Cellförändringar i livmoderhalsen

Cellförändringar i livmoderhalsen brukar bero på en infektion orsakad av ett virus som kallas HPV. Oftast läker cellförändringar av sig själv. Men en del cellförändringar behöver tas bort eftersom de annars kan utvecklas till cancer i livmoderhalsen.

Livmodertappen är den nedersta delen av livmoderhalsen. Det är där cellförändringar kan uppstå.

Cellförändringar innebär att celler i någon del av kroppen inte längre fungerar som de ska. Om det sker i livmoderhalsen beror det oftast på en infektion med ett virus som kallas HPV. HPV är samma sak som humant papillomvirus.

Cellförändringar är inte cancer, men en del cellförändringar kan utvecklas till cancer i livmoderhalsen. Det är ovanligt. Om det händer, tar det lång tid.

De flesta cellförändringar läker av sig själv, eller kan tas bort med behandling.

Du märker inte själv om Du har cellförändringar. Men det går att upptäcka med hjälp av ett prov. Det är viktigt att Du lämnar prov om Du får en kallelse att göra det.

Om provet visar att Du har cellförändringar får Du en kallelse för att bli undersökt av en gynekolog. Du behöver också bli undersökt om Du har HPV som inte läker av sig själv.

Det kan ta tre till fyra månader innan Du får komma till undersökningen. Det är inte skadligt att vänta. Det tar flera år för cellförändringar att utvecklas till cancer i livmoderhalsen.

Det är vanligt att cellförändringar läker av sig själv. Gynekologen kan se om cellförändringarna har läkt när Du blir undersökt.

Gynekologen undersöker Dig för att se om det finns förändringar och för att kunna ta prov om det behövs. Undersökningen tar ungefär 20 till 30 minuter.

Du får ligga i en stol med stöd för benen, som vid en vanlig gynekologisk undersökning.

Gynekologen håller isär slidväggarna genom att försiktigt föra in ett instrument som kan vidgas. En del tycker att det känns obehagligt, men det ska inte göra ont.

Sedan för gynekologen in en särskild pinne med bomull. Det är för att kunna badda livmoderhalsen med ättikslösning och jod. Det gör att cellförändringarna syns tydligare. Det kan kännas kallt och svida lite.

Gynekologen undersöker förändringarna med hjälp av ett särskilt mikroskop. Det kallas kolposkop. Med hjälp av kolposkopet kan gynekologen titta in i slidan, ta bilder och se var han/hon behöver ta vävnadsprov.

Vävnadsprov är mycket små bitar av cellförändringarna.

Gynekologen tar vävnadsprov med hjälp av ett litet instrument som förs in i slidan. Det kan kännas lite obehagligt. Men det går snabbt över. De flesta tycker inte att det gör ont. Du kan få lokalbedövning om Du känner att Du behöver det.

Du mår som vanligt efter undersökningen och provtagningen. En del blöder lite. Färgen på blodet kan vara rosa eller brun. Den rosa eller bruna färgen beror på att gynekologen har baddat livmoderhalsen med jod. Man brukar få en binda eller ett trosskydd.

Vävnadsproven skickas till ett laboratorium för att analyseras. När provsvaret är klart skickas det till gynekologmottagningen.

Du får svaret inom tre månader. Då får Du också veta om Du behöver komma på återbesök för att bli undersökt igen, eller för att få behandling.

Kontakta mottagningen om Du undrar över något. Kontaktuppgifterna står i svarsbrevet.

Många cellförändringar läker och försvinner av sig själv. Då behövs ingen behandling.

Men en del cellförändringar behöver tas bort.

Läkaren tar bort den lilla bit på livmoderhalsen där cellförändringarna finns, om det behövs. Det görs genom slidan. Operationen kallas excision. Det är samma sak som konisering.

Du opereras på ett sjukhus eller på en gynekologmottagning. De flesta får lokalbedövning. Om det behövs, kan man bli sövd med  narkos. Du kommer att få veta innan vad som gäller för Dig.

Operationen tar ungefär 20 minuter.

De flesta mår ungefär som vanligt efter en excision. Du kan lämna mottagningen eller sjukhuset samma dag. Om Du har varit sövd behöver Du stanna några timmar.

De första dagarna är det vanligt med följande biverkningar:

Du kan ha en liten blödning som påminner om mens

Du kan ha ont, ungefär som vid mens. Det går bra att ta receptfria läkemedel som t ex ibuprofen och paracetamol

Du kan få flytningar som luktar annorlunda

Efter ungefär tio dagar lossnar sårskorpan efter behandlingen. Då kan Du börja blöda igen. Du kan blöda lite grann i tre till fyra veckor

Vänta med bad, samlag och tampong

Du kan leva som vanligt efter en excision, men en del saker bör Du vänta med.

Vänta med samlag i slidan i tre till fyra veckor.

Vänta med att bada så länge Du blöder eller har flytningar. Det går bra att duscha.

Undvik under denna tid att använda mensskydd som Du för in i slidan, som tampong eller menskopp.

Sök vård om Du blöder mycket eller få feber

Det är ovanligt med komplikationer efter en excision. Kontakta mottagningen där Du behandlades om något av följande händer:

Du blöder igenom skyddet

Du får feber och illaluktande flytningar

Ring telefonnummer 1177 om Du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan Du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var Du kan söka vård

Du får en kallelse till ett återbesök sex månader efter behandlingen. Då får Du lämna ett nytt cellprov.

Oftast visar undersökningarna att cellförändringarna är borta, men ibland finns HPV kvar. Då får Du en kallelse att lämna ett nytt cellprov efter ytterligare sex månader.

Det behövs inga fler undersökningar hos gynekologen om proverna visar att Du inte längre har HPV eller cellförändringar. Men det är viktigt att Du fortsätter att lämna prov varje gång Du får en kallelse.

Du kan få behandling om det behövs, även om Du är gravid. Vården anpassar uppföljningen efter hur tidigt eller sent det är i graviditeten.

Du har samma möjlighet som tidigare att bli gravid om Du har haft cellförändringar. Det gäller även om Du har fått behandling med excision flera gånger.

Du kan föda för tidigt om Du har fått behandling

Du och Din graviditet följs på specialistmödravården om Du har fått behandlingar flera gånger med excision. Det beror på att det kan finnas en liten ökad risk att föda för tidigt på grund av HPV-infektionen, cellförändringarna eller behandlingen.

Du kommer att få veta vad som blir bäst för Dig.

Du kan minska risken för nya cellförändringar, eller för att bli allvarligt sjuk om Du får cellförändringar igen.

Rökning ger en ökad risk för cellförändringar. Att sluta röka gör att cellförändringar lättare kan läka ut.

Vaccination mot HPV kan minska risken för nya cellförändringar. Du får själv betala för vaccinationen.

Lämna prov varje gång Du blir kallad

Du kan få cellförändringar igen. Därför kommer Du i fortsättningen att få en kallelse vart tredje år för att lämna ett cellprov hos en barnmorska eller en gynekolog.

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning Du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.

Du ska få vara delaktig i Din vård. För att kunna vara det behöver Du förstå informationen som Du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska t ex få information om behandlingsalternativ och hur länge Du kan behöva vänta på vård. 

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om Du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om Du t ex har en hörselnedsättning. 

Du som behöver hjälpmedel ska få information om vad som finns. Du ska också få veta hur Du ska göra för att få ett hjälpmedel.

Just idag älskar jag

Om vi är så modiga att vi vågar älska och bli älskade så kommer vi att bli sårade. Du själv kommer också att såra andra. Ändå skulle vi alla säga att det var värt det. Kärleken är livets stora sorg och gåva. 

Vem vågar jag älska?

Snarkning, då bör Du söka vård

Snarkning är mycket vanligt och ett jobbigt problem både för den som snarkar och den som sover bredvid. Dagtrötthet är vanligt, och i en del fall är snarkningen också förknippad med hälsorisker, och bör därför utredas och behandlas.

Snarkning kan bero på många saker. Orsaken kan vara hur halsen och svalget är format, hur Du sover och en rad olika livsstilsfaktorer. En del personer som snarkar har även andningsuppehåll i sömnen, så kallad sömnapné.

Här är tips på saker Du kan göra själv för att avhjälpa eller lindra problem med snarkning:

Gå ner i vikt. Även en liten övervikt kan ge snarkning

Sov på magen eller sidan

Undvik alkohol eftersom det ger sämre sömn och en slappare muskulatur som gör att Du snarkar mer

Sluta röka, eftersom rökning ger svullna slemhinnor

Undvik att sova med hög kudde, eftersom det kan böja halsen framåt och göra svalget trångt. Se till att halsen är utsträckt och att luften kan passera lätt i luftvägarna

Om Du ofta har nästäppa även när Du inte är förkyld kan Du prova att spraya med koksaltlösning på morgonen och på kvällen

Undvik att sova med munnen öppen. För en del kan det räcka att ta en bit kirurgtejp över munnen för att hålla den stängd under natten. Det finns att köpa på apotek

Skaffa en snarkskena som skjuter fram underkäken. Du kan testa om det skulle kunna hjälpa genom att lägga Dig på rygg, slappna av och andas med näsan som om Du skulle somna. Prova sedan att skjuta fram hakan och andas några andetag. Om det känns lättare att andas med framskjuten haka kan snarkskena vara ett alternativ.

Om Du snarkar och har besvär av det bör Du söka vård, t ex om Du:

Ofta är trött och sömnig under dagen. Att slumra till vid olika tillfällen under dagen är tecken på dagtrötthet

Har andningsuppehåll när Du sover. Det är inget Du kan märka själv, men kanske fått höra av andra

Har besvär av snarkningar och egenvård inte hjälper

Andra orsaker till att Du bör söka vård för snarkning är om Du:

Har högt blodtryck

Har huvudvärk som Du inte vet vad den beror på

Tidigare har haft stroke eller hjärtinfarkt

 

Fransk potatissallad

Fransk potatissallad kryddad med dijonsenap, dragon, kapris och färska örter. Potatissalladen passar till allt från lammfärsbiffar och kyckling, till kallskuret och lax. Denna franska potatissallad är ett självklart inslag när det ska bjudas på buffé. Gör gärna salladen en bra stund innan den ska serveras så alla smakerna hinner sätta sig.

Skala potatisen och koka den mjuk i välsaltat vatten. Låt svalna och dela den sedan i mindre bitar. Skala och finhacka lök, vitlök, gräslök och persilja. Rör ihop ingredienserna till dressingen. Blanda potatis, lök, vitlök, örter och dressing. Smaka av den franska potatissalladen med salt och nymalen svartpeppar. 

10 portioner

2 250 gr potatis, gärna delikatesspotatis

5 schalottenlökar

2½ vitlöksklyftor

2½ kruka färsk gräslök

2½ kruka färsk persilja

Dressing:

2½ dl créme fraiche

5 tsk dijonsenap

2½ tsk torkad dragon

7½ msk kapris

2½ msk vitvinsäger

2½ tsk salt

2½ krm peppar

 

 

 

 

 

Förebygga hälsorisker vid värmebölja (värmeslag)

Sol och värme kan låta härligt. Men det är större risk än vad många tror att drabbas av negativa hälsoeffekter i värmen. Riskgrupper är exempelvis äldre personer, personer med demens eller kroniska sjukdomar och små barn. För att minska risken för allvarliga konsekvenser av höga temperaturer, såsom värmeslag, är det viktigt att både förebygga och att vara observant på tidiga symtom och tecken på vätskebrist.

Värme ses ofta som något positivt och i kombination med bristande kunskap om hälsoeffekter, kan det medföra att vissa trivialiserar eller inte tar problemen på allvar. Många som har hemtjänst, bor på vårdboenden eller i LSS-boenden kan tillhöra en eller flera riskgrupper och vara extra känsliga för höga temperaturer, som i värsta fall kan leda till värmeslag.

Höga temperaturer och värmeböljor kan vara farligt för alla, men grupper som har svårigheter att reglera kroppstemperaturen eller inte reagerar på risker är särskilt sårbara:

Personer med kroniska sjukdomar såsom hjärt/kärlsjukdomar, lungsjukdomar, diabetes eller njursjukdom

Äldre personer kan ha sämre temperaturreglering och nedsatt förmåga att känna törst

Äldre personer kan också vara känsliga på grund av kroniska sjukdomar, medicinering eller funktionsnedsättning

Vissa läkemedel kan göra en person mer känslig för höga temperaturer

Personer med psykisk funktionsnedsättning, som exempelvis demens, kan ha svårare att uppfatta risker och kroppens varningssignaler och glömmer lättare att dricka

Personer med fysisk funktionsnedsättning kan rent praktiskt ha svårt att få i sig dryck eller flytta sig till en svalare plats

Små barn

Gravida kvinnor

Symtom man kan få på grund av värme orsakas av att man inte har druckit tillräckligt mycket vatten, rubbning i saltbalansen och att blodkärlen är vidgade. 

Vanliga symtom hos vuxna kan vara:

Ökad törst

Torr hud

Muntorrhet

Minskade urinmängder och mer koncentrerad urin (urinen blir mörk)

Trötthet /dåsighet

Huvudvärk

Om Du eller någon i Din närhet har ett eller flera av ovanstående symtom i samband med höga temperaturer behöver han eller hon:

Få i sig mer vätska

Svalkas genom att exempelvis ta en sval dusch, lägga en blöt handduk runt nacken

Placera sig på den svalaste platsen man har tillgänglig

Vid kraftig svettning, med eller utan fysisk aktivitet, kan personen även behöva extra salt

Om åtgärderna inte hjälper och personen tillhör en riskgrupp krävs medicinsk bedömning eftersom tillståndet snabbt kan förvärras med påverkat allmäntillstånd och feber (cirka 39° C).  

För att minimera risken för värmeslag behöver personen medicinsk behandling, oftast på sjukhus vid symtom som:

Personen är väldigt törstig och svettas, har mycket små urinmängder och urinen är koncentrerad (ser mörk ut)

Pulsen är snabb och personen kan känna sig yr, se suddigt och må illa

Värmeslag är det allvarligaste tillståndet till följd av värme och vätskebrist. Det är ett mycket akut tillstånd där man har en kroppstemperatur på över 40,5° C, förvirring, kramper, eventuell medvetandeförlust och cirkulationskollaps. Värmeslag ska behandlas omedelbart på sjukhus eftersom tillståndet kan leda till organsvikt, hjärnskada och död.

Även vissa mediciner kan påverka kroppens förmåga att anpassa värme- och vätskebalansen. 

De grupper av läkemedel som oftast kan ge upphov till problem vid värmebölja är:

Vätskedrivande (diuretika)

Psykofarmaka, främst läkemedel mot psykos (neuroleptika) eller läkemedel mot depression (antidepressiva)

Blodtryckssänkande läkemedel

NSAID-preparat /COX-2-hämmare som exempelvis Ipren, Ibuprofen

Läkemedel som har en så kallad smal terapeutisk bredd som exempelvis litium, digoxin, läkemedel mot epilepsi samt preparat mot Parkinsons sjukdom. Med smal terapeutisk bredd menar man att koncentrationen av läkemedlet lätt kan bli för hög eller för låg och kan då orsaka allvarliga biverkningar eller avsaknad av behandlingseffekt.

Det är viktigt att prata med läkaren om eventuell justering av dosen i samband med värmebölja eller symtom på vätskebrist. Det är även viktigt att förvara mediciner korrekt. Läs om Ditt läkemedel är temperaturkänsligt på förpackningen eller i bipacksedeln. Vid långvarig värme finns risk att läkemedlen bryts ner i snabbare takt och då kan man lägga in medicinen i kylskåpet till dess att värmeböljan är över.

Sommarvärmen kan vara farlig för alla, men speciellt för äldre, kroniskt sjuka och personer med funktionsnedsättning men även för små barn, gravida och personer som tar viss medicin. Ta hjälp av dessa tips från Folkhälsomyndigheten.

Var uppmärksam på inomhustemperaturen. När temperaturen stiger inomhus ökar risken för hälsoproblem. Riskerna ökar påtagligt när temperaturen utomhus når upp till 26 °C eller mer under tre dagar i följd.

Drick mer. Det är viktigt att dricka även om Du inte är törstig. Se till att ha lämplig dryck tillgänglig. Ät vätskerik mat som exempelvis grönsaker och frukt och undvik stora mängder söta drycker och alkohol. Var uppmärksam på att personer i Din närhet kan behöva hjälp med att dricka.

Ordna en sval miljö. Använd gardiner, persienner, markiser och soldämpande film för att minska solinstrålningen. Försök att vistas på den svalaste platsen i bostaden. Vädra på natten när det är svalt. Man kan även sänka temperaturen med ett portabelt kylaggregat.

