Lär oss att se att det enda sättet att bli lycklig är att hålla blicken riktad på något annat än vår egen lycka. Hjälp oss att inte bara se till det vi själva behöver. Låt vårt liv idag bli till en inspiration och glädje för andra.
Hur kan jag göra någon annan glad idag?
Det är viktigt att inte ge upp vårt försök att hitta goda vänner även om vi har blivit sårade och svikna. Vi behöver alla tillhöra en grupp där vår förmåga att bry oss om varandra, vår medkänsla, kan få växa sig stark och komma till användning.
Vem har visat mig medkänsla?
Idag är det trettiotvå år sedan Du lämnade denna värld och blev en ängel i himlen. Saknar Dig
Under pandemin gjordes färre patientbesök på landets akutmottagningar, och i och med det sjönk också väntetiderna på akuten. Nu ökar antalet besök igen, och med detta även väntetiderna på akuten enligt ny statistik från Socialstyrelsen.
Under covid19-pandemin 2020 minskade antalet besök på landets akutmottagningar. Men under år 2021 ökade antalet besök igen, och närmade sig antalet besök som gjordes före pandemin.
Den trenden har hållit i sig visar preliminära siffror för 2022, säger Karin Sköldin, statistiker på Socialstyrelsen, i ett pressmeddelande.
Statistiken för 2021 visar att medianväntetiden för att få träffa läkare för bedömning var en timme. Jämför med år 2020 är det en ökning till samma nivå som rådde före pandemin. Under andra halvåret 2021 och första halvåret 2022 har tiden till läkarbedömning blivit ännu längre.
Samtidigt ser Socialstyrelsen också en betydande ökning av den totala tid som patienterna tillbringar på akutmottagningarna. Särskilt långa vistelsetider har personer 80 år och äldre, där var tionde besök varar längre än 9 timmar.
Detta är problematiskt, för samtidigt är det ju de äldsta patienterna som drabbas hårdast av de långa väntetiderna eftersom de är den sköraste patientgruppen, säger Mats Granberg, sakkunnig vid Socialstyrelsen.
Medianvistelsetiden låg under 2021 på 4 timmar och 3 minuter. Under första halvåret av 2022 har vistelsetiderna fortsatt öka ytterligare och ligger nu på 4 timmar och 12 minuter.
Det är bekymmersamt att vistelsetiderna blir längre och längre, trots att antalet besök inte är uppe i riktigt samma nivåer som före pandemin, säger Mats Granberg.
Utöver patientantalet kan vistelsetiden även bero på andra faktorer som påverkar, såsom arbetsorganisation, bemanning och vårdplatssituationen på sjukhuset. Samtidigt skulle erfarenheter och nya arbetssätt som tillämpades under pandemin kunna användas för att utveckla akutsjukvården och därmed även minska vistelsetiderna.
Vistelsetiderna skiljer sig också mycket åt mellan regioner och mellan olika akutmottagningar. Längst vistelsetid 2021 hade Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge i Stockholm, med en mediantid 6 timmar och 22 minuter. Nästan lika lång vistelsetid hade Södersjukhuset, 6 timmar och 10 minuter. Kortast vistelsetid hade Oskarshamns sjukhus, med 2 timmar och 13 minuter.
Skillnaderna kan bero på faktorer som akutmottagningens storlek, belastning, brist på vårdplatser och antal överbeläggningar inom slutenvården liksom hur patientunderlagen ser ut och hur man organiserat akutsjukvården. Vi ser att vistelsetiderna med några få undantag har ökat på nästan alla sjukhus i landet över åren, säger Karin Sköldin.
Har Du börjat tappa håret?
Håravfall kan drabba både män och kvinnor, ha olika orsaker och vara tillfälligt eller permanent.
Här listar vi åtta vanliga orsaker till varför Du tappar mycket hår:
Ärftlighet är den vanligaste orsaken till håravfall hos män. Ärftligt håravfall kan för vissa män börja visa sig redan i 20-årsåldern, men exakt när det debuterar och hur lång tid förloppet tar är individuellt. Om Du har drabbats av ärftligt håravfall kan Du efter medicinsk bedömning få behandling i form av receptbelagda tabletter. Sök vård för ärftligt håravfall. Även kvinnor kan drabbas av ärftligt håravfall, då främst i klimakterieåldern.
Långvarig eller intensiv stress kan göra att hårsäckarna avbryter sin tillväxtfas och går i vilofas i förtid, vilket orsakar håravfall. Håret växer ofta tillbaka när Du mår bättre igen. Om Du upplever håravfall som beror på stress finns det hjälp att få.
Även fysisk stress, som t ex en operation eller en svår infektion, kan orsaka håravfall. Precis som vid psykisk stress växer håret tillbaka igen när kroppen har återhämtat sig.
Alopecia aratea är en autoimmun sjukdom som orsakar fläckvis håravfall. Sjukdomen ger inga fysiska symptom utöver håravfallet. I ovanliga fall kan alopecia aratea utvecklas till alopecia totalis, vilket innebär förlusten av allt huvudhår, eller alopecia universalis som innebär att allt hår, inklusive kroppshåret, försvinner. Det finns inget botemedel eller effektiv behandling mot alopecia aratea, men håret växer hos många tillbaka igen inom ett år med risk för återfall senare under livet.
Olika läkemedel, som t ex vissa antidepressiva läkemedel, blodförtunnande läkemedel, p-piller och cytostatika kan orsaka håravfall som biverkning. Håret brukar växa tillbaka efter att Du slutat ta läkemedlet.
Håravfall kan också orsakas av olika hudsjukdomar i hårbotten, t ex svampinfektion eller psoriasis. Utöver håravfall får Du samtidigt besvär i form utslag, klåda eller sårig hud i hårbotten. Hudsjukdom i hårbotten kan ofta behandlas, och håret växer i många fall tillbaka när huden har läkt.
De hormonförändringar som sker i kroppen efter en graviditet och vid klimakteriet kan orsaka håravfall hos kvinnor. Även hormonförändringar i form av sköldkörtelbesvär som hyoptyreos (brist på sköldkörtelhormon) och hypertyreos (överskott av sköldkörtelhormon) kan orsaka håravfall. Vid håravfall som beror på hormonförändringar sker ofta en återväxt av håret när den hormonella balansen har återställts.
Att ha brist på olika näringsämnen som t ex järn, zink, protein eller olika vitaminer kan orsaka håravfall. Näringsbrist ger dessutom besvär som bland annat trötthet, illamående, orkeslöshet, yrsel och försämrat immunförsvar. Genom att äta en varierad kost minskar Du risken för att drabbas av näringsbrist med håravfall som följd.
Håravfall kan bero på både fysiska och psykiska faktorer och beroende på orsak behandlas besväret på olika sätt.
Man måste inte ta läkemedel för att få ner farligt kolesterol. Det går att få en bra effekt på annat sätt. Det skriver Aftonbladet Hälsa.
Det går med enkla medel att påverka Dina blodfetter med kosten, enligt Ola Wallengren, dietist vid enheten för klinisk nutrion vid Sahlgrenska universitetssjukhuset.
Många får ett lägre kolesterol bara genom att minska på det mättade fettet och öka fiberintaget, säger han i Aftonbladet Hälsa.
Han säger att livsstilsförändringar alltid är första steget för den som har måttligt förhöjda värden och en måttlig risk att drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar i övrigt.
Många får god effekt bara genom att gå ner i vikt och ibland kan det räcka att minska portionerna eller sluta med sockersötade drycker.
Han påpekar att många svenskar är överviktiga.
Vi äter för mycket kött, för mycket mättat fett och socker och generellt för lite av grönsaker, baljväxter, fibrer och fullkorn. Bara genom att minska sitt intag av mättat fett som finns i kött, feta mejeriprodukter och kokosfett kan Du minska kolesterolvärdet med 20%, säger Ola Wallengren.
Andra tips är att dra ner på alkohol, salt och socker, välja mer fullkornsprodukter och välja fett från vegetabiliska oljor och nötter.
Så kallad stenålderskost är något som visat sig vara framgångsrikt vid studier för att sänka blodfetter och även vikten. Det är en kost som består av mat utan raffinerat socker, spannmål eller mejeriprodukter.
Den kosten innehåller många komponenter som påverkar kolesterolet positivt och upplevs som mättande. Men den kan vara lite för extrem för att man ska kunna hålla sig till den över tid, säger Ola Wallengren.
Under klimakteriet sker en hel del fysiska förändringar i kroppen. Många av dem kan uppleves väldigt besvärliga, och påverka livskvalitet, arbete och relationer. Regelbunden fysisk aktivitet kan lindra en del av symtomen och även minska riskerna för negativa hälsoeffekter när östrogenet sjunker.
De flesta kvinnor går in i klimakteriet runt 50 års ålder. Under perioden före och efter den sista menstruationen sker många fysiska förändringar, och de är kopplade att bildningen av östrogen sjunker. Den mesta kända förändringen är ju att menstruationerna upphör, men det är mycket annat som sker i kroppen både innan och efter att den sista mensen inträffar.
De vanligaste symtomen i samband med klimakteriet är svettningar och värmevallningar, vilket drabbar cirka tre av fyra kvinnor. En av fyra kvinnor får svåra klimakteriebesvär med sömnsvårigheter, nedstämdhet, humörsvängningar och nedsatt koncentration. Som mest besvärliga brukar de symtomen vara under åren kring den allra sista menstruationen, och de kvinnor som har stora besvär beskriver att det påverkar deras livskvalitet, deras arbete och deras relationer mycket negativt.
En annan fysisk förändring i klimakteriet är minskad benmassa. Under åren kring den sista mensen minskar bentätheten med cirka två procent per år, vilket är en fördubbling av den vanliga hastigheten på bentäthetsminskningen.
Samtidigt sker också en omfördelning av fettet på kroppen, från att främst ha suttit på höfter och lår, till att i klimakteriet snarare placera sig på magen. Även blodfetterna förändras när östrogenet sjunker, och det sker en ökning av kolesterol och triglycerider i blodet. Som en följd av detta blir det vanligare med åderförkalkning och hjärtkärlsjukdom efter klimakteriet. Före 55 års ålder är hjärtkärlsjukdomar vanligare bland män än bland kvinnor. Lite förenklat brukar man uppskatta att en kvinnas risk att drabbas av hjärtinfarkt är lika stor som risken hos en en tio år yngre mans. Men efter klimakteriet utjämnas den här skillnaden långsamt.
