söndag 30 oktober 2022

100-plussare firar ett sekel av nyheter

Toini Wennerholm och Marianne Nystedt är två av landets 100-plussare som har firat 100 års nyheter på Fotografiska.

De kom för att fira ett sekel av nyhets- och bildhistoria på Fotografiska i Stockholm. Ett åttiotal av landets hundraplussare återupplevde sina egna liv via bilderna, och att det är krig igen i Europa oroar.

Jag känner igen oron man upplevde under andra världskriget, säger Britt Wrang, som själv var ung vuxen när andra världskriget bröt ut.

101-åriga Britt Wrang minns fredsdagen 1945 i Stockholm, "På Kungsgatan kastade folk ned papper från alla fönster. De bara regnade ned, det var som snö".

Folkmassor samlades på Kungsgatan i centrala Stockholm för att fira under fredsdagen 1945.

101-åriga Marianne Nystedt, en av de inbjudna 100-plussarna på Fotografiska i Stockholm.

101-åriga Toni Wennerholm har bland annat jobbat på Sturebadet i Stockholm, "Där träffade jag lillprinsen, vår nuvarande kung, som kom dit för att lära sig simma".

Från bilder av naturkatastrofer, terrordåd och krig till skildringar av månlandningar, idrottsbragder och kungliga bröllop. På Fotografiska i Stockholm får besökarna uppleva en tidsresa genom de senaste 100 årens små och stora nyhetshändelser i de 300 bilder från Tidningarnas Telegrambyrå Nyhetsbyråns enorma arkiv som visas på utställningen "News Flash, ett sekel av nyheter".

Under den gångna veckan blev också de 2 700 personer i landet som själva har hunnit uppleva det senaste seklet inbjudna till invigningen av utställningen.

Britt Wrang är en av alla de 100-plussare som tagit sig till Fotografiska denna soliga höstdag. 101-åringen, som kommer från Österåker utanför Stockholm, har också en personlig koppling till bilden som skildrar den historiska majdagen 1945, då nyheten om andra världskrigets slut nådde Stockholm.

När beskedet kom att det äntligen var fred fick vi alla ledigt med en gång. Jag gick ned mot Kungsgatan, och där kastade folk ned papper från alla fönster. Det bara regnade ned papper, det var som snö, säger hon och fortsätter, det var en fantastisk känsla. Det går inte att beskriva, jag kan bara säga att den var underbar.

En annan av de nära 80 som tackade ja var Marianne Nystedt, dagen till ära iförd folkdräkt, som i sällskap av sin dotter rest till Stockholm från hemstaden Strängnäs.

Inför utställningens fotografier av de händelser som format vår gemensamma historia gör sig också mer personliga minnen påminda, och 101-åringen minns sin studentexamen för över 80 år sedan.

1941 var jag en av fem flickor som tog studenten i Strängnäs. Jag gick latinlinjen, där det gick både pojkar och flickor, och hörde till de första kvinnliga studenterna, berättar hon.

Toini Wennerholm, som föddes 1921 i norra Finland, har sällskap av sin dotter för att botanisera bland de många fotografierna. 1947 tog 101-åringen båten från Finland över Östersjön, och mötte snart kärleken i Sverige.

Jag kom hit på en onsdag och på lördagen gick jag tillsammans med tre tjejer på Gröna Lund. Och där träffade jag min man, som var en riktig Stockholmskille. Det blev kärlek direkt och 1948 gifte vi oss i finska kyrkan, berättar hon.

Under sitt mångåriga yrkesliv arbetade Toini Wennerholm bland annat på Sturebadet i Stockholm, där hon en gång träffade en av alla de personer som nu hänger bland porträtten på Fotografiskas väggar.

Jag mötte lillprinsen, alltså vår nuvarande kung Carl XVI Gustaf, som kom dit för att lära sig simma som sexåring. På den tiden fanns det en apparat i korridoren på Sturebadet där man kunde köpa saft, och en dag kom lillprinsen fram till mig och sa, "Tant, får jag 25 öre att köpa saft för?" Han blev tillsagd av sin fröken, men han var ju bara ett barn, säger hon.

Under åren har Toini Wennerholm också fått en dotter och fyra barnbarn, och att ett krig nu återigen rasar i Europa oroar henne.

Jag blir rädd när det skjuts unga pojkar. Då tänker jag på mina barnbarn, det är så otäckt, säger hon och fortsätter, för egen del har jag alltid klarat mig själv, och att jag har hunnit bli hela 101 år törs jag inte tänka på. Men jag tänker att jag ska leva för att se barnbarnen växa upp.

Även Britt Wrang tänker på det pågående kriget i Europa och dagens osäkra världsläge påminner henne om tidigare mörka perioder i vår nutidshistoria.

Jag känner igen oron man upplevde under andra världskriget, men då var man ju ung och tänkte inte i samma banor som man gör nu. Nu när jag har barn och barnbarn så undrar jag vad de kommer att få uppleva, säger hon och fortsätter, andra världskriget pågick på avstånd från oss, men som det är nu vet man inte vad som kan komma att hända. Kriget har kommit närmare.

