Lördag i Saltsjö Boo

 

Ferdinand Bobergs väg, Sågsjövägen, Kvarnbergsvägen, Paviljongvägen, Höjdvägen, Bågspännarvägen och Talluddsvägen

 

Just idag håller jag mig till den som vill mitt bästa

Vare sig vi tror på Gud eller inte så behöver vi hitta en kraft utanför oss själva. En kraft som är starkare än vår egen och som finns där när vi själva inte orkar något allt. Det kan egentligen vara vad som helst, naturen, vänner, en teatergrupp eller Gud.

Vem eller vad är den starkaste kraften i mitt liv?

Skinksås

Recept på en krämig skinksås, snabb och enkel vardagsmat när den är som bäst. I det här receptet har vi gjort en pasta med skinksås toppad med färsk basilika och smaksatt med cheddar. Den här skinksåsen blir lätt en favorit.

Koka pastan enligt anvisning på förpackningen. Tärna skinka. Skala och skiva vitlöken. Hetta upp en kastrull med smör. Fräs skinka och vitlök 2–3 minuter. Tillsätt grädde och ärtor, koka upp. Ta från värmen och rör ner osten. Smaka av med salt och peppar och blanda skinksåsen med nykokt pasta och basilika. Servera direkt. Klart.

10 portioner

10 portioner pasta

300 gr rökt skinka

5 vitlöksklyftor

2½ msk smör

5 dl matlagningsgrädde

2½ dl frysta gröna ärter

375 gr riven ost, cheddar

Salt och svartpeppar

2½ kruka färsk basilika

Njursvikt

Vid njursvikt klarar njurarna inte av att rena kroppen. Då stannar skadliga ämnen och vatten kvar i kroppen som annars hade följt med urinen ut. Njursvikt kan vara akut eller kronisk. Behandlingen som Du får beror på vilken typ av njursvikt och vilka besvär Du har.

Hur mycket skadliga ämnen som blir kvar i kroppen beror på hur mycket njurarna påverkas.

Den vanligaste formen av njursvikt är kronisk njursvikt. Då har man ofta en njursjukdom som gör att njurarna blir sämre med tiden. Ofta tar det flera år innan symtomen på kronisk njursvikt märks.

Vid akut njursvikt kommer besvären snabbt, inom några dagar eller ett par veckor. De flesta blir helt friska efter att ha haft akut njursvikt.

Du får oftast inga symtom om njurarna bara fungerar lite sämre. Däremot kan Du märka t ex det här:

Det finns blod i urinen när Du kissar

Urinen skummar när Du kissar

Dessa symtom beror då på en njurinflammation.

När njurarna fungerar allt sämre kan Du också få ett eller flera av följande symtom:

Du känner Dig trött

Du har klåda på kroppen

Du har sämre aptit

Vid mycket svåra besvär kan Du också ha ett eller flera av följande symtom:

Du mår illa och kräks

Du får svullna ben

Du får svårt att andas

Kontakta en vårdcentral eller en jouröppen mottagning så snart det går om Du har ett eller flera av följande besvär:

Du är mycket trött, mår illa och det kliar på kroppen

Du har blod i urinen eller har skummande urin

Du kissar betydligt mindre än vanligt

Du behöver inte söka vård någon annanstans om det är stängt. Vänta tills den jouröppna mottagningen eller vårdcentralen öppnar.

Ring telefonnummer 1177 om Du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då får Du hjälp att bedöma Dina symtom eller hjälp med var Du kan söka vård.

På vårdcentralen får Du berätta om Dina besvär.

Ditt blodtryck mäts.

Du får lämna urinprov. Det ska helst lämnas på morgonen efter en natts sömn, så kallad morgonurin.

Du får också lämna blodprov. Vanliga blodprov är prov som mäter halten av kreatinin och prov som mäter halten av proteinet Cystatin C. Dessa prov visar hur Dina njurar fungerar.

Du kan också vid ett ytterligare besök få göra en mer noggrann undersökning som kontrollerar exakt hur dina njurar fungerar. Med en spruta får Du ett ämne in i blodet. Det kallas iohexol. Efter några timmar får Du lämna ett blodprov som mäter hur mycket iohexol som finns kvar i blodet. Ju snabbare ämnet försvinner ur blodet, desto bättre fungerar njurarna.

Du kan få lämna ett vävnadsprov från njuren. Det kallas njurbiopsi. Provet tas med en speciell nål efter att huden har lokalbedövats.

Akut njursvikt utvecklas inom några dagar eller ett par veckor.

Det kan finnas flera orsaker till akut njursvikt. En vanlig orsak är att för lite blod passerar genom njurarna. Det kan t ex uppstå vid olyckor där man förlorar mycket blod. Några andra exempel är vid en kraftig allergisk reaktion eller vid sepsis, även kallad blodförgiftning. Då kan även andra organ fungera sämre.

Om det uppkommer ett hinder för urinen att lämna njurarna kan de skadas så mycket att njurarna slutar att fungera.

Akut njursvikt kan också bero på någon sjukdom i njurarna men det är ovanligt.

Vid svår diarré eller kraftiga kräkningar kan man få vätskebrist. Då minskar mängden blod i kroppen och blodtrycket sjunker. När blodtrycket sjunker strömmar för lite blod genom njurarna. Kroppen kan då ofta vidga blodkärlen som leder till njurarna så att det ändå blir tillräckligt med blod. Men njurarna skadas så att de inte längre fungerar om blodtrycket är alltför lågt under en längre tid.

En del personer har större risk för detta. Det gäller främst om du har problem med åderförfettning eller om Du tar vissa läkemedel.

Läkemedel som kan göra blodflödet till njurarna sämre är t ex dessa:

Antiinflammatoriska smärtstillande läkemedel, så kallade NSAID som innehåller t ex ibuprofen, och naproxen

Vissa läkemedel mot högt blodtryck som innehåller enalapril, ramipril, kandersartan, irbesartan, valsartan eller losartan

Det kan finnas hinder i urinvägarna

Akut njursvikt kan också bero på olika typer av hinder som gör att urinen inte kan lämna njurarna eller urinblåsan. 

Det kan till exempel vara något av detta:

Det finns en tumör i urinvägarna, eller en tumör som trycker mot urinvägarna

Prostatakörteln är förstorad

Det finns en sten i urinblåsan

Om det samlas urin i urinblåsan så att den blir full kan trycket upp mot njurarna öka. Då kan njurarna fungera sämre.

Det leder till njursvikt om hindret påverkar båda njurarna. Om hindret bara påverkar den ena njuren har den andra njuren oftast tillräckligt med kapacitet kvar.

Virussjukdomen sorkfeber är en akut inflammation i njurarna som kan leda till njursvikt. Sjukdomen sprids till människor av smittade skogssorkar. Vanliga symtom är hög feber, ont i musklerna, och mycket ont i magen och ryggen. Sorkfeber förekommer främst norr om Dalälven, i Dalsland och i Värmland.

Du kan få akut njursvikt om Du har blivit förgiftad av giftig svamp. En giftig svamp i Sverige som ger njurskador är toppig giftspindling. Den kallades tidigare för toppig giftspindelskivling.

Du kan också få akut njursvikt om Du har fått stora skador på en eller flera muskler. Sådana skador kan uppkomma vid t ex bilolyckor. Det beror på att ämnet myoglobin frigörs från musklerna och fastnar i njurarna.

En del blodsjukdomar och vissa reumatiska sjukdomar kan också orsaka akut njursvikt. 

Dessa sjukdomar är t ex de här:

Myelom

Granulomatös polyangit

SLE

Vid kronisk njursvikt är det vanligast att njurarna långsamt blir sämre under många år. Det kan t ex vara under 10 till 30 år.

De vanligaste orsakerna till kronisk njursvikt är dessa:

Njurinflammation

Diabetes typ 1 och diabetes typ 2 som Du har haft under en längre tid

Kraftig åderförfettning

Här är exempel på mindre vanliga orsaker till kronisk njursvikt:

Ärftliga njursjukdomar. Ett exempel är polycystisk njursjukdom

En del blodsjukdomar och reumatiska sjukdomar. Några exempel är myelom, granulomatös polyangit och SLE

Hinder i urinledarna eller urinblåsan som har gjort det svårt att kissa en längre tid. Ett exempel kan vara förstorad prostata

Högt blodtryck under en längre tid

Du får behandling för orsaken till att njurarna fungerar sämre. Det kan t ex vara att Du får något av detta:

Du får vätska genom dropp om Du har vätskebrist

Du får en kateter i urinblåsan om prostatan hindrar urinen

Du kan behöva få behandlingen på sjukhus under en kortare tid. En del kan behöva vårdas på en intensivvårdsavdelning tills njurarna fungerar som de ska igen. De flesta blir helt friska efter att ha haft akut njursvikt

Vid kroniska njursjukdomar blir njurarna långsamt sämre och leder på lång sikt till njursvikt.

Det finns ingen behandling som gör att Du blir helt frisk. Behandlingen som Du får ska bromsa att njurarna blir sämre.