I hjärnan finns ett område som kallas hypotalamus. Härifrån regleras till exempel sömn och bildning av olika hormoner. Där sitter också vår termostat som styr kroppens temperatur. När östrogennivån sjunker i klimakteriet leder det till en instabil och överkänslig termostat.
Kroppen gör plötsliga försök att sänka kroppstemperaturen genom att vidga ytliga blodkärl i huden. Det leder till ett ökat flöde av blod till huden och en rodnad och svettning. Som mest uttalat brukar detta vara i ansiktet, på bröstkorgen, armar och rygg. Den här vidgningen av blodkärlen kommer plötsligt och oväntat, och kan uppstå allt från enstaka gånger per dygn till flera gånger i timmen, dag som natt.
Det diskuteras idag kring om svåra och ihållande besvär med svettningar och vallningar, särskilt de som stör nattsömnen, kan vara kopplade till en ökad risk för hjärtkärlsjukdom. Än så länge är det dock inte fastställt i studier.
När vi tränar frisätter kroppen signalämnen som kan stabilisera termostaten i hjärnan. Förutom en förbättrad förmåga att reglera temperaturen kan träningen också leda till en bättre förmåga att hantera stress. Varför är inte heller riktigt klarlagt men man vet att träning bland annat ökar bildningen av betaendorfiner, ämnen som brukar kallas kroppens eget morfin och som med största sannolikhet har fler effekter än smärthämning i kroppen.
Studier kring träning under klimakteriet har visat på effekter som minskade besvär av värmevallningar och ett generellt ökat välbefinnande. De kvinnor som tränade mer än två timmar per vecka hade lägre risk att ha stora besvär med värmevallningar, och de som tränade dagligen hade en halverad risk för svettningar och vallningar. Ibland talar man om att ”frivillig svettning minskar den ofrivilliga svettningen”.
I en studie från Linköpings Universitet 2019 visade doktoranden och läkaren Emilia Berin med flera att styrketräning två till tre gånger i veckan kunde minska besvären med vallningar och svettningar i klimakteriet. 58 kvinnor i klimakteriet deltog i studien, och medelåldern var 55 år. Hälften av dem lottades till att fortsätta att leva sitt liv som vanligt vad gällde träning. Den andra hälften av studiedeltagarna började med styrketräning tre gånger i veckan, 45 minuter varje gång, i 15 veckor. Styrketräningen skedde på en nivå som var påtagligt ansträngande för dem. Resultatet av studien visade att de som styrketränade minskade sina vallningar med 44% i genomsnitt. Den andra gruppen, som fortsatte med träningsbanor som var mer oregelbundna och mindre ansträngande, hade lika mycket besvär som tidigare.
Att motionera regelbundet är alltid viktigt för hälsa och välmående. Dessutom minskar det risken för sjukdomar som exempelvis typ-2-diabetes, hjärtkärlsjukdom, cancer och depression. Fysisk aktivitet kompenserar förlusten av östrogen, ibland lika effektivt som läkemedel som används i förebyggande syfte mot just hjärt- och kärlsjukdomar. De gynnsamma blodfetterna ökar, blodtrycket sjunker, kroppen blir bättre på att utnyttja syre, hjärtat orkar pumpa blodet mer effektivt och risken för diabetes minskar. Fysisk aktivitet har också en positiv inverkan på sömnen och motverkar nedstämdhet. Träning stärker också skelettet och minskar förlusten av benmassa. Särskilt träning som innebär stötar, som vid hopp eller löpning, stärker skelettet och minskar risken för benbrott.
Oavsett ålder innebär alltid träning hälsovinster och det är aldrig för sent att börja. Kombinera gärna konditionsträning, styrketräning, rörlighetsövningar och balansövningar. Den bästa träningen under klimakteriet är den träning som blir av, och den som blir en regelbunden vana.
Risken för återfall i en vanlig cancerform kan avslöjas på ett enkelt sätt. Det visar ny svensk studie, uppger Tidningarnas Telegrambyrå.
Det är genom ett enkelt blodprov, och genom att mäta halten av ämnet kollagen IV, som risken för återfall i bröstcancer kan avslöjas. Det visar en ny svensk studie, rapporterar Tidningarnas Telegrambyrå.
På sikt kan denna upptäckt leda till bättre behandling av sjukdomen.
Kollagen IV är ett fiberprotein som i normala fall finns främst runt mjölkgångarna i bröstet, men vid bröstcancer även i bröstets stödvävnad. Studien visar att det finns ett samband mellan höga halter av ämnet i bröstvävnaden och risken för spridd bröstcancer, skriver Tidningarnas Telegrambyrå.
Det har tidigare gjorts forskning, bland annat i USA och Danmark, kring betydelsen av kollagen IV. Nu har Malin Jansson, doktorand vid Umeå universitetet, tittat på sambandet mellan bröstcancer i sin svenska studie.
Andra studier av andra cancerformer, bukspottkörtel och tarmcancer, har visat liknande resultat. Så då ville vi göra det på bröstcancer också, säger Malin Jansson till Tidningarnas Telegrambyrå.
Avhandlingen omfattar studier av tumörvävnad från 1 395 kvinnor som följts upp under en 20-års period. Studien har visat ett samband mellan hög kollagenhalt och sämre prognos.
Dessutom gjordes mätningar av kollagenhalten i blodet från andra patientgrupper med bröstcancer, samt en frisk kontrollgrupp.
Då kunde vi se att det var mycket högre kollagenhalt även i blodet hos patienter med spridd bröstcancer, säger Malin Jansson.
När det gäller prostatacancer kan man i dag testa för sjukdomen genom att mäta halten av äggviteämnet PSA i ett vanligt blodprov från armvecket.
Malin Jansson hoppas på att det i framtiden ska bli möjligt att tidigare upptäcka risken för spridd bröstcancer genom ett liknande prov. Vid hög kollagenhalt kan patienten följas upp med tätare intervaller, och röntgenundersökningar kan sättas i gång.
Hon säger att det kanske kommer dröja fem till tio år innan man kan använda sig av det på klinik, då man fortfarande är på forskningsnivå.
Kraftledning mellan vindkraftverken utanför Tomelilla tidigare i november.
Elpriserna under måndagen blir klart lägre än före helgen, enligt prissättningen på elbörsen Nord Pool. I samtliga elområden landar priserna på just över två kronor per kilowattimme för måndagen.
Priserna blir cirka 0:60 till 0:80 kronor lägre jämfört med i fredags. Under helgerna, då förbrukningen normalt är lägre än på vardagar, brukar priserna också vara lägre. Den här helgen gäller det för söndagen, då priserna låg på cirka 1:30 i norra Sverige och uppåt 1:50 i söder. Men i lördags var priserna i södra Sverige faktiskt över 2:50.
Ovanpå börspriserna på Nord Pool tillkommer elbolagens påslag, skatter, moms plus elnätsföretagens avgifter.
Gaser i magen är något naturligt som alla har upplevt någon gång. Det finns olika orsaker till att vi får gaser i magen, bland annat kan magen helt enkelt vara i obalans.
Det kniper, bullrar och tränger på, gasbildning är något som försiggår i alla tarmar, utan undantag. Men vi har olika förhållningssätt till denna process och till de gasbubblor som propsar på att komma ut. En del har en avslappnad attityd och låter naturen ha sin gång, medan andra smyger undan med skammens rodnad på kinderna om de råkar ”släppa väder” så att det hörs, eller känns.
I magsäcken och tarmen finns normalt ungefär en och en halv liter gas. Delvis beror gasbildningen på att vi sväljer luft när vi äter eller dricker, speciellt kolsyrade drycker, eller när vi tuggar tuggummi och röker cigaretter. Men det bildas också en del gas vid matsmältningen. Speciellt av svårsmälta kolhydrater, som t ex kål, lök, bönor och svamp.
En orsak till att magen känns gasig och uppblåst kan vara obalans och att matsmältningsenzymerna inte fungerar som de ska. Fungerande matsmältning och en välbalanserad tarmflora bidrar till att magen mår bra och man slipper gaser och ballongmage så det är viktigt att ta hand om sin mage och tarm. Om man känner att magen är i obalans kan man t ex hjälpa magen på traven med probiotika och mjölksyrabakterier för att återställa tarmfloran. Bredspektrumtillskott behandlar ofta problematiken i tarmen på ett bredare plan vilket har visat sig effektivt. Kalcium har även visat sig effektivt för att få matsmältningsenzymerna att fungera.
Gaserna består av koldioxid, kväve och metangas. När gaserna kommer ut har de en mer eller mindre obehaglig lukt, som beror på svavelföreningar.
Hur mycket och hur illa det luktar beror till en del på vad vi ätit, man anser att kött ger mindre gaser men mer lukt, medan vissa fibrer ger mer gaser och mindre lukt.
Om man ofta känner sig uppblåst, om det bullrar i tarmarna och man måste släppa ut gaser titt som tätt, kan det vara skäl att tänka på vad man äter. Man behöver inte undvika kål, lök och andra grönsaker helt, om man tycker om det. Man kan faktiskt vänja matsmältningsapparaten vid dessa livsmedel, genom att börja med små portioner, äta långsamt och så småningom öka på mängden. Gör också till vana att tugga maten väl, då sväljer man mindre luft. Stor sockerkonsumtion kan också ge mycket gaser och en orolig tarm. Pröva att skära ner på godis, bakverk, efterrätter och ersätt med nyttiga och lättsmälta kolhydrater som finns i många frukter.
En del gasbildning kan bero på störd tarmflora och då kan så kallad probiotika hjälpa. Probiotika som innehåller ”tarmsnälla” bakterier och som kan gynna tarmfloran. På apoteket finns receptfria medel som kan minska gasbesvär. Mediciner som innehåller dimetikon förhindrar inte gasbildning, men de punkterar skumbubblorna som bildas, så att gasen blir fri och kan passera ut från tarmen på ett normalt sätt. Även om man har normal gasproduktion kan man ha svårt att hålla emot gaser som vill ut, vilket kan vara aktuellt vid analinkontinens.