Ordna svalka genom exempelvis en sval dusch. Ett alternativ kan vara en blöt handduk runt nacken. Använd gärna löst sittande kläder i naturmaterial, vilket är svalare än åtsittande syntetkläder.

Ta det lugnt. Undvik fysisk ansträngning under dygnets varmaste timmar.

Förvara läkemedel rätt. Läs om förvaring av Ditt läkemedel på förpackningen eller i bipacksedeln, för att veta om medicinen är temperaturkänslig.

Var uppmärksam. Viktiga varningssignaler kan vara förhöjd kroppstemperatur, puls, andningsfrekvens och nytillkommen yrsel och onormal trötthet. Muntorrhet och minskad urinmängd kan vara tecken på vätskebrist. Om Du tar något läkemedel, såsom exempelvis vätskedrivande, kan dosen behöva justeras. Kontakta sjukvården för specifika råd kring just Din eller Dina närståendes hälsa

Det är inte alltid sårbara personer uppfattar sig själva som vare sig gamla eller i behov av extra stöd på grund av hög värme. Just därför kan de behöva mer tillsyn än vanligt. Det kan också vara bra att ta extra kontakt med personer i Din närhet som tillbringar mycket tid ensamma.

 

 

 

TBE-vaccin, även kallat fästingvaccin

TBE är en av de vanligaste sjukdomarna som sprids via fästingar. TBE-viruset kan leda till både hjärninflammation och hjärnhinneinflammation. Det finns ingen botande behandling mot TBE, men det går att vaccinera sig.

TBE står för tickborne encephalitis, vilket blir fästingburen encefalit eller fästingburen hjärninflammation på svenska.

TBE är en virussjukdom som sprids via fästingar. De flesta som smittas får lindriga, influensaliknande symptom med feber, muskelvärk och huvudvärk och blir helt återställda inom några dagar. I upp till en tredjedel av fallen sprids dock viruset vidare till hjärnan och orsakar hjärninflammation eller hjärnhinneinflammation. Inflammation i hjärnan eller hjärnhinnorna kan leda till bestående minnesstörningar, balansstörningar och förlamning och är i sällsynta fall livshotande.

Du smittas när Du blir biten av en fästing som bär på TBE-viruset. Viruset finns i fästingens spottkörtlar och kan överföras vid ett bett. Du kan därför smittas av TBE även om Du snabbt tar bort fästingen.

Sedan början av 2000-talet har antalet rapporterade fall av TBE mer än fördubblats. År 2021 drabbades cirka 530 personer i Sverige.

Fästingar trivs i fuktiga och skuggiga miljöer, där det finns högt gräs, buskar och snår, samt i skogar, men de kan också förekomma i trädgårdar och parker. Vuxna och barn över ett år som vistas i riskområden rekommenderas att vaccinera sig mot TBE. 

TBE-viruset sprider sig i Sverige. Riskområdena finns i de södra och mellersta delarna av landet, framförallt i Stockholms, Södermanlands och Uppsala läns kusttrakter samt i Västra Götalandsregionen. Viruset förekommer även i Skåne, Blekinge, Kronoberg, Kalmar, Jönköping, Östergötland, Örebro, Värmland, Västmanland, Dalarna samt Gävleborgs län. Ett fåtal fall har också rapporterats från Gotland, Halland, Jämtland, Norrbotten, Västerbotten och Västernorrlands län.

Utomlands finns smittorisk i stora delar av Centraleuropa, i de baltiska länderna, i Ryssland och på Åland. TBE förekommer också i vissa delar av Norge och Danmark.

Barn som befinner sig i områden där TBE-viruset förekommer bör vaccineras. TBE-vaccin kan ges till barn från ett års ålder. Mindre barn (1 till 2 år) får sprutan i låret, medan äldre barn vaccineras i överarmen. För att få ett fullgott skydd är det bra om vaccinationen påbörjas i god tid innan fästingsäsongen börjar. 

Det har inte gjorts några tester på hur TBE-vaccinet påverkar personer som är gravida eller ammar.

Det är därför i regel inte rekommenderat att ta TBE-vaccin när Du är gravid. Om Du ofta vistas i riskområden för TBE-smitta, rekommenderas Du istället att vaccinera Dig i god tid innan en planerad graviditet.

Det går däremot bra att ta vaccin mot TBE när Du ammar. Det finns inget som tyder på att vaccinet är skadligt vare sig för barnet eller den som ammar.

Det är ovanligt med allvarliga biverkningar av TBE-vaccin. Oftast blir Du lite röd, svullen och öm på stället där Du fick sprutan. En del, framförallt barn, kan också få feber.

Andra biverkningar som kan förekomma är: 

Trötthet

Muskel- och ledvärk

Huvudvärk

Illamående och kräkningar

Besvären brukar vara kortvariga och gå över efter ett par dagar

För att kroppen ska kunna bygga upp ett skydd mot TBE behövs flera doser av vaccinet. Vaccinationen bör därför påbörjas i god tid innan fästingsäsongen. Även om Du inte hinner ta alla Dina doser innan säsongen börjar, får Du ett skydd redan efter den andra dosen.

Grundvaccinationen består av tre eller fyra doser och ges under ett års tid.

Du får vaccinet via en spruta på utsidan av överarmen. På barn som är 1 till 2 år ges sprutan i låret.

För att vi ska kunna vaccinera Dig, måste det ha gått minst 8 timmar sedan Du senast tog Din blodförtunnande medicin, eftersom den annars riskerar att öka blödningsrisken vid injektionen.

Om Du behandlas med medicin som innehåller warfarin, bör Ditt senaste värde för pK-INR vara <2,8 och ha tagits under veckan innan vaccinationstillfället.

Grundvaccinationen mot TBE omfattar tre doser, vilket ger ett gott skydd under de tre första åren. Vanligtvis får man två doser med 1 till 3 månaders mellanrum. Den tredje dosen, som kan tas tidigast efter 5 månader, ges vanligtvis inför nästa säsong, det vill säga högst 12 månader efter den andra dosen. 

För att upprätthålla skyddet från grundvaccinationen ges en fjärde injektion efter 3 år. Därefter är rekommendationen att vaccinera sig vart femte år.

3 alternativt 4 i grundvaccination beroende på ålder

1 månad, 5-12 månad, 3 år, vart 5e år

3 år, vart 5e år

För vuxna under 50 år rekommenderas det att göra grundvaccinationen och därefter ta en påfyllnadsdos vart femte år.

Om Du har gjort grundvaccinationen, men glömt att ta en eller flera av påfyllnadsdoserna behöver Du inte börja om Din vaccination från början.

För att förbättra vaccinationsskyddet hos personer över 50 år rekommenderas en extra dos 2 månader efter den andra dosen. Grundvaccinationen består därmed av totalt fyra doser under det första året. Efter 3 år tas den första boosterdosen. Därefter påbörjas påfyllnadsschemat med en dos vart femte år. 

Rekommenderat vaccinationsschema för vuxna över 50 år: 

Dos 1

Dos 2, ges 1 månad efter dos 1

Dos 3, ges 2 månader efter dos 2

Dos 4, ges 5 till 12 månader efter dos 3

Dos 5, ges 3 år efter dos 4

Rekommenderat vaccinationsschema för barn under 15 år: 

Dos 1

Dos 2, ges 1 månad efter dos 1

Dos 3, ges 5 till 12 månader efter dos 2 

Dos 4, ges 3 år efter dos 3

Efter de initiala doserna är det rekommenderat att barnet får en påfyllnadsdos med fästingvaccin vart femte år för att bibehålla skyddet.

Precis som för personer över 50 år rekommenderas personer med nedsatt immunförsvar att ta en extra dos 2 månader efter den andra dosen. Grundvaccinationen består därmed av totalt fyra doser.

Rekommenderat vaccinationsschema för personer med nedsatt immunförsvar:

Dos 1

Dos 2, ges 1 månad efter dos 1

Dos 3, ges 2 månader efter dos 2

Dos 4, ges 5 till 12 månader efter dos 3

För personer med nedsatt immunförsvar är det svårt att uppnå ett fullvärdigt skydd mot TBE trots vaccination. Det är ändå rekommenderat att Du vaccinerar Dig, eftersom vaccinet kan skydda mot svårare sjukdom.

För personer som är över 50 år eller har nedsatt immunförsvar kan ett snabbare vaccinationsschema än vanligt, ett så kallat snabbschema, vara ett alternativ. 

I snabbschemat ges doserna med kortare intervall än i standardschemat:

Dos 1

Dos 2, ges 7 dagar efter dos 1

Dos 3, ges 14 dagar efter dos 2

Dos 4, ges 5 till 12 månader efter dos 3

Långtidsskyddet mot TBE blir lika bra oavsett om Du tar doserna enligt snabbschema eller standardschema.

 

30 juli

30 juli är den 211e dagen på året i den gregorianska kalendern (212e under skottår). Det återstår 154 dagar av året.

Nationaldagar

Marocko Marockos nationaldag (egentligen ”Trondagen”, dagen då en ny monark installeras i sitt ämbete)

Vanuatu Vanuatus nationaldag (till minne av självständigheten från Storbritannien och Frankrike 1980)

Namnsdagar

Nuvarande, Algot

Föregående i bokstavsordning

Abdon, Namnet fanns, till minne av en kristen martyr i Persien på 200-talet, på dagens datum före 1901, då det utgick. 1986 infördes det på 18 december, men utgick 1993.

Algot, Namnet infördes på dagens datum 1901 och har funnits där sedan dess.

Helena, Namnet förekom, till minne av Skövdes skyddshelgon, tidvis på dagens datum före 1901, eftersom hon firades i Skara stift denna dag. De övriga svenska stiften firade henne på 31 juli och därför har namnet också varit vanligast där. 1901, när det sedan länge hade funnits på just 31 juli, flyttades det till 18 augusti, där det fanns fram till 2001, då det flyttades tillbaka till 31 juli.

Margot, Namnet infördes på dagens datum 1986, men flyttades 2001 till 15 juni.

Vilgot, Namnet infördes på dagens datum 1986, men flyttades 1993 till 22 mars och utgick 2001.

Föregående i kronologisk ordning

Före 1901, Abdon och Helena

1901–1985, Algot

1986–1992, Algot, Margot och Vilgot

1993–2000, Algot och Margot

Från 2001, Algot

I föregående i revideringar

1929, Asta

1950, Asta

1964, Asta

1973, Asta

1989, Asta

1995, Asta

2000, Asta

2005, Asta

2010, Asta

2015, Asta

2020, Asta

Händelser

657, Sedan Eugenius I har avlidit 2 juni väljs Vitalianus till påve. Under sitt pontifikat fortsätter han påvarnas försök att försonas med den bysantinske kejsaren i Konstantinopel och att åter försöka sammanjämka de katolska och ortodoxa kyrkorna, vilket dock misslyckas.

762, Den abbasidiske kalifen Al-Mansur grundar en stad vid floden Tigris på platsen där det tidigare har legat en kristen by. Staden får namnet Bagdad (arabiska för ”Rättvisans boning”) och sex år senare blir den kalifens residensstad och därmed huvudstad i det abbasidiska kalifatet. Staden blir snart ett viktigt kulturellt, kommersiellt och intellektuellt centrum i den muslimska världen. Under högmedeltiden är staden med sina 1,2 miljoner innevånare världens största stad, men hämtar sig aldrig efter den mongoliska erövringen 1258. När Irak blir självständigt 1938 blir Bagdad dess huvudstad och återfår sedermera något av sin centrala roll inom arabisk kultur.

1419, Sju rådsmedlemmar i Prag blir dödade genom stadens första defenestration, då den husitiske upprorsmannen Jan Žižka låter kasta ut dem genom ett fönster i Prags rådhus, eftersom de vägrar frige några husitiska fångar. Händelsen blir den tändande gnistan till husiterkrigen, som utbryter strax därefter och är kulmen på det folkliga missnöjet med kyrkan efter reformatorn Jan Hus avrättning 1415. Krigen varar till 1436 och slutar med husiternas nederlag.

1810, En urtima riksdag öppnas i Örebro, där den viktigaste frågan är att välja en ny svensk tronföljare. Den danske prinsen Karl August, som har valts året innan, har två månader tidigare avlidit genom slaganfall och den nuvarande regenten Karl XIII är gammal och barnlös. Det finns flera kandidater och de flesta är inne på att välja Karl Augusts bror Fredrik Kristian. Det finns dock krafter som verkar för att den franske marskalken Jean Baptiste Bernadotte ska bli vald och den 11 augusti blir utrikesstatsminister Lars von Engeström övertygad om de ekonomiska och militära fördelarna med marskalken. Även kungen, som tidigare har varit emot Bernadotte, ändrar sig och den 18 augusti väljs denne till svensk tronföljare. Som kronprins tar han det mer svenskklingande namnet Karl Johan, men lär sig aldrig svenska.

1912, Den japanske kejsaren Mutsuhito, som har suttit på tronen sedan 1867 och under denna tid upplevt Japans förvandling från tillslutet och feodalt medeltidssamhälle till modern industrination, avlider vid 59 års ålder. Han efterträds av sin son Yoshihito, som blir en tämligen obemärkt och okänd kejsare (hans styre varar till hans död 1926). Efter att ha haft hjärnhinneinflammation som barn har han kraftigt nedsatt hälsa, både fysiskt och psykiskt och man gör därför vad man kan, för att allmänheten inte ska se honom i det tillståndet, då den japanske kejsaren dyrkas som en ofelbar gud. Från och med 1919 åtar han sig inga fler politiska uppdrag och hans son Hirohito blir riksföreståndare.

1914, Sedan Ryssland dagen före har beordrat partiell mobilisering mot Österrike-Ungern skickar Tyskland denna dag en not till Ryssland om att avbryta mobiliseringen. Den ryska mobiliseringen har inletts sedan Österrike-Ungern den 28 juli har gått i krig mot Serbien, som Ryssland är allierat med och för att inte oroa Tyskland mobiliserar Ryssland alltså bara mot Österrike-Ungern. Detta hjälper dock inte och redan samma dag inleder Tyskland allmän mobilisering. Detta leder i sin tur till allmän rysk mobilisering dagen därpå, på vilket i sin tur leder till en tysk krigsförklaring mot Ryssland.

1930, Uruguay besegrar Argentina med 4–2 i finalen av årets fotbolls-VM. Eftersom detta är det första världsmästerskapet som anordnas inom denna sport blir Uruguay därmed de första världsmästarna inom fotboll någonsin. Uruguay har också stått som värd för mästerskapet, dels för att laget är regerande olympiska mästare inom fotboll, dels för att landet detta år firar 100 år som självständig stat. Vid nästa fotbolls-VM (1934) deltar dock inte Uruguay alls, eftersom de bojkottar tävlingen.

1932, Olympiska sommarspelen 1932 invigs i Los Angeles av vicepresident Charles Curtis.

1975, Den amerikanske fackföreningsledaren Jimmy Hoffa försvinner spårlöst utanför Machus Red Fox-restaurangen i Bloomfield Hills i Michigan. Då hans kropp aldrig återfinns uppstår flera olika teorier om vad som kan ha hänt honom, men inget har kunnat bevisas. Före försvinnandet har han själv sagt, att han vid restaurangen ska träffa två maffiamedlemmar. Omfattande undersökningar under de följande åren ger inget resultat och det kan bevisas att de båda maffiamedlemmarna inte var i närheten av restaurangen denna dag. Dessutom förnekar de, att de ska ha avtalat möte med Hoffa. 1982 blir han samma dag dödförklarad i sin frånvaro och än idag (2023) är han försvunnen och försvinnandet ett mysterium.

1980, Ögruppen Vanuatu i sydvästra Stilla havet blir självständig från Frankrike och Storbritannien, som i nära 100 år har styrt den gemensamt, efter att de har erövrat den från Spanien, som då hade styrt den sedan början av 1600-talet. Frågan om självständighet har drivits sedan mitten av 1970-talet och den uppnås genom det kortvariga så kallade Kokosnötskriget.

2003, Det sista exemplaret av den traditionella typen av bilmodellen Volkswagen Typ 1, vars kännetecken är att den har motorn placerad bak och i Sverige har blivit känd som ”Bubblan”, produceras i Mexiko. Det har då gått nästan 70 år sedan det första exemplaret producerades i Tyskland (1934) på order av Adolf Hitler, för att den skulle bli en tysk ”folkbil”. Efter andra världskriget har produktionen flyttat runt till olika länder, men läggs ner i Europa 1978, varpå den fortsätter i Brasilien och slutligen Mexiko. När produktionen läggs ner har man producerat totalt 21 529 464 exemplar av modellen, varav det sista skickas till Tyskland för att placeras i Volkswagens museum i Wolfsburg.