Du kan få en bra njurfunktion igen om Du får en transplanterad njure från en annan person.

Kronisk njursvikt kan ge olika symtom. En del exempel är behandlingar med läkemedel, andra är sådant som Du kan göra själv.

Du som har högt blodtryck får läkemedel som sänker blodtrycket.

Trötthet kan delvis bero på att Du har lågt blodvärde. Lågt blodvärde innebär att Du har låg halt av hemoglobin i blodet. Då kan Du få sprutor med järn och med hormon som höjer blodvärdet.   

Vid illamående och kräkningar kan det ibland hjälpa att få behandling med bikarbonat i form av tabletter

Du kan få behandling med vätskedrivande läkemedel om Du är svullen och har svårt att andas. Besvären beror på att kroppen samlar på sig för mycket vatten.

Det finns olika behandlingar för att det ska klia mindre, t ex de här:

Läkemedel som innehåller antihistaminer

Mjukgörande krämer

Duscholja eller badolja i stället för tvål, eftersom tvål torkar ut huden

Kläder av bomull närmast huden

Ljusbehandling med ultraviolett ljus på sjukhus. Men du måste få behandlingen ofta, ibland flera gånger i veckan

Du som har en svår form av njursvikt är ofta känslig mot infektioner. Därför erbjuds Du bland annat vaccination mot influensa.

Vid svår njursvikt kan det uppstå förändringar i hur kroppen tar hand om olika näringsämnen. Det påverkar hur kroppen tar hand om protein, och förändrar balansen av salterna kalium och kalcium.

En hög nivå av kalium i blodet kan vara mycket påfrestande för hjärtat. Det kan hjälpa att undvika att äta mat som innehåller kalium. Kalium finns bland annat i nötter, choklad, bananer och citrusfrukter.

Det finns också läkemedel som sänker kaliumnivån.

D-vitamin som behandling kan hjälpa vid förändringar i kalciumnivåer.

Du kan också behöva ändra kosten och ta vissa läkemedel tillsammans med maten.

Att äta mat som innehåller mindre mängd protein kan lindra symtom vid njursvikt. Det är också bra att undvika läsk.

Många av de restprodukter som samlas i kroppen kommer från kroppens nedbrytning av protein från maten. Det bildas mindre restprodukter om du äter mat med mindre protein.

Många läskedrycker innehåller mycket fosfat som påverkar kroppens kalciumbalans. På lång sikt påverkas då skelettet och blodkärlen mycket negativt. Skelettet urkalkas och blodkärlen förkalkas.

För att ändra kosten behöver Du hjälp av en dietist, det är viktigt för att vara säker på att Du får i Dig tillräckligt med näring. Ändra inte kosten alltför mycket själv utan att få råd från en dietist.

Konditionsträning kan ibland hjälpa till att sänka blodtrycket. En bra kondition hjälper Dig också att klara av en behandling med dialys på ett bättre sätt.

En mycket svår njursvikt gör ofta att muskelstyrkan avtar. Därför är det bra att träna upp konditionen och styrkan. Prata med Din läkare om var och hur Du kan få hjälp med fysisk träning.

När njurarna fungerar mycket sämre kan Du få besvär som inte kan behandlas med läkemedel eller genom att Du ändrar kosten. Då behöver Du dialysbehandling eller en njurtransplantation.

Det finns bloddialys och bukhinnedialys. Vid bloddialys renas blodet i en dialysmaskin. De flesta får sin behandling på en dialysavdelning, men en del får sin behandling hemma. 

Vid bukhinnedialys är det Din egen bukhinna som används som filter. De flesta som har bukinnedialys sköter sin behandling själv.

En njurtransplantation är en operation där en transplanterad njure ersätter Dina njurar som inte längre fungerar. Du kan få en njure av en person som lever eller en person som nyligen har dött.

Det kan ta tid att återhämta sig efter en njurtransplantation, men de flesta mår mycket bra efter en tid.

Det finns en del som Du kan göra för att minska risken för att få njursvikt. Mycket handlar om livsstilsvanor såsom mat, alkohol, rökning och fysisk aktivitet.

När man blir äldre är det vanligt att få högt blodtryck. Då ökar risken att få njursvikt.

För Dig som har diabetes eller högt blodtryck är risken större. Därför är det extra viktig att Du följer den behandling som Du har fått av Din läkare. Vid diabetes är det också större risk att få högt blodtryck tidigt.

Här är råd om bra vanor:

Träna och rör på Dig

Ät hälsosamt. Du bör t ex låta bli att använda för mycket salt

Undvik att röka, eftersom rökning skadar blodkärlen. Det finns hjälp att få om Du röker och vill sluta

Undvik alkohol. Det finns hjälp att få om Du vill få hjälp att sluta dricka alkohol

Använd inte vissa läkemedel när Du blir magsjuk

Vid magsjuka ska Du inte använda läkemedel mot högt blodtryck eller antiinflammatoriska smärtstillande läkemedel, så kallade NSAID.

Prata med läkare för att får råd om hur Du ska göra.

Ät bara svamp som Du säkert vet är ätlig. Den giftigaste svampen i Sverige som ger njurskador är toppig giftspindling.

Det är viktigt att vara noga med behandlingen och att Du går på kontroller om Du har högt blodtryck eller diabetes.

Att få kronisk njursvikt innebär en stor förändring. Du kanske måste ta flera läkemedel varje dag och gå på regelbundna kontroller på en njurmedicinsk mottagning. På sikt kanske Du behöver dialys eller en njurtransplantation.

Det är vanligt att fundera mycket över sin sjukdom. Det kan vara om fysiska, psykiska och sociala frågor. Prata med Din läkare eller den kurator som är kopplad till den njurmedicinska mottagningen där Du får behandling. Med kuratorn kan Du bland annat prata om hur Du känner för sjukdomen och hur Du tror att livet kommer att förändras.

Att börja med dialys kan vara en jobbig upplevelse. Det kräver en del planering och tar tid i vardagen. På dialysmottagningar finns det ofta en kurator som Du kan prata med om Dina funderingar.

Det är vanligt att Du har minskad sexlust om Du har svår njursvikt. Du kan t ex vara trött eller vara påverkad av Din sjukdom på andra sätt. Män kan också få problem att få stånd och behålla ståndet. Prata med en läkare eller med en sjuksköterska om Du upplever att sjukdomen påverkar Ditt sexliv. De är vana att få sådana frågor och kan ge råd.

Berätta alltid för läkaren att Dina njurar fungerar sämre om Du ska få ett nytt läkemedel. En del läkemedel kan ge för höga halter av läkemedlet i blodet. 

Det gäller framför allt följande läkemedel:

En del läkemedel vid diabetes

En del hjärtmediciner

En del typer av antibiotika

Du kan kontakta en patientförening för att få tips och råd. Där kan Du också komma i kontakt med andra som har liknande erfarenheter.

Njurförbundet är en patientförening för personer med njursjukdomar och deras närstående. Föreningen består av regionföreningar över hela landet. De anordnar olika aktiviteter och möten för sina medlemmar. Njurfunk är Njurförbundets medlemstidning som kommer ut med fyra nummer per år.

Oftast påverkas inte förmågan att bli med barn så mycket om Du har lätt njursvikt. Däremot påverkas den om Du har svår njursvikt. Vid mycket svår njursvikt kan mensen minska eller upphöra. Det är ovanligt att bli gravid vid svår njursvikt.

Att bli gravid vid svår njursvikt innebär risker, både för den som är gravid och för fostret. Prata med Din läkare om Du har svår njursvikt och vill bli gravid. Då får Du veta vilka förutsättningar Du har.

Efter en njurtransplantation blir fertiliteten bättre.

Njurarna renar blodet från olika ämnen som kroppen inte behöver. Ämnena kallas för restprodukter. Njurarna leder också bort vatten som kroppen inte behöver. Vattnet och restprodukterna leds bort ur kroppen med urinen.

Vid njursvikt fungerar inte njurarna som de ska. Kroppen gör då sig inte av med restprodukter och vatten i tillräcklig mängd utan de stannar kvar i kroppen.

När det samlas fler restprodukter och vatten i kroppen kan du bland annat bli trött, illamående och få klåda. Skelettet kan bli skörare. Det kan också ge ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar. En ökad mängd vatten i lungorna och lungsäcken kan göra att Du får svårt att andas.

I njurarna bildas hormon som styr hur många röda blodkroppar som bildas i kroppen. Vid njursvikt bildas för lite sådant hormon och för få blodkroppar. Då blir blodvärdet lågt och Du får blodbrist.

Njurarna blir långsamt sämre med åldern hos alla människor. Men åldrandet leder inte automatiskt till njursvikt som behöver behandlas.

Du som har diabetes eller högt blodtryck har en ökad risk att få njursvikt.

För att Du ska kunna vara aktiv i Din vård och ta beslut är det viktigt att Du förstår informationen Du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du kan också be att få informationen utskriven så att Du kan läsa den i lugn och ro.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om Du inte talar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om Du t ex har en hörselnedsättning.