Det finns nu också en ny produkt på apoteken som innehåller både laktasenzym och dimetikon. För den med laktosintolerans kan det vara en hjälp med att samtidigt och effektivt bryta ned laktos och minska gasbildning i samband med intag av laktos. Det finns också en produkt som innehåller en kombination av aktivt kol och simetikon och som motverkar kramper och smärta i magen i samband med uppsvälld och gasig mage. Kombinationen verkar genom att simetikon har en antiskumbildande effekt samtidigt som aktivt kol absorberar gaserna i magen.
Analinkontinens beror på en förslappad slutmuskel, på grund av ålder eller förlossningsskador. Speciell ”knipträning” kan ge en väsentlig förbättring och det finns också operationsmetoder.
Att känna att magen är uppblåst eller svullen brukar ofta kallas för ”ballongmage” och är ett symtom som kan ha flera olika orsaker. Ballongmage kan bland annat orsakas av kost, stress men även av läkemedel som rubbar tarmfloran, t ex antibiotika.
Ballongmage är i många fall ett ofarligt symtom men om man lider av ballongmage en längre tid och besväras av andra magrelaterade besvär bör man kontakta läkare för en utredning vad orsaken kan vara. Många besväras av att det är jobbigt även utseendemässigt då magen kan se uppblåst ut. Ballongmage hör inte sällan ihop med andra besvär och symtom som gaser och förstoppning. Det kan vara ett tecken på att man är laktos- och/eller glutenintolerant.
Orsaker till ballongmage
Kosten, t ex råa grönsaker, syrabildande frukter, kolsyrade drycker och alkohol
Ätvanor, ballongmage och gaser i magen kan undvikas om man tuggar maten ordentligt
Antibiotika
Stress
Förstoppning
Glutenintolerans
Laktosintolerans
Förstoppning
När man talar om förstoppning kan det betyda flera saker:
att avföringen är för hård
att man har avföring mer sällan än var tredje dag
att det tar emot eller gör ont när avföringen ska komma ut
Man måste inte tömma tarmen varje dag, på ett bestämt klockslag för att vara normal. En del människor har avföring flera gånger per dag, andra varannan eller var tredje.
Ungefär 30 % av alla vuxna drabbas av förstoppning någon gång varje år, av olika orsaker. T ex vid utlandsresa, miljöombyte, ändrade matvanor, vissa mediciner, stillasittande, psykisk stress eller graviditet.
Om man inte får bukt med och behandlar långvarig förstoppning kan det uppstå fickor på tarmen, divertiklar. Tarmfickor förekommer sällan före 40 års ålder, men nästan två tredjedelar av alla svenska 80-åringar har varierande antal fickor eller utbuktningar i sin tjocktarm. Ungefär en tredjedel av dem som har fickor på tarmen drabbas någon gång av en inflammation i tarmen, en ”divertikulit”. Den kan vara mer eller mindre allvarlig och i svåra fall måste man operera akut.
Fickorna kan i princip uppstå var som helst i tarmsystemet, men det absolut vanligaste stället är i slutet av tjocktarmen, långt nere till vänster i buken. Det beror på att trycket i tarmen är som störst just där. Man kan gå omkring med tarmfickor som inte ger allvarliga symtom, kanske bara litet knip och uppkördhet då och då. Men många får ibland ont i nedre vänstra delen av buken och kanske lite feber (37.5 till 38 grader). Man kan också bli förstoppad, eller få diarré. Om man låter tarmen vila genom att inta flytande kost, brukar besvären klinga av efter ett par dygn.
I en del fall blir inflammationen svårare, och därmed också symtomen. Man får ordenligt ont i tarmen, smärtorna är kolikartade, ibland blir man också illamående och kräks. Febern kan stiga upp mot 39.5. På sjukhuset kan man konstatera en förhöjd sänka och andra tecken på en pågående infektion. Då får man oftast stanna på sjukhuset några dagar, och behandlas med fasta, näringsdropp och antibiotika.
Var femte svensk har irritabel grovtarm. Hård mage har vi alla någon gång. Likaså motsatsen, när man knappt hinner till toaletten.
Tillfälliga besvär med tarmtömningen kan bero på många saker, såsom något vi ätit, vissa mediciner, stillasittande tillvaro eller stress. Men när diarréerna eller förstoppningen blir långvariga, återkommer ofta och kanske uppträder växelvis och om vi har smärtor och kramper, då är det tecken på att tarmen inte mår bra. Det kan i enstaka fall vara fråga om en allvarlig sjukdom, men oftast är tarmproblemen ofarliga och går bra att komma tillrätta med.
Ett besök hos läkaren rekommenderas och för att få rätt diagnos gäller det att få en undersökning.
Colon irritabile (det internationella namnet är IBS, Irritable Bowel Syndrome) kan omfatta hela magtarmkanalen. Man har knip och smärtor, ofta omväxlande förstoppning och diarré. Många blir mycket handikappade under besvärliga perioder. Under långa perioder kan tarmen fungera bra och ”hålla sig lugn”, men plötsligt blir symtomen värre igen.
Tidigare har man hävdat att ”irritabel tarm” är en så kallad psykosomatisk sjukdom, det vill säga att psykisk stress är orsak till de kroppsliga besvären. Idag har man omvärderat den uppfattningen, berättar Greger Lindberg, överläkare vid Gastrocentrum Medicin på Karolinska Universitetssjukhuset.
Vi kan berätta för patienterna att problemet inte sitter i deras huvud eller ”själ” utan i tarmen, säger han. Det är i högsta grad en kroppslig åkomma.
Det har gjorts omfattande forskningsstudier både i Sverige och i andra länder, och mycket tyder på att de ofta svåra symtomen kan ha flera orsaker:
Förändrad rörlighet hos tarmen. De normala sammandragningarna i tarmen (som ska föra avföringen framåt) kan utlösa spasmer, som orsakar smärtor, diarré eller förstoppning.
Ökad känslighet mot den utvidgning av tarmen som orsakas av gaser under matsmältningen. Tarmen kan inte riktigt anpassa sig till trycket, och reagerar med smärta och kramper.
En inflammatorisk process i tarmens nervsystem. Detta har bland annat visats i en studie av patienter med IBS som gjorts av Greger Lindbergs forskargrupp. Denna inflammation kan ha uppstått efter en svår maginfektion (exempelvis ”maginfluensa” eller bakterieinfektion). Infektionen startar en reaktion i tarmens immunförsvar och sedan blir inflammationen så att säga kvar i tarmväggen och slemhinnan.
Troligen finns det också en genetisk, ärftlig faktor i den här sjukdomsbilden. Det är ganska vanligt att IBS förekommer hos flera medlemmar i samma familj, vilket också är fallet med andra sjukdomar där immunförsvaret är inblandat, säger Greger Lindberg.
Symtomen kan förekomma hos barn och ungdomar, speciellt hos flickor, men debuterar vanligen mellan 20 och 30 år. Efter 65 års ålder är debut av IBS ovanlig.
Det är för tidigt att säga än, säger Greger Lindberg. Det är möjligt att vi med forskningens hjälp får tillgång till mediciner som kan läka ut inflammationen i tarmen för gott. Men en ändrad livsstil kan ofta göra mycket till för att lindra symtomen. A och O är lugn och ro vid måltiderna och vid toalettbesök.
Man måste ta hänsyn till sin tarm och dess behov. Många är dessvärre så stressade att de inte anser sig hinna gå på toaletten och dessa personer borde nog se över sin arbets- och livssituation. Om man låter bli att gå på toaletten när tarmen signalerar att den vill tömmas, kan man störa och bryta det känsliga reflexspel som råder i tjocktarmen.
Tarmen mår bra av att man äter lite och ofta och lagom med grönsaker.
Tidigare fick nästan alla med IBS rådet att äta massor av fiberrik mat, säger Greger Lindberg. Idag har man modifierat det budskapet. För dem som har mest besvär med förstoppning kan kostfiber ha bra effekt, men de som besväras mest av diarréer och smärta kan istället bli sämre.
Vissa födoämnen kan periodvis göra besvären värre, ibland är det kanske mjölkprodukter, ibland frukt, och ofta ”hårdsmälta” grönsaker med långa fibrer, som sparris, bönor och majs. Greger Lindbergs patienter får ofta rådet att äta fettsnålt. Fettrika måltider gör att rörligheten i magsäck och tunntarm minskar. Stress är alltså inte huvudorsaken till IBS, men många kan bli bättre om de försöker att gå ner i varv.
Alla tarmar reagerar på stress och känslor, säger Greger Lindberg, men en sjuk tarm är ömtåligare och tål mindre stress.
Idag finns två svenska sjukhus, Ersta Sjukhus och Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg som kan erbjuda mag/tarmpatienter hypnosbehandling. Studier av läkaren Henry Nyhlin och psykologen Martha Sjöberg, visar att behandlingen i majoriteten av fallen ger ett mycket bra resultat. 80% av patienter som fått hypnosbehandling rapporterar 50% förbättring av både antal och intensitet i perioder av tarmbesvär.
Uppföljning visar att förbättringen finns kvar minst sju år efter avslutad behandling.
De flesta av de patienter som prövat hypnos mot magbesvär lider av IBS, irritabel grovtarm. Behandlingen består av en medicinsk utredning (för att utesluta andra sjukdomar) och sedan sex till tio besök hos psykologen. Psykologen Martha Sjöberg finns idag på Ersta Sjukhus i Stockholm, och hon berättar, hypnospassen kan se olika ut för varje individ, men grundpelarna är avslappning, jagstärkande suggestioner och visualisering. När patienten lärt sig en djup avslappning i kroppens alla muskelgrupper, får hon eller han placera händerna på magen och känna hur värme och välbefinnande sprider sig till magen, och hur symtomen minskar i takt med att värmekänslan ökar. Sedan får patienten t ex för sin inre syn försöka se en flod med lugnt och jämnt flöde och föreställa sig att tarmen arbetar på samma lugna sätt. Går inte det kan de föreställa sig en lång stadsgata med ”gröna vågen”, där det gäller att hålla en jämn hastighet för att inte behöva tvärstanna för rödljus eller köra jättefort för att hinna på grönt!
Alla patienter får ett individuellt utformat kassettband med sig hem och för många fungerar denna ”självhypnos” mycket bra.
De flesta blir mycket bättre, och tycker att de har tagit kontrollen över sin mage och tarm. Många, särskilt kvinnor, tycker också att de får bättre självkänsla och känner mindre oro och stress.
