Svenskt guld på U22-EM i volleyboll

David Åhman och Jonathan Hellvig, födda 2001, fortsätter att skörda framgångar.

Den svenska beachvolleyduon tog under söndagen guld på U22-EM i Baden i Österrike.

Åhman och Hellvig hade tidigare under dagen besegrat de två senaste årens mästare, ryssarna Alexej Gusev och Pavel Sjustrov i semifinal och ställdes mot lettiskt motstånd i finalen i form av Arturs Rinkevics och Ardis Bedritis.

Firman Åhman/Hellvig vann finalen med 21–18, 21–16.

Svenskduon har tidigare vunnit U18-EM och U20-EM. Man har även tagit hem ungdoms-OS.

Hamnar längre ner i medaljligan

Simlandslaget är redo för ett stort mästerskap igen, men utan den största stjärnan.

För första gången på 14 år saknas skadade Sarah Sjöström.

Vi kommer att hamna längre ner i medaljligan, hon är verkligen saknad, säger lagkamraten Simon Sjödin som fått packa ner extra många badmössor.

EM i Budapest, som startar i morgon, blir det första mästerskapet inom simningen sedan 2019 då coronapandemin i fjol svepte bort allt.

Men det blir ett mästerskap med en stor lucka i det svenska laget.

För första gången sedan Sarah Sjöström EM-debuterade 2008 och vann guld saknas superstjärnan i en svensk mästerskapstrupp på långbana (50-metersbassäng), där simningens viktigaste tävlingar avgörs.

På 15 mästerskap, OS, VM och EM, har Sjöström simmat hem 23 guld. Hon har åkt ifrån varenda EM som mästare i minst en gren.

Sjöström halkade ju på en isfläck i februari, bröt armbågen och tvingades till operation. Först i juni är det dags för comeback om inga komplikationer tillstöter. Då återstår bara sju veckor till OS där Sjöström är ett av de största svenska medaljhoppen.

När EM avgjordes senast, 2018, blev Sjöström historisk som första svensk att ta fyra guld under ett och samma mästerskap. Det var också Sveriges hela medaljskörd i Glasgow.

Tidigare har vi verkligen känt av när Sarah inte har varit med (i kortbanemästerskap), det kommer vi kanske att göra nu med. Hon presterar alltid på topp. Samtidigt har vi några nu som kan slåss om medalj, säger förbundskaptenen Ulrika Sandmark.

Hon tänker på Louise Hansson (Europaetta på 100 meter fjäril i år), hennes syster Sophie Hansson som slog svenskt rekord på 100 meter bröstsim i Swim Open, frisimsprofilen Michelle Coleman och bröstsimmaren Erik Persson.

Förutom sin stjärnglans i vattnet kommer Sjöström att saknas på ett personligt plan i laget. Jämnårige Michelle Coleman är nära vän med stjärnan.

Hon har alltid varit med, så det kommer att kännas lite konstigt. Vi kommer alla att sakna henne, men vi har en stor trupp, säger Coleman om svenska laget som innehåller 24 simmare.

Och hur var det med Simon Sjödins badmössor?

När den 34-årige veteranen, som nu gör sitt sista mästerskap, tog silver i kortbane-EM 2013 var det med Sjöströms badmössa på huvudet när han glömt sina egna. Så det blev en skämtsam grej efteråt. Flera gånger har han simmat med Sjöströms på sig.

Jag såg till att packa ned extra många nu när jag inte kan ta hennes, säger han med ett skratt.

Lagkamraterna är övertygade om att Sarah Sjöström inte bara hinner tillbaka till OS, utan också är i bra form i Tokyo.

Det är inte optimalt, men är det någon som kommer att klara av det så är det Sarah. Hon har ju en fysisk förmåga utöver det vanliga. Av det jag sett så verkar hon ha återhämtat sig snabbt och bra, säger Coleman.

Simon Sjödin Sarah är en sån som när hon bestämmer sig för något så gör hon sitt max för att uppnå det. Jag tror 50 frisim kan gå riktigt fort i OS, sedan är 100 lite mer uthållighet. Hon simmade så snabbt på 50 fritt redan i februari så kommer hon tillbaka i den formen och kan spetsa det i en OS-final så kommer det att gå fort.