News Flash, ett sekel i nyhetshändelser

På utställningen "News flash, ett sekel av nyheter" på Fotografiska i Stockholm visas mellan 21 oktober till 12 februari 2023, 300 bilder från århundradets mest uppmärksammade händelser som hämtats från Tidningarnas Telegrambyrå Nyhetsbyråns arkiv.

Här finns bland annat bilder som skildrar kampen för kvinnlig rösträtt, från andra världskriget, månlandningar, idrottsbragder och naturkatastrofer.

Utställningen arrangeras för att fira att Tidningarnas Telegrambyrå Nyhetsbyrån fyller 100 år.

För att fira invigningen bjöds landets alla 100-åringar in till en premiärfest. Drygt 2 700 personer bjöds in och nära 80 kom till evenemanget.



Elpriset stiger i söder under måndagen

Det blir stora skillnader på måndagen i elpris mellan elområde 4 i söder, och de andra elområdena.

I elområde 4 kommer elen att kosta 1:38 kronor per kWh under måndagen.

I de övriga, elområde 1 (norra Norrland), elområde 2 (södra Norrland) och elområde 3 (Mellansverige) kommer priset att ligga på drygt 60 öre per kWh.



Bältros (herpes zoster), vanliga symtom och behandling

Typiska symtom på bältros, herpes zoster, är att det börjar med en brännande smärta och hudutslag på ena sidan av kroppen. Ett äldre namn för bältros är helveteseld vilket är mer beskrivande för sjukdomen.

Det är en vanlig virussjukdom som kan drabba människor i alla åldrar, men är vanligast hos personer över 50 år. Risken för bältros ökar med åldern eftersom immunförsvarets förmåga att skydda sig mot infektioner avtar med stigande ålder. I Sverige insjuknar minst 30 000 personer varje år. Man kan insjukna i bältros om man tidigare har haft vattkoppor och det är vanligt med utslag och blåsor som gör ont. Effektiv behandling med antivirala medel finns, men de måste sättas in inom 72 timmar efter insjuknandet för att ge effekt. Numera finns även effektivt vaccin för alla, från 50 år.

Bältros, eller herpes zoster, är en vanligt förekommande virussjukdom som orsakas av ett herpesvirus som heter varicella Zoster. Det orsakas av samma virus som vattkoppor. Man kan bara få bältros om man tidigare har haft vattkoppor. När man har haft vattkoppor stannar viruset kvar i kroppen för resten av livet. En svensk studie visade att cirka 98 procent av alla barn i åldern 9-12 år har antikroppar mot herpes zoster. Med andra ord löper praktiskt taget alla i Sverige risk att utveckla bältros under sitt vuxna liv. Det är ovanligt att yngre människor får bältros, men ju högre upp i åldrarna man kommer, desto vanligare är sjukdomen.  Med stigande ålder försvagas immunförsvaret, vilket kan göra att vattkoppsviruset ”vaknar till liv” och orsakar bältros. De allra flesta som får bältros är dock fullt friska i övrigt. Bältros med dess blåsor brukar läka av sig själv inom några veckor. Det är vanligt att huden där blåsorna sitter smärtar, men det brukar gå över inom några månader. Risken för att man har ont längre är högre ju äldre man är.

Det är ovanligt att man drabbas av bältros mer än en gång, men det förekommer för omkring fem procent av de drabbade. Man räknar med att en av fyra personer kommer att drabbas av bältros under sin livstid. I åldersgruppen över 85 år är livstidsrisken 50%. Observera att ett litet barn med vattkoppor inte kan smitta sin farmor så att hon får bältros. Däremot kan en farmor med bältros mycket väl smitta sitt barnbarn, så att hen får vattkoppor (om barnet inte redan har haft sjukdomen). Det är blåsorna som innehåller virus som smittar genom kontakt. Varken bältros eller vattkoppor kan dock orsaka bältros hos en annan person. Barn kan också få bältros, även om det är ovanligt. Om man har bältros kan man leva som vanligt, men undvik att träffa personer med kraftigt nedsatt immunförsvar eller gravida som inte har haft vattkoppor.

Bältros förknippas ofta med hudutslag och det är ett av symtomen, men långt ifrån det enda. Det kan göra brännande ont eller pirra på ett hudområde och det är vanligt att huden blir känslig för beröring. Inledningsvis kan du till exempel uppleva smärta på ena sidan av kroppen.