Just idag är jag förlåten

Ibland är det så svårt att se med kärlek, ömhet och förlåtelse på sig själv. Vi har ofta lättare att förlåta andras misstag än våra egna. Därför behöver vi alla få höra en annan människa säga till oss, "Du är älskad, förlåten och fin precis som Du är". 

Vem har förlåtit mig?

Baklava

Baklava är ett mycket populär bakverk i mellanöstern. Den kan tillagas på en mängd olika sätt, men den ska alltid innehålla filodeg, smör och nötter. Variera gärna mandlar och nötter efter egen smak. Smaksätt med kanel och apelsinblomsvatten om du önskar. Njut av Din krispiga baklava när den svalnat något.

Värm ugnen till 175°. Smält smöret och låt svalna. Hacka mandel och nötter. Mortla kardemumman. Blanda allt i en skål. Pensla en ugnssäker form cirka 22x22 cm med smör. Skär till filodegen så arken passar formen. Pensla ett filodegsark i taget med smör och lägg i formen. Upprepa tills hälften av filodegen, cirka 10 ark, ligger i formen. Fördela nötterna i formen. Fortsätt fylla på med filodeg som tidigare. Pensla ovansidan med smör. Skär baklavan i 24 bitar med en vass kniv. Se till att Du skär igenom alla lager. Baka i mitten av ugnen 50-60 minuter till gyllenbrun färg. Koka sockerlagen tills den är helt klar och genomskinlig under försiktigt omrörning. Häll sockerlagen över baklavan direkt när den tagits ur ugnen. Toppa varje bit med hackade pistagenötter. Klart.

24 bitar

200 gr smör

2 dl sötmandel

2 dl valnötter

1 tsk kardemummakärnor

Cirka 500 gr filodeg, cirka 20 ark

Sockerlag:

3 dl strösocker

1 dl vatten

1 tsk citronsaft

1 dl hackade pistagenötter, till garnering

Njursten

Njursten kan bildas av salter i urinen. Stenarna är oftast mycket små och spolas ut med urinen utan att du märker det. Ibland kan en sten bli större och fastna i urinledaren. Då kan Du få mycket ont i ena sidan eller i ryggen. Det kallas att få ett njurstensanfall. Ibland kan Du behöva behandling på sjukhus.

Du har oftast ont i omgångar. Det beror att det gör ont när urinledaren dras samman för att pressa urinen vidare. Då kan Du ha svårt att vara stilla. Ibland kan Du ha urinvägsinfektion samtidigt. Njuren kan skadas om en sten hindrar urinen i två till tre veckor.

Njurstenar kan bildas om Du t ex har druckit för lite vätska eller om Du har blivit uttorkad av t ex diarréer.

Njursten behöver inte ge några besvär. Då kan stenen upptäckas av en slump, om Du t ex blir undersöks med röntgen eller ultraljud av andra skäl.

Du får ofta ett eller flera av de här symtomen om Du har en njursten:

Du kan få mycket ont i nedre delen av ryggen eller i ena sidan, där stenen sitter. Det kan också göra ont ner mot underlivet eller ljumsken

Det gör ofta ont på ett skärande eller krampande sätt. Det kan också kännas dovt och molande

Det gör ont i omgångar. Då kan Du ha svårt att vara stilla. Det är vanligt att vanka fram och tillbaka, eller vrida Dig om Du ligger ner. När det inte gör ont mår Du som vanligt, eller har bara lite ont

Det kan göra så ont att Du blir kallsvettig eller illamående. Du kan känna Dig uppblåst i magen

Du kan få feber

Du kan få blod i urinen

Du kan få urinvägsinfektion som kommer tillbaka flera gånger

Du kan ha en njursten samtidigt med en urinvägsinfektion. Ibland beror infektionen på stenen. Stenen kan stängas in om urinvägsinfektionen finns i njurbäckenet. Då kan Du få hög feber och blodförgiftning som kan vara livshotande.

Kontakta en vårdcentral eller en jouröppen mottagning så snart det går om tror att Du har njursten. Du behöver inte söka vård någon annanstans om det är stängt. Vänta tills den jouröppna mottagningen eller vårdcentralen öppnar.

Sök vård på en akutmottagning om Du får symtom på njursten och samtidigt har feber.

Ring telefonnummer 1177 om Du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan Du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var Du kan söka vård.  

Det är viktigt att Du blir undersökt om Du har väldigt ont utan att Du vad det beror på och om det inte går över av sig själv. Risken för att njuren ska skadas ökar om Du samtidigt har en urinvägsinfektion.

Hos läkaren får Du berätta om Dina besvär, hur länge Du har haft dem och hur det känns. Läkaren undersöker Din mage genom att känna och lyssna på den. Det är vanligt att vara mycket öm på den sida där njurstenen finns. Det brukar läkaren undersöka genom att slå lätt med sin knutna näve på den sidan.

Du får lämna ett blodprov som visar hur njurarna fungerar och hur mycket kalcium som finns i blodet och urinen. Det finns inget blodprov som specifikt visar att Du har njursten.

Du kan behöva åka till sjukhus om Du har mycket ont och det inte går över. Det gäller också om Du har feber.

Du blir röntgad för att läkaren ska kunna se om det är njursten. Då blir Du undersökt med  datortomografi utan kontrastmedel, som också kallas sten-DT. Läkaren kan också se om njuren har tagit någon skada av stenarna. Datortomografi gör inte ont och hela undersökningen tar mellan 30 och 60 minuter.

Ibland kan Du bli undersökt med en annan form av datortomografi, en så kallad DT-urografi. Då används kontrastmedel som Du dricker eller får med spruta. Undersökningen brukar ta högst 20 minuter och gör inte ont.

Det är vanligt att bli undersökt med datortomografi två till tre veckor efter njurstensanfallet. Det är för att se om stenen finns kvar eller har kommit ut. Du får en remiss till sjukhus av Din läkare.

Det finns olika behandlingar om Du har en njursten som ger besvär. Njurstenen kommer oftast ut av sig själv efter en tid. Ibland kan Du behöva behandling som minskar stenens storlek,

Du kan pröva att lindra besvären med receptfria smärtstillande läkemedel om Du har haft besvär av njursten tidigare och känner igen symtomen. Besvären kan gå över och då behöver Du inte söka vård. Men Du ska alltid söka vård om Du fortsätter att ha ont trots att Du tar smärtstillande läkemedel, eller om Du får feber.

Här är några råd som Du kan pröva själv hemma:

Du kan ta smärtstillande läkemedel som Du har fått utskrivna av Din läkare, eller använda receptfria läkemedel

Du kan lägga något varmt på magen, det kan ibland kännas skönt

Undvik att dricka mycket vätska för att skölja ut stenen, eftersom vätskan trycker på och gör att Du får mer ont

Sök vård om det är första gången Du får njursten och Du har mycket ont.

Du får i första hand smärtstillande och inflammationshämmande läkemedel som behandling. Läkemedlet kan Du få antingen som tablett, stolpiller eller spruta. Ibland behövs starkare smärtstillande och lugnande läkemedel.

Du kan behöva få behandling på sjukhus. Det är om Du har mycket ont trots att Du tar smärtstillande läkemedel, om stenen gör att Du har svårt att kissa, eller om Du får feber. Då är det vanligt att få smärtstillande medel direkt i blodet, genom en venkateter i handen eller armen. Du får stanna på sjukhuset tills Dina symtom har gått över.

Du kan behöva få behandling med antibiotika. Det är om Du samtidigt har fått en infektion i njuren. Behandlingen kan Du få på sjukhus eller i hemmet. Det beror på vilka symtom Du har.

Små stenar kommer ofta ut av sig själv efter en tid när Du kissar. De är mindre än fem millimeter. Du behöver oftast bli undersökt med röntgen när stenen har kommit ut. Efter två veckor är det vanligt att bli undersökt med röntgen igen. Det är för att läkaren vill se att stenen är borta.

Efter en tid brukar Du bli kallad till din läkare för provtagning. Då får Du lämna urinprov och göra ett njurfunktionsprov.

Njurstenen behöver tas bort om den är stor och inte kan komma ut med urinen. Då finns det olika behandlingar som Du kan få. 

Det kan till exempel vara:

Stötvågsbehandling, som också kallas ESVL

Titthålsoperation, som också kallas perkutan stenextraktion

Behandling med laser, som också kallas uretäroskopi.

Ibland kan stenen behöva tas bort med operation om den är mycket stor, men det är ovanligt.

Det vanligaste är att Du får en behandling som kallas stötvågsbehandling eller ESVL. Den får Du på sjukhus. Du får information av vårdpersonalen hur Du ska förbereda Dig. Behandlingen tar cirka en timme. Du får åka hem samma dag.

Apparaten som används vid stenkrossningen finns inte vid alla sjukhus. Därför kan Du behöva en remiss till ett större sjukhus.