Svenska EM-truppen

Damer: 

Hannah Brunzell, Västerås, Michelle Coleman, Spårvägen, Emelie Fast, Södertörn, Louise Hansson, Helsingborg, Sophie Hansson, do, Sara Junevik, Falun, Ida Liljeqvist, Helsingborg, Lisa Nystrand, Väsby, Hanna Rosvall, Helsingborg, Alma Thormalm, Jönköping, Klara Thormalm, do.

Herrar: 

Isak Eliasson, Spårvägen, Robin Hanson, do, Oskar Hoff, Landskrona, Marcus Holmquist, Jönköping, Gustav Hökfelt, Neptun, Victor Johansson, Jönköping, Adam Paulsson, Elfsborg, Elias Persson, Malmö, Erik Persson, Kungsbacka, Björn Seeliger, Stockholm, Simon Sjödin, Neptun, Johannes Skagius, do, Samuel Törnqvist, Täby.

Israel bombade Hamasledares hem, 40 döda

Israel har flygbombat bostäder som tillhör flera av Gazas högsta ledare, 40 palestinier har dödats i söndagens attacker.

Raketbeskjutningen från Gaza mot Israel fortsätter och är den mest intensiva på många år.

Bland målen som träffades finns residensen för Yahya Sinwar, politisk ordförande för Hamas i Gaza, och hans bror Muhammad Sinwar, Hamas logistik- och personalchef, meddelar israeliska försvaret, som alltså förklarar bombningen med att komplexen även var militära mål.

Husen ligger i Khan Yunis i södra Gazaremsan, och videosnuttar från platsen visar på omfattande förstörelse.

Yahya Sinwar släpptes ur israeliskt fängelse 2011, och har de senaste åren fungerat som Hamas ledare i området.

Organisationens formelle ledare, Ismail Haniya, lever sedan länge i exil, och höll i helgen tal i Qatars huvudstad Doha. Han sade att konfliktens kärna är Jerusalem, där våldet fokuserats kring al-Aqsamoskén i gamla stan samt stadsdelen Sheik Jarrah i östra Jerusalem där israeliska bosättarorganisationer försöker få palestinska familjer att vräkas från sina hem.

Sionisterna (Israel) trodde att de kunde förstöra al-Aqsamoskén. De trodde de kunde kasta ut de våra i Sheik Jarrah, sade Haniya enligt Reuters.

Jag säger till Netanyahu: Lek inte med elden. Ämnet för denna strid, ämnet för detta krig, ämnet för denna intifada (uppror) är Jerusalem, Jerusalem, Jerusalem!

Hittills under söndagen har 40 människor dödats av Israels bombningar av mål i Gaza. Sammanlagt har nu runt 190 människor, varav ett stort antal barn, dödats i Gaza och fler än 1 200 har skadats.

Förutom Israels flyganfall fortsatte även Hamas raketavlossningar mot Israel under söndagen. Sammanlagt har fler än 2 800 raketer avfyrats från Gaza sedan i måndags, vilket gör raketbeskjutningen den mest intensiva på många år, till och med mer intensiv än under Libanonkriget 2006.

Som en jämförelse har mer än hälften så många raketer avfyrats som under Gazakriget 2014, som varade i 51 dagar jämfört med det nuvarande kriget som är inne på sin sjunde dag.

Tio israeler har dödats och över 500 har skadats av palestinska raketer sedan i måndags.

Fyra poliser skadades när en bil körde in i dem i stadsdelen Sheikh Jarrah i östra Jerusalem på söndagen, rapporterar The Jerusalem Post. Föraren till bilen oskadliggjordes av polisen efter attacken.

Under lördagen dödades tio människor, de flesta barn, av israeliska bomber mot ett hus i Shati i Gazaremsan, enligt palestinska sjukvårdare. Israel uppger att anfallet riktades mot en lägenhet som använts av Hamas.

Det väckte också stort uppseende, och fördömanden från många håll i världen, när höghuset al-Jala under eftermiddagen jämnades med marken. Komplexet rymde flera medieredaktioner, däribland Qatarbaserade al-Jazira och nyhetsbyrån AP. Israel förklarar att man förvarnade före tillslaget, hävdar att huset även hade militära funktioner och att Hamas medvetet använder sig av civila som mänskliga sköldar.

Under söndagseftermiddagen svensk tid höll FNs säkerhetsråd ett möte med anledningen av krisen. Generalsekreterare António Guterres konstaterade vid inledningen av mötet att våldsamheterna som nu pågår i Israel och Gaza är "oerhört skrämmande" och de måste omedelbart upphöra. Han uppmanade också parterna att tillåta att medlingsförsök intensifieras.

