Vanliga frågor om cancer

Det finns cirka 200 cancersjukdomar. Några har tidiga och tydliga symtom. Andra upptäcks inte förrän cancersjukdomen har hunnit utvecklas och sprida sig i kroppen.

Det finns symtom som oftast inte har något med cancer att göra, men som kan ha det.

Kontakta en vårdcentral om Du har fått nya symtom som inte går över och som Du inte hittar någon förklaring till, t ex något av följande:

Du känner Dig sjuk och vet inte varför

Du är mycket trött

Du har minskad lust att äta

Du går ner i vikt fast Du inte vill

Du har långvarig feber

Du har ont under en längre tid.

Många mottagningar kan Du kontakta genom att logga in.

Kontakta genast en vårdcentral om Du har något av följande:

En knöl någonstans på kroppen, t ex en knöl i bröstet

Blod i avföringen

Blod i urinen

Svårt att börja kissa och behov av att gå på toaletten oftare

Blodiga upphostningar

Svårt att svälja

Blödningar från underlivet efter klimakteriet

Blodbrist

Symtomen beror oftast på något annat än cancer. Men ta dem på allvar så att Du får veta säkert, och kan få behandling om Du behöver det. 

Ring telefonnummer 1177 om Du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan Du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var Du kan söka vård.

Ingen kan säga exakt varför cancer uppstår. Det går alltså inte att helt skydda sig mot cancer, men det finns saker Du kan göra för att minska risken för cancer. 

Här är några exempel:

Rök inte

Drick måttligt eller ingen alkohol

Drick inte sötade drycker

Sola försiktigt och undvik att sola solarium

Håll vikten

Ät mycket frukt och grönt

Ät mindre eller inget av rött kött och charkuterier

Rör på Dig

Att känna sig nedstämd, deprimerad eller arg påverkar inte risken att få cancer.

Vissa cancersjukdomar kan upptäckas genom regelbundna undersökningar. 

Det kallas screening. Du blir kallad av sjukvården om Du tillhör den del av befolkningen som erbjuds någon av följande undersökningar:

Regelbunden mammografi för att upptäcka bröstcancer

Regelbunden gynekologisk provtagning för att upptäcka HPV eller cellförändringar som kan leda till livmoderhalscancer

Regelbundna avföringsprov för att upptäcka cancer i tjocktarmen eller ändtarmen

Om Du ser till att bli undersökt varje gång Du får en kallelse, så kan det gå att upptäcka om Du har cancer innan Du själv märker att Du är sjuk. Då ökar chanserna att Du kan bli av med sjukdomen.

Vaccination mot HPV skyddar mot några cancersjukdomar. Man ska helst vaccinera sig innan man har haft sex med andra för första gången. Men vaccinet kan ge ett visst skydd även om man har haft sex.

Kroppen består av många miljarder celler. Cellerna delar på sig för att bilda nya celler så att kroppen kan fungera.

Ibland blir det fel när en cell delar sig. Oftast gör det ingenting eller också kan cellen stoppa felet från att spridas till fler celler vid nästa celldelning. Men ibland går det inte. Då kan alltmer förändrade celler bildas för varje celldelning. Till slut kan cancerceller bildas.

Cancerceller delar sig okontrollerat och dör inte när de ska.

Många cancersjukdomar innebär att cancercellerna bildar en cancertumör. Vid t ex blodcancer bildas inga tumörer.

Cancer smittar inte. 

Var tredje person i Sverige kommer att få någon cancersjukdom. Cancer har blivit vanligare, framför allt eftersom vi blir allt äldre. 

Alla kan få cancer. Barn kan också få cancer även om det är ovanligt. Varje år får fler än 60 000 personer i Sverige cancer. 300 av dem är barn.  

De flesta som får cancer är över 65 år. Det beror dels på att själva åldrandet påverkar cellerna, dels på att det tar lång tid för en cellförändring att utvecklas till cancer.

5-10% av alla med cancer har blivit sjuka på grund av ärftlighet. Det innebär att de har en särskild genförändring som de har ärvt från en av sina genetiska föräldrar.

Alla med en sådan genförändring blir inte sjuka, men risken är högre. 

En utredning kan visa om Du har en ärftligt ökad risk för cancer. Då kan Du få hjälp så att risken minskar. Du kan få komma på regelbundna undersökningar, eller få förebyggande behandling.

Fyra av fem barn som får cancer överlever. Flera cancerformer hos vuxna har också en god prognos, särskilt om cancern upptäcks tidigt. Chansen att bli av med en cancersjukdom ökar ju tidigare den upptäcks.

Det pågår mycket forskning och det kommer nya behandlingar. Det gör att allt fler människor som blir sjuka kan bli av med cancern eller leva ett bra liv länge även om cancern inte går att bli av med. 

Sjukvårdspersonalen använder ofta ordet färdigbehandlad i stället för frisk eller botad.

Det kan ta tid innan Du känner Dig frisk, även om behandlingen har gått bra och sjukdomen är borta. Kroppen kan behöva återhämta sig och Du kan känna Dig sårbar efter vad Du har varit med om. Så småningom känns det oftast bättre. 

Eller också känner Du Dig frisk så snart behandlingen är klar, även om livet kanske inte blir exakt som det var före cancerbeskedet.

Det kan finnas en risk att några cancerceller blir kvar trots behandlingen. Då kan sjukdomen komma tillbaka, ibland efter lång tid. Det kallas återfall.

Därför är det vanligt att man behöver följas upp de första åren efter att behandlingen är klar. Då kan det gå att upptäcka tidigt om cancern är på väg tillbaka.

Vid uppföljningarna brukar man bli undersökt och få berätta hur man mår. Det är olika vilka undersökningar som kan behövas.

Det är viktigt att Du själv tar kontakt med vården om Du får symtom mellan de uppföljande besöken, eller om Du inte längre blir kallad.

Risken för återfall minskar kraftigt efter fem till tio år. Det kan vara olika för olika cancersjukdomar. Det beror också på cancerns egenskaper hos den som är sjuk.

Ibland finns det ingen behandling som gör att man kan bli av med cancern. Då får man i stället vård som kan lindra sjukdomen och göra att den utvecklas långsammare. Det kallas palliativ vård.

Många som har kronisk cancer kan leva ett bra liv länge med sådan vård.

Just idag är jag älskad, förlåten och välkommen till bords

Det sägs att den mening alla människor längtar mest efter att få höra är "Jag älskar Dig". Den andra meningen är, "Jag förlåter Dig". Och den tredje på topplistan över vad i helst av allt vill höra är, "Maten är klar". 

Vad vill jag allra helst att någon ska säga till mig idag?

Just idag är jag beroende av andra

Det sägs att ensamhet dödar fler människor än rökning. Sverige är ett fantastiskt land men vi är också bland de ensammaste och minst religiösa folken på jorden. Vad vi saknar är gemenskap med varandra och Gud.

Vem eller vilka är jag beroende av i mitt liv?

Folkhälsomyndigheten rekommenderar RS-vaccin för alla över 75 år

Personer över 75 år, samt personer inom vissa riskgrupper över 60 år, bör vaccinera sig mot RS-virus enligt Folkhälsomyndigheten. Två vacciner mot viruset har nyligen godkänts i Sverige för personer som är 60 år och äldre.

RS-virus är ett virus som orsakar luftvägsinfektion och kan ge symtom från lindrig förkylning till allvarlig lunginflammation. Viruset drabbar framför allt äldre och spädbarn hårt. 

Personer över 75 år och personer över 60 år med vissa andra riskfaktorer rekommenderas av Folkhälsomyndigheten att ta vaccinet. Det är den första rekommendationen i Sverige om vaccinering mot just RS-virus. Det är upp till regionerna att besluta om och hur vaccinet ska erbjudas till befolkningen. 

Folkhälsomyndighetens utredning visar att det finns en tydlig ökad risk för allvarlig RS-infektion, som leder till sjukhusvård eller död bland personer från 75 år.

Vi vet att vaccinerna som nu godkänts för äldre har en god skyddseffekt. Mot bakgrund av den påtagligt ökade risken för sjukhusvård och död till följd av RS-infektion rekommenderar Folkhälsomyndigheten nu att personer som är 75 år eller äldre erbjuds vaccination, säger biträdande enhetschef Johanna Rubin i ett pressmeddelande.

RS-virusets spridning orsakar stor sjukdomsbörda, men det är möjligt att förebygga allvarlig sjukdom med vaccination. Med anledning av de två nya vaccinerna har Folkhälsomyndigheten sett över sjukdomsbördan för viruset och beslutat om en definition för riskgrupper och rekommendation för vaccination mot RS-virus.

Personer som är över 60 år och lever med exempelvis diabetes, kronisk lungsjukdom, kronisk hjärt- och kärlsjukdom, nedsatt immunförsvar eller lever- eller njursvikt bör också erbjudas vaccination mot RS-virus. 

Tidigare Malmöspelare död efter olycka på isen

Den tidigare Malmöspelaren Adam Johnson har avlidit efter en olycka under en hockeymatch i Storbritannien. Enligt BBC träffades Johnson av en skridskoskena i halsen efter en kollision på isen.

Olyckan inträffade halvvägs in i matchen mellan Nottingham Panthers och Sheffield Steelers i den brittiska hockeyligan på lördagskvällen. Matchen avbröts och arenans runt 8 000 åskådare utrymdes samtidigt som spelarna bildade en ring runt Johnson, som fick akutvård på isen.

Amerikanen fördes med ambulans till sjukhus där han senare avled, uppger klubben på X, tidigare Twitter, på söndagsmorgonen.

"Nottingham Panthers är förkrossade över att tillkännage att Adam Johnson tragiskt har gått bort efter en galen olycka under matchen i Sheffield i går", skriver klubben.

Adam Johnson spelade under säsongen 2020/2021 för Malmö Redhawks i SHL. Till Sydsvenskan säger klubbens vd Patrik Sylvegård att "våra tankar går till hans föräldrar och nära och kära".

Att folk går bort är tragiskt, men att det sker på en idrottsplats när man utför sitt jobb, det känns hemskt. Det är en tillfällighet men ändå. Det är tufft, och när man har en relation med någon blir det ännu tuffare. Även om Adam inte hann vara här länge firade han jul med oss och vi lärde känna honom, säger han.

