Varför får vi blåmärken och är de farliga

Jag får jättelätt blåmärken, är det farligt? 

Jag har läst att blåmärken kan vara ett tecken på allvarlig sjukdom och känner mig orolig över att något är fel.

Hej och tack för Din fråga. Det är väldigt vanligt med blåmärken och ofta helt normalt. Men jag förstår att du blir orolig, eftersom ett ökat antal blåmärken eller att lättare att få blåmärken ofta beskrivs som symptom vid olika allvarliga sjukdomar. Det viktigaste att komma ihåg är att de allvarliga sjukdomarna är ovanliga, och att det i princip alltid också förekommer andra symtom än endast blåmärken vid sådana sjukdomstillstånd. 

Blåmärken uppstår när små blodkärl i och under huden går sönder och blöder utan att det har gått hål i huden. Blödningen stannar i och under huden och området får en annan färg som är blålila i tonen och som blir skarpt avgränsad mot omgivande hud.

Det kan finnas flera anledningar till varför Du lättare kan få blåmärken, bland annat:

Med åldern blir huden tunnare. Det gör det lättare att både få och att se blåmärken, speciellt på underarmar och underben

Vissa blodförtunnande läkemedel ökar risken för blödningar, vilket leder till större och mer intensiva blåmärken. Om Du står på dessa läkemedel ska Du vara extra försiktig så att Du inte slår i saker av misstag. Det finns mediciner som gör att huden blir tunnare, vilket leder till att det kan blöda lättare i och under huden. 

Vissa människor har  lättare att få blåmärken av genetiska skäl.

Det är svårt att i ditt fall förklara varför Du så lätt får blåmärken utan att veta mer om Dig. Generellt rekommenderas att Du ska söka vård om Du upplever en förändrad mängd blåmärken eller en förändring i hur lätt Du får blåmärken utan att det finns en rimlig förklaring, t ex att Du skadat Dig.

Om Du har andra symptom samtidigt, som t ex ovanlig trötthet, svettningar nattetid, yrsel eller andra nytillkomna symptom är det viktigt att Du söker vård för en kontroll.  

Att förebygga blåmärken helt kan vara svårt, men det finns vissa saker Du kan tänka på:

Var försiktig när Du utför aktiviteter som kan skada huden

Använd skyddande kläder, t ex handskar och långärmat vid trädgårdsarbete och långbyxor om Du ska vandra eller arbeta med tunga lyft

Om Du skadat Dig och känner att ett blåmärke håller på att bildas, är det bra att kyla området med is eller kallt vatten. Det får blodkärlen att dra ihop sig vilket minskar blödningen

Grattis Leif på Din 82 årsdag

 

Grattis Colin Nutley på Din 81 årsdag

 

71-årig PROare blir riksdagsledamot

Sveriges riksdag. En 71-årig PRO:are har oväntat blivit riksdagsledamot

71-åriga Blåvitt Elofsson är ordförande i PRO Karlstad Västra och ledamot i Karlstads kommunfullmäktige och har nu oväntat blivit riksdagsledamot.

Den värmländska PRO:aren och socialdemokraten Blåvitt Elofsson efterträder partikollegan Gunilla Svantorp som riksdagsledamot, det skriver PRO Pensionären.

Blåvitt Elofsson har även uppdrag i ABF Värmland och Värmlands fotbollförbund. Han växte upp i Mölndal och har en stor passion för fotbollslaget IFK Göteborg, som även kallas Blåvitt.

Det är därifrån han tagit sitt ovanliga namn och han säger till Göteborgs-Posten att han brukar säga att han har ett randigt hjärta.

Jag är Mölndalspojk från början, men flyttade till Karlstad 1976. Då hade jag alltid IFK Göteborgs blåvita klubbmärke i en medaljong runt halsen. När jag jobbade på en verkstad här började gubbarna där kalla mig "han som håller på Blåvitt", sedan blev det bara Blåvitt. Efter ett tag var det ingen som visste vem Lars-Gösta var, som jag hette från början, säger han till Göteborgs-Posten.

Det var i samband med att han blev ledamot i Karlstads kommunstyrelse år 2008, som han gjorde ett officiellt namnbyte och sedan 2017 är Blåvitt också hans tilltalsnamn.

I mitten av februari meddelades att Gunilla Svantorp har utsetts till landshövding i Östergötland. Därmed uppstod en plats i Socialdemokraternas riksdagsgrupp och det gjorde alltså att Blåvitt Elofsson lite oväntat fick en riksdagsplats.

Den värmländska lokalpolitikern är glad över chansen att få jobba politiskt på riksnivå.

Jag har jobbat mycket fackligt så arbetsmarknadsfrågor ligger mig varmt om hjärtat. Men även skola, och äldrefrågorna. Det är viktigt att vi får hela livet att hänga ihop, säger han till Göteborgs-Posten.

Han har berättat för Expressen att han redan inför valet 2022 kandiderade till riksdagen.

Då hoppades vi att det skulle bli fem mandat till Värmland. Men det stannade vid fyra. Nu får vi se vad jag får göra i riksdagen. Det ska bli görspännande, sade han till Expressen tidigare i februari.

Fyra gånger fler fästingar den här vintern

Fästingar på vintern är här för att stanna och de finns överallt där deras värddjur finns, exempelvis rådjur

Numer är fästingar inte lägre bara en plåga under sommaren, de milda vintrarna har gjort att dessa små spindeldjur nu även är aktiva på vintern.

Flugor av sorten vindsfluga letar sig ibland in i våra hem för att övervintra, om en av misstag vaknar nu på vintern kommer den att dö

I stora delar av södra och mellersta Sverige har vi nu fästingar även på vintern och i januari och februari har 100 fästingar rapporterats, det skriver Sveriges Television.

Under januari och februari förra året rapporterades 25 fästingar in till Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA. Fästingar kan rapporteras in till SVA via webbverktyget Rapportera Fästing.

Anna Omazic, fästingforskare vid SVA, förklarar att ökningen beror på att vi har varmare vintrar, mindre snötäcke och saknar tjäle i marken. Och fästingarna finns inte bara i högt gräs eller i skogen.

De kan finnas överallt där värddjuren finns, som rådjur och kaniner. Även i välklippta gräsmattor, säger Anna Omazic till Sveriges Television.

Fästingar bär på sjukdomar som borrelia och TBE även på vintern och Folkhälsomyndigheten har listat de kommuner som har en förhöjd förekomst av TBE.

Folkhälsomyndigheten bedömer att kommuner har en förhöjd förekomst av TBE om de under någon femårsperiod sedan år 2005 har haft en statistiskt säkerställd förekomst på minst ett fall per 100 000 invånare.

Myndigheten har utgått från de fall av TBE som sedan den 1 januari 2005 har anmälts, samt i vilka kommuner de drabbade misstänks ha smittats.

Flest smittas av TBE i Götaland och Svealand, men de områden där människor smittas har gradvis utvidgats både åt norr och åt väster.

De 100 fästingar som rapporterats in till webbverktyget Rapportera Fästing under januari och februari i år har hittats i följande län:

Västra Götalands län: 25

Stockholms län: 20

Skåne län: 12

Östergötlands län: 12

Södermanlands län: 6

Kalmar län: 5

Blekinge län: 3

Hallands län: 3

Gotlands län: 2

Jönköpings län: 3

Uppsala län: 3

Västmanlands län: 3

Örebro län: 2

Värmlands län: 1

Det milda vintervädret gör att fästingarna fortfarande är aktiva, hundägare som går med hunden i skogen bör därför vara uppmärksamma.

Gallsten

Gallstenar är ett slags kristaller som bildas i gallblåsan. De kan göra väldigt ont men orsakar oftast ingen allvarlig sjukdom. Smärtan sitter under revbenen på höger sida och kommer oftast i omgångar. Många som har gallsten har inga besvär alls.

Du behöver inte märka att Du har gallstenar eftersom det är ovanligt att de ger symtom.

Har Du gallstensbesvär kommer de ofta efter måltider, särskilt om Du har ätit fet mat. Du kan då ha ont i några minuter till flera timmar.

Gallstensbesvär kan bestå av flera symtom, bland annat dessa:

Du får ont på ett skärande eller krampartat sätt under revbenen på höger sida. Smärtan kan också vara mer dov och ihållande

Det kan göra ont högt upp i magen vid mellangärdet

Smärtan strålar ut mot ryggen och höger skulderblad

Smärtan kommer i attacker med stunder emellan då det gör mindre ont

Det kan göra ont när Du trycker under höger revbensbåge

Du känner Dig uppblåst och bubblig i magen

Du känner Dig illamående och kallsvettig. Du kan också kräkas

Smärtan minskar när Du rör Dig. Därför har Du svårt att vara stilla

Det kan hända att gallstenarna inflammerar gallblåsan, gallgångarna eller bukspottkörteln. Då får Du feber och plötsligt ont under höger revbensbåge, och smärtan blir mer ihållande.

Inflammation i bukspottkörteln kan bli ett livshotande tillstånd. Då kan du behöva intensivvård. 

En gallsten kan också fastna i en gallgång och hindra att den vätska som kallas gallan kommer ut till tarmen. Det kan göra att Du får en sorts gulsot.

Vid gulsot får Du ett eller flera av följande symtom:

Huden och ögonvitorna blir gulaktiga

Ditt kiss blir mörkt

Bajset får en gråvit färg

Du får ont i magen, under höger revbensbåge

Det kliar över hela kroppen

En igentäppt gallgång kan även bli infekterad. Då får Du också hög feber

Kontakta en vårdcentral om Du tror att Du har gallsten. Många mottagningar kan Du kontakta genom att logga in.

Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om något av detta stämmer in på Dig:

Du misstänker att Du har gulsot på grund av gallsten

Du får plötsligt mycket ont under höger revbensbåge

Du får mycket ont i magen och feber

Om det är stängt, sök vård på en akutmottagning

Ring 1177 om Du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan Du få hjälp att bedöma symtom eller med var Du kan söka vård.

Du kan ofta lindra besvären själv om Du har haft gallstensbesvär tidigare och känner igen symtomen.

Du kan behandla det på två sätt:

Använd smärtstillande och kramplösande läkemedel som Du har fått på recept

Använd receptfria läkemedel som Du har blivit rekommenderad av läkaren att köpa på ett apotek

Gallstensbesvär kommer oftast tillbaka gång på gång.

Du kan minska risken att få tillbaka besvären genom att inte äta mat som Du misstänker gör att Du får ont. 

Det varierar från person till person vad man ska undvika, men allmänna råd är att äta lite eller inget av följande:

Fet, rökt, stekt eller kolesterolrik mat som t ex ägg

Äpplen och gurka

Vissa läkemedel, bland annat smärtstillande som innehåller kodein

Du kan få ont i magen av andra orsaker än gallstenar. Därför är det viktigt att Du blir ordentligt undersökt, framför allt om symtomen inte är typiska för gallsten.