Det kan vara både fysiskt och psykiskt jobbigt att ha gaser i magen och känna sig svullen. Om man besväras av detta under en längre tid bör man kontakta läkare. Innan man gör det kan man dock göra några åtgärder på egen hand.
Att utesluta vissa livsmedel som man kan koppla ihop med gaser i magen och ballongmage är en väg att gå. Att för en dagbok vad man äter och hur mycket besvär man har kan ge en ledtråd varför besvären uppstått. Att äta lugnare men även stressa ner i allmänhet kan även det bidra till att lugna ner magen och tarmen. Probiotika och mjölksyrabakterier kan hjälpa till att återställa balansen i magen och minska eller ta bort besvären. Ta hand om Din mage så tar Din mage hand om Dig.
Enligt en ny undersökning har svenskarnas oro för den egna ekonomin ökat. Men det finns bra sätt att hantera det när pressen blir för stor. Det skriver Aftonbladet.
Enligt en Novusundersökning uppger nästan varannan svensk, 48%, att de känner sig stressade över privatekonomin. 53% säger att de oroar sig mer nu, jämfört med förra året.
Erik Andersson, legitimerad psykolog och docent i psykologi vid Karolinska institutet konstaterar att visst mått av oro, för saker som går att åtgärda, kan vara bra. Han kallar det för “hjälpsam oro”. Det är en form av oro som gör att man kan förekomma problemen innan de uppstår.
Han menar att man ska göra en plan för att försöka nysta upp och reda ut orostankarna, och sedan agera på dem.
Ofta består våra orosproblem av sådant man faktiskt kan lösa. En del studenter vid universiteten kan oroa sig för att att kugga tentan och börja plugga, medan andra bara fastnar i oron utan att ta tag i problemet, säger Erik Andersson som ett exempel till Aftonbladet.
Den ohjälpsamma oron är den motsatta, man oroar sig för saker som kanske aldrig kommer att hända, eller som inte går att lösa. T ex tankar som “Kommer vi att ha kärnvapenkrig om 20 år?”.
Han menar att man behöver förlika sig med den sortens tankar och försöka släppa dem då de dyker upp, eftersom de ändå inte går att lösa.
Ett knep att ta till är att sätta upp en schemalagd tid då man ska tänka på saker som oroar en. På så sätt skjuter man upp oron, och med tidsperspektivet kan man också se på saken med nya ögon.
Ett konkret tips till de som är oroliga för sin ekonomi är att göra ett stresstest på sin egen ekonomi, för att kunna agera och göra försiktighetsåtgärder.
"Om jag förlorar jobbet, hur påverkar det vår ekonomi då?", t ex, eller “Om boräntan stiger så här mycket, hur ska vi agera då?”. Orostankar i sig är inte dåligt, det är funktionellt och bra att ha en plan framåt, ifall det skulle bli värre, säger Erik Andersson till Aftonbladet.
Den är ett sätt att se potentiella problem innan de uppstår och är en väldigt bra egenskap. Det här är det som har fört oss människor framåt, säger han till tidningen.
Bältros är en sjukdom som kan drabba Dig som tidigare haft vattkoppor. Symptomen är framför allt smärtsamma blåsor och hudrodnad på en avgränsad del av kroppen. Bältros brukar läka inom ett par veckor, men en del människor besväras av svåra smärtor under lång tid efteråt.
Om Du har haft vattkoppor kan Du senare i livet få bältros, eftersom sjukdomarna orsakas av samma virus. Bältros yttrar sig framförallt som röda, smärtsamma blåsor och utslag. I vissa fall kan sjukdomen bli långdragen och kräva behandling. Det medicinska namnet på bältros är herpes zoster.
Bältros orsakas av samma virus som ger upphov till vattkoppor, Varicella zostervirus. Efter en genomgången vattkoppsinfektion försvinner nämligen inte viruset ur kroppen, utan ligger vilande i nervsystemet. Många år senare kan viruset aktiveras på nytt, vilket beror på att antikroppsnivåerna efter den ursprungliga infektionen har sjunkit. Då uppkommer sjukdomen bältros. Symptomen vid bältros brukar som regel uppträda på ett avgränsat område i huden, motsvarande en nervs utbredning. Området kallas med en medicinsk term för dermatom. Det vanligaste är att Du får utslag som ett band på ena halvan av bålen, men hudförändringarna kan även uppträda på huvud, ben eller armar.
Viruset som orsakar bältros finns i blåsor och hudutslag, och det är därför risk att Du smittar andra så länge Du har bältros med hudsymptom. Dock är det bara personer som inte har haft vattkoppor som kan bli smittade, och de får då vattkoppsinfektion. Du kan aldrig smitta någon annan med bältros.
Jämfört med vattkoppor, som är mycket smittsamt och kan spridas via luften, är smittsamheten vid bältros låg.
En viktig orsak till att bältros kan bryta ut är att kroppens försvar mot vattkoppsviruset har blivit sämre. Det beror i flertalet fall på att Dina antikroppar mot vattkoppor med åren har blivit allt färre, vilket är helt normalt. De flesta som får bältros är friska i övrigt och har inga kända riskfaktorer som stress eller fysisk sjukdom. Ibland kan sjukdomen dock vara en följd av en generell försämring av immunförsvaret. Faktorer som kan påverka immunförsvaret är bland annat cellgiftsbehandling, HIV-infektion och långvarig stress.
Bältros är vanligt, ungefär en av fem får sjukdomen någon gång i livet. Det är mycket ovanligt att få bältros mer än en gång, men det händer. Det är i första hand äldre och personer med nedsatt immunförsvar som insjuknar, och det är större risk ju äldre Du blir.
Enligt en studie som gjordes 2015 var det 50% vanligare att kvinnor över 50 år fick behandling mot bältros, jämfört med att män i samma ålder fick det. Det är dock svårt att avgöra om det beror på att kvinnor söker vård snabbare, har en högre medellivslängd eller faktiskt drabbas av bältros lättare än män.
I sällsynta fall förekommer det att små barn får bältros, om de smittas av vattkoppor innan deras immunförsvar är tillräckligt utvecklat.
Det är ovanligt att utveckla bältros under graviditet, men om det skulle hända så är det ingen anledning till oro. Till skillnad från vattkoppor medför inte bältros någon ökad risk för skador hos fostret eller allvarlig sjukdom hos kvinnan. Om Du har bältros ska Du dock undvika nära kontakt med gravida som inte har haft vattkoppor tidigare, eftersom vattkoppsinfektion kan vara skadligt vid graviditet.
I de flesta fall yttrar sig bältros med en stark, brännande smärta i huden och kort därefter blåsor och utslag i samma område. Du får som regel bara utslag i ett avgränsat hudområde på ena sidan av kroppen. Många får även lättare feber och sjukdomskänsla i början.
Vanliga symptom vid bältros är:
Smärtsamma, brännande utslag på huden, ofta i form av ett band eller bälte
Feber
Vätskefyllda blåsor
Yrsel och utmattning
Huvudvärk
Pirrande känsla på huden
Huden blir känslig för beröring
Efter att blåsorna läkt bildas små sårskorpor, eller krustor, som faller av efter några dagar. Hela sjukdomsförloppet varar omkring två till tre veckor, men efter det kan smärtan finnas kvar länge hos en del av de drabbade. Smärtan kallas för neuropatisk smärta, eller postherpetisk neuralgi, vilket betyder att smärtförnimmelsen kommer från nerverna. Den här typen av smärta kan ibland vara svår att få bukt med, då vanliga receptfria värktabletter inte är framtagna för att hjälpa mot nervsmärta.
När symptomen uppträder i huden på näsan eller runt ögonen finns det risk för att också ögat ska bli inflammerat (zoster ophtalmicus).
Du kan då få dessa symptom:
Smärta i ögat
Rodnad och torrhet i ögat
Dubbelseende
Ljuskänslighet
Dimsyn
Svullna ögonlock
Permanent synnedsättning på grund av ärr på hornhinnan
I ovanliga fall kan bältros orsaka andra komplikationer, såsom ansiktsförlamning, hjärnhinneinflammation eller sekundär bakterieinfektion i huden.
Diagnosen bältros brukar kunna ställas utifrån de typiska symptomen i form av lokala hudförändringar och brännande smärta.
Behandlingen varierar beroende på hur gammal Du är och hur länge Du har varit sjuk. I första hand kan Du behandla värken med receptfria, smärtstillande tabletter. Om de inte hjälper, kan läkare i vissa fall skriva ut andra preparat.
Om Du är över 50 år eller har nedsatt immunförsvar och får bältros, kan du behöva behandlas med virushämmande läkemedel. Behandlingen behöver påbörjas inom tre dagar för att fungera optimalt.
Kontakta läkare så snart som möjligt om Du är över 50 år och har symptom på bältros.
Det är särskilt viktigt att Du söker vård om Du:
Har nedsatt immunförsvar
Har mycket ont eller känner Dig mycket sjuk
Har utslag eller ont i ansiktet
Var medveten om smittrisken. När Du har bältros kan Du smitta personer som inte har haft vattkoppor, så att de får vattkoppor. Däremot kan en person med vattkoppor inte smitta andra med bältros.
Undvik att klia på utslagen. Alsolsprit, kallt vatten eller kylbalsam kan lindra klådan något.
Rengör utslagen flera gånger per dag, med t ex mild tvål och vatten. Det är viktigt att det inte kommer in bakterier i blåsorna, eftersom det kan leda till en infektion.
Om Du har ont kan receptfria värktabletter hjälpa.
Omkring 98% av Sveriges befolkning bär på viruset som kan orsaka bältros. Så länge Du har tillräckligt höga nivåer av antikroppar för att hålla viruset i schack är inte den här vilande infektionen något problem. Det är när antikropparna minskar i antal som bältros kan bryta ut. För att bibehålla en tillräckligt hög antikroppsnivå kan Du vaccinera Dig mot bältros. Det finns två godkända vacciner. Det ena innehåller levande, försvagat virus och rekommenderas inte för personer med nedsatt immunförsvar. Det andra, Shingrix, innehåller en bit virusprotein, inte levande virus, och kan därför ges även till Dig med försämrat immunförsvar.
Du som inte har haft vattkoppor kan också vaccinera Dig. Då används ett annat vaccin som först och främst ger skydd mot sjukdomen vattkoppor. Även om Du skulle smittas av viruset blir symptomen som regel väldigt milda. Risken för bältros är också mycket lägre.