För att läkaren ska hitta stenen behöver Du först undersökas med röntgen eller ultraljud. Du kan få lugnande läkemedel före behandlingen. Du kan också få smärtlindrande läkemedel som förebyggande behandling. Det är för att det kan göra ont att kissa ut resterna från den krossade stenen efter behandlingen. Men själva behandlingen med stötvågor gör oftast inte ont.

Du får ligga på en särskild brits. Behandlingen innebär att stenen krossas med hjälp av tryckvågor. En apparat ger ifrån sig ljudvågor som överför tryck till området där Du har ont.

Efter behandlingen får Du kissa ut resterna från den krossade stenen. Det kan göra ganska ont. Du får smärtlindrande läkemedel om Du behöver. Därefter kan Du åka hem. Det räcker oftast med en behandling om stenen är mindre än 1 centimeter.

Du kan behöva få behandlingen flera gånger om det finns större stenar. Du får ofta en kateter mellan njuren och urinblåsan för att undvika att stora bitar från den krossade stenen fastnar i urinledaren. På så sätt kan urinen spola ut resterna lättare och Du behöver inte ha ont. Det är vanligt att gå hem efter behandlingen och komma tillbaka nästa dag om det behövs.

Stenkrossning är en säker behandlingsmetod. Komplikationer efter behandlingen är mycket ovanliga. Men det är vanligt att Du har blod i urinen några dagar efter behandlingen.

Du kan behöva göra om behandlingen för att stenen ska krossas till så små delar att de kan passera genom urinledaren. Då får Du komma till sjukhuset flera gånger. Du åker hem mellan behandlingarna.

Stenen behöver oftast behandlas med så kallad titthålsoperation om den inte går att krossa. Det kan t ex vara att stenens finns på ett ställe som gör det svårt för läkaren att komma åt den med stötvågsbehandling.

Du får instruktioner från vårdpersonalen om hur Du ska förbereda Dig inför titthålsoperationen. Du är sövd under hela operationen.

Läkaren för in ett rörformat instrument genom urinrörsmynningen, och vidare genom urinbåsan och urinröret till urinledaren. Det kallas ureteroskopi. Ibland för läkaren in instrumentet genom huden. Genom instrumentet krossas stenen antingen med laser eller ultraljud. Därefter kan läkaren plocka eller suga ut de små flisorna med speciella redskap.

Du kan få en så kallad avstängd njurbäckeninflammation om Du har mycket ont av njurstenen och samtidigt får feber. En sådan inflammation kallas också för pyelonefrit.

Det kan vara livshotande att ha en infektion i njurbäckenet som beror på att en sten i urinledaren hindrar flödet av urin. Du behöver vårdas på sjukhus och bland annat få behandling med antibiotika.

När urinen inte kan rinna ut samlas den i njurbäckenet och spänner ut njuren. Det gör att njurens vävnad skadas. Det ökade trycket gör också att bakterier pressas in i blodbanan. Då kan Du få blodförgiftning, som också kallas sepsis.

Då får Du en behandling som avlastar njuren. Den kallas för nefropyelostomi. Behandlingsmetoden innebär att läkaren skapar en annan väg för urinen att lämna njuren. Du får en kateter som leder ut urinen direkt från njuren ut till huden.

Först får Du lokalbedövning. Läkaren för in katetern genom huden på ryggen med hjälp av ultraljud eller röntgen. Sedan placerar läkaren katetern i njurbäckenet. Därefter kan urinen ledas ut den vägen. Läkaren kopplar katetern till en påse som samlar upp urinen. En sådan kateter kallas för en nefropyelostomikateter.

Du får oftast besöka sjukhusets urologimottagning där vårdpersonalen ser till att nefrostomin fungerar som den ska.

Förbandet behöver bytas en gång i veckan eller oftare vid behov. Det är viktigt att katetern fästs på rätt sätt, utan att vara sträckt eller klämd. Det kan distriktssköterskan på vårdcentralen hjälpa till med. Mellankopplingen ska bytas en gång per vecka. Mellankoppling och uppsamlingspåsar får Du av distriktssköterskan.

Ibland kan katetern åka ut eller ändra läge så att urinen inte kan rinna ut. Då behöver Du snabbt få en ny kateter insatt. Kontakta då Din läkare eller sök vård på en akutmottagning.

Ungefär hälften av alla som har haft njursten får det igen inom tio år.

Njurstenar bildas lättare om Du t ex har druckit för lite vätska eller om Du har blivit uttorkad av t ex diarréer.  För att förebygga att det inte bildas nya njurstenar är det bra att ta som vana att dricka mycket vätska, minst två liter per dygn. Då blir urinen mer utspädd och risken minskar för att kristaller ska bildas.

Förutom att Du själv kan dricka mer vätska i vardagen kan Du också få behandling med läkemedel i förebyggande syfte. Du får behandlingen för att det inte ska bildas fler njurstenar. Det får Du efter att Du har blivit undersökt av en läkare som är specialiserad på njurstenar, oftast en urolog. Ibland gör han/hon en så kallas stenutredning. Då tar han/hon reda på vad som har orsakat njurstenen. Vilket läkemedel Du får beror på vad som orsakar njurstenen.

Människan har två njurar som finns på varsin sida om ryggraden, ovanför midjan. Njurarnas viktigaste uppgift är att rena blodet från ämnen som inte behövs i kroppen, så kallade restprodukter. Njurarna bildar urin som består av restprodukter och vätska som kroppen inte behöver. 

Urinen innehåller olika salter. Dessa salter kan ibland bilda kristaller. Det sker om koncentrationen av salterna blir för hög, eller om balansen mellan salterna är rubbad. Då kan kristallerna bilda stenar. I början är njurstenarna små som sandkorn och följer lätt med urinen ut ur kroppen.

Större stenar fastnar lättare. De kan fastna antingen i njurbäckenet eller i urinledarna. Stenarna kan bli flera centimeter stora och fylla hela njurbäckenet.

Ibland kan det bildas en sten i urinblåsan, men det är ovanligt.

När det vanliga flödet av urin från njurarna hindras av en eller flera stenar blir njurbäckenet utspänt. Då gör det ont, eftersom njurarna omges av en stram kapsel som inte ger med sig. Urinledaren blir också utspänd.

Sammandragningar i urinledarens väggar försöker pressa urinen vidare, men när det inte går kan Du få ont. Det är sammandragningarna som gör att Du oftast får ont i omgångar.

Du brukar ofta kunna kissa ut mindre stenar utan att de fastnar. Njuren tar oftast ingen skada av stenen, även om det gör mycket ont.

Njuren kan skadas om en sten hindrar urinen från att rinna som den ska i två till tre veckor. Då ökar också trycket i urinvägarna. Njuren kan så småningom sluta fungera. Det beror på att vävnaden inte tål att utsättas för högt tryck under en längre tid.

Risken för att njuren ska skadas är större om Du samtidigt har en urinvägsinfektion.

Njuren kan skadas efter två till tre dagar om Du samtidigt har en infektion.

Det kan bildas kristaller av de salter som finns i urinen som kan klumpa ihop sig till en eller flera njurstenar. Det kan hända av olika anledningar.

Det kan bildas kristaller om koncentrationen av salt i urinen blir för hög. Det kan också hända om balansen mellan de olika salterna är rubbad.

Koncentrationen av salter kan bli för hög om mer salt utsöndras i urinen, eller om urinen blir alltför koncentrerad. Det kan hända om Du inte dricker tillräckligt mycket vätska. Det kan också ske om Du förlorar stora mängder vätska, t ex om Du har en sjukdom som ger diarréer.

En del sjukdomar som påverkar ämnesomsättningen ökar också risken att få njursten.

Den vanligaste typen av njursten innehåller kalk, så kallat kalciumsalt. Du kan få njursten om Du har för mycket kalk i urinen. Du kan också få njursten om Du har för lite kalk i urinen, t ex om urinen är för utspädd. Det bästa rådet är därför att äta en varierad kost och att dricka lite extra om Du vet att Du har risk att bilda njursten.

Ibland kan njursten bero på att bisköldkörtlarna bildar för mycket av ett hormon som reglerar mängden kalcium och fosfat i blod och urin. Det leder till att Du får för mycket kalcium i blodet och urinen. Men det är mycket ovanligt.

Urinen kan innehålla för mycket av andra ämnen också, inte bara kalcium. Det gäller bland annat ämnen som urinsyra, oxalat och cystin, som alla kan bilda stenar.

Njursten bildas också lättare om urinens surhetsgrad är förändrad. Det kan antingen bero på en medfödd skada eller orsakas av en infektion.

Njursten är en relativt vanlig sjukdom. Du kan ha lättare att få njursten om du har vissa gener. Gener är anlag som man ärver från sina genetiska föräldrar.

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning Du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.

Du ska få vara delaktig i Din vård. För att kunna vara det behöver Du förstå informationen som Du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska t ex få information om behandlingsalternativ och hur länge Du kan behöva vänta på vård. 

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om Du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om Du t ex har en hörselnedsättning.