När Du träffar läkaren får Du berätta om Dina besvär, hur länge Du har haft dem och hur de känns. Många gånger kan läkaren ana vad som är fel utifrån Din beskrivning, eftersom gallstensanfall ofta är lätta att känna igen.

Läkaren undersöker sedan magen genom att känna och lyssna på den. Läkaren kan vilja undersöka Dig mer. Han/hon skickar då remiss till den eller de undersökningar som behövs.

Du kan få lämna ett blodprov som skickas på analys. Det är för att se hur levern fungerar.

Du kan bli undersökt med ultraljud för att se om Du har gallsten i gallblåsan. Med ultraljud kan läkaren också se hur levern och gallblåsan ser ut.

Du kan bli undersökt med ERCP-teknik om läkaren misstänker att Du har stenar i gallgångarna. ERCP är en röntgenundersökning där läkaren undersöker dig med ett endoskop. Det är ett böjligt slangformat instrument med en kameralins längst fram. 

Vid en gastroskopi undersöker läkaren matstrupen, magsäcken och tolvfingertarmens början. Vid koloskopi undersöker läkaren tjocktarmen.

Du kan bli undersökt med gastroskopi eller koloskopi om läkaren är osäker på vad Dina besvär beror på.

Ibland kan Du behöva undersökas med datortomografi eller med magnetkamera.

Magnetkamera kan visa om du har förträngningar eller stenar i gallgångarna. Undersökningen kallas då för MRCP, som är en förkortning för det engelska namnet magnetic resonance cholangiopancrearticography.

PTC är en form av röntgen där läkaren bara röntgar gallgången.

Läkaren sticker in en nål i levern och i en gallgång. Nålen gör att läkaren kan placera en tunn plastslang i gallgången, och genom den kan kontrastvätska sprutas in. Kontrastvätskan behövs för röntgenundersökningen. Genom plastslangen kan läkaren även ta bort stenar i gallgången.

Du kommer att vara sövd under undersökningen. Du blir kvar på sjukhuset över natten, ibland längre.

PTC är en förkortning för det engelska namnet percutan transhepatic cholangiography.

Gallblåseröntgen används numera mycket sällan. Undersökningen tar längre tid att göra än en ultraljudsundersökning, men en fördel är att den visar hur gallblåsan fungerar.

Innan undersökningen får Du ta tabletter med kontrastmedel. Kontrastmedlet fyller gallblåsan om den fungerar som den ska, och läkaren kan se den på en bildskärm.

Gallstenar behöver inte behandlas om de inte ger besvär. De behöver inte heller behandlas om de upptäcks av en slump när Du undersöks för något annat.  

Du får du smärtstillande antiinflammatoriska läkemedel som minskar eller tar bort smärtan, så kallade NSAID eller coxhämmare. Exempel på sådana är läkemedel som innehåller ibuprofen, diklofenak eller naproxen. Du kan få starkare läkemedel mot smärtan om de inte hjälper.

Du kan ta läkemedlen som stolpiller eller med hjälp av sprutor om Du mår illa och inte kan svälja tabletter.

Du får också råd om hur Du ska äta och dricka för besvären inte ska komma tillbaka. Du blir kallad till mer utredning om läkaren vill undersöka Dig ytterligare.

Ibland kan Du behöva opereras.

Här är exempel på när det kan bli en operation:

Om Du ofta har besvär, framför allt gallstensanfall

Om gallblåsans vägg blivit förkalkad

Om Du haft gulsot på grund av gallstensbesvären

Om gallblåsan, gallgångarna eller bukspottkörteln blivit inflammerade på grund av gallsten

Vid en galloperation tar läkaren bort hela gallblåsan med gallstenarna. Oftast opereras Du med så kallad titthålsteknik.

Om Du har sten i gallgången kan läkaren ta bort dem med ERCP-teknik. Det kan göras före en galloperation, men även i samband med en galloperation.

Det finns andra behandlingsmetoder, men de används mycket sällan eftersom de inte är särskilt effektiva.

Här är några exempel:

Läkemedel som kan lösa upp stenarna

Stötvågor från en speciell ultraljudsapparat som kan krossa stenarna

Du kan behöva vård på sjukhus

Du måste vårdas på sjukhus och få antibiotika om Du har fått en infektion i en gallgång på grund av gallstenar. Detta ger oftast hög feber.

Det finns en viss risk att besvären fortsätter, trots att Du har blivit behandlad med läkemedel eller har blivit opererad. Det beror på att gallvägarna finns kvar, och att Du kan få kramper även om Du har blivit opererad.

I så fall kan Du ta samma smärtstillande och kramplösande läkemedel som Du använde innan operationen. Du bör också tänka på vad Du äter och försöka undvika sådant som Du tidigare har fått besvär av.

Kontakta en läkare om Du ändå inte blir av med besvären. Det är för att utreda om det kan finnas andra orsaker till att Fu har ont.

Gallblåsan ser ut som ett litet päron som ligger på leverns baksida. Gallblåsegången från gallblåsan mynnar via den gemensamma gallgången ut i tolvfingertarmen och här töms gallan ut.

Gallan är en vätska som behövs vid matsmältningen för att finfördela fettet Du får i Dig med maten. Därefter bryts fettet ner ytterligare och kan tas upp från tarmen.

Galla bildas i levern. Varje dag bildas en halv till en liter galla. Den nybildade gallan lämnar levern och lagras i gallblåsan, om den fungerar som den ska.

Från gallblåsan går gallblåsegången ihop med levergången från levern och bildar en gemensam gallgång. Den mynnar i den del av tunntarmen som kallas tolvfingertarmen, och här töms gallan ut.

Galla kommer bara ut i tolvfingertarmen när fet mat ska brytas ner. En ringmuskel vid öppningen till tunntarmen hindrar att gallan kommer ut vid andra tillfällen. Ringmuskeln kallas också för sfinkter.

En sjuk eller bortopererad gallblåsa gör att gallan töms till tarmen hela tiden.

Gallan koncentreras när den lagras i gallblåsan. Därför kan halten av gallsalter och andra ämnen bli så hög att de bildar kristaller. Kristallerna byggs på så att de blir större och större, och på så sätt bildas gallstenar.

Storleken på gallstenarna kan vara från några millimeter till någon centimeter. Färgen kan vara gul-vit eller brun-svart, beroende på vad stenarna innehåller. Du kan ha flera stenar samtidigt, eller en enda stor sten.

Du kan ha små gallstenar utan att känna något. De kan följa med gallan ut i tarmen och lämnar kroppen när du bajsar.

Större stenar kan orsaka problem på olika sätt, det vanligaste är att Du får ont. När du har ätit fet mat drar gallblåsan och gallgångarna ihop sig för att pressa ut galla. Trycket stiger i gallblåsan och i gallvägarna om en sten ligger i vägen och hindrar gallan från att komma ut. Det ökade trycket gör att Du får ont, ett så kallat gallstensanfall.

Stenarna och det ökade trycket kan även irritera gallblåsans väggar så att Du får en inflammation i gallblåsan.

Stenarna kan också fastna i en gallgång och hindra att gallan kommer igenom gallgångarna. Det sker oftast vid mynningen till tarmen där det är som smalast.

En sten som täpper till levergången eller den gemensamma gallgången kan göra att Du får en form av gulsot. Gulsoten går över när hindret minskar, ofta när gallstenen har tagits bort.

En igentäppt gallgång kan bli infekterad och Du får då hög feber. Då behövs vård på sjukhus och antibiotika. Ofta måste Du opereras eller genomgå en ERCP för att gallstenen i gallgången ska kunna tas bort.

Orsaken till att gallstenar bildas hos vissa men inte hos andra är fortfarande inte klarlagt.

Följande saker ökar risken för gallsten:

Övervikt

Förhöjda halter av blodfetter

Att snabbt ha minskat i vikt

Vissa sjukdomar, t ex leversjukdomar eller inflammatorisk tarmsjukdom som Crohns sjukdom

Genetiska anlag för sjukdomen

Att äta mycket fet mat

Gravida får oftare gallsten. Det beror bland annat på att innehållet av kolesterol i gallan ökar under graviditeten, och därmed bildas stenar lättare.

Fråga Din läkare vilka läkemedel som Du kan använda om Du är gravid och brukar ha gallstensbesvär. Du kanske inte kan ta de läkemedel som Du brukar.

För att Du ska kunna vara aktiv i Din vård och ta beslut är det viktigt att Du förstår informationen Du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om Du inte förstår. Du kan också be att få informationen utskriven så att Du kan läsa den i lugn och ro.

Även barn ska få vara delaktiga i sin vård. Ju äldre barnet är desto viktigare är det.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om Du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om Du har en hörselnedsättning.

Pasta med sojabönor och citron

Vegetarisk pasta med valnötter och sojabönor som är god, fräsch och lättlagad. Den som vill ha extra sting strör över lite torkade chiliflakes.

4 portioner

300 gr pasta gnocchi

40 gr valnötter

2 vitlöksklyftor

1 msk smör

250 gr frysta sojabönor

180 gr babyspenat

150 gr färskost naturell

1½ dl matlagningsgrädde

Rivet skal och saft av 1 liten citron

Salt

Chili flakes

Koka pastan enligt anvisning på förpackningen. Grovhacka nötterna och rosta dem i en torr varm stekpanna, låt svalna. Skala och finhacka vitlöken och stek den i smör. Tillsätt sojabönor och spenat och låt det fräsa med några minuter. Rör ner färskost och grädde. Tillsätt citronskal och saft, smaka av med salt. Blanda såsen med pastan. Strö över chiliflakes och valnötter vid servering.

Dagobert

En dagobert ska vara så hög och maffig som möjligt. Ta tillvara på det Du har i kylskåpet och fyll Din macka efter tycke och smak. Var bara noga med att alla olika pålägg passar ihop med varandra.

1 stycken

4 rädisor

1 gurka

1 rödlök

1 avokado

6 skivor formbröd

50 gr rotfruktschips eller potatischips, saltade

80 gr salami

Krispsallad

100 gr dackeost

Smörgåskrasse

Oliver

150 gr färskost Jalapeño

Chili flakes

Skiva alla grönsakerna. Fördela påläggen på brödskivorna och lägg alla mackor på varandra.

Morotsrulltårta

Denna morotsrulltårta är snabbare att baka än den klassiska morotskakan, men med de rätta smakerna. Rulltårtan är smaksatt med kanel och ingefära, och den fluffiga frostingen får frisk smak av finrivet citronskal. Skär morotsrulltårtan i generösa bitar och bjud in till fikakalas.