Adam Johnson har även ett förflutet i NHL-laget Pittsburgh Penguins. Han blev 29 år gammal.

 

"Vänner"-stjärnan Matthew Perry död

Skådespelaren Matthew Perry, mest känd för att ha spelat Chandler i tv-serien "Vänner", har hittats avliden i sitt hem i Kalifornien.

Polisen utreder dödsorsaken som ännu är okänd, men det finns ingen misstanke om brott, skriver Los Angeles Times och nöjessajten TMZ, som var först med att rapportera om dödsfallet med hänvisning till poliskällor.

Matthew Perry vann internationellt erkännande för sin roll som den kvicktänkte, osäkre och neurotiske Chandler Bing i den amerikanska tv-serien "Vänner" som sändes i tio säsonger mellan 1994 och 2004.

Warner Bros, som producerade "Vänner", uppger i ett uttalande att nyheten om Perrys bortgång är "förkrossande".

"Genomslaget för hans komiska genialitet märktes över hela världen och hans arv kommer att leva vidare i så många hjärtan. Det här är en förkrossande dag och vi önskar skicka vår kärlek till hans familj, närstående och alla hans hängivna fans".

Perry nominerades 2002 till en Emmy för rollen i den populära tv-serien.

Matthew Perry kämpade i flera decennier med ett alkohol- och opioidmissbruk, något han berättade ingående om i sin självbiografi "Vänner, kärlekar och det där fruktansvärda" som gavs ut i fjol.

"Jag älskade mina medskådespelare. Jag älskade manuset. Jag älskade allt med showen men jag kämpade med mitt beroende vilket bara ökade min känsla av skam", skrev Perry i boken om den mörka tiden vid sidan av framgångarna.

Matthew Perry föddes 1969 i Williamstown i den amerikanska delstaten Massachusetts, men växte upp i Kanada. Hans föräldrar skilde sig innan han hade fyllt ett år och pappan flyttade till Los Angeles för att satsa på en karriär som skådespelare.

"Vad i helvete är en skådespelare? Och var i helvete är min pappa?", som Perry uttrycker det i självbiografin.

Vid 15 års ålder flyttade han också till Kalifornien och bodde hos fadern, något hans mamma, som jobbade som pressekreterare åt Kanadas premiärminister Pierre Trudeau, ska ha tagit hårt.

Redan då missbrukade Matthew Perry enligt egen utsago alkohol, något han och pappan hade gemensamt. Efter avslutad skolgång fick han vid 18 års ålder en huvudroll i komediserien "Second chance". Året därpå gjorde han filmdebut i "Jimmy Reardons erövringar" med River Phoenix.

Vid 24 års ålder blir han den yngsta medlemmen i "Vänner"-gänget och som över en natt blir alla sex skådespelare världsstjärnor när serien hyllas av såväl kritiker som publik. Matthew Perry har också ett förhållande med filmstjärnan Julia Roberts, som gästar "Vänner", men gör slut för att han enligt sin självbiografi är rädd för att hon ska göra slut först.

Samtidigt missbrukar han droger och alkohol. Han äter ingenting och kräks överallt.

"Jag kräktes bakom träd, bakom stenar, på damtoaletter. Ingen visste, inte min familj eller mina vänner", skriver han.

Vid 26 års ålder gör han sin första vända på behandlingshem. Han lider av hälsoproblem till följd av missbruket och 2019 är han nära att dö när hans tarm spricker och han blir nedsövd på sjukhus under två veckor, med små chanser att överleva.

Det sista "Vänner"-avsnittet sändes den 6 maj 2004 och sågs av 52,5 miljoner tittare i USA, den högsta siffran för ett tv-avsnitt under 2000-talet. "Vänner" har sedan dess första avsnitt sänts i oändliga repriser världen och även nått yngre generationer genom strömningstjänster.

Matthew Perrys skådespelarkarriär efter programmet inkluderar huvudroller i filmer som "Oss torpeder emellan" tillsammans med Bruce Willis samt "17 again" med Zac Efron och tv-serier som "Studio 60 on the Sunset Strip". Han skrev och producerade komediserien "Mr Sunshine", som lades ned efter en säsong på grund av dåliga tittarsiffror.

Matthew Perry och skådespelaren Lizzy Caplan hade ett sex år långt förhållande mellan 2006 och 2012. 2020 förlovade han sig med sin flickvän Molly Hurwitz, men förlovningen bröts året därpå.

Enligt egna uppgifter i "Vänner, kärlekar och det där fruktansvärda" så var Perry mestadels nykter under de sista 20 åren av sitt liv, "förutom 60–70 undantag". Han försökte även hjälpa andra missbrukare och ägde under en period ett behandlingshem i Malibu.

Så sent som i januari i år genomgick han sin fjortonde magoperation. På grund av de senaste årens hälsoproblem syntes han inte i några roller efter 2017, men medverkade vid den omtalade återföreningen för "Vänner"-ensemblen som sändes på HBO Max 2021.

Matthew Perry hittades död i sitt hem natten till den 29 oktober. Han blev 54 år gammal.

Här är maten som kan skapa beroende

Vi i Sverige äter mest av en viss sorts mat av alla EU-länder. Nu visar en ny studie att den kan vara beroendeframkallande.

Det är ultraprocessad mat som det handlar om och färdigmat som t ex fryst pizza, sojaburgare, nuggets och falukorv. Maten har bearbetats “mycket” och görs industriellt och kan innehålla tillsatt fett, socker och salt.

En ny sammanställning av studier visar att 14% vuxna och tolv procent barn kan vara beroende, uppger Nyhetsmorgon.

Du kan inte stå emot maten, en riktig, riktig ”craving”. Vi är vana vid begreppet sockerberoende, men det finns inga diagnoser på matberoende överhuvudtaget. Med det sagt är alla forskare rörande överens om att det finns ett beroendeliknande beteende, säger hon i programmet.

Det som kopplas till beroendet är kombinationen av socker, fett och salt.

Det är lite fiber och väldigt energitätt, så vi får väldigt mycket kalorier per tugga. Vi vet att det inte är så vi ska äta, säger Kristina Andersson och fortsätter, det är dels genetiskt, men det är också viktigt att tänka på att upprepning leder till begär.

Exempel på ultraprocessad mat:

Färdigmat som liknar det man skulle kunna laga själv, exempelvis soppa, fylld pasta, smörgås eller wrap, fryst pizza eller dumplings

Fullkornsbröd som har tillverkats industriellt och innehåller extra gluten

Grönsaksburgare som innehåller sojaprotein

Granola som innehåller fibrer som ger sötma

Smaksatt färskost med ett stabiliseringsmedel

Fettreducerad majonnäs med en emulgeringsmedel för att göra den len.

Dagens bibelord

Lär oss hur få våra dagar är, 

då vinner vårt hjärta vishet. 

Ps 90:12

 

Tonårspojke dog, man begärs häktad efter olycka

En man i 40-årsåldern begärs häktad misstänkt för grovt vållande till annans död och grov vårdslöshet i trafik efter dödsolyckan på Nockebybron mellan Ekerö och Bromma i västra Stockholm, rapporterar Expressen.

Mannen är på sannolika skäl misstänkt för brotten.

En pojke i 15-årsåldern omkom och en jämnårig flicka som färdades på en moped skadades allvarligt i krocken som inträffade vid klockan 21:30-tiden på fredagskvällen. Flickan vårdas fortfarande på sjukhus med allvarliga, men inte livshotande skador.

Mannen i 40-årsåldern som körde bilen smet från platsen men kunde senare gripas efter det att han krockat med en buss. Han har även anhållits misstänkt för drograttfylleri, men begärs inte häktad på den punkten.

Fackets ökade inflytande

Tesla vill inte ha kollektivavtal, inte Spotify, Amazon eller Klarna heller. Men i grunden är det inte avtalet de är emot, utan följderna, enligt Charlotta Brynger, expert på affärskultur.

Företagen är rädda för att fackförbunden ska få för mycket inflytande, säger hon.

Såväl internationella som inhemska techbolag motsätter sig kollektivavtal i Sverige. På Tesla pågår en strejk och Klarna hotas av strejk inom kort. Tidigare har både Spotify och Amazon sagt nej till kollektivavtal.

Enligt Charlotta Brynger, statsvetare och expert på affärskultur, handlar det om att amerikansk affärskultur, sprungen ur föreställningar om risktagande individualism, kolliderar med den svenska modellens konsensussökande pragmatism.

Kollektivavtal ligger långt bort från det amerikanska företagstänkandet, säger hon.

Anställningstrygghet är sällsynt i USA. Provanställningar är vanligt förekommande och anställda kan få gå på dagen.

De aktuella konflikterna bottnar i avgörande skillnader mellan svensk och amerikansk syn på fackförbundens ställning, påpekar Brynger.

Amerikanska företagsorganisationer är relativt platta, men ändå mer hierarkiska än i Sverige. Besluten fattas högst upp och de vill inte ge bort inflytande.

Techbranschen präglas av hastiga förändringar, och företagen upplever att de måste kunna genomföra snabba skiften. I deras värld riskerar kollektivavtal att förhindra den möjligheten, säger Charlotta Brynger.

Farhågorna hos företagen är att de här gamla fackliga koncepten stör deras affärsmodell och utveckling, säger hon.

En annan aspekt att ta hänsyn till är det starkt individualistiska synsätt som genomsyrar amerikansk kultur.

Techjättarna representerar entreprenörsanda, något som lätt väcker beundran i USA.

Samtidigt är bolagen högst medvetna om sin starka ställning. De anser att de kan trycka på extra och ställa krav. De betraktas som attraktiva arbetsgivare, och vet att de kan flytta till ett annat land och hitta lika billig arbetskraft där det inte ställs lika höga krav.

I en förhandling vill amerikanerna absolut inte ha en kompromiss.

En kompromiss är som en död fisk för dem. Amerikaner vill ha konfrontation, det ska slå gnistor i förhandlingsrummet. Att det blir en winwin är alltid viktigt, säger Brynger.

Den som vågar konkurrera och verkligen vara utmanande är den som vinner i slutändan. Det är värt att ta en risk. Det är värt att ta en fight.

Svenska techbolag, som Klarna och Spotify, har påverkats av den förhärskande branschkulturen, enligt Charlotta Brynger.

Jag tror absolut att svenska företag sneglar mot de stora entreprenörerna i USA för att se hur de agerar och hanterar den här sortens frågor.