Grattis Ingrid på Din 96 årsdag

 

Just idag köper jag inget jag inte behöver

Överallt finns det reklam som lurar oss att skaffa nya prylar trots att vi redan har mer än vi behöver. Världen som vi lever i idag handlar till stor del om att köpa sig lycka. Det är en svår frestelse att motstå för oss alla, små som stora.

Vilka prylar kan jag inte vara utan?

Chili con carne

Chili con carne med mustig smak av paprika, lök och squash. En klassisk gryta med nötfärs, bönor och tomat som passar perfekt till vardags och uppskattad av alla i familjen. Krydda chili con carnen med sambal oelek och servera med en klick crème fraiche och en god sallad.

Skala löken. Kärna ur paprikan. Skär lök, paprika och zucchini i bitar. Fräs nötfärsen i smör i en stekpanna och rör så att den blir smulig. Lägg i grönsakerna och låt dem fräsa med. Tillsätt salt, vitlök, tomater och sambal oelek. Låt allt koka cirka 15 minuter. Skölj bönorna i vatten och låt dem rinna av. Lägg dem i grytan och koka ytterligare ett par minuter. Servera chili con carne med crème fraiche och ruccolasallad. Klart.

10 portioner

1 000 gr nötfärs

2½ gul lök

2½ paprika

500 gr zucchini

2½ msk smör

2½ tsk salt

2½ pressad vitlöksklyfta

2½ burk krossade tomater á 400 gr

1¼ tsk sambal oelek

2½ burk stora vita bönor á 400 gr

5 dl créme fraiche

150 gr rucola

Just idag växer det goda sig starkt i mitt liv

Det är ju en stor skillnad mellan att hata och att slå någon. Men Jesus sa att genom att hata öppnar vi oss för att kunna göra andra människor illa. Fröet till både det godaste goda och det mest onda  finns i oss alla.

Vilka goda tankar vill jag tänka idag?

Kycklingfilé i ugn

Kycklingfilé och potatisgnocchi i ugn med smak av pesto och mozzarella. Extra gott blir det om Du gör Din alldeles egna pesto, men ibland är det skönt att ta genvägar genom att köpa en på burk. Gott till både vardag och fest.

Värm ugnen till 200°. Krydda kycklingen med salt och peppar. Bryn den i smör i en stekpanna. Lägg i en ugnssäker form. Blanda ner potatisgnocchi och spenat. Vispa ihop grädde, pesto, vinäger, fond och ost. Häll såsen över kyckling och gnocchi. Tillaga i mitten av ugnen cirka 20 minuter eller tills kycklingen har en innertemperatur på 72°. Toppa med färsk basilika och servera med blandad grönsallad. Klart.

6 portioner

6 kycklingbröstfiléer

1½ tsk salt

1½ krm svartpeppar

3 msk smör

600 gr potatisgnocchi

97½ gr babyspenat

7½ dl matlagningsgrädde

1½ dl pesto

1½ msk balsamvinäger

1½ msk kycklingfond

225 gr mozzarella

1½ kruka färsk basilika

Till servering:

Blandad grönsallad

Njurinflammation

När Du har njurinflammation fungerar inte njurarna som de ska. Många som får en njurinflammation blir helt friska. Men det är viktigt att Du får behandling om inflammationen inte läker av sig själv.

Det finns olika typer av njurinflammation. De kan ge olika symtom och behöva olika behandling.

Både vuxna och barn kan få njurinflammation.

Njurinflammation kallas också glomerulonefrit.

Det finns olika typer av njurinflammation. De kan ge olika symtom och behöva olika behandling.

Det är vanligt att inte ha några symtom alls vid njurinflammation. Därför upptäcks ofta inte sjukdomen förrän Du lämnar ett blodprov eller urinprov av någon annan anledning. Det kan t ex vara i samband med en hälsokontroll.

Ett vanligt symtom på njurinflammation är att kroppen samlar på sig mer vätska än den behöver. 

Det kan till exempel märkas så här:

Dina fötter och underben blir svullna

Ditt ansikte och Dina ögonlock svullnar under natten

Du kan gå upp flera kilo i vikt under kort tid

Andra symtom kan vara dessa:

Din urin bildar ett skum när Du kissar

Du har blod i urinen

Vid en del njurinflammationer kan svullnaderna av benen och ögonlocken bli mycket kraftiga. Svullnaden kallas för ödem och beror på att blodkärlen inte kan behålla all vätska i blodkärlen. Då läcker vätska ut i den omgivande vävnaden och Du blir svullen.

Kontakta en vårdcentral om Du har symtom på njurinflammation.

Ring telefonnummer 1177 för sjukvårdsrådgivning om Du vill ha hjälp att bedöma Dina symtom eller hjälp med var Du kan söka vård.

Du får berätta för läkaren om Du har haft någon annan sjukdom som kan påverka njurarna. 

Det kan t ex vara något av det här:

Du har haft en sjukdom i blodkärlen, eller en sjukdom som kan påverka hur njurarna fungerar

Du har nyligen haft en infektion i kroppen

Du får lämna ett urinprov. Provet visar om det finns röda blodkroppar eller protein i urinen.

Ofta kan Du få svar på urinprovet på en gång. Ibland kan det ta några dagar. Det är om läkaren behöver göra en noggrannare undersökning.

Du kan också få lämna blodprover som kan visa om njurarna fungerar som de ska, eller om de påverkas av inflammationen. Det kan bland annat upptäckas genom att mäta ett ämne som heter kreatinin.

Du kan få lämna ett vävnadsprov från njuren. Det kallas njurbiopsi. Provet tas med en speciell nål efter att huden har lokalbedövats.

Du får behandling med läkemedel för att läka inflammationen och skydda njurarna. Ibland läker njurinflammationen efter en tids behandling och kommer inte tillbaka. Ibland kan du behöva få behandling flera gånger med olika läkemedel.

Du kan få läkemedel som sänker blodtrycket.

Samma läkemedel används för att minska mängden protein som läcker ut i urinen.

Du kan ibland behöva ta läkemedel som minskar risken för blodproppar.

Du kan ibland behöva ta läkemedel som sänker halterna av blodfetter om de är för höga.

Du får behandling med vätskedrivande medel om Du har en njurinflammation som gör att Dina fötter och ben svullnar. Behandlingen gör att du måste kissa oftare än vanligt eftersom läkemedlen driver ut vätskan ur kroppen.

Du kan mäta att mer vätska drivs ut ur kroppen genom att väga Dig varje morgon. Du känner ofta själv om vätskan i kroppen minskar eller ökar.

Ibland kan njurinflammationen bero på att Du har eller nyligen har haft en infektion i kroppen som orsakas av bakterier. Ofta räcker det att Du får behandling med antibiotika. När bakterieinfektionen försvinner går också njurinflammationen över.

En del kan behöva få behandling med kortisontabletter under en tid. Det är för att själva inflammationen i njurarnas blodkärl ska gå över. I början är det vanligt att få ganska höga doser kortison, men de minskas gradvis under behandlingens gång.

Du kan ibland få behandling med cytostatika. Det kan vara om behandlingen med kortison inte räcker. Cytostatika är ett samlingsnamn för läkemedel som hämmar celler på olika sätt.

Barn får ha med sig en förälder eller en annan viktig vuxen under behandlingen.

Ibland fungerar inte behandlingen som ska minska och bota själva inflammationen.

Behandlingen kan exempelvis vara det här:

Behandling som skyddar njurarna från ytterligare skador av högt blodtryck

Behandling som hindrar att det blir komplikationer som en följd av att njurarnas funktion har skadats. Det kan t ex vara behandling som sänker blodfetterna

Ibland behövs dialys eller transplantation

Det tar ibland lång tid innan en njurinflammation upptäcks. Ibland kan de ta flera år, och upptäcks då ofta i samband med att Du söker för något annat hälsobekymmer. Skadorna på de små blodkärlen i njurarna kan då ha hunnit bli svåra att behandla och läka. Då kan Du behöva få behandling under lång tid, ibland under resten av livet.

En njurinflammation kan ibland göra att Dina njurar fungerar allt sämre. Då kan det behövas behandling med dialys eller en njurtransplantation.

Prata med Din läkare om Du vill bli gravid och har en njurinflammation som Du behöver få behandling för. Då kan Du få information om vad som gäller för Dig.

En del av de läkemedel som används i behandlingen av njurinflammationer kan vara skadliga för fostret och för det nyfödda barnet under amningen. Därför behöver Du undvika att ta dessa läkemedel under en period.

Ibland kan en njurinflammation läka av sig själv.

Man kan då ändå behöva få behandling med kortison, ibland i kombination med cytostatika.

Att ha övervikt och att röka är en belastning på njurarna. Därför kan Du få rådet att försöka gå ner i vikt om Du har övervikt, och att sluta röka om Du är rökare. Det är också bra om Du rör på Dig.

Du kan få olika biverkningar av behandlingen.

Du som behöver ta höga doser kortison kan t ex få följande biverkningar:

Bli orolig

Bli överaktiv

Få svårt att sova

Bli hungrig

Äta mer än vanligt

Biverkningarna går över när dosen sänks.