USAs sändebud Hady Amr har åkt till regionen och ska enligt USAs utrikesdepartement träffa företrädare för båda sidor under söndagen för att försöka få till stånd ett "hållbart lugn".

Under lördagen talade USAs president Joe Biden både med Israels premiärminister Benjamin Netanyahu och palestiniernas president på Västbanken, Mahmud Abbas. Enligt Vita huset ska Biden ha uppmanat till nedtrappning och uttryckt oro över civila dödsoffer. Samtidigt betonade han Israels rätt att försvara sig liksom stöd för att palestinier har rätt att leva i "fred och säkerhet".

Två svenska EM-guld i orientering

Tove Alexandersson i EM i Schweiz.

Tove Alexandersson tog sitt andra EM-guld i orientering genom att följa upp lördagens guld i knockoutsprint med att vinna sprinttävlingen på söndagen.

Och Emil Svensk skrällde sig till guld i herrklassen.

Fy fan vad det var bra, säger han till Sveriges Television.

Svensk vann herrsprinten i Neuchatel i Schweiz med 13 sekunders marginal till belgiern Yannick Michiels och 22 sekunder före landslagskompisen Gustav Svensson. Trots att han känt sig hängig och tvingades avstå från knockoutsprinten på lördagen.

Det kändes okej i sprintstafetten, men jag kände mig sliten. Natten mot fredagen kände jag mig halvhängig och fick goda råd att avstå knockouten. Det var rätt beslut för nu känns det jävligt bra, säger Svensk.

Jag struntade i hur kroppen kändes i dag, jag vet att jag kan vara snabb oavsett och jag ville göra ett bra lopp. Och jag hade en sån kontroll. Förutom när jag stannade på långsträckan med två vägval och stod still i fem sekunder säkert.

27-åringen har aldrig tidigare tagit någon individuell mästerskapsmedalj på seniornivå.

Jag har haft på känn att jag kunnat göra det, men har haft stolpe ut i ett par mästerskap. Skönt att studsa in en gång, säger han.

Tove Alexandersson avstod från sprintstafetten tidigare i veckan för att satsa på knockoutsprint och sprint. Det blev ett vinnande koncept med två guld.

Det hade jag inte förväntat mig. Jag är superglad att jag kunnat fajtas och ta två medaljer. Nu ser jag fram emot resten av säsongen, mot VM. Men först ska jag njuta av det här, säger hon.

På långsträckan fick jag ganska stora problem, jag gick uppåt, men sedan neråt och såg att det var avspärrat på flera ställen så jag stannade upp i några sekunder. Jag tänkte först att det var kört, men sen tänkte jag att jag bara skulle glömma det och göra resten bra, säger Alexandersson.

Det var lite lättare orientering på slutet och det passar mig bra när det är snabba beslut och inte så lurigt. Då kunde jag bara köra på.

Det var hemmalöpare på silver- och bronsplats genom Elena Roos och Simona Aebersold. De var fem respektive sex sekunder efter Alexandersson.

Lina Strand kom fyra och Sara Hagström femma. Det var ytterligare två svenskor topp-tio. Hanna Lundberg kom åtta och Karolin Ohlsson nia.

Guldet var Alexanderssons sjätte i EM-sammanhang, och det andra raka i sprint. Totalt har hon nio EM-medaljer och 21 VM-medaljer.

Bilrånare tokkörde och demolerade 14 lokaler

Mannen rånade offer på bilar runt om i Stockholm och demolerade 14 lokaler i Farsta centrum. Nu är han anhållen.

Det är en spektakulär form av brottslighet, sammanfattar Ola Österling vid polisen vansinnesfärden.

Mannen, som är i 35-årsåldern, började med att tilltvinga sig en bil i Upplands Väsby norr om Stockholm vid halv femtiden på söndagsmorgonen. En stund senare dök han upp i Tensta.

Där tog han en ny bil och gav en man ett knytnävsslag i ansiktet så att han fick uppsöka sjukvård, berättar polisens presstalesman Ola Österling.

I hög fart for mannen söderut, nästa larm kom från Farsta centrum i södra Stockholm.

