Cornflakesfisk

Cornflakesfisk är en kul variant av mandelfisken som så många gillar. Vit fisk toppas med vitlökssmör och krispiga cornflakes. In i ugnen och servera fisken alldeles nylagad med kall gräddfilssås, kokt potatis och en krispig sallad.

Sätt ugnen på 200° eller 180° varmluft. Skär fisken i portionsbitar. Vispa ihop vatten och salt i en bunke. Lägg ner fisken i vattnet och låt ligga minst 10 minuter. Blanda alla ingredienser till gräddfilssåsen i en skål. Ställ kallt till servering. Rör ihop smör med finriven vitlök, citron, dill och ströbröd. Smaka av med salt. Torka av fisken med hushållspapper. Lägg den i en smord ugnsform och klicka smöret över fisken. Strö över lätt krossad cornflakes. Tillaga i mitten av ugnen cirka 20 minuter. Skala och koka potatisen mjuk i saltat vatten. Servera cornflakesfisken med gräddfilssås, kokt potatis och grönsallad.

10 portioner

1 500 gr torkfilé, kolja eller sej

2½ liter kallt vatten

1¼ dl salt

187½ gr smör

2½ vitlöksklyftor

2½ citron, finrivet skal och saft

5 msk hackad färsk dill

1¼ dl ströbröd

5 krm salt

5 dl conflakes

2 250 gr potatisar till servering

Gräddfilssås:

7½ dl gräddfil

2½ dl bostongurka

5 msk kapris

5 msk hackad färsk dill

1¼ tsk salt

Gulaschsoppa med fullkornstoast

Gulasch är en ungersk soppa med smak av paprika, vitlök och kummin. En klick gräddfil eller yoghurt är gott i soppan.

Sätt ugnen på 225° eller 200° varmluft. Skiva tomaterna. Bred Bregott på bröden. Lägg på tomatskivorna och strö över kummin. Lägg på ostskivorna. Gratinera i övre delen av ugnen 4-5 minuter. Värm soppan under omrörning. Servera soppan med toasten.

4 portioner

1 liter Kelda gulaschsoppa

2 tomater

40 gr Bregott normalsaltat smör- och raps

4 skivor bondbröd

4 skivor ost

2 tsk hel spiskummin

Borsjtj

Borsjtj är en rödbetssoppa med kött och grönsaker som förekommer i olika varianter från länderna i Östeuropa. Servera med en klick smetana så blir soppan fulländad.

Skala lök och morot och skär i bitar. Koka upp vattnet i en gryta och lägg i lök, morot, kött och kryddor. Koka under lock cirka 1 timme tills köttet är mört. Ta upp köttet. Sila och spara buljongen. Skala rödbetor, potatis och morot och skär i små tärningar. Strimla kålen. Skala och hacka löken. Fräs rotfrukter, kål och lök i smör i en gryta. Slå på 1 liter av buljongen och koka under lock tills rotfrukterna är mjuka, cirka 20 minuter. Skär köttet i tärningar och blanda ner i grytan. Smaksätt med vinäger och smaka eventuellt av med salt och peppar. Servera soppan med en klick smetana.

4 portioner

600 gr högrev

1 lök

150 gr morot

1½ liter vatten

2 tsk salt

5 vitpeppar

5 svartpepparkorn

3 lagerblad

400 gr rödbetor

200 gr potatisar

75 gr morot

150 gr vitkål

1 gul lök

1 hackad vitlöksklyfta

1 msk smör

2 msk vitvinsvinäger

Till servering:

2 dl smetana

Pasta med spenat och vitlök

Pasta med spenat och vitlök är en skön vardagsrätt att ta till när tiden är knapp. Spenat, vitlök och ostsås, med nykokt pasta går det inte att misslyckas med denna middag. Toppa nylagad pasta med krispiga nötter, hyvlad parmesan och färsk basilika.

Koka pastan enligt anvisningarna på förpackningen. Skala och finhacka vitlöken. Hetta upp smör- och rapsolja i en traktörpanna. Fräs vitlök och spenat tills spenaten har tinat. Tillsätt pastasåsen till traktörpannan och låt allt bli varmt. Blanda väl avrunnen pasta med spenatsåsen. Smaka av med salt och nymalen svartpeppar. Toppa med hyvlad parmesanost, nötter och basilikablad. Servera spenat- och vitlökspastan direkt.

10 portioner

900 gr pasta penne

5 vitlöksklyftor

5 msk smör- och rapsolja

625 gr fryst bladspenat

10 dl Kelda pastasås mild ost

Till servering:

375 gr parmesanost

125 gr hackade pistagenötter

2½ kruka färsk basilika

Kikärtsbiffar med morotstsatsiki

Enkla att laga och goda att äta både varma och kalla. Gör gärna dubbel sats för att ta med som matlåda en annan dag.

Koka riset enligt anvisningen på förpackningen. Skölj kikärterna i vatten och låt dem rinna av. Finstrimla purjolöken. Mixa kikärterna och blanda med purjolök, persilja och mjölk till en färs. Smaksätt med salt och peppar. Forma färsen till biffar och stek dem i smör i en stekpanna några min på varje sida. Skala och riv morötterna. Rör ihop med matyoghurt, vitlök, salt och peppar. Skär paprikan i bitar. Servera biffarna med ris, tsatsiki, paprika och majs.

4 portioner

400 gr kikärter

1 dl standardmjölk

1 purjolök

1 msk majsstärkelse

1 kruka färsk persilja

15 gr smör

Morotstsatsiki:

2 dl turkisk yoghurt

2 morötter

1 hackad vitlöksklyfta

1 tsk salt

1 krm svartpeppar

3 dl ris

1 paprika

1 dl majskorn

Tomatsås till pizza

Några extra ingredienser och lång sjudning gör tomatsåsen riktigt fyllig.

Skala och finhacka löken. Fräs löken i smör- och rapsolja. Tillsätt resten av ingredienserna och låt såsen koka cirka 30 minuter. Låt svalna.

1 sats

1 gul lök

1½ msk smör- och rapsolja

1 burk krossade tomater á 400 gr

1 tsk torkad rosmarin

1 msk tomatpuré

1 msk rödvinsvinäger

2 tsk strösocker

1 dl vatten

½ tsk salt

Päronpaj

Detta är en rustik päronpaj med smak av ingefära, kanel och kardemumma. Den är lika god att servera ljummen som kall, och då gärna med lättvispad grädde. Ett mycket trevligt inslag på fikabordet.

Tärna smöret och lägg i en matberedare. Tillsätt mjöl, socker, vanilj, ingefära, ägg och vatten. Arbeta snabbt ihop till en deg. Plasta in degen och lägg den kallt cirka 1 timme. Sätt ugnen på 200° eller 180° varmluft. Smörj en pajform eller springform, cirka 23 cm i diameter. Dela degen i delar och kavla ut varje del till en rund plåt som är något större än formen. Lägg ett degark i botten av formen och tryck upp degen längs kanten. Skala och kärna ur päronen. Dela dem på längden. Blanda socker, kardemumma och kanel. Strö blandningen över päronen. Lägg päronen i formen med den böjda sidan uppåt och stjälkändan mot mitten. Lägg det andra degarket över päronen och tryck till ordentligt på kanten. Pensla degen med ägg och strö över lite socker. Grädda i mitten av ugnen 40-45 minuter. Servera päronpajen ljummen eller kall med lättvispad grädde.

14 bitar

175 gr smör

4⅔ dl vetemjöl

1¾ dl strösocker

1⅙ tsk  vaniljsocker

⅗ tsk malen ingefära

1⅙ ägg

1⅙ msk vatten

Fyllning:

3 - 4⅔ päron

3½ msk strösocker

1⅙ tsk mortlade kardemummakärnor

1⅙ tsk malen kanel

1⅙ uppvispat ägg till pensling

2⅓ msk strösocker

Till servering:

3½ dl vispgrädde

Grattis Reine på Din 74 årsdag

 

Hosta

Hosta är ett sätt för luftvägarna att försöka göra sig av med sådant som irriterar. Oftast beror hostan på en förkylning och då går den över av sig själv, även om det kan ta flera veckor. Hosta kan också bero på andra sjukdomar i luftvägarna eller lungorna, eller att luftvägarna irriteras av t ex rök.

Det finns många orsaker till att Du har hosta. 

Här är några av de vanligaste:

Förkylning

Luftrörskatarr

Covid19

Andra sjukdomar som kan ge hosta:

Lunginflammation

KOL

Astma

Hosta kan låta och märkas på olika sätt beroende på vad som är orsaken. Hostan kan t ex vara torr eller mer slemmig. Du kan också hosta mer vid vissa tillfällen, som på morgonen eller på natten. Du hostar oftast mer när Du ligger ner eller anstränger Dig fysiskt.

Hosta är en reflex för att få bort skadliga ämnen som Du har andats in. Om ett ämne irriterar slemhinnorna i luftvägarna skickas en signal till hostcentrum i hjärnan. Från detta centrum sänds sedan signaler till olika muskler i bukväggen och mellangärdet och Du börjar hosta.

När slemhinnan irriteras bildas mer slem. Genom att hosta upp slemmet kan Du göra Dig av med det som irriterar luftvägarna.

Hostan kan ibland fortsätta ett tag efter det att en förkylning gått över. Det beror oftast på att slemhinnorna fortfarande är känsliga.

Stanna hemma tills Du mår bättre om Du känner Dig sjuk.