När Du behandlas med kortison under lång tid förlorar skelettet kalk. Därför får Du ofta samtidigt ta tabletter som innehåller kalcium och D-vitamin för att stärka skelettet.

Andra biverkningar av att ta kortison under lång tid kan vara att Du lättare får svampinfektioner, högt blodsocker och svullnader i ansiktet.

Du har en ökad risk att få infektioner när Du behandlas med cytostatika. Du kan också må illa. Det är tillfälliga biverkningar som går över efter behandlingen.

Du får lämna blodprov och urinprov regelbundet när Du behandlas med kortison eller cytostatika. Det är för att läkaren ska kunna se hur Din kropp reagerar på behandlingen. Det är också för att Du ska slippa få alltför många eller allvarliga biverkningar av läkemedlen.

I njurarna renas blodet i små nystan av tunna blodkärl. Om blodkärlen skadas kan skadliga ämnen bli kvar i blodet, medan viktiga ämnen läcker ut i urinen.

Njurarna är viktiga för flera funktioner i kroppen. Vid en njurinflammation fungerar inte njurarna som de ska. Det påverkar kroppen på olika sätt.

I njurarna renas blodet genom små nystan av mycket tunna blodkärl som kallas glomeruli. Vid njurinflammation skadas dessa blodkärl och då kan inte blodet renas som det ska. Skadliga ämnen och vatten kan då bli kvar i kroppen. Samtidigt kan viktiga ämnen som kroppen behöver läcka ut i urinen.

Njurarna är viktiga för att blodtrycket ska hållas på en bra nivå. När du har en njurinflammation kan Du få för högt blodtryck. Det höga blodtrycket gör att de små blodkärlen i njurarna skadas ännu mer. Då fungerar njurarna sämre och det blir ännu svårare att rena blodet. 

Njurarna skapar också hormonet erytropoetin. Det styr hur många röda blodkroppar som bildas. Vid njurinflammation fungerar inte detta som det ska.

Njurarna är också viktiga för att kroppen ska kunna använda sig av D-vitamin och lagra kalk i skelettet.

Njurinflammationer kan bero på olika saker. Läkaren kan ta reda på vilken typ av inflammation Du har genom att bedöma Dina symtom och undersöka de prover Du lämnar.

Det finns tre grupper av njurinflammationer:

Njurinflammationer som beror på någon form av infektion i kroppen, t ex en infektion i halsen

Njurinflammationer som hör ihop med att Du redan har någon sjukdom i blodkärlen

Njurinflammationer som beror på en sjukdom där immunförsvaret angriper den egna kroppen, t ex SLE

Vid en del njurinflammationer kan ett så kallat nefrotiskt syndrom uppkomma. Då sjunker halten av protein i blodet och blodkärlen kan inte behålla all vätska. I stället läcker en del vätska ut i den omgivande vävnaden. Det leder till en kraftig svullnad som kallas för ödem. Protein kallas ibland för äggvita.

För att Du ska kunna vara delaktig i Din vård och behandling är det viktigt att Du förstår informationen Du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om Du inte förstår.

Även barn ska få vara delaktiga i sin vård.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om Du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om Du har en hörselnedsättning.

Just idag är vägen målet

Bön är ett sätt att tacka, gråta eller ställa frågor om livet. En av de kortaste och mest älskade bönerna är heliga Birgittas bön, "Herre, visa mig Din väg och gör mig villig att vandra den". 

Vad har jag att tacka för idag?

Sorkfeber

Sorkfeber är en virussjukdom som sprids via skogssorkar. Ett vanligt sätt att bli smittad är att andas in damm från en plats där sorkar har varit. De allra flesta blir friska efter ett par veckor. Sorkfeber smittar inte mellan människor.

I Sverige finns sorkfeber nästan enbart norr om Dalälven, i Dalsland och i Värmland. Hur många som blir sjuka varje år varierar, men det brukar vara några hundra personer. En del år finns det fler sorkar än vanligt och då blir också fler människor sjuka.

Det här är vanliga symtom på sorkfeber:

Du får hög feber

Du får muskelvärk

Du får huvudvärk

Du får mycket ont i magen och ryggen

Sorkfeber kan leda till akut njursvikt. Det innebär att njurarna inte fungerar som de brukar. Det är tillfälligt och kan märkas genom att Du kissar mindre i början av sjukdomen.

Kontakta en vårdcentral om Du tror att Du har sorkfeber. Många mottagningar kan Du kontakta genom att logga in.

Ring telefonnummer 1177 om Du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan Du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var Du kan söka vård.

Sorkfeber orsakas av ett virus som sprids av skogssorkar. Viruset smittar via sorkars urin eller avföring, framför allt via direktkontakt eller om Du andas in damm från en plats där sorkar har varit. Ett vanligt sätt att smittas av sorkfeber är t ex att sopa i en sommarstuga eller källare där sorkar har varit.

Viruset kan vara smittsamt i minst två veckor, förmodligen längre. Det tar oftast en till tre veckor från att Du har smittats tills Du blir sjuk. Ibland tar det längre tid.

Sorkfeber smittar inte mellan människor.

Du som bor i ett område där det finns risk att få sorkfeber behöver skydda Dig från att bli smittad. Ha handskar på Dig om Du ska städa eller röra vid ställen där skogssorkar kan ha varit. Använd helst ansiktsmask av typen FFP3 när Du behöver utsätta Dig för smittorisk. En sådan mask kan Du köpa i ett byggvaruhus.

För att undvika att det dammar bör Du städa med våta metoder istället för torra. T ex bör Du inte torrsopa eller dammsuga, utan istället använda rengöringsmedel och blöta engångstrasor. Använd engångshandskar och tvätta händerna noga efteråt.

Kratta fjolårsgräs efter regn eller vattning.

Det finns ingen behandling mot sorkfeber, men de allra flesta blir friska efter en till två veckor. Vid behov kan Du använda smärtstillande och febernedsättande läkemedel för att lindra besvären.

Ibland kan sjukdomen leda till att njurarna tillfälligt inte kan rena blodet som de ska. Då kan Du behöva ligga på sjukhus och få hjälp med dialys.

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning Du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.

Du ska få vara delaktig i Din vård. För att kunna vara det behöver Du förstå informationen som Du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska t ex få information om behandlingsalternativ och hur länge Du kan behöva vänta på vård. 

Även barn ska få vara delaktiga i sin vård. Ju äldre barnet är desto viktigare är det.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om Du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om Du t ex har en hörselnedsättning. 

Du som behöver hjälpmedel ska få information om vad som finns. Du ska också få veta hur Du ska göra för att få ett hjälpmedel.

Björn borta 13 år

 

Just idag tror jag på mig själv

Idag försöker vi göra oss av med en dålig vana och skaffa oss en bättre. Kanske klamrar vi oss fast vid vår ovana som ett slags tröst och försvar. Idag funderar vi över om vi verkligen vill slippa vår dåliga vana och vilken ny vana vi i så fall skulle vilja ha istället.

Vilken ovana vill jag bli av med?

Pizzasallad

Att göra sin egen pizzasallad är verkligen enkelt. Strimlad vitkål samsas med olja, ättika och oregano. Vi har även piffat till pizzasallden med citronskal och färsk oregano. Underbart gott när det vankas hemlagad pizza.

Strimla kålen fint och lägg den i en bunke. Koka upp olja, ättika, oregano och salt. Häll den varma lagen över vitkålen. Tillsätt hackad oregano, finrivet skal av citronen och pressad saft. Smaka av med salt och svartpeppar. Klart.

4 portioner

500 gr vitkål

3 msk rapsolja

2 msk ättiksprit 12% eller vinäger

½ msk torkad oregano

1 tsk salt

½ kruka färsk oregano

1 citron

Nymalen svartpeppar

Sinnesrobönen

Gud, ge mig sinnesro

att acceptera det jag inte kan förändra,

mod att förändra det jag kan

och förstånd att inse skillnaden.

Hjälp mig att leva en dag i taget,

att glädjas åt ett ögonblick i sänder

och att acceptera motgångar som en väg till frid.

Hjälp mig att, på samma sätt som Du

ta denna syndiga värld precis som den är,

inte så som jag önskar att den skulle vara,

och att lita på att Du gör allt väl

om jag överlåter mig åt Din vilja.

Ge mig nåden

att få leva någorlunda lycklig i detta livet

och i fullkomlig salighet tillsammans med Dig

i det tillkommande.

Ny drönarattack av Ukraina

En ukrainsk drönare har slagit ner i den ryska staden Kursk, omkring nio mil från den ukrainska gränsen, hävdar ryska myndigheter.

Enligt Kursks guvernör Roman Starovoit har en drönare slagit ner i en administrativ byggnad i de centrala delarna av staden.

"Taket har skadats lite. Personal från räddningstjänsten arbetar på platsen", skriver han på meddelandetjänsten Telegram.