Omkring 30% av all cancer hos kvinnor är bröstcancer och ungefär 8 000 kvinnor insjuknar varje år i Sverige. Bröstcancer är den vanligaste formen av cancer hos kvinnor. Här kan du bland annat läsa om vilka tecken man ska vara uppmärksam på, vart man kan vända sig om man misstänker bröstcancer och vad man som anhörig kan tänka på.
Om man har fått diagnosen bröstcancer har man en elakartad (malign) tumör. Bröstcancer är den vanligaste formen av cancer hos kvinnor och man räknar med att omkring 30% av all cancer hos kvinnor är bröstcancer. Efter lungcancer är bröstcancer den cancerform som orsakar flest dödsfall bland kvinnor i Sverige.
Varje år får omkring 8 000 kvinnor och 60 män i Sverige diagnosen bröstcancer. Risken för bröstcancer ökar med stigande ålder och medianåldern för insjuknande i bröstcancer är drygt 65 år. En knöl eller knuta i bröstet är det vanligaste tecknet på bröstcancer och cirka 65% av tumörerna upptäcks via mammografiundersökning. En tidig upptäckt ökar chansen att bota sjukdomen. Tack och lov har forskning, nya behandlingsmöjligheter och inte minst mammografiprogrammet bidragit till att möjligheten att bli botad från bröstcancer har ökat de senaste årtiondena.
I den här artikeln kan du läsa mer om vikten av näring och kost för att klara av din cancerbehandling.
Bröstcancer upptäcks oftast som en knöl eller knuta i bröstet eller i närliggande område som till exempel armhålan. Andra viktiga tecken som bör uppmärksammas är om bröstets form eller utseende förändras eller att man får en ökad fasthet av bröstet. Även hudrodnad eller så kallad apelsinhud, sår på huden över bröstet eller vårteksem kan vara tecken på bröstcancer.
Tidiga symtom kan också vara att bröstvårtan förändras eller att det kommer en flytning från bröstvårtan som ibland även kan innehålla spår av blod. Många bröstcancerfall upptäcks vid en mammografiundersökning. I Sverige erbjuds alla kvinnor mellan 40 till 74 år mammografiundersökning med cirka två års mellanrum. Däremellan är det viktigt att regelbundet undersöka brösten så att förändringar kan upptäckas tidigt, vilket ökar chanserna att bota sjukdomen.
Om Du har upptäckt en knöl i bröstet eller andra symtom som gör att Du misstänker bröstcancer kan Du ringa till en bröstmottagning som finns på de flesta sjukhus. Du kan även kontakta Din vårdcentral eller gynekolog som kan göra en första undersökning.
Om man fått diagnosen bröstcancer har man en elakartad (malign) tumör. Orsaker till att bröstcancer uppstår är inte helt klarlagt, men man vet att i omkring 10% av fallen beror det på ärftlighet. Vid 2-5% av bröstcancerfallen är det mutationerna BRCA1 eller BRCA2 som orsakar bröstcancer. Vid ärftliga anlag får man gå på särskilda kontroller. Du kan inte orsaka cancern själv och sjukdomen smittar inte. Troligtvis beror sjukdomen på ett komplext samspel mellan flera olika faktorer, såsom arvsanlag, olika livsstilsfaktorer och hormonell påverkan på bröstkörtlarna.
Det finns olika typer av bröstcancer. Hos en del kvinnor växer cancercellerna mycket snabbt medan andra drabbas av en variant som är mer långsam. För det mesta börjar sjukdomen i mjölkgångarnas celler, men de kan också uppstå i själva mjölkkörtlarna. I några få fall kan även cancern uppstå i bindväven som finns mellan mjölkkörtlarna.
Cancer är ett trauma för den som drabbas. De som har cancer, befinner sig mitt i ett cancerbesked eller har en oro över att man kan ha drabbats, går många gånger igenom olika faser där man kan uppleva en berg- och dalbana av känslor. Då kan det vara skönt att ha vänner och anhöriga som kan vara närvarande och stöttande, inte minst i mötet med vården. Att hjälpa till att ställa frågor och lyssna till svaren kan underlätta för den drabbade.
Som anhörig och vän till den som har bröstcancer är det viktigt att finnas tillgänglig i den mån personen önskar. Genom att bara vara nära, fråga om man kan göra något och att lyssna, kan man vara ett stort stöd.
Genom att bröstcancer upptäcks tidigt, ofta genom mammografiprogrammet, och med nya bättre behandlingsmetoder har chanserna att bli botad ökat. Prognosen för bröstcancer har förbättrats och mellan 2006 och 2017 minskade dödligheten med 15% för kvinnor äldre än 30 år. För att fortsätta se en positiv trend är det oerhört viktigt att kvinnor regelbundet känner igenom sina bröst och letar efter knölar eller förändringar. Då cancer är en individuell sjukdom kan man inte jämföra sig med andra utan prata med din läkare om du har frågor och funderingar.
Bröstcancer behandlas oftast med operation. Allt fler kvinnor med vissa typer av bröstcancer erbjuds så kallad neoadjuvant läkemedelsbehandling innan operation. Detta för att försöka krympa tumören så att det kan räcka med ett mindre omfattande ingrepp. Dessutom ger detta svar på bröstcancerns känslighet för medicinerna.
Vanligtvis tas en del av bröstet bort (bröstbevarande kirurgi) men ibland väljer man att ta bort hela bröstet. Man brukar även operera bort en eller ett antal lymfkörtlar i armhålan för analys. De flesta får tilläggsbehandling i form av exempelvis cytostatika, strålbehandling och/eller så kallad antihormonell behandling. Man kan även ge behandling som kan stärka skelettet, bisfosfonater, för att minska risken för att sjukdomen ska komma tillbaka och påverka skelettet. Då krävs att man undersöks av en tandläkare om man tidigare har haft exempelvis tandlossning eller infektion i käkbenet då behandlingen kan orsaka käkskador.
Risken för återfall är störst under de första åren. Därför bör kvinnor som behandlats för bröstcancer regelbundet gå på kontroll hos läkare och göra mammografi.
HER2-positiv bröstcancer innehåller ett protein som ökar på tillväxten av cancerceller. Tack vare målriktade läkemedel som innehåller antikroppar kan proteinet blockeras. Då behandlingen kan påverkar hjärtat hos vissa personer, undersöker man hjärtat flera gånger i veckan under den period som behandlingen pågår. Det går dessutom att behandla och försvinner vanligtvis efter behandlingen.
Att få diagnosen cancer är ofta en chock och ett trauma och det kan ta tid att hitta någon form av förhållningssätt till sjukdomen. Cancer är en individuell sjukdom så alla har sin egen resa och det finns inget rätt eller fel i hur man upplever sin situation.
Forskningen går hela tiden framåt när det kommer till cancersjukdomar som bröstcancer. Genom årliga kampanjer skapar man uppmärksamhet hos allmänheten kring sjukdomen vilket hjälper till att ekonomiskt stötta den forskning som pågår, för att finna nya behandlingsmöjligheter och bot.
Har Du drabbats av bröstcancer är det viktigt att inte glömma livet innan cancern, försöka i den mån det går att göra aktiviteter som gör Dig glad och där Du kanske glömmer bort sjukdomen för en stund. Det är viktigt att inte ignorera, men inte heller låta allting handla om sjukdomen. Att fokusera på de små sakerna i livet, att ta sig tid till eftertanke och omge sig med nära och kära, kan vara viktigt när tillvaron känns tung.
Att det blivit dyrare med mat kan få sina konsekvenser för folkhälsan. Det menar dietisten Sofia Antonsson i Sveriges Televisions Morgonstudion.
En undersökning som Livsmedelsverket har gjort visar att konsumenterna köper mindre frukt och grönsaker på grund av de ökade livsmedelspriserna. Därmed kan det vara svårare att få i sig tillräckligt med näring och vitaminer och äta mer varierat.
Det här är kroppens byggstenar så konsekvenserna blir att näringsintaget blir mycket mindre och vi tenderar att få i oss mer fett och socker, säger, Sofia Antonsson, dietist, i Sveriges Televisions Morgonstudion.
Förutom att fler väljer bort frukt och grönsaker när priserna skenar så pekar Sofia Antonsson även på att konsumtionen av mer näringsfattiga livsmedel ökar.
Det är chips, godis och läsk. Den mentala hälsan spelar också in och vi kanske mår lite sämre idag och det är mycket negativt som händer i världen. Det är svårare att äta hälsosamt när man inte mår helt bra, menar hon.
Ett tips från hennes sida är att man ska hålla utkik efter säsongens livsmedel som oftast ligger lägre i pris.
Just nu är det kål- och rotsäsong. Ut och botanisera, säger hon i Sveriges Television.
Ett annat tips är att köpa frysta grönsaker och bär istället för färska, enligt dietisten.
27 november är den 331a dagen på året i den gregorianska kalendern (332a under skottår). Det återstår 34 dagar av året.
27 november är festivalen för Jungfru Maria Mirakulösa medaljen.
Namnsdagar
Nuvarande, Astrid och Asta
Föregående i bokstavsordning
Agricola, Namnet fanns, till minne av en romersk martyr, på dagens datum före 1901, men utgick innan dess.
Asta, Namnet infördes på dagens datum 1986 och har funnits där sedan dess.
Astri, Namnet infördes på dagens datum 1986, men utgick 1993.
Astrid, Namnet infördes på dagens datum 1907, då det ersatte namnet Estrid, som en hedersbetygelse åt den svenska prinsessan Astrid, som föddes 1905, och har funnits där sedan dess.
Estrid, Namnet infördes på dagens datum 1901, men utgick redan 1907, till förmån för Astrid. 1986 återinfördes det på 31 mars, men utgick 2001.
Gudmund, Namnet förekom under 1700-talet på dagens datum, men utgick sedan. 1901 infördes det på 2 april och fanns där fram till 1993, då det flyttades till 16 november. 2001 flyttades det dock tillbaka till 2 april.
Vitalis, Namnet fanns, till minne av en romersk martyr, på dagens datum före 1901, då det utgick.