Kollektivavtal

Ett kollektivavtal är ett skriftligt avtal mellan arbetsgivarorganisation eller arbetsgivare och anställdas fackliga organisationer, som reglerar löner, anställningsvillkor och övriga förhållanden på arbetsplatsen.

Kollektivavtalen syftar till att uppnå en enhetlig reglering inom sitt område, men tillåter ofta avvikelser till det bättre för arbetstagarna.

I Sverige omfattas 9 av 10 anställda av kollektivavtal.

Håll Dig frisk, dags att optimera immunförsvaret

Oroar Du Dig över Corona nu när samhället öppnar, eller vill Du bara slippa mer VAB och sjukdagar?

Samhället öppnar upp, många pendlar till jobbet och restauranger flyttar borden närmre igen. Härligt för efterlängtad samvaro, men också ökad risk att smittas av luftvägsvirus.

Här är våra bästa tips för att optimera immunförsvaret så att Du står bättre rustad när höstkylan kommer, och luftvägsvirusen cirkulerar:

Prioritera sömn. Se till att får tillräckligt med sömn, en ovärderlig hälsoinvestering och viktigt för ett välfungerande immunförsvar

Ät hälsosamt. Varierad och näringsrik mat är viktigt för immunförsvaret. Välj råvaror med omsorg och se till att få i Dig mat som ger Dig tillräckligt med vitaminer, mineraler, protein och nyttiga fetter

Återhämtning efter stress. Stress är en del av livet, och går inte att undvika. Det viktiga är att skapa plats för återhämtning då Du går ner i varv. Återhämtning behöver alltså inte vara att sitta stilla, utan kan t ex vara skogspromenader, meditation eller att ägna tid åt ett fritidsintresse. I perioder med högre stressnivå är det extra viktigt att ge utrymme för återhämtning och dessutom toppa upp de andra åtgärderna

Nyttja naturen. Att vara ute i skogen stärker immunförsvaret, visar flera studier. Det gäller både vuxna och barn. Många forskare tror att det är de luftburna kemikalier som utsöndras från träd och växter, skogsdoften helt enkelt, som har positiv effekt på immunförsvaret. Skogskontakten har också andra positiva effekter på kroppen, t ex sänkt blodtryck, sänkt stressnivå, ökad koncentrationsförmåga och kan motverka nedstämdhet och sömnproblem.

Fysiskt aktivitet. Att röra kroppen i vardagen, minska stillasittandet och träna regelbundet är viktigt för en god hälsa och ett starkt immunförsvar. Om Du inte har möjlighet att gå iväg till gym eller träningslokal finns många appar och websidor som guidar Dig till träning i Din hemmiljö. Underskatta inte värdet av korta träningspass som utförs regelbundet.

Undvik alkohol. Alkohol försämrar kroppens försvar mot virus och bakterier.

Sluta röka. Rökning riskerar att ge Dig ett sämre skydd mot infektioner.

Vitamin D. Ta tillskott av vitamin D under höst och vinter. Från maj till september räcker för de flesta det vitamin D som vi får genom direkt solljus, men resten av året behövs tillskott av vitamin D för att upprätthålla tillräckliga nivåer. Låga nivåer av vitamin D har i studier kopplats till ett sämre skydd mot Covid19 och en rad andra sjukdomar.

Det räcker inte att fokusera på en av dessa saker, utan Du behöver stärka upp så många Du kan för att öka chansen att hålla Dig frisk. Det positiva är att allt det som stärker immunförsvaret också är samma åtgärder som minskar risken för en rad andra sjukdomar som hjärt- och kärlsjukdom, diabetes och olika former av cancer.

 

Britney Spears planerar en till memoarbok

Britney Spears verkar inställd på att ge ut en fortsättning på "The woman in me", hennes självbiografi som precis utkommit. I ett inlägg på Instagram skrev artisten att "humor är botemedlet mot allt" och att "volym två släpps nästa år. Förbered Er".

Men inlägget har senare raderats, rapporterar Variety. Tidningen har pratat med källor nära Spears som säger att ingen fortsättning på memoarerna planeras just nu.

"The woman in me" utkom den 24 oktober över hela världen och har blivit rejält omtalad, inte minst eftersom det framkommer många nya detaljer om stjärnans liv i och utanför rampljuset.

Boken har redan blivit en försäljningssuccé och väntas bli en av de bäst säljande kändisbiografierna hittills.

Afrikansk svinpest, en allvarlig virussjukdom som spridit sig över kontinenter

Afrikansk svinpest är en högst allvarlig virussjukdom som drabbar både tamgrisar och vildsvin. De symtom den ger liknar de som ses vid klassisk svinpest. Afrikansk svinpest är mycket smittsam och djuren blir snabbt allvarligt sjuka och dör oftast inom en vecka. Ursprungligen hörde sjukdomen hemma i Afrika, söder om Sahara, men den har under de senaste åren spridit sig med kraft över flera kontinenter och 2023 bekräftades första fallet i Sverige.

År 2023 blev det tragiska faktumet en realitet då det första fallet av afrikansk svinpest registrerades i Sverige, närmare bestämt i Fagerstaområdet, där ett vildsvin drabbades av sjukdomen. Detta bekräftar det ständigt ökande hotet och behovet av att hantera och förebygga spridningen av denna smittsamma sjukdom. För jägare och allmänheten inom det nuvarande karantänområdet kommer konsekvenserna att vara betydande.

Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA), ansvarar för att samla in prover från vildsvin för att spåra smittan och övervaka smittvägar. Jordbruksverket är den myndighet som leder bekämpningsarbetet mot ASF och har vidtagit omfattande åtgärder.

Från och med år 2007 har Afrikansk svinpest etablerat sig i regioner som inkluderar Kaukasus och Ryssland. Den har också sedan 2014 varit närvarande i flera europeiska länder som är medlemmar av EU. De första EU-länderna som drabbades av denna fruktade virussjukdom var Litauen och Polen. Sedan dess har minst två EU-länder per år påverkats. Året 2018 markerade en viktig vändpunkt då de första fallen av Afrikansk svinpest upptäcktes i Kina, vilket visade på sjukdomens globala spridning.

Viruset har en snabb spridningstakt i vildsvinspopulationer, med en hastighet på en till två kilometer per månad. Ibland uppstår även hopp i smittspridningen, såsom fallet i Fagersta, där viruset plötsligt dyker upp långt från tidigare drabbade områden.

Under 2022 såg det ut som att utbrotten av ASF minskade för första gången sedan sjukdomen noterades i ett EU-land. Tyvärr har trenden vänt under detta år, med över 1 000 utbrott rapporterade i grisbesättningar på Balkan.

Smittspridning av afrikansk svinpest kan ske på flera sätt. Det kan hända genom direktkontakt mellan infekterade djur eller genom indirekt överföring via olika medier, inklusive människor, transportfordon, och redskap. En viktig anledning till den snabba spridningen av sjukdomen är att viruset har en stark överlevnadskapacitet. Det kan förbli aktivt under flera år i kylt eller fryst kött samt i många rökta eller saltade produkter. Därför är matavfall en betydande väg för spridning till nya områden. Viruset kan spridas när människor lämnar infekterat kött eller till och med charkprodukter i naturen, vilket blir föda för vildsvin som strövar omkring.

SVA (Statens veterinärmedicinska anstalt) menar att smittan troligtvis har nått Sverige genom ickekommersiell import av livsmedel, det vill säga att det är människor och inte djur som fört in smittan. För att minimera risken för att viruset transporteras och sprids, är det i vissa områden av de drabbade länderna förbjudet att ta med sig kött och köttprodukter från både tamgrisar och vildsvin. Denna åtgärd är en del av försöken att begränsa sjukdomens spridning.

I delar av Afrika spelar vårtsvin och möjligen andra vilda grisdjur en avgörande roll för spridningen av afrikansk svinpest. Dessa djur kan bära på viruset utan att uppvisa några symtom på sjukdomen, vilket gör dem till asymtomatiska smittkällor. Virus kan också föröka sig i mjuka fästingar och spridas via dessa. Detta komplicerar ytterligare situationen och gör det svårare att kontrollera smittspridningen i vissa områden där vilda djur är inblandade i sjukdomens ekologi.

Afrikansk svinpest härstammar från Afrika, där vilda grisdjur fungerar som en naturlig reservoar för viruset eftersom de är motståndskraftiga. Inga sådana naturliga resistensmekanismer finns hos vildsvin och tamgrisar på den norra halvklotet. Dödligheten i drabbade vildsvinspopulationer är nästan total, även om några individer, likt vid rävskabb, överlever. Människor och andra djur smittas inte av ASF, men mänsklig aktivitet utgör en betydande smittväg.

Afrikansk svinpest kan visa sig i olika kliniska former, från ett mycket snabbt förlopp där grisarna dör innan några symtom hinner observeras, till ett mer långsamt förlopp med varierande sjukdomsbild som kan sträcka sig över flera månader.

I akut fas av sjukdomen inleds det vanligtvis med hög feber hos de drabbade grisarna, följt av en snabb förlust av aptit och försämrat allmäntillstånd. Dräktiga suggor tenderar att abortera på ett tidigt stadium av sjukdomen. Hudens färg kan ändras till en blåaktig nyans på vissa delar av kroppen. Djuret kan också visa en ostadig och okoordinerad gång. Andningssvårigheter, ögonflöde, kräkningar, diarré och blödningar från både munnen och ändtarmen är andra symptom som kan uppträda. De djur som smittats dör oftast inom en tidsram på fem till tio dagar.

Dock är det initialt vanligt att enbart enstaka djur i en grupp drabbas, vilket gör det utmanande att upptäcka utbrott av Afrikansk svinpes. Det är också värt att nämna att vildsvin kan drabbas av afrikansk svinpest med liknande symtom som hos tamgrisar.

För att ställa diagnos och bekräfta förekomsten av afrikansk svinpest används flera olika metoder. Virus kan detekteras i serum, blod och vävnader genom användning av polymeraskedjereaktion (PCR), och levande virus kan isoleras genom odling. Dessutom kan antikroppar i serum påvisas med hjälp av ELISA-teknik. Dessa diagnostiska verktyg är avgörande för att övervaka och bekämpa sjukdomen samt för att vidta åtgärder för att förhindra ytterligare smittspridning.