Det kan vara jobbigt att hosta länge, särskilt om Du hostar på natten och får svårt att sova. Det finns flera saker Du kan göra själv för att lindra hostan vid t ex en förkylning.  

Drick ordentligt. Vätska gör att slemmet blir mindre segt och lättare att hosta upp. Varm dryck verkar ofta lenande i svalget. Har Du rethosta på natten kan det hjälpa att dricka lite vatten när hostan kommer.

Hostar Du på natten kan det hjälpa att höja sängens huvudända. Bädda med några extra kuddar under huvudet. Det kan kännas skönare för ryggen om Du lägger kuddarna under madrassen.

Undvik att vara i rökiga miljöer eftersom rök ofta gör hostan värre. Om Du själv röker finns det många fördelar med att sluta röka.

Det är inte vetenskapligt bevisat att receptfria hostmediciner har någon tydlig effekt. Men en del tycker att de hjälper. På apoteket finns receptfria hostdämpande och slemlösande läkemedel att köpa. Läkemedel som innehåller det verksamma ämnet noskapin kan ha viss effekt om Du har rethosta och svårt att sova.

Att dricka mycket brukar vara lika effektivt som slemlösande läkemedel. Det finns även receptbelagda läkemedel mot hosta, som skrivs ut av en läkare. 

Kontakta en vårdcentral om Du har haft hosta i mer än fyra veckor och hostan inte verkar avta.

Kontakta en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om Du har ett eller flera av följande besvär:

Du har haft hosta och feber i mer än fyra dygn

Det kommer blod när du hostar

Du tror att Du har kikhosta och umgås nära barn som är yngre än ett år

Du tror att Du har kikhosta och är gravid efter vecka 27

Du behöver inte söka vård någon annanstans om det är stängt. Vänta tills den jouröppna mottagningen eller vårdcentralen öppnar.

Ring telefonnummer 1177 om Du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan Du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var Du kan söka vård.

Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning så snart det går om Du har ett eller flera av följande besvär:

Du har hosta och har tungt att andas

Du hostar och har ont i bröstkorgen när Du andas in djupt

Om det är stängt på vårdcentralen eller den jouröppna mottagningen, sök vård på en akutmottagning

Ring 112 om något av följande stämmer:

Du har fått något i luftstrupen som Du inte kan hosta upp

Du har hosta och får samtidigt mycket svårt att andas

Sjukdomar som kan ge hosta

Det är oftast infektioner i luftvägarna som ger hosta

Hosta är ett vanligt symtom vid olika virusinfektioner. Sjukdomar som förkylning och luftrörskatarr orsakas oftast av olika typer av virus. Influensa orsakas alltid av virus. Virusinfektioner är mycket vanliga under framför allt hösten och vinterhalvåret.

En förkylning ger ofta besvär som hosta, ont i halsen och snuva. Du känner Dig ofta trött, slö och har ibland feber. Du känner Dig vanligtvis bättre efter fyra till fem dagar. Hostan kan finnas kvar i några veckor till efter att de andra besvären försvunnit, men sällan längre än fyra veckor.  

Covid19 påminner ofta om en förkylning eller influensa. Feber och hosta är vanligt. Du kan också bland annat få ont i halsen, huvudvärk eller ont i muskler och leder. Besvären brukar gå över av sig själv. En del får andningsbesvär och kan behöva vård på sjukhus. En del rekommenderas vaccination mot covid19 för att minska risken att bli allvarligt sjuk.

En luftrörskatarr börjar ofta som en förkylning. Inom några dagar får Du också hosta som kan vara slemmig eller torr och retande. Ibland gör det ont bakom bröstbenet, framför allt när Du hostar. Bildas det mycket slem, eller om luftrören reagerar med kramp, kan Du få svårare att andas och ibland hörs ett pipande ljud från luftrören. Infektionen läker av sig själv, men du kan fortsätta hosta i upp till fyra veckor efter att de övriga symtomen har försvunnit.

En influensa kan ge svårare symtom med hög feber, hosta, huvudvärk och ont i kroppen under flera dagar. Febern brukar ofta vara runt 39–40 grader och finnas kvar i upp mot en vecka. En influensa går oftast över på två veckor, och Du kan vara trött i flera veckor efteråt. För personer med vissa andra sjukdomar kan influensan bli allvarlig. Personer som ingår i en riskgrupp bör vaccinera sig mot influensa varje år.

En lunginflammation orsakas oftast av bakterier. Ofta börjar den som en vanlig förkylning, men besvären förvärras i stället för att bli bättre efter fyra till fem dagar. Slemhosta är vanligt och det brukar göra ont när du andas. Du har nästan alltid feber vid en lunginflammation. 

Kikhosta är inte en vanlig orsak till hosta. Vuxna och ungdomar kan få kikhosta trots att de är vaccinerade eller tidigare har haft kikhosta. Symtomen är vanligtvis en långdragen rethosta eller slemhosta.

Umgås Du nära barn som är yngre än ett år är det extra viktigt att Du söker vård om Du tror att Du har kikhosta. Då kan Du få antibiotika för att minska smittsamheten.

Långvarig hosta eller att Du börjar hosta när Du anstränger Dig kan tyda på astma. Det vanligaste symtomet vid astma är att det känns tungt att andas. Besvären kan också utlösas av att Du kommer i kontakt med något Du är allergisk mot, t ex pollen eller pälsdjur.

Har Du känsliga luftrör kan olika typer av starka dofter som parfymer, cigarrettrök eller blommor irritera luftrören så Du börjar hosta. Andra besvär vid doftöverkänslighet är snuva och rinnande ögon. Hur stora besvären är varierar från person till person.

Halsbränna orsakas av att magsaft kommer upp till matstrupen från magsäcken. Det kan också ge sura uppstötningar och hosta. Det finns flera saker Du kan göra själv för att minska besvären. Du kan t ex undvika mat som Du vet ger besvär. Undvik också att äta sent på kvällen.

Det finns också receptfria läkemedel som du kan använda tillfälligt.

Lungsjukdomen KOL beror oftast på rökning. KOL är ovanlig hos personer som inte har rökt eller är yngre än 40 år. Ett av de vanligaste symtomen vid KOL är hosta. Det är också vanligt att bli andfådd, känna sig trött och orka mindre. Besvären vid KOL utvecklas långsamt under flera år. 

Det finns fler sjukdomar i lungorna och hjärtat som kan ge hosta. Ofta får Du då också andra tydliga symtom, men inte alltid. Det är därför viktigt att söka vård om Du har hostat under flera veckor utan någon tydlig orsak.

Här är några exempel på andra sjukdomar som kan ge hosta:

Hjärtsvikt

Lungcancer

Blodpropp i lungan

Sarkoidos

Tuberkulos.

Det kan finnas fler orsaker till hosta förutom sjukdomar.  

Du kan hosta om något Du har ätit hamnar i luftstrupen. Det kan vara ett livshotande tillstånd om biten har satt sig så att luften inte kommer ner i lungorna.

Försök att hosta upp det som har fastnat i halsen. Ta någon i närheten till hjälp. Du eller någon i Din närhet måste ringa 112 om Du inte kan hosta upp det som har fastnat.

Damm och mycket kall luft är exempel på sådant som kan irritera luftvägarna och ge hosta.

Du kan få plötslig hosta om Du har andats in gas som irriterar luftvägarna eller kemikalier som t ex tändvätska eller fotogen. Då kan också en så kallad kemisk lunginflammation utvecklas inom några timmar. Den behandlas på sjukhus.

Vissa läkemedel kan orsaka rethosta. Hostan kan komma snabbt, men även när Du har använt läkemedlet i flera månader. Det gäller framför allt vissa läkemedel som används vid högt blodtryck och hjärtsvikt. De kallas för ACE-hämmare.

Hostan kommer oftast inte på en gång när Du börjar med läkemedlet. Är hostan besvärande kan Du få byta läkemedel.

Ibland går det inte att hitta någon tydlig orsak till hostan, och ibland sitter hostan kvar trots att sjukdomen som orsakade hostan har läkt.

På vårdcentralen eller den jouröppna mottagningen får Du berätta om Dina symtom. Därefter undersöker läkaren Dig.

Vid undersökningen tittar en läkare i halsen och svalget med hjälp av en lampa. Läkaren håller ned tungan med en platt träpinne för att kunna se svalget bättre. Han/hon lyssnar på Ditt hjärta och Dina lungor.

Ibland behövs det svar från blodprover för att läkaren ska kunna bedöma vad som orsakar Din hosta. Det är vanligt med hosta om Du har en virusinfektion, men ibland kan Du även ha en bakterieinfektion. En läkare kan ta prov från svalget för att göra en bakterieodling.

Ibland behöver Dina lungor röntgas för att läkaren ska kunna se vad hostan beror på. Ibland undersöks Du också med skiktröntgen, så kallad datortomografi.

Du kan få genomgå en lungfunktionstest om läkaren tror att Du har t ex astma eller KOL. Testen går att göra på flera olika sätt, men de vanligaste metoderna kallas spirometri och PEF-mätning.

Vid en allergiutredning får Du svara på frågor om Dina besvär. Det räcker ofta för att läkaren ska kunna ställa diagnos. Ibland kan också ett blodprov tas eller ett så kallt pricktest.

Du behöver oftast undersökas mer om Du har mer ovanliga orsaker till hostan.

Har Du svåra besvär under lång tid och läkaren inte har hittat någon orsak kan Du behöva göra en bronkoskopi. Då undersöker läkaren Dina luftrör och lungor med hjälp av ett särskilt instrument som förs ner i luftrören.

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning Du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.