Vanliga symtom vid bältros

Smärta på ena sidan av kroppen

Huvudvärk

Illamående

Kräkningar

Feber

Rodnad, på huden

Tätt sittande röda knottror

Vätskefyllda blåsorna

Det vanliga är att bältros sitter på överkroppen eller längs ett ben, men utslagen kan förekomma var som helst på kroppen. Dubbelsidig bältros kan förekomma, men det är ovanligt. Utslagen påminner om vattkoppor men vid bältros sprider de sig inte utan håller sig inom ett begränsat område. Efter en till tre dagar blir det ofta rött där man har haft ont. Därefter får man blåsor som mörknar med tiden. Dessa brukar klia. Efter två till tre veckor bildas sårskorpor som faller av efterhand som huden läks. Det tar ungefär fem veckor från det att man insjuknat till dess att huden läkt helt. Hos en del personer kan smärtan sitta kvar under mycket lång tid efter att utslagen försvunnit. Om bältros sätter sig i ansiktet och framförallt i ögat är det viktigt att söka hjälp så snabbt som möjligt, då det finns viss risk för att ögat och synen kan skadas av infektionen. Ögat kan bli rött och kännas torrt. Ögonlocket kan svullna, man får ont och kan bli känslig för ljus eller se suddigt.

Om man är yngre än 50 år och har milda symtom behöver man inte söka vård. Då går det vanligtvis över av sig själv. Det finns effektiva läkemedel mot dessa infektioner, så kallade antivirala läkemedel. Man tar läkemedlet tre gånger per dag i sju dagar. Dessa läkemedel förhindrar att virus förökar sig. Sjukdomsförloppet mildras och risken för komplikationer minskar. Helst ska behandling startas inom tre dygn från dess att första blåsan uppstått. Det finns även vaccin mot bältros som ges med till personer från 50 år och uppåt.

I första hand behandlas smärtan med smärtstillande läkemedel eller antiinflammatoriska mediciner. Du kan få recept på läkemedel om du har ont och de receptfria alternativen inte hjälper. För vissa kan läkemedel mot depression eller epilepsi fungera mot smärtan. Om bakterier har infekterat hudutslagen behövs ibland behandling med antibiotika.

Om man är över 50 år får man vanligtvis behandling med läkemedel som hämmar viruset för att minska risken för långvarig smärta. För att behandlingen ska ha god effekt bör den startas inom tre dygn efter att utslagen börjar synas. Man får tabletter att ta under en veckas tid. Har man nedsatt immunförsvar är det ännu viktigare att man får behandling så snart som möjligt.

Kontakta snarast en vårdcentral eller jouröppen mottagning om Du är över 50 år eller har ett eller flera av besvären:

Nedsatt immunförsvar

Svår smärta

Infekterade utslag

Svår sjukdomskänsla

Utslag och smärta i ansiktet

Om man har bältros och behandling sätts in tidigt, blir symtomen ofta lindrigare. Är Du osäker kontakta sjukvårdsupplysningen för råd.

Idag finns två vaccin mot bältros. Det minskar risken för att få sjukdomen och för att Du ska ha ont länge om Du ändå skulle få bältros. Man kan vaccineras om man är över 50 år och man kan vaccineras även om man redan har haft bältros. Vaccinering ingår dock inte i högkostnadsskyddet och Du får betala själv.

Det ena vaccinet minskar risken att drabbas av bältros med ungefär hälften. Dock avtar dess effekt över tid. Vaccinet ges vid ett tillfälle. Det bör inte ges till personer med nedsatt immunförsvar.

Det andra vaccinet är ett ickelevande vaccin mot bältros som uppnår över 90% skyddseffekt i alla studerade åldersgrupper. Detta vaccin kan man få även om man har ett nedsatt immunförsvar. Vaccinet består av två doser, en första dos som följs av en andra dos två månader senare. Vaccinet är byggt för att skapa ett starkt och långvarigt immunförsvar anpassat för att stärka en åldersrelaterad försämring av immunitet mot bältros. Vaccinet består endast av ett virusprotein och ett hjälpmedel (adjuvans). Man har en god erfarenhet av vaccinet då det funnits på andra marknader sedan 2017.

Håll det drabbade hudområdet torrt och rent, tvätta försiktigt med tvål och vatten ett par gånger per dag. Detta minskar risken för infektion. Undvik att klia och riva sönder blåsorna, täck med ett luftigt förband. Kylbalsam, alsollösning, alsolsprit eller svalt vatten kan användas mot klådan och receptfria smärtstillande läkemedel kan användas mot smärtan. Finns receptfritt på apotek.

Träffa inte nyfödda barn eller andra som kan vara särskilt mottagliga för vattkoppssmitta. Undvik kräm eller salva med hydrokortison då det kan öka risken för infekterade blåsor.

Den absolut vanligaste komplikationen är att smärtan sitter kvar längre än tre månader, vilken kan vara mycket intensiv och svårbehandlad. Omkring en av tio som får bältros har ont länge, vilket kan betyda smärta under många år och risken ökar med åldern. Bältros på ögat kan vara mycket smärtsamt och man kan få inflammation på hornhinnan som ger ärr. I värsta fall orsakar det en synnedsättning. Om man har nedsatt immunförsvar kan man få en besvärligare form av bältros och ibland krävs sjukhusvård. Man har bland annat sett en ökad risk för stroke de första tolv månaderna efter genomgången bältros.

