16 juli

16 juli är den 197e dagen på året i den gregorianska kalendern (198e under skottår). Det återstår 168 dagar av året.

Namnsdagar

Nuvarande, Reinhold och Reine

Föregående i bokstavsordning

Raineldes, Namnet fanns, till minne av ett brabantiskt helgon från 600-talet, på dagens datum före 1795, då det utgick till förmån för Reinhold.

Reine, Namnet infördes på dagens datum 1986 och har funnits där sedan dess.

Reinhold, Namnet förekom under 1600-talet på 12 januari. 1795 infördes det på dagens datum och har funnits där sedan dess.

Reino, Namnet infördes på dagens datum 1986, men utgick 1993.

Rut, Namnet förekom på dagens datum under 1600-talet. 1901 infördes det på 4 januari och har funnits där sedan dess.

Susanna, Namnet förekom på dagens datum under 1600-talet, innan det 1706 infördes på 11 augusti, där det har funnits sedan dess.

Föregående i kronologisk ordning

Före 1795, Raineldes, Rut och Susanna

1795–1900, Reinhold

1901–1985, Reinhold

1986–1992, Reinhold, Reine och Reino

1993–2000, Reinhold och Reine

Från 2001, Reinhold och Reine

I föregående i revideringar

1929, Reinhold

1950, Reinhold

1964, Reinhold

1973, Reinhold

1989, Reinhold

1995, Reinhold

2000, Reinhold

2005, Reinhold

2010, Reinhold

2015, Reinhold

2020, Reinhold

Händelser

622, Profeten Muhammed flyr från Mekka, där hans nya lära inte accepteras, till Yathrib, som strax därefter istället får namnet ”Profetens stad” (arabiska, Madinat an-nabi, som i kortform blir Medina) och där börjar man skapa det första muslimska samhället. Denna flykt, som kallas Hijra, blir utgångspunkten för den muslimska kalendern, som alltså räknar den kristna tideräkningens år 622 som sitt år 1. Under de tio åren fram till Muhammeds död (632) expanderar den nya religionen sina domäner över hela Arabiska halvön och under århundradet därefter expanderar den över hela Mellanöstern, Nordafrika och Iberiska halvön.

1048, Benedictus IX blir avsatt efter åtta månader som påve och när Poppo av Curagnoni dagen därpå väljs till påve (med namnet Damasus II) låter han omgående bannlysa Benedictus, då han anklagas för simoni (att köpa eller sälja kyrkliga ämbeten). Denne har nämligen varit påve tre gånger (1032–1044, våren 1045 och sedan november 1047) och avgick 1044 genom att sälja påveämbetet till sin gudfar Gregorius VI. Vad som händer Benedictus efter denna tredje och sista avgång är något oklart, men troligen avlider han i mitten av 1050-talet.

1054, Sedan de östliga (ortodoxa) och den västliga (katolska) kristna kyrkorna under flera århundraden har glidit allt längre ifrån varandra inträffar denna dag vad som anses vara kulmen på brytningen mellan dem, genom att påve Leo IXs sändebud kardinal Humbertus av Silva Candida träffar patriarken Michael Cerularius i Konstantinopel och påven och patriarken ömsesidigt låter bannlysa varandras ämbeten. Det är alltså inte personerna Leo och Michael, som blir bannlysta utan påve- och patriarkdömena i sig. Därför kvarstår bannlysningarna efter deras död och under flera århundraden. Faktum är att det dröjer till 1964 (det vill säga 910 år), innan den dåvarande påven Paulus VI och patriarken Atenagoras I vid ett gemensamt möte låter häva bannlysningarna. Brytningen mellan de båda kyrkorna, som båda hävdar sig predika Jesu Kristi sanna lära, kvarstår dock än idag (2023).

1212, En kristen styrka på 50 000 man besegrar en muslimsk här på 200 000 man i slaget vid Las Navas de Tolosa. Detta blir en avgörande seger för de kristna och vändpunkten i den kristna återerövringen av Iberiska halvön, som har pågått sedan den muslimska invasionen 711. Även om återerövringen tar nästan ytterligare 300 år är det nu de kristna, som har fått initiativet i kampen om halvön och under resten av 1200-talet återerövras det mesta av nuvarande södra Spanien och Portugal (förutom emiratet Granada, som inte faller förrän 1492).

1465, En burgundisk styrka på 20 000 man under greve Karl den djärves av Charolais ledning kämpar mot en fransk här på 15 000 man, ledd av den franske kungen Ludvig XI i slaget vid Montlhéry strax söder om Paris. Slaget får ingen avgjord vinnare och påverkar därför inte det pågående franskburgundiska kriget nämnvärt.

1661, Banken Stockholm Banco (som är föregångaren till Sveriges riksbank, som grundas 1668) börjar utge Europas första pengasedlar, som blir mycket lättare att hantera än kopparmynt (särskilt de gigantiska kopparmynt på flera kilo, som har utgetts strax innan). Dessa första sedlar är krediter, som alltså ska kunna inlösas mot koppar i banken, men de blir under utgivningsåren 1661–1664 så populära, att folk till och med betalar överpris för dem. Dessutom faller banken för frestelsen att utge fler sedlar än de har täckning för, vilket leder till att de sjunker i värde. 1664 dras därför sedelutgivningen in och sedlarna dras tillbaka, vilket gör att värdet börjar stiga igen.