Du ska få vara delaktig i Din vård. För att kunna vara det behöver Du förstå informationen som Du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska t ex få information om behandlingsalternativ och hur länge Du kan behöva vänta på vård. 

Det finns ingen åldersgräns för när ett barn kan ha inflytande över sin vård. Barnets möjlighet att vara delaktig beror på barnets mognad.

Ju äldre barnet är desto viktigare är det att han/hon får vara delaktig i sin vård. För att kunna vara aktiva i vården och ta beslut är det viktigt att Du som vuxen och barnet förstår den information Ni får av vårdpersonalen.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om Du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om Du har en hörselnedsättning. 

Grattis Eric Saade på Din 34 årsdag

 

Just idag talar jag väl om andra

Skvaller och funnits i alla tider. På engelska säger man, "bad news travel fast", och det gäller kanske särskilt idag.Med de sociala mediernas framväxt kan några avslöjande rader, som snabbt når ut till hundratals användare, bli ett sätt att stigmatisera, frysa ut och mer eller mindre förgöra en annan människa. Men vad händer med en människa som stängs ute och inte får höra till?

En sak är säker, utan beröring, bekräftelse, kärlek och gemenskap tynar vi bort och dör.

När har jag känt mig förtalad?

Just idag är mitt livs viktigaste dag

Oavsett om det som jag klamrar mig fast vid hände förra veckan, för tio år sedan eller någon gång i min barndom, så är den stora utmaningen att försöka ta vara på möjligheten att sluta leva kvar i det som en gång var mitt liv. Jag tror att bland det viktigaste en människa kan lära sig är att släppa taget om det förflutna och allt det som hon inte kan förändra.

Vad har jag lämnat bakom mig?

Just idag vågar jag älska

Jag öppnar mitt hjärta och ber, jag trodde jag var ensam och såg inte att Du redan gick vid min sida. Jag saknade kärlek och gjorde mig oåtkomlig med min skam. Kärleken var så stark att den bländade mig, men nu har den gjort mig levande igen. Du fanns hos mig långt innan jag börjat ana det.

Vad har bristen på kärlek gjort med mig?

Just idag är min svaghet en styrka

Vi söker ständigt vägar ut ur tomheten, tristessen och känslan av meningslöshet. Vi tar hellre ett glas vin, en påse godisbilar, städar, tränar, leker med mobilen eller skyller på någon annan än möter vår egen sårbarhet och längtan efter kärlek. Vi har så svårt att sluta fly och låta allt bli stilla. Om vi gjorde det skulle vi inse att vår svaghet egentligen är vår styrka.

Vilken är min favoritflykt?

Just idag tänker jag utanför boxen

Det berättas om ett experiment med gräshoppor som fick hoppa inuti ett upp och nervänt glas. När glaset togs bort hoppade de fortfarande lika lågt. På samma sätt förminskar vi människor ofta oss själva helt i onödan. Vi håller fast vid ett gammalt destruktivt mönster som begränsar oss fastän vi är fria att göra annorlunda.

På vilket sätt begränsar jag mig själv?

Just idag är jag beroende av andra

Sverige är världens mest individualiserade land och det kan vara svårt för oss att bryta med föreställningen om att ensamhet är detsamma som frihet. Ingen existerar i ett vakuum, ingen människa är sig själv nog. Janis Joplin uttrycker det med orden, "freedom is just another word for nothing left to lose". Att leva är att existera i förhållande till något och detta något som vi djupaste lever för kallar jag för vår högre kraft eller Gud. Ingen människa är oberoende.

Vad lever jag djupast för?

Just idag är jag en del av livets teater

"Life is a stage and everybody must act", skrev Shakespeare. Idag tar jag mig rätten att tolka livets teater med mina egna sinnen. Det är egentligen inte handlingen som betyder någonting, utan vad pjäsen väcker hos mig. Jag tänker inte längre sitta på sista raden och uppleva föreställningen om mitt liv. Idag är mitt liv min scen.

Vad handlar mitt livs drama om?

Trevlig kväll med Gustav

 

Hoppet tänds för tinnitusdrabbade

Hör Du fantomljud när Du ska sova eller i stunder av stress och ångest. Då kan Du ha drabbats av tinnitus. Ny behandling kan förhoppningsvis hjälpa.

Tinnitus är en typ av nervskada som utlöser fantomljud, jämställbara med fantomsmärtor efter amputering av ben eller armar. Ibland används ordet “öronsus” för att beskriva symptomen. Svårighetsgraden varierar och det kan bli riktigt plågsamt.

Det är inte alla med en skada på hörselnerven som drabbas av tinnitus. Vi vet fortfarande inte varför vissa drabbas och andra inte. Tinnitus orsakas av buller och höga ljud som skadar hörselnerven, men det kan även utlösas av stress. Hypotetiskt kan personer som drabbas ha en viss känslighet.

Ungefär 20% av alla svenskar lever med en lättare variant som kommer och går, men cirka 200 000–300 000 har en svårare form och plågas därmed ständigt.

Ett nytt hjälpmedel som ska lindra tinnitus blev godkänt av den amerikanska läkemedelsmyndigheten (FDA) förra året. Det är en apparat som ger elektriska impulser på tungan samtidigt som den spelar upp ljud i hörlurar. Två sinnen stimuleras alltså samtidigt, vilket skapar en synkronisering mellan olika delar av hjärnan.

Det som är intressant med studien är att den visar att ju mer besvärande du upplever din tinnitus, desto större sannolikhet är det att behandlingarna ger effekt, berättar Christoffer Cederroth för Sveriges Television.

Han är forskare i neurovetenskap vid Karolinska institutet och ser positivt på den nya behandlingen.

Gerhard Andersson, professor i klinisk psykologi vid Linköpings universitet, möter den nya behandlingen med viss skepsis. Han har forskat kring tinnitus sedan tidigt 1990-tal.

Det är inte första gången ett nytt hjälpmedel för tinnitus lanseras. Redan sedan Egyptens papyrusrullar har man haft förslag på hur man ska kunna komma till rätta med tinnitus, berättar han i Sveriges Television.

Han avfärdar dock inte eventuella positiva effekter av behandlingen, men menar samtidigt att det krävs mer forskning kring nervsystemet och hur hörseln och hjärnan samverkar.

Fram till nu finns inget botemedel, endast en handfull lindrande behandlingsmetoder med ojämna resultat, beroende på svårighetsgrad och vilken slags tinnitus det rör sig om.

Stressrelaterad tinnitus kan behandlas med KBT-terapi där man får lära sig att hantera sin stress.

Det finns alltså inget botemedel, men allt eftersom forskningen skrider framåt finns alltid hopp om nya behandlingsformer med bättre effekter.

Lägsta elpriset sedan 2020, lugn vinter väntas

Elpriserna är lägre än på länge, Sydsverige går mot den billigaste månaden sedan 2020.

Och trots att det nya elsystemet väntas lyfta elpriserna i vinter finns i nuläget inga skäl till oro för konsumenterna, enligt bedömare.

Däremot stiger de fasta avgifterna.

Det har fått mycket uppmärksamhet och kritik – det nya systemet för att förbättra elöverföringen, så kallad flödesbaserad kapacitetsöverföring. Under veckan som kommer, 29–30 oktober, trycker Svenska kraftnät tillsammans med sina nordiska kollegor på knappen.

Men blir elpriset högre så som studier har visat. Det lär vi aldrig få veta, det är så mycket annat som påverkar.

Inför omläggningen har myndigheten räknat på de troliga effekterna – högre elpriser i stora delar av landet, bara sydligaste Sverige (elområde 4) får lägre. Men under vintern blir det dyrare i hela landet, den period som elförbrukningen också är klart störst, visar Svenska kraftnäts parallellkörningar som pågått i över ett år.

Men hela prisdebatten kring det nya systemet att frakta elen i landet är "en storm i ett vattenglas", tycker Johan Sigvardsson, elanalytiker på elhandelsbolaget Bixia.

5–10 % högre pris kan ju låta dramatiskt, men har man ett elpris på 25–30 öre så innebär det 2–3 öre dyrare, säger han.

Själva elhandeln är bara en del av det totala elpriset. Ungefär en fjärdedel kan man säga. Så på totalen är det inget som man kommer att märka av, fortsätter han.

Speciellt nu när priserna är på ovanligt låga nivåer. Sydsverige (elområde 4) ser ut att landa på det lägsta månadspriset sedan 2020.

Och inför vintern ser elen ut att ligga på för årstiden relativt låga priser, runt 50–60 öre/kwh som ett snittpris i Norden, enligt prissättningen på elbörsen.

Ungefär som i fjol alltså, säger Sigvardsson.

Men om även prischocken på själva elen har blåst över så fortsätter de fasta prisernas andel av det totala elpriset att stiga, enligt Daniel Kulin, projektledare på vind- och vattenkraftföretaget Cloudberry.

Elföretagen höjer elnätsavgifterna löpande, nu senast meddelade Ellevio en höjning med sex procent från årsskiftet. Regeringen har dessutom beslutat att höja elskatten ytterligare, till 55 öre/kwh när momsen på skatten lagts till, medan bensinskatten sänks.

Vi har alltså en resurs i Sverige, egenproducerad fossilfri el, där vi är självförsörjande, som är hållbar och som vi har gott om till ett rimligt pris. Den varan väljer regeringen att beskatta högre, när man gått till val på lägre elpriser, säger Daniel Kulin.

27 oktober

27 oktober är den 300e dagen på året i den gregorianska kalendern (301a under skottår). Det återstår 65 dagar av året.