Det finns för närvarande ingen förebyggande behandling eller vaccin mot ASF. Forskning pågår i flera delar av världen för att utveckla ett vaccin, men det är osäkert när ett sådant kommer att vara tillgängligt. Det kan dröja flera år.

För att minimera risken för att afrikansk svinpest sprids, följ några enkla riktlinjer:

Släng inte matavfall i naturen eller längs vägarna

Mata inte grisar med matrester

Kompostera matavfall i slutna behållare

Om Du upptäcker dålig avfallshantering, kontakta miljökontoret i Din kommun.

Om Du hittar ett dött vildsvin, anmäl det till Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, genom användning av länken “Rapportera vilt” eller ring på telefonnummer 018-67 40 00.

Sommaren över för den här gången

Nu råder höst eller vinter i hela landet, sedan lördagen har inte ens allra sydligaste Sverige meteorologisk sommar längre.

Hösten sträcker sig nu omkring halva landet och från norra Dalarna och Sundsvallstrakten och norrut råder vinter. Ytterligare några områden i Dalarna och Västmanland har vintertemperaturer och kommer om vädret står sig också få vinter inom kort.

Enligt SMHI anländer hösten när en plats har en dygnsmedeltemperatur på under 10 grader, fem dygn i följd. Vintern anländer vid vintertemperaturer fem dygn i följd, alltså en dygnsmedeltemperatur på under 0 grader fem dygn i sträck.

29 oktober

29 oktober är den 302a dagen på året i den gregorianska kalendern (303e under skottår). Det återstår 63 dagar av året.

Nationaldagar

Turkiet Turkiets nationaldag

Minnesdagar

Chiara Badanos helgondag.

Namnsdagar

Nuvarande, Viola

Föregående i bokstavsordning

Narcissus, Namnet fanns, till minne av en biskop i Jerusalem på 200-talet, på dagens datum före 1901, då det utgick.

Viola, Namnet infördes på dagens datum 1901 och har funnits där sedan dess.

Vivi, Namnet infördes på dagens datum 1986, men utgick 2001.

Vivianne, Namnet infördes på dagens datum 1986, men flyttades 1993 till 5 maj och 2001 till 20 februari.

Föregående i kronologisk ordning

Före 1901, Narcissus

1901–1985, Viola

1986–1992, Viola, Vivianne och Vivi

1993–2000, Viola och Vivi

Från 2001, Viola

I föregående i revideringar

1929, Alfred

1950, Alfred

1964, Alfred

1973, Alfred

1989, Alfred

1995, Alfred

2000, Alfred

2005, Alfred

2010, Alfred

2015, Alfred

2020, Alfred

Händelser

539 före Kristus, Kyros II, grundaren av Persiska riket, går in i Babylon och låter judarna återvända till sitt land.

312, Konstantin den store går in i Rom efter att han segrat i slaget vid milviska bron, iscensätter ett adventus i staden, och möts av folkets jubel. Maxentius kropp tas upp från Tibern och halshuggs.

437, Den västromerska kejsaren Valentinianus III gifter sig med Licinia Eudoxia. Hon är dotter till hans kusin Theodosius II, som är östromersk kejsare i Konstantinopel. Därmed förenas grenarna i ätten Theodosius.

969, Bysantiska trupper ockuperar Antiokia, Syrien.

1268, Konradin avrättas tillsammans med Fredrik I av Baden-Baden av Karl I av Neapel.

1390, Den första häxprocessen i Paris leder till tre människors död.

1467, I slaget om Brustem besegrar Karl den djärve furstbiskopsdömet Liège.

1591, Sedan Gregorius XIV har avlidit tre dagar tidigare väljs Giovanni Antonio Facchinetti de Nuce till påve och tar namnet Innocentius IX. Han avlider dock efter två månader på posten.

1618, Engelsmannen, upptäcktsresanden och hovmannen Walter Raleigh halshuggs efter att ha anklagats ingå i en sammansvärjning mot kung Jakob I.

1642, Kristinehamn och Järle får stadsrättigheter.

1658, Karl X Gustavs andra danska krig. Den holländska flottan besegrar den svenska flottan i slaget i Öresund.

1665, Portugisiska styrkor besegrar Kongoriket och halshugger António I av Kongo, även känd under namnet Nvita a Nkanga.

1675, Leibniz blir den första som använder ett långt s (∫) för att beteckna integraler.

1787, Mozarts opera Don Giovanni (i Sverige ofta benämnd Don Juan) har urpremiär i Prag.

1863, Arton länder möts i Genève och fattar ett gemensamt beslut om att grunda Röda korset.

1914, Ottomanska riket går in i Första världskriget.

1923, Turkiet blir en republik, efter att det ottomanska riket fallit sönder.

1929, Börskrasch i USA avslutar det glada 1920-talet och den stora depressionen inleds.

1941, Förintelsen. I gettot i Kaunas, Litauen, avrättar tyska ockupanter över 10 000 judar vid det nionde fortet.

1944, Andra världskriget. Röda armén går in i Ungern.

1948, sraeliska soldater intar den palestinska byn Safsaf i Galileen och massakrerar därefter mellan 52 och 64 bybor som en del av operation Hiram.

1950, Kung Gustaf V avlider 92 år gammal och Gustaf VI Adolf blir Sveriges kung.

1954, Det första svenska tv-programmet En skål för televisionen sänds.

1956, Suezkrisen inleds när Israel invaderar den egyptiska Sinaihalvön och trycker tillbaks egyptiska styrkor fram till Suezkanalen.

1959, Den första tecknade serien med Asterix publiceras.

1961, Syrien lämnar Förenade arabrepubliken.

1969, Den första kopplingen mellan dator-dator görs på ARPANET, föregångaren till Internet.

1998, En brand anläggs i en föreningslokal på Backaplan i Göteborg natten mellan 29 och 30 oktober. 63 personer omkommer och 200 skadas i vad som kommer att benämnas som diskoteksbranden.

2007, Klockan 09:45 släcks de gamla analoga tv-sändningarna från Sveriges Television1 i marknätet i Blekinge och västra Skåne. Därmed upphör de gamla analoga tv-sändningarna i Sverige helt.

2015, Kina upphör med sin 35 år gamla ettbarnspolitik.

Födda

1507, Fernando Álvarez de Toledo, 3e hertig av Alba, spansk statsman och militär.

1726, Daniel Melanderhjelm, svensk matematiker och astronom.

1811, Louis Blanc, fransk politiker och historiker.

1813, Carl Ploug, dansk politiker och författare.

1816, Ferdinand II av Portugal, regent av Portugal 1853–1855.

1826, Giuseppe Zanardelli, italiensk politiker.

1828, Thomas F Bayard, amerikansk politiker, utrikesminister 1885-1889.

1832, Narcisa de Jesús Martillo y Morán, ecuadoriansk jungfru och mystiker, helgon.

1836, James Ritty, amerikansk barägare och uppfinnare.

1840, Leonard Pontus Holmström, geolog och folkhögskoleföreståndare.

1841, William A Harris, amerikansk politiker, senator (Kansas) 1897–1903.

1861, Olof Lind, svensk landsfiskal och riksdagsman (vänstersocialist).

1873, Lester J Dickinson, amerikansk republikansk politiker, senator (Iowa) 1931–1937.

1875, Alva B Adams, amerikansk demokratisk politiker, senator (Colorado) 1923–1924 och 1933–1941.

1879, Franz von Papen, tysk politiker, diplomat och militär; rikskansler juni–december 1932.

1890, Alfredo Ottaviani, italiensk kardinal.

1891, Fanny Brice, amerikansk sångare och komiker.

1897, Joseph Goebbels, tysk propagandaminister 1933–1945, rikskansler 1945.

1908, Lorens Marmstedt, svensk regissör, manusförfattare och filmproducent.

1917, Henry Carlsson, (”Garvis”), svensk fotbollsspelare och fotbollstränare. OS-guld 1948. Birger Rosengren, svensk fotbollsspelare, OS-guld 1948.

1920, Baruj Benacerraf, venezuelansk-amerikansk immunolog, mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin 1980.

1923, Desmond Bagley, brittisk thrillerförfattare.

1925, Robert Hardy, brittisk skådespelare. Zoot Sims, amerikansk jazzmusiker, tenorsax.

1927, Frank Sedgman, australisk tennisspelare.

1930, Niki de Saint Phalle, fransk konstnär.

1935, Peter Watkins, brittisk filmregissör.

1938, Ellen Johnson Sirleaf, liberiansk politiker, president 2006-2018, mottagare av Nobels fredspris 2011.

1942, Bob Ross, amerikansk konstnär.

1943, Wolfgang Overath, tysk fotbollsspelare.

1944, Arne Andersson, svensk skådespelare.

1946, Kevin Barron, brittisk parlamentsledamot för Labour.

1947, Richard Dreyfuss, amerikansk skådespelare. Jerry Martinger, svensk jurist och politiker.

1948, Kate Jackson, amerikansk skådespelare.

1951, Dirk Kempthorne, amerikansk republikansk politiker, inrikesminister 2006–2009.

1954, Alois Estermann, kommendant för schweizergardet.

1955, Kevin DuBrow, amerikansk hårdrockssångare.

1956, Babben Larsson, svensk skådespelare och komiker.

1959, Mike Gartner, kanadensisk ishockeyspelare.

1965, Eddy Huntington, brittisk sångare och lärare.

1968, Johann Olav Koss, norsk skridskoåkare.

1970, Edwin van der Sar, holländsk målvakt.

1971, Winona Ryder, amerikansk skådespelare.

1975, Andreas Ekström, svensk journalist.

1977, Johnny Sandin, svensk musiker.

1980, Ben Foster, amerikansk skådespelare.

1981, Lene Alexandra, norsk fotomodell.

1987, Tove Lo, svensk artist.

1990, Eric Saade, svensk artist.

Avlidna

1268, Konradin, kung av Jerusalem och Sicilien (avrättad).

1618, Walter Raleigh, engelsk sjömilitär, upptäcktsresande.

1724, William Wollaston, engelsk filosof.

1783, Jean d'Alembert, fransk matematiker och filosof.

1859, James C Jones, amerikansk politiker.

1860, Gaetano Errico, italiensk katolsk präst och ordensgrundare, helgon.

1885, George B McClellan, 58, amerikansk generalmajor, guvernör (född 1826)

1904, Benjamin Harrison Eaton, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Colorado 1885–1887.

