Nya behandlingar ger hopp vid måttlig och svår atopisk dermatit

Atopisk dermatit påverkar hela livet för den som är drabbad. Självförtroende, sömn, arbete och studier är bara några av de delar av livet som kan hämmas av klådan. Men för de med måttlig till svår atopisk dermatit finns nu flera nya behandlingsmetoder som kan ge nytt hopp.

Atopisk dermatit, även kallat atopiskt eksem, är en kronisk inflammatorisk hudsjukdom. Sjukdomens kännetecken är torr hud, intensiv klåda och återkommande eksemskador i huden. Eksemskadorna ses som rodnad hud, förhårdnader, vätskande och eventuellt blödande utslag och skorpbildning. Exakt hur sjukdomen ter sig kan variera mellan olika personer då svårighetsgraden är helt individuell.

Atopiskt eksem debuterar vanligen i spädbarnsåldern eller barndomen och kan hålla i sig under tonåren eller vuxen ålder. Cirka 10% av vuxna och 25% av barn och ungdomar i Sverige är drabbade av atopisk dermatit.

Klådan är det som många av de drabbade upplever som särskilt påfrestande. Den kan vara så svår att den stör sömnen och ger upphov till koncentrationssvårigheter. Att klia sig kan skada huden och göra eksemet än värre, vilket i sin tur leder till att det kliar ännu mer.

Den exakta orsaken till atopisk dermatit och vad som gör att den utvecklas vet man inte idag. Man känner dock till två mekanismer som beskrivs som drivkraften bakom sjukdomen, skada i hudbarriären och inflammation i huden.

En skada i hudytan gör det lättare för främmande ämnen eller smittämnen som bakterier eller virus att tränga in i huden. När det sker aktiveras immunförsvaret och det frisätts ämnen som ger inflammation. Ett exempel på sådana proinflammatoriska ämnen är så kallade cytokiner. Cytokinerna ökar inflammationsprocessen, och det leder vidare till en ytterligare skada i hudbarriären. Därefter blir det ännu lättare för främmande ämnen att ta sig in i huden, och så är cirkeln med hudskada och inflammation i gång.

Cirka var tredje vuxen med atopisk dermatit har måttlig till svår sjukdom. Svår atopisk dermatit kännetecknas av symtom som torr hud, ihållande klåda, utbredd rodnad, hudeksem/hudutslag, signifikant förtjockning av huden, blödning, skorpbildning och missfärgning.

Uppskattning av sjukdomens svårighetsgrad görs av sjukvårdspersonal i form av skattningsskalor. Patienten, eller patientens föräldrar när det rör sig om barn, kompletterar bedömningen med en skattning av klåda och sömnförlust under den senaste veckan.

Hur besvärliga en person upplever sina eksem kan bero på var på kroppen utslagen sitter. Någon som har ett arbete där man använder sina händer i stor utsträckning, och personen har eksem just på händerna, kan uppleva sjukdomen som väldigt svår, även om det inte finns så mycket utslag på resten av kroppen. Personer med eksem i ansiktet kanske lider mer av sin sjukdom än den som har utslagen dolda under kläderna.

Måttlig till svår atopisk dermatit hos vuxna kan påverka och begränsa livet och livskvaliteten. Ibland kan hudsjukdomen leda till behov av inläggning på sjukhus och sjukskrivningar. Att hela tiden leva med torr hud och klåda är psykiskt påfrestande.  Det kan leda till sömnsvårigheter, depression eller känsla av att vara obekväm i sociala sammanhang. Många ungdomar och vuxna med atopisk dermatit beskriver också att hudsjukdomen påverkar deras självförtroende och försvårar intima relationer.

En studie på vuxna personer med måttlig till svår atopiskt dermatit visade att de flesta upplevde att de besvärades av klåda dagligen, hos många så mycket som 18 timmar per dag. Många hade också besvär med blödande, sprickande och vätskande torr hud.

Utslagen vid atopisk dermatit kan leda till begränsningar i både yrkesval och fritidsaktiviteter. Eksemen kan förvärras i miljöer med damm, smuts, torr luft och kyla. Även fysiskt tunga arbeten där man svettas mycket och psykiskt stressande jobb kan påverka sjukdomen negativt.

Vid behandling av atopisk dermatit talar man ofta om en behandlingstrappa. Ju svårare sjukdom desto högre upp i trappan behöver man gå för att få tillräcklig effekt av behandlingen.

Det första steget i behandlingen är att undervisa patienten om sjukdomen. Här går man igenom saker som kan trigga eksemet, och hur man kan undvika dessa triggers. På detta första trappsteg i behandlingen ingår också att smörja huden dagligen med mjukgörande kräm eller salva.