12 bitar

2 ägg

2 dl strösocker

100 gr morot, cirka 2 dl finriven

½ dl rapsolja

2 dl vetemjöl

1 tsk vaniljsocker

1 tsk malen kanel

½ tsk malen ingefära

1 tsk bikarbonat

1 tsk bakpulver

Fyllning:

75 gr smör, rumsvarmt

1½ dl florsocker

1 tsk vaniljsocker

250 gr färskost naturell

1 citron, finrivet skal

Sätt ugnen på 225° eller 200° varmluft. Lägg bakplåtspapper på en plåt. Vispa ägg och socker luftigt med elvisp. Skala och finriv morötterna. Rör ner morötter och olja i äggsmeten. Blanda alla torra ingredienser i en bunke. Sikta ner i smeten och vänd ner med en slickepott. Bred ut smeten på bakplåtspappret. Grädda mitt i ugnen 5-7 minuter. Strö lite strösocker över kakan. Vänd upp kakan på ett nytt bakplåtspapper. Dra bort pappret kakan gräddats på och låt svalna.

Fyllning:

Vispa smör, florsocker och vaniljsocker vitt och poröst med elvisp. Tillsätt färskost och citronskal och vispa till en slät kräm. Bred fyllningen över den kalla morotskakan. Rulla försiktigt ihop från långsidan med hjälp av bakplåtspappret. Låt rulltårtan ligga kallt minst 1 timme, inrullad i bakplåtspappret. Skär upp morotsrulltårtan i bitar.

Surdegspizza

Surdegspizzadegen ger själva pizzan en lite mer seg och tuggig konsistens än den klassiska pizzadegen. Det tar lite tid att få klar degen men det är det värt. Toppa Din surdegspizza med det Du gillar allra bäst. Vi har toppat denna med crème fraiche i botten, ädelost, parmesan och sist riven mozzarella. Enklet och gott.

2 stycken

1⅙ dl vatten, ljummet

50 gr aktiv starter av surdeg på vete

⅔ tsk salt

200 gr vetemjöl special, gärna ekologiskt eller stenmalet

Topping till quattro formaggi:

100 gr mozzarella

1 färsk mozzarella á 125 gr

50 gr Kvibille ädel grädd

Pizzadeg:

Blanda vatten, surdegsgrund, salt och mjöl i en bunke. Arbeta tills degen är väl blandad. Täck bunken med lock eller plastfolie och låt vila 1 timme i rumstemperatur. Ta tag i degens kant och stäck degen rakt upp och vik över in mot mitten. Gå varvet runt och vik hela degen. Gör detta ytterligare två gånger med 30 minuter mellanrum. Låt sedan degen vila i bunken cirka 1 timme i rumstemperatur. Smörj en stor eller flera små plastlådor (med lock) med lite olja. Forma degen till runda bullar som är spända och släta på ytan. Lägg i lådan och sätt på lock. Låt jäsa 8-12 timmar i kylskåp. Har de inte jäst tillräckligt kan degen gärna jäsa i rumstemperatur cirka 2 timmar. De ska se lite luftiga ut när de är färdigjästa.

Topping till quattro formaggi:

Sätt ugnen på 250° eller 225° varmluft med en pizzasten, pizzastål eller ugnsplåt i övre delen av ugnen. Låt degbitarna få rumstemperatur innan pizzorna bakas ut. Degen ska inte kavlas utan tryckas ut med händerna. Låt kanten vara orörd så den kan resa sig fint i ugnen. Lägg en pizza i taget på en pizzaspade eller på ett bakplåtspapper på en plåt eller skärbräda. Strö på riven ost, bitar av mozzarella och smulad ädelost. Grädda pizzorna cirka 5 minuter. Ha koll så de inte bränns. Riv över pecorino och servera direkt.

Femminuters mac and cheese

Ibland bara måste man få sig en riktigt snabb pasta och då passar denna mac and cheese alldeles utmärkt. Blanda makaroner, vatten och salt i en microtålig kopp. Micra några minuter och blanda sedan ner mjölk. På bara några minuter kan Du njuta av en krämig och smakrik mac and cheese. Toppa med rostad lök för extra krisp.

1 portioner

½ dl makaroner, gärna fullkorn

1 dl vatten

½ krm salt

2 msk standardmjölk

1 dl riven ost

Svartpeppar

Topping:

1 msk finskuren färsk gräslök

1 msk rostad lök

Blanda makaroner, vatten och salt i en mugg som tål mikrovågsugn. Sätt in muggen i mikron och mikra på full effekt 5 minuter. Blanda ner mjölk och ost. Mikra i ytterligare cirka 1 minut. Rör om och smaka av med svartpeppar. Toppa Din mac and cheese med gräslök och rostad lök.

Drumsticks med ingefära och chili

Drumsticks med het och god kryddblandning. Med lite smörpapper och en bit snöre gör Du dessa drumsticks till ätvänliga, kladdfria paket.

4 portioner

8 kycklingben

Kryddblandning:

2 msk smör- och rapsolja

½ tsk salt

1 vitlöksklyfta

Rivet skal av 1 lime

1 tsk malen ingefära

1 msk flytande honung

1 tsk chili flakes

Ingefära & chilisås:

2 dl crème fraiche

2 msk sweet chilisås

1 tsk finriven färsk ingefära

1 tsk japansk soja

1 pressad vitlöksklyfta

Sätt ugnen på 200° eller 180° varmluft. Rör ihop kryddblandningen. Lägg kycklingbenen på en plåt med bakplåtspapper och pensla dem med kryddblandningen. Stek i mitten av ugnen 30–35 minuter. Blanda ingredienserna till såsen. Servera kyckling och sås med grönsaker, t ex körsbärstomater, paprika eller morötter.

Tortellinigratäng med svamp och franska örter

En krämig och mättande tortellinigratäng som dessutom är lättlagad. Toppa denna vardagsfavorit med grönsaker som är i säsong.

4 portioner

500 gr färsk tortelini

3 dl tomatsås

2 dl crème fraiche franska örter

150 gr riven ost

Till servering:

200 gr trattkantareller eller annan svamp i säsong

50 gr grönkål

2 vitlöksklyftor

2 msk smör

Salt och svartpeppar

Värm ugnen till 225° eller 200° varmluft. Koka pastan 2 minuter och låt rinna av. Häll tomatsåsen i en ugnsform, cirka 10x15 cm. Blanda pastan med såsen i formen. Bred på crème fraiche och strö över ost. Gratinera mitt i ugnen 12-15 minuter. Ansa svampen och dela grönkålen i mindre bitar. Skala och finhacka vitlöken. Lägg svampen i en het stekpanna. Fräs cirka 4 minuter. Tillsätt smör, grönkål och vitlök. Fräs ytterligare cirka 4 minuter och smaka av med salt och peppar. Toppa tortellinigratängen med svampfräset och servera direkt.

Vinterkräksjuka, calicivirus

Vinterkräksjukan orsakas av calicivirus och sprids mycket lätt. Blir Du sjuk räcker det ofta med att vila och att dricka ordentligt. Du blir oftast bättre inom ett till tre dygn. Ett bra sätt att undvika smitta är att tvätta händerna noga med tvål och vatten.

Vinterkräksjuka är som mest aktuell mellan november och april. De flesta blir sjuka mellan januari och mars. Det är därför den kallas för vinterkräksjuka. Men Du kan få vinterkräksjuka hela året. Vinterkräksjukan är den vanligaste typen av magsjuka i Sverige. Men Du kan också bli magsjuk av andra orsaker. 

Symtomen vid vinterkräksjuka kommer ofta snabbt. Du blir oftast bättre inom några dagar. 

Du får oftast flera av följande symtom:

Illamående

Kräkningar

Ont i magen

Diarréer

Ont i kroppen.

Feber

Huvudvärk

De flesta som får vinterkräksjuka behöver inte söka vård, utan blir friska efter några dagar. Men det finns några saker som är viktiga att tänka på.

Du behöver dricka mer vätska än vanligt när Du har vinterkräksjuka. Det gäller framför allt om Du har feber eller om det är varmt väder.

Att inte dricka tillräckligt vid magsjuka kan leda till vätskebrist och uttorkning. Äldre personer och barn är extra känsliga. 

Drick lite vätska i taget. Använd en matsked om Du har svårt att få i Dig vätskan.

Det kan vara bra att dricka vätskeersättning om Du har kraftiga diarréer. Du kan köpa vätskeersättning på ett apotek, eller så kan Du blanda till den själv.

Drick gärna extra så länge Du har diarré.

Pröva att äta vanlig mat när Du känner dig bättre och kan börja äta igen. Börja med små portioner.

Att ha diarré kan leda till att det svider och gör ont runt ändtarmsöppningen. 

Du kan då pröva följande för att lindra:

Tvätta eller duscha rumpan i stället för att torka med papper. Torka Dig försiktigt efteråt, gnid inte

Smörj runt ändtarmsöppningen med en fet kräm eller salva

De allra flesta som har magsjuka behöver inte söka vård eftersom besvären brukar gå över efter några dagar.

Ring en vårdcentral eller telefonnummer 1177 för sjukvårdsrådgivning om något av följande stämmer in på Dig:

Du känner dig mycket trött och svag

Du har haft diarré i mer än en vecka

Du kräks mer än ett dygn utan att det avtar

Du är magsjuk och använder läkemedel mot hjärtsvikt, diabetes, högt blodtryck eller en annan allvarlig sjukdom

Du är torr i munnen, törstig, kissar lite och har mörk urin. Det kan vara tecken på att Du har vätskebrist

Ring telefonnummer 1177 om Du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan Du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var Du kan söka vård.

Många mottagningar kan Du kontakta genom att logga in.

Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om Du har ett eller flera av följande symtom:

Du har blodiga diarréer

Du har hög feber och frossa

Du har svåra magsmärtor som inte går över trots att Du har kräkts eller har haft diarré

Om det är stängt på vårdcentralen eller den jouröppna mottagningen, sök vård på en akutmottagning

Vinterkräksjuka är mycket smittsamt. Ring därför alltid mottagningen innan Du åker dit. Då kan mottagningen förbereda Ditt besök och se till att Du inte smittar andra.

Se till att vara helt frisk innan Du går tillbaka till arbete, skola eller andra aktiviteter. Stanna hemma i minst ett dygn efter att Du senast kräktes eller hade diarré.

Barn som går på förskola eller familjedaghem kan komma tillbaka när de äter som vanligt och det har gått minst två dygn utan att de har kräkts eller har haft diarré.

Barn som går i skolan ska stanna hemma i minst ett dygn efter att de har blivit friska.

Hur länge barnet ska vara hemma beror på barnets ålder och mognad. Risken att smitta minskar om barnet kan ta hand om sin egen hygien, t ex gå på toaletten själv och tvätta händerna efteråt. Det är därför rekommendationerna skiljer sig åt.

Personer i samma hushåll som är friska behöver inte stanna hemma för att undvika att smitta andra. Men det är viktigt att tvätta händerna noga och att gå hem direkt om Du får symtom.

Om det finns många sjuka barn på en förskola eller ett familjedaghem kan spridningen av smitta begränsas genom att friska syskon som går på samma förskola eller familjedaghem stannar hemma. Varje kommun och enskild förskola bestämmer vilka regler de vill ha.