Föregående i kronologisk ordning
Före 1901, Vitalis, Agricola och Gudmund
1901–1906, Estrid
1907–1985, Astrid
1986–1992, Astrid, Asta och Astri
1993–2000, Astrid och Asta
Från 2001, Astrid och Asta
I föregående i revideringar
1929, Astrid, Estrid
1950, Astrid, Estrid
1964, Astrid, Estrid
1973, Astrid, Estrid
1989, Astrid, Estrid
1995, Astrid, Estrid
2000, Astrid, Estrid
2005, Astrid, Estrid
2010, Astrid, Estrid
2015, Astrid, Estrid
2020, Astrid, Estrid
Händelser
399, Sedan Siricius har avlidit dagen före väljs Anastasius I till påve
511, Vid Klodvig Is död delas Frankerriket mellan hans fyra söner, enligt gammal germansk arvsdelningssed, Chlothar I blir kung över Soissons. Childebert I blir kung över Paris. Chlodomer blir kung över Orléans. Theoderik I blir kung över Reims.
1895, Alfred Nobel upprättar sitt testamente, i vilket han instiftar nobelprisen i fysik, kemi, fysiologi eller medicin, litteratur och fred.
1942, Frankrike sänker sin flotta utanför Toulon för att undvika att den ska falla i tyskarnas händer.
1949, Den första filmen av 20 om Åsa-Nisse har biopremiär i Vetlanda.
1967, Volvo presenterar kombiversionen av bilmodellen 144.
1973, Den amerikanska senaten väljer Gerald Ford till amerikansk vicepresident.
1978, Det kurdiska partiet PKK bildas i staden Riha (Urfa) i turkiska Kurdistan.
1983, 181 personer (varav 23 svenskar) omkommer i en flygplanskrasch i Madrid.
1986, Halleys komet passerar jorden.
1990, Storbritanniens konservativa parti väljer John Major att efterträda Margaret Thatcher som landets premiärminister.
Födda
1635, Françoise d'Aubigné de Maintenon, fransk hovdam, mätress och morganatisk hustru till Ludvig XIV.
1701, Anders Celsius, svensk astronom, berömd för Celsius temperaturskala.
1710, Robert Lowth, biskop i Engelska kyrkan.
1704, Abraham Hülphers den yngre, svensk skriftställare, topograf och genealog.
1753, Henry Tazewell, amerikansk jurist och politiker, senator (Virginia) 1794–1799.
1786, Josiah J Evans, amerikansk demokratisk politiker och jurist, senator (South Carolina) 1853–1858.
1843, Edwin C Burleigh, amerikansk republikansk politiker, senator (Maine) 1913–1916.
1854, Louis De Geer, svensk liberal politiker, friherre och ämbetsman, Sveriges statsminister 1920–1921.
1857, Charles Sherrington, brittisk neurofysiolog, histolog, bakteriolog och patolog, mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin 1932.
1870, Juho Kusti Paasikivi, finsk president 1946–1956.
1874, Chaim Weizmann, Israels förste president.
1876, Viktor Kaplan, österrikisk ingenjör och uppfinnare av Kaplanturbinen.
1880, Roscoe C McCulloch, amerikansk republikansk politiker, senator (Ohio) 1929–1930.
1885, Ragnar Hyltén-Cavallius, svensk manusförfattare, regissör och skådespelare. Otto Wallén, svensk lantbrukare och politiker (bondeförbundet).
1888, Ganesh V Mavalankar, indisk politiker, Lok Sabhas förste talman 1952–1956. Paul Merzbach, österrikisk-tysk regissör, klippare och manusförfattare.
1893, Dwight Griswold, amerikansk republikansk politiker (Nebraska).
1900, Erwin Schulz, tysk SS-officer, dömd krigsförbrytare.
1903, Lars Onsager, norsk-amerikansk fysiker, ingenjör, mottagare av Nobelpriset i kemi 1968.
1906, Olle Florin, svensk skådespelare.
1907, L Sprague de Camp, science fictionförfattare.
1912, Birgit Rosengren, svensk skådespelare.
1921, Alexander Dubček, tjeckoslovakisk statsman.
1924, Nils Åsblom, svensk skådespelare.
1925, Michael Tolan, amerikansk skådespelare och filmproducent. Ernie Wise, brittisk komiker.
1927, Maj-Britt Nilsson, svensk revyskådespelare. William E Simon, amerikansk republikansk politiker, USAs finansminister 1974–1977.
1928, Alekos Alexandrakis, grekisk skådespelare.
1932, Benigno Aquino, Jr, filippinsk oppositionsledare.
1939, Ulla Strömstedt, svensk skådespelare.
1940, John Alderton, brittisk skådespelare. Bruce Lee, kinesisk-amerikansk skådespelare och kampsportsexpert.
1942, Ulf Elfving, svensk radiopratare. Jimi Hendrix, amerikansk rockmusiker.
1945, James Avery, amerikansk skådespelare.
1951, Kathryn Bigelow, amerikansk regissör och manusförfattare.
1952, Jenny Tamburi, italiensk skådespelare.
1954, Patricia McPherson, amerikansk skådespelare.
1956, William Fichtner, amerikansk skådespelare.
1957, Caroline Kennedy, dotter till president John F. Kennedy.
1960, Boman Oscarsson, svensk skådespelare. Tim Pawlenty, amerikansk politiker, Minnesotas 39e guvernör. Julia Tymosjenko, ukrainsk politiker, premiärminister 2005 och 2007–2010.
1963, Roland Nilsson (fotbollsspelare), VM-brons och kopia av Svenska Dagbladets guldmedalj 1994.
1968, Michael Vartan, fransk-amerikansk skådespelare.
1979, Eero Heinonen, finländsk musiker, basist i The Rasmus.
1980, Andreas Hoffer, svensk skådespelare, känd från Sunes sommar.
1983, Mats Holmqvist, svensk landhockeyspelare.
1984, Sanna Nielsen, svensk sångare.
1992, Park Chanyeol, koreansk rappare , känd medlem i Exo
Avlidna
8 före Kristus, Horatius, poet och satiriker.
450, Galla Placidia, kejsardotter och kejsarmoder i det romerska riket.
511, Klodvig I, kung över de saliska frankerna från 481 eller 482 till 509, kung över alla franker sedan 509.
1382, Filip van Artevelde, flamländsk upprorsledare.
1640, Gabriel Gustafsson Oxenstierna, svensk friherre, riksdrots sedan 1634.
1754, Abraham de Moivre, fransk matematiker.
1851, Ada Lovelace, brittisk matematiker och den första datorprogrameraren.
1873, Richard Yates, amerikansk politiker (Illinois).
1895, Alexandre Dumas den yngre, fransk författare.
1899, Guido Gezelle, belgisk författare och präst.
1901, Davis H Waite, amerikansk politiker, guvernör i Colorado 1893–1895.
1912, John P Jones, engelsk-amerikansk affärsman och politiker, senator (Nevada) 1873–1903.
1918, Bohumil Kubišta, tjeckisk konstnär.
1925, Roger de La Fresnaye, fransk konstnär.
1931, M Hoke Smith, amerikansk publicist och politiker (Georgia).
1937, Felix Hamrin, svensk frisinnad politiker och grosshandlare, partiledare för Frisinnade folkpartiet 1932–1935, Sveriges statsminister från 6 augusti till 24 september 1932.
1948, Victor Lagerström, svensk tecknare och målare (född 1864)
1949, William H King, amerikansk demokratisk politiker och jurist, senator (Utah) 1917–1941.
1950, James Braid, skotsk professionell golfspelare.
1953, Eugene O'Neill, 65, amerikansk dramatiker, mottagare av Nobelpriset i litteratur 1936.
1955, Arthur Honegger, fransk tonsättare.
1964, Inge Stenberg, svensk ingenjör och företagsledare.
1973, John Padovano, amerikansk skådespelare och filmproducent.
1978, Harvey Milk, amerikansk politiker.
1981, Lotte Lenya, österrikisk sångare och skådespelare.
1989, Gunnar Hedlund, svensk politiker, ordförande i Bondeförbundet/Centerpartiet, inrikesminister 1951–1957.
1998, John Carradine, amerikansk skådespelare. Vicki Viidikas, australiensk poet och författare
2001, Nils-Aslak Valkeapää, finländsk-samisk författare, musiker och konstnär.
2002, Edwin L Mechem, amerikansk republikansk politiker.
2004, Gunder Hägg, svensk friidrottare, mottagare av Svenska Dagbladets guldmedalj 1942.
2005, Jocelyn Brando, amerikansk skådespelare.
2006, Bertil Antonsson, 85, svensk brottare, VM-guld och mottagare av Svenska Dagbladets guldmedalj 1953.
2007, Sean Taylor, 24, amerikansk utövare av amerikansk fotboll.
2008, Lenke Rothman, 79, ungersk konstnär och författare. Vishwanath Pratap Singh, 77, indisk före detta premiärminister.
2011, Ken Russell, 84, brittisk filmregissör. Gary Speed, 42, brittisk (walesisk) fotbollsspelare och förbundskapten för Wales.
2012, Lennart Samuelsson, 88, svensk fotbollsspelare, VM-brons 1950, OS-brons 1952.
2014, Frank Yablans, 79, amerikansk filmproducent och tidigare vd för bolaget Paramount. P D James, 94, brittisk författare (bland annat böckerna med Adam Dalgliesh).
2015, Barbro Hiort af Ornäs, 94, svensk skådespelare.
2018, Ed Pastor, 75, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1991–2015.
Första söndagen i advent eller första advent är kyrkoårets första dag. Helgdagen är den fjärde söndagen före juldagen, det vill säga den söndag som infaller mellan 27 november och 3 december. Sina historiska rötter har adventsfirandet i adventsfastan, en fasteperiod som speglade påskfastan och i likhet med denna var 40 dagar lång och därmed omfattade sex söndagar. Denna spegling av påskfastan lever kvar i att Jesu intåg i Jerusalem utgör predikounderlag såväl den första söndagen i advent som på palmsöndagen. Traditionellt i kyrkan är advent alltså en tid av fasta, förberedelse och väntan inför firandet av Jesu födelse vid jul.
Den liturgiska färgen är vit; sex altarljus används. Eftersom Första advent inte har någon oktav, används blå (svensk särtradition) eller violett under påföljande vecka, med två altarljus. Violett är botens och förberedelsens liturgiska färg. Vit färg och sex ljus är dock en svenskkyrklig särtradition, allmänkyrkligt används violett (blå) även under första söndagen i advent.
Evangeliebokens rubriken för dagen är Ett nådens år, och en välkänd text är då evangelierna berättar om hur folkets förväntan om Messias möttes då Jesus red in i Jerusalem på en åsna. Samma bibelmotiv utgör också tema för palmsöndagen.