Det är ovanligt att gravida får bältros. Man kan enbart få bältros om man har haft vattkoppor tidigare och då har barnet i magen fått antikroppar mot vattkoppor genom moderkakan. Dessa antikroppar skyddar barnet mot vattkoppor, de första sex månaderna efter förlossningen. Om man som gravid inte har haft vattkoppor tidigare bör man undvika att träffa personer med bältros. Även om det är ovanligt skulle man som gravid kunna smittas med vattkoppor. Skulle du bli sjuk är risken för fosterskador liten.


Klent med nya vindkraftverk

Inte ett enda nytt vindkraftverk beställt under det gångna kvartalet.

Men trots att utsikterna på lite sikt gått i stå byggs vindkraften just nu ut i rekordtakt.

Det är blandade signaler i den statistik som Svensk Vindenergi kan berätta om i sin kvartalsrapport.

Under tredje kvartalet beställdes inte ett enda nytt vindkraftverk. Visserligen brukar tredje kvartalet vara svagt, men efterdyningarna av coronapandemin tynger fortfarande. Dessutom gör skenande elpriser det svårare att komma överens om långa bundna avtal med elköpare. Även inflationen påverkar investeringsklimatet, enligt Svensk Vindenergi.

Den goda nyheten för branschen är att vindkraften för närvarande byggs ut som aldrig förr, åtminstone fram till 2025, enligt branschorganisationens vd Daniel Badman. Mot slutet av 2025 bedöms vindkraften ha en installerad effekt på 18 000 megawatt och en normal årsproduktion på 51 terawattimmar, vilket gör vindkraften till den näst största elproducenten i Sverige, efter vattenkraften.

Men det fylls inte på tillräckligt med nya projekt efter det för att nå målen om en dubblad utbyggd elproduktion till 2045.

Under första halvan av 2020-talet tillkommer vindkraft motsvarande fyra kärnkraftsreaktorer, utan stöd eller subventioner. Orosmolnet är att utbyggnadstakten ser ut att minska ordentligt efter år 2025, skriver Badman i en kommentar.

Vindbranschen hoppas att regeringen ska skruva på reglerna för att underlätta nya tillstånd, investeringsplaner som alltför ofta stoppas av bland andra kommuner.



Krisekonomin, här är snålproffsens bästa tips

Günther Mårder, vd för Företagarna, visar hur han dagtid stänger av sin frånluftsvärmepump för att spara energi.

En del har sedan länge lyckats vända på slantarna, men andra måste snabbt lära sig nu när ekonomin blir sämre. Här är snålproffsens bästa tips.

Günther Mårder, vd för organisationen Företagarna och ekonom i botten, har länge gjort sparsamhet och ekonomiskt tänkande till sin egen livsstil. Han är rik, men ser till att vända på varje krona för att inte sprätta iväg pengar i onödan. En del kallar honom snål, men det vänder han sig emot.

Jag skulle säga att jag är väldigt ekonomisk.

Han tycker att bland det viktigaste man ska göra med sin ekonomi är att skaffa sig kontroll.

Ta en halvdag semester, gärna tillsammans med en vän, och arbeta tillsammans med Era privatekonomier. Gör det till en arbetsdag hemma, och hjälps åt. Gå igenom allt, räntor, abonnemang, avtal. Det kommer att bli den lönsammaste arbetsdagen någonsin, säger Günther Mårder.

Jan Bertoft, generalsekreterare för Sveriges konsumenter, tycker också att det är viktigt att skaffa sig kontroll på vart pengarna tar vägen.

Gör ett "Lyxfällan" för Din egen ekonomi. Och det finns också olika appar som man kan ta hjälp av för att se vart pengarna går, säger han.

Prata med andra

Jan Bolmeson driver forumet Rika tillsammans, samt podden med samma namn. Hans första råd är att prata med andra om ekonomi, och be om hjälp med sådant som ter sig svårt. Så kan vi göra när det gäller andra saker, men av någon anledning inte när det gäller våra pengar.

Men det svåra är att komma på och ställa sig rätt rätt frågor, säger han.

Jan Bolmeson pekar på några som han tycker är grundläggande.

Hur kan jag öka mina inkomster, hur kan jag sänka mina kostnader och vilka resurser kan jag optimera? Vem och var kan man be om hjälp?

Jan Bolmeson tycker att sådant som att binda räntor, elavtal och att ha en buffert egentligen bara innebär att man köper sig trygghet i form av tid. Då avtalen löper ut är man lika mycket ett rov för omständigheterna som alla andra.

Det är en strategi som bygger på hopp, om man inte binder tillräckligt länge.

Fast det är inte bara dåligt. Fördelen med att köpa sig tid är att man kan lösa det kortsiktiga problemet på ett långsiktigt vis, tycker Jan Bolmeson.

Man behöver försöka ordna det så att man klarar sig långsiktigt, utan att behöva plocka från buffert, tycker han.

Då handlar det om att öka inkomsterna och minska kostnaderna.

Han tror att räntor och elpriser kan vara höga under lång tid framöver.

Om man ska binda sitt elavtal så behöver man binda på lång tid, kanske fem, tio år. Vår upplevelse är att många som binder exempelvis ränta eller elpris gör det på alldeles för korta tidsperioder.