Vinterkräksjuka är mycket smittsam. 

Den kan spridas på olika sätt:

Genom kontakt med smittade personer

Genom mat och dryck som hanterats av en person som är sjuk.

Genom dricksvatten eller mat som sköljts i förorenat vatten och sedan inte tillagats, t ex frysta bär. Livsmedelsverket rekommenderar att frysta importerade hallon ska kokas innan de äts. Viruset som orsakar vinterkräksjuka förstörs vid temperaturer över 70 grader, men inte vid frysning.

Det tar vanligtvis mellan 12 och 48 timmar från det att Du blir smittad tills Du blir sjuk. Den tiden kallas också för inkubationstiden.

Du kan få ett kortvarigt skydd mot vinterkräksjukan när Du har varit sjuk. Men Du kan bli sjuk flera gånger under en vinter.

Vissa personer verkar aldrig få vinterkräksjuka även om de utsätts för viruset. Det beror troligtvis på en medfödd motståndskraft.

Det här kan Du göra för att minska risken för att bli smittad eller smitta andra:

Tvätta alltid händerna noga med tvål och vatten efter toalettbesök, före måltider och efter att ha tagit i föremål eller på ytor som kan ha virus på sig. Det räcker inte med att använda handsprit för att hindra smittan av vinterkräksjuka

Använd flytande tvål och torka händerna med en egen handduk eller pappershanddukar

Undvik att laga mat så länge Du har kräkningar eller diarréer

Undvik att besöka personer som har vinterkräksjuka

Gör det till en vana att tvätta händerna när du kommer hem. Att tvätta händerna är effektivt för att få bort både virus och bakterier. 

Tvätta också händerna i samband med följande aktiviteter:

Efter att Du har varit på toaletten

Efter att Du har hjälpt någon på toaletten

Innan Du börjar laga mat

Efter att Du har hanterat rått kött

Vinterkräksjuka beror på calicivirus. Det finns två typer av calicivirus, norovirus och sapovirus. Norovirus är vanligare. Du får samma symtom, oavsett vilket virus som har orsakat vinterkräksjuka.

Som patient har du enligt patientlagen möjlighet att påverka Din vård.

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning Du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.

För att Du ska kunna vara delaktig i Din vård och behandling är det viktigt att Du förstår informationen Du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om Du inte förstår.

Även barn ska vara delaktiga i sin vård. Ju äldre barnet är desto viktigare är det.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om Du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om Du har en hörselnedsättning.

Lasagne i långpanna

Lasagne som räcker till många personer eller fler måltider. Perfekt att frysa in i portionsförpackningar

Sätt ugnen på 225° eller 210° varmluft. Skala och hacka löken och vitlöken. Fräs mjuk i smör- och rapsolja i en stekpanna. Lägg i köttfärsen och stek den under omrörning så att den smular sig. Tillsätt krossade tomater, tomatpuré, oregano, peppar och buljongtärningar. Låt såsen koka cirka 5 minuter. Vispa ut mjölet i hälften av mjölken i en kastrull. Häll i resten av mjölken och låt det koka upp under vispning. Låt såsen koka cirka 3 minuter. Rör ner 5 dl av osten och smaksätt med salt. Varva köttfärssås, ostsås och lasagneplattor i en smord långpanna med raka kanter cirka 30x40 cm. Avsluta med sås. Strö över resten av osten. Grädda i nedre delen av ugnen cirka 30 minuter. Låt lasagnen kallna, skär i portionsbitar, slå in i folie och frys in.

Receptet gäller för 10 portioner

750 gr köttfärs

4 gula lökar

2 vitlöksklyftor

Smör- och rapsolja

800 gr krossade tomater

4 msk tomatpuré

1 msk örtkryddor, t ex oregano, basilika, timjan

2 krm svartpeppar

2 tärningar grönsaksbuljong

20 lasagneplattor

Ostsås:

1 dl vetemjöl

1½ liter standardmjölk

7 dl riven ost

1 tsk salt

Grattis Stina Ekblad på Din 71 årsdag

Grattis Leon Pålsson Sälling på Din 22 årsdag

 

Karens kaffedessert

En deciliter kaffe, en halv deciliter vispad grädde och 10 gr mörk 70% choklad ger 250 kcal och 4,8 gr kolhydrater. De flesta kolhydraterna kommer från chokladen.

4 dl kaffe (starkt)

4 tsk gelatinpulver

2 dl vispgrädde

40 gr mörk choklad, högprocentig

Koka kaffet, rör i gelatinpulvret och fördela i 4 glas. Ställ i kyl tills det stelnar. Riv eller hacka chokladen och vispa grädden. Spritsa eller klicka grädden på det stelnade kaffet, strö över riven choklad. Du tar riven choklad efter samvete. 10 gr per person är bara ett förslag.

Banana split à la LCHF

4 portioner

2 dl grädde

1 banan

2 dl pekannötter

Chokladsås

1 dl kakao

1 dl grädde

0,5 dl vatten

0,5 krm salt

25 gr smör

1-2 msk honung (eller lite stevia)

Börja med chokladsåsen. Vispa samman kakao, grädde, vatten och salt i en kastrull. Koka upp. Låt småputtra på låg värme ett par minuter under fortsatt vispning. Ta såsen från värmen och rör ner smöret. Smaksätt med honung eller stevia till önskad sötma. Låt såsen svalna något innan serveringen. Vispa grädden ganska fast och skär bananen i små bitar. Varva grädde, banan och nötter i små skålar. Ringla över chokladsåsen.

Hel ugnsbakad lax med smörsås, spritärter, vit saltgurka och savoykålsallad

Ugnsbakad lax med smörsås med laxrom samt en kålsallad marinerad i mormors dressing.

4-6 portioner

1 hel lax med huvud (à 4-5 kg)

Salt

Peppar

Smörsås, beurre blanc

1 schalottenlök, finhackad

0,5 dl vitvinsvinäger

0,5 dl vitt vin

300 gr smör, rumstempererat

4 msk laxrom

2 msk gräslök, finskuren

Salt

Peppar, ur kvarn

Savoykål med spritärtor samt vit saltgurka och mormors dressing

1 ljus sommarsavoykål

1 l färska ärter, spritade

4 vita saltgurkor (färsk kindagurka)

1 knippe dill

1 ask ärtskott

1 msk havssalt

Dressing

1 msk ättiksprit 12%

2 msk strösocker

3 msk vatten

Servering

Färskpotatis, kokt

Värm ugnen till 190 grader. Smöra en bit dubbel aluminiumfolie och lägg på en plåt. Lägg laxen på folien. Gnid in buken och sidorna med lite havssalt och svartpeppar ur kvarn. Stick in en digital stektermometer nära benet på den tjockaste delen av fisken. Sätt in plåten i ugnen och baka laxen i 30–35 minuter eller tills kärntemperaturen är 55 grader. Låt vila i ett par minuter och lossa sedan skinnet försiktigt. Håll laxen varm under folie.

Smörsås

Fräs schalottenlöken med en klick smör i en kastrull. Häll i vinäger och vitt vin och koka ihop vätskan, reducera den, tills cirka 3 msk återstår. Tillsätt det rumstempererade smöret i klickar under ständig vispning tills såsen blir simmig och len. Smaksätt med salt och peppar. Tillsätt den hackade gräslöken och rommen vid servering.

Sallad

Skär bort stammen på kålen och riv bladen grovt. Lägg i ett durkslag, salta lite lätt och låt kålen stå och vattna av sig i cirka 10-15 minuter. Skölj bort saltet och krama kålen torr, lägg i en skål. Pilla ärtorna och lägg ärtorna på kålen, skiva saltgurkan tunt på mandolin eller osthyvel, klipp över dillen och ärtskott.

Dressing

Häll alla ingredienser till mormors dressing i en burk med lock, skaka tills sockret löst sig. Häll över kålsalladen, vänd runt så att dressingen marinerar salladen. Servera till laxen med kokt färskpotatis och smörsås.

Enkel mockatårta

En smarrig mockatårta som Du kan söta med sötrix eller stevia. 

Tårtbotten

3 ägg

3 msk sötrixflor och 0,25 krm stevia

100 gr osaltat smör

1 dl vispgrädde

0,5 dl kokosmjöl

2 dl hasselnötter, malda

1,5 tsk bakpulver

0,5 tsk vaniljpulver

Mockakräm

3 äggulor

3 msk sötrixflor och 0,5 krm stevia

0,5 tsk vaniljpulver

3 tsk snabbkaffepulver

1,5 dl vispgrädde

225 gr osaltat smör, mjukt

Garnering

Rå choklad

Tårtbotten

Vispa ägg och sötning pösigt. Smält smöret tillsammans med grädden. Häll ner smörgrädden i äggsmeten och vispa. Blanda övriga ingredienser i en skål och häll sedan ner det i smeten. Smöra och bröa (pofiber) en springform, cirka 24 cm i diameter, eller kläm fast ett bakplåtspapper. Häll smeten i formen. Grädda i 175 grader i 10–15 minuter. Låt svalna och dela sedan kakan i två bottnar.

Mockakräm

Vispa ihop äggulor, sötning, vaniljpulver, snabbkaffepulver och grädde i en kastrull. Sjud det hela under ständig omrörning tills krämen tjocknar. Obs, den får ej koka. Ta bort från värmen och låt svalna lite. Rör ner smöret lite i taget. Ställ krämen kallt, rör då och då. Krämen tjocknar ju kallare den blir. Bred 1/3 av krämen mellan bottnarna och resten ovanpå tårtan. Grovriv råchoklad och strö över. Förvara tårtan kallt.

LCHF Kladdkaka

Kladdkaka enligt LCHF,  en god chokladkaka med kokos och hasselnötter istället för socker Söta lite med stevia om Du vill. 

6 ägg

300 gr mörk choklad 70%

Eventuellt en knivsudd stevia eller 3 msk honung

1 dl vispgrädde

1 dl cashewnötter, grovt hackade

2 dl hasselnötter, hackade

1 dl riven kokos, till formen

Smör, till formen

2 dl vispgrädde

200 gr hallon

Sätt ugnen på 200 grader. Smörj och kokosströ en ugnsfast form med löstagbar botten. Separera äggvitorna från gulorna och vispa vitorna till ett hårt skum. Hacka chokladen grovt och smält den sedan i vattenbad. Rör ner gulor, stevia eller honung, grädde och nötter. Vänd försiktigt ner äggvitorna i chokladsmeten och blanda väl. Grädda i mitten av ugnen 15–25 minuter. Låt svalna i formen och låt stå i kylskåp en timme före servering. Pudra med kakao och servera med vispad grädde och färska hallon.

