Mykoplasma i underlivet

Mykoplasma i underlivet beror på en bakterie som kan överföras när Du har samlag. Vanliga symtom är att det svider när Du kissar och att Du har flytningar, klåda eller mellanblödningar.

Mykoplasma ingår inte i smittskyddslagen. Det betyder att Du måste betala för behandlingen själv. Du behöver inte heller göra en smittspårning.

Du kan ha mykoplasma utan att ha några symtom, men Du kan ha något eller några av de här symtomen:

Det svider när Du kissar

Du har flytningar från penisen

Du har annorlunda flytningar från slidan

Du har mellanblödningar

Du har ont i nedre delen av magen

Du har ont i pungen

Kontakta en vårdcentral eller en ungdomsmottagning om Du har symtom som Du tror beror på mykoplasma. I vissa regioner kan Du även kontakta en hud- och könsmottagning. Många mottagningar kan Du kontakta genom att logga in. Du kan söka vård på vilken vårdcentral, ungdomsmottagning eller hud- och könsmottagning Du vill i hela landet.

Hud- och könsmottagningar heter olika saker i olika delar av landet. De kan t ex heta venereologmottagning, könsmottagning, STD-mottagning, STI-mottagning eller Sesammottagning.

Ring telefonnummer 1177 om Du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan Du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var Du kan söka vård.

På mottagningen får Du träffa en barnmorska, läkare eller sjuksköterska. Du får berätta hur Du mår och när och hur Du har haft sex. Det är för att han/hon ska kunna bedöma hur troligt det är att Du har fått mykoplasma.

Ofta får Du lämna ett urinprov. Du kan också få lämna prov från slidan eller ändtarmen. Ibland får Du själv ta provet med en tops inne på toaletten på mottagningen. Ibland är det en läkare eller barnmorska som tar provet. Varifrån proverna tas beror på hur Du har haft sex och var Du kan ha fått mykoplasma.

Det brukar ta ungefär en vecka innan Du får provsvaret. Du kan få det via telefon eller brev, prata med den som tar provet om hur Du vill ha svaret.

Om det visar sig att Du har mykoplasma behöver den eller de Du har haft sex med också testa sig.

För att kunna vara delaktig i Din vård och ta beslut är det viktigt att Du förstår informationen Du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om Du inte förstår. Du kan också be att få informationen utskriven för att läsa den i lugn och ro.

Om Du inte talar svenska har Du rätt att få information på Ditt eget språk, t ex med hjälp av en språktolk. Du har även rätt att få tolkhjälp vid hörselnedsättning.

Mykoplasma med symtom behandlas med antibiotika. 

Oftast får Du ta antibiotika i fem dagar. Du bör inte ha sex under tiden Du tar antibiotikan, eftersom det fortfarande finns en risk att Du för mykoplasman vidare till någon annan.

När Du har avslutat behandlingen brukar mykoplasman oftast ha läkt ut. Ibland kan Du få lämna ett nytt prov efter behandlingen, för att vara säker på att mykoplasman är borta. Om infektionen sprider sig kan det leda till äggledarinflammation och bitestikelinflammation.

Du kan också ha mykoplasma som inte ger symtom. Prata med en läkare om Du vet att Du har mykoplasma men inte fått symtom av den. 

Använd kondom om Du har samlag i slidan eller analöppningen. Använd kondom om Du använder en dildo tillsammans med någon annan.

Mykoplasma är en bakterie. Det finns olika typer av mykoplasmabakterier. Bland annat en som orsakar lunginflammation och en som orsakar mykoplasma i underlivet. Den som gör att man får mykoplasma i underlivet heter Mycoplasma genitalium.

Mycoplasma genitalium finns i slemhinnorna i framförallt urinröret och slidan. Bakterien kan också finnas i ändtarmen och i ögonen, men det är ovanligare. Bakterien överförs mellan personer när slemhinnorna kommer i kontakt med varandra när man har sex. Bakterien kan också föras över genom sperma eller slidsekret. Det vanligaste sättet att få eller ge någon mykoplasma är genom vaginala samlag.

Risken att få en andra könssjukdomar är större om Du har mykoplasma. Det beror på att slemhinnor som redan är infekterade är mer mottagliga för infektioner.


Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Smulpaj med äpple

Förmaksflimmer

Sepsis, blodförgiftning