1705, En svensk styrka på 7 000 man under generalmajor Adam Ludwig Lewenhaupts ledning besegrar en dubbelt så stor rysk här, ledd av fältmarskalk Boris Sjeremetev i slaget vid Gemauerthof i Livland. Den svenska segern blir dock bara symbolisk, då ryssarna snart kan omgruppera, medan Lewenhaupts här inte är i stridsdugligt skick, när ryssarna i augusti invaderar Kurland och svenskarna drar sig tillbaka till Riga. Dessutom är svenska huvudarmén under det pågående stora nordiska kriget inriktad på kampen mot Polen, som pågår samtidigt.

1860, Ångbåtskanalen Tamms kanal i Hälsingland invigs, två år efter färdigställandet 1858. Den har anlagts på uppdrag av och uppkallats efter friherre Per Adolf Tamm, som har låtit anlägga den för att frakta järnmalm från Bergslagen via Bottniska viken till sina masugnar vid Dellensjöarna. Tamm har planer på att förlänga kanalen, men byggandet av en järnväg gör att detta aldrig blir av och efter 16 år slutar man använda kanalen för järnmalmsfrakt, eftersom man har anlagt en järnväg på samma sträcka.

1945, Amerikanska armén genomför det så kallade Trinitytestet, där man genomför världens första provsprängning av en atombomb. Detta är en del av det så kallade Manhattanprojektet, där amerikanska forskare sedan 1942 har försökt framställa en dylik bomb. Testet genomförs i öknen tio mil nordväst om Alamagordo i den amerikanska delstaten New Mexico och dagen och platsen anses allmänt som startpunkten för atomåldern.

1952, Den svenska jagaren HMS Halland (J18) sjösätts vid Götaverken i Göteborg. Tillsammans med sitt systerfartyg HMS Småland (J19) (sjösatt 23 oktober samma år) kommer hon att utgöra den så kallade Hallandklassen, som blir den största och mest slagkraftiga jagarklassen, som någonsin ingår i svenska flottan. Dessa båda fartyg blir också de första i världen, som utrustas med sjömålsrobotar. Halland förblir i tjänst till 1987 då hon utrangeras och sedan huggs upp i Spanien. Systerfartyget Småland tas ur tjänst redan 1979 och utrangeras 1984, men blir sedan museifartyg i Göteborgs hamn, där hon ligger än idag (2023).

1969, Månlandaren Apollo 11 skjuts upp från John F Kennedy Space Center vid halv tio på morgonen. Detta blir kulmen på den amerikanska rymdkapplöpningen mot Sovjetunionen, då det blir den första bemannade månfärden och två personer ur dess besättning landstiger på månen, när Apollo 11 landar där fyra dagar senare.

2019, Travstjärnan Aubrion du Gers frontalkrockar med stallkamraten Cyrano du Pont under ett träningspass på Jean-Michel Bazires träningscamp i Solesmes i nordvästra Frankrike. Båda hästarna avlider.

Födda

1194, Klara av Assisi, italiensk franciskannunna, ordensstiftare och helgon

1613, Alderano Cibo, italiensk kardinal

1623, Bengt Gabrielsson Oxenstierna, svensk greve, diplomat, ämbetsman och riksråd, Sveriges kanslipresident

1723, Joshua Reynolds, brittisk målare

1731, Samuel Huntington, amerikansk jurist, politiker och revolutionär, guvernör i Connecticut

1746, Giuseppe Piazzi, italiensk astronom

1773, Thomas Worthington, amerikansk demokratiskrepublikansk politiker, senator för Ohio samt guvernör i samma delstat, Josef Jungmann, tjeckisk språkforskare

1823, Johannes Jonson, svensk hemmansägare och riksdagsman

1864, Carl Nærup, norsk litteraturkritiker

1872, Roald Amundsen, norsk polarforskare

1888, Frits Zernike, nederländsk fysiker, mottagare av Nobelpriset i fysik 1953

1889, Joe Jackson, amerikansk basebollspelare med smeknamnet Shoeless Joe

1892, Bertil Ehrenmark, svensk skådespelare

1896, Gottlob Berger, tysk SS-officer, Trygve Lie, norsk arbeiderpartistisk politiker med olika norska ministerposter 1935–1945 och 1963–1965, FNs generalsekreterare 1946–1952

1897, Hjalmar Karlgren, svensk jurist

1900, Sölve Cederstrand, svensk journalist, manusförfattare och regissör

1903, Adalberto Libera, italiensk arkitekt, Mary Philbin, amerikansk skådespelare

1904, Leo-Jozef Suenens, belgisk ärkebiskop och kardinal

1907, Barbara Stanwyck, amerikansk skådespelare

1910, Olle Janson, svensk skådespelare, Folke Andersson, svensk skulptör och konstnär