Åsa Axelsson har gjort sparsamheten till en konst efter att ha blivit sjukskriven för några år sedan. Nu satsar hon på att leva så billigt det går, och har skrivit en bok i ämnet, "Jag lämnar ekorrhjulet".

För henne handlar mycket om att skaffa sig kunskap av olika slag för att kunna skippa onödig konsumtion. Som att kunna ordna till saker hemma i stället för att köpa nytt, och laga kläder.

Sådant föraktades av min generation, "sitta där och stoppa strumpor". Men det sparar pengar, säger hon.

Presenter av olika slag kan kosta mycket. Både Åsa Axelsson och Günther Mårder har slutat köpa onödiga gåvor.

Åsa Axelsson gör mycket själv, som ett nybakat bröd i gå bortpresent.

Günther Mårder har resonerat sig fram till att det är oftast är roligare att ge bort presenter än att få dem.

Om personen uppskattar presenten lika mycket som den kostar så kan man utgå ifrån att han eller hon redan hade köpt den. Skillnaden i upplevt värde och pris blir en dödviktsförlust, säger han.

Till barn köper han gärna begagnade saker, men annars tycker han att det är bättre att satsa på att göra roliga saker tillsammans i stället för att ge bort prylar.

Åsa Axelsson berättar att hon har blivit en cyklare. Hon låter bilen stå och tar sig fram i Umeå, där hon bor, på två hjul. Även då hon handlar och får med sig stora matkassar.

Günther Mårder, som bor två mil från Stockholm där han jobbar, cyklar också emellanåt. Men han har kostat på sig en elcykel. Det gör det mindre besvärligt att jobbpendla, tycker han.

Att åka bil är en vana, det är bekvämt. Men om man gjort en kalkyl för bilåkandet för två år sedan så måste den se annorlunda ut nu, säger han, men tillstår att också han åker bil ibland.

Jan Bertoft tycker att vi ska dela mer på prylarna. Låna av varandra i stället för att köpa nytt, och om man måste äga själv så kan kan det finnas begagnade prylar.

Günther Mårder är inne på samma linje. Slagborrar och häcksaxar, som bara används några timmar mycket sällan kan man dela på, tycker han.

Günther Mårder tror att många av oss bor onödigt stort.

Vi överkonsumerar boende i Sverige, säger han, och berättar om hur webb-utvecklare gör i den digitala världen.

De tittar på hur folk rör sig på hemsidor. Samma sak kan man göra hemma. Då kan man se vilka ytor som faktiskt används mest intensivt, inte sällan blir det köket.

Många ytor är nog inte ens beträdda under en normal vecka.

Günther Mårder håller sträng temperaturdisciplin hemma och värmer huset under natten för att sedan låta temperaturen dala under dagen då elpriset är högt. 17 till 18 grader får det bottna på, berättar han.

Det spar pengar, varje grad man sänker med sägs minska av uppvärmningskostnaden 5%, enligt bland andra Vattenfalls energiexpert.

Men 17 grader tycker nog många är väldigt kallt.

Det är en vana. Det är jobbigt inledningsvis, säger han, och berättar att man får kalla fingrar och kall nästipp.

Men det är också bra, för då reser man sig upp och rör sig. Det är det vi ska göra regelbundet. Man få högre fettförbränning också.

Hemma hos Günther Mårder är också varmvattenberedaren avstängd under dagtid.

Att stänga av den är det första jag gör på morgonen, berättar han.

Familjen duschar på morgonen, men vattnet har värmts under natten då elen är billigare. Günther Mårder ser till att knäppa på varmvattenberedaren igen under sena kvällen då elpriset är lägre under natten.

Minskad förbrukning ger billigare el

När det gäller elen är hans "superspartips" att vi ska hjälpas åt att spara. På så vis sjunker elpriset totalt sett, vilket gynnar oss alla.

Enligt Energiforsks studier faller priset till hälften om vi i Europa sänker förbrukningen med 10%, snacka om dubbelbesparing, säger han.

Han tycker också att alla borde ha timprisavtal för att driva på förändring i beteende och minska förbrukningen under de tider då efterfrågan är som högst.

Dyrtiderna har fått oss att inse hur snabbt saker kan förändras. Många har lämnat börsen i panik när den började gå ned. Det är olyckligt, tycker Jan Bolmeson.

Nu är egentligen ett bättre tillfälle att börja spara än för ett år sedan. Men jag tycker att man ska göra det kontinuerligt.

Det kommer ju inte att vara så här för alltid, tröstar han. Och börsen kommer att gå upp. Den som köper aktier billigt nu kommer att tjäna på det när det väl vänder.

Vi kommer att gå ur det här också, säger Jan Bolmeson.


Få kommuner redo för extremväder, plan saknas

Vardagsrumsgolv täckta av vatten och människor som fick lämna sina hem. De extrema skyfallen i fjol fick enorma effekter, trots det är Gävle en av de över hundra kommuner som saknar en samlad handlingsplan för hur samhället ska rustas för ett varmare klimat.