1916, John Sebastian Little, amerikansk demokratisk politiker.

1922, Ebba Ramsay, svensk skolledare.

1932, Joseph Babinski, fransk neurolog.

1950 , Gustaf V, kung av Sverige sedan 1907.

1969, Sven Salén, redare, kappseglare, kompositör och vissångare. Mottagare av Svenska Dagbladets guldmedalj 1927.

1971, Sven-Axel Carlsson, svensk skådespelare och filmproducent. Arne Tiselius, 69, svensk kemist, mottagare av Nobelpriset i kemi 1948.

1981, Georges Brassens, fransk vissångare.

1983, Sten Broman, svensk tonsättare, dirigent, musikpedagog, även känd som musikkritiker och tv-programledare.

1990, William French Smith, amerikansk republikansk politiker, USAs justitieminister 1981–1985.

1997, Anton LaVey, amerikansk författare, den moderna satanismens grundare.

1999, Brita Appelgren, svensk balettdansös och skådespelare.

2003, Franco Corelli, 82, italiensk operasångare.

2009, Jürgen Rieger, 63, tysk nynazist och advokat, verksam i bland annat Sverige.

2011, Axel Axgil, 96, dansk aktivist för homosexuellas rättigheter. Yngve Holmberg, 86, svensk politiker och partiledare för Högerpartiet 1965–1970, landshövding. Jimmy Savile, 84, brittisk DJ och programledare för Top of the Pops.

2012, Bernlef (Hendrik Jan Marsman), 75, nederländsk författare och poet. Cordelia Edvardson, 83, svensk journalist och författare.

2014, Klas Ingesson, 46, svensk fotbollsspelare och fotbollstränare, VM- brons och kopia av Svenska Dagbladets guldmedalj 1994.

Normaltid

Normaltid är en gemensam tid för ett större område eller land som jämkar de olika tider som kan uppstå när man på varje plats ställer tiden efter solen, så kallad soltid. Detta innebär oftast att man ställer klockan till tolv när solen står som högst på himlen eller, i tropiska länder, till sex på eftermiddagen vid solens nedgång. Genom införandet av normaltider har världen indelats i tidszoner, där en normaltid gäller i varje tidszon. I listor över länders tidszoner anges respektive normaltid. Sommartid är en tillfällig omställning av klockorna i förhållande till normaltiden.

Länge behövdes ingen normaltid. Man levde relativt isolerat i byar och städer och reste oftast inte långt, fort och samordnat. När järnvägen slog igenom som allmänt transportmedel blev det däremot ohållbart med lokala tider. Det blev krångligt att skriva tidtabeller, och lokförarna hade problem med att hålla reda på tiden mot sin klocka. Många järnvägsbolag, inklusive Statens järnvägar, införde en egen järnvägstid för att kunna hantera sin tågplanering, vilket i stället gjorde tidtabellerna närmast omöjliga att göra förståeliga. Stationsklockorna hade två minutvisare, den ena visade järnvägstiden och den andra visade den lokala tiden. För att lösa dessa problem enades man så småningom i land efter land om att införa normaltider med (oftast) hela timmars avvikelse från Greenwichtid, så kallade tidszoner. En fördel med detta system är att minuter och sekunder blir lika överallt.

Regeringen föreskriver i förordningen SFS 1979:988 "Förordning om svensk normaltid" att den för tidsangivning inom landet gällande tiden (svensk normaltid) skall vara den av Bureau international de l'heure fastställda normaltiden Temps Universel Coordonné (UTC) ökad med en timme.

Svensk normaltid utgår således från 15-gradersmeridianen östlig längd och sammanfaller med den centraleuropeiska tidszonen. Den svenska normaltiden infördes den 1 januari 1879, vilket gav alla orter i landet samma tid, då kallad borgerlig tid. Skillnaden mellan Strömstad och Haparanda var tidigare 45 minuter, mellan Stockholm och Göteborg 24 minuter. Normaltiden från 1879 använde en meridian 12 tidsminuter, alltså 3°, väster om meridianen genom Stockholms gamla observatorium på Observatoriekullen nära Odenplan (som alltså ligger på 18°3'17" Ö), vilket innebar att Sveriges tidsmeridian då låg 15°3'17" öster om Greenwich. År 1900 ändrades tidsmeridianen till exakt 15° öster om Greenwich (medeleuropeiska tiden), vilket innebar en justering av tiden med 14 sekunder. Detta är den tidsmeridian som alltjämt används i Sverige.

Vilken tid man skulle välja som normaltid var från början inte klart. Stockholm och Göteborg var de starkaste kandidaterna. Järnvägstiden följde tiden i Göteborg för att passagerare som följde lokal tid skulle komma för tidigt, och inte för sent, till tåget. Det var något som inte kunde accepteras i huvudstaden. Debatten rasade i riksdagens båda kamrar och utredningarna avlöste varandra, ty ingen ville ge med sig. Under 15 år debatterades saken innan man kom fram till en kompromiss, svensk normaltid skulle följa meridianen som löper ungefär mitt emellan Stockholm och Göteborg och ha en hel timmes tidsskillnad från Greenwich. Denna meridian går i närheten av Karlshamn, Växjö, Örebro och Östersund.

Nya Zeelands parlament beslutade i september 1868 om införande av New Zealand Mean Time (NZMT) gällande från den 2 november 1868 med tidsmeridianen 172° 30’ östlig längd (GMT+11h30m). Till skillnad från flertalet andra länder som senare införde normaltid var det telegrafen, inte järnvägen, som var avgörande (genom den 1866 anlagda kabeln över Cook Strait). Från 169 sändes en tidssignal från det nyetablerade observatoriet i Wellington via telegrafkabel klockan 09:00 varje dag (tidssignal via radio infördes 1920). 1945 ändrades NZMT till New Zealand Standard Time (NZST) som ligger 12 timmar före GMT (GMT+12)

Storbritannien införde i praktiken normaltid 1855. Man hade då haft en järnvägstid sedan 1847. Normaltiden lagstiftades dock först 1880.

USA införde standardiserad järnvägstid 1883, vilket snabbt infördes som normaltid i många delstater, några olika hela antal timmar från Greenwich. Innan dess hade varje bolag sin järnvägstid vilka kunde skilja mycket på grund av långa avstånd.

I Danmark kallas normaltiden skämtsamt för Gudhjemtid eftersom 15-gradersmeridianen passerar Gudhjem på Bornholm.

I Ryssland används Moskvatid för alla järnvägstidtabeller i alla tidszoner. Här skiljer sig alltså normaltid och järnvägstid åt.

Kina sträckte sig 1912–1949 över fem tidszoner men sedan 1949 använder hela Kina en och samma tidszon, Pekings tidszon. Inofficiellt används dock i Xinjiang och Tibet i västligaste Kina en tid som ligger två timmar efter den officiella tiden, för annars skulle i dessa områden solen stå i söder omkring klockan 14:00–15:00 på eftermiddagen.

Indien har en tid som ligger 5 ½ timme före UTC. Det betyder, att om man reser mellan Indien och Storbritannien och har en klocka med vanlig tolvtimmarsurtavla, så kan man få "rätt" tid genom att bara vända urtavlan upp och ner.

Ett antal länder och områden har en normaltid på minst en timme mer än medelsoltiden. Det kallas ibland "ständig sommartid". Exempel på sådana är Island, Spanien, västra Kina, Ryssland och större delen av Alaska. I västligaste delarna av Kina har man upp till 3 timmars skillnad mellan normaltid och soltid, mest i världen. Samma sak gäller sommartiden i nordvästligaste Spanien. I västligaste Kina används dock inofficiellt en tid som ligger 2 timmar efter den officiella normaltiden.

Det finns några landgränser där man ska ställa om klockan 3 timmar vid en gränspassage. Detta gäller för gränsen mellan Kina och Kirgizistan eller Tadzjikistan. Då man passerar den korta gränsen mellan Kina och Afghanistan ska man ställa om klockan 3,5 timmar.

Just idag är jag en del av livets teater

"Livet är en scen och alla måste spela", skrev författaren William Shakespeare. Idag tar vi plats på livets scen. Vi behöver inte sitta still på sista raden och se på när vårt liv flimrar förbi. Idag spelar vi huvudrollen.

Vad handlar mitt livs pjäs om?

Just idag är jag vacker

Ofta dömer vi oss själva så hårt och har svårt att förstå hur värdefulla vi är. Hjälp oss att ta emot värme och närhet även när vi känner oss värdelösa. Hjälp oss att se att vi är älskade, önskade och vackra. Att vi alla är Guds kärleksbarn.

Vad får mig att känna mig värdelös?

Just idag är jag fri

Idag behöver vi inte försöka vara någon som vi inte är. Idag kan vi titta på vad vi faktiskt kan och inse hur mycket vi redan vet. Vi är precis där vi ska vara i livet och det enda som betyder något är vad vi gör av just den här dagen.

Vad är det finaste som skulle kunna hända mig idag?

Tumörer och andra utväxter

Tumör betyder knöl. Tumörer kan ibland vara cancer men det finns också andra sorters knölar och utväxter som Du kan få på kroppen eller i kroppen. De flesta kan Du ha och ändå må bra.

Du kan läsa mer om cancer i texten Vad är cancer? 

Den här texten ger exempel på tumörer och andra utväxter som för det mesta är godartade. Godartad är samma sak som benign.

En godartad tumör eller utväxt växer på ett ställe utan att sprida sig. Den kan ändå behöva tas bort, t ex om den blir stor eller infekterad.

En tumör innebär att celler någonstans i kroppen eller på kroppen har börjat föröka sig. 

Många tumörer är godartade. Godartade tumörer är ofta lätta att ta bort, om det behövs. Några godartade tumörer kan bli cancertumörer, t ex polyper i tarmen.

En cancertumör kallas även för en malign tumör. Den kan växa in i andra organ och kroppsvävnader och oftast även sprida sig i kroppen genom lymfvätskan och blodet.

Adenom är samma sak som körtelsvulst. Det är en godartad tumör i en körtel. Körtlar är organ som gör olika slags sekret. Sekret är t ex saliv, svett, hormoner eller ämnen som bryter ned maten i magen och tarmarna.

Några adenom kan utsöndra stora mängder hormoner eller vara förstadier till cancer. Då opereras de bort.