2008, Den förre serbiske politikern Radovan Karadžić, som har blivit arresterad den 21 juli, då han sedan 1995 är misstänkt för krigsförbrytelser under Bosnienkriget, utlämnas till krigsförbrytartribunalen i Haag i Nederländerna. Rättegången mot honom inleds där dagen därpå, men kommer att pågå i över sex år. Den 29 september 2014 inleds slutpläderingen och den 24 mars 2016 döms han för folkmord, krigsbrott och brott mot mänskligheten till 40 års fängelse.

Födda

1610, Lorens von der Linde, svensk militär, riksråd och fältmarskalk

1772, Johan Erik Brooman, svensk operasångare och skådespelare

1796, Nils Nordlander, svensk kyrkoherde och politiker, kunglig hovpredikant

1818, Emily Brontë, brittisk författare

1837, Signe Hebbe, svensk skådespelerska, teaterpedagog och operasångerska

1838, Henry A du Pont, amerikansk republikansk politiker, militär och affärsman, senator för Delaware

1843, William Hodges Mann, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Virginia

1854, John Sharp Williams, amerikansk demokratisk politiker, senator för Mississippi

1863, Henry Ford, amerikansk biltillverkare och industrialist, VD för Ford Motor Company

1875, K G Ossiannilsson, svensk författare och översättare

1880, Elisabeth Tamm, svensk politiker och feminist

1886, Eberhard Hempel, tysk arkitekturhistoriker, professor och författare

1898, Henry Moore, brittisk modernistisk skulptör

1903, Arnold Sjöstrand, svensk skådespelare och regissör

1909, C Northcote Parkinson, brittisk historiker och författare

1911, Rune Halvarsson, svensk skådespelare och imitatör

1914, Birger Norman, svensk socionom, diktare, författare och samhällsdebattör

1916, Sven Björkman, svensk skådespelare, författare, kåsör, manusförfattare, kompositör, sångtextförfattare

1924, Hugh Gallen, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i New Hampshire

1927, Richard Johnson, brittisk skådespelare

1929, Else-Merete Heiberg, norsk skådespelare

1931, Håkan Winberg, svensk moderat politiker, Sveriges justitieminister

1936, Ann Lundgren, svensk skådespelare

1939, Peter Bogdanovich, amerikansk filmregissör

1940, Magdalena Ribbing, svensk journalist och författare

1941, Paul Anka, kanadensisk-amerikansk sångare, låtskrivare och skådespelare

1944, Peter Bottomley, brittisk konservativ politiker, parlamentsledamot

1945, Patrick Modiano, fransk författare, mottagare av Nobelpriset i litteratur 2014, David Sanborn, amerikansk jazzmusiker

1947, Françoise Barré-Sinoussi, fransk virolog, mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin 2008, Arnold Schwarzenegger, österrikisk-amerikansk kroppsbyggare och skådespelare, guvernör i Kalifornien

1948, Jean Reno, fransk skådespelare

1953, Anne Linnet, dansk kompositör och sångare

1954, Ken Olin, amerikansk regissör och skådespelare

1958, Kate Bush, brittisk sångare

1961, Laurence Fishburne, amerikansk skådespelare, pjäsförfattare, regissör och producent

1963, Lisa Kudrow, amerikansk skådespelare

1964, Jürgen Klinsmann, tysk fotbollsspelare och fotbollstränare

1970, Christopher Nolan, brittisk-amerikansk regissör, manusförfattare och producent

1973, Markus Näslund, svensk ishockeyspelare

1974, Hilary Swank, amerikansk skådespelare

1977, Jaime Pressly, amerikansk skådespelare

1982, Becki Pipette, brittisk sångare

1982, Yvonne Strahovski, amerikansk skådespelare

1984, Gina Rodriguez, amerikansk skådespelare

1992, Fabiano Caruana, amerikansk-italiensk schackspelare

1993, André Gomes, portugisisk fotbollsspelare

Avlidna

579, Benedictus I, påve

1771, Thomas Gray, brittisk poet och historiker

1784, Denis Diderot, fransk filosof och författare

1824, John Smith, amerikansk demokratisk-republikansk politiker, senator för Ohio

1869, Isaac Toucey, amerikansk demokratisk politiker, USA:s justitieminister och marinminister

1872, John Henry Hubbard, amerikansk politiker, kongressledamot

1898, Otto von Bismarck, preussisk-tysk statsman och politiker, Tysklands rikskansler med smeknamnet ”Järnkanslern”

1912, Mutsuhito, Japans kejsare

1916, Albert Neisser, tysk läkare och dermatolog

1917, Paul Gerdt, rysk dansör och koreograf

1926, Albert B Cummins, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Iowa och senator för samma delstat

1927, Edmond Noel, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Mississippi

1928, John Christopher Cutler, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Utah

1942, Jimmy Blanton, amerikansk jazzmusiker

1951, Knut Frankman, svensk skådespelare

1958, Nils Ohlin, svensk skådespelare och instrumentmakare

1962, David Söderholm, svensk målare

1964, Clair Engle, amerikansk demokratisk politiker, senator för Kalifornien

1967, Alfried Krupp von Bohlen und Halbach, tysk vapentillverkare och krigsförbrytare

1975, Ragnvi Lindbladh, svensk skådespelare

1977, Jürgen Ponto, tysk bankchef

1983, Lynn Fontanne, brittisk skådespelare, Wiveka Alexandersson, svensk skådespelare

1993, Julius Sjögren, svensk skådespelare

1996, Claudette Colbert, fransk-amerikansk skådespelare

2001, Anton Schwarzkopf, tysk bergochdalbanekonstruktör

2003, Sam Phillips, amerikansk skivproducent, grundare av skivbolaget Sun Records

2004, Vivica Bandler, finländsk teaterregissör, manusförfattare och teaterchef, György Vízvári, ungersk vattenpolospelare

2007, Ingmar Bergman, svensk film- och teaterregissör, manusförfattare, teaterchef, dramatiker och författare, Michelangelo Antonioni, italiensk filmregissör

2009, Muhammed Yusuf, nigeriansk sekt- och islamistledare

2011, Mario Echandi Jiménez, costaricansk politiker, Costa Ricas president

2012, Maeve Binchy, irländsk författare, Stig Ossian Ericson, svensk skådespelare, Jonathan Hardy, nyzeeländsk skådespelare och manusförfattare

2013, Harry F Byrd, Jr, amerikansk politiker, senator (Virginia)

2015, Lynn Anderson, amerikansk countrysångare

År 1000-1099

1000

1000 var ett skottår som började en måndag i den julianska kalendern.

20 augusti, Stefan grundar Ungern.

9 september, Den svenske kungen Olof Skötkonung och den danske Sven Tveskägg besegrar den norske Olav Tryggvason i sjöslaget vid Svolder. Därmed återtar Sven Tveskägg makten över Norge och blir dess kung på nytt (efter att Olav Tryggvasson avsatte honom fem år tidigare). Svens ställföreträdare, som innehar den verkliga makten, blir ladejarlarna Sven och Erik Håkonsson.

9 oktober, Leif Eriksson landstiger i Vinland.

25 december, Stefan I (den helige) blir kung av Ungern. Runt denna tid används opium flitigt i Kina och Fjärran Östern. En meteorit kraschar runt denna tid i Nordamerika och delas i flera bitar samt lämnar efter sig en liten krater, 36 meter bred och 6 meter djup. Världens folkmängd uppgår till 300 miljoner människor. Sancho III av Navarra blir kung av Aragonien, Navarra och Kastilien. Staden Dhaka grundläggs. Kejsare Otto III gör en vallfärd från Rom till Aachen och Gniezno (Gnesen). Hutufolket bosätter sig i nutida Rwanda och Burundi; de blir snart fler än urbefolkningen, twa. Kristendomen blir Islands lagfästa religion. Gniezno blir ärkebiskopssäte, vilket gör den polska kyrkan oberoende av den tyska. Visby grundas (omkring detta år). Ärkebiskopsdömet Gran (Esztergom) i Ungern grundlägges.

Födda, 25 juli, Anund Jakob, kung av Sverige 1022–1050 (möjligtvis född detta datum, då det var Jakobsdagen, han kan också ha fötts 1008). Silvester III, född Giovanni di Crescenzi–Ottaviani, påve från 20 januari till 10 mars 1045 (född omkring detta år). Michael Cerularius, Patriark av Konstantinopel (död 1059). Konstantin IX, bysantinsk kejsare (död 1055).

Avlidna, 9 september, Olav Tryggvason, kung av Norge sedan 995 (stupad i slaget vid Svolder).

17 november, Elfrida, drottning av England från 964 eller 965 till 975 (gift med Edgar den fredlige) (död någon gång mellan 999 och 1001), Tlilcoatzin, Toltekernas härskare (omkring detta år). Dương Vân Nga, vietnamesisk kejsarinna och regent.

1001

1001 var ett normalår som började en onsdag i den julianska kalendern.

Stefan I enar ungrarna i ett rike. Den engelske kungen Edvard Martyren kanoniseras. Den franske kungen Robert II gifter sig med Constance Taillefer d'Arles, vilket blir hans tredje äktenskap. Khmerkungen Jayavarman V efterträds av Udayadityavarman I och/eller Suryavarman I. Otto III, tysk-romersk kejsare, låter öppna Karl den stores valv. 

Födda, Nikeforos III, bysantinsk kejsare. Duncan I av Skottland. Fujiwara no Teishi, japansk kejsarinna, Wallada bint al-Mustakfi, andalusisk poet.

Avlidna, 26 augusti, Johannes XVI, motpåve 997–998.

17 november, Elfrida, drottning av England från 964 eller 965 till 975 (gift med Edgar den fredlige) (död detta år eller 999 eller 1000)

1002

1002 var ett normalår som började en torsdag i den Julianska kalendern.

13 november, Den engelske kungen Ethelred II beordrar att alla danskar i England skall dödas. Brian Boru får makten på Irland och antar titeln High King. Krig utbryter mellan den bysantinske kejsaren Basil II och den bulgariske tsaren Samuil. Henrik II efterträder Otto II som tysk kung. Genom en ny grupp nybyggare, drabbar en epidemi vikingakolonin på Grönland. Danagäld betalas för första gången.

Födda, 21 juni, Leo IX, född Bruno d'Eguisheim-Dagsbourg, påve 1049–1054.

Avlidna, 23 januari, Otto III, tysk-romersk kejsare från 996.

8 augusti, Al-Mansur, chefsminister i umayyadkalifatet i Córdoba.

15 oktober, Otto-Henry, hertig av Burgund.

13 november, Gunhild Haraldsdatter, dansk prinsessa, mördad. Pallig Tokesen, dansk hövding, mördad. Boleslaus III, hertig av Böhmen. Aelgifu av York, drottning av England från sedan 980-talet (gift med Ethelred den villrådige) (död omkring detta år)

1003

1003 var ett normalår som började en fredag i den Julianska kalendern.

16 maj, Sedan Silvester II har avlidit fyra dagar tidigare väljs Giovanni Sicco till påve och tar namnet Johannes XVII, men avlider själv efter ett halvår.

25 december, Sedan Johannes XVII har avlidit den 6 november väljs Giovanni Fasano till påve och tar namnet Johannes XVIII. Sven Tveskägg, kung av Danmark, inleder sin första invasion av England. Humbert I blir den förste greven av huset Savojen. Robert II av Frankrike leder en invasion av Burgund, vilken dock misslyckas. Boleslav I av Polen blir hertig av Böhmen och Mähren.

Födda, Edvard Bekännaren, kung av England 1042–1066 (född omkring detta år), Herleva, mor till Vilhelm Erövraren

Avlidna, 12 maj, Silvester II, född Gerbert d'Aurillac, påve sedan 999.

6 november, Johannes XVII, född Giovanni Sicco, påve sedan 16 maj detta år, Erik Röde (död detta eller nästa år), Didda, regerande drottning av Kashmir.

1004

1004 var ett skottår som började en lördag i den julianska kalendern.

14–15 maj, Henrik II kröns till italiensk kung.

December, Samaniddynastin i Bokhara avslutas. Pest och hungersnöd drabbar Nordafrika. Boleslav I av Polen förlorar Böhmen som han föregående år blivit hertig över. Han efterträds som hertig av Böhmen av Jaromir. Sancho III blir kung av Navarra. Sven Tveskägg förstör Norwich. Aberdeen blir biskopssäte. Femtedomen på det isländska alltinget införs.

Födda, Abdallah ibn Al-Aftas (född omkring detta år).

Avlidna, 13 november, Abbo Floriacensis. Adelheid av Akvitanien, fransk drottning.

1005

1005 var ett normalår som började en måndag i den julianska kalendern.

25 mars, När Kenneth III stupar i slaget vid Monzievaird efterträds han som kung av Skottland av sin släkting Malkolm II. Med hårda nypor gör denne slut på allt motstånd mot honom som kung och därmed upphör de stridigheter om den skotska kungamakten, som har varat till och från sedan ätten MacAlpin uppsteg på tronen 843. Malkolm får dock inga egna söner, varför han lyckas utverka, att hans dotterson Duncan ska bli hans efterträdare på tronen. Danskarnas räder in i södra England fortsätter. Pommern revolterar mot kyrkan. Schaffhausen startar egen mynttillverkning.

Födda, Benedictus IX, född Teophylactus, påve 1032–1044, 1045 och 1047–1048 (född detta år eller 1012), Clemens II, född Suidger av Morsleben och Hornburg, påve 1046–1047, Macbeth, kung av Skottland 1040–1057 (född omkring detta år)

Avlidna, 25 mars, Kenneth III, kung av Skottland sedan 997 (stupad i slaget vid Monzievaird)

1006

1006 var ett normalår som började en måndag i den julianska kalendern.

30 april, Observationer av den starkast lysande supernovan som någonsin nedteckats, SN 1006, görs i stjärnbilden Vargen.

1 maj, Kineserna observerar supernovan SN 1006, görs i stjärnbilden Vargen. Ett större vulkanutbrott på Mount Merapi begraver hela centrala Java under aska. Aelfheah (S:t Alphege) blir ärkebiskop av Canterbury. Holmgång förklaras olagligt på Island.

Födda, Konstantin X, bysantinsk kejsare.

Avlidna, 21 juli, Gisela av Burgund, fransk prinsessa, mor till tysk-romerske kejsaren Henrik II.

1007

1007 var ett normalår som började en onsdag i den julianska kalendern.

Ethelred II av England köper två års fred med danskarna för 36 000 silverpund. Den förste biskopen, kejsaren och kanslern Eberhard, tillsätts i Bamberg.

Födda, Isak I Komnenos, bysantinsk kejsare, Gruoch, drottning av Skottland 1040–1058 (gift med Macbeth)

Avlidna, Badi' al-Zaman al-Hamadhani, Guo (Zhenzong), kinesisk kejsarinna.

1008

1008 var ett skottår som började en torsdag i den julianska kalendern.

Olof Skötkonung låter enligt legenden döpa sig och sin familj vid Husaby källa. Den som utförde dopet skall ha varit Sankt Sigfrid. Hammad ibn Buluggin blir den förste hammadidiske härskaren. Hisham II efterträds av Mohammed II som kalif av Córdoba.

Födda, 4 maj, Henrik I, kung av Frankrike 1031–1060.

25 juli, Anund Jakob, kung av Sverige 1022–1050 (möjligtvis född detta datum, då det var Jakobsdagen, han kan också ha fötts 1000). Go-Ichijo, japansk kejsare. Takasues dotter, japansk författare.

Avlidna, 10 april, Notker, biskop av Liège.

1009

1009 var ett normalår som började en lördag i den julianska kalendern.

14 februari, Det första kända omnämnandet av Litauen sker, i Quedlinburgklostrets annaler.

31 juli, Sedan Johannes XVIII har avlidit två veckor tidigare väljs Pietro Boccapecora till påve och tar namnet Sergius IV.

29 augusti, Mainzkatedralen skadas svårt av en brand på invigningsdagen. Mohammed II efterträds av Suleiman som kalif av Córdoba. Ly-dynastin, Vietnams första självständiga dynasti, utropas. Thietmar av Merseburg blir biskop i Merseburg.

Födda, Toirdelbach Ua Briain, storkonung av Irland 1072–1086. Go-Suzaku, japansk kejsare. Adele av Frankrike, franskt helgon.

Avlidna, 9 mars, Bruno av Querfurt, missionär.