Där har han backat in i entrén till polisens lokaler, sedan kört framåt och in i t-banans entré. Sedan körde han i in i flera andra lokaler och butiker, totalt drabbades 14 lokaler, säger Österling.

Bilen var vid det laget ganska demolerad. Mannen fortsatte emellertid till Sköndal där han vid halv sextiden attackerade en ny bilförare med stryptag och stal dennes bil. Sedan gick färden norrut igen på Nynäsvägen.

Vid det laget hade vi bra uppsikt över färden och vi kunde fånga in honom i polisens "trål" vid Gullmarsplan. Han fortsatte att göra motstånd och backade in i en polisbil men vi kunde gripa honom efter handgemäng.

Efter förhör anhölls mannen. Brottsrubriceringarna är grov vårdslöshet i trafik, grov skadegörelse, försök till grovt våld mot tjänsteman och rån.

Vi håller på att kartlägga den anhållne nu. Hans beteende är ju lite udda. Det ska i alla fall ha gått bra för alla inblandade, säger Ola Österling.

Så undviker Du skuldchocken om partnern dör

Hushållens skuldberg växer och ökar sårbarheten i privatekonomin. Vad händer då om man själv eller partnern går bort?

Det är bra att vara medveten om hur man kan skydda varandra, säger Caroline Törnquist, familjerättsjurist på Nordea.

Pandemin har väckt många frågor om testamenten och vad som händer med ekonomin och ens skulder när man dör, enligt Caroline Törnquist. Men förhållandevis få är förberedda.

Många tycker att det är jobbigt att prata om det här. Därför är det viktigt att ta reda på vad som gäller just för den egna situationen, säger hon.

Den stora prisuppgången på bostäder gör att många tar höga lån vid bostadsköpet. Ofta bygger kalkylen på två löner och vid gemensamma lån har man solidariskt betalningsansvar.

Står Ni båda för skulden och dödsboet inte har tillgångar att betala den avlidnes andel, då kan den efterlevande bli betalningsansvarig för hela skulden. Man bör ställa sig frågan om man ekonomiskt klarar att ta över hela skulden eller om man mitt i sorgen dessutom måste sälja sitt hem, säger Caroline Törnquist.

Den efterlevande måste ha betalningsförmågan att stå för hela lånet själv om hen vill kunna bo kvar. Du ska också kunna betala räntan och amorteringen.

Det finns sätt att skydda sig för att inte hamna i ekonomisk knipa om det oväntade inträffar. Det finns försäkringar som kan hjälpa, exempelvis en livförsäkring eller att teckna ett låneskydd via banken.

Våga tänk på det tråkiga. Man ska börja med att fundera över hur ens anhöriga skulle klara sig ekonomiskt om man dör, vilka som är beroende av ens försörjning. Sedan får man se över vad man har och hur man kan täcka upp för behoven, säger Anna-Karin Baltzari Danfors, chef på Konsumenternas försäkringsbyrå som ger oberoende vägledning till privatpersoner.

En livförsäkring med ett belopp som faller ut till den efterlevande ger ett skydd upp till det belopp som försäkringen tecknats för.

Kanske omfattas man redan av en liknande försäkring i dag via en tjänstegrupplivförsäkring via arbetsgivaren, eller någon annan gruppförsäkring där livförsäkring ingår, till exempel. Kanske finns en tjänstepensionsförsäkring med efterlevandeskydd, säger Anna-Karin Baltzari Danfors.

Ett låneskydd via banken kan träda in exempelvis vid sjukdom eller arbetslöshet. Men där är det viktigt att kontrollera villkoren.

Det är viktigt så att man inte tecknar en försäkring och det sedan visar sig att den inte gäller, säger Anna-Karin Baltzari Danfors.

När livförsäkringar tecknas eller ändras, samt vid ansökningar om låneskydd, brukar det också krävas att man genomgår en hälsoprövning.

Det är bra att teckna en sådan medan man är frisk och pigg, så att man kan få en försäkring, säger Caroline Törnquist.

Har du skrivit på ett skuldebrev som medlåntagare eller gått i borgen för någon kan du också bli betalningsansvarig vid ett dödsfall.

När det gäller andra typer av skulder, om den som dör t ex själv har tagit en massa konsumtionslån, är läget annorlunda.

Huvudregeln enligt svensk lag är att skulder inte ärvs, säger Caroline Törnquist.