1911, Ginger Rogers, amerikansk skådespelare och dansare

1916, Gunnar Wersén, svensk sångtextförfattare, dramatiker och radioman

1926, Irwin Rose, amerikansk biokemist, mottagare av Nobelpriset i kemi 2004, Sigyn Sahlin, svensk skådespelare, scripta och klädformgivare

1932, Dick Thornburgh, amerikansk republikansk politiker, USAs justitieminister 1988–1991 (död 2020)

1934, Donald M Payne, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot

1936, Yasuo Fukuda, japansk politiker, Japans premiärminister 2007–2008

1941, George Young, brittisk konservativ politiker, parlamentsledamot 1974–, Storbritanniens transportminister 1995–1997

1946, Barbara Lee, amerikansk demokratisk politiker

1948, Rubén Blades, panamansk sångare, låtskrivare, salsaartist, skådespelare, advokat och politiker, Panamas turistminister 2004–, Lars Lagerbäck, svensk fotbollsledare och -tränare, Sveriges förbundskapten i fotboll 2000–2009, Nigerias 2010, Islands 2011-2016

1952, Stewart Copeland, amerikansk trumslagare och filmmusikkompositör

1956, Jerry Doyle, amerikansk skådespelare och radiopersonlighet (död 2016)

1957, Faye Grant, amerikansk skådespelare

1958, Bengt Bauler, svensk skådespelare och regissör, Mike Rogers, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 2003–

1964, Nino Burdzjanadze, georgisk jurist och politiker, talman i det georgiska parlamentet 2001–2008, Georgiens tillförordnade president 2003–2004 och 2007–2008, Miguel Induráin, spansk tävlingscyklist

1965, Bente Hjelm, svensk radiopratare, låtskrivare, sångare, skådespelare och ståuppkomiker

1967, Will Ferrell, amerikansk komiker, imitatör, skådespelare och författare, Mikko Kinnunen, finländsk politiker

1970, Apichatpong Weerasethakul, thailändsk filmregissör, manusförfattare och filmproducent

1971, Corey Feldman, amerikansk skådespelare och fotomodell

1973, Tim Ryan, amerikansk demokratisk politiker

1977, Sara Call, svensk fotbollsspelare, VM-silver 2003

1979, Jayma Mays, amerikansk skådespelare

1982 – Carli Lloyd, amerikansk fotbollsspelare

1983, Annie Lööf, svensk centerpartistisk politiker, Centerpartiets partiledare 2011–2022, Sveriges näringsminister 2011–2014

1988, Sergio Busquets, spansk fotbollsspelare

1989, Gareth Bale, brittisk fotbollsspelare

1996, Luke Hemmings, medlem i 5 Seconds of Summer

1997, Tone Sekelius, svensk videobloggare

Avlidna

1216, Innocentius III, född Lotario dei Conti di Segni, påve

1557, Anna av Kleve, Englands drottning 1540

1618, Olaus Stephani Bellinus, svensk präst och biskop i Västerås stift

1691, François Michel Le Tellier de Louvois, fransk markis och statsman

1743, Henrik Magnus von Buddenbrock, svensk friherre och militär

1782, Lovisa Ulrika, preussisk prinsessa, Sveriges drottning 1751–1771

1828, William Few, amerikansk politiker, senator för Georgia 1789–1793

1868, Johan Ernst Rietz, svensk språkforskare

1882, Mary Todd Lincoln, amerikansk presidentfru, gift med Abraham Lincoln

1904, Carl Fredrik von Sydow, svensk apotekare och riksdagspolitiker

1936, Richard L Murphy, amerikansk demokratisk politiker, senator för Iowa

1956, Olof Winnerstrand, svensk skådespelare

1976, Sten Axelson, svensk kompositör, sångare och pianist

1977, Marianne Schüler, svensk dansare och skådespelare

1980, Anna Lisa Lundkvist, svensk författare och översättare

1981, Harry Chapin, musiker

1985, Heinrich Böll, tysk författare, mottagare av Nobelpriset i litteratur 1972

1989, Herbert von Karajan, österrikisk dirigent

1991, Robert Motherwell, amerikansk målare och konstteoretiker

1994, Julian Schwinger, amerikansk fysiker, mottagare av Nobelpriset i fysik 1965

1999, John F Kennedy, Jr, amerikansk advokat och chefredaktör

2004, George Busbee, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Georgia 1975–1983

2008, Rut Berggren, svensk författare, Lars Magnus Giertz, svensk arkitekt

2012, Stephen Covey, amerikansk affärsman, föreläsare och författare, Jon Lord, brittisk musiker, keyboardist i gruppen Deep Purple, Thea Oljelund, svensk journalist och författare, Kitty Wells, amerikansk countrysångare

2013, Camilla Odhnoff, svensk botanist och socialdemokratisk politiker, statsråd, landshövding i Blekinge län 1974–1992

2014, Johnny Winter, amerikansk bluesmusiker, Ove Stefansson, svensk skådespelare

2016, Robert Burren Morgan, amerikansk demokratisk politiker, senator (North Carolina)