18 juli, Johannes XVIII, född Giovanni Fasano, påve sedan 1003. Kejsarinnan Xiao Yanyan, khitanernas regent 982-89.

1010

1010 var ett normalår som började en söndag i den julianska kalendern.

Lydynastin grundas i Vietnam (eller 1009). Vikingen Torfinn Karlsämne försöker grunda en bosättning i Nordamerika (ungefärligt datum). Den persiske poeten Ferdowsi avslutar Shahnameh (Kungarnas bok). Den umayyadiske kalifen av Córdoba Hisham II återinsätts och efterträder så Suleiman. Eilmer av Malmesbury försöker flyga med en segelflygmaskin som han byggt själv. Olof Skötkonung ger stadsprivilegier åt Sigtuna. Hösten och vintern blir så kalla, att både Bosporen och till och med Nilen i Egypten blir isbelagda.

Födda, Otto av Savojen. Mikael IV, bysantinsk kejsare. Nicolaus II, född Gerard av Burgund, påve 1058–1061 (född omkring detta år). Honorius II, född Petrus Cadalus, motpåve 1061–1064 (född omkring detta år). Gunhild, drottning av Sverige 1022–1050, gift med Anund Jakob, och av Danmark 1050–1052, gift med Sven Estridsson.

Avlidna, 10 maj, Ansfried, biskop av Utrecht. Aimoin, fransk munk och krönikeskrivare.

1011

1011 var ett normalår som började en måndag i den julianska kalendern.

Kejsare Sanjo tillträder Japans tron.

Födda, Robert I av Burgund (död 1076), Shao Yong, filosof, kosmolog, poet och historiker (död 1077)

Avlidna, 23 februari, Willigis, ärkebiskop av Mainz

12 maj, Sergius IV, påve

21 november, Reizei, japansk kejsare. Ichijo, japansk kejsare. Mahendradatta, drottning av Bali.

1012

1012 var ett skottår som började en tisdag i den julianska kalendern.

19 april, Ärkebiskop Alphege av Canterbury mördas av sina danska tillfångatagare.

18 maj, Sedan Sergius IV har avlidit en vecka tidigare väljs Theophylactus till påve och tar namnet Benedictus VIII. I protest mot detta väljs Gregorius VI till motpåve, men avlider efter ett halvår. Den norske ladejarlen Erik Håkansson avgår från posten och överlämnar den till sin son Håkon. Eriks bror Sven fortsätter därmed att tillsammans med Håkan styra över Norge som ställföreträdare för den danske kungen Sven Tveskägg. Mael Morda inleder ett uppror mot Brian Boru på Irland, vilket pågår fram till 1014 då det avslutas genom Slaget vid Clontarf. Suleiman återinträder som umayyadisk kalif av Córdoba och efterträder så Hisham II. Kung Ethelred betalar danegäld. Oldrich efterträder Jaromir som hertig av Böhmen. Den fatimidiske kalifen al-Hakim beordrar att alla judiska och kristna helgedomar ska förstöras.

Födda, Benedictus IX, född Teophylactus, påve 1032–1044, 1045 och 1047–1048 (född detta år eller 1005). Rajendra I, kung i Cholariket. Marpa, tibetansk översättare av heliga texter. Guo (Renzong), kinesisk kejsarinna.

Avlidna, 19 april, Alphege ärkebiskop av Canterbury.

12 maj, Sergius IV, född Pietro Martino Boccapecora, påve sedan 1009.

25 december, Gregorius VI, motpåve sedan 18 maj detta år.

1013

1013 var ett normalår som började en torsdag i den Julianska kalendern.

Sommaren, Danskarna invaderar England under ledning av kung Sven Tveskägg. Den engelske kungen Ethelred den villrådige tvingas fly till Normandie, varefter Sven Tveskägg kan utropa sig till engelsk kung.

25 december, Sven Tveskägg blir kung av England. Han dör dock bara lite mer än en månad senare (3 februari året därpå). Uppskattning: Kaifeng, huvudstad i Kina, blir världens största stad, och övertar ledningen från Córdoba i Al-Andalus. Polackerna drar sig tillbaka från Pommern (omkring detta år). Judarna utvisas från Córdobakalifatet. Lyfing utses till ärkebiskop av Canterbury.

Födda, 18 februari eller 18 juli, Hermann av Reichenau, tysk benediktinmunk, forskare, historiker, astronom, musikteoretiker och matematiker.

22 september, Rikissa av Polen, drottning av Ungern.

Avlidna, Hisham II, kalif av Córdoba.

1014

1014 var ett normalår som började en fredag i den Julianska kalendern.

3 februari, Vid Sven Tveskäggs död återvänder Ethelred den villrådige till England och återtar den engelska kronan. Harald II efterträder Sven som kung av Danmark och Norge och återvänder dit. Makten i Norge innehas dock av kungens ställföreträdare, ladejarlarna Sven Håkonsson och Håkon Eriksson.

14 februari, Påven Benedictus VIII erkänner Henrik av Bayern som tysk-romersk kejsare.

23 april, Den irländske storkonungen Brian Borus styrkor besegrar åtskilliga allierade vikingastyrkor i slaget vid Clontarf. Brian Boru stupar dock själv i slaget och därmed kan Máel Sechnaill mac Domnaill (som han avsatte som storkonung 1002) återkomma som irländsk storkonung.

29 juli, Basileios II tillfogar den bulgariska armén ett svidande nederlag i slaget vid Kleidion. Hans påföljande brutala behandling av 14 000 krigsfångar sägs ha lett till att den bulgariske tsaren Samuil ska ha dött av chock och Basileios II ska ha fått öknamnet Voulgaroktonos (Bulgardråparen). Avicenna anländer till Amir Majd al-Dawlas hov i Jabal. Holmgång förbjuds i Norge.

Födda, Al-Bakri, geograf och historiker. Constance, prinsessa av Frankrike. Adelaide av Susa, regerande markisinna av Susa, Ivrea, Auriate, Aosta och Turin från 1034 till 1091.

Avlidna, 3 februari, Sven Tveskägg, kung av Danmark sedan 985 eller 986, av Norge 985 eller 986–995 och sedan 1000 samt av England sedan 1013.

23 april, Brian Boru, storkonung av Irland sedan 1002 (stupad i slaget vid Clontarf). Cholachola, indisk kung.

1015

1015 var ett normalår som började en lördag i den julianska kalendern.

Augusti, Knut den store invaderar England. Olav Haraldsson gör slut på ladejarlarnas styre över Norge, avsätter den danske kungen Harald II från den norska tronen och utropar sig själv till kung av Norge. Bärsärkar förbjuds i Norge. Sviatopolk efterträder Vladimir I som furste av Kievriket. Abu Qatada Nasir ad-Dawla Badis ibn Mansur efterträds av Sharaf ad-Dawla al-Muizz ibn Badis i ziriddynastin.

Födda, Mikael V, bysantinsk kejsare (död 1042). Harald Hårdråde, kung av Norge 1045–1066.

Avlidna, Vladimir I, furste av Kievriket. Anna av Bysans, storfurstinna av Kiev.

1016

1016 var ett skottår som började en söndag i den Julianska kalendern.

23 april, Vid Ethelred den villrådiges död efterträds han som kung av England av sin son Edmund Järnsida.

18 oktober, Danskarna besegrar engelsmännen i slaget vid Ashingdon. Efter detta delas England upp mellan den danske kungen Knut den store och den engelske Edmund Järnsida. När Edmund dör en och en halv månad senare tar Knut över hela makten över England.

30 november, Vid Emund Järnsidas död efterträds han som kung av England av den danske kungen Knut den store. George Tsul, härskare över Khazarien, tillfångatas av en enad styrka från bysantinska riket och Kievriket vilket effektivt säkrar Khazariens existens. Normandiska riddare anländer till Sicilien. Kejsaren Sanjo efterträds av Go-Ichijo på Japans tron. Slaget vid Neaje utkämpas. Jordbävningar förstör delvis Klippdomen. Den norska staden Sarpsborg grundas av Olav den helige.

Födda, Harald Harfot, kung av England 1037–1040 Bela I, kung av Ungern 1060–1063 Sven Knutsson, jarl över Norge 1029–1035 under den danske kungen Knut den store, Cao (kejsarinna), Kinas kejsarinna 1034-1063 och regent 1063-1064

Avlidna, 23 april, Ethelred den villrådige, kung av England 978–1013 och sedan 1014.

30 november, Edmund Järnsida, kung av England sedan 23 april samma år. Sven Håkonsson, jarl över Norge 1000–1015 under den danske kungen Sven Tveskägg.

1017

1017 var ett normalår som började en tisdag i den julianska kalendern.

Olof Skötkonung grundar ett biskopssäte i Skara. På kungens begäran vigs Thurgot som dess förste biskop av ärkebiskop Unwan. Kristendomen har nu ett starkt fäste i Västergötland. Cholariket erövrar Ceylon. Knut den store utropas som kung av England och gifter sig med Emma av Normandie. England delas upp i grevskapen Wessex, Mercia, East Anglia och Northumbria. Abd ar-Rahman IV blir umayyadisk kalif av Córdoba och efterträder Suleiman II. Shrivijayariket erövrar Kungariket Medang på Java.

Födda, 28 oktober, Henrik III, tysk-romersk kejsare 1046-1056.

Avlidna, Sanjo, japansk kejsare 1011-1016. Abd ar-Rahman IV, Umayyadkalif. Judit av Bretagne, hertiginna av Normandie.

1018

1018 var ett normalår som började en onsdag i den Julianska kalendern.

Olav den helige friar till Olof Skötkonungs dotter Ingegärd, men Olof avslår frieriet. När den danske kungen Harald II dör efterträds han som kung av Danmark av sin bror Knut den store, som är kung av England sedan 1016. Bulgarien blir en del av bysantinska riket efter att bulgarerna besegrats av den grekiske kejsaren Basilius II. Freden vid Bautzen sluts mellan Polen och Tyskland. Boleslav I av Polen erövrar Röda Rutenien. Slaget vid Carham utkämpas, varefter skottarna erövrar Lothian. Northumberland blir en del av Skottland. Strathclydes oberoende upphör. Slaget vid Vlaardingen utkämpas. Greve Dirk III:s armé besegrar en armé under ledning av Henrik II, tysk-romersk kejsare. Buckfast Abbey grundas. Staden Koblenz ges till ärkebiskopen av Trier. Kannauj erövras av Mahmud av Ghazni.

Födda, Viktor II, född Gebhard av Dollnstein-Hirschberg, påve 1055–1057 (född omkring detta år). Hardeknut, kung av Danmark 1035–1042 och av England 1040–1042. Michael Psellus den yngre, filosof och historiker. Richilde av Hainaut, var regerande grevinna av Hainaut 1049-76.

Avlidna, 23 juni, Markgreve Henrik I av Österrike.

1 december, Thietmar av Merseburg, biskop och krönikeskrivare, känd för att ha beskrivit Nordens förkristna religion (död detta eller nästa år). Harald II, kung av Danmark sedan 1014.

1019

1019 var ett normalår som började en torsdag i den julianska kalendern.

Ett fredsfördrag sluts i Kungälv mellan Sverige och Norge. Genom tärningskast tillfaller Hisingen Norge. Olav den helige gifter sig med Olof Skötkonungs dotter Astrid. Jaroslav I gifter sig med Olof Skötkonungs dotter Ingegärd. Anund Jakob blir Olof Skötkonungs medregent. Toi-invasionen, Jurchenpirater invaderar Kyushu. Den japanske kejsaren Fujiwara no Michinaga drar sig tillbaka från offentligenheten, efter att ha installerat sin son Yorimichi som regent. Michinaga fortsätter dock att styra statsangelägenheter trots pensioneringen och är Japans faktiske regent fram till sin död 1028. Mähren blir en del av Böhmen. Jaroslav I blir furste av Kievriket, och efterträder Sviatopolk I. Azdajierövringen avslutar Nekorriket i Marocko.

Födda, Sven Estridsson, kung av Danmark 1047–1074 (född omkring detta år). Sima Guang, kinesisk historiograf och politiker.

Avlidna, 1 december, Thietmar av Merseburg, biskop och krönikeskrivare, känd för att ha beskrivit Nordens förkristna religion (eller 1018). Sviatopolk I, furste av Kievriket.

1020

1020 var ett skottår som började en fredag i den julianska kalendern.

Hospice byggs i Jerusalem. Staden Saint-Germain-en-Laye grundas.

Födda, Harold Godwinson, kung av England 1066. Sven Estridsson, kung av Danmark 1047–1074. Gregorius VII, född Hildebrand, påve 1073–1085 (född omkring detta år). Stefan IX, född Frédéric Gozzelon de Lorraine, påve 1057–1058 (född omkring detta år). Gunhild av Danmark (tysk drottning), Beatrix av Lothringen, toskansk regent.

Avlidna, 20 juni, Lyfing, ärkebiskop av Canterbury. Ferdowsi Tousi, persisk episk poet. Leif Eriksson, viking, upptäckare av Vinland (född omkring detta år).

1021

1021 var ett normalår som började en söndag i den julianska kalendern.

Al-Hakim bi-Amr Allah, den sjätte fatimidiske kalifen av Egypten försvinner under en resa till al-Muqattambergen. Han antas vara avliden och efterträds av Ali az-Zahir. Druserna tror dock att han har blivit gömd av Allah, och börjar att dyrka honom på Libanons berg. Mahmud av Ghazni invaderar och erövrar Multan och Punjab. Abd ar-Rahman IV blir ny kalif av Córdoba. Sitt al-Mulk blir Egyptens första kvinnliga kalif.

Födda, Eudokia Makrembolitissa, bysantinsk kejsarinna.

Avlidna, 16 mars – Heribert, biskop av Köln. Adela av Hamaland, grevinna av Hamaland.

1022

1022 var ett normalår som började en måndag i den julianska kalendern.

Anund Jakob efterträder sin far Olof Skötkonung som kung av Sverige vid dennes död. Många katarer dödas i Toulouse. Abd ar-Rahman IV, kalif av Córdoba, mördas och efterträds av Abd ar-Rahman V. Liu (kejsarinna) blir Kinas regent.

Födda, Harald Godwinson, kung av England 5 januari–14 oktober 1066 (född omkring detta år)

Avlidna, 2 september, Máel Sechnaill mac Domnaill, storkonung av Irland 980–1002 och sedan 1014, Olof Skötkonung, kung av Sverige sedan 995, Abd ar-Rahman IV, kalif av Córdoba

1023

1023 var ett normalår som började en tisdag i den julianska kalendern.

Abbad I förklarar Sevilla självständigt från Córdoba och grundar därmed den abbadidiska dynastin. Abd ar-Rahman V, kalif av Córdoba, efterträds av Muhammad III.

Födda, Anastasia av Kiev, drottning av Ungern. Vilhelm VII av Akvitanien.

Avlidna, Abd ar-Rahman V, kalif av Córdoba. Sitt al-Mulk, egyptisk prinsessa och regent.

1024

1024 var ett skottår som började en onsdag i den Julianska kalendern.

19 aprilm Sedan Benedictus VIII har avlidit den 9 april väljs Romanus till påve och tar namnet Johannes XIX.

Födda, Anna av Kiev, fransk drottning, gift med Henrik I av Frankrike. Magnus den gode, kung av Norge 1035–1047 och av Danmark 1042–1047.

Avlidna, 9 april, Benedictus VIII, född Theophylactus, påve sedan 1012. Erik Håkonsson, jarl över Norge 1000–1012 under den danske kungen Sven Tveskägg. Henrik II, tysk-romersk kejsare sedan 1014. Bertha av Burgund, fransk drottning, gift med Robert II av Frankrike. Muhammad III, kalif av Córdoba.

1025

1025 var ett normalår som började en fredag i den Julianska kalendern.

Boleslav I kröns till Polens förste kung. Srivijaya, ett delvis buddhistiskt rike på Sumatra plundras av pirater från Cholaregionen i södra Indien. Riket överlever men minskar i betydelse. Zoë blir bysantinsk kejsarinna. Söderalaflöjeln tillverkas.

Födda, Agnes de Poitou, tysk-romersk kejsarinna. Clemens III, född Guibert, motpåve 25 juni 1080 och 1084–1100 (född omkring detta år). Go-Reizei, kejsare av Japan. Elisabet av Kiev, drottning av Norge 1047–1066, gift med Harald Hårdråde (född omkring detta år). Anna Dalassene, bysantinsk regent.

Avlidna, 5 december, Basileios II, bysantinsk kejsare 976-1025. Boleslav I, kung av Polen.

1026

1026 var ett normalår som började en lördag i den julianska kalendern.

