Hudcancer ökar i södra Sverige

-

Nyinsjuknandet i melanom, en form av hudcancer, har nästan tredubblats i Södra sjukvårdsregionen under perioden 2005–2019. Om denna trend håller i sig spås en ytterligare fördubbling fram till år 2034.

Melanom är idag den femte vanligaste cancersjukdomen både bland kvinnor och män i Sverige. Sett till antal fall världen över ligger Sverige på femte plats i antal nyinsjuknade fall i melanom i relation till befolkningens storlek.

Informationen om ökning av antalet nya fall av hudcancer kommer från en melanomrapport från Regionalt cancercentrum som publicerades i april 2023. Ökningen av melanom ses i alla åldersgrupper, men är störst i åldersgruppen över 60 år. Här ser man att det framför allt är bland männen man ser en tydlig ökning i antal melanom.

Regionalt cancercentrum understryker i sin rapport att det förebyggande arbetet är ytterst viktigt när det gäller att minska antalet nya fall av melanom. Här behöver man arbeta på såväl nationell, regional och lokal nivå.

Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) har ett uppdrag från regeringen att genomföra insatser för ett förebyggande arbete mot hudcancer, bland annat genom att ge råd och rekommendationer om skydd mot exponering för UV-strålning. Hittills har SSM bland annat tillsammans med Regionala cancercentrum genomfört en befolkningsinriktad kampanj, ”Sanny”, via sociala medier. Kampanjen består av korta filmer med budskap om hur man bäst skyddar sig mot solen. De har även tagit fram en webbutbildning om goda solvanor för personal inom barnhälsovården och förskola.

Den viktigaste riskfaktorn för melanom och andra hudcancerdiagnoser är exponering för UV-ljus, det vill säga solning. Beräkningar från Institutet för hälsoekonomi visar att cirka 90 procent av alla fall av hudmelanom kan härledas till UV-exponering, och liknande siffror stämmer även för hudcancertyperna basalcells- och skivepitelcancer. För att motverka den ökande förekomsten av melanom behövs ett ökat fokus på förebyggande åtgärder och livsstilsråd, där solexponering och exponering för artificiellt UV-ljus (solarier) är den största kända riskfaktorn. När det gäller att tidigt ställa diagnosen melanom är det viktigt att prioritera god tillgänglighet till bedömning av hudförändringar. I det avseendet spelar informations- och utbildningsinsatser till allmänheten, hemsjukvården och primärvården stor roll.

En annan viktig insats är att införa teledermatoskopi. Det innebär att misstänkta hudförändringar fotograferas i primärvården för att sen bedömas digitalt på distans av hudläkare. På så sätt behöver inte patienten inte åka till en hudmottagning och kan snabbt prioriteras för rätt åtgärd hos lämplig vårdgivare. Många onödiga ingrepp, där hudförändringen inte är ett melanom, kan därmed undvikas.


Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Smulpaj med äpple

-
Bild
Klassisk smulpaj med äpple. En oemotståndlig efterrätt att bjuda med hemlagad vaniljsås, grädde med lite vaniljsocker i eller kvarg med smak av vanilj. Sätt ugnen på 225°. Blanda mjöl och socker i en bunke. Lägg i smöret skuret i bitar och finfördela allt till en grynig massa. Skala, kärna ur och skär äpplena i tunna klyftor och blanda med socker och kanel i en ugnssäker form. Fördela smuldegen över fyllningen. Grädda i mitten av ugnen 15-20 minuter. Vaniljsås Skär upp vaniljstången på längden och skrapa ner fröna i en kastrull. Lägg i vaniljstången. Tillsätt mjölk och 1 dl grädde. Koka upp. Dra kastrullen från plattan och låt stå 10-15 minuter. Ta upp vaniljstången. Vispa ner äggulor, socker och potatismjöl. Hetta upp såsen på medelvärme under omrörning tills den börjar tjockna. Häll upp såsen i en skål och vispa den kall. Vispa resten av grädden och rör ner den i den kalla vaniljsåsen. Klart. Receptet gäller för 6 portioner 3 dl vetemjöl 3 msk strösocker 100 gr smör Fyllning: 4 äpple
Läs mer

Förmaksflimmer

-
Vid förmaksflimmer slår hjärtat oregelbundet och oftast fort. Då kan inte hjärtat pumpa runt blodet som det ska. Kroppen och hjärtat klarar av förmaksflimmer, men det finns en ökad risk för blodpropp och stroke. Därför kan Du behöva behandling. Många som får förmaksflimmer behöver vård på sjukhus. En del har förmaksflimmer hela tiden. Det kallas för permanent förmaksflimmer eller kroniskt förmaksflimmer. Andra har förmaksflimmer som kommer i attacker. Då går flimret över av sig själv eller om Du får behandling. En del märker inte alls av sitt förmaksflimmer. Förmaksflimret kan då upptäckas i samband med att Du söker vård för andra besvär. Det är oftast permanent förmaksflimmer som inte ger så mycket symtom.  Andra får stora besvär och mår mycket dåligt, särskilt vid förmaksflimmer som kommer i attacker. Vid förmaksflimmer är det vanligt att få ett eller flera av följande symtom: Hjärtat slår hårt och fort Pulsen slår oregelbundet Du kan känna Dig andfådd och svag vid minsta ansträngnin
Läs mer

Sepsis, blodförgiftning

-
Sepsis innebär att en infektion påverkar hela kroppen och gör att viktiga organ som hjärtat, lungorna, hjärnan och njurarna inte fungerar som de ska. Sepsis kan vara livshotande. Det är viktigt att Du söker vård direkt om Du tror att Du eller en närstående har fått sepsis. Sepsis kallas ibland för blodförgiftning. Idag vet vi dock att sepsis orsakas av immunförsvarets reaktion på en infektion, vare sig bakterierna finns i blodet eller inte. Infektioner är mycket vanliga. Oftast är de lindriga och läker av sig själv, men ibland kan även det som börjar som en lindrig infektion snabbt utvecklas till ett allvarligt tillstånd som kallas sepsis. Om Du får sepsis känner Du Dig oftast mycket sjuk och har svårt att klara Dig själv. Symtomen kommer ofta plötsligt. Ibland på några timmar. Dessa symtom är vanliga vid sepsis:   Du har eller har haft frossa de senaste dygnen Du har eller har haft feber de senaste dygnen Du har svårt att andas Du verkar förvirrad eller är svår att få kontakt med Du h
Läs mer