Under 1900-talet började man i Sverige använda särskilda adventsljusstakar med ett stearinljus för varje adventssöndag, och det första ljuset tänds alltså denna söndag. På "första advent" är besöksantalet högre i kyrkorna än det är vid en vanlig söndag.
Kärleken är världens starkaste kraft. Den förändrar allt och får oss att känna oss värdefulla och levande. Men för att hålla den kraften vid liv behöver vi dela den med andra.
Vad gör mig riktigt lycklig?
För att kunna klara av något som vi vill göra måste vi verkligen våga bestämma oss. Fastän vi har flera olika viljor. Så länge vi tvekar kommer vi bara att stå kvar på samma plats och stampa. Det bästa vi kan göra för oss själva är att ha någon vid vår sida som vill samma sak, och som hjälper oss att göra det vi faktiskt redan kan.
Vad skulle jag göra om jag vågade?
Polisen har under den senaste veckan övervakat trafik, allmän ordning och säkerhet, bedrivit förundersökningsarbete och hanterat tillståndsärenden helt i vanlig ordning. Bland det mer sällan förekommande skedde en oanmäld inspektion av JO-kansliets föredragande under tisdagen.
Bland de saker som kommit till polisens kännedom kan följande nämnas:
Den 2 november
Avkörning från Skagvägen i Eckerö med personbil efter föraren måste väja för rådjur. Samtliga i personbilen förda till sjukhus för kontroll.
Kollision mellan personbil och älg på Hammarlandsvägen i Hammarland. Föraren klarade kollisionen utan skador. Eftersöksjägare kallade till platsen som kunde lokalisera älgen och avliva den.
Äventyrande av trafiksäkerheten. Personbilsförare som kört 99km/h på Nya Godbyvägen i Jomala där högsta tillåtna hastighet är 70km/h.
Trafikförseelse. Personbilsförare som kört 106km/h på Nya Godbyvägen i Jomala där högsta tillåtna hastighet är 90km/h
Kollision mellan personbil och rådjur i Saltvik, Kvarnbo. Ej personskada.
Kollision mellan personbil och rådjur i Hammarland, Djäkenböle. Ej personskada.
Kollision mellan personbil och rådjur på Hammarlandsvägen i Jomala. Ej personskada.
Den 3 november
Polisen har under dagen övervakat trafiken där totalt 8st böter delats ut för diverse brott och överträdelser. 2st körkort omhändertogs även i 10 dagar, efter överhastigheter om minst 30 km/h. Enligt gällande tema har rattfylleriövervakning utförts, där drygt 110 förare blåst i polisens alkometer. Samtliga kontrollerade förare var nyktra.
Anmäldes om pågående inbrott i Eckerö. På väg till uppdraget gavs tilläggsuppgifter om att det ej var pågående, utan hade tidigare skett under dagen. På platsen utrönades omständigheterna ytterligare, och en skälig misstanke om brott kunde ej fås. Ingen brottsanmälan upprättad.
Polisen har hunnit med att träna på sina färdigheter i både tjänstevapenanvändning och fysisk styrka.
Den 4 november
Berusad person greps i privat bostad i Jomala efter att bråk uppstått.
Den 5 november
Påkörd parkerad personbil på Nygatan i Mariehamn. Tack vare vittnen kunde polisen påträffa det påkörande fordonet.
Flertalet alkokontroller hållits under natten. I samtliga kontroller kunde det konstateras att ingen förare inmundigat alkohol.
En person anmält att den blivit misshandlad inne på en av stadens nattklubbar. Personen anmälde samtidigt att den blivit misshandlad av samma person för en vecka sedan.
Person som hamnat i bråk med ordningsvakt i samband med avvisande från en av stadens nattklubbar. Personen gripen av polis enligt polislagen.
Kraftigt berusad person som inte kunde ta vara på sig själv på Nygatan i Mariehamn. Personen gripen av polis enligt polislagen.
Kraftigt berusad person som inte kunde ta vara på sig själv på Ekonomiegatan i Mariehamn. Personen gripen av polis enligt polislagen.
Person som stört ordningsvakterna i deras arbete vid en av stadens nattklubbar. Personen avvisad från centrum av polis efter ha fortsatt störa andra personer längs Nygatan. Personen återkom inom kort till centrum och blev gripen enligt polislagen. Personen kommer delges böter för tredska mot polis vid utsläppandet.
Den 6 november
En lugn dag med diverse övervakning. På kvällen anmäldes om en försvunnen person som dock påträffades vid god vigör i samband med eftersök.
En fordonsförare delgavs böter för trafikförseelse efter att ha kört överhastighet på Lemlandsvägen i Mariehamn
En fordonsförare delgavs böter för trafikförseelse efter att ha framfört ett motordrivet fordon och samtidigt använt mobiltelefon genom att hålla den i handen. Körningen skedde på Ålandsvägen i Mariehamn
En fordonsförare delgavs böter för trafikförseelse efter att ha underlåtit att iaktta trafikmärket obligatoriskt att stanna i korsningen Skillnadsgatan x Ålandsvägen i Mariehamn
En person anmäldes försvunnen i Österkalmare, Jomala, men kunde efter ett eftersök påträffas vid god vigör.
Den 7 november
Tre fordonsförare delgavs böter för trafikförseelse efter att ha kört överhastighet på Godbyvägen i Jomala
En fordonsförare delgavs böter för äventyrande av trafiksäkerheten efter att ha kört överhastighet på Godbyvägen i Jomala
En fordonsförare delgavs böter för trafikförseelse efter att ha kört överhastighet på Lemlandsvägen i Jomala
En fordonsförare delgavs böter för trafikförseelse efter att ha kört ett obesiktat fordon på Östra Esplanadgatan i Mariehamn
En fordonsförare delgavs böter för trafikförseelse efter att ha framfört ett fordon som varit lastat i strid med gällande bestämmelser på Emkarbyvägen i Jomala
En fordonsförare delgavs böter för olovlig körning efter att ha framfört ett motordrivet fordon utan att ha för fordonet i fråga giltig körrätt. Körningen skedde på Godbyvägen i Mariehamn
En fordonsförare delgavs böter för trafikförseelse efter att ha kört överhastighet på Godbyvägen i Mariehamn
En fordonsförare delgavs böter för trafikförseelse efter att ha framfört ett fordon som var i strid med bestämmelserna på Sjukhusvägen i Mariehamn
En fordonsförare delgavs böter för olovlig körning efter att ha framfört ett motordrivet fordon utan att ha för fordonet i fråga giltig körrätt. Körningen skedde på Norra Svibyvägen i Jomala
Den 8 november
Flertalet kontroller har genomförts under dagen men inte föranlett vidare åtgärder.
Justitieombudsmannens kansli förrättade en oanmäld inspektion vid myndigheten under tisdagen. en oanmäld inspektion vid myndigheten under tisdagen. Inspektionen är ett led av den ständigt förekommande laglighetsövervakningen av myndigheters verksamhet och utfördes av två av kansliets föredragande. Det som var fokus för denna granskning var bland annat förundersökningsbeslut, förvaring av frihetsberövade personer och alarmcentralens verksamhet. Rapport om inspektionen kommer senare.
Atopiskt eksem, eller atopisk dermatit, är en mycket vanlig hudsjukdom. Trots att så många som var tionde person i Sverige har atopiskt eksem är det en sjukdom som ibland kallas för ”den gömda och glömda folksjukdomen”.
Atopiskt eksem är en kronisk inflammatorisk hudsjukdom som ger symtom som rodnad, klåda, torr hud, hudsprickor och utslag som ibland kan bli stora och vätska sig. Man uppskattar att så många som vart femte barn och var tionde vuxen i Sverige är drabbad. För de som lever med atopiskt eksem är sjukdomen en börda som påverkar sömn, arbete, skolgång, socialt liv och psykisk hälsa.
Idag, på Internationella dagen för Atopiskt Eksem 14 september, publicerar patientorganisationen Atopikerna tillsammans med Astma- och Allergiförbundet en rapport kring hur väl vi i Sverige når målen för god behandling, god livskvalitet och bra uppföljning för individer med hudsjukdomen.
Den tidigare rapporten kom 2019 och i årets rapport konstaterar patientorganisationen att det under de tre åren som gått har tillkommit fler läkemedel och tagits fram nya kunskapsunderlag. Samtidigt pekar rapporten på att 80 procent av Sveriges regioner inte har som rutin att förse patienterna med en skriftlig behandlingsplan, och att majoriteten av regionerna inte tar med livskvalitet som ett viktigt mått när de utvärderar behandlingen.
I sin rapport efterfrågar också Atopikerna en mer grundlig och strukturerad patientutbildning, och att fler patienter erbjuds till exempel eksemskola. En patient som är kunnig kring sin egen sjukdom, och vad som kan försämra eller förbättra den, har mycket bättre förutsättningar att kunna ta god hand om sig själv mellan besöken i vården. På så sätt blir också resultatet av behandlingen mycket bättre.
Patientföreningen vill att vården och forskningen ska fokusera mer på att mäta livskvalitet som ett mått på hur bra behandlingen fungerar. Ett barn med atopiskt eksem går miste om en hel del roliga saker som annars ingår i ens barndom. Det finns risk att barn med svåra eksem drar sig undan och inte vill delta i aktiviteter där de blir svettiga eller där huden syns. Barn med atopiskt eksem har också högre risk för dålig sömn, koncentrationssvårigheter, nedstämdhet eller mobbing. Även för vuxna är ett otillräckligt behandlat eksem något som sänker livskvaliteten. Klåda och sömnstörning gör det svårare att prestera på arbetet, höjer sjukfrånvaron och kan leda till undvikande av sociala tillställningar.
I rapporten understryker Atopikerna vikten av att de med svårare fall av atopiskt eksem får behandling som är planerad och samordnad av en hudspecialist. Överläkare Åke Svensson vid Skånes universitetssjukhus och hudklinik i Malmö är en av Sveriges främsta experter inom atopiskt eksem och säger i rapporten. Patienter med lindrigt atopiskt eksem är oftast hyfsat behandlade. Tyvärr är det svårare fall som ofta inte blir rätt behandlade. Atopiskt eksem är en drabbande sjukdom, faktum är att de som har milt till måttligt atopiskt eksem ligger i linje med de personer som har insulinkrävande diabetes vad det gäller påverkan på livet. Många förstår inte detta. Och patienter ska inte behöva åka landet runt för att få kvalificerad vård.