Anund Jakob sluter förbund med Olav den helige i Kungälv. Anunds och Olavs gemensamma armé besegras av Knut den stores i slaget vid Helgeå. Anunds armé besegras av Knuts i slaget vid Gårdstånga (ej historiskt belagt).

Födda, Tostig Godwinson, earl av Northumbria.

Avlidna, Ulf Torgilsson, skånsk jarl. Adelaide av Anjou, provensalsk regent.

1027

1027 var ett normalår som började en söndag i den julianska kalendern.

26 mars, Påven Johannes XIX kröner Konrad II till tysk-romersk kejsare.

14 maj, Henrik II kröns till kung av Frankrike i Katedralen i Reims. Aldred blir abbot i Tavistock. Den tibetanska kalendern börjar. Hisham III blir kalif av Córdoba. Invandrade normander får ett område i Syditalien.

Födda, Viktor III, född Dauferius, påve 1086–1087, Vilhelm Erövraren, hertig av Normandie 1035–1087 och kung av England 1066–1087 (född omkring detta eller nästa år)

Avlidna, Rickard II av Normandie, hertig av Normandie.

1028

1028 var ett skottår som började en måndag i den julianska kalendern.

12 november, Zoë gifter sig med Romanos III Argyros som några dagar senare kröns till bysantinsk kejsare. Den dansk-engelske kungen Knut den store invaderar Norge och utropar sig till landets nye kung, sedan han har fördrivit den norske kungen Olav Haraldsson, som flyr till Novgorod. Knuts ställföreträdare blir ladejarlen Håkan Eriksson, som även var ladejarl 1012–1015 under den tidigare danska kungarna Sven Tveskägg och Harald II. Den danske kungasonen Sven Estridsson kommer i tjänst hos den svenske kungen Anund Jakob. Hos hammadiddynastin efterträds Hammad ibn Buluggin av al-Qaid ibn Hammad.

Födda, Robert av Molesme, cisterciensordens grundare. Vilhelm Erövraren, hertig av Normandie 1035–1087 och kung av England 1066–1087 (född omkring detta eller föregående år)

Avlidna, 15 november, Konstantin VIII, bysantinsk kejsare 1025–1028. Fujiwara no Michinaga, japansk regent.

1029

1029 var ett normalår som började en onsdag i den julianska kalendern.

När den norske ladejarlen Håkon Eriksson drunknar på Nordsjön efterträds han av Sven Knutsson som den danske kungen Knut den stores ställföreträdare i Norge.

Födda, Alp Arslan, andre sultanen i seldjukdynastin, Lulach, kung av Skottland 1057–1058

Avlidna, Håkon Eriksson, ladejarl över Norge 1012–1015 under de danska kungarna Sven Tveskägg och Harald II och sedan 1028 under den danske kungen Knut den store (drunknad på Nordsjön), Heonae, koreansk drottning och regent.

1030

1030 var ett normalår som började en torsdag i den Julianska kalendern.

Efter att den norske kungen Olav den helige hade blivit avsatt två år tidigare av den danskengelske kungen Knut den store och tvingats fly hade han ständigt närt planer på att återvända till Norge och återta kungamakten. Därför invaderar han nu landet, stödd av den svenske kungen Anund Jakob.

29 juli, Olav stupar i slaget vid Stiklestad i Verdal, cirka nio mil norr om Nidaros (nuvarande Trondheim). Han blir snart dyrkad som helgon i hela Norden med namnet Olav den helige och Olof har fortfarande namnsdag den 29 juli, till minne av denna händelse. Den kungliga myntpräglingen i Sigtuna upphör. Byggandet av Speyers domkyrka påbörjas. Staden Kaunas i Litauen grundas. Staden Tartu i Estland grundas. Thalwil i Schweiz omnämns för första gången.

Födda, 26 juli, Stanislaus av Szczepanów. Bruno av Köln, tysk ordensgrundare, helgon. Stenkil, kung av Sverige 1060–1066 (född omkring detta år).

Avlidna. 30 april, Mahmud av Ghazni, sultan

29 juli, Stupade i slaget vid Stiklestad, Olav den helige, kung av Norge 1015–1028, Gissur svarte, isländsk skald, Tormod Kolbrunarskald, isländsk skald, Torfinn munnen, isländsk skald

30 september, Vilhelm V av Akvitanien

1031

1031 var ett normalår som började en fredag i den Julianska kalendern.

20 juli, Henrik I blir kung av Frankrike vid Robert IIs död. Det moriska, umayaddiska kalifatet i Córdoba störtas. Den bysantinske generalen George Maniaces erövrar Edessa.

Födda, Matilda av Flandern, drottning av England 1066–1083 (gift med Vilhelm Erövraren) (född omkring detta år), Shen Kuo, kinesisk vetenskapsman och politiker.

Avlidna, 20 juli, Robert II, kung av Frankrike sedan 996. Hisham III, den siste kalifen av Córdoba. Gunnor av Normandie, hertiginna av Normandie.

1032

1032 var ett skottår som började en lördag i den julianska kalendern.

2 februari, Konrad II, tysk-romersk kejsare, blir kung av Burgund.

21 oktober, Sedan Johannes XIX har avlidit dagen innan väljs Theophylactus av Tusculum till påve och tar namnet Benedictus IX.

Födda, Matilda av Flandern, engelsk drottning, gift med Vilhelm Erövraren. Herbert IV, greve av Vermandois. Ch'eng Hao, filosof. Wratislav II av Böhmen. Song Yingzong, kinesisk kejsare. Gao (kejsarinna), kinesisk regent.

Avlidna, 20 juli, Robert II, kung av Frankrike 996–1031.

20 oktober, Johannes XIX, född Romanus, påve sedan 1024. Constance av Arles, drottning av Frankrike.

1033

1033 var ett normalår som började en måndag i den julianska kalendern.

Bela I av Ungern gifter sig med Ryksa, prinsessa av Polen. Kungariket Burgund förenas med det Tyska riket.

Födda, Anselm av Canterbury (död nära Aosta i Italien). Donald III Bane, kung av Skottland 1093-1094 och 1094-1097. Urraca av Zamora, regerande grevinna av Zamora.

Avlidna, 3 mars, Den heliga Kunigunda, tysk-romersk kejsarinna och nunna. Liu (kejsarinna) kinesisk regent.

1034

1034 var ett normalår som började en tisdag i den julianska kalendern.

11 april, Den bysantinska kejsarinnan Zoë gifter om sig och gör sin nye make Mikael IV till kejsare.

25 november, Den skotske kungen Malkolm II blir mördad i Glamis. Han har inga egna söner, som kan efterträda honom på tronen, men han har sedan tidigare utverkat att hans dotterson Duncan ska efterträda honom på tronen. När Duncan I nu blir ny kung av Skottland grundar han också den nya kungaätten Dunkeld, som kommer att inneha den skotska kungamakten till 1286. För första gången omnämns väringagardet (nordbor i kejsarens tjänst) i bysantinska källor.

Födda, Hassan-i Sabbah, grundaren av assassinerna, Go Sanjo, japansk kejsare

Avlidna, 11 april, Romanos III Argyros, bysantinsk kejsare 1028-1034

25 november, Malkolm II, kung av Skottland sedan 1005, Mieszko II av Polen, Ibno Al-Thahabi, skriver Kitab Al-Ma'a (Vattnets bok), det första kända alfabetiska medicinska uppslagsverket

1035

1035 var ett normalår som började en onsdag i den Julianska kalendern.

18 oktober, Sancho III, den store, kung av Navarra och Kastilien, delar riket mellan sina tre söner, som därigenom får kungarikena Navarra, Kastilien (med Leon), Aragonien och dessutom markgrevskapet Barcelona (Katalonien), som numera endast till namnet är ett län under den franske kungen.

12 november, Vid Knut den stores död efterträds han som kung av Danmark och England av sin son Hardeknut (som nu får makten över landet norr om Themsen och först två år senare får makten över hela England). I Norge efterträds han av den stupade Olav den heliges son Magnus, som tar makten och avsätter Knuts ställföreträdare ladejarlen Sven Knutsson. Vilhelm Erövraren blir hertig av Normandie. Byggandet av Saint Sabinokatedralen påbörjas i Bari. Staden Koper får stadsrättigheter.

Födda, Urban II, född Odo av Lagery, påve 1088–1099. Wratislav II av Böhmen (omkring detta år).

Avlidna, 12 november, Knut den store, kung av England sedan 1016, av Danmark sedan 1018 och av Norge sedan 1028. Estrid, drottning av Sverige cirka 1000–1022, gift med Olof Skötkonung. Astrid Olofsdotter, svensk prinsessa, drottning av Norge cirka 1019–1028, gift med Olav den helige (död omkring detta år).

1036

1036 var ett skottår som började en torsdag i den julianska kalendern.

Go-Suzaku tillträder Japans tron. Edvard Bekännaren försöker ta över den engelska tronen från Harald Harfot. Vikingahövdingen Ingvar Vittfarne inleder Ingvarståget till Gårdarike och Särkland. Camera obscura beskrivs av Ibn Al-Haitham.

Födda, Anselm av Lucca, italiensk biskop. Odo av Bayeux, normandisk biskop och engelsk earl.

Avlidna, Go-Ichijo, japansk kejsare. Sven Knutsson, jarl över Norge 1029–1035 under den danske kungen Knut den store.

1037

1037 var ett normalår som började en lördag i den julianska kalendern.

Byggandet av Sankta Sofiakatedralen i Kiev påbörjas. Ferdinand I blir kung av Kastilien. Harald Harfot, som sedan 1035 är kung över England norr om Themsen, får nu även makten över landet söder om floden. Konrad II företar sitt andra tåg till Rom. De mindre förläningarna i Italien blir ärftliga.

Födda, Su Dongpo, kinesisk poet. Hawise av Bretagne, regerande hertiginna av Bretagne.

Avlidna

Juni, Avicenna, persisk läkare, filosof och vetenskapsman.

1038

1038 var ett normalår som började en söndag i den julianska kalendern.

22 juni, Kungariket Kastilien grundas. Madrid erövras av de kristna från muslimerna. Versailles omnämns för första gången.

Födda, Isaac ibn Ghiyyat, spansk rabbi. Rostislav av Tmutorokan, prins av Tmutorokan, Volynien och Rostov.

Avlidna, 15 augusti, Stefan I av Ungern. Aethelnoth, ärkebiskop av Canterbury. Alhazen, arabisk matematiker. Gunhild av Danmark (tysk drottning)

1039

1039 var ett normalår som började en måndag i den julianska kalendern.

Henrik III blir tysk kung. Abbaye Notre-Dame du Bec grundas i Normandie. Bretislav I av Böhmen invaderar Polen.

Födda, Adelaide av Ungern, hertiginna av Böhmen. Sancho IV av Navarra, kung av Navarra.

Avlidna, 4 juni, Konrad II, tysk-romersk kejsare 1024-1039.

1040

1040 var ett skottår som började en tisdag i den julianska kalendern.

17 mars, Vid Harald Harfots död efterträds han som kung av England av sin halvbror Hardeknut, som redan är kung av Danmark sedan 1035. Vid Hardeknuts död två år senare upphör dock det danska väldet över England.

14 augusti, Duncan I stupar i strid mot sin kusin Macbeth, som efterträder honom som kung av Skottland. Sven Estridsson lämnar sin tjänst hos Anund Jakob. Pireus intas av väringar under ledning av Harald Hårdråde och en runristning tillkommer på Pireuslejonet (omkring detta år).

Födda, Rodrigo Diaz, greve av Bivar (i Burgos i Spanien), mer känd som El Cid, Géza I av Ungern (omkring detta år), Sikelgaita, italiensk hertiginna av Apulian och Kalabrien.

Avlidna, 17 mars, Harald Harfot, kung av England sedan 1035

14 augusti, Duncan I, kung av Skottland sedan 1034

1 oktober, Alan III, hertig av Bretagne (förgiftad)

1041

1041 var ett normalår som började en torsdag i den julianska kalendern.

10 december, Kejsarinnan Zoë Porphyrogenita upplyfter sin adoptivson till det Bysantinska rikets tron som Mikael V.

Födda, Harald Hein, kung av Danmark 1076–1080.

Avlidna, 10 december, Mikael IV, Kejsare i Bysantinska riket. Ingvar vittfarne, svensk viking, ledare av Ingvarståget.

1042

1042 var ett normalår som började en fredag i den Julianska kalendern.

18 eller 19 april, Bysantinska kejsaren Mikael VI försöker bli ensam härskare genom att sända sin adoptivmor och medregent Zoë i kloster. Han avsätts i en folklig revolt och Zoë blir regent tillsammans med systern Theodora.

8 juni, När den dansk-engelske kungen Hardeknut dör tar Edvard Bekännaren makten i England och blir landets nye kung. Därmed upphör det danska väldet över England. I Danmark utropar sig den norske kungen Magnus den gode till ny kung.

11 juni, Zoë gifter sig för tredje gången och gör sin nye make Konstantin IX Monomachos till bysantinsk kejsare. Den bysantinske generalen på Sicilien, George Maniaces, revolterar mot Konstantin IX. Harald Hårdråde, vid denna tid ledare för väringagardet i Bysantinska riket, återvänder till Norge, möjligtvis efter inblandning i Maniaces revolt. Normanderna i Italien flyttar sin huvudstad till Melfi. Den tysk-romerske kejsaren Henrik III anfaller Ungern i förbund med dess kung Peter I. Abad II efterträder sin far på Sevillas tron.

Födda, Boleslav II av Polen, kung av Polen. Raimond av St Gilles, fransk adelsman och korsriddare. Sancho I av Aragonien, kung av Aragonien och Navarra.

Avlidna, 8 juni, Hardeknut, kung av Danmark sedan 1035 och av England sedan 1040.

23 augusti, Mikael V, avsatt kejsare över det bysantinska riket.

1043

1043 var ett normalår som började en lördag i den julianska kalendern.

28 september, I slaget vid Lyrskogsheden besegrar en norsk, dansk och sachsisk armé en stor armé bestående av hedniska slaver. Staden Coventry grundas.

Födda, Knut den helige, kung av Danmark 1080–1086 (född omkring detta år). Vladislav I, kung av Polen 1079–1102 (född omkring detta år).

Avlidna, 14 februari, Gisela av Schwaben, tysk-romersk kejsarinna. Sankt Halvard, Oslos skyddshelgon.

1044

1044 var ett skottår som började en söndag i den julianska kalendern.

September, Benedictus IX blir avsatt som påve av Giovanni di Crescenzi–Ottaviani, som blir hans efterträdare på påvestolen i januari året därpå.

Födda, Kung Anawrahta av Myanmar, känd för att ha konverterat landet till theravadabuddhismen.

Avlidna, 5 juli, Samuel Aba av Ungern, kung av Ungern. Mathilda av Friesland, drottning av Frankrike.

1045

1045 var ett normalår som började en tisdag i den julianska kalendern.

20 januari, Sedan Giovanni di Crescenzi–Ottaviani har avsatt Benedictus IX i september året innan väljs han till påve och tar namnet Silvester III.

10 mars, Benedictus IX avsätter Silvester III och utropas till påve för andra gången.

1 maj, Benedictus IX abdikerar på nytt från påvestolen och säljer ämbetet till sin gudfar Johannes Gratianus, som själv blir påve fyra dagar senare.

5 maj, Johannes Gratianus tillträder som påve och tar namnet Gregorius VI. Harald Hårdråde blir medregent till den dansknorske kungen Magnus den gode (dock endast i Norge). Byggandet av Westminster Abbey inleds på uppdrag av Edvard Bekännaren. Edvard Bekännaren gifter sig med Edith. Go-Reizei blir kejsare av Japan. Harold Godwinson blir earl av Wessex. Boktryckarkonsten. Flyttbara typer uppfinns av Bi Sheng i Kina. I Hammadiddynastin efterträds al-Qaid ibn Hammad av Muhsin ibn Qaid. Huset Savojen (greve Humbert II) får fotfäste i Italien. Kungariket Kahuripan delas och kungariket Kediri och kungariket Janggala bildas på Java.

Födda, Håkan Röde (född omkring detta år i Levene i Västergötland), kung av Västergötland 1066 eller 1068 och av hela Sverige 1075–1079 eller 1080, Margareta av Wessex, drottning av Skottland 1070–1093 (gift med Malkolm III) och helgon (född omkring detta år), Stephen, greve av Blois (född omkring detta år)

Avlidna, Go-Suzaku, japansk kejsare. Adelheid I av Quedlinburg, regerande furstlig abbedissa av Quedlinburg.