Det andra steget i behandlingstrappan är kortisonkrämer eller kortisonsalvor. Kortisonpreparaten som smörjs i huden delas in i grupper från I till IV beroende på styrka. Ju starkare preparat desto större effekt. Men starkare preparat innebär också en större risk för biverkningar, som t ex tunn eller skör hud. I det här behandlingssteget finns också lokala kortisonfria krämer, antibiotikabehandling respektive medicinska bad.

På det tredje trappsteget i behandlingstrappan kan patienter med måttlig till svår atopisk dermatit få mer avancerad kortisonbehandling.  Patienten kan också behöva medicinsk ljusbehandling med UVB eller kombinationen UVA/UVB 2–3 gånger i veckan under en kur på 6–10 veckor.

Det fjärde och sista steget i trappan är för de patienter som har de svåraste formerna av atopisk dermatit. Vid måttlig till svår atopiskt dermatit där avancerad kortisonbehandling och ljusbehandling inte hjälpt kan det bli aktuellt med så kallad systembehandling (immunmodulerande), biologisk behandling, syntetiska molekyler samt eventuell sjukhusinläggning. I de här fallen är det endast erfarna hudläkare som ordinerar behandlingen.

Måttlig till svår atopisk dermatit kan behöva behandlas med systembehandling för att kontrollera sjukdomen. Systembehandlingar kan ges som tabletter eller i form av injektioner i huden. De är läkemedel som hämmar inflammationsceller i huden och dämpar immunförsvaret.

Biologiska läkemedel kan liknas vid antikroppar som blockerar viktiga nyckelsubstanser vid atopiskt eksem. Läkemedlen benämns som biologiska för att deras aktiva substans har producerats, eller renats fram ur, material av biologiskt ursprung (levande celler eller vävnad). Denna behandling fungerar genom att påverka inflammationen och hudbarriären och kan förbättra symtom som klåda och störd sömn. Studier visar också att patienter som använder läkemedlet rapporterar minskad ångest och minskade depressionssymtom.

Syntetiska molekyler, även kallat JAK-hämmare, tas som tabletter och verkar liksom biologiska läkemedel genom att blockera inflammationen vid atopiskt eksem. JAK är en förkortning för ett enzym som heter januskinas. Om JAK hämmas minskar bildningen av de inflammatoriska ämnena cytokiner. Inflammationen och klådan minskar och hudskadorna läker bättre.

Patientorganisationen Atopikerna publicerade hösten 2022 en rapport kring hur väl vi i Sverige når målen för god behandling, god livskvalitet och bra uppföljning för individer med atopisk dermatit.

I sin rapport efterfrågar Atopikerna en mer grundlig och strukturerad patientutbildning, och att fler patienter erbjuds till exempel eksemskola. En patient som är kunnig kring sin egen sjukdom, och vad som kan försämra eller förbättra den, har mycket bättre förutsättningar att kunna ta god hand om sig själv mellan besöken i vården. På så sätt blir också resultatet av behandlingen mycket bättre.

En skriftlig och individuell behandlingsplan lyfts fram i rapporten som något mycket värdefullt i vården vid atopiskt eksem. I en sådan behandlingsplan kan man ange hur nuvarande status för hudsjukdomen är, och vilka kortsiktiga och långsiktiga mål patienten har med sin behandling. Här antecknas också vilken behandling som är insatt, och hur och när effekten ska följas upp. I Atopikernas medlemsenkät angav 65 procent av de svarande att de upplevde att vården är dålig eller mycket dålig på att erbjuda en sådan skriftlig behandlingsplan.

Atopikerna understryker också i sin rapport vikten av att de med svårare fall av atopiskt eksem får behandling som är planerad och samordnad av en hudspecialist. Överläkare Åke Svensson vid Skånes universitetssjukhus och hudklinik i Malmö är en av Sveriges främsta experter inom atopiskt eksem och säger i rapporten: ”Patienter med lindrigt atopiskt eksem är oftast hyfsat behandlade. Tyvärr är det svårare fall som ofta inte blir rätt behandlade. Atopiskt eksem är en drabbande sjukdom, faktum är att de som har milt till måttligt atopiskt eksem ligger i linje med de personer som har insulinkrävande diabetes vad det gäller påverkan på livet. Många förstår inte detta! Och patienter ska inte behöva åka landet runt för att få kvalificerad vård”.

Det pågår just nu ett arbete på Läkemedelsverket där man ser över behandlingen vid atopiskt eksem. När arbetet är färdigställt under 2023 kommer rekommendationerna innehålla plan för den medicinska behandlingen, men också beröra andra aspekter av livet med atopiskt eksem, som diagnostik och omhändertagande.