Genom en medlemsenkät har Atopikerna undersökt hur deras medlemmar upplever vården för atopiskt eksem i Sverige. Mer än var fjärde tillfrågad angav att de inte var nöjda med sin behandling, och nästan var sjätte med atopiskt eksem upplevde att vården inte följt upp eller utvärderat behandlingsmålen. Var sjätte som svarade på enkäten angav också att vården inte erbjuder patientutbildning i tillräcklig utsträckning.
En skriftlig och individuell behandlingsplan lyfts fram i rapporten som något mycket värdefullt i vården vid atopiskt eksem. I en sådan behandlingsplan kan man ange hur nuvarande status för hudsjukdomen är, och vilka kortsiktiga och långsiktiga mål patienten har med sin behandling. Här antecknas också vilken behandling som är insatt, och hur och när effekten ska följas upp. I medlemsenkäten angav 65% av de svarande att de upplevde att vården är dålig eller mycket dålig på att erbjuda en sådan skriftlig behandlingsplan.
Det pågår just nu ett arbete på Läkemedelsverket där man ser över behandlingen vid atopiskt eksem. När arbetet är färdigställt under 2023 kommer rekommendationerna innehålla plan för den medicinska behandlingen, men också beröra andra aspekter av livet med atopiskt eksem, som diagnostik och omhändertagande.
Det finns flera varningssignaler som visar att Du kan vara utbränd och det finns också sätt att lösa problemet. Det har neuroforskare kommit fram till, skriver Dagens PS.
Det är vanligt att bli utbränd på jobbet. Det kan bero på stress och för många arbetsuppgifter. Enligt Wendy Suzuki, neuroforskare vid News York university, finns det flera varningssignaler för utbrändhet. Det kan vara att det är svårt att fokusera på en arbetsuppgift, att man skjuter upp den eller blir distraherad av andra saker. Det kan också vara att man inte längre bryr sig om saker som är viktiga annars, t ex jobbet, skriver Dagens PS
Förutom att det är viktigt att veta hur utbrändhet ter sig, så tycker Wendy Suzuki också att det är viktigt att veta hur man kan motarbeta utbrändhet. Då är det bra att kunna vara självmedveten och kunna se var känslan kommer från och varför den kommer. Det innebär att arbeta med känslorna när de kommer, inte skjuta dem ifrån sig.
Det är också viktigt att ta professionell hjälp för att göra en handlingsplan mot utbrändheten.
Det mest hållbara och hälsosamma sättet att gå ned i vikt på lång sikt är att ändra dåliga matvanor. KBT-terapi och samtalsterapi kan vara bra hjälpmedel för att ändra beteenden och inställning till mat och förändra hur vi tänker och känner kring vårt ätande och våra kroppar.
Enligt statistik från Folkhälsomyndigheten lider mer än hälften av Sveriges vuxna befolkning av fetma eller övervikt (enligt längdviktförhållandet BMI). Men att gå ned i vikt är ingen enkel uppgift. Kanske har du själv försökt banta, eller känner någon i din närhet som har försökt minska sin vikt, med hjälp av olika dieter utan framgång.
Enligt Livsmedelsverket är det stora problemet med bantningsdieter att de fokuserar starkt på att antingen ta bort eller öka vissa livsmedel. Ett exempel på en sådan diet är till exempel lågkolhydratkost. Att ta bort eller öka vissa livsmedel kan fungera under kortare perioder. Men för att vikten ska bibehållas under hela livet måste även bantningsdieten upprätthållas under resten av livet. En alltför ensidig diet kan då orsaka andra problem. För att må bra behöver vi äta en mångsidig och näringsrik kost.
Det finns flera olika anledningar till att det är svårt att gå ner i vikt. Två psykologiska mekanismer som bidrar är positiv förstärkning och negativ förstärkning. Det finns också saker i miljön runt omkring som påverkar din möjlighet att gå ner i vikt.
Positiv förstärkning är när ett beteende får en positiv konsekvens som ökar sannolikheten att vi vill göra beteendet igen. När vi äter frigörs dopamin i kroppen. Dopamin är ett ämne som funkar som en belöning. När dopamin frigörs blir vi motiverade att göra beteendet, i det här fallet att äta, igen och/eller oftare. När vi tuggar, oavsett om det är mat eller tuggummi, kan man dessutom uppleva en känsla av en tillfälligt bättre koncentrationsförmåga.
Negativ förstärkning innebär att en negativ konsekvens för ett beteende tas bort, vilket ökar sannolikheten att beteendet sker mer ofta. Många kan uppleva att negativa känslor, som till exempel stress, minskar när man äter. Hjärnan uppfattar till viss mån ätbeteendet som en signal på att man inte är i fara när man äter. När kroppen är i fara minskas nämligen aktiviteten i mag-tarmkanalen för att göra så mycket energi som möjligt tillgängligt för musklerna och annat som kan behövas i en situation när vi skulle behöva fly eller slåss.
Det kan kännas jobbigt och obehagligt att vara hungrig. Att gå runt med obehag gör oss lättare frustrerade och irriterade. När man äter minskar inte bara hungern utan också irritationen och obehaget.
Beteendet att undvika träning kan också bli negativt förstärkt, trots att träning leder till att ämnen som får oss att må bra frigörs i kroppen. Att undvika att träna kan innebära att slippa svettas, att slippa konka på träningskläder hela dagen och att slippa den där första delen av träningen (innan de bra ämnena frigörs) som bara är tung och jobbig. Den konsekvens som sker närmast i tid är den som påverkar oss mest.
Hur Din sociala kontext, Ditt sociala sammanhang, ser ut påverkar Din vikt. Många sociala tillställningar kretsar kring att konsumera mat och/eller dryck. Det är viktigt för de flesta att vara del av gruppen. Det är lätt att känna sig pressad att äta eller dricka även när man inte eller är hungrig eller sugen. Kanske finns det även föreställningar hos Dig om att andra kommer tycka att Du är tråkig eller rent av otrevlig om Du inte deltar i konsumtionen av mat och dryck. För att inte bli utstött kan det då vara lättare att göra som alla andra gör och äta.
Miljöfaktorer kan också påverka möjlighet till viktnedgång. Vår miljö påverkar hur lätt eller svårt det är att göra bra val.
Vi människor gör ofta vardagliga små beslut med fokus på fyra saker:
Vilka alternativ finns tillgängliga?
Vilket är det lättaste alternativet att praktiskt utföra?
Vilket alternativ tar minst energi?
Vilket alternativ är roligast?
Om Du inte har hittat en träningsform som känns rolig är det troligtvis mer lockande att sitta hemma och kontrollera på Din favoritserie än att exempelvis svettas på gymmet. Samma sak gäller med mat. Det tar tid och energi att handla och laga mat. Det är lättare att beställa hem mat eller svänga förbi en snabbmatsrestaurang på vägen hem från jobbet. Har Du långt till affären men nära till snabbmat är det mycket större sannolikhet att Du väljer snabbmaten.
Kognitiv Beteende Terapi (KBT) för viktnedgång är främst riktat till Dig som lider av fetma eller har övervikt som påverkar Ditt psykiska mående och Din dagliga funktionsnivå. Det är en terapi som fokuserar på att förändra Dina beteenden och Dina kognitiva processer, alltså hur Du tänker. Olika människor är olika bra på att styra sina beteenden och sina tankar, men det är något som de flesta behöver öva på. Målet med KBT är inte att bete sig eller tänka på ett på ett ”perfekt” sätt, utan snarare att kunna leva ett liv med så hög funktion och livskvalitet som möjligt.
Vissa personer kan behöva lite extra hjälp med att skapa hälsosamma vanor och att inte fastna i negativa tankar. Om Du har övervikt finns det en risk att Du har beteenden som inte är gynnsamma för Dig och Din kropp. Du kan ha tankar och beteenden som får Dig att må dåligt eller som hindrar Dig från att göra förändringar.
KBT eller annan samtalsterapi kan hjälpa dig med nya strategier för att ändra Dina ätbeteenden. Det kan hjälpa Dig att få bättre rutiner som underlättar nya hälsosamma vanor. Du får hjälp att utnyttja de psykologiska mekanismerna som vanligtvis hindrar Dig från att gå ner i vikt till att uppfylla Dina mål. Du får även lära Dig att byta perspektiv på hur Du känner om och ser på mat. Med KBT ökar Du dessutom Din förmåga att styra Ditt eget liv och sätta realistiska och hållbara mål. KBT är ett bra verktyg för att förändra Dina kostvanor och hjälpa Dig nå en hälsosam vikt.
Så går en KBT-behandling för viktnedgång till
Kartläggning av matintag, fysisk aktivitet och kroppsvikt, samt målsättning. Detta synliggör hur Dina rutiner ser ut och var det finns utrymme att göra förändringar.
Förändring av matintag. Planering av vad, när och hur Du äter. Det är viktigt att äta regelbundet för att undvika att överäta senare när hungern kommer i kapp. När man planerar måltider i förväg finns det mindre utrymme att börja småäta när man egentligen borde äta något med mer substans. I detta steg får man även lära sig att äta på ett medvetet sätt.
Utveckling av en aktiv livsstil. Du får lära Dig om fördelarna av regelbunden fysisk aktivitet och hjälp att öka fysisk aktivitet i Ditt liv på ett sätt som passar just Dig.
Identifiering av hinder för viktnedgång. Här jobbar man med yttre och inre faktorer som bidrar till beteenden som inte är önskvärda för viktnedgång. Det kan exempelvis vara tankeregler som Du har eller att Du saknar skor att träna i.
Omvärdering av förväntningar av viktnedgång. I detta steg undersöker vi om det Du tror ska hända av att gå ner i vikt faktiskt är realistiskt. Alla Dina problem kommer troligtvis inte lösas av att vara en lägre vikt.
Identifiering av hinder för att behålla vikt. När Du väger mindre kommer Du förbränna mindre energi när Du gör samma saker som när Du vägde mer. Efter en period av minskat energiintag börjar Din kropp dessutom bli effektivare på att ta upp energi ur maten Du äter. Här får Du strategier och verktyg för att kunna behålla Din nya vikt långsiktigt så att Du inte faller tillbaka i negativa mönster.