Nationaldagar

Saint Vincent och Grenadinernas nationaldag

Turkmenistans nationaldag

Flaggdagar

USA, Flottans dag (Navy Day)

FN-dagar

Världsdagen för det audiovisuella arvet

Övriga

Internationella nalledagen

Alla svärmödrars dag

Namnsdagar

Nuvarande, Sabina

Föregående i bokstavsordning

Ina, Namnet infördes 1986 på 12 oktober, men flyttades 1993 till dagens datum och utgick 2001.

Sabina, Namnet har, till minne av en romersk martyr från 100-talet, funnits på dagens datum sedan gammalt och har inte flyttats.

Sebastian, Namnet fanns före 1901 på 20 januari. Detta år utgick det, men återinfördes 1986 på dagens datum, för att 1993 flyttas tillbaka till 20 januari, där det har funnits sedan dess.

Sussy, Namnet infördes på dagens datum 1986, men utgick 1993.

Viktor, Namnet förekom tidvis både på 6 mars, 19 april och dagens datum före 1692, då det infördes på 22 mars. Där fanns det fram till 1993, då det flyttades till 12 mars, och 2001 flyttades till 22 januari.

Föregående i kronologisk ordning

Före 1901, Sabina och (tidvis) Viktor

1901–1985, Sabina

1986–1992, Sabina, Sebastian och Sussy

1993–2000, Sabina och Ina

Från 2001, Sabina

I föregående i revideringar

1929, Minna

1950, Karola

1964, Karola

1973, Tryggve

1989, Tryggve

1995, Tryggve

2000, Sabina

2005, Sabina

2010, Sabina

2015, Sabina

2020, Sabina

Händelser

625, Sedan Bonifatius V har avlidit två dagar tidigare väljs Honorius I till påve.

939, Vid Æthelstan den ärorikes död efterträds han som kung av England av sin bror Edmund.

1524, Franska trupper påbörjar en belägring av Pavia under Italienska krigen.

1810, USA deklarerar sin annektering av Republiken Västra Florida, ett område som tidigare varit en spansk koloni.

1808, Slaget vid Virta bro, Finland, då Johan August Sandels med 2 000 man besegrar en jämnstark rysk styrka.

1922, Marschen mot Rom. Benito Mussolini och hans fascistiska partikamrater tågar till Rom.

1946, Frankrike antar en ny konstitution

1947, Pizza serveras för första gången i Sverige på Restaurang Sjöhagen i Västerås av italienska emigranter, som då ofta jobbade på Asea.

1956, Imre Nagy bildar en nationalistisk regering i Ungern.

1961, Berlinkonfrontationen inleds, avslutas 28 oktober

1981, Den sovjetiska ubåten U 137 går på grund utanför Karlskrona.

1986, Ellis Island Medal of Honor delas ut för första gången

1991, Turkmenistan blir självständigt.

Födda

1401, Katarina av Valois, drottning av England 1420–1422 (gift med Henrik V)

1466, Erasmus av Rotterdam (troligt år), nederländsk humanist och pedagog.

1595, Ludovico Ludovisi, italiensk kardinal.

1598, Laurentius Stigzelius, teolog, svensk ärkebiskop 1670–1676.

1728, James Cook, brittisk kapten och upptäckare.

1732, Erik Waller (biskop), biskop i Västerås stift.

1736, James Macpherson, skotsk författare.

1760, August von Gneisenau, preussisk greve och fältmarskalk.

1762, Isac Reinhold Blom, författare och jurist, ledamot av Svenska Akademien.

1782, Niccolò Paganini, italiensk violinist och tonsättare.

1811, Isaac Merritt Singer, amerikansk uppfinnare av Singersymaskinen.

1815, Niels Ludvig Westergaard, dansk orientalist.

1828, Jacob Dolson Cox, amerikansk republikansk politiker och general.

1844, Klas Pontus Arnoldson, publicist och politiker, mottagare av Nobels fredspris 1908.

1855, Ivan Mitjurin, rysk (sovjetisk) hortonom.

1857, Ernst Trygger, svensk professor och politiker, Sveriges statsminister 1923–1924.

1858, Theodore Roosevelt, amerikansk politiker, USAs vicepresident 1901, president 1901–1909, mottagare av Nobels fredspris 1906.

1873, James J Davis, walesisk-amerikansk politiker, senator (Pennsylvania) 1930–1945.

1875, Zara Backman, svensk skådespelare.

1885, Sigrid Hjertén, svensk konstnär.

1886, Nils Johannisson, svensk skådespelare.

1894, Fritz Sauckel, tysk nazistisk politiker. Agda Helin, svensk skådespelare och sångare.

1904, Nisse Lind, svensk kapellmästare, kompositör, skådespelare och musiker (dragspel, piano)

1907, Norma Balean, brittisk-norsk skådespelare.

1910, Jack Carson, amerikansk skådespelare.

1911, Leif Erickson, amerikansk skådespelare.

1914, Dylan Thomas, brittisk-amerikansk författare och poet.

1917, Arne Andersson, svensk idrottsman (löpare) och folkskollärare. Mottagare av Svenska Dagbladets guldmedalj 1943. Oliver Tambo, sydafrikansk politiker.

1918, Teresa Wright, amerikansk skådespelare.

1924, Bo-Göran Edling, svensk kompositör, sångtextförfattare och musiker (saxofon)

1925, Warren Christopher, USAs utrikesminister 1993–1997.

1926, H R Haldeman, amerikansk politisk konsult, statstjänsteman och affärsman.

1927, Jorge Batlle, Uruguays president 2000–2004.

1932, Jean-Pierre Cassel, fransk skådespelare. Sylvia Plath, amerikansk författare och lyriker.

1938, Maurice Hinchey, amerikansk demokratisk politiker.

1939, John Cleese, brittisk komiker och skådespelare, medlem i Monty Python.

1940, John Gotti, amerikansk maffiaboss.

1942, Marie Göranzon, svensk skådespelare.

1945, Luiz Inácio Lula da Silva, brasiliansk vänsterpolitiker, president 2003–2011 och 2023–.

1946, Ivan Reitman, kanadensisk filmproducent och regissör.

1948, Ingela Agardh, svensk journalist och programledare i tv.

1949, Garry Tallent, amerikansk musiker, basist.

1952, Francis Fukuyama, amerikansk författare och professor.

1956, Patty Sheehan, amerikansk professionell golfspelare.

1958, Simon Le Bon, brittisk sångare i gruppen Duran Duran.

1963, Lou Hoffner, tysk musiker. Aleksander Szczygło, polsk politiker, försvarsminister 2007.

1964, Dawit Isaak, svensk-eritreansk journalist, författare och dramatiker.

1970, Karl Backman, svensk konstnär och musiker.

1971, Channon Roe, amerikansk skådespelare.

1972, Maria Mutola, friidrottare, 800-meterslöpare från Moçambique.

1973, Jessica Andersson, sångare i gruppen Fame. Kerstin Avemo, svensk operasångare.

1981, Salem Al Fakir, svensk musiker.

1984, Kelly Osbourne, brittisk sångare och skådespelare.

1987, Kata Gáspár, ungersk skådespelare. Kilian Jornet Burgada, spansk ultramaratonlöpare och skidalpinist.

Avlidna

939, Æthelstan den ärorike, kung av Wessex 924–927 och av England sedan 927.

1326, Hugh le Despenser, engelsk baron, var under en tid Edvard II av Englands främste rådgivare.

1327, Elizabeth de Burgh, drottning av Skottland sedan 1306 (gift med Robert I)

1553, Miguel Serveto, spansk läkare och teolog.

1605, Akbar den store, indisk stormogul.

1735, Catharina Bröms, svensk brukspatron vid Wij säteri och bruk 1708–1735.

1789, John Cook, amerikansk politiker, Delawares president 1782–1783.

1808, Jakob Henrik Zidén, finländsk militär, stupad.

1864, Andreas Randel, svensk kompositör och musiker (violinist)

1923, Oscar Norén, svensk tidningman och godsägare.

1944, Rutger Sernander, 77, naturskyddsman, botanist, geolog och arkeolog.

1948, Sigrid Hjertén, svensk konstnär.

1949, Sven Wijkman (militär), svensk militär, politiker och journalist.

1957, Carl-Harald, svensk skådespelare.

1967, Arvid Källström, svensk konstnär och skulptör.

1968, Lise Meitner, österrikisk-judisk fysiker.

1969, Vera Nilsson, svensk skådespelare.

1975, Rex Stout, amerikansk deckarförfattare.

1977, James M Cain, amerikansk författare.

1980, John H van Vleck, 81, amerikansk fysiker, mottagare av Nobelpriset i fysik 1977.

1982, Mary Gräber, svensk skådespelare.

1990, Jacques Demy, fransk regissör.

1992, David Bohm, kärnfysiker och filosof.

1993, Ulla-Bella Fridh, svensk skådespelare och sångare.

1998, Gene Taylor, 70, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1973–1989.

1999, Vazgen Sargsian, armenisk politiker. (Mördad)

2000, Lída Baarová, tjeckisk skådespelare.

2004, Leif Hedenberg, 83, svensk skådespelare och regissör.

2006, Ghulam Ishaq Khan, 91, pakistansk före detta president.

2008, Ezekiel Mphahlele, 88, sydafrikansk författare.

2010, Néstor Kirchner, 60, argentinsk politiker, Argentinas president 2003–2007.

2011, Tom Brown, 89, amerikansk tennisspelare.