Många lever inte i en sådan familjesituation som lagen främst är skriven för. Det finns exempelvis en sambolag som reglerar vissa sakförhållanden mellan sambor, men sambor ärver inte varandra. Därför kan det vara bra att skriva ett testamente och komplettera med livförsäkring, enligt Caroline Törnquist.

Okunskapen om vad sambolagen innebär är stor. Sambor ärver aldrig om du inte skriver testamente, säger Caroline Törnquist.

För testamentet finns strikta formkrav. Det ska vara skriftligt och undertecknat av den som upprättar testamentet. Och undertecknandet ska ske i närvaro av två oberoende vittnen som också skriver under testamentet.

Som sambo kan man till exempel testamentera sin del av bostaden till den efterlevande. Men finns det barn med i bilden har de alltid rätt till sin laglott som är halva arvslotten.

Barn har en starkt skyddad rätt till arv enligt svensk lag. Så för innehållet finns vissa regler som kan vara bra att kontrollera upp innan man skriver, säger Caroline Törnquist.

Så skyddar Du Dina efterlevande ekonomiskt om Du går bort

Se över behovet. Hur klarar sig ens anhöriga om man dör? 

Vilka är beroende av ens försörjning?

Se över försäkringsskyddet, vad har Du och vad behöver Du komplettera med? 

Kanske omfattas Du redan av någon livförsäkring. Är den tillräcklig?

En livförsäkring ger ett skydd för de som är angivna som förmånstagare för försäkringen. Pengarna från livförsäkringen kan exempelvis användas för att lösa bort en del av de gemensamma lånen och få ner skulden. Ansökan kräver ofta hälsodeklaration.

Finns möjlighet att teckna ett låneskydd? 

Ett låneskydd är en försäkring kopplad till ett lån som gör det möjligt att betala lånet även vid arbetslöshet, sjukdom eller dödsfall. Kontrollera teckningskraven och karenstiden för att försäkringen ska börja gälla. En livförsäkring kan täcka upp i fall där inte ett låneskydd är aktuellt.

Lever Ni som sambor, skriv testamente. Ett testamente ska vara skriftligt och undertecknat av testator, den som skriver testamentet. Namnteckningen ska också bevittnas av två oberoende vittnen som ska vara ojäviga. En släkting får exempelvis inte vara vittne. Testamentet behöver inte registreras.

Se över situationen med jämna mellanrum. Har något förändrats sedan man tecknade försäkringar och skrev testamentet? 

Behöver något i skyddet uppdateras?

Saknas kunskap om våld mot samiska kvinnor

Urfolkskvinnor är betydligt mer utsatta för våld än andra kvinnor, enligt internationella studier. Men i Sverige utgör frågan en blind fläck på forskningskartan.

Frågan är och har varit väldigt tabubelagd, säger Monica Burman, professor vid Umeå universitet.

En samisk kvinna som skiljer sig kan få problem att leva kvar inom renskötseln, enligt Monica Burman, professor vid Umeå universitet.

Forskningen i Nya Zeeland, Australien och Kanada är samstämmig: urfolkskvinnor är tydligt överrepresenterade gällande alla typer av våld och övergrepp. Även i norska studier har man kunnat skönja samma mönster, enligt Monica Burman som som bland annat forskar om mäns våld mot kvinnor.

Där har man jämfört samiska kvinnor med den norska majoritetsbefolkningen och sett att samiska kvinnor är mer utsatta för våld än icke-samiska. Det handlar om våld i alla avseenden, fysiskt våld liksom sexuellt våld.

Men i Sverige är kunskapsläget fortsatt svagt, närmast obefintligt, enligt Monica Burman. På uppdrag av Sametinget har hon nyligen gjort en kartläggning över forskningsläget internationellt. Hon efterlyser en ordentlig studie för att utröna hur problematiken ser ut på hemmaplan.

Det behövs insiktsfull kunskap, bland annat för att se om våld mot en samisk kvinna har rasistiska undertoner och för att kunna utveckla anpassade insatser och ett kulturkompetent stöd. Som urfolk bär man med sig en rad andra erfarenheter än andra, ofta både av historiska och dagsfärska övergrepp, säger hon.

Vad urfolkskvinnornas utsatthet beror på är inte helt klarlagt. Tidig forskning utgick från att det berodde på ökade riskfaktorer inom urfolk som lever marginaliserade från majoritetssamhället, så som högre arbetslöshet, lägre inkomst och ökad missbruksproblematik. I dag vill forskarna komplettera den bilden, säger Monica Burman.