En cysta är en vätskefylld blåsa. Cystor kan vara olika stora. De kan sitta på olika ställen i kroppen, t ex i äggstockarna, i brösten eller i levern. Cystor brukar tas bort om de trycker på organ eller andra delar av kroppen.

Fibroadenom är en godartad knöl i bröstets bindväv. Fibroadenom beror på att en del av bröstet kan växa snabbare än den omgivande vävnaden. Du kan bli opererad om fibroadenomet är stort eller gör ont. 

Ett fibrom är en godartad bindvävstumör som kan bildas var som helst på kroppen. Den kan se ut som en knöl eller upphöjning eller som ett utstående födelsemärke fast med samma färg som den övriga huden. Fibrom behöver sällan behandlas.

Födelsemärken är samma sak som leverfläckar. De kan bildas var som helst på kroppen. Nästan alla födelsemärken är godartade men ibland kan ett födelsemärke utvecklas till malignt melanom. Därför är det viktigt att Du är uppmärksam på om du har födelsemärken som förändras. Då behöver Du bli undersökt.

Födelsemärken är ett exempel på pigmenterade hudförändringar. Pigmenterad betyder att hudförändringen har en mörkare färg än den övriga huden. Det finns många andra pigmenterade hudförändringar som är godartade och som är vanligare ju äldre Du blir. Du kan läsa mer om godartade hudförändringar här.

Ganglion kallas också senknuta. Det är en upphöjning orsakad av vätska som bildats vid en led, t ex handleden. Ganglier brukar försvinna utan behandling inom några veckor. 

Godartad prostataförstoring innebär att prostatan har vuxit i storlek. Det är vanligast hos personer över 60 år. En del får besvär som behöver behandlas. Godartad prostataförstoring har ingenting med prostatacancer att göra även om symtomen ibland kan vara desamma. 

Ett hemangiom är en godartad tumör av blodkärl som kan uppstå inuti kroppen eller på huden. Ett exempel på hemangiom är så kallade smultronmärken. Smultronmärken är vanligast hos barn upp till ett år. De flesta hemangiom ger inga besvär och försvinner utan behandling.

Ett insulinom är en tumör i bukspottkörteln. Den gör att det bildas för mycket insulin så att Ditt blodsocker blir väldigt lågt. Du kan få symtom som liknar de som kan uppstå vid behandling mot diabetes. De flesta insulinom är godartade och kan opereras så att du mår som vanligt sedan.

En förhårdnad kan bildas om du använder skor som är för trånga eller som trycker mot foten på något annat sätt. Då blir huden hård och tjock. En liktorn kan bildas om förhårdnaden belastas eller nöts under lång tid. Förhårdnader och liktornar kan göra ont. Oftast kan Du behandla Dig själv.

Ett lipom är en fettknöl som Du kan få i huden var som helst på kroppen. Fettknölar behöver inte behandlas. 

Ett myom är en godartad tumör i form av en muskelknuta i livmodern eller på livmodern. Myom kan ibland göra ont eller orsaka andra besvär som behöver behandlas.

En polyp kan vara en godartad tumör eller en svullnad på grund av en inflammation. En polyp växer ut från huden eller en slemhinna och ser ut som en knopp eller en stjälk. Du kan få polyper i exempelvis näsan, på stämbanden, i urinblåsan, i magsäcken eller i tarmen.

För säkerhets skull brukar t ex polyper i tarmen opereras bort eftersom de ibland kan utvecklas till cancer. 

En talgkörtelcysta kan också kallas aterom. Det är en godartad cysta som innehåller talg. Den uppstår när öppningen från en talgkörtel ut i huden har blivit tilltäppt.

Talgkörtelcystor kan bildas var som helst på kroppen. De är vanligast där det växer hår, framför allt i hårbotten. En talgkörtelcysta kan tas bort om den orsakar besvär.

Vårtor orsakas av virus. Vårtor är vanligast på händer eller fötter. Handvårtor och fotvårtor försvinner oftast utan behandling, men det kan ta lång tid.

Åldersvårtor är den vanligaste godartade tumören. De bildas oftast i ansiktet, på bröstet eller på ryggen. Du kan få Din första åldersvårta när Du är i 30-årsåldern. Åldersvårtor behöver inte behandlas.

Grattis Henry på Din 93 årsdag

 

Just idag har jag tron på min sida

Om vi vill veta om vi tror tillräckligt mycket på Gud eller inte är svaret, "Ber vi så tror vi". Även om vår bön bara är som ett sista halmstrå att klamra sig fast vid, eller som ett tomt rop på hjälp rakt ut i luften, så räcker det.

Vad vill jag våga be om?

Laxpasta med lime

En snabb och god vardagsfavorit med krämig sås som får lite sötma från honung och syra från lime, perfekta smakkompisar till lax.

Koka pastan enligt anvisning på förpackningen. Skär laxen i tärningar. Blanda crème fraiche, smulad buljongtärning, honung, skal och saft av lime i en kastrull. Låt såsen koka upp. Lägg i laxen och låt koka någon minut. Servera med pastan och krydda med peppar. Klart.

8 portioner

450 gr pasta

600 gr laxfilé

3 dl lätt créme fraiche

¾ tärning hönsbuljong

1½ msk flytande honung

Rivet skal och pressad saft av 1½ lime

Nymald svartpeppar

Ärftligt ökad risk för cancer

En del personer har en ärftligt ökad risk att få cancer. Det betyder att risken är medfödd, men det är inte säkert att cancer uppstår. Det finns hjälp som minskar risken, eller upptäcker tidigt om Du håller på att bli sjuk. Först behövs en utredning.

I den här texten får Du veta mer om att ha en ärftligt ökad risk för cancer. 

Välj region högst upp på sidan för att få mer information om vad som gäller där Du bor.

En utredning behövs för att ta reda på om det finns en ärftligt ökad risk för cancer i Din släkt. Ibland finns en utredning sedan tidigare, andra gånger behöver en utredning göras.

Det är frivilligt att delta i en utredning eller att lämna prov, om Du erbjuds att göra det.

Ibland finns det redan en utredning. Släktingen som deltog i den utredningen kanske har kontaktat Dig. Du kan också ha fått ett brev från en cancergenetisk mottagning.

Utredningen kan ha gjort att det gick att hitta en genförändring som orsakar cancer i Er släkt. Då har Du möjlighet att ta reda på om Du har ärvt den genförändringen.

Den cancergenetiska mottagningen ordnar så att Du får lämna ett så kallat anlagsbärartest. Då får Du först information om vad det innebär, sedan får Du lämna ett blodprov. Blodprovet tas i armen på t ex en vårdcentral.

Cancergenetiska mottagningar finns i Umeå, Uppsala, Stockholm, Linköping, Jönköping, Göteborg och Lund.

Ibland går det inte att hitta någon genförändring i släkten, trots att utredningen visar att det finns en ärftligt ökad risk för cancer.

En utredning kan göras om Du har cancer, eller om Du inte själv är sjuk men Du har många släktingar som har cancer eller har haft cancer.

Utredningen görs på den klinik där Du får behandling mot cancer, eller vid en cancergenetisk mottagning.

Först bedömer vårdpersonalen om en utredning behövs. Bedömningen kan gå till på olika sätt. Du kan få svara på frågor eller fylla i ett formulär, t ex om vilka släktingar som har haft cancer. Det kan innebära att utredaren behöver ta del av släktingarnas journaler.

En eller flera gener kan undersökas om utredningen tyder på att det finns en ärftligt ökad risk för cancer. Du eller en släkting som har cancer eller har haft cancer erbjuds att lämna ett prov. Det kan vara ett blodprov eller ett vävnadsprov.

Det kan också gå att analysera sparade prov från en släkting som inte längre lever. Sparade prover omfattas av biobankslagen.

Det är ganska vanligt att det inte går att hitta någon genförändring. Det innebär för de flesta att det inte finns någon ärftligt ökad risk för cancer.

Du får råd och stöd när du utreds eller ska lämna prov. Du får prata om sådant som är viktigt för Dig, t ex:

Vad innebär utredningen?

Hur kan jag reagera på resultatet?

Hur hög är risken att jag eller mina släktingar får cancer?

Vilken hjälp kan jag få?

Vad händer om jag har en ärftligt ökad risk för cancer?

Du kan få hjälp som minskar risken att bli sjuk om Du har en ärftligt ökad risk för cancer.

Regelbundna kontroller med undersökningar kan tidigt upptäcka om det håller på att bildas t ex tjocktarmscancer.

Ibland går det att förebygga cancer, t ex äggstockscancer eller bröstcancer. Då erbjuds Du en operation för att ta bort äggstockarna eller hela eller delar av brösten.

Det finns många sätt att reagera på ett besked om att det finns en ärftligt ökad risk för cancer.

Du kan känna oro för att Du själv eller någon annan i släkten ska bli sjuk.

En del känner skuld om de har barn som kan ha ärvt genförändringen. Andra känner skuld för att de själva är friska medan någon annan i släkten har fått cancer.

Men det kan också kännas lugnande att få ett svar, även om svaret är att Du har en ärftligt ökad risk för cancer. Kanske är det något Du har misstänkt och nu får bekräftat.

Det kan kännas lugnande att få veta att det går att minska risken och att Du eller Dina släktingar kommer att få hjälp och stöd.

Utredningen kan visa att Du inte har någon ärftligt ökad risk för cancer. Då är Din risk att få cancer samma som för alla andra. Ställ frågor om Du tycker att något är oklart.

Gener är samma sak som arvsanlag. Alla har gener. Du har ärvt Dina gener från de två personer som bidrog med ägget och spermien när du bildades. De är Dina genetiska föräldrar.

I den här texten skriver vi släktingar och menar då Dina genetiska föräldrar och andra personer som Du delar gener med. Det kan vara Dina barn, syskon, Dina föräldrars syskon, Dina morföräldrar och Dina farföräldrar. 

En ärftligt ökad risk för cancer innebär att en gen är förändrad och kan göra att cancer uppstår. 

Genförändringen kan föras vidare från föräldrar till barn. Det är inte säkert att cancer uppstår om Du har genförändringen, men risken är större. Det är inte heller säkert att förändringen förs vidare till ett barn som ärver gener från Dig.