2012, Hans Werner Henze, 86, tysk tonsättare och kompositör. Göran Stangertz, 68, svensk skådespelare, regissör och teaterchef.

2013, Lou Reed, 71, amerikansk artist, poet, låtskrivare och musiker.

2014, Leif Skiöld, 79, svensk fotbollsspelare.

2015, Betsy Drake, 92, amerikansk skådespelare.

2019, John Conyers, 90, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1965–2017.

2021, Per T Ohlsson, 63, svensk författare och journalist.

Normaltid

Normaltid är en gemensam tid för ett större område eller land som jämkar de olika tider som kan uppstå när man på varje plats ställer tiden efter solen, så kallad soltid. Detta innebär oftast att man ställer klockan till tolv när solen står som högst på himlen eller, i tropiska länder, till sex på eftermiddagen vid solens nedgång. Genom införandet av normaltider har världen indelats i tidszoner, där en normaltid gäller i varje tidszon. I listor över länders tidszoner anges respektive normaltid. Sommartid är en tillfällig omställning av normaltiden.

Länge behövdes ingen normaltid. Man levde relativt isolerat i byar och städer och reste oftast inte långt, fort och samordnat. När järnvägen slog igenom som allmänt transportmedel blev det däremot ohållbart med lokala tider. Det blev krångligt att skriva tidtabeller, och lokförarna hade problem med att hålla reda på tiden mot sin klocka. Många järnvägsbolag, inklusive Statens järnvägar, införde en egen järnvägstid för att kunna hantera sin tågplanering, vilket i stället gjorde tidtabellerna närmast omöjliga att göra förståeliga. Stationsklockorna hade två minutvisare, den ena visade järnvägstiden och den andra visade den lokala tiden. För att lösa dessa problem enades man så småningom i land efter land om att införa normaltider med (oftast) hela timmars avvikelse från Greenwichtid, så kallade tidszoner. En fördel med detta system är att minuter och sekunder blir lika överallt.

Regeringen föreskriver i förordningen SFS 1979:988 "Förordning om svensk normaltid" att den för tidsangivning inom landet gällande tiden (svensk normaltid) skall vara den av Bureau international de l'heure fastställda normaltiden Temps Universel Coordonné (UTC) ökad med en timme.

Svensk normaltid utgår således från 15-gradersmeridianen östlig längd och sammanfaller med den centraleuropeiska tidszonen. Den svenska normaltiden infördes den 1 januari 1879, vilket gav alla orter i landet samma tid, då kallad borgerlig tid. Skillnaden mellan Strömstad och Haparanda var tidigare 45 minuter, mellan Stockholm och Göteborg 24 minuter. Normaltiden från 1879 använde en meridian 12 tidsminuter, alltså 3°, väster om meridianen genom Stockholms gamla observatorium på Observatoriekullen nära Odenplan (som alltså ligger på 18°3'17" Ö), vilket innebar att Sveriges tidsmeridian då låg 15°3'17" öster om Greenwich. År 1900 ändrades tidsmeridianen till exakt 15° öster om Greenwich (medeleuropeiska tiden), vilket innebar en justering av tiden med 14 sekunder. Detta är den tidsmeridian som alltjämt används i Sverige.

Vilken tid man skulle välja som normaltid var från början inte klart. Stockholm och Göteborg var de starkaste kandidaterna. Järnvägstiden följde tiden i Göteborg för att passagerare som följde lokal tid skulle komma för tidigt, och inte för sent, till tåget. Det var något som inte kunde accepteras i huvudstaden. Debatten rasade i riksdagens båda kamrar och utredningarna avlöste varandra, ty ingen ville ge med sig. Under 15 år debatterades saken innan man kom fram till en kompromiss: svensk normaltid skulle följa meridianen som löper ungefär mitt emellan Stockholm och Göteborg och ha en hel timmes tidsskillnad från Greenwich. Denna meridian går i närheten av Karlshamn, Växjö, Örebro och Östersund.

Nya Zeelands parlament beslutade i september 1868 om införande av New Zealand Mean Time (NZMT) gällande från den 2 november 1868 med tidsmeridianen 172° 30’ östlig längd (GMT+11h30m). Till skillnad från flertalet andra länder som senare införde normaltid var det telegrafen, inte järnvägen, som var avgörande (genom den 1866 anlagda kabeln över Cook Strait). Från 1869 sändes en tidssignal från det nyetablerade observatoriet i Wellington via telegrafkabel klockan 09:00 varje dag (tidssignal via radio infördes 1920). 1945 ändrades NZMT till New Zealand Standard Time (NZST) som ligger 12 timmar före GMT (GMT+12)

Storbritannien införde i praktiken normaltid 1855. Man hade då haft en järnvägstid sedan 1847. Normaltiden lagstiftades dock först 1880.

USA införde standardiserad järnvägstid 1883, vilket snabbt infördes som normaltid i många delstater, några olika hela antal timmar från Greenwich. Innan dess hade varje bolag sin järnvägstid vilka kunde skilja mycket på grund av långa avstånd.

I Danmark kallas normaltiden skämtsamt för Gudhjemtid eftersom 15-gradersmeridianen passerar Gudhjem på Bornholm.

I Ryssland används Moskvatid för alla järnvägstidtabeller i alla tidszoner. Här skiljer sig alltså normaltid och järnvägstid åt.

Kina sträckte sig 1912–1949 över fem tidszoner men sedan 1949 använder hela Kina en och samma tidszon, Pekings tidszon. Inofficiellt används dock i Xinjiang och Tibet i västligaste Kina en tid som ligger två timmar efter den officiella tiden, för annars skulle i dessa områden solen stå i söder omkring klockan 14:00–15:00 på eftermiddagen.

Indien har en tid som ligger 5 ½ timme före UTC. Det betyder, att om man reser mellan Indien och Storbritannien och har en klocka med vanlig tolvtimmarsurtavla, så kan man få "rätt" tid genom att bara vända urtavlan upp och ner.

Ett antal länder och områden har en normaltid på minst en timme mer än medelsoltiden. Det kallas ibland "ständig sommartid". Exempel på sådana är Island, Spanien, västra Kina, Ryssland och större delen av Alaska. I västligaste delarna av Kina har man upp till 3 timmars skillnad mellan normaltid och soltid, mest i världen. Samma sak gäller sommartiden i nordvästligaste Spanien. I västligaste Kina används dock inofficiellt en tid som ligger 2 timmar efter den officiella normaltiden.

Det finns några landgränser där man ska ställa om klockan 3 timmar vid en gränspassage. Detta gäller för gränsen mellan Kina och Kirgizistan eller Tadzjikistan. Då man passerar den korta gränsen mellan Kina och Afghanistan ska man ställa om klockan 3,5 timmar.

Christer Lindarw bjöd ensamma äldre på fika

Christer Lindarw, han har engagerat sig i organisationen Äldrekontakt som vill minska ensamhet bland äldre

Det är tyvärr vanligt att äldre blir ofrivilligt ensamma och isolerade. Den ideella organisationen Äldrekontakt vill minska sådan ensamhet.

Enligt Socialtryrelsen är ungefär 10 till 15% av alla seniorer ensamma mot sin vilja, det skriver Femina.

Genom att sammanföra seniorer med varandra och med frivilliga i olika sociala sammanhang vill organisationen Äldrekontakt sätta stopp för äldres ensamhet.

En av de frivilliga som engagerar sig i den här organisationen är den 71-åriga artisten Christer Lindarw.

Han hörde av sig till Äldrekontakt efter att trädgårsdmästaren Victoria Skoglund, som brukar dyka upp i Nyhetsmorgon, hade delat information om organisationen.

Nu har han haft en grupp pensionärer hemma hos sig på fika och han skriver om den trevliga sammankomsten i ett inlägg på Instagram.

Det var så mysigt igår, när jag genom den ideella föreningen Äldrekontakt ordnade fikastund hos mig. Fyra underbara kvinnor och en gentleman i åldrarna 80-98 år. Ensamma människor som genom Äldrekontakt får träffa andra och komma ur isoleringen en stund. Så givande att höra om deras liv och bakgrund. Jag hade så kul, skriver han på sitt Instagramkonto.

Han uppmuntrar även sina följare att också bli volontärer för Äldrekontakt.

Men det var inte bara han som hade trevligt på fikastunden, en av dem som var med på hemma hos Christer Lindarw är Carina, hon säger att det var väldigt roligt och trevligt.

När hon var hos frisören fick hon frågan om hon hade varit hos Christer Lindarw.

Ja, sade jag. Hur visste du det. Då visade hon (frisören) bilderna från sociala medier på sin telefon. Det var en riktig överraskning, berättar Carina.

Även på Åldrekontakt är de nöjda.

Vi tror och hoppas att Christers fina engagemang kan inspirera andra till att anmäla sig som volontär eller tipsa en närstående om att vår organisation finns. Det skriver Gabriella Bartlett, marknadsansvarig på Äldrekontakt.

Det är många äldre vuxna som drabbas av ensamhet och forskning har visat att social isolering och ensamhet allvarligt kan påverka vår mentala och fysiska hälsa.

 

Al Pacino ansågs för sopig för "Gudfadern"

Att en skådespelare som Al Pacino kan vara kass verkar osannolikt. Hans ikonstatus är lika orubblig som självklar. Många av oss tycker dessutom att “Gudfadern” är en av de bästa filmerna som gjorts. Vad hände egentligen?

Tänk om Al Pacino hade petats från rollen som Michael Corleone, då hade Gudfadern kanske inte funnits eller blivit helt annorlunda.