1046

1046 var ett normalår som började en onsdag i den julianska kalendern.

December, Kyrkomötet synoden i Sutri anordnas, för att bringa ordning i oredan kring påvevärdigheten.

20 december, Synoden avsätter Gregorius VI från påvestolen och väljer fem dagar senare en ny påve.

25 december, Sedan Gregorius VI har blivit avsatt fem dagar tidigare väljs Suidger av Morsleben och Hornburg till påve och tar namnet Clemens II. Hos hammadiddynastin efterträds Muhsin ibn Qaid av Buluggin ibn Muhammad ibn Hammad.

Födda, Ingegerd Haraldsdotter, drottning av Danmark 1086–1095 (gift med Olof Hunger) och av Sverige 1105–1118 (gift med Filip). Matilda av Toscana, monark (markgrevinna) av Toscana.

Avlidna, Peter I av Ungern, kung av Ungern.

1047

1047 var ett normalår som började en torsdag i den julianska kalendern.

8 november, Sedan Clemens II har avlidit en månad tidigare väljs Benedictus IX till påve för tredje gången.

Slutet av året, Sedan den dansk-norske kungen Magnus den gode har avlidit den 25 oktober efterträds han som kung av Norge av sin medregent Harald Hårdråde, medan han på den danska kungatronen efterträds av Sven Estridsson. Därmed upphör den dansk-norska personalunion, som har varat till och från sedan 970, och Danmark får en ny kungaätt i Ylvingaätten, som kommer att härska fram till 1412. Emund den gamle blir Anund Jakobs medregent som kung av Sverige. Andreas I blir kung av Ungern. Vilhelm Erövraren säkrar kontrollen över Normandie genom att besegra revolterande normandiska baroner i slaget vid Val-ès-Dunes vid Caen. Han får hjälp av Henrik I av Frankrike.

Födda, Wyszesława av Kiev, drottning av Polen.

Avlidna, 9 oktober, Clemens II, född Suidger av Morsleben och Hornburg, påve sedan 1046.

25 oktober, Magnus den gode, kung av Norge sedan 1035 och av Danmark sedan 1042.

1048

1048 var ett skottår som började en fredag i den julianska kalendern.

16 juli, Benedictus IX blir avsatt som påve för sista gången och bannlyst, anklagad för simoni.

17 juli, Efter att Benedictus IX har blivit avsatt dagen innan väljs Poppo av Curagnoni till påve och tar namnet Damasus II, men avlider efter endast tre veckor senare. Sven Estridsson gifter sig med Gunhild Anundsdotter. Oslo grundas av Harald Hårdråde. Johanniterorden grundas.

Födda, Alexios I Komnenos, bysantinsk kejsare 1081–1118. Magnus Haraldsson, kung av Norge 1066–1069. Domnall Ua Lochlainn, storkonung av Irland 1086–1121. Omar Khayyam, persisk poet, astronom, matematiker och filosof. Song Shenzong, kinesisk kejsare. Arwa al-Sulayhi, regerande drottning av Jemen.

Avlidna, 9 augusti, Damasus II, född Poppo av Curagnoni, påve sedan 17 juli detta år. Gregorius VI, född Johannes Gratianus, påve 1045–1046. Abu Raihan Muhammed ibn Ahmed al-Biruni, matematiker.

1049

1049 var ett normalår som började en söndag i den julianska kalendern.

12 februari, Sedan Damasus II har avlidit ett halvår tidigare väljs Bruno av Eguisheim-Dagsbourg till påve och tar namnet Leo IX. Påven tvingar, med hot om bannlysning, Gunhild Anundsdotter och Sven Estridsson att skiljas eftersom de är kusiner.

Födda, Rhiryd ap Bleddyn, walesisk kung.

Avlidna, 13 januari, Dirk IV, greve av Holland. Eustace I, greve av Boulogne.

1050

1050 var ett normalår som började en måndag i den julianska kalendern.

Emund den gamle efterträder sin bror Anund Jakob som kung av Sverige vid dennes död. Möjligen utkämpas ett krig mellan Sverige och Danmark detta år, varefter den första kända gränsdragningen mellan länderna äger rum. Det sydindiska Cholariket erövrar Malackahalvön och Maldiverna.

Födda, 11 november, Henrik IV, kung av tysk-romerska riket. Halsten, kung av Sverige 1067–1070 och möjligen även 1079 eller 1080–1084 (född omkring detta år). Olav Kyrre, kung av Norge 1069–1093 (född omkring detta år). Olof Hunger, kung av Danmark 1086–1095 (född omkring detta år). Paschalis II, född Ranierius, påve 1099–1118 (född omkring detta år). Muirchertach Ua Briain, storkonung av Irland 1101–1119 (född omkring detta år).

Avlidna,10 februari, Ingegärd, dotter till Olof Skötkonung.

Juni, Zoë Porphyrogenita, kejsarinna i Bysantinska riket. Anund Jakob, kung av Sverige sedan 1022.

1051

1051 var ett normalår som började en tisdag i den julianska kalendern.

Henrik I av Frankrike gifter sig med Anna av Kiev. Hilarion av Kiev blir den förste infödde metropoliten av ortodoxa kyrkan i Kievriket, som dittills letts av grekiska/östromerska metropoliter.

Födda, Bertha av Savojen, tysk-romersk kejsarinna. Edgar the Aetheling, Englands okrönte konung i slaget vid Hastings (1066).

Avlidna, 27 april, Folque-Bertrand I av Provence, greve av Provence.

1052

1052 var ett skottår som började en onsdag i den julianska kalendern.

Hertigdömet Gascogne blir en del av Akvitanien. Gunhild Anundsdotter grundar ett kloster i Gudhem.

Födda, 23 maj, Filip I, kung av Frankrike 1060–1108. Skule Tostesson, norsk jarl (död 1090 i Norge).

Avlidna, 6 mars, Emma av Normandie, drottning av England 1002–1013 och 1014–1016 (gift med Ethelred den villrådige) och 1017–1035, av Danmark 1018–1035 samt av Norge 1028–1035 (gift med Knut den store)

1053

1053 var ett normalår som började en fredag i den julianska kalendern.

18 juni, Slaget vid Civitate utkämpas. Malcolm Canmore invaderar Skottland.

Födda, 8 juli, Shirakawa, japansk kejsare (död 1129), Edgar den fredlöse, kung av England 14 oktober–17 december 1066 (född omkring detta år), Vladimir Monomach (död 1125), Tvillingarna Ramon Berenguer II och Berenguer Ramon II, grevar av Barcelona

Avlidna, 15 april, Godwin, earl av Wessex, engelsk adelsman.

1054

1054 var ett normalår som började en lördag i den Julianska kalendern.

4 juli, Den supernova som har bildat Krabbnebulosan är synlig från Jorden, och observeras bland annat av astronomer i Kina.

16 juli, Genom den stora schismen, där påven Leo IX och patriarken Michael Cerularius bannlyser varandra, blir romersk-katolska kyrkan och ortodoxa kyrkan splittrade i två helt separata kyrkor. Påvens och patriarkens ömsesidiga bannlysning upphävs först 910 år senare.

Födda, 9 april, Judith av Schwaben, drottning av Ungern, Robert II av Normandie, hertig av Normandie.

Avlidna, 20 februari, Jaroslav I, storfurste av Kiev.

19 april, Leo IX, född Bruno av Eguisheim-Dagsbourg, påve sedan 1049.

1055

1055 var ett normalår som började en söndag i den Julianska kalendern.

11 januari, Theodora blir regerande kejsarinna över bysantinska riket.

13 april, Sedan påvestolen har stått tom i ett år väljs Gebhard av Dollnstein-Hirschberg till påve och tar namnet Viktor II. Seldjukerna erövrar Bagdad.

Födda, Inge den äldre (möjligen född kring detta år), kung av Sverige 1079 eller 1080–1105. Bertha av Holland, fransk drottning, gift med Filip I av Frankrike.

Avlidna, 11 januari, Konstantin IX Monomachos, bysantinsk kejsare sedan 1042.

26 maj, Adalbert, markgreve av Österrike sedan 1018.

December, Benedictus IX, född Theophylactus av Tusculum, påve 1032–1044, 1045 och 1047–1048 (död detta eller nästa år).

1056

1056 var ett skottår som började en måndag i den julianska kalendern.

Island får en egen biskop, Ísleifur Gissurarson, med säte i Skálholt. Henrik IV blir tysk kung.

Födda, Erik Ejegod (född omkring detta år), kung av Danmark 1095–1103. Vilhelm II Rufus, kung av England 1087–1100 (född omkring detta år eller 1060). Hildebert, ärkebiskop av Tours.

Avlidna, Januari, Benedictus IX, född Theophylactus av Tusculum, påve 1032–1044, 1045 och 1047–1048 (död detta eller föregående år).

31 augusti, Theodora Porphyrogenita, regerande kejsarinna av det bysantinska riket (född 981).

5 oktober, Henrik III, tysk-romersk kejsare sedan 1046.

1057

1057 var ett normalår som började en onsdag i den julianska kalendern.

3 augusti, Sedan Viktor II har avlidit en vecka tidigare väljs Frederick av Lothringen till påve och tar namnet Stefan IX.

15 augusti, När Macbeth stupar i strid efterträds han som kung av Skottland av sin styvson Lulach. Denne stupar dock själv ett halvår senare i strid mot Malkolm III.

Födda, Hugo I av Burgund, hertig av Burgund

Avlidna, 28 juli, Viktor II, född Gebhard av Dollnstein-Hirschberg, påve sedan 1055

15 augusti, Macbeth, kung av Skottland sedan 1040

1058

1058 var ett normalår som började en torsdag i den julianska kalendern.

17 mars, Den skotske kungen Lulach blir mördad av tronpretendenten Malkolm III, som nu utropar sig till ny kung av Skottland. Denne hävdar sin rätt till kungamakten genom att hans far Duncan I tidigare var kung, men blev dödad av Lulachs far Macbeth.

5 april, Benedictus X utses till motpåve.

6 december, Sedan Stefan IX har avlidit den 29 mars väljs Gérard av Burgund till påve och tar namnet Nicolaus II.

Födda, Balduin I av Jerusalem, kung av Jerusalem, Bohemund I av Antiokia, furste av Taranto och Antiochia, Synadene, drottning av Ungern, Theodora Anna Doukaina Selvo, venetiansk dogaressa

Avlidna, 5 mars, Ermesinde av Carcassonne, grevinna och regent av Barcelona

17 mars, Lulach, kung av Skottland sedan 1057

29 mars, Stefan IX, född Frederick av Lothringen, påve sedan 1057

1059

1059 var ett normalår som började en fredag i den julianska kalendern.

Anselm av Canterbury slår sig ned i benediktinerklostret i Le Bec i Normandie. Kardinalskollegiet blir ensamma om påvevalet. Muhammed ben Da'ud, känd som Alp Arslan blir seldjukernas andre sultan. Isak I Komnenos abdikerar som bysantinsk kejsare och utser Konstantin Ducas till sin efterträdare. Påve Nikolaus II installeras i opposition mot motpåven Benedictus X.

Födda, Fulcher av Chartres, krönikör under Första korståget. Emma de Guader, engelsk adelsdam.

Avlidna, Mikael Cerularius, patriark av Konstantinopel.

1060

1060 var ett skottår som började en lördag i den julianska kalendern.

Maj, Normandernas Robert Guiscard intar Taranto.

Oktober, Den bystantinska armén återtar Taranto från normanderna. Stenkil efterträder Emund den gamle som kung av Sverige vid dennes död. Därmed utslocknar den gamla kungaätten och den Stenkilska ätten blir regerande svensk kungaätt fram till 1120-talet. Dalby kyrka nordens äldsta bevarade romanska stenkyrka uppförs i Dalby utanför Lund. Ett svenskt krigståg företas mot "kvänerna", varvid en av Emund den gamles söner dör. Adalvard den yngre blir biskop i Sigtuna. Bela I uppstiger på Ungerns tron. Filip I uppstiger på Frankrikes tron.

Födda, 9 februari, Honorius II, född Lamberto Scannabecchi, påve 1124–1130 (född omkring detta datum). Vilhelm II Rufus, kung av England 1087–1100 (född omkring detta år eller 1056).

Avlidna, 4 augusti, Henrik I, kung av Frankrike sedan 1031, Emund den gamle, kung av Sverige sedan 1050, Astrid Nialsdotter, drottning av Sverige sedan 1050 (gift med Emund den gamle), Gunhild, drottning av Sverige 1022–1050 (gift med Anund Jakob) och av Danmark 1050–1052 (gift med Sven Estridsson), Gruoch, drottning av Skottland 1040–1058 (gift med Macbeth)

1061

1061 var ett normalår som började en måndag i den julianska kalendern.

30 september, Sedan Nicolaus II har avlidit den 27 juli väljs Anselmo di Baggio till påve och tar namnet Alexander II.

28 oktober, Honorius II utses till motpåve. János hednauppror bryter ut i Ungern.

Födda, Wilhelm II av Burgund, fransk adelsman.

Avlidna, 27 juli, Nicolaus II, född Gérard av Burgund påve sedan 1058.

1062

1062 var ett normalår som började en tisdag i den julianska kalendern.

Slaget vid Nissan utkämpas mellan den danske och den norske kungen. Marrakech grundas. Almoraviderna besegrar Marocko och etablerar ett kungarike från Senegal till Spanien. Sharaf ad-Dawla al-Muizz ibn Badis efterträds av Abu Tahir Tamim ibn al-Muizz i ziriddynastin. I hammadiddynastin efterträds Buluggin ibn Muhammad ibn Hammad av an-Nasir ibn Alnas ibn Hammad.

Födda, Adelaide av Vermandois, grevinna.

Avlidna, 27 januari, Adelaide av Ungern, hertiginna av Böhmen. Emma av Provence, regerande grevinna av Provence.

1063

1063 var ett normalår som började en onsdag i den julianska kalendern.

Svenskarna besegras av norrmännen i slaget vid Vänern. Sagosamlingen Kathasaritsagara börjar utarbetas. Sancho I blir kung över Aragonien.

Födda, Zaida av Sevilla, möjligen drottning av Kastilien.

Avlidna, 8 maj, Ramiro I, Aragoniens förste kung.

4 september, Togrul Beg, härskaren i den turkiska Seldjukdynastin.

Oktober, Silvester III, född Giovanni di Crescenzi–Ottaviani, påve från 20 januari till 10 mars 1045. Bela I, kung av Ungern.

1064

1064 var ett skottår som började en torsdag i den julianska kalendern.

31 januari, Motpåven Honorius II avsätts. Stenkil låter bygga Sankt Pers kyrka i Sigtuna och grundar därmed ett biskopssäte där, med Adalvard den yngre som dess förste biskop.

Födda, Nils Svensson, kung av Danmark 1104–1134. Adele av Flandern, drottning av Danmark 1080–1086, gift med Knut den helige (född detta eller nästa år).

Avlidna, Donnchad mac Briain, storkonung av Irland sedan 1022. Adalvard den äldre, biskop.

1065

1065 var ett normalår som började en lördag i den julianska kalendern.

28 december, Westminster Abbey invigs.

Födda, Helena, drottning av Sverige 1079/1080–1105, gift med Inge den äldre. Adele av Flandern, drottning av Danmark 1080–1086, gift med Knut den helige (född detta eller föregående år). Calixtus II, född Guy av Vienne, påve 1119–1124 (född omkring detta år).

Avlidna, 27 december, Ferdinand I, kung av Kastilien och León, Sneglu-Halle, isländsk skald, hovnarr vid norske kungens hov (död omkring detta år), Gisela av Bayern, ungerskt romersk-katolskt helgon.

1066

1066 var ett normalår som började en söndag i den Julianska kalendern.

5 januari, Sedan Edvard Bekännaren har avlidit denna eller föregående dag blir Harald Godwinson kung av England och kröns dagen därpå.

25 september, I slaget vid Stamford Bridge besegrar anglosaxarna under ledning av kung Harald Godwinson landstigande norrmän under kung Harald Hårdråde, vilken stupar i slaget. När nyheten om Haralds död når Norge blir hans son Magnus landets nye kung. Detta slag, och då även året, brukar betraktas som det definitiva slutet på vikingatiden i England.

14 oktober, I slaget vid Hastings besegrar en normandisk här under Vilhelm Erövraren en engelsk här under den anglosaxiske kungen Harald Godwinson. Sedan denne har stupat i slaget utropas Edvard Bekännarens brors sonson Edgar den fredlöse till kung av England.

17 december, Edgar den fredlöse avsäger sig den engelska tronen, till förmån för Vilhelm Erövraren, som kröns en vecka senare.