En ärftlig genförändring kan ha funnits i en släkt i flera generationer. Men förändringen kan också uppstå hos en person som blir den första i sin släkt att kunna föra den vidare.

De här cancersjukdomarna är vanligast bland dem som ibland beror på en ärftligt ökad risk:

Bröstcancer

Äggstockscancer

Tjocktarmscancer och ändtarmscancer

Livmodercancer

Bukspottkörtelcancer

Malignt melanom

Prostatacancer

En del genförändringar ökar risken för fler än en sorts cancer. Så kan det vara om det finns t ex både äggstockscancer och bröstcancer i släkten, eller tjocktarmscancer och livmodercancer.

För att Du ska kunna vara delaktig i Din vård och behandling är det viktigt att Du förstår informationen Du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om Du inte förstår. Du ska t ex få information om behandlingsalternativ och hur länge Du kan behöva vänta på vård och behandling.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om Du eller barnet inte pratar svenska. Ni har också möjlighet att få hjälp av en tolk vid en hörselnedsättning. 

Om det behövs hjälpmedel ska Ni få information om vad som finns och hur Di får det.

Även barn ska vara delaktiga i sin vård och behöver förstå informationen som de får. Det finns ingen åldersgräns för när ett barn kan ha inflytande över sin vård.

Idag begravning Hoppet kapell

 

Just idag möter jag en oväntad kärlek

Vi behöver inte sitta i vår ensamhet och vänta, vi behöver inte strunta i den som är annorlunda, vi behöver inte stänga ute den som knackar på vår dörr. Idag när en oväntad person sträcker ut sin hand mot oss kan vi välja att ta emot den.

Vem eller vad har jag svårt för?

Frallor

Att bjuda på nybakade frallor brukar alltid vara uppskattat. Vi har havregryn i degen för att göra frallorna extra saftiga. Bjud på bröden när de är alldeles nybakade. De som eventuellt blir över kan Du frysa in, så har Du fint bröd att njuta av längre fram.

Smula jästen i en bunke. Värm vattnet till max 37°. Häll lite av degvätskan över jästen och rör tills den löst sig. Tillsätt resterande ingredienser. Arbeta degen för hand cirka 10 minuter eller i maskin 5 minuter. Låt jäsa övertäckt till dubbel storlek cirka 40 minuter. Ta upp degen på mjölad arbetsbänk och knåda den lätt. Baka ut till 25 runda bullar och lägg dem på plåtar med bakplåtspapper. Låt jäsa cirka 30 minuter. Sätt ugnen på 225°. Pensla bullarna med uppvispat ägg. Grädda i mitten av ugnen 8-10 minuter. Låt svalna på galler. 

25 stycken

25 gr jäst

6 dl vatten

50 gr smör, rumsvarmt

3 dl havregryn

10 - 12 dl vetemjöl

2 tsk salt

1 ägg, uppvispat

Kycklingpaj

Det är aldrig fel med paj, här får du mycket smak och krämighet med smaksatt crème fraiche och kyckling. Perfekt på buffén eller picknicken också.

Hacka ihop mjöl och smör till en grynig massa. Tillsätt vatten och arbeta snabbt ihop till en deg. Tryck ut degen i en form med löstagbar kant, cirka 23 cm i diameter Nagga pajskalet med en gaffel och låt vila i kyl cirka 30 minuter. Sätt ugnen på 200°. Skär kycklingen i mindre bitar. Strimla purjolöken. Salta och stek kycklingen i smör i en stekpanna. Tillsätt purjolöken och låt den fräsa med. Låt svalna något. Kärna ur och tärna paprikan. Blanda kyckling, purjolök, paprika, crème fraiche, ägg och hälften av osten. Förgrädda pajskalet cirka 10 minuter. Fördela blandningen i pajskalet och strö över resten av osten. Grädda i nedre delen av ugnen 35-40 minuter. 

Receptet gäller för 6 portioner

3 dl vetemjöl

125 gr smör

2 msk kallt vatten

Fyllning:

2 kycklingbröstfiléer

300 gr purjolök

Smör

½ tsk salt

1 röd paprika

2 dl lätt créme fraiche paprika & chili

3 ägg

2 dl riven ost, gratäng

Barn och cancer

Cancer hos barn kan innebära att barnet behöver behandling som kan vara jobbig på många sätt. Ibland behöver behandlingen pågå länge. De flesta blir av med sjukdomen. Det är ofta viktigt med uppföljning under en lång tid efter behandlingen.

Barncancer är ett samlingsord för cancersjukdomar hos personer upp till 18 år. Exempel på cancer som barn kan få är främst hjärntumör, leukemi, lymfom, neuroblastom, sarkom, Wilms tumör, retinoblastom och levercancer.

Cancer hos barn utvecklas på samma sätt som hos vuxna men det går sällan att säga vad cancer hos barn beror på. Ibland är cancern ärftlig, som den kan vara vid retinoblastom. Ungefär 10% av all barncancer är ärftlig.

Cancer bland barn är mycket ovanligt. Varje år får cirka 350 barn upp till 18 års ålder cancer, jämfört med över 60 000 vuxna.

Fler än fyra av fem barn blir av med sjukdomen efter behandling, även om det varierar beroende på diagnos och hur mycket sjukdomen har hunnit sprida sig när den upptäcks.

De flesta barn behöver bli undersökta och få åtminstone någon del av behandlingen på ett barncancercentrum. Sverige har sex barncancercentrum. De finns i Göteborg, Linköping, Lund, Stockholm, Umeå och Uppsala.

Läkarna, sjuksköterskorna och den övriga personalen på barncancercentrumen är vana att arbeta med barn i olika åldrar och med olika behov. De kan anpassa undersökningar och behandlingar så att de blir så skonsamma som möjligt för barnet.

Även tillvaron på barncancercentrumen är anpassad efter behov som barn i olika åldrar kan ha. Det går till exempel att leka, spela, pyssla och titta på film både på avdelningen och på lekterapin. Lekterapin är en pedagogisk verksamhet med aktiviteter som anpassas efter barnets eller tonåringens ålder.

Det finns en sjukhusskola för barn som inte hinner med sin vanliga skolgång.

Barn som behöver sova över brukar kunna få ett eget rum där det oftast också finns plats för en närstående.

Nära barncancercentrumen finns också ett Ronald McDonald-hus där du och andra närstående kan få bo under delar av barnets behandling utan att behöva betala. Där kan du laga mat, tvätta, se på tv och umgås med andra familjer. Huset är på gångavstånd från avdelningen där det sjuka barnet vårdas.

Efter behandling mot cancer behöver barnet komma på uppföljande besök.

Det är för att se om cancern är borta eller om sjukdomen är på väg tillbaka, som kallas återfall. Det brukar gå att bli av med cancern även vid ett återfall men det är ofta svårare.

Med tiden minskar risken för återfall. Då handlar uppföljningen mer om att se om behandlingen har påverkat kroppen på något sätt. Det kan till exempel vara hur barnet växer och utvecklas, hur skolgången fungerar eller om barnet behöver någon annan medicinsk hjälp.

Ibland kan komplikationer uppstå efter lång tid. Därför är det ofta viktigt att uppföljningen fortsätter även efter att barnet har blivit vuxen.

Exempel på så kallade sena komplikationer kan vara besvär med hjärtat, njurarna, fertiliteten eller tillväxten. En del besvär kan bero på att sjukdomen eller behandlingen påverkat körtlar som bildar hormoner. Strålbehandling kan ibland orsaka en ny cancertumör.

Två tredjedelar av alla barn med cancer får minst en sen komplikation på grund av sjukdomen och behandlingen. 

Risken för sena komplikationer kan ha en eller flera orsaker:

Typ av behandling

Barnets ålder vid behandlingen

Var i kroppen sjukdomen fanns

Vid ungefär 18 års ålder har barnet ett avslutande samtal med personalen på barncancercentrumet. Sedan kan han/hon få en remiss till en vuxenklinik om det behövs, eller till en särskild mottagning för vuxna personer som har haft cancer när de var barn. En sådan mottagning kallas uppföljningsmottagning.

På webbplatsen för Regionala cancercentrum i samverkan hittar Du följande:

Kontaktuppgifter till uppföljningsmottagningar för vuxna efter barncancer

Nationellt vårdprogram för långtidsuppföljning efter barncancer.

Det finns många olika sätt att reagera på ett cancerbesked. Det gäller både vuxna och barn.

Ibland är cancerbeskedet oväntat. En del vuxna reagerar med starka känslor, andra tycker inte att de känner någonting. Det kan vara svårt att förstå vad läkaren säger och vad sjukdomen innebär. Du kan behöva höra eller läsa det flera gånger.

Det är bra om Ni som är vårdnadshavare kan få beskedet samtidigt, även om Ni lever åtskilda liv.

Yngre barn lever i nuet och är inte så medvetna om vad som kan hända. Äldre barn kan tycka att det är jobbigt att få ett sjukdomsbesked. De förstår ofta att det är en allvarlig sjukdom, att de kan behöva få behandling länge och att behandlingen kan vara jobbig.

Olika barn och ungdomar reagerar olika på beskedet. En del blir arga och protesterar, andra blir ledsna. Vissa håller alla känslor inom sig och det kan vara svårt att veta hur de egentligen reagerar.

För tonåringar kan det vara extra svårt. De flesta vill fortsätta vara lika sina jämnåriga kompisar och frigöra sig från de vuxna. I stället tvingas de acceptera att sjukdomen och behandlingen gör dem annorlunda, och att de måste bli mer beroende av vuxna igen.

Personalen är van att prata med barn i olika åldrar och med olika behov. Men du är viktig som ombud för Ditt barn, särskilt om barnet är yngre.

Ofta förändrar beskedet hela tillvaron, både för barnet, de närstående och många andra runt om barnet. 

Det är viktigt att syskon också får information. 

Det brukar kännas lite lättare när behandlingen väl börjar.

Många färdigbehandlade barn fortsätter med livet utan att tänka tillbaka på det som har varit. En del påverkas mer, det kan variera.

För vuxna kan det vara svårare. Kontakten med vården kan ha inneburit en känsla av trygghet som Du nu behöver klara Dig utan.

Känslor som Du tvingats tränga bort under sjukdomstiden kan komma tillbaka. Det kan vara svårt att hantera när vardagen ska börja igen och omgivningen kanske förväntar sig att Du ska vara glad, lättad och nöjd.

Livet blir aldrig precis som före sjukdomen. Oftast känns det bättre efter ett tag, men ibland tar det tid.

Det finns olika sätt att få stöd när ett barn får cancer.

Läkarna, sjuksköterskorna och kuratorn kan informera om allt som händer och lyssna och ge stöd.

Kuratorn kan ge praktiska råd, och även ge råd om ekonomin och de rättigheter som familjen har.

Konsultsjuksköterskorna på barncancercentrumet stöttar Dig och resten av familjen och samordnar vården med exempelvis hemsjukhuset och skolan.

Konsultsjuksköterskorna hjälper också till så att barnet kan behålla kontakten med sin vanliga tillvaro. De kan t ex informera skolkamraterna.

Barncancerfonden har information om barncancer. Barncancerfonden har också regionala avdelningar där Du kan träffa andra med liknande erfarenheter av barncancer som Du. Ibland kan avdelningarna också ge praktiskt stöd, eller t ex ekonomisk rådgivning.

Cancerrådgivningen kan också ge råd och stöd. Nära cancer är en webbplats för unga närstående, t ex syskon. Ung cancer är en webbplats för unga och unga vuxna som har cancer eller som har haft cancer, eller som är närstående.

Det finns också andra som kan ge råd och stöd på chatt och telefon även om de inte är särskilt inriktade på cancer.

Kontakta en vårdcentral så att Du får träffa en läkare som kan sjukskriva Dig om det behövs.

Det är vanligt att vilja vara så mycket som möjligt med sitt sjuka barn. Samtidigt kan det vara frustrerande.

Du kan känna att Du är avskärmad från Din vanliga vardag utan att kunna göra så mycket åt det. Det är mycket väntan och Du behöver vara beredd på att bli avbruten i det Du gör för att prata med personal, följa med på provtagning eller bara vara nära barnet.

Det kan vara skönt att prata med andra på avdelningen. Oftast finns ett litet kök eller fikarum där vuxna kan sitta när barnen sover eller tas om hand av personalen.

Ta stöd av människor i Din närhet så att Du får mer tid för det sjuka barnet och för Din egen återhämtning. De flesta brukar vilja hjälpa till.

Var tydlig, då blir det lättare för omgivningen att hjälpa till. Skriv eller säg t ex så här, ”Kan någon laga mat till oss och ställa utanför dörren när vi kommer hem sent imorgon?"

Syskon kan känna att ingen har tid med dem när de vuxna behöver lägga all tid och kraft på det sjuka barnet. Som vuxen kan Du känna Dig otillräcklig. Be en närstående, granne eller bekant att ägna syskonet uppmärksamhet, och kanske delta lite i syskonets vardag utanför sjukhuset.

Syskonstödjare finns på alla barncancercentrum. De kan t ex ordna lekstunder eller utflykter, eller bara vara någon som syskonet kan prata med.

Barn ska få vara delaktiga i sin vård. Det finns ingen åldersgräns för detta. Barnets möjlighet att ha inflytande över vården beror på han/hennes mognad.

För att kunna vara aktiva i vården och ta beslut är det viktigt att barnet och Du som vuxen förstår den information Ni får av vårdpersonalen.

Ni har möjlighet till tolkning till andra språk om någon av Er inte pratar svenska. Ni har också möjlighet till tolkhjälp om någon av Er t ex har en hörselnedsättning.

Grattis Inga-Britt (mamma) på Din 103 årsdag

 

Grattis Philip på Din 25 årsdag

 

Just idag koncentrerar jag mig

"Gör Er inte bekymmer för morgondagen", säger Jesus. Det räcker att ta hand om just den här dagen. Om vi gör allt vi kan för att den här dagen ska bli bra, så tar framtiden hand om sig själv den dagen den kommer.

Vad plågar mig idag?

Vad är cancerrehabilitering

De flesta som har cancer behöver rehabilitering åtminstone någon gång. Cancerrehabilitering är allt som kan göra att livet blir så bra som möjligt före, under och efter behandlingen av sjukdomen.

Rehabilitering vid cancer är alla åtgärder som kan minska de besvär eller problem som sjukdomen kan orsaka på olika sätt. 

Rehabilitering kan göra att behandlingen mot sjukdomen blir effektivare. Det är viktigt att Du är engagerad och deltar aktivt för att rehabiliteringen ska ge resultat.

Här är några exempel på vad cancerrehabilitering kan vara:

Det är vanligt att känna sig t ex orolig eller arg eller att börja fundera över frågor som, varför har just jag fått cancer? 

Många får de svar och det stöd de behöver av att prata med läkaren och kontaktsjuksköterskan.

En del behöver ytterligare stöd under olika skeden av sjukdomen. 

Sjukdomen och behandlingen kan påverka kroppen på olika sätt. 

Rehabilitering kan motverka, lindra eller förebygga många besvär, t ex:

Lymfödem

Trötthet

Att ha ont

Besvär med magen eller tarmarna

Besvär med sexualiteten eller fertiliteten

Besvär med minnet eller koncentrationen

Besvär med maten

Fysisk aktivitet är viktigt vid all cancer och kan motverka, lindra eller förebygga många olika sorters besvär. Du kan få hjälp om Du behöver.

Du kan också få hjälp om Du t ex behöver sluta röka eller ändra Dina alkoholvanor.

Det är bra om Du kommer igång med förändringarna så snart som möjligt. Det bidrar till att göra behandlingen effektiv.

Du kan behöva hjälp för att tillvaron ska fungera. Det kan innebära olika saker, t ex något hjälpmedel, särskild tandvård, färdtjänst eller en peruk om behandlingen gör att Du tappar hår under en period. 

Sjukdomen och behandlingen kan påverka dina möjligheter att arbeta eller studera. Du kan behöva råd om sjukskrivning och vad Du behöver tänka på i kontakten med t ex arbetsgivaren eller Arbetsförmedlingen. Prata med läkaren, kuratorn eller rehabiliteringskoordinatorn. 

Dina behov kan förändras med tiden, beroende på vad som händer med sjukdomen och behandlingen. En del behöver rehabilitering en kort tid i samband med behandlingen. Andra kan behöva rehabilitering långt efter att behandlingen mot sjukdomen är avslutad.

Du kan behöva rehabilitering som skiljer sig mycket från vad någon annan i samma situation behöver.

Kontaktsjuksköterskan är Ditt stöd i cancervården. Tillsammans med läkaren gör Ni en vårdplan. Vårdplanen ska bland annat beskriva Dina behov av rehabilitering, vad Du kan göra själv för att må bättre och vilka behov som Du kan få senare.

Det ska stå i Din journal att Du har fått en vårdplan. 

Olika yrkesgrupper kan samarbeta i team utifrån de behov som Du har. 

Här är exempel på sådana yrkesgrupper:

Arbetsterapeut

Dietist

Fysioterapeut

Kurator

Logoped

Lymfterapeut

Psykolog

Rehabiliteringskoordinator

Sexolog

Sjukhuspräst

Olika specialistläkare

Stomiterapeut

Uroterapeut.

En rehabiliteringskoordinator kan bland annat hjälpa Dig i kontakten med arbetsgivaren och Försäkringskassan.

Kontaktsjuksköterskan kan vägleda Dig till de personer som kan vara viktiga för Din rehabilitering. Han/hon kan också ge stödsamtal om Du behöver.

Prata med kontaktsjuksköterskan eller läkaren om Du har egna förslag om Din cancerrehabilitering.

Du kan behöva rehabilitering lång tid efter att behandlingen av sjukdomen är klar. Besvär som kommer efter lång tid kallas ibland sena effekter.

Be vårdpersonalen berätta och skriva ned vilka sena effekter som är vanliga efter den behandling som Du behöver. Då är Du bättre förberedd om de sena effekterna skulle komma. En del sena effekter kan förebyggas.

Sök vård om Du får besvär efter lång tid. De flesta sena effekter går att lindra. 

Du som är närstående kan också behöva stöd. Det kan vara att prata med någon, eller få råd om ekonomin eller situationen hemma. Kontaktsjuksköterskan eller kuratorn kan berätta var Du kan få mer stöd eller annat stöd.

Du får gärna vara med vid t ex läkarbesök, om den som får vård säger ja till det. 

Barn har rätt att få information om en närstående har cancer. Det är vårdens ansvar. Den som har sjukdomen eller en annan vuxen närstående kan också vara den som pratar med barnet. 

Kuratorn kan hjälpa till om t ex förskolan eller skolan behöver få information. Kuratorn kan också ge vägledning om barnet skulle behöva mer stöd, t ex av elevhälsan eller i en stödgrupp för barn.

Det är vanligt att sköta sin rehabilitering själv, ibland med stöd av vården. Det finns också rehabilitering som Du kan få tillsammans med andra. En del rehabilitering ordnas av andra än vården.

Det kan kännas bra att få dela sin upplevelse med andra. Många sjukhus anordnar rehabilitering i grupp. Det kan t ex vara för personer som behandlas för samma sorts cancer eller rehabilitering som också är för närstående. 

Rehabilitering i grupp kan innebära föreläsningar, samtal och praktiska övningar. Du kan t ex få veta mer om biverkningar av behandlingen och hur Du kan lindra dem, känslomässiga reaktioner, träning, mat och vilket stöd Du kan få av samhället i övrigt. Grupperna kan ledas av sjuksköterskor, läkare, kuratorer eller fysioterapeuter.

Det kan finns stöd av olika slag även utanför vården. Patientföreningar anordnar ibland kurser för att underlätta att leva ett bra liv med cancer och medan cancerbehandlingen pågår. Det kan vara t ex samtalsgrupper, kurser i matlagning, yoga, stresshantering eller trädgårdsterapi.

Det finns också kursgårdar för personer med cancer. En vistelse varar ofta en till tre veckor. Då kan Du erbjudas ett program med t ex fysisk träning, utbildning och samtal. En del regioner bekostar hela eller delar av vistelsen.

Hur mycket stöd och rehabilitering Du kan få av vården beror på var Du bor och var Du får behandling. Prata med kontaktsjuksköterskan eller med kuratorn om vad som kan vara lämpligt för Dig och vilka möjligheter som finns.

Det finns bidrag från t ex olika fonder och stiftelser som Du kan söka om vården inte bekostar det stöd Du vill ha. Kuratorn kan berätta var Du kan söka sådana bidrag.