Svenskar är kanske inte typen som småpratar spontant på bussen, men jag tror att de flesta absolut kan tänka sig att göra det, säger Hanna Söderlund, språkforskare vid Umeå universitet om kallpratandet i Sverige.
För vissa kanske det känns obekvämt att kallprata med människor vi inte riktigt känner. Men småpratandet i affären eller medan vi väntar på bussen kan vara viktigt, inte minst i en tid av kris, menar forskare.
Vad har kallprat för funktion?
Det är ett sätt för oss att närma oss andra människor, säger Hanna Söderlund, språkforskare vid Umeå universitet och menar att det ger oss människor en chans att känna in läget.
Enligt henne har småpratandet många olika sociala funktioner och får medhåll av Viveka Adelswärd, professor emerita i kommunikation vid Linköpings universitet.
Det kan vara ett sätt att sondera terrängen inför exempelvis ett möte. För att känna av stämningen. Men genom att prata om vädret eller hur resan varit så kan man också få en bild av hur den andra människan är, säger hon.
Är kallprat viktigt?
Kallprat låter lite negativt, men det kan vara viktigt, säger Viveka Adelswärd.
Jag tror att det är viktigt att man har möjligheter att bilda kit mellan människor. Sedan skulle det vara förfärligt om man skulle gå igenom livet och bara kallprata. Men man hoppas väl att det ibland kan leda in i viktigare samtal, säger hon och menar att man inte ska underskatta kallpratets funktion att bekräfta varandra som människor.
Hanna Söderlund tror att de personer som känner viss motvilja mot kallprat kanske tänker att samtalet måste vara kvar på den nivån hela tiden.
Det blir tröttsamt, men kallpratet är en viktig introduktion till samtal, säger hon.
I en tid av kris, vad kan kallprat spela för roll då?
Jag hade ett samtal med en präst en gång om vad kan hjälpa när man är gränslöst deprimerad eller har stor sorg. Han berättade då att det är många som tror att när man vet att man ska dö så vill man lyfta existentiella frågor och hur man levt sitt liv och andra viktiga saker, säger Viveka Adelswärd, och fortsätter:
Men hans erfarenhet var att många bara vill småprata, kanske om äppelträdet som börjat blomma eller att busshållplatsen flyttat, säger hon.
Den pågående coronakrisen påverkar alla och är därmed också något som alla också kan prata om, menar Hanna Söderlund.
En del kanske är väldigt isolerade och då kanske man vill passa på att säga något extra när man står i kassan på Ica. Den sociala interaktionen är viktig och kan man inte få det djupa samtalet kanske man åtminstone kan få säga något kort, säger hon.
Hur är svenskar på att kallprata?
Man ska inte generalisera, men det ingår kanske inte riktigt i vår kultur att artigt småprata med människor, resonerar Viveka Adelswärd och fortsätter, i Sverige har vi kanske inga svårigheter att stå tysta i en hiss med människor medan det i andra kulturer skulle anses väldigt oartigt att inte bekräfta den andra människan, säger hon.
Men att kunna och vilja småprata är också något individuellt, säger Hanna Söderlund.
Svenskar är kanske inte typen som småpratar spontant på bussen, men jag tror att de flesta absolut kan tänka sig att göra det.
Problemet är kanske man att känner "hur länge ska jag sitta och prata?".
Att man då åtagit sig det och måste fortsätta prata. Kanske finns det snarare en rädsla för det än att säga några korta saker om vädret eller pandemin, tillägger Hanna Söderlund.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar