Anders Tegnell får rätt om både pandemin och miljarderna

Anders Tegnell kan nu, fem år efter pandemins start, se hur ekonomiska modeller pekar på att hans strategi inte var fel. Tvärtom konstaterar forskare att Sverige ”i stort sätt gjorde rätt”.

Den svenska strategin under pandemin var omstridd, men i efterhand tyder mycket på att den ekonomiska skadan blev mindre än befarat och att statliga stödinsatser hjälpte företag och hushåll att klara krisen, skriver EFN Ekonomikanalen.

Det stärker därmed bilden av att Anders Tegnell och hans kollegor inte var så fel ute som många kritiker hävdade.

När pandemin slog till i början av 2020 var världen osäker på vilka åtgärder som var rätt. Sverige valde en mer öppen strategi jämfört med många andra länder, vilket väckte både kritik och stöd.

Daniel Waldenström, professor i nationalekonomi vid Institutet för Näringslivsforskning, har tillsammans med forskaren Nikolay Angelov analyserat pandemins ekonomiska effekter och konstaterar att Sverige gjorde ”i stort sett rätt”, enligt EFN Ekonomikanalen.

Utan de statliga korttids- och omställningsstöden skulle inkomstbortfallet blivit nästan dubbelt så stort, säger Daniel Waldenström enligt EFN Ekonomikanalen.

Pandemins påverkan på svensk ekonomi var omfattande, men jämfört med andra kriser klarade sig Sverige förhållandevis väl.

BNP minskade med 3% under 2020, och hälften av alla företag rapporterade kraftiga omsättningstapp.

Trots detta mildrades de ekonomiska konsekvenserna tack vare statliga stödinsatser på totalt 136 miljarder kronor, att jämföra med de 15 miljarder som satsades under finanskrisen 2008-2009.

Pandemin ledde till ett unikt samarbete mellan ekonomer, epidemiologer och matematiker.

John Hassler, professor i makroekonomi vid Stockholms universitet, organiserade ett Nobelsymposium där forskare från olika discipliner möttes för att utveckla bättre modeller för framtida pandemier.

Vi ekonomer hade mycket att lära av epidemiologerna vad gäller smittspridning och virusets farlighet. Samtidigt kunde vi bidra med modeller för att förstå hur människors beteenden förändrades och vilka ekonomiska kostnader olika restriktioner hade, säger han till tidningen.

Forskarna betonar att den nya kunskapen kan användas för att fatta bättre beslut vid framtida pandemier. Framför allt handlar det om att snabbt kunna avgöra vilka åtgärder som ger störst effekt med minsta möjliga negativa konsekvenser.