Sju av tio av kommunerna som svarat på Tidningarnas Telegrambyrås enkät har ingen handlingsplan för åtgärder för klimatanpassning.

Det behövs tydligare krav kring hur kommunerna ska arbeta för att rusta samhället för ett ändrat klimat, enligt Thérese Sjöberg som arbetar vid Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning på SMHI samt Nationella expertrådet för klimatanpassning.

När två månaders regn föll på mindre än ett dygn över Gävle i fjol satte det fokus på hur pass väl anpassat samhället är för de extremväder som i takt med klimatförändringarna blir allt vanligare.

Men att förbereda sig för det extremväder som det "hundraårsregn" som föll, det går inte, menar Åsa Viklund Lång, kommunstyrelsens ordförande.

Ingen kommun klarar det som hände oss. Det är inte möjligt att förbereda sig för, vare sig praktiskt eller ekonomiskt. Även om det såklart går att göra mer.

Ansvaret för att klimatanpassning vilar framför allt på kommunerna, eftersom de har ansvar för exempelvis vatten och avlopp, stadsplanering och många andra områden som påverkas i en varmare värld.

Trots det saknar både Gävle och många kommuner en samlad handlingsplan på området, visar Tidningarnas Telegrambyrås enkät bland landets 290 kommuner. Av de 187 som besvarat frågan om de har en handlingsplan för klimatanpassningsåtgärder svarar sju av tio, 131 kommuner, nej.

Risken är att arbetet med att klimatanpassa samhället blir väldigt splittrat. I dag har kommunerna inga krav på sig att arbeta strukturerat med klimatanpassning vilket är lite skevt. Det gör det också svårt att följa upp hur det går, blir vi mindre sårbara? säger Thérese Sjöberg vid Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning på SMHI.

I Gävle och många andra kommuner är klimatanpassningsåtgärderna i stället utspridda över andra planer, till exempel sådana som rör vatten och avlopp eller skyfall. Men det räcker inte, enligt Thérese Sjöberg, eftersom sådant man gör på ett område kan motverka ett annat.

T ex om verksamhetsområde gator och park gör åtgärder för att avleda vatten, som gör att mer vatten hamnar på ett visst ställe, så kan det skapa problem för vatten och avlopp, säger hon.

Flera kommuner i Tidningarnas telegrambyrås enkät uppger att man är på väg att ta fram en samlad handlingsplan för klimatanpassning, så också i Gävle.

Efter en kris måste man göra det mest akuta. Men jobbet nu blir att ta hänsyn till helheten, eftersom det är så många områden som berörs , säger Åsa Viklund Lång.

Kunskapscentret på SMHI har märkt ett stigande intresse för klimatanpassning, inte minst efter värmeböljan 2018. Samtidigt skiljer det stort hur långt man kommit. Kommuner nära kusten, storstäder och de i södra delen av landet ligger generellt längre fram än de på landsbygden och i norr, enligt en rapport från SMHI 2019.

Det är ofta kommuner som redan drabbats av klimatrelaterade händelser, såsom översvämningar, som också gjort mer, säger Thérese Sjöberg.

Söderhamns kommun har drabbats av flera kraftiga översvämningar och därför står åtgärder för att hantera dagvatten högst upp på listan, och en handlingsplan för området är på gång. Däremot finns ingen separat strategi för klimatanpassning utan frågorna ingår i översiktsplanen och är en del av ordinarie verksamhet, säger hållbarhetsstrateg Gunilla Johansson.

I år arbetar vi bland annat med att höja kunskaperna bland politiker och chefer.

Nationella expertrådet för klimatanpassning, som regeringen tillsatt, anser att det behövs tydligare krav på att kommunerna ska arbeta strukturerat med frågan. Då skulle det också gå att följa upp ifall samhället blir mindre sårbart eller inte.

Även Åsa Viklund Lång i Gävle vill att kraven förtydligas. Där blottade de extrema skyfallen en otydlighet kring vem som har ansvar för vad, enligt henne, både på kommunal nivå och när det gäller exempelvis stöd från myndigheter.

Det behövs tydligare krav, men även bättre verktyg för att förutspå hur extremväder slår. Dessutom blir kostnaderna enorma och det behövs en ny finansieringsmodell, hur tar vi höjd för det här tillsammans? säger Åsa Vilkund Lång.

Det här är så stora frågor att ingen kommun klarar det själv.

Klimatanpassning

Majoriteten av kommunerna anser att de redan påverkats av klimatförändringar eller extrema väderhändelser, enligt en rapport från IVL Svenska miljöinstitutet förra året.

Framförallt har kommunerna påverkats av ökad temperatur, förändrade flöden i vattendrag och ökad nederbörd. Många uppgav även ras och skred, erosion och stigande havsnivåer.

2018 tillsatte regeringen Nationella expertrådet för klimatanpassning som utvärderar arbetet på området och ger förslag på hur man ska gå vidare.