Den prisbelönta Gudfadern bygger på Mario Puzos bok med samma namn. Historien är tidlös och berättad på ett så trovärdigt sätt att filmen skulle komma att bli en naturlig uppföljare, dessutom en av filmhistoriens bästa verk.

Al Pacino hade spelat i en handfull filmer i slutet på 1960-talet och början av 1970-talet utan att lämna större avtryck.

Det var ingen självklarhet att han skulle få rollen som Michael Corleone. Enligt tidningen Moviezine ville filmbolaget först inte ge honom rollen. Dessutom var han kort till växten med ett ovårdat yttre; han gick helt enkelt inte hem.

Filmregissören Francis Ford Coppola stod på sig eftersom han förstod att Pacino hade det där extra, som han själv drogs till.

Han ansågs för kort och för ovårdad. Så vi klippte honom, vi klädde honom lite mer propert, och sen fick han kritik för att vara för stilig, att han förlorade sin naturliga appeal.

Jag förstod att de helt enkelt inte ville ha Al, oavsett hur han såg ut, har Francis Coppola uttalat sig, som lagt ut en av Pacinos ursprungliga auditions för Gudfadern på Youtube.

Drygt en vecka in i filminspelningen fick Pacino nästan sparken av filmteamet eftersom hans skådespelarprestationer inte höll nivån. Francis Ford Coppola, som kämpat för honom, tyckte sedan att han inte passade för rollen, skriver Gamereactor.

Den i dag 84-årige Al Pacino avslöjar detta i sin nyligen utgivna självbiografi Sonny Boy, som den brittiska tidningen The Guardian tagit del av. Han berättar också att han inte var speciellt nöjd med sina insatser och befarade att han skulle petas. På något sätt blev han kvar, vilket vi kan vara tacksamma för i dag.

Gudfadern banade dessutom vägen för många andra roller i riktigt bra filmer, bland annat Scarface, där Pacino spelar en av sina största roller, en hårdför gangster i Chicago.

Berättelsen om Gudfadern bygger till stora delar på verkliga händelser som utspelade sig inom den amerikansk-italienska maffian i New York och New Jersey med en rad blodiga fejder.

Den organiserade brottsligheten spreds över USA under 1930-talet, bland annat till Las Vegas där delar av Gudfadern tar plats.

I romanen finns även många kopplingar till verkliga personer både från maffian och utanför. Johnny Fontane inspirerades av Frank Sinatra och karaktären Vito Corleone var en blandning av maffiabossarna Frank Costello och Carlo Gambino.

Mario Puzo var en amerikansk roman- och manusförfattare. Han skrev kriminalromaner om den italiensk-amerikanska- och sicilianska maffian, framför allt The Godfather (1969), som lade grunden för filmtriologin med samma namn, regisserad av Francis Ford Coppola .

Puzo fick en Oscar för bästa manus till den första delen av Gudfadern 1972 samt del två, inspelad 1974. Han skrev också originalmanus för Stålmannen 1978 samt uppföljaren 1980.

Maffian har alltid varit ett aktuellt ämne i Italien, eftersom den tycks oövervinnerlig. Kampen pågår fortfarande, med osäker utgång. Ett tema som alltid inspirerade Puzos berättelser.

Jag vill inte se förvrängd ut

Hollywoodstjärnan Jane Fonda är 86 år och trivs med sin ålder. Hon tycker att dagens unga är för rädda för att åldras.

Det där med åldern är ingen stor sak för världsberömda skådespelaren och hälsoprofilen Jane Fonda som alltid varit i gång med en rad olika saker. När hon var yngre gjorde hon ett ansiktslyft som hon ångrar, har hon tidigare berättat i en intervju med Vogue, skriver Femina.

Att unga i dag däremot är rädda för att åldras tycker hon synd. En undersökning visar att kvinnor redan i 30-årsålderna utsätts för ålderism.

Jane Fonda föddes 21 december 1937 i New York, blev skådespelerska, politiskt engagerad och har ägnat sig länge åt feministiska frågor. Hon är dotter till Henry Fonda, syster till Peter Fonda och faster till Bridget Fonda.

Jane Fonda har varit verksam i över 60 år, om inte längre. Hon har medverkat i en rad filmer och tvserier. 1960 debuterade hon i den romantiska komedin Flickor gillar långa killar och hon har synts i filmer som Cat Ballou skjuter skarpt (1965) och Barbarella (1968). Senast har hon spelat med i Netflixserien Grace och Frankie från 2022.

Jane Fonda fick två Academy Awards för bästa kvinnliga roll som prostituerad i filmen Klute (1971) och som kär i en vietnamveteran i dramat Coming Home (1978). Hon har också blivit Oscarsnominerad för sina rollinsatser i filmerna They Shoot Horses, Don’t They (1969), Julia (1977), The China Syndrome (1979), och On Golden Pond (1981).

Under 1980-talet och framåt blev hon uppmärksammad i en rad träningsvideos och det har framkommit att hon led av ätstörningar under mer än 20 år. I dag kan hon blicka tillbaka på sitt liv med ro och konstatera att det inte alltid var enkelt, men berikande.

Vid 86 års ålder tar hon livet med ro på ett helt annat sätt än tidigare. I intervjun med Vogue 2022, sade hon bland annat, jag känner mig inte så gammal. Att få unga personer att sluta vara rädda för att åldras, och hjälpa människor inse att bara för att man har nått en viss ålder så behöver man inte sluta leva livet, sluta ha roligt, sluta ha pojkvänner eller flickvänner, sluta skaffa nya kompisar, eller vad det nu är man vill göra.

Det är tydligt att Jane Fonda inte låtit sig hindras av sin ålder. I dag kan hon blicka tillbaka på ett meningsfullt liv där hon ägnat sig åt det som känts givande och viktigt.

Hon fick tidigt inpräntat de hårda kraven på kvinnors utseenden i Hollywood, vilket kanske drev henne till ansiktslyftet, men hon var fast besluten att inte ändra på sitt utseende och slutade med ingreppen.

Jag tror vi alla känner till kvinnor som har mycket pengar och har gjort alla möjliga sorters ansiktslyft och sånt och som ser hemska ut. Jag gjorde ett ansiktslyft en gång och jag slutade för att jag inte ville se förvrängd ut. Jag är inte stolt över faktumet att jag gjort ett. Jag vet inte om jag hade gjort det igen, men jag har gjort det, det erkänner jag, berättar hon för Vogue 2022.

Jane Fonda har konstaterat hur lätt det är att bli beroende av skönhetsoperationer, hon tar i stället hand om sin kroppsliga och mentala hälsa. Inga dyra krämer i världen gör mirakel, konstaterar hon och satsar i stället på ett sunt åldrande.

Meryl Streep har också ägnat sig åt kvinnofrågor, och ålderismen inom filmbranschen.

Även skådespelerska Jessica Parker, mest känd från Sex and the City, har satt ned foten mot fixeringen vid kvinnors utseenden i filmbranschen.

Jag blev förälskad

Under fyra dagar var Kristin Enmark hotad till livet i Norrmalmstorgsdramat, men även andra känslor väcktes, hon blev gravid med Clark Olofssons barn.

Det blev fyra dagar då hela Sverige höll andan. Bankrånet vid Norrmalmstorg i centrala Stockholm mellan den 23 och 28 augusti 1973 utvecklade sig till en actionfilm i liveformat.

Här fanns alla ingredienser som en filmregissör kunde drömma om. En central lokal, en maskerad rånare som med kpist och kniv tog delar av bankpersonalen som gisslan, en namnkunnig brottsling som skulle släppas fri och lösensummor och snabba bilar. Allt var på plats för ett direktsänt drama inför publik.

Det sägs ju att klokhet och dårskap möts till slut. Där dåren och geniet delar plattform och där de hittar varandra i den fria tanken.

Död och kärlek har motsvarande mötespunkt. Där de möts och förenas genom en brygga som är svår att förstå.

Men det var just det som hände under de fyra dagar som dramat pågick inne i Kreditbankens lokaler. Dramat som började med ett direkt dödshot mot gisslan gled sakta över i något annat. En gemenskap uppstod mellan rånarna och gisslan. En svårbegriplig länk bildades mellan förövare och offer.

Det kom att kallas Stockholmssyndromet.

Kristin Enmark var en av de fyra som rånaren Janne OIsson tog som gisslan och som han senare hotade att döda om han inte fick som han ville.

Janne Olssons främsta krav var att hans kumpan, den namnkunnige brottslingen Clark Olofsson, skulle släppas och tas till banken. Om inte, så låg gisslan risigt till. Men om polisen skulle gå med på kravet, hamnade gisslan i ett bättre läge.

När slutligen Clark Olofsson fördes till banken från häktet i Norrköping där han satt blev han en nyckel till gisslans framtid. Clark kom att bli en symbol för livet, för räddningen och för framtiden.

Det kan låta underligt, det förstår jag, men det är omöjligt att föreställa sig hur det känns att vara under dödshot, säger Kristin Enmark i en intervju i tidningen Femina om dagarna som kom att förändra hennes liv.

Hon berättar också om den trygghet som infann sig med Clarks närvaro i lokalen, trots att hon väl visste att han hade en helt annan agenda än att vara situationens ängel.

Den trygghet han gav mig överskuggar det. Hade han inte funnits för mig de där dygnen hade jag tagit betydligt större skada än vad jag gjorde, förklarar Kristin Enmark.

Att det hade bundits band mellan gisslan och rånarna blev tydligt i det 42 minuter långa telefonsamtal som Kristin Enmark hade med dåvarande statsministern Olof Palme.