Annas nyttiga glass

En nyttig glass helt utan socker och tillsatser som Fu enkelt gör själv, med eller utan glassmaskin. Passar både glassälskare, sockerberoende och LCHF-are. Tips. Gör Du glass utan glassmaskin är det väldigt lätt att glassen blir hård och isig. Var noga med att röra om ofta när Du ställt in den i frysen för att minska iskristallerna.

2 portioner

3 äggulor

3 dl grädde, (ekologsik)

2 dl yoghurt (ekologisk)

2 dl blandade bär, valfria

0,5 tsk vaniljpulver

Vispa grädde och äggulor var för sig. Mixa bär och yogurt. Vänd ned äggulor samt grädde i bärmixen. Lägg ned i glassmaskin eller vänd ned i skål och sätt in i frysen. Väljer Du att göra glassen utan glassmaskin, rör om glassen ofta i frysen.

Snabb korvgryta à la LCHF

En snabblagad och god gryta med falukorv. 

4 portioner

1 gul lök

1 purjolök

2 klyftor vitlök

2 msk smör

600 gr falukorv

3 dl grädde

3 msk tomatpuré

1 msk soja (sockerfri)

1 krm svartpeppar, grovmalen

Eventuellt 1 tsk sambal oelek (stark, valfritt)

1 msk kalvfond

Salt

Svartpeppar, nymald

Rucolasallad

Skär lök, vitlök och purjolök i skivor och stek dem mjuka i smör på låg värme i en gryta. Skär korven i 1 cm tjocka skivor och halvera dem. Höj värmen och stek korven tillsammans med löken. När korven fått lite färg, slå på grädden och smaka av med kryddor och fond. Låt det koka ihop i 5–10 minuter. Servera toppad med rucola tillsammans med blomkålsris.

Enkelt blomkålsris

Riv ett stort blomkålshuvud på den grövsta sidan av rivjärnet.

Släpp sedan ner i kokande vatten cirka 10 sekunder. Häll av i durkslag.

Pelle Janzon

Klassisk förrätt med bankad oxfilé, löjrom och äggula. Riktigt lyxigt och gott.

4 portioner

250 gr oxfilé

1 rödlök, finhackad

1 knippe gräslök, finhackad

120 gr löjrom

Salt

Malen svartpeppar

4 ägg

Eventuellt crème fraîche, några klickar (till servering (cirka 0,5 dl))

Parmesanbröd till servering

Plastfilm

Putsa oxfilén fri från senor. Skär köttet i 4 tunna skivor, banka ut den mellan plastfolie. Eftersom oxfilén är ett så mört kött, var försiktig när Du bankar ut det så att det inte går sönder (använd en köttbankare eller baksidan av en kastrull). Ta bort översta lagret av plastfilm och vänd upp köttet på fyra tallrikar, klicka över löjromen och eventuellt crème fraiche, strö över gräslök och rödlök. Salta och peppra över köttet. Skira (separera gula och vita) äggen och servera äggulorna i skalet vid sidan om att lägga på köttet.

Pizzamuffins

Mumsiga pizzamuffins med tomat, cottage cheese och riven ost. Glutenfria variera fyllningen som Du vill. Perfekt till mellanmål. 

16 stycken

8 ägg

1 dl vispgrädde

1 dl cottage cheese

1 dl ost, riven

1 tsk bakpulver

1 krm oregano

Salt

Peppar

Topping

Cirka 1,5 dl fetaost (alternativt mozzarella)

Cirka 1,5 dl salami (alternativt skinka)

1 msk tomatpuré

8 körsbärstomater

Sätt ugnen på 200 grader. Blanda ägg, grädde, cottage cheese, riven ost, bakpulver, oregano, salt och peppar i en bunke. Tärna osten. Skär korv eller skinka i små bitar. Blanda ner i smeten tillsammans med tomatpuré. Fördela smeten i muffinsformar. Toppa med en halv tomat och grädda mitt i ugnen i cirka 20 minuter.

Osttyp mozzarella, feta eller hushållsost

Salami, chorizo eller skinka

Tomatpuré

Lammfärsbiffar med ost, ramslökssås och grillad sparris

Smarriga lammfärsbiffar som fylls med västerbottensost. Till serveras grillad sparris samt en creme fraichesås med ramslök och vitlök.

4 portioner

Biffar

800 gr lammfärs

Cirka 1 dl grädde

1 dl gul lök, skalad och finskuren

1 dl Västerbottensost, riven (gräddost t ex Västerbotten eller åländsk Kastellholmsost)

1 msk persilja, skuren

1 klyfta vitlök

Salt

Peppar

Ramslökssås

2 dl crème fraîche

1 klyfta vitlök

2 msk ramslök, skuren

Salt

Peppar

Grillad sparris

Grön sparris

Smör

Flingsalt

Biffar

Blanda färs, grädde, gul lök, ost och persilja. Skala och pressa i vitlök, smaka av med salt och peppar. Forma till biffar och grilla på medelvärme.

Sås

Rör ner skalad och pressad vitlök samt ramslök i creme fraichen. Smaka av med salt och peppar.

Sparris

Om det behövs, skala sparrisen. Grilla den sedan och vänd den i lite smält smör. Glöm inte att salta.

Stekt torsk med vitvinssås, bacon och svamp provencale

Lättlagad bjudmiddag med fantastiska smaker där salt och krispig bacon möter gräddig vitvinssås, stekt torskrygg och vitlöksfrästa champinjoner.

4 portioner

600 gr torskrygg (eller torskfilé)

Smör, till stekning

Salt

140 gr bacon

Vitvinssås

1 bananschalottenlök

3-4 kvistar färsk timjan

3 dl vitt vin

4 dl vatten

1 fiskbuljongtärning

4 dl vispgrädde

Smör, till stekning

Salt

Svamp provencale

400 gr skogschampinjoner

1 dl färsk persilja, finhackad

2 klyftor vitlök, riven

50 gr smör

Salt

Svartpeppar, nymalen

Garnering

Färsk timjan (eller persilja)

Salta fisken runt om. Låt stå och rimma medan du fortsätter med resten. Strimla och stek baconet knaprigt i en stekpanna. Ta upp och låt rinna av på hushållspapper. Skala och finhacka schalottenlöken. Fräs den i smör tillsammans med färska timjankvistar så att löken blir mjuk och glansig utan att den tar färg. Tillsätt vinet och låt koka ned till hälften. Tillsätt vattnet och smulad fiskbuljongtärning. Låt såsen koka ned till hälften igen. Koka under tiden en ”creme double”, det gör Du genom att koka grädden i en separat kastrull tills den kokat ned till hälften (cirka 2 dl) och blivit krämig. Sila av såsen. Rör ihop såsen med Din "creme double" och smaka av med salt. Skär champinjonerna fint. Stek dem i en torr panna tills lite vätska kokat bort. Lägg sedan i smör, hackad persilja och riven vitlök. Låt fräsa ihop. Smaka av med salt och peppar. Stek fisken i smör på medelhög värme i en stekpanna. Ös fisken med smöret hela tiden. Fisken är klar när innertemperaturen når 48 grader. Servera Din smörstekta torsk med den härligt krämiga vitvinssåsen, svamp provencale och knaperstekt bacon. Dekorera med färsk timjan eller persilja.

Chili con carne med svarta bönor

Bönorna i denna chili con carne innehåller en del kolhydrater, men då de påverkar blodsockret i ett lugnt tempo är det många som kan äta bönor utan att suget triggas. Känner Du att mängden kolhydrater blir för stor så gör Din chili con carne med stekt svamp i stället för bönor

4 portioner

500 gr köttfärs

2 gula lökar

2 klyftor vitlök

2 röda paprikor

2 tomater (stora)

1 förpackning kidneybönor

1 förpackning svarta bönor

2 msk smör

0,5 dl tomatpuré

500 gr krossade tomater

1-3 krm salt

2 krm peppar

1 tsk starkt paprikapulver (eller chilipulver)

Till servering:

Crème fraîche

Salladsmix

Skala och finhacka lök och vitlök. Skölj, kärna ur och tärna paprikan. Tärna tomaterna. Sila och skölj bönorna noggrant. Fräs lök, vitlök, köttfärs och tomatpuré i smör. Tillsätt krossade tomater, tärnade tomater, bönor, salt, peppar och chilipulver. Låt småputtra i 10 minuter. Servera med en stor klick crème fraîche och en god sallad.

Proteinsmoothie med ägg

Mättande smoothies med rått ägg i, bra tillskott på protein och vitaminer.

1 kanna

1,5 dl frusna jordgubbar

1 dl fryst mango

1 dl frusna blåbär

1 banan, skalad

1 apelsin, skalad

2 dl havredryck

1 ägg

Lägg alla ingredienser i en blender och mixa till en jämn smoothie.

Räkröra i avokado

Både gott och nyttigt. Det svåraste med avokadorecept är nog att köpa avokado som är perfekt mogen. De ska vara relativt mjuka när man klämmer på dem men inte så mjuka att de är mörka inuti. Är de för hårda måste du vänta, en omogen avokado är en katastrof att äta.

4 portioner

2 ägg, hårdkokta

2 avokador

4 dl skalade räkor

3 msk majonnäs

1 dl crème fraîche

1 tsk citron, saft

0,5 tsk paprikapulver

1 krm salt

1 krm svartpeppar

Dill, till garnering

Gräslök, till garnering

Dela avokadofrukterna, ta bort kärnorna och gröp ur köttet. Mosa avokadon och hacka äggen. Blanda räkor (spara gärna några för dekorering), avokado, ägg, majonnäs och crème fraîche och smaka av med citronsaft och kryddor. Fyll de tomma skalen med röran och garnera med räkor, dill och gräslök.

Chokladparfait med apelsinsmak

6-8 portioner

150 gr mörk choklad (minst 70% kakaohalt)

6 äggulor

3 msk honung

6 msk apelsin, pressad

3 krm vaniljpulver

Salt

6 dl grädde

Smält chokladen i en skål ett par minuter på medeleffekt i mikro, eller ställ skålen i en kastrull med sjudande vatten. Låt svalna. Vispa äggulorna med honungen till ett tjockt skum. Rör ner lite i taget i den smälta, avsvalnade chokladen. Smaksätt med apelsinsaft, vaniljpulver och några saltkorn, blanda väl. Vispa grädden, men inte för hårt. Rör först ner lite grädde i chokladsmeten, blanda sedan i resten. Då slipper Du chokladklumpar. Fyll fina portionsformar eller en stor form. Ställ i frysen i minst 3 timmar. Ta fram parfaiten lite innan den ska serveras så hinner den bli lite krämig.

Grattis Alice på Din 18 årsdag

Trevlig kväll med Gerhard

 

Crêpes Suzette

Crêpes Suzette är en riktig klassiker bland efterrätter från det franska köket. Extra fina, tunna pannkakor i sötsyrlig apelsinsås som gör succé bland både stora och små.

Vispa ut mjölet i mjölken. Vispa i grädde, salt, ägg och vaniljpulver. Stek små pannkakor i smör i en liten stekpanna. Vik ihop pannkakorna och lägg dem på ett fat. Riv skalet av 1 apelsin och pressa saften ur båda. Smält smör i pannan och tillsätt apelsinskal, socker och apelsinsaft. Låt koka ihop tills såsen tjocknar och får en karamelliknande konsistens, cirka 4 minuter. Lägg tillbaka de vikta pannkakorna i pannan och ringla över lite av såsen. Servera genast med vispad grädde.

Flambering: 

Häll ner ½ dl sprit i pannan med apelsinkaramell. Tänd genast på spriten och skaka pannan då och då. Låt brinna färdigt. Lägg sedan ner de vikta pannkakorna i såsen.

Receptet gäller för 4 portioner

¾ dl vetemjöl

1½ dl standardmjölk

1 dl vispgrädde

1 krm salt

2 ägg

½ krm vaniljpulver

Smör

Sås:

2 apelsiner

2 msk smör

¾ dl strösocker

Till servering:

2 dl vispgrädde

Grattis Stig på Din 64 årsdag

 

Gottgörelse

Jag gör rätt för mig

Jag låter mina insikter bli till konkret handling. Jag ber personligen de människor som jag har gjort illa om förlåtelse, så länge det inte sårar eller skadar dem. Jag gottgör mina medmänniskor genom att börja ta ansvar för mitt liv och att själv bli den förändring jag vill se i andra.

Det finns ingen detaljerad regelbok som talar om vad som är rätt och fel och vad gottgörelse är. Det måste ses i relation till det som värnar och främjar livet, till det som är gott. Ett buddhistiskt uttryck förklarar på ett enkelt sätt hur vi bör leva, "Lev livet så att Du aldrig tillfogar någon mer skada än vad som är nödvändigt". Det som hjälper, läker, skyddar och främjar livet är gott. Det som skadar, förstör, utsläcker, hämmar eller utrotar liv står i motsats till detta. Allt levande vill, efter det som är dess möjlighet, få utrymme att växa, utvecklas och blomstra. Att vara Guds medarbetare är för att använda ett judiskt uttryck, "att vara med och laga världen". Det är en fullt tillräcklig ambition att i stort och smått leva efter det mottot och det sammanfattar väl vad det åttonde och nionde steget handlar om.

Vi känner alla väl till de övergrepp som har skett och sker i religionens namn, kyrkan har mycket att stå till svars för. Men i religionen har även de vackraste mänskliga dragen fått sitt uttryck. Moder Teresa, Mahatma Gandhi och Nelson Mandela är bara några exempel på starkt troende människor som lett ett världsomvälvande socialt arbete. I Sverige arbetar olika religiösa grupper med biståndsarbete i utvecklingsländer och med mötesplatser, ekonomiskt stöd, mat och härbärge till utsatta grupper som papperslösa flyktingar och hemlösa.

I de värsta och mest kritiska situationer blir det också tydligt att vi tillsammans kan bära  varandras bördor. När livet är som grymmast visar sig människans godaste inneboende kraft, det finns exempel, stora som små. I det svåraste ögonblicket samlas vi och hjälper varandra. Det räcker med att se alla hjälpinsatser efter tsunamikatastrofen 2004 eller gå på Oslos gator efter Utöya 2011 för att förstå, det finns en god kraft inom oss som vi inte får trycka undan och stänga inne. Efter massakern på Utöya var det en flicka som själv hade lyckats undkomma mördaren och som sa några ord som snabbt kom att spridas, "om en man kan visa så mycket hat, tänk då hur mycket kärlek vi alla kan visa tillsammans". 

När flyktingströmmen från Syrien nådde Sverige hösten 2015 var den goda kraft som alstrades i vårt samhälle fullständigt omvälvande. Bara i min församling på Söder i Stockholm inleddes ett samarbete som blev början på flera gemensamma projekt, när vi tillsammans med vår granne moskén och tusentals ideella krafter lyckades ge en tredjedel av stadens transitflyktingar mat och sovplats. Men varför måste detta allra värsta inträffa för att vi ska bryta vår likgiltighet?

När livet är som grymmast visar sig människans godaste inneboende kraft

Det värsta är inte onda människors ondska utan goda människors likgiltighet. Niklas Rådström skriver i pjäsen De onda om den mest obegripliga ondskan, barns brott mot barn. I pjäsen framträder vittnen som hade kunnat berätta  sanningen men som svek när det väl gällde. Kanske borde vi fråga oss själva hur vi kan tillåta all grymhet utan att gripa in. 

Pjäsen avslutas med att körledaren säger:

Och det har skett, utan att någon av oss har förmått att hindra det

Jag säger inte att det gör det till vårt ansvar

Jag säger att det gör det till en del av vårt öde

Mahatma Gandhi lär ha sagt att om vi verkligen vill ha fred och frid måste vi avsky orättfärdigheten, avsky tyranniet och avsky girigheten. Men man ska avsky dessa ting i sitt inre, inte hos andra. Jag förstår vad han vill säga men jag menar att det är nödvändigt at inte vara avsky utan till och med omfamna och försonas med det mörkaste och svåraste vi har gjort. 

Du och jag som lever i ett rikt västland har också ett kollektivt ansvar för de strukturella orättvisor som råder i världen. Når vi talar om försoning får vi inte glömma bort att se det i ett större perspektiv. Vi blundar själva för konsekvenserna för miljön när vi snabbt tar ett halvfabrikat till middag. Vi gör mysiga helgfrukostar med bacon från grisar som vanvårdats, shoppar billiga kläder och inredningssaker tillverkade av barn, vi flyger långt och ofta med allt vad det innebär för vår jord. Jag gör det. Vi gör det alla. 

Författaren Sara Lidman beskriver på ett klargörande, enkelt sätt vad detta handlar om. Hon berättar i en radiointervju om sin uppväxt på en bondgård i Västerbotten, där man födde upp lamm. De var söta och hon fäste sig vid dem. Så kom den tiden på hösten när lammen skulle slaktas. Det var så fruktansvärt att hon inte kunde tåla att se när lammen fördes bort utan sprang in på sitt rum, låste in sig och tänkte aldrig mera komma ut igen. Det var alldeles för grymt att dessa älskade djur skulle bli familjens mat. Men bara efter någon timme när hungern blev för stark och hon kände doften av lammsteken så glömde hon sina tårar och sprang hungrande ner för att sätta sig vid middagsbordet. Vi bryter alla mot våra ideal för att själva kunna överleva och ha det bra.

Tänk om vi bokstavligen kunde ge varandra syndernas förlåtelse lite oftare. Då kunde vi kanske använda en del av den energi som går åt till att dölja våra dåliga samveten och skämmas inför varandra till att vara varandras medmänniskor istället. Bakom våra fasader och godmodiga leenden går vi människor omkring och känner oss anklagade, avvisade och otillräckliga.

Förlåtelse är den aspekt av kärleken som läker och helar det förflutna. I det nionde steget börjar vi gottgöra både dem vi gjort illa och oss själva. Kanske tänker vi på gottgörelse som något pretentiöst, stort och krångligt, ett omöjligt steg. Hur gottgör man?

Ibland krånglar vi till det för mycket. Det behöver inte handla om att smida storslagna planer. Att fatta mod, och ödmjukt och kärleksfullt uttrycka det vi egentligen känner och att adressera det till den det gäller är grunden i nionde steget. Det kan man göra på många olika sätt. Ett ord, en mening, ett kort sms eller ett brev kan förändra allt om vi bara vågar ta den risken. Även om det blir fel kan det bli rätt till slut ändå.

Förlåtelse är den aspekt av kärleken som läker och helar det förflutna

Ledord

Vad är det värsta som kan hända?

Reflektion

Vilka personer i mitt liv vill jag först av allt gottgöra?

Vad hindrar mig från att göra det?

Hur skulle jag själv vilja blir gottgjord?

Övning

Jag funderar över hur jag skulle vilja gottgöra en specifik person i mitt liv

Anteckning

Jag skriver ett brev till någon som jag vill be om förlåtelse utan att skicka iväg det

Inför nästa steg

Jag tar mig tid att reflektera över hur jag bemött den som kommit i min väg idag

Ord på vägen

Min själ är så orolig

Jag är rädd för att bli avvisad och ändå vet jag att sinnesro kommer genom att våga läka mina brustna relationer

Mango lassi

Mango lassi är en fräsch dryck baserad på just mango och yoghurt. Den blir väldigt god när den smaksätts med lite mortlad kardemumma, mynta och pistagenötter. Lika god till frukost, mellis och dessert! Det funkar bra att använda antingen färsk eller fryst tinad mango.

Börja med att mortla kardemummakärnorna. Mixa yoghurt, mango, vatten, kardemumma och honung. Häll upp i glas och toppa med hackade pistagenötter. Servera mango lassi direkt.

4 glas

10 dl grekisk yoghurt

10 dl mango, tinad eller färsk

2 dl kallt vatten

2 tsk kardemummakärnor

4 msk honung

8 msk pistagenötter 

Semester i England. Missa då inte dolda pärlan Pembury, i Kent

Grevskapet Kent sägs vara en av Englands mest grönskande platser. Dover, Canterbury och Rochester är några av de kändare namnen, men det finns också okända orter att besöka. Den lilla byn Pembury är en av dem.

Svenskarnas tio populäraste resmål just nu

Trakterna är vackra med kuperade, pastorala landskap. Vill du resa lite mer offgrid finns små byar och samhällen som är väl värda ett besök, enligt Kent Live.

Det lilla samhället Pembury har blivit utsedd till en av de bättre platserna att bo på i England och erbjuder en annorlunda upplevelse från de större och mer välbesökta orterna.

Delar av centrumkärnan, Green- och High street, har blivit blivit kulturklassade och är Du intresserad av traditionell arkitektur kan det vara intressant.

I Pembury hittar man också några riktiga klassiker som Downingbury Farm Shop och Café på Maidstone Road. Här kan Du upptäcka ett stort utbud av färskvaror, främst från lokala leverantörer.

En av de mest älskade platserna i stan är Black Horse på High Street, en typiskt engelsk pub som har blivit en lokal favorit för sin husmanskost.

För den som gillar lite variation ligger puben King William IV bara ett stenkast bort, också en populär mötesplats.

Om Du funderar på att besöka Pembury är det lätt att göra ett dagsbesök och i annat fall finns ett par hotell:

Mercure Tunbridge Wells är ett fyrstjärnigt hotell och dess läge har gjort det blivit populärt för bröllopsfester och andra evenemang

Ett annat alternativ är Camden Arms som är både hotell och restaurang med ett brett utbud, från brunch till middagar

Så maxar Du påsken 2025, bästa resmålen för långledigheten

Påsken 2025 infaller i mitten av april, vilket skapar möjligheter för långledighet för den som planerar rätt. 

Med bara fyra semesterdagar kan Du få en sammanhängande ledighet på tio dagar. Här är fem resmål där Du kan fira högtiden, oavsett om Du föredrar sol, snö eller kulturupplevelser.

Påsken firas högtidligt i Grekland och 2025 sammanfaller den ortodoxa och västerländska påsken. Under denna period arrangeras processioner och firanden i hela landet. 

För den som vill uppleva den grekiska övärlden är april en perfekt tid för en tidig båtluff. I ögruppen Tolvöarna (Dodekaneserna) ligger bland annat Patmos, känd för Apokalypsgrottan där aposteln Johannes sägs ha fått sina visioner. 

Påsk innebär ljusa och soliga skiddagar i norra Sverige. Abisko, Riksgränsen och Björnrike erbjuder säsongens sista skidåkning, och längre dagar ger mer tid i backen. 

I Riksgränsen kan du bo på Niehku Mountain Villa, en av Sveriges lyxigaste fjällanläggningar. Samtliga orter kan nås med direkttåg från Stockholm.

Den italienska påsken, La Pasquetta, firas med utflykter och festivaler. I Panicale i Umbrien anordnas den årliga ostrullningstävlingen där deltagare rullar ostar nedför stadens gator. 

I Florens hålls spektakulära fyrverkerier och på Sicilien deltar folk i processioner med människor utklädda till dansande djävular. 

För den som planerar att besöka Rom och Vatikanen bör man dock vara beredd på högt tryck från turister och pilgrimer.

Storbritannien firar påsken med traditionell äggjakt och marknader. I York hålls en fem dagar lång chokladfestival där besökare kan smaka på handgjorda praliner, se chokladskulpturer och delta i chokladprovningar. 

En timme norr om York ligger Middleton Lodge, ett spa-hotell där man kan koppla av med varma pooler och fina middagar efter all påskgodis.

April är en av de bästa månaderna att besöka Japan, då körsbärsträden står i full blom. I de södra delarna kring Tokyo och Kyoto är blomningen över lagom till påsk, men längre norrut i Kakunodate blommar träden fortfarande. 

Staden, känd för sin samurajhistoria, har hundratals gråtande körsbärsträd längs floden Hinokinai. 

Oavsett om du föredrar sol, snö eller storstadspuls finns det gott om alternativ för påsken 2025. Men med smart planering kan du få en längre sammanhängande ledighet, perfekt för en resa fylld av upplevelser. Läs mer om hur du planerar semesteråret effektivt här.

Kommer Sveriges medelklass klara de ännu tuffare år som kommer

Det kan alltid bli värre. Och nu pekar alla siffror mot att det kommer bli betydligt värre än nu, trots att vi redan är i lågkonjunkturen. Och medelklassen är särdeles dåligt rustad, menar Fredric Thunholm, varenda siffra jag ser just nu är en superdålig siffra, säger han i en debattartikel.

Det är i Affärsvärlden som Fredric Thunholm berättar hur svårt det var att driva bolag 2008, mitt under finanskrisen. Hans bolag var en liten reklamfirma, och inga bolag ville göra reklam när världens finansmarknader rasade runt honom.

Han berättar om hur han handlade på Lidl, inte kunde få ett lån och oroade sig för hur räkningarna skulle betalas varje månad.

Skälet till att jag kom att tänka på detta, är att varenda siffra jag ser just nu är en superdålig siffra. Och jag undrar hur vi kommer hantera detta. Alltså, jag fattar det inte, skriver han i Affärsvärlden.

Arbetslösheten har ökat med 60% sedan hösten 2022, från 6,5% till 10,4%. Samtidigt ökar konkurserna i Sverige lavinartat.

För bolag som är värda mer än 100 miljoner kronor har konkurserna ökat med 72% på ett år.

Lågkonjunkturen är här och tyvärr är det för att stanna, menar han.

Antalet medarbetare inom vård, skola och omsorg som blev uppsagda på grund av arbetsbrist ökade förra året med 157% jämfört med föregående år.

Samtidigt kommer fler konkurser att drabba svenska företagare och deras anställda. Dessutom är kronan svag mot både dollarn och euron, och statens skulder efter pandemin är fortfarande enorma. Pengar som Sverige troligen aldrig kommer se röken av.

Att det är tufft är ett problem. Men medelklassen är dåligt rustad för att möta de tuffa tiderna, menar Thunholm:

Vi i den urbana medelklassen är en samling bortskämda latmaskar, som känner att vi förtjänar ett liv som vi inte riktigt har täckning för”, skriver han och fortsätter, sambandet mellan tillväxt av ekonomin och fler jobb inte finns längre. Det vill säga, när konjunkturen förbättras, kommer färre att gagnas av det. De jobb som försvinner på grund av AI eller andra typer av effektiviseringar, kommer inte att göra en magisk comeback, skriver Thunholm.

Det gör att svenskarna inte nödvändigtvis kommer ur lågkonjunkturen bara för att Sverige gör det, varnar han.

Mellan 2000 och 2023 ökade villapriserna med 302%, att jämföra med Stockholmsbörsens index som ökade 139% under samma period.

Medelklassen har det fortfarande bra. Det är inkomstförsäkringar här, och nio månaders lön efter uppsägning där. Men bostadspriserna rör sig inte uppåt, samtidigt som räntorna är ordentligt mycket högre än de var för några år sedan, då allt var så härligt. Och livlinor och flytvästar är inte permanenta.

Han varnar för att de som under de senaste 15 åren bara upplevt stigande bopriser och billiga lån kommer få det svårt att klara sig under de kommande åren.

23 februari

23 februari är den 54e dagen på året i den gregorianska kalendern. Det återstår 311 dagar av året (312 under skottår).

Nationaldagar

Bruneis nationaldag

Guyana, Mashramani eller Republikens dag (till minne av att landet blev republik 1970)

Övriga

Framförallt Ryssland, Ukraina och Belarus Vitryssland (men även andra länder i det forna Sovjetunionen), Fäderneslandsförsvararens dag (sedan 1919, till minne av de första massrekryteringarna till Röda armén denna dag 1918)

Namnsdagar

Nuvarande, Torsten och Torun

Föregående i bokstavsordning

Tertullianus, Namnet fanns, till minne av en kyrkofader i Karthago på 200-talet, på dagens datum före 1901, då det utgick.

Toivo, Namnet infördes på dagens datum 1986, men utgick 1993.

Torsten, Namnet förekom på dagens datum på 1790-talet, men utgick sedan. 1901 återinfördes det på dagens datum och har funnits där sedan dess.

Torun, Namnet infördes på dagens datum 1986 och har funnits där sedan dess.

Föregående i kronologisk ordning

Före 1901, Tertullianus

1901–1985, Torsten

1986–1992, Torsten, Torun och Toivo

1993–2000, Torsten och Torun

Från 2001, Torsten och Torun

I föregående i revideringar

1929, Bjarne

1950, Bjarne

1964, Bjarne

1973, Bjarne

1989, Bjarne

1995, Bjarne

2000, Bjarne

2005, Bjarne

2010, Bjarne

2015, Bjarne

2020, Bjarne

Händelser

1329, Valdemar III abdikerar från den danska tronen efter diverse uppror mot honom. Kristofer II, som blev avsatt tre år tidigare (1326) för att bereda plats åt honom på tronen, återkommer som kung av Danmark, dock endast till namnet, eftersom landet i det närmaste har upphört att existera, då det är helt bortpantat till utländska herrar, framförallt tyska furstar. När Kristofer dör tre år senare (1332) kommer den danska tronen stå tom i åtta år (till 1340), eftersom man anser det lönlöst att välja någon ny kung.

1455, Den tyske uppfinnaren Johannes Gutenberg (känd som ”boktryckarkonstens fader”) påbörjar tryckningen av sitt mest kända tryckverk, en Bibel i den första latinska översättningen från slutet av 300-talet. Arbetet sker i Mainz och tar tre år; av de tryckta exemplaren finns idag (2025) 11 stycken bevarade på pergament och 48 på papper och detta blir den mest kända inkunabeln.

1836, En mexikansk armé på 5 000 man, ledd av Antonio López de Santa Anna, inleder en belägring av fästningen Alamo i San Antonio i Texas, som försvaras av 182 texasbor. Belägringen pågår till den 6 mars och även om den mexikanska armén segrar i det efterföljande slaget vid Alamo leder den 12 dagar långa fördröjningen till att texanska förstärkningar hinner anlända och att Texas därmed vinner självständighetskriget mot Mexiko.

1905, Organisationen Rotary grundas i amerikanska Chicago av advokaten Paul Harris. Den är öppen för yrkesverksamma män och kvinnor och syftar till att höja den etiska och humanitär standarden i samhället. 1910 blir organisationen internationell och 1926 grundas den första svenska Rotaryklubben i Stockholm.

1912, Fyra och en halv månad efter att den amerikanske industrimannen och filantropen Andrew Carnegie har grundat den svenska Carnegiestiftelsen, som ska belöna personer, som inom Sveriges gränser räddar människoliv, utdelas de första belöningarna. En av medaljörerna är femårige Karl Gunnar Åberg, som har räddat sina tre syskon ur en eldsvåda.

1939, Under årets oscarsgala får den amerikanske filmtecknaren Walt Disney en hedersoscar i form av en stor och sju små statyetter för sin första tecknade långfilm Snövit och de sju dvärgarna, som hade premiär 1937.

1942, Två och en halv månad efter att USA har hamnat i krig med Japan och därmed gått med i andra världskriget dyker en japansk ubåt upp utanför södra Kaliforniens kust och beskjuter några oljeraffinaderier väster om Santa Barbara. Detta blir det ena av två japanska anfall mot amerikanska fastlandet under kriget och det första utländska anfallet mot amerikansk mark på den nordamerikanska kontinenten sedan 1812 års krig 130 år tidigare.

1945, Den amerikanske fotografen Joe Rosenthal tar en mycket berömd bild av hur fyra amerikanska soldater reser den amerikanska flaggan på stillahavsön Iwo Jima, sedan amerikanerna fyra dagar tidigare har inlett en invasion av ön. Det dröjer dock till 26 mars, innan slaget om Iwo Jima är helt avgjort och ön är i amerikanska händer. Amerikanska trupper återtar den filippinska huvudstaden Manila från japanerna, som har hållit den besatt sedan 2 januari 1942. De allierade bombar den sydtyska staden Pforzheim, som på en timme blir fullständigt ödelagd, varvid 17 000 människor omkommer.

1956, Under det sovjetiska kommunistpartiets 20e partikongress håller Sovjetunionens regeringschef Nikita Chrusjtjov ett tal, där han angriper personkulten av den förre sovjetledaren Josef Stalin och öppet lägger fram Stalins brott mot mänskligheten och sitt eget folk. Talet blir till en början enbart känt inom kommunistpartiet, men så småningom läcker det ut till väst och därifrån via radio till Sovjets satellitstater och så småningom till Sovjet självt. Vid den 22 partikongressen 1961 är det vida känt och erkänns. I och med detta inleds den så kallade avstaliniseringen av östblocket, då den tidigare oförvitlige Stalin och hans politik öppet kan börja ifrågasättas.

1963, Den amerikanska gruppen The Chiffons spelar in låten He's So Fine, vilken hamnar på förstaplatsen på den amerikanska Top 40-listan den 30 mars samma år. Under 1970-talet hävdar låtskrivaren Ronnie Marks att den före detta The Beatles-medlemmen George Harrison med sin låt My Sweet Lord från 1970 har plagierat The Chiffons låt. Marks stämmer därför Harrison och rättegången tar många år och är inte slutgiltigt avgjord förrän 1985, då Marks vinner stämningen.

1971, Sveriges riksdag beslutar att 37 statliga verk ska flyttas från Stockholm till 13 andra orter i landet.

1974, Den amerikanska vänsteraktivistgruppen Symbiotiska befrielsearmén (SLA), som den 4 februari har kidnappat miljonärsdottern Patricia Hearst, kräver ytterligare fyra miljoner dollar för att släppa henne (utöver de två miljoner, som hennes far, tidningskungen Randolph Hearst, redan har betalat). Hearst svarar med att vilja tänka över de nya kraven, men han och SLA kommer inte överens. 2 april släpps Patricia ur sin fångenskap, men blir då medlem av SLA och återvänder inte till sin far, utan deltar därefter i organisationens brottsliga verksamhet.

1978, De svenska Socialdemokraterna och fackförbundsorganisationen LO lägger fram ett gemensamt förslag till löntagarfonder, vilka syftar till att öka fackförbundens inflytande över det privata näringslivet, genom andelar i ägandet av privata företag. Förslaget blir starkt kritiserat, inte minst från arbetsgivarorganisationen Svenska Arbetsgivareföreningens (SAF) håll.

1980, Den amerikanske skridskoåkaren Eric Heiden vinner 10 000 meter hastighetsåkning under årets vinter-OS i Lake Placid. Detta blir hans femte guldmedalj i spelen och han blir därmed den förste någonsin, som tar fem guldmedaljer under ett och samma OS.

1983, Bertil Werkström, som har varit biskop i Härnösands stift sedan 1975, utses till ärkebiskop i Uppsala stift, en post han kommer att inneha till 1993, då han går i pension. Den amerikanska gruppen Toto får en Grammy för låten Rosanna och även en för albumet Toto IV. Under årets grammygala får gruppen ytterligare fyra statyetter och når därmed rekordet på sex stycken, lika många som Roger Miller fick 1965.

1990, Det svenska biltillverkningsföretaget Volvo och det franska Renault köper andelar i varandra, inför att de planerar att gå samman. 1993 går dock denna affär om intet och Volvos koncernchef Pehr G Gyllenhammar avgår därför och säljer sina aktier i Volovföretaget.

1996, Medlemmar ur Ryska federationens federala säkerhetstjänst griper den svenske civilingenjören Peter Nordström i Sankt Petersburg och han anklagas för spioneri samt skickas tillbaka till Sverige.

2002 – En svensk version av Benny Anderssons och Björn Ulvaeus musikal Chess har Sverigepremiär på Cirkus i Stockholm, 16 år efter den engelskspråkiga urpremiären i London.

2005, Ett toppmöte (som pågår till den 25 februari) inleds i den slovakiska huvudstaden Bratislava mellan den amerikanske presidenten George W. Bush och den ryske Vladimir Putin. Detta blir första gången en sittande amerikansk president besöker Slovakien efter dess självständighet från Tjeckoslovakien 1993.

Födda

1417, Paulus II, född Pietro Barbo, påve från 1464

1633, Samuel Pepys, engelsk ämbetsman, känd för sin dagbok från åren 1660–1669

1685, Georg Friedrich Händel, tysk-brittisk kompositör

1822, Giovanni Battista de Rossi, italiensk fornforskare och arkeolog

1842, Eduard von Hartmann, tysk filosof

1868, Anna Hoffman-Uddgren, svensk skådespelare, varietéartist, manusförfattare, teaterledare och Sveriges första kvinnliga regissör

1870, Oscar Johanson, svensk lantbrukare, arbetare och politiker (lantmanna- och borgarepartiet, senare folkpartiet)

1874, Konstantin Päts, estnisk president 1938-1940

1880, Roy D Chapin, amerikansk bilfabrikant och politiker, USA:s handelsminister 1932–1933, Albert Niemann, tysk barnläkare

1883, Karl Jaspers, tysk psykiater och filosof

1901, Erhard Heiden, tysk SS-officer, Reichsführer-SS 1927–1929, Ivar Lo-Johansson, svensk författare

1902, Josef Zmigrod, tysk-brittisk kompositör

1904, George Docking, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Kansas 1957–1961

1911, G Mennen Williams, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Michigan 1949–1961

1915, Paul Tibbets, amerikansk militär och flygare, pilot i planet som fällde atombomben över Hiroshima

1918, Richard Butler, amerikansk flygingenjör och extremistledare

1920, Henry Lindblom, svensk sångare, skådespelare och tv-personlighet

1924, Allan Cormack, sydafrikansk-amerikansk fysiker, mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin 1979

1929, Aleksij II, patriark av Moskva och andlig ledare för rysk-ortodoxa kyrkan från 1990

1932, Majel Barrett, amerikansk skådespelare

1934, Morgan Andersson, svensk skådespelare

1935, Tommy Nilson, svensk skådespelare

1938, Karl Erik Olsson, svensk centerpartistisk politiker, Sveriges jordbruksminister 1991–1994, EU-parlamentariker 1995–2004, Diane Varsi, amerikansk skådespelare

1940, Peter Fonda, amerikansk skådespelare och regissör

1944, Jim Cousins, brittisk parlamentsledamot för Labourpartiet 1992–2010

1947, Pia Kjærsgaard, dansk politiker, grundare av Dansk Folkeparti, partiledare 1995–2012

1950, Rebecca Goldstein, amerikansk författare och filosof

1951, Kenny Marchant, amerikansk republikansk politiker, Ulla Skoog, svensk skådespelare och komiker

1952, Marshall Herskovitz, amerikansk manusförfattare, regissör och producent, Brad Whitford, amerikansk musiker, gitarrist i gruppen Aerosmith

1953, Kjell Bergqvist, svensk skådespelare

1954, György Gerendás, ungersk vattenpolospelare, Viktor Jusjtjenko, ukrainsk politiker, Ukrainas premiärminister 1999–2001 och president 2005–2010, Meta Roos, svensk jazzsångare och revyartist

1955, Howard Jones, brittisk sångare och låtskrivare

1956, Michael Olausson, svensk professor i medicin

1958, Jouni Kotiaho, finländsk politiker

1960, Naruhito, Japans kronprins 1989-2019, kejsare 2019-

1964, John Norum, svensk musiker, gitarrist i gruppen Europe

1966, Didier Queloz, schweizisk astronom, mottagare av Nobelpriset i fysik 2019

1968, Michael Brinkenstjärna, svensk musiker, discjockey, manager och vd, Henrik Schyffert, svensk skådespelare och komiker

1969, Mia Poppe, svensk skådespelare och regissör, Michael Campbell, nyzeeländsk golfspelare

1970, Daniel Rydmark, svensk ishockeyspelare

1973, Lars-Olof Johansson, svensk musiker, medlem i gruppen The Cardigans, Linda Ulvaeus, svensk skådespelare

1979, Robin Beauregard, amerikansk vattenpolospelare, Sascha Zacharias, svensk skådespelare

1986, Ola Svensson, svensk artist och låtskrivare

1994, Dakota Fanning, amerikansk skådespelare

2012, Estelle, svensk arvprinsessa, dotter till kronprinsessan Victoria och prins Daniel

Avlidna

1447, Eugenius IV, påve

1603, Andrea Cesalpino, italiensk botaniker och fysiolog, känd för sin växtsystematik

1632, Giambattista Basile, neapolitansk diktare, hovman och sagosamlare

1662, Johann Crüger, tysk tonsättare och kantor

1717, Magnus Stenbock, svensk greve och general

1719, Bartholomäus Ziegenbalg, tysk missionär

1730, Benedictus XIII, påve

1766, Stanisław I Leszczyński, kung av Polen

1792, Joshua Reynolds, brittisk målare

1821, John Keats, brittisk poet

1840, John Rutherfurd, amerikansk lantmätare och politiker, senator för New Jersey

1848, John Quincy Adams, amerikansk politiker, senator för Massachusetts, USAs utrikesminister och president

1850, William Allan, brittisk historiemålare

1855, Carl Friedrich Gauss, tysk matematiker

1879, Albrecht von Roon, preussisk generalfältmarskalk och politiker

1930, Horst Wessel, tysk nazist

1931, Nellie Melba, australisk operasångare som efterrätten Peach Melba är uppkallad efter

1934, Edward Elgar, brittisk kompositör

1943, Thomas Madsen-Mygdal, dansk venstrepolitiker, Danmarks statsminister

1944, Leo Baekeland, belgisk-amerikansk kemist, uppfinnare av materialet bakelit

1945, Rudolf Lange, tysk SS-officer

1958, Wilhelm Haquinius, svensk skådespelare, hovklockare och sångare

1965, Stan Laurel, brittisk-amerikansk skådespelare och komiker, i Sverige mest känd som Halvan i komikerduon Helan och Halvan

1973, Dickinson W Richards, amerikansk fysiolog, mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin 1956

1989, Hans Hellmut Kirst, skriftställare

1990, Margareta Bergman, svensk skådespelare

1995, James Alfred Wight, brittisk veterinär och författare med pseudonymen James Herriot

1996, Joseph W Barr, amerikansk demokratisk politiker, USA:s finansminister 1968-1969

2000, Ofra Haza, israelisk sångare, Stanley Matthews, brittisk fotbollsspelare

2004, Sikander Bakht, indisk politiker, Don Cornell, amerikansk sångare, Neil Ardley, brittisk författare och jazzmusiker, Barbro Ribbing, svensk skådespelare

2007, Pascal Yoadimnadji, tchadisk politiker, Tchads premiärminister från 2005

2008, Janez Drnovšek, slovensk politiker, Sloveniens premiärminister 1992-2002 och president 2002-2007, Paul Frère, belgisk racerförare och journalist

2009, Sverre Fehn, norsk arkitekt, Tuulikki Pietilä, finländsk illustratör och professor i grafisk konst

2010, Fan Ming, kinesisk politiker och general, partisekreterare för den autonoma regionen Tibet 1951

2013, Maurice Rosy, belgisk serietecknare

2014, Alice Herz-Sommer, tjeckisk pianist och förintelseöverlevare

2015, Curt Michel, amerikansk astrofysiker

2023, Slim Borgudd, racerförare och musiker