25 december, Vilhelm Erövraren kröns på juldagen till kung av England. Därmed grundas den normandiska kungaätt, som i olika förgreningar kommer att styra över England till 1603. Halleys komet passerar Jorden. Då den svenske kungen Stenkil dör utbryter strider om makten i Sverige. Två män med namnet Erik strider om tronen. Biskop Adalvard den yngre lämnar Sigtuna och blir biskop i Skara istället.

Födda, Henrik av Burgund, var greve av Portucale samt stamfader för det äldsta portugisiska konungahuset. Ly Nhan Tong, kejsare av Vietnam. Eirene Doukaina, bysantinsk kejsarinna.

Avlidna, 4 eller 5 januari, Edvard Bekännaren, kung av England sedan 1042.

25 september, Tostig Godwinson, earl av Northumbria (stupad i slaget vid Stamford Bridge). Harald Hårdråde, kung av Norge sedan 1045 (stupad i slaget vid Stamford Bridge). Maria Haraldsdotter, dotter till Harald Hårdråde (enligt legenden död detta datum, "samma dag och stund som hennes far stupade").

14 oktober, Harald Godwinson, kung av England sedan 5 januari detta år (stupad i slaget vid Hastings). Stenkil, kung av Sverige sedan 1060. Henrik, biskop i Lunds stift sedan 1060.

1067

1067 var ett normalår som började en måndag i den julianska kalendern.

När de båda svenska tronpretendenterna Erik Stenkilsson och Erik Hedningen stupar blir Halsten kung av Sverige. Den norske kungen Magnus Haraldssons bror Olav blir hans medregent. Konstantin X förlorar makten över det bysantinska riket. Bygget av Towern påbörjas. Familjen Trencavel tar över makten i Carcassonne.

Födda, Adela av Blois, prinsessa av England, Ari Þorgilsson, isländsk krönikör, författare till Isländingaboken.

Avlidna, 1 september, Balduin V av Flandern.

10 september, Godiva, grevinna av Mercia. Erik och Erik, svenska tronpretendenter sedan 1066. Elisabet av Kiev, drottning av Norge 1047–1066, gift med Harald Hårdråde (död omkring detta år). Song Yingzong, kinesisk kejsare.

1068

1068 var ett skottår som började en tisdag i den julianska kalendern.

Vilhelm Erövraren intar Exeter efter en kort belägring. Kejsaren Go-Sanjo tillträder Japans tron. Zaynab an-Nafzawiyyah gifter sig med almoravidernas ledare Abu-Bakr Ibn-Umar och blir hans drottning och medregent.

Födda, September, Henrik I, kung av England 1100–1135 (född detta eller nästa år). Ermengarde av Anjou, hertiginna av Akvitanien och hertiginna och regent av Bretagne.

Avlidna, Go-Reizei, kejsare av Japan.

1069

1069 var ett normalår som började en torsdag i den julianska kalendern.

28 april, När den norske kungen Magnus Haraldsson dör blir hans bror Olav Kyrre (som har varit hans medregent sedan 1067) ensam kung av Norge. Biskop Adalvard d.y. hemkallas från Skara till Bremen. Vilhelm Erövraren reagerar mot folkets uppror mot honom. Han rider genom norra England med sin armé och bränner hus, grödor, boskap och mark från York till Durham. Detta resulterar i över 100 000 dödsfall, huvudsakligen genom svält och vinterkyla. Vilhelm Erövraren grundar det normandiska klostret i Selby. Abbad III al-Mutamid efterträder sin far på Sevillas tron. Margaret av Skottland håller ett möte på Malcome Tower i Dunfermline i försök att tvinga den Culdeekristna kyrkan att bruka de romerska riterna kring påsk, äktenskap, sabbat och nattvard.

Födda, Henrik I av England

Avlidna, 28 april, Magnus Haraldsson, kung av Norge sedan 1066 Aldred, ärkebiskop av York Ingibiorg Finnsdottir, möjligen drottning av Skottland sedan 1058 (gift med Malkolm III) (möjligen död omkring detta år)

1070

1070 var ett normalår som började en fredag i den Julianska kalendern.

Halsten avsätts som kung av Sverige. Västgötarna väljer Håkan Röde till kung, medan svearna väljer Anund Gårdske, som de anser bättre skickad att leda blotandet i Gamla Uppsala. Adam av Bremen omnämner ett hednatempel i Gamla Uppsala (omkring detta år). Den norske kungen Olav Kyrre grundar staden Bergen. Hereward the Wake inleder en saxisk revolt i östra England. Lanfranc, en italiensk advokat, blir ärkebiskop av Canterbury. Den centralasiatiske poeten Yusuf Balasagun färdigställer Kutadgu Bilig. Borgen Wartburg uppförs (omkring detta år). Otto av Nordheim, hertig av Bayern, störtas.

Födda, Filip, kung av Sverige 1105–1118 (möjligen född kring detta år). Bertrade de Montfort, grevinna av Anjou och drottning av Frankrike.

Avlidna, Balduin VI av Flandern.

1071

1071 var ett normalår som började en lördag i den Julianska kalendern.

22 februari, I slaget vid Cassel stupar Arnold III av Flandern då han besegras av sin farbror Robert, som sedan tar makten.

26 augusti, I slaget vid Manzikert besegrar seldjukturkarna under Alp Arslan det bysantinska riket under ledning av kejsaren Romanos IV, varefter de kan erövra Mindre Asien. Den sista av bysantinska riket kontrollerade staden i södra Italien, Bari, erövras av Robert Guiscard. Byggandet av Richmond Castle i norra Yorkshire i England påbörjas. Zaynab an-Nafzawiyyah gifter sig med almoravidernas ledare Yusuf ibn Tashfin och blir hans drottning och medregent.

Födda, 22 oktober, Vilhelm IX av Akvitanien, poet (död 1126). Euphraxia av Kiev, tysk-romersk kejsarinna och hertiginna av Sachsen.

Avlidna, 22 februari, Arnold III av Flandern, greve (född omkring 1055).

1072

1072 var ett skottår som började en söndag i den julianska kalendern.

10 januari, Normanderna erövrar Palermo på Sicilien. Vilhelm Erövraren invaderar Skottland och Hereward the Wake underkastar sig honom. Osbern Fitzosbern blir biskop av Exeter. Den danske kungen Sven Estridsson insätter tysken Ricwald som ny biskop i Lund efter Eginos död 19 oktober.

Födda, Welf II av Bayern, hertig.

Avlidna, 7 februari, Diarmait mac Maíl na mBó, storkonung av Irland sedan 1064.

16 mars, Adalbert, ärkebiskop av Hamburg-Bremen sedan 1043.

19 augusti, Hawise av Bretagne, regerande hertiginna av Bretagne.

19 oktober, Egino, biskop i Lunds stift sedan 1066, kristnade bland annat Blekinge och deltog ivrigt i kristnandet av Västergötland och övriga Sverige.

15 december, Alp Arslan, seldjukturkisk krigsherre, härskare över Persien sedan 1059. Honorius II, född Petrus Cadalus, motpåve 1061–1064.

1073

1073 var ett normalår som började en tisdag i den julianska kalendern.

22 april, Sedan Alexander II har avlidit dagen innan väljs Ildebrando di Saona till påve och tar namnet Gregorius VII. Rabbi Yitchaki Alfassi avslutar skrivandet av Rif, en betydelsefull judisk lagtext. Kejsaren Shirakawa tillträder Japans tron. Johannes IX bar Shushan avgår som Syrisk patriark av Antioch. Svjatoslav IIs regeringstid som härskare av Kievriket inleds. Seldjukerna erövrar Ankara.

Födda, Anastasius IV, född Corrado Demetri della Suburra, påve 1153–1154 (född omkring detta år). David IV Bagrationi, kung av Georgien. Leopold III av Österrike, Österrikes skyddshelgon. Magnus Barfot, kung av Norge 1094–1103. Meng (kejsarinna), Kinas kejsarinna 1092-1096 och regent 1127 och 1129. Lady Six Monkey, regerande drottning av det mixtekiska kungariket Huachino 1090-1100

Avlidna, 21 april, Alexander II, född Anselmo di Baggio påve sedan 1061. Benedictus X, motpåve (död detta år eller 1080). Go-Sanjo, japansk kejsare.

1074

1074 var ett normalår som började en onsdag i den julianska kalendern.

28 april, När den danske kungen Sven Estridsson dör inleds den period i Danmarks historia då fem av hans söner kommer att efterträda varandra på tronen. Det är möjligt att sonen Harald väljs till kung av Danmark redan vid Svens död, men det är inte helt säkert förrän 1076. Géza I blir kung av Ungern.

Födda, Edgar, kung av Skottland 1097–1107, Maud av Huntingdon, drottning av Skottland 1124–1130 eller 1131 (gift med David I) (född omkring detta år)

Avlidna, 28 april, Sven Estridsson, kung av Danmark sedan 1047. Fujiwara no Shōshi, japansk kejsarinna

1075

1075 var ett normalår som började en torsdag i den julianska kalendern.

Anund Gårdske avsätts i Svealand och skickas tillbaka till Gårdarike. Håkan Röde, som har härskat över Västergötland sedan 1070, tar över makten även i Svealand. Investiturstriden inleds. Dictatus Papae formuleras. Hugo I av Burgund blir burgundisk regent.

Födda, Inge den yngre, kung av Sverige möjligen från 1105/1110 och säkert 1118–1125 (möjligen född omkring detta år). Ragnhild, drottning av Sverige cirka 1105/1110–1117, gift med Inge den yngre.

Avlidna, 19 december, Edith av Wessex, drottning av England 1045–1066 (gift med Edvard Bekännaren), Anna av Kiev, Frankrikes drottning och regent. Johannes Xiphilinus, patriark av Konstantinopel.

1076

1076 var ett skottår som började en fredag i den Julianska kalendern.

1 november, Frost härjar i England, Harald Hein väljs till ny kung av Danmark på landstinget på Själland, sedan hans far Sven Estridsson har avlidit två år tidigare. Det är möjligt att Harald valdes till dansk kung redan då, men detta är osäkert. Bayeuxtapeten skapas troligen detta år. Påven Gregorius VII bannlyser den tysk-romerske kejsaren Henrik IV.

Födda, 1 juni, Mstislav I av Kiev, storfurste av Kievriket.

Avlidna, 4 juni, Sancho IV av Navarra, kung av Navarra. Svjatoslav II av Kiev, furste av Tjernihiv och storfurste av Kiev. Beatrix av Lothringen, toskansk regent.

1077

1077 var ett normalår som började en söndag i den julianska kalendern.

April, Den frost i England som härjat sedan november 1076 upphör. Henrik IV beger sig barfota till Canossa och bönfaller påve Gregorius VII att lösa honom från bannlysningen, vilken önskan påven uppfyller. László I av Ungern blir kung av Ungern. Robert Curthose gör för första gången uppror mot fadern Vilhelm Erövraren. Seldjuker erövrar Nicaea. Süleyman I av Rüm blir ledare för Rümsultanatet i nuvarande Turkiet. Anush Tigin Gharchai blir ledare för Khwarezmidriket. Dukljariket grundas. Den första engelska clunyiska benediktinerorden bildas. Dionysius V Lazaros blir syrisk patriark av Antioch. Den självständiga staten Friuli i nuvarande Italien grundas. Vsevolod blir furste av Kievriket.

Födda, Abd al-Qadir al-Jilani, islamisk förkunnare och rättslärd. Song Zhezong, kinesisk kejsare.

Avlidna, 25 april, Géza I av Ungern. Agnes de Poitou, tysk-romersk kejsarinna och regent. Kung Anawrahta av Myanmar. Abolfazl Beyhaghi, iransk historiker och författare.

1078

1078 var ett normalår som började en måndag i den julianska kalendern.

Byggandet av en romansk kyrka i Santiago de Compostela i Spanien påbörjas. Anselm av Canterbury bli abbot i Le Bec. Vilhelm Erövraren låter bygga huvudbyggnaden, White Tower, i Towern i London. Eudes I blir burgundisk regent.

Födda, Alexander I, kung av Skottland 1107-1124. Constance av Frankrike, grevinna av Champagne och furstinna av Antiochia. Clementia av Burgund, flamländsk regent.

Avlidna, 3 oktober, Iziaslav I av Kiev, storfurste av Kiev. Michael Psellos den yngre, bysantinsk statsman, filosof, vetenskapsman och historieskrivare.

1079

1079 var ett normalår som började en tisdag i den Julianska kalendern.

Vid Håkan Rödes död blir Halsten åter kung av Sverige och delar makten med sin bror Inge den äldre. Ladislaus Herman efterträder Boleslav II i Polen. Vilhelm Erövraren grundlägger New Forest. Constance av Burgund grundar ett kloster i Burgos. Abbedissan Hildegarde av St. Ruprechtsberg gör den första bevarade omnämnandet av humle vid öltillverkning (eller 1067).

Födda, Pierre Abailard, fransk filosof och teolog. Horikawa kejsare av Japan. Kilij Arslan I. Urraca av León och Kastilien, regerande drottning av Kastilien, León och Galicien.

Avlidna, 8 januari, Adelheid av Frankrike, franskt helgon.

2 december, Mabel de Bellême, fransk adelskvinna och vasall., Håkan Röde, kung av Västergötland sedan 1066 eller 1068 och av hela Sverige sedan 1075 (möjligen även död påföljande år).

1080

1080 var ett skottår som började en onsdag i den julianska kalendern.

17 april, När Harald Hein dör efterträds han av sin bror Knut som kung av Danmark.

25 juni, Wibert av Ravenna upphöjes på mötet i Brixen till motpåve under namnet Clemens III.

4 oktober, Påven Gregorius VII skriver ett brev till "Svearnas ärorike konung I" och uttrycker sin tillfredsställelse med folkets omvändelse till kristendomen. "I" syftar troligtvis på Stenkils son Inge den äldre, som därmed blir den förste svenske kung som omnämns i ett brev. Innehållet i påvebrevet handlar också om tiondeskatten från Sverige. Saint-Sernin, basilika i Toulouse börjar uppföras. Vladislav I Herman av Polen gifter sig med Judyta av Böhmen. Staden Pforzheim får stadsrättigheter. Oradea grundas av Ladislaus I. De tyska furstarna väljer Rudolf av Schwaben till motkonung. Han såras till döds vid Weisse Elster år 1080.

Födda, Edith av Skottland, drottning av England 1100–1118 (gift med Henrik I) (född omkring detta år), Harald Kesja, prins av Danmark. Teresa av Leon, portugisisk grevinna, drottning och regent.

Avlidna, 17 april, Harald Hein, kung av Danmark sedan 1076.

12 juni, Eskil, Södermanlands apostel (mördad). Håkan Röde, kung av Västergötland sedan 1066 eller 1068 och av hela Sverige sedan 1075 (möjligen även död föregående år). Isleif Gizursson, Islands förste biskop. Cao (kejsarinna), Kinas kejsarinna 1034-1063 och regent 1063-1064

1081

1081 var ett normalår som började en fredag i den julianska kalendern.

8 maj, Alfons VI av Kastilien gifter sig med Constance av Burgund. Korfu erövras från det bysantinska riket av Robert Guiscard, normandisk kung av södra Italien. Bysantinske kejsaren Nicephorus III besegras av Alexios I Komnenos, vilket avslutar den bysantinska mellanperioden av tronstridigheter och inleder den Komnenska dynastin. Alexios I hjälper till att försvara Albanien mot normanderna (detta är det första bevarade omnämnandet av Albanien), men besegras i Slaget vid Dyrrhachium. Byggandet av Odense domkyrka påbörjas.

Födda, 1 december, Ludvig VI, kung av Frankrike 1108–1137, Abbot Suger

Avlidna, 1 september, Eusebius av Angers, biskop i Angers. Nicephorus III, bysantinsk kejsare. S:t Bernard av Montjoux (eller Menthon), bergsklättrarnas skyddshelgon. Boleslav II av Polen.

1082

1082 var ett normalår som började en lördag i den Julianska kalendern.

Rochester Cathedral står färdigbyggd. Henrik IV, tysk-romersk kejsare, belägrar Rom. Gizurr Isleifsson blir biskop på Island. Venezianerna får viktiga handelsrättigheter av Bysans.

Födda, Jaropolk II av Kiev, prins av Perejaslav och storfurste av Kiev. Petronella av Sachsen, grevinna av Holland. Raimond Berengar III, greve av Barcelona. Urraca av León och Kastilien, drottning av Kastilien och León samt drottning av Aragonien och Navarra.

Avlidna, Synadene, drottning av Ungern.