Uppgifter om drönare som riktas mot mål på rysk mark har kommit nästan dagligen de senaste månaderna. Uppgifterna har inte kommenterats av Ukraina och har inte heller bekräftats av oberoende källor.

I den ukrainska regionen Cherson har en person dödats och tre skadats i en attack i staden Beryslav, uppger guvernören Oleksandr Prokudin på Telegram, rapporterar The Guardian. Ytterligare en person ska ha dödats i en attack mot en by i samma region.

Enligt guvernören har ryska styrkor utfört 83 attacker det senaste dygnet.

"Den ryska militären riktade in sig på bostadskvarter i befolkade delar av regionen", skriver Prokudin.

Inte heller här har uppgifterna bekräftats från oberoende håll.

Så kan Du lindra myggbett

Den blöta sommaren har gjort det gynnsamt för mygg att föröka sig, och på många håll i landet är det i år ovanligt mycket mygg. Reaktionen efter ett myggbett skiljer sig, där en del får en kraftigare reaktion med intensiv klåda. Det är också vanligt att barn är mer känsliga än vuxna. Här finns tips på vad Du kan göra för att minska risken för kraftiga reaktioner efter myggbett.

Den blöta sommaren och stora antalet översvämningar har gjort det extra gynnsamt för mygg att föröka sig. Dessutom har det biologiska bekämpningsmedel som sprids med helikopter tagit slut. Sammantaget gör det att det är problem med mygg på flera håll i landet.

En del människor är särskilt utsatta. Reaktionen efter ett myggbett skiljer sig, där somliga får en kraftigare reaktion med rejäl svullnad och intensiv klåda. Det är också vanligt att barn är mer känsliga än vuxna. Det beror på att vuxna fått bett flera gånger från samma myggsort och vant sig vid det salivämne myggor sprutar in i huden samtidigt som de suger blod.

Här är tips på vad Du kan göra för att minska risken att bli stucken:

Bär ljusa täckande kläder, eftersom myggor dras till mörka färger

Använd myggmedel, de effektivaste brukar innehålla ett ämne som heter Deet 

Klistermärken med myggmedel är ett alternativ som kan fästas på kläder eller på barnvagnar

Myggnät för öppna fönster och dörrar. Det finns myggnät som kan tejpas upp ovanför dörren som en extra nätdörr

Myggspiral kan vara ett alternativ för att minska antalet myggor på en mindre yta utomhus

Myggfällor och myggskydd är maskiner som har blivit mer och mer populära, och vissa sorter har haft effekt i tester

Förebygg klåda med allergitabletter som innehåller antihistamin. Om Du är väldigt känslig för myggbett kan Du ta en tablett en halvtimme innan Du vistas i myggrika miljöer. Det förebygger svår klåda och svullnad och gör att betten inte ger samma reaktion.

I vissa affärer säljs armband med ultraljud som sägs skrämma bort mygg. Det finns flera studier som visat att ultraljud tyvärr inte fungerar för att motverka myggor och myggbett.

För att lindra klåda efter myggbett finns flera knep Du kan prova:

Försöka att inte klia på myggbettet

Hydrokortisonkräm eller bedövande xylocainsalva kan dämpa klådan

En isbit kan lindra klåda

Förvara aloe vera gel i kylskåpet så kan kall gel sättas på myggbett för att lindra

Ta allergitabletter som innehåller antihistamin som dämpar svullnad och lindrar klåda

 

Vägen kan ha flyttat sig 50 meter

De framvällande jordmassorna smulade sönder stora delar av vägbanan.

Stora delar av landskapet flyttade sig i lördagens skred. Skadorna är omfattande.

Det såg ut som att vägen har flyttats uppåt 50 meter, säger Anton Wikensten vid räddningstjänsten.

En Preemmack ligger mitt i det drabbade området.

Fokus för räddningstjänsten är att se till att reparationsarbetet efter lördagens skred kan genomföras på ett säkert sätt.

Vi lämnar inte förrän vi känner oss tillräckligt säkra med att det inte kommer att ske något ytterligare, säger Anton Wikensten, pressansvarig för räddningstjänstens stab för insatsen.

Bland annat har man haft att hantera ett mindre dieselläckage från en lastbil, och man tittar även på om de ökade vattenmängderna i Norumsån skulle kunna bli ett problem.

Ett annat viktigt arbete har varit att undersöka Preemmacken som ligger mitt i det berörda skredområdet.

Vi har tagit hjälp av expertis, inte minst ägarna själva, där vi kommit fram till att det inte finns några skador, säger Anton Wikensten

Är arbetet förenat med risker?

Det är ett skredområde och det finns så klart risker i ytterkanten, om det sker något litet ras eller skred, så vi behöver arbeta systematiskt, metodiskt och med hjälp av expertis från Statens geotekniska institut. Vi gör inget utan att ordentligt riskbedöma åtgärderna på det område vi ska beträda.

Många frågor kvarstår att besvara innan återuppbyggnaden kan påbörjas, enligt Trafikverket.

När det gäller ett sådant här omfattande återuppbyggnadsprojekt måste man börja i rätt ände, säger presschefen Bengt Olsson.

Behöver vi säkra så att marken inte rör sig på något ytterligare sätt – eller går det att bygga nu ändå? Det är sådana avvägningar våra geotekniker behöver beakta och analysera.

Verket har även arbetat med att skylta om omledningsvägarna så att det är tydligt utmärkt.

Vi har börjat titta på vad omledningsvägarna klarar av i belastning – hur tunga fordon de klarar av. De är inte byggda för hur tung trafik som helst, så vi undersöker om det är något vi behöver förhålla oss till, säger Olsson.

För det fortsatta arbetet krävs en projektledning på plats för att kunna sätta i gång och besvara vad som ska göras, hur det ska göras och när det kan göras, säger han.

Inom kommande dagar måste det ske ett projektmöte för att vi ska få fram en prognos värd namnet.

Från polisens håll fortsätter arbetet med att säkra platsen från allmänhet.

Det är fortfarande avspärrat. Arbetet med att hålla avspärrningarna kommer fortgå i dag, säger August Brandt, polisens presstalesperson.

Under natten har det varit "viss aktivitet" på platsen.

Det är mest nyfikna personer mellan 15 och 20 år som har kontrollerats, men ingen har rapporterats för brott.

Jordskredet i Stenungsund

Ett jordskred inträffade natten mot lördagen den 23 september 2023 vid E6 i höjd med Stenungsund.

Skredet ska ha startat vid klockan 01:20 natten mot lördagen, enligt information på Stenungsunds kommuns hemsida. Klockan 01:46 kom det första larmet till SOS Alarm.

Skredet ledde till omfattande skador på vägbanan och närliggande byggnader. Vägen förstördes helt i båda riktningarna. Flera bilar körde över kanten som uppstod då vägen bröts upp och fastnade nedanför. Tre personer fick föras till sjukhus med lindriga skador.

Enligt räddningstjänsten är de hårdast drabbade delarna av skredområdet omkring 150 gånger 100 meter. Totalt har skredet berört ett område om cirka 700 gånger 200 meter.

Inom det värst drabbade området ligger en Preem-mack, en Burger King-restaurang, en biltvätt samt ett Byggmaxvaruhus. Bilder från platsen visar hur delar av taket till Burger King har rasat in.

Intill ligger även en byggarbetsplats där det tidigare har genomförts sprängningar. Polisen har inlett en förundersökning om grov allmänfarlig ödeläggelse för att undersöka kopplingar till skredet.

Trafikverket bedömer att det kommer att ta "många månader" att återställa vägbanan.

 

Gaser i magen, så lugnar Du magen

Gaser i magen kan vara en pinsam och obehaglig åkomma som kan få oss att känna oss obekväma i sociala sammanhang. Vi har nog alla varit där. Men vad orsakar gas i magen och hur minskar Du problemet.

Att ha gaser i magen är helt naturligt. Bakterier i magen jäser den mat som är svårare att smälta och bildar då gas. Men majoriteten av all gas i magen är luft som Du svalt. Varje gång du sväljer och äter får Du ner lite luft i magen. Blir mängden luft i magen stor kan det ge symtom. Sväljer Du för mycket luft när Du äter eller dricker kan det alltså ge gas i magen. Din favoritdryck med kolsyra kan absolut vara boven i dramat.

Att äta snabbt eller svälja mat utan att tugga ordentligt kan öka mängden gas i magen.

Svårsmält mat, såsom bönor, kål eller lök, har en tendens att skapa gaser.

Laktosintolerans eller andra matsmältningsproblem kan ge gaser i magen.

Stress eller ångest kan också ge orolig mage och gaser.

För det mesta går gas i magen över av sig själv och är helt ofarligt. Men i vissa fall kan gaser i magen och mag/tarmbesvär orsakas av diagnoser som IBS, laktosintolerans och förstoppning. Ökad mängd gas i magen kan även orsakas av användning av vissa läkemedel.

Vissa livsmedel är svårare för kroppen att bryta ner, vilket skapar gaser i magen. 

