Myanmar sörjer sina döda, våldet fortsätter

Släktingar täcker över Kyaw Htet Aungs kropp. 17-åringen sköts till döds av militär i Rangoon.

Det värsta våldsutbrottet efter militärkuppen i Myanmar följdes av tungt sorgearbete.

Mindre protester fortsatte på söndagen, liksom dödandet. Omvärldens dom faller hård över dem som bär ansvaret.

Lördagen blev den enskilt blodigaste dagen sedan militären grep makten den 1 februari. Säkerhetsstyrkor sköt ihjäl minst 114 civila, inklusive flera barn, i samband med protester på ett 40-tal orter.

På sociala medier postade aktivister bilder av offren för militärens kulor. Från landets andra stad Mandalay rapporterade oberoende Myanmar Now om 40 dödade.

En av dem var fyrabarnsfadern Aye Ko som begravdes på söndagen.

Han var ensam familjeförsörjare. Att förlora honom är en stor förlust för familjen, säger en anhörig till nyhetsbyrån AFP.

Över 420 döda

Vittnen berättar att militären öppnade eld mot en av begravningarna i Bago, nära landets största stad Rangoon. Offret var den 20-årige studenten Thae Maung Maung.

Medan vi sjöng revolutionens sång för honom kom säkerhetsstyrkor och sköt mot oss, säger en kvinna vid namn Aye till nyhetsbyrån Reuters.

Trots den uppenbara faran dristade sig vissa att på söndagen fortsätta gatuprotesterna mot att demokratin gått förlorad, bland annat i stadsdelen Hlaing i Rangoon och i städerna Dawei, Bago, Myingyan och Monywa.

Med mer blodbad som följd.

En flicka sköts i huvudet och dog på sjukhuset, medan två killar sköts ihjäl direkt, berättade en räddningsarbetare i Monywa för AFP.

I Myingyan dödade säkerhetsstyrkor en kvinna och skadade två personer, enligt en läkare.

Efter militärkuppen har minst 423 personer dödats och över 2 400 gripits, uppger den regimkritiska aktivistgruppen AAPP.

Försvarschefer i tolv länder, bland annat USA, Storbritannien, Japan, Sydkorea, Australien och Danmark, fördömer den myanmariska militärens dödliga våld mot civila.

En professionell militär följer internationella uppföranderegler och är ansvarig för att skydda, inte skada, de människor man tjänar, skriver de i ett ovanligt gemensamt uttalande.

Stora delar av omvärlden, inklusive USA, EU och Sverige, har fördömt militärjuntans agerande.

FNs särskilde rapportör för mänskliga rättigheter i Myanmar, Tom Andrews, anser att världssamfundet nu måste agera.

Uppriktigt sagt ekar fördömanden ihåligt för Myanmars folk medan militärjuntan begår massmord på dem, skriver han i ett uttalande och uppmanar FNs säkerhetsråd att ställa de ansvariga för våldet inför rätta.

Ord räcker inte. Det är hög tid för kraftiga, samordnade åtgärder.

Myanmar

Myanmar (Burma) ligger i Sydostasien och gränsar till Kina, Laos, Thailand, Bangladesh och Indien. Landet har en befolkning på närmare 54 miljoner, enligt beräkningar från 2018.

Landet koloniserades på 1800-talet av Storbritannien. Under andra världskriget ockuperades landet av Japan innan det blev självständigt 1948. Militären tog makten 1962 och styrde enväldigt fram till 2010, då en viss demokratisering inleddes.

Den tidigare oppositionsledaren Aung San Suu Kyi får enligt författningen inte bli president och har formellt haft en särskilt inrättad post som nationell rådgivare. I praktiken har hon varit Myanmars egentliga civila ledare.

Militären har enligt författningen haft en fjärdedel av platserna i parlamentets bägge kamrar. De platserna tillsätts av överbefälhavaren.

Aung San Suu Kyi tilldelades Nobels fredspris 1991 för sin demokratikamp, men hon har under sin tid i regeringsställning kritiserats hårt för att inte stoppa militärens agerande mot de muslimska rohingyerna.

Den 1 februari meddelade regeringspartiet NLD att flera personer ur ledarskiktet, däribland Aung San Suu Kyi, gripits. Militären annonserade kort därefter att den tagit över makten i landet. Sedan dess har protester hållits nästan dagligen.