsomyndigheten att gravida tar en påfyllnadsdos av vaccinet mot kikhosta under pågående graviditet. 



Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Smulpaj med äpple

-
Bild
Klassisk smulpaj med äpple. En oemotståndlig efterrätt att bjuda med hemlagad vaniljsås, grädde med lite vaniljsocker i eller kvarg med smak av vanilj. Sätt ugnen på 225°. Blanda mjöl och socker i en bunke. Lägg i smöret skuret i bitar och finfördela allt till en grynig massa. Skala, kärna ur och skär äpplena i tunna klyftor och blanda med socker och kanel i en ugnssäker form. Fördela smuldegen över fyllningen. Grädda i mitten av ugnen 15-20 minuter. Vaniljsås Skär upp vaniljstången på längden och skrapa ner fröna i en kastrull. Lägg i vaniljstången. Tillsätt mjölk och 1 dl grädde. Koka upp. Dra kastrullen från plattan och låt stå 10-15 minuter. Ta upp vaniljstången. Vispa ner äggulor, socker och potatismjöl. Hetta upp såsen på medelvärme under omrörning tills den börjar tjockna. Häll upp såsen i en skål och vispa den kall. Vispa resten av grädden och rör ner den i den kalla vaniljsåsen. Klart. Receptet gäller för 6 portioner 3 dl vetemjöl 3 msk strösocker 100 gr smör Fyllning: 4 äpple
Läs mer

Förmaksflimmer

-
Vid förmaksflimmer slår hjärtat oregelbundet och oftast fort. Då kan inte hjärtat pumpa runt blodet som det ska. Kroppen och hjärtat klarar av förmaksflimmer, men det finns en ökad risk för blodpropp och stroke. Därför kan Du behöva behandling. Många som får förmaksflimmer behöver vård på sjukhus. En del har förmaksflimmer hela tiden. Det kallas för permanent förmaksflimmer eller kroniskt förmaksflimmer. Andra har förmaksflimmer som kommer i attacker. Då går flimret över av sig själv eller om Du får behandling. En del märker inte alls av sitt förmaksflimmer. Förmaksflimret kan då upptäckas i samband med att Du söker vård för andra besvär. Det är oftast permanent förmaksflimmer som inte ger så mycket symtom.  Andra får stora besvär och mår mycket dåligt, särskilt vid förmaksflimmer som kommer i attacker. Vid förmaksflimmer är det vanligt att få ett eller flera av följande symtom: Hjärtat slår hårt och fort Pulsen slår oregelbundet Du kan känna Dig andfådd och svag vid minsta ansträngnin
Läs mer

Sepsis, blodförgiftning

-
Sepsis innebär att en infektion påverkar hela kroppen och gör att viktiga organ som hjärtat, lungorna, hjärnan och njurarna inte fungerar som de ska. Sepsis kan vara livshotande. Det är viktigt att Du söker vård direkt om Du tror att Du eller en närstående har fått sepsis. Sepsis kallas ibland för blodförgiftning. Idag vet vi dock att sepsis orsakas av immunförsvarets reaktion på en infektion, vare sig bakterierna finns i blodet eller inte. Infektioner är mycket vanliga. Oftast är de lindriga och läker av sig själv, men ibland kan även det som börjar som en lindrig infektion snabbt utvecklas till ett allvarligt tillstånd som kallas sepsis. Om Du får sepsis känner Du Dig oftast mycket sjuk och har svårt att klara Dig själv. Symtomen kommer ofta plötsligt. Ibland på några timmar. Dessa symtom är vanliga vid sepsis:   Du har eller har haft frossa de senaste dygnen Du har eller har haft feber de senaste dygnen Du har svårt att andas Du verkar förvirrad eller är svår att få kontakt med Du h
Läs mer