Snälla rara söta gulliga, Olof. Jag har varit socialdemokrat i hela mitt liv, och jag ber på mina bara knän att du ska lösa situationen genom att ringa till poliserna och säga till dem att de ska släppa rånaren med hans pengar och Clark och Elisabeth och mig. För vi är inte rädda för dem och då kommer allt att gå bra. Jag är faktiskt besviken på dig. Jag vill åka, det är ingen som står här och hotar mig.

Efter dramats lyckliga upplösning, blev Stockholmssyndromet ett fenomen som det sedan dess forskats livligt på. Hur kunde dödsrädsla vändas till sympati. Och i Kristin Enmarks fall, till kärlek.

Vi började brevväxla. Först var det vänskapliga brev. Men sedan smög sig en sexuell underton in, säger Kristin Enmark.

Jag blev förälskad, och vi planerade att träffas.

Relationen fortsatte utvecklas och landade till slut i att Kristin blev gravid med deras gemensamma barn. En förlossning som tyvärr tog ett olyckligt slut med ett utomkvedshavandeskap.

Men vänskapen mellan gisslan Kristin och förövaren Clark har bestått genom åren och de har, hur märkligt det än kan låta, fortfarande kontakt.

Visste Du att Du kan behöva fylla på Ditt grundskydd

I Sverige ingår ett antal vaccin i det nationella vaccinationsprogrammet som vi får under vår uppväxt. Det många inte vet är att vissa av dessa vaccin behöver fyllas på i vuxen ålder på för att vara aktiva. 

Det nationella vaccinationsprogrammet i Sverige består av skydd mot bland annat difteri, stelkramp, kikhosta, polio, pneumokocker, mässling, påssjuka och röda hund.

På senare år har man även beslutat att vaccinera mot hepatit B, rotavirus och hpv. Programmet ger ett fullgott skydd mot mässling, påssjuka, röda hund och hepatit B, men skyddet mot difteri, stelkramp och kikhosta måste fyllas på med jämna mellanrum.

Under vår uppväxt sköts detta via barnhälsovården och elevhälsan och många har därför en uppfattning att vården fortsätter att kalla oss när vårt vaccin behöver fyllas på, men så är inte fallet. Du behöver själv känna till, och komma ihåg, att Du ska fylla på vissa av Dina vaccinationer.

I Sverige kan vissa ha fyllt på sitt grundskydd i samband med en sårskada, om man gjorde lumpen före 1990 eller i samband med med en resa, men många saknar ett aktivt skydd. 

Fler måste känna till att de behöver fylla på sina grundskydd. 

Socialstyrelsen rekommenderar att skyddet ska fyllas på vart 20e år. Påfyllnadsdosen består av en spruta som ger skydd mot difteri, stelkramp och kikhosta. 

Om Du är över 30 år och inte har fyllt på Ditt grundskydd behöver Du endast ta en dos nu. 

Risken är att Du inte är skyddad om Du blir utsatt för en sjukdom. Även om difteri inte förekommer i Sverige, så kan det finnas i länder som vi reser till, även i Europa. Att fylla på sina doser är också viktigt för att fortsätta se till att vi inte har difteri i Sverige. Skydd mot stelkramp är nödvändigt eftersom stelkrampsbakterierna bland annat finns i jorden och sjukdomen därför inte kan vaccineras bort.

Att vaccinera sig mot kikhosta är också viktigt, så vi kan skydda våra spädbarn mot det. Det rekommenderas av Folkhälsomyndigheten att gravida tar en påfyllnadsdos av vaccinet mot kikhosta under pågående graviditet. 

Du kan fylla på Ditt grundskydd genom att besöka någon av Min Doktors mottagningar. Välkommen att boka tid eller kom på drop-in.

Sverige får bara fler 100-åringar

Nästan tre gånger så många får i dag uppleva sin 100-årsdag jämfört med hur det såg ut vid millennieskiftet år 2000, konstaterar SCB.

En klar majoritet av svenskarna som blir 100 år och mer än så är kvinnor, framgår det vidare.

Sedan slutet av 1980-talet minskar könsskillnaderna i livslängd, men kvinnor har fortfarande högre medellivslängd än män. Antalet kvinnor och män i de äldsta åldrarna påverkas också av hur dödligheten har sett ut längre tillbaka i tiden, säger Karin Lundström, demograf på SCB, i ett pressmeddelande.

I slutet av 2023 var det 476 män som var över 100 år, jämfört med 2 274 kvinnor.

År 2000 fanns det 991 svenskar som fyllt 100 år eller mer.

På nyårsafton 2023 hade den siffran ökat till 2 750.

Gruppen som är 100 år eller mer har efter millennieskiftet blivit större varje år, utom under två år. De blev faktiskt fler även under covidåren, särskilt 2020, visar statistiken från SCB och som vår systertidning Dagens PS även rapporterat om.

Det beror på att det föddes betydligt fler barn 1920 än 1919, en återhämtning av barnafödandet efter Spanska sjukan, säger Karin Lundström.

Att fler blir 100 och äldre beror förklaras till stor del bero på den ökade folkhälsan, en utveckling som uppges även påverka könsfördelningen.

Under 1950-, 1960- och 1970-talen ökade livslängden mer för kvinnor än för män. I slutet av 1970-talet var medellivslängden för kvinnor över sex år högre än den för män.

Grattis Henry på Din 94 årsdag

 

Grattis Erkki Isteri på Din 65 årsdag

 

 

Hitta "magiska ögonblick"

Hon blev 108 år och levde enormt aktivt, hon började springa efter 100-årsdagen. 

Julia Hawkins har precis avlidit i en ålder av 108 år alltså.

Det berättar Business Insider och återger den extremt uthålliga damens goda råd till den som vill vara pigg och frisk och leva länge.

Förutom att hålla sig aktiv handlar det om att äta rätt.

Julia som kom från Baton Rouge, Louisiana, USA, blev själv löpare efter 100-årsdagen. Hennes söner anmälde henne då till ett 50-meterslopp.

Sedan var det kört.

Julia gick i mål på tävlingen Louisiana Senior Olympic Games på tiden 19 sekunder.

Det skickade upp henne på översta pallplats trots sina då fyllda 100 år.

Rekordet finns dokumenterat i hennes dödsruna i New York Times, berättar Business Insider.

Julia nöjde sig emellertid inte med denna seger utan fortsatta springa och satte världsrekord flera gånger, enligt World Masters Athletics.

Hon har beskrivit sitt liv i Guideposts som “äventyrligt och aktivt”.

Mycket av sin tid tillbringade hon utomhus, hon red och spelade golf, tävlingscyklade och höll i gång kroppen. Fysisk aktivitet är ett av hennes tips till ett långt liv.

Tränandet och tävlandet såg till att hålla hennes vikt i schack, dessutom var hon noggrann med sömnen och sina kost- och livstilsvanor.

Jag är försiktig med vad jag äter. Jag sover bra. Jag varken röker eller dricker. Jag gör alla de rätta sakerna, har hon berättat i Washington Post, enligt BI som uppger att hon även drack iskaffe eller varmt te, som bevisligen kan minska riskerna för hjärt- och kärlsjukdomar, Alzheimers, diabetes och stroke.

Nyfikenhet och att träffa nya människor var hon heller inte främmande för, den sociala aspekten är viktig för att må bra mentalt, har hon sagt.

Var positiv, passionerad, hitta magiska ögonblick som du ser fram mot, är andra tips på Julias lista, liksom att uppskatta det som naturen ger.

Jag bryr mig om många saker. Jag bryr mig om blommor och fåglar, soluppgångar och solnedgångar. Jag har sett så många underbara saker i mitt liv, har han förklarat, enligt BI.

Läs tidningar, umgås med Din familj, se till att stimulera Dig mentalt, är ytterligare rekommendationer.

Avslutningsvis har hon betonat betydelsen av att gifta sig med rätt person. Själv var hon gift i sju årtionden med sitt livs kärlek innan maken dog 2013.

Detta framhöll Julia Hawkins även i sina memoarer, hur viktigt det är att äktenskapen blir rätt, då blir livet “Underbart” vilket var titeln på hennes bok som kom ut 2016.

Idag begravning Kungsholms kyrka

 

Nytt lägre inkomsttak för löneväxling

Håll kontroll på nästa års lägsta inkomstgräns vid löneväxling så att Du inte går miste om inbetalningar till Din allmänna pension

Nästa år höjs inkomstbasbeloppet med 5,7%, till 80 600 kronor, det lägger grunden både för nästa års pensioner och inkomstgränsen för löneväxling.

I januari nästa år ökar den allmänna pensionen med 4% på grund av att inkomstbasbeloppet höjs, det skriver Dagens Industri.

Höjt inkomstbasbelopp innebär att den lägsta gränsen för när det lönar sig att löneväxla också höjs. För 2024 är den gränsen en månadslön på 51 245 kronor.

Enligt Swedbanks beräkningar höjs gränsen 2025 till en månadslön på 52 657 kronor, för dem som löneväxlar under den gränsen påverkas inbetalningarna till den allmänna pensionen.

En tidigare preliminär beräkning, som bara byggde på gränsen för statlig inkomstskatt, kom fram till att den lägsta gränsen var en månadslön som är nästan 1 000 kronor högre, 53 590 kronor.

Den som löneväxlar bör ha kontroll på taket för avsättning till pension. Hamnar man under gränsen så kommer avsättningen att påverkas, säger Madelén Falkenhäll, ekonom inom finansiell hälsa på Swedbank, till Dagens Industri.