I första rapport till regeringen i våras konstaterade rådet att det behövs krafttag för att på allvar säkra att samhället ställer om i en klimatsäker riktning. Och att de insatser som gjorts hittills inte skapat nödvändiga förändringar.




"Läppstiftseffekten" börjar avta

Dåliga tider, men ett läppstift kan jag väl ändå unna mig? 

Nja, inte nu längre. Det som ekonomer kallar för läppstiftseffekten börjar avta både i USA och i Europa, vilket indikerar att krisen djupnar.

I ekonomiskt tuffa tider brukar konsumenter dra in på dyrare utsvävningar, men ändå hålla fast vid de små, lyxiga ljuspunkterna i tillvaron, som t ex ett nytt läppstift. Något som brukar kallas "läppstiftseffekten".

Men nu, med den höga inflationen, verkar till och med sminkköparna hålla hårt i sina plånböcker.

I USA har ansiktsprodukter minskat med 2,1% under de senaste tolv månaderna, jämfört med ett år tidigare.

I Europa uppger mer än en av fem konsumenter att de tänker lägga mindre pengar på smink och hudvårdsprodukter de närmaste månaderna, enligt en undersökning från McKinsey & Co.

Kosmetikaföretagen känner nu hur snaran dras åt. L' Oreals aktie tog rejält med stryk under förra veckan, efter att företaget gått ut med informationen att deras lyxmärken, som Lancôme och Shu Uemura, bara växte 4,6% under det tredje kvartalet. Det var mindre än vad investerarna trott.

L' Oreals vd Nicolas Hieronimus pekade dock vid ett investerarmöte på koncernens lågprismärken, som Maybelline och L'Oreal Paris, som han ser kan växa nu. Han uppger att köpare nu letar billigare produkter.

Beiersdorf, som äger Nivea och lyxmärket La Prairie, sänker också förväntningarna. Efter att tidigare ha ökat försäljningen med 20% på lyxprodukterna varje år så tror nu företaget på en mer blygsam ökning. För de första nio månaderna var tillväxten för La Prairie 5,5%.

Företag som är mindre diversifierade, som de som säljer hårvårdsprodukter, kan drabbas än hårdare. Olaplex Holdings, som säljer dyra och exklusiva schampon, sänkte sina prognoser i veckan, och aktien rasade hela 57%.



Barsebäcks ägare vill bygga nytt

Barsebäcks ägare Uniper presenterar planer för ny kärnkraft.

Vi har i dag inte tillräckligt med energi i Skåne och vi vill bidra med lösningen, säger Åsa Carlson, vd för Barsebäck Kraft, till Sveriges Television Agenda.

Tankarna på att bygga ett nytt kärnkraftverk i skånska Kävlinge är inte helt nya, men med den nya regeringens tydliga fokus på kärnkraft tar de ett steg framåt.

Det är positiva signaler som kommer från den nya regeringen, säger Åsa Carlson, vd för Barsebäck Kraft, ett dotterbolag till Uniper.

Exakt hur stor kärnkraftsanläggning som Uniper vill bygga kan vdn Åsa Carlson inte svara på i dag. Det kan handla om ett fullskaligt kärnkraftverk eller så kallade små modulära reaktorer (SMR), det vill säga en mindre fabrikstillverkad reaktor.

Just nu pågår nedmonteringen av Barsebäcks båda reaktorer. Den ena stängdes 1999, den andra 2005. Rivningen och återställandet av marken väntas inte vara klar förrän tidigast 2030.

Men redan innan dess vill Uniper bygga en energipark, där de vill utveckla och forska om fossilfria och koldioxidneutrala energilösningar. Det kan handla om sol- och vindkraft, vätgasproduktion och kärnkraft, där kärnkraften ska stå för den planerbara basen.

Ett fullskaligt kärnkraftverk beräknas kosta runt 50 miljarder kronor, men kalkylerna har visat sig svåra att hålla. Ett färskt exempel är det nya kärnkraftverket Olkiluoto i Finland, som blivit nästan fyra gånger så dyrt som beräknat. Prislappen är nu uppe i 11 miljarder euro (120 miljarder kronor). Dessutom är driften kraftigt försenad, verket skulle ha varit igång 2009, men testkörs fortfarande.

För Barsebäcks del har planerna inte kommit så långt att det finns en prislapp eller att man har börjat titta på finansiering. Men Åsa Carlson välkomnar regeringens besked om att införa statliga kreditgarantier på 400 miljarder kronor för investeringar i ny kärnkraft.

Hon efterlyser också breda överenskommelser om kärnkraften. Saknas långsiktiga spelregler vågar ingen satsa, menar hon. Även statliga Vattenfall har efterlyst blocköverskridande överenskommelser om energipolitiken, som garanterar förutsättningarna för tiotals år framöver.

Nya energipolitiken

Sverige ska ha ett nytt mål där det som tidigare kallats förnybar energi blir 100% fossilfri energiproduktion.

Kärnkraften får en betydligt tyngre del i framtida svenska energisystem. Vattenfall kommer att få ett uppdrag om att påbörja planering om upphandling om ny kärnkraft. Inom EU kommer regeringen att driva på för ett snabbspår av typgodkända reaktorer.