Några varor som kan skapa lite extra gaser är:

Flera sorters kål, som blomkål och vitkål

Linser

Lök

Bönor

Lightprodukter, produkter som är sötade med sötningsmedel

Gaser i magen kan orsaka obehagliga symtom, som:

Obehaglig känsla av uppblåsthet eller buksmärta

Krampande känsla eller obehag i magen

Diarré eller förstoppning

Så lugnar du magen från gaser

Gaser i magen är naturligt och det går inte att helt undvika, men det finns några saker Du kan göra för att minska förekomsten av gaser:

Gå på toaletten och gör dina behov regelbundet. När Du bajsar följer gaserna med ut

Fysisk aktivitet är bra för att få gaserna i magen att röra sig framåt i tarmen

Tugga mat ordentligt och ät långsamt

Rapa när Du behöver det

Vissa läkemedel kan orsaka förstoppning vilket gör det svårare för gasen att ta sig fram i magen. Undvik därför om möjligt läkemedel som ger Dig förstoppning, och rådfråga Din läkare om Du behöver byta ut något läkemedel

Släpp ut gaserna när Du behöver det, att inte prutta när det behövs kan förvärra besvären

Högt intag av fett kan bidra till mer gaser

Att ha gaser i magen är sällan farligt, men kan vara störande och obehagligt går vanligtvis över av sig självt. Genom att försöka undvika mat som orsakar gasbildning och äta långsamt kan du oftast minska problemet.

Har Du haft besvär med gaser i magen i över två veckors tid ska Du kontakta vården om Du:

Är 50+ och har symtom Du inte känner igen sedan tidigare från magen

Snabbt gått ner i vikt eller fått minskad aptit

Har förändrad konsistens eller färg på Din avföring

Noterat blod i avföringen eller svart avföring

Behöver gå på toaletten andra tider än vad Du vanligtvis gör, exempelvis nattetid

Mjölksyrabakterier vid magbesvär

En helt ny undersökning visar att stress, oregelbundna levnadsvanor och bristande motion är några av de vanligaste orsakerna till magbesvär.

Mjölksyrabakterier kan hjälpa Dig att komma till rätta med magproblem som kan uppstå exempelvis i samband med stress genom att stimulera tarmen och skapa en gynnsam tarmflora.

Det finns tio gånger fler bakterier i tarmen än kroppen har celler. Det finns över femhundra olika sorters bakterier, och var och en av dem består av mängder av individuella stammar. Det finns bakterier som bildar giftiga ämnen och kan förstöra bakteriefloran i magen och tarmens väggar.  Mjölksyrabakterier sätter sig på tarmslemhinnan och är syrastabila, de kan hjälpa till att motverka de bakterier som bildar giftiga ämnen. Det blir som ett försvar för tarmen och magen. Ett försvar som man även tror sig kunna se kan hjälpa oss hantera främmande bakteriestammar som vi kan komma i kontakt med på utlandsresor, bryta ner laktos hos laktosintoleranta och bidra till ett bättre upptag av kalcium, magnesium och järn.

Mjölksyrabakterier återställer tarmens normala bakterieflora, hämmar tillväxten av skadliga bakterier och stärker immunförsvaret. Dessutom är mjölksyrabakterier även bra för tarmfloran i samband med en antibiotikakur.

Ibland behöver den naturliga uppsättningen av bakterier som finns i mage och tarm stärkas. Att Du känner olika former av obehag i magen kan leda till att Du undviker vissa situationer som träning, middagsbjudningar, längre promenader eller att helt enkelt umgås med andra. Den rent fysiska aspekten, att känna sig uppblåst, förstoppad eller ha orolig mage och matsmältningsbesvär är självklart inte helt lätt det heller.

Din tarm innehåller miljontals bakterier som hjälper Dig att bryta ner maten och skyddar mot bakterier som gör oss sjuka. När det skapas obalans i magens bakterieflora riskerar Du att drabbas av magbesvär.

Att få i sig extra bakterier via tillskott kan vara ett sätt att återställa balansen i din mage. Det finns en mängd olika bakteriestammar och i många fall är det en sammansatt kombination som kan ge en bra effekt. Anledningen är att PH-värdet i tarmen varierar och för att verka så effektivt som möjligt behöver det finnas olika sammansättningar av bakterier.

Din tarmslemhinna förnyas dessutom var tredje dag vilket betyder att den är i ett konstant behov av nya goda bakterier.

Världshälsoorganisationen (WHO) menar att stress är ett växande problem kopplat till vår moderna livsstil och att stress representerar ett av våra mest vanliga hälsoproblem. Brittiska forskare ville ta reda på om mjölksyrabakterier kunde göra någon skillnad för personer som drabbats av magbesvär i samband med stress. I en studie lät man ett antal personer få ett tillskott med en kombination av mjölksyrabakterier. Under varje dag i totalt tre veckor fick personerna i studien en daglig dos innehållandes tre miljarder mjölksyrabakterier.  Resultatet hos försökspersonerna visade ett tydligt samband mellan “the gut-brain-axis” och mjölksyrabakteriernas positiva inverkan på tarmfloran och minskande stressymptom som illamående, magsmärtor och uppblåst mage.

De senaste åren har det kommit alltmer forskning som talar för att det föreligger ett viktigt samspel mellan tarmen och hjärnan, på engelskspråkig litteratur talar man om ”the gut-brain-axis”. Det finns forskning som visar att stress påverkar tarmen inklusive tarmfloran negativt. Det finns också forskning som visar att tarmen och dess bakterier kan bidra till stress och andra psykiska tillstånd. I hjärnan finns områden som är inkopplade i stressreaktioner, ångest och depression. Alltmer forskning kommer att betona betydelsen av ett uttalat dubbelriktat samarbete mellan tarmen och hjärnan, enligt Olle Haglund, medicine doktor.

Samspelet mellan bakterier och kroppens immunförsvar är av stor betydelse för vår hälsa. I tarmen finns mellan 70 och 90% av immunförsvarets alla celler.

Studier visar att mjölksyrabakterier kan stimulera immunförsvaret så att vi blir mer motståndskraftiga mot infektioner. De flesta studierna är gjorda på djur, och mekanismen tycks vara att laktobacillerna får kroppen att tillverka fler försvarsceller och mer av både antikroppar och signalämnen. Detta gör att kroppen snabbare kan oskadliggöra sjukdomsalstrande bakterier och virus.

Antibiotika är läkemedel som används för att döda bakterier eller hämma deras tillväxt. Lindriga infektioner orsakade av bakterier kan kroppen ofta själv läka ut med hjälp av immunförsvaret. Vid svåra eller långdragna infektioner orsakade av bakterier kan behandling med antibiotika ibland vara nödvändig. 

Mjölksyrabakterier hjälper till att återställa balansen i tarmfloran igen och kan även minska besvär som lös i magen och illamående under en antibiotikakur.

Det är inte ovanligt att någon gång i livet drabbas av upplåst mage. 

Svara på påståendena nedan:

Jag har uppsvullen mage

Jag känner mig förstoppad

Jag känner mig ”gasig i magen” 

Har Du svarat ja på ett eller flera av påståendena kan Du ha problem med uppblåst mage. Mot detta hjälper bland annat ett dagligt intag av mjölksyrabakterier som kan hjälpa Dig och förhoppningsvis bli av med besvären. 

Du kan även vidta egna åtgärder:

Ät på regelbundna tider. Magen mår bäst av ordning och reda. Försök att hinna äta frukost, lunch och middag vid samma tid varje dag. Varva ner vid måltiderna, skapa en lugn och rofylld atmosfär och tugga maten ordentligt. Hoppa helst över feta mellanmål, som gör att magen får jobba för mycket, ta en frukt istället

Ta det lugnt med fibrer. Under många år har fibrer i maten ansetts som mirakelkur, men nu börjar man omvärdera den inställningen. Har man orolig mage kan man pröva att minska något på fibrer i kosten. Som alltid, lagom är bäst

Avslappning och meditation. Genom att sänka nivån av stresshormoner i hela kroppen, mår också magen bättre. Avslappningsövningar hjälper kroppen slappna av

Dra ner på mjölkprodukter. För en del orsakas uppblåst mage av mjölkprodukter och här kan det vara av intresse att utesluta eventuell laktosintolerans

Ät frukt och grönt. Frukt och grönt kan få fart på Din mage på ett bra sätt, om Du inte redan äter grönsaker och frukter dagligen kan det vara en idé att börja för att se om det hjälper.

Uppblåst mage, stressmage, turistmage, oavsett vilket besvär Du har eller får så kan det vara mycket jobbigt för Dig som drabbas. Och Du ska inte behöva gå med magbesvär. Genom historien har vi själva, genom ändrade matvanor, förändrat bakteriekulturerna i vår mage. Därför kan det i dag behövas extra mjölksyrabakterier som stabiliserar våra magar. Tillskott idag har många miljarder bakterier, är lätta att ta och går att äta dagligen och har hjälpt många komma tillrätta med magbesvär.

Tillsammans med goda råd kan vi hjälpa vår älskade mage att må bra.