1083

1083 var ett normalår som började en söndag i den Julianska kalendern.

Stefan I helgonförklaras i Ungern. Sancho I av Aragonien erövrar Graus. Bosnien erövras av Duklja. Gregorius VII är belägrad i Castel Sant'Angelo av Henrik IV, tysk-romersk kejsare.

Födda, 1 december, Anna Comnena, bysantinsk historiker och dotter till kejsaren Alexios I Komnenos.

Avlidna, 2 november, Matilda av Flandern, drottning av England sedan 1066 (gift med Vilhelm Erövraren), Theodora Anna Doukaina Selvo, venetiansk dogaressa

1084

1084 var ett skottår som började en måndag i den julianska kalendern.

I de svenska tronstriderna dödas Halsten och Inge den äldre förpassas till Västergötland. Svearna väljer den hedniske Blot-Sven till kung. Klostret Grande Chartreuse och dess munkorden i sydöstra Frankrike, grundas av Bruno från Köln. Henrik IV kröns till tysk-romersk kejsare. Rom är belägrat av den tysk-romerske kejsaren Henrik IV, och plundras sedan av Robert Guiscards normander, som har för avsikt att återställa påvemakten i staden, vilket leder till Roms skövling. Kyanzitthas regeringstid inleds i Myanmar.

Födda, Ludvig den tjocke, kung av Frankrike 1108–1137. David I, kung av Skottland 1124–1153. Li Qingzhao, kinesisk poet.

Avlidna, Halsten, kung av Sverige 1067–1070 och möjligen även sedan 1079 eller 1080.

1085

1085 var ett normalår som började en onsdag i den Julianska kalendern.

21 maj, Helsingborg omnämns som stad i ett brev av Knut den helige och därför räknas detta datum som stadens officiella födelse.

25 maj, Alfons VI av Kastilien återtar Toledo i Spanien från morerna. Katedralskolan i Lund grundläggs. Det är Nordens äldsta skola, och en av de äldsta i Europa. Minamoto no Yoritomo tar makten i Japan. Vilhelm Erövraren genomför folkbokföringen Domesday Book. Gao (kejsarinna) blir Kinas regent och omkullkastar det pågående reformarbetet.

Födda, 20 augusti, Boleslav III, kung av Polen.

Avlidna, Song Shenzong, kinesisk kejsare.

25 maj, Gregorius VII, född Ildebrando di Saona, helgon, påve sedan 1073.

1086

1086 var ett normalår som började en torsdag i den Julianska kalendern.

24 maj, Sedan påvestolen har stått tom i ett år väljs Dauferius till påve och tar namnet Viktor III.

10 juli, Den danske kungen Knut Svensson blir mördad i Odense. Redan 1101 blir han helgonförklarad och dyrkas snart under namnet Knut den helige. Hans bror Olof blir ny kung av Danmark. Vid kung Knuts död för hans bror Erik Ejegod hans båda döttrar Cecilia och Ingegärd i säkerhet till Inge den äldre i Västergötland. Dessa blir snart gifta med de svenska stormännen Erik jarl respektive Folke den tjocke. Domesday Book blir färdigställd på föranstaltande av kung Wilhelm av England. I denna jordebok över England omnämns till exempel Leeds för första gången, då som en by med cirka 200 invånare. Imam Ali-moskén återuppbyggs av seldjuken Malik Shah I, efter att den blivit förstörd i en brand. Alfons VI av León och Kastilien besegras av almoraviderna som sänts till Spanien av Abbad III av Sevilla. Wratislav II av Böhmen blir kung av Böhmen.

Födda, Henrik V, tysk-romersk kejsare. Lothar III, tysk-romersk kejsare.

Avlidna, 10 juli, Knut den helige, kung av Danmark sedan 1080 (mördad i Odense).

14 juli, Toirdelbach Ua Briain, storkonung av Irland sedan 1072.

25 september, Vilhelm VIII av Akvitanien. Sima Guang, kinesisk historiker.

25 december, Judith av Böhmen, hertiginna av Polen., Richilde av Hainaut, var regerande grevinna av Hainaut 1049-76.

1087

1087 var ett normalår som började en fredag i den Julianska kalendern.

9 maj, Viktor III kröns till påve, ett år efter att han utsetts till ämbetet. Han dör dock redan fyra månader senare. S:t Nikolaus kvarlevor förs till Bari.

26 september, Sedan Vilhelm Erövraren har avlidit den 9 september efterträds han som kung av England av sin son Vilhelm II. Inge den äldre besegrar Blot-Sven i striderna om makten i Sverige. Enligt osäkra uppgifter skall Blot-Svens son Erik Årsäll ha tagits som kung av svearna, fram till året därpå, men det finns inte mycket historiska belägg för att så skulle vara fallet. Det troligaste är, att Inge nu återtar makten över hela riket. Kejsaren Horikawa bestiger Japans tron.

Födda, 3 september, Johannes II Komnenos, bysantinsk kejsare.

Avlidna, 9 september, Vilhelm Erövraren, hertig av Normandie sedan 1035 och kung av England sedan 1066.

16 september, Viktor III, född Dauferius, påve sedan 1086. Blot-Sven, kung över svearna i Mälardalen sedan 1084 (dräpt av Inge den äldre). Asma bint Shihab, regerande drottning av Jemen.

1088

1088 var ett skottår som började en lördag i den Julianska kalendern.

12 mars, Sedan Viktor III har avlidit året innan väljs Odo av Lagery till påve och tar namnet Urban II. Benediktinerklostret i Cluny byggs om för andra gången. Universitetet i Bologna i Italien grundläggs, Europas äldsta universitet. Byggandet av den tredje och största kyrkan i Cluny påbörjas. Upproret 1088 mot Vilhelm II av England leds av Odo av Bayeux. Mansur ibn Nasir efterträder Nasir ibn Alnas som härskare av Hammadiddynastin. Raymond IV av Toulouse blir greve av Toulouse.

Födda, Öystein Magnusson, kung av Norge 1103–1123. Tairrdelbach Ua Conchobair, storkonung av Irland 1121–1156. Irene av Ungern, bysantinsk kejsarinna och helgon.

Avlidna, 6 januari, Berengar av Tours, kristen teolog. Naser Khosrow, persisk teolog.

1089

1089 var ett normalår som började en måndag i den Julianska kalendern.

11 augusti, En kraftig jordbävning registreras i Britannien. Northumbria delas av normanderna i länen Northumberland, County of Durham, Yorkshire, Westmorland och Lancashire. Rama Varma Kulasekhara kröns i Kerala. Synoden i Melfi under påve Urban II påtvingar prästfruar slaveri. Palmyra förstörs i en jordbävning. Bysantinska riket erövrar Kreta.

Födda, Han Shizhong, kinesisk general.

Avlidna, 24 maj, Lanfranc, romersk-katolsk biskop och teolog.

26 maj, Ricwald, biskop i Lunds stift sedan 1072. Kung Kalasa (Kalashan) av Kashmir. S:t Johannes av Kiev.

1090

1090 var ett normalår som började en tisdag i den Julianska kalendern.

Granada erövras av Yusuf Ibn Tashfin, almoravidernas kung. Hammadiderna flyttar sin huvudstad från Qalaat Beni Hammad till Bejaïa.

Födda, Bernhard av Clairvaux, abbot. Eliezer ben Nathan av Mainz. Erik Emune (född omkring detta år), kung av Danmark 1134–1137. S:t Famianus. Sigurd Jorsalafarare, kung av Norge 1103–1130. William av Malmsbury. Trotula di Ruggiero, italiensk läkare.

Avlidna, 16 april, Sikelgaita, italiensk hertiginna av Apulian och Kalabrien. S:t Malcoldia av Asti. S:t Adalbero.

1091

1091 var ett normalår som började en onsdag i den Julianska kalendern.

Henrik, Vilhelm I:s son, gör ett kuppförsök, men misslyckas att erövra den engelska tronen. Normanderna erövrar Sicilien från de muslimska härskarna. Den musliumska abbadiddynastin, som styr Spanien, faller då almoraviderna stormar Sevilla. London Bridge förstörs av en storm. Cardiff Castle byggs. Athanasius VI bar Khamoro blir syrisk patriark av Antioch.

Födda, Bernhard av Clairvaux, fransk abbot och mystiker, helgon inom romersk-katolska kyrkan, kyrkolärare. Bernhard av Cluny, fransk munk, skald och psalmförfattare.

Avlidna, 17 juni, Dirk V av Holland, Adelaide av Susa, regerande markisinna av Susa, Ivrea, Auriate, Aosta och Turin från 1034 till 1091.

26 mars, Wallada bint al-Mustakfi, andalusisk poet.

1092

1092 var ett skottår som började en torsdag i den julianska kalendern.

9 maj, Lincoln Cathedral invigs. Minamoto no Yoritomo utnämns till shogun av kejsaren av Japan. Hög tidvattenvåg orsakar stora översvämningar England och Skottland. Earl Godwins Kentish-landområden blir kända som Goodwin Sands.

Födda, Abenezra, (eller 1093), författare, Foulques V, greve av Anjou och kung av Jerusalem, Stefan av Blois, kung av England 1135–1154 (född omkring detta år, 1096 eller 1097), Sybilla av Normandie, drottning av Skottland 1107–1122 (gift med Alexander I)

Avlidna, 14 januari, Wratislav II av Böhmen

1093

1093 var ett normalår som började en lördag i den Julianska kalendern.

26 maj, I slaget vid Stugna kämpar Kievrikets furstar mot Polovtsy.

13 november, Den skotske kungen Malkolm III:s styrkor blir besegrade av den engelske kungen Vilhelm IIs trupper i slaget vid Alnwick. Då Malkolm stupar i slaget efterträds han som kung av Skottland av sin bror Donald III. När den norske kungen Olav Kyrre dör utbryter en liten kamp om den norska tronen. Hans son Magnus utropas till landets kung i Viken, medan hans brorson Håkan Magnusson Toresfostre utropas till kung i Tröndelag och Oppland. Kampen avgörs dock redan året därpå, när Håkan dör och Magnus tar över hela makten. Sviatopolk II blir storfurste av Kiev och härskare över Kievriket. Henrik av Burgund blir greve av Portugal. Anselm av Canterbury, blir ärkebiskop av Canterbury. Byggandet av Durham Cathedral påbörjas i Durham i England. Byggandet av Carlisle Castle i England påbörjas. Odense domkyrka i Danmark färdigställs. Isle of Man erövras på nytt av Magnus Barfot.

Födda, Abenezra (eller 1092), författare, Conrad III, den förste tyske kungen i Hohenstaufendynastin, Roger II av Sicilien

Avlidna, 13 april, Vsevolod I av Kiev

29 augusti, Hugo I av Burgund

13 november, Malkolm III, kung av Skottland sedan 1057

16 november, Margareta av Wessex, drottning av Skottland sedan 1070 (gift med Malkolm III) och helgon, Olav Kyrre, kung av Norge sedan 1069, Gao (kejsarinna), kinesisk regent.

1094

1094 var ett normalår som började en söndag i den julianska kalendern.

Den skotske kungen Donald III blir avsatt av sin brorson Duncan II, som utropar sig till ny kung av Skottland. Denne dör dock efter ett halvår, varvid Donald III kan återta tronen. Belägringen av Valencia avslutas.

12 november, Efter endast ett halvår på tronen blir den skotske kungen Duncan II mördad på sin farbror Donald IIIs order. Donald kan därmed återta tronen, som Duncan avsatte honom från i maj. Tre år senare avsätts Donald dock på nytt som kung av Skottland av sin brorson Edgar. När Håkan Magnusson Toresfostre dör kan hans motståndare i kampen om den norska kungamakten Magnus Barfot utropa sig till kung över hela Norge. Staden Zagreb i Kroatien omnämns för första gången, då den blir stiftsstad.

Födda, S:t Malachy, ärkebiskop av Armagh på Irland. Abd-ul-mumin, sultan av Marocko.

Avlidna, 12 november, Duncan II, kung av Skottland sedan maj detta år. Abu Abdullah al-Bakri, andalusisk geograf och historiker. Håkon Magnusson, kung av Norge sedan 1093. Turkan Khatun, drottningregent av seldjukernas rike.

1095

1095 var ett normalår som började en måndag i den Julianska kalendern.

Mars, Den bysantinske kejsaren Alexios I Komnenos sänder ambassadörer till påven Urban II vid Kyrkomötet i Piacenza, för att diskutera om man ska sända legosoldater mot seldjukerna.

18 augusti, När Olof Hunger dör efterträds han av sin bror Erik Ejegod som kung av Danmark. Erik blir den fjärde av Sven Estridssons söner på landets tron.

27 november, Under kyrkomötet i Clermont tar påven Urban II initiativ till det första korståget. Portugal grundas för andra gången genom avsöndring från Kastilien. Pembroke Castle byggs i Wales. Katedralen i Valence i Frankrike invigs. Koloman blir kung av Ungern.

Födda, Usamah ibn Munqidh, muslimsk krönikör. Amadeus III av Savojen. Hugh Bigod, 1e earl av Norfolk. Ulvhild Håkansdotter, drottning av Sverige 1117–1125 (gift med Inge den yngre), av Danmark 1130–1134 (gift med Nils Svensson) och återigen av Sverige 1134–1148 (gift med Sverker den äldre).

Avlidna, 19 januari, Wulfstan, biskop av Worcester.

29 juli, Ladislaus, (eller på ungerska, László I), kung av Ungern från 1077.

18 augusti, Olof Hunger, kung av Danmark sedan 1086.

12 oktober, Markgreve Leopold II av Österrike. El Motamid, abbadidernas kung i Sevilla.

1096

1096 var ett skottår som började en tisdag i den julianska kalendern.

Tionde införs på Island. Den första dokumenterade föreläsningen på universitetet i Oxford hålls. Bernardus Gelduinus utför en Kristusrelief i katedralen Saint-Sernin i Toulouse i Frankrike. Det första korståget inleds.

Födda, Galdino della Sala, helgon i romerskkatolska kyrkan. Stefan av Blois, kung av England 1135–1154 (född omkring detta år, 1092 eller 1097)

Avlidna, Eudokia Makrembolitissa, bysantinsk kejsarinna. Minna av Worms, judisk martyr.

1097

1097  var ett normalår som började en torsdag i den julianska kalendern.

Byggandet av Westminster Hall påbörjas. Donald III blir avsatt som kung av Skottland av sin brorson Edgar, som hävdar sin far Malkolm IIIs och halvbror Duncan IIs rätt till tronen. Första korståget når Konstantinopel. Korsfarare belägrar Nicaea, vinner slaget vid Dorylaeum och erövrar Latakia från seldjukerna, samt påbörjar belägringen av Antioch. Konya blir huvudstad i det seldjukiska riket Rüm.

Födda, Lucius III, född Ubaldo Allucingoli, påve 1181–1185, Stefan av Blois, kung av England 1135–1154 (född omkring detta år, 1092 eller 1096), Gwenllian ferch Gruffydd, walesisk furstinna och upprorsledare.

Avlidna, Odo av Bayeux, biskop och Vilhelm Erövrarens halvbror, Marpa Lotsawa, tibetansk buddhistisk lärare

1098

1098 var ett normalår som började en fredag i den julianska kalendern.

Norrmännen gör anspråk på allt land väster om Göta älv, Vänern och Klarälven, varför ett krig mellan Sverige och Norge utbryter. Första korståget: Belägringen av Antiochia avslutas.

Födda, Hildegard av Bingen, helgon.

Avlidna, 1 augusti, Adhemar av Le Puy, påvlig representant under första korståget. Balduin II, greve av Hainaut.

1099

1099 var ett normalår som började en lördag i den Julianska kalendern.

Juli, Jerusalems belägring under det Första korståget

8 juli, 15 000 svältande kristna soldater marscherar runt Jerusalem medan stadens muslimska försvarare hånar dem.

15 juli, De kristna trupperna ledda av Godfrey av Bouillon, Robert II av Flandern, Raymond IV av Toulouse och Tancred erövrar Jerusalem efter en svår belägring. Kungariket Jerusalem bildas

12 augusti, Korsfararna besegrar fatimiderna i Slaget vid Ascalon.

13 augusti, Sedan Urban II har avlidit två veckor tidigare väljs Ranierius till påve och tar namnet Paschalis II.

Födda, Olav Magnusson, kung av Norge 1103–1115.

Avlidna, 10 juli, Rodrigo Diaz, kastiliansk härförare och administratör känd som El Cid.

29 juli, Urban II, född Odo av Lagery, påve sedan 1088. Donald III Bane, kung av Skottland 1093–1094 och 1094–1097.