Man pratar mycket om det jag kallar kolonisationsteorin, att koloniseringen lett till socioekonomisk utsatthet och större psykisk ohälsa, men att det också har en stor betydelse i sig att tillhöra ett koloniserat folk. Då kommer man in på frågan kring strukturellt våld, att kolonisationen skapat en grogrund för att bli osams internt i stället för att slå tillbaka mot förtryckaren. Man har antagit att det spiller över även när det gäller våld mot kvinnor.

Det senaste decenniet har en urfolksfeministisk syn på frågan växt sig allt starkare. Urfolksfeminister hävdar att man inte når ända fram om man inte förstår den roll som införandet av det västerländska patriarkatet i urfolkssamhällena spelat, säger Monica Burman.

Man implementerade ett västerländskt patriarkat i ett samhälle som tidigare var betydligt mer jämlikt och där man såg väldigt allvarligt på våld mot kvinnor. På så sätt började urfolksmän tycka att de borde vara familjens överhuvud. Om de här frågorna saknas det väldigt mycket kunskap i Sverige, svensk jämställdhetspolitik är ganska vit och blind.

Det handlar dock inte om att göra urfolksmän till offer för kolonisationen och därmed befria dem från ansvar, betonar Monica Burman. Snarare handlar det om att samhället behöver erkänna att det inte bara är att "gå tillbaka", att kulturen är förändrad och att det i dag finns ett inlemmat patriarkat.

Samer lever inte alls i samma socioekonomiska utsatthet som exempelvis urfolk i Nordamerika, poängterar Burman. Därför är det svårt att dra svenska slutsatser utifrån de internationella studierna, men de patriarkala strukturerna syns även i Sverige. Samiska kvinnor har länge pekat på hur statens reglering av rennäringen gjort att kvinnorna tappat ställning och status inom samiska familjer och hur kvinnor som kulturbärare tappat mark, säger Burman.

Kvinnors status inom renskötseln har underminerats genom politik och lagstiftning, och till slut har både samiska kvinnor och män anammat synsättet att männen är de som ska vara ute i renhjorden.

Den rennäringslag som togs i bruk 1971 reglerar rätten till land och bestämmande bland Sveriges samer. Ett så kallat husbondesystem avgör vem som får rösta och delta i beslut rörande samebyn.

En kvinna som skiljer sig kan få problem att över huvud taget fortsätta leva kvar inom renskötseln. Samiska kvinnor lyfter ofta fram att det kan bli en kvarhållande faktor i dåliga äktenskap.

Frågan om våld inom det samiska samhället, särskilt våld mot kvinnorna, har länge varit tabubelagd, enligt Monica Burman.

Det har länge varit ett argument att vi inte får visa utåt att samiska män är våldsamma, för då kommer det att användas emot oss som urfolkssamhälle. Det är samma sak med psykisk ohälsa och självmord, samer har skapat en bild av sig själva som väldigt starka där det är tabubelagt att prata om att man mår dåligt.

Monica Burman efterlyser svensk forskning med ett urfolksetniskt perspektiv, finansierad av staten men där Sametinget har en samordnade roll och samebyarna involveras i frågan.

Det finns en blindhet för den här problematiken, det måste börja beforskas. Men man gör samiska kvinnor en otjänst om man bara går in med frågeställningen huruvida samiska män är mer våldsamma än andra män. I dag finns det många människor som vill kulturalisera våld och förknippa mäns våld med vissa kulturer, så det är inte riskfritt att gå den vägen.

Sápmi

Samernas traditionella områden i Norge, Sverige, Finland och Ryssland kallas för Sápmi. Det finns uppemot 100 000 samer i världen. Av dem beräknas mellan 20 000 och 35 000 bo i Sverige.

Sedan 1977 räknas samerna som ett urfolk i Sverige, med rätt till kulturell särbehandling och sedan 2011 erkänns samerna som ett folk i grundlagen.

Samiskan har finsk-ugriska rötter och delas in i tre olika språk med flera underdialekter. I dag är samiskan erkänd som ett av Sveriges fem nationella minoritetsspråk.

Den samiska nationaldagen firas sedan 1993 till minne av det första gränslösa samiska landsmötet i Trondheim den 6 februari 1917.