Hon anser att löneväxling är ett smart sparande för höginkomsttagare eftersom den sker före skatt så att sparbeloppet kan bli högre än vid annat sparande.

Har Du hög lön kan löneväxling vara ett alternativt pensionssparande, men är Du medel- eller låginkomsttagare är det inget som rekommenderas.

Så kan Du andas lättare vid lungsjukdom

Det finns olika övningar Du kan göra om Du har svårt att andas eller har besvär med hosta eller slem. Det finns även andra saker Du kan göra för att underlätta andningen.

Om Du tar läkemedel för att andas lättare är det viktigt att Du tar dem på rätt sätt. Prata med Din läkare om Du är osäker.

Det finns saker Du kan göra själv för att andas lättare och bli mindre andfådd: 

Stanna och vila om Du blir andfådd

Böj Dig framåt och ta stöd mot Dina ben eller t ex mot ett bord

Pressa ut luften mellan läpparna. Det kallas ibland för pysandning

Pröva att regelbundet ta lagom djupa och lugna andetag även när Du går, står eller ligger

Badda runt näsan och i resten av ansiktet med en sval, fuktad trasa

Fläkta Dig i ansiktet med t ex en solfjäder eller fläkt

Att hosta en längre tid kan göra att Du hostar mer. Det beror på att slemhinnorna i halsen irriteras av mycket hosta. Slemhinnorna irriteras också av kall och torr luft om du andas genom munnen. 

Pröva något av följande om Du hostar mycket: 

Andas så att Du känner att magen höjs och sänks

Stäng munnen och svälj i stället för att hosta

Drick ofta

Undvik att ligga ner långa stunder

Du kan även höja huvudänden på Din säng med t ex en extra kudde under madrassen. Då kan det bli lättare att andas när Du ligger ner. 

Det finns olika saker Du kan göra om Du har svårt att hosta upp slem:

Du kan pröva att ta några djupa andetag innan Du hostar fler gånger

Om det inte hjälper kan Du prova att stöta ut luften med öppen mun ungefär som när man immar på en spegel eller fönster. Det kallas att huffa. 

Gör så här:

Sitt ner och ta tre till fem djupa andetag

Håll andan i någon sekund innan Du andas ut varje andetag. Stäck på ryggen och dra bak axlarna när Du andas in. Slappna av i kroppen när Du andas ut

Ta ett djupt andetag och andas ut genom att stöta ut luften med öppen munnen

Stöt först ut luften långsamt, som en lång suck

Andas ut hårdare i slutet av utandningen

Andas in och huffa flera gånger. Du kan även prova att stöta ut luften snabbare och tidigare när Du andas ut. När Du känner att slemmet lossnar kan prova att hosta upp det.

Att ligga ner kan göra att lungorna trycks ihop. Då blir det svårare att andas. Därför är det bra om Du kan komma upp och röra på Dig så mycket som möjligt. Det kan hjälpa Dig att må bättre om Du gör någon fysisk aktivitet som känns bra.

Fortsätt göra sådant som Du brukar göra men anpassa aktiviteterna efter vad Du orkar med just nu.

Kontakta en vårdcentral om Du behöver mer hjälp. 

Det kan t ex vara något av det här:

Olika sätt att andas lättare och motverka besvär

Träningsprogram med övningar för att må bättre

Råd och tips för att få orken att räcka till sådant Du vill och behöver göra

UUtprovning av hjälpmedel som gör det lättare att andas eller att ta Dina läkemedel

Du får träffar en fysioterapeut, en arbetsterapeut eller en läkare. Det beror på vad Du behöver hjälp med

Du kan få ett andningshjälpmedel som ger motstånd när Du andas ut. Det hjälper till att lossa på slemmet och kan göra att Du andas lättare. Detta kallas även PEP-andning, Positive Expiratory Pressure eller positivt expiratoriskt tryck.

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning Du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården. 

Du ska få vara delaktig i Din vård. För att kunna vara det behöver Du förstå informationen som Du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska t ex få information om behandlingsalternativ och hur länge Du kan behöva vänta på vård.  

Även barn ska få vara delaktiga i sin vård. 

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om Du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om Du t ex har en hörselnedsättning. 

Grattis Per Wagnert på Din 74 årsdag

Knut Agnred - Jag vill ha en synt (Så ska det låta 2012)

Tredje advent

Gunilla Abrahamsson

Trevlig kväll med Ingrid

 

Country Minstrels med bland annat Thony Larsson på trummor

Hasse och hans vänner

Övningar som hjälper mot ischias

Ischiasnerven är den största nerven i kroppen, och går hela vägen från ryggen och ut i tårna. När den blivit irriterad och kommit i kläm ger det smärta som strålar ut i benet. Det kallas för ischias. 

Falsk ischias kan bero på muskelsmärta, framförallt från muskler som sitter i sätesmuskulaturen (rumpan). Oftast är det muskeln piriformis som kan vara irriterad. Har man problem med den kan det ge strålning när i benet, men det går oftast inte nedanför knät. En höftledsartros kan också stråla ner i benet. Då strålar det oftast ner i framsida lår och stannar vid knät.

Verklig ishias kan bero på olika orsaker, t ex diskbuktning, diskbråck. Diskarna i ländryggen trycker då på nervroten i ländryggen och det kan ge en utstrålande smärta ner i benet, den typ av tillstånd som kallas för ischias.

I vissa fall kan man prova att göra lite olika övningar själv hemma, men det är viktigt att veta orsaken till ischiassmärtan för att rikta behandlingen på bästa sätt.

Om Din ischias beror på en diskpåverkan i ländryggen kan man prova att göra en bakåtböjning av ryggen:

Lägg Dig på mage på golvet

Placera händerna under axlarna

Pressa upp överkroppen med hjälp av armarna

Slappna av i musklerna i rumpan och ryggen och låt tyngden vila på armarna

Ta ett djupt andetag och håll positionen i 1-2 sekunder

Vänd tillbaka till utgångspositionen och upprepa

Denna övning kan hjälpa om Dina besvär beror på en diskpåverkan i ländryggen. Skulle det vara så att Dina ischiassmärtor ökar vid denna övning ska Du avbryta.

Sitt på en stol, korsa det ena benet över det andra. Ta tag med motsatt sidas arm om knät och pressa det mot axeln/bröstet. Känn att det sträcker i sätesmuskulaturen. Håll 60 sekunder.

En alternativ övning är att Du ligger på rygg med ena foten på knät. Ta tag om knät och låt benet falla ut till sidan. Dra benet försiktigt mot bröstet tills Du känner att det sträcker i sätesmuskulaturen. Håll i 60 sekunder.

Du kan också arbeta med en tennisboll. Sitt på golvet, lägg tennisbollen under skinkan, hitta det smärtande område, lägg upp foten på motsatt knä för att få lite sträck i sätesmuskulaturen och fall ut med benet.  Använd armarna och ta stöd av golvet. Rulla fram och tillbaka och från sida till sida för att jobba igenom muskulaturen.

Ibland kan man behöva ta smärtstillande vid ischiassmärta. Främst för att kunna vara i rörelse och ha ett så normalt rörelsemönster som möjligt.

Om Du gjort övningarna utan att fått någon smärtlindring efter några dagar, eller om smärtan tvärtom förvärras och ökar över tid är det viktigt att Du kontaktar en fysioterapeut för bedömning av ischiasbesvären. Du kan då få en diagnos och uppstart av individuellt anpassad rehabilitering så snart som möjligt. 

Du bör också söka vård:

Om Du upplever stickningar, domningar i benet och kraftlöshet i benet

Om urinblåsan och/eller tarmfunktionen är påverkad

 

Grattis Inga-Britt (mamma) på Din 104 årsdag

 

Grattis Philip på Din 26 årsdag

 

Karl-Axel Jonsson, död i 57 år

Alexandra Rapaport: "Mitt liv har präglats av förluster" - Malou Efter t...

Christer Fuglesang tror på liv i rymden

Intervju med "Tina" och "Rickard" från Varuhuset 2004

Pasta med rostad vitlök och crème fraiche

Pasta med spenat och rostad vitlök i en ljuvlig sås på crème fraiche som är smaksatt med parmesan och citron. Underbart god.

Koka pastan enligt anvisning på förpackningen. Skala och skiva vitlöken. Fräs den i smör några min och blanda ner spenaten mot slutet. Häll av pastan och lägg tillbaka den i kastrullen. Blanda ner crème fraiche, vitlök och spenat. Rör om och låt det bli varmt. Tillsätt eventuellt lite vatten. Smaka av med citronskal, salt och peppar. Strö över riven ost vid servering.

10 portioner

750 gr fullkornspasta, t ex penne

20 vitlöksklyftor

2½ msk smör

250 gr bladspenat

5 dl crème fraiche parmesan och vitlök

2½ citron, finrivet skal

Salt och peppar

2½ dl riven ost

Persillade

Persillade är Frankrikes motsvarighet till Italiens gremolata och Argentinas chimichurri. Det är helt enkelt hackad bladpersilja och finhackad vitlök som blandas ihop med lite olivolja. Kryddblandningen passar till allt från den franska maträtten escargot, ostron, grillat kött och som topping och smaksättare till olika maträtter.

Hacka persilja. Skala och finhacka vitlöken. Lägg i en skål och blanda ner olivoljan. Smaka av persillade med salt.

4 portioner

50 gr bladpersilja

2 vitlöksklyftor

2 msk kallpressad olivolja

1 tsk flingsalt