Vindkraft fortsätter att vara en viktig del i energipolitiken men utgör inte basen. Däremot stoppas subventionen av anslutningarna av elnät till de havsbaserade vindkraftsbyggena.

Vattenkraftens omprövning ska pausas och avfallsförbränningsskatten och koldioxidskatten för kraftvärmeproduktion ska ses över.




Här är maten som forskare varnar för

Vad äter Du för mat? 

Forskare har kommit fram till nya rön om vad vi bör undvika.

Forskning visar att ultraprocessad mat orsakar övervikt och försämrad hälsa. I några studier kan man även se ett samband mellan hjärt- och kärlsjukdom. Detta har fått forskare att varna för ultraprocessade varor, skriver Dagens Nyheter.

Jag vill egentligen inte kalla de här produkterna för mat eftersom de är så näringsfattiga. säger överviktsforskaren Erik Hemmingsson till tidningen.

Genom industriell och kemisk processning har det blivit möjligt att ersätta hela råvaror med billigare ingredienser, ofta handlar det om olika former av modifierat vete, socker och raffinerade fröoljor. Och detta resulterar i livsmedel med lite energi och mycket näring.

Mellan 1960 och 2010 ökade konsumtionen av ultraprocessade produkter i Sverige med 142%, enligt en studie. Sverige är det land som konsumerar mest ultraprocessad mat i Europa. Över 40% av svenskarnas energiintag kommer från ultraprocessade livsmedel, enligt en studie från december, skriver Dagens Nyheter.

Epidemiologiska studier från de senaste åren tyder på att en högre konsumtion av livsmedel är kopplat till ökad risk för hjärt- och kärlsjukdom. Ultraprocessade livsmedel har också kopplats till ett antal riskfaktorer för kardiovaskulär sjukdom, som högt blodtryck och metabolt syndrom, enligt tidningen.

Det här avgör om maten är ultraprocessad

Novasystemet från 2009 delar in maten i fyra kategorier:

Minimalt processad mat. Råvaror kan ha behandlats med t ex torkning, frysning, fermentering eller pastörisering för att förlänga hållbarheten. T ex färska, torkade eller frusna grönsaker eller frukter, bönor, kött, fisk, mjölk, naturell yoghurt, naturella nötter, kaffe och te.

Processade ingredienser till matlagning. Naturliga råvaror som har behandlats med t ex pressning, malning eller pulvrisering. Hit hör t ex olivolja, kokosolja, animaliska fetter, grädde, smör, socker, honung och salt.

Processad mat. T ex konserverade eller inlagda grönsaker, konserverad frukt, saltat eller rökt kött och fisk, ostar och bröd, öl och vin.

Ultraprocessad mat. Livsmedel som konstrueras genom industriell modifiering av råvaror genom kemiska och/eller fysiska processer, och innehåller tillsatser som t ex modifierad stärkelse, sötningsmedel och emulgeringsmedel. Hit hör bland annat läsk, många typer av frukostflingor, snabbmat, salta snacks, många typer av industriproducerat bröd, godis, pulversoppor, varmkorv, veganska köttsubstitut, energibars, nuggets och smaksatt yoghurt.



Sir Vääs infångad, "we got him"

Kalle Melkersson, reptilexpert på Tropicariet i Kolmården, deltog i jakten på kungskobran Sir Vääs, numera kallad Houdini.

Drygt en vecka på rymmen fick räcka. Skansen-Akvariets kungskobra Sir Vääs är infångad. Till slut kröp han själv tillbaka.

Kungskobran Sir Vääs kunde emellanåt lokaliseras i väggen.

"We got him back" skriver Skansen-Akvariet i ett pressmeddelande. Under söndagsmorgonen tog den veckolånga jakten på ormen slut.

Det känns väldigt bra att få avbryta den här jakten. Han har ju tröttat ut medarbetarna här, så det är väldigt skönt, säger akvariets chef Jonas Wahlström.

Under fredagen och helgen har Skansen med hjälp av avloppskameror och Tullverkets röntgenkameror försökt lokalisera Sir Vääs, eller Houdini som kungskobran numera kallas.

Det visade sig att ormen befann sig i en mellanvägg i närheten av det terrarium han rymde från. Trots det har Sir Vääs lyckats hålla sig undan spanarna och varit minst sagt svårfångad.

En gång stack han till och med ut huvudet genom en lucka, skriver Skansen-Akvariet, men strax därpå slingrade han sig vidare till nästa gömställe.

Enligt Akvariet återvände den 2,5 meter långa reptilen till slut på egen hand till sitt hem.

Det vart lite mycket buller runt omkring, när vi gjorde hål i väggarna för att komma åt honom. Och till slut gav han upp, säger Jonas Wahlström.

Vi har petat med råttdoft, så det fanns en viss förhoppning att han skulle komma tillbaka, säger han.

Efter att ha blivit säkrad befinner sig kobran nu i "rumsarrest".

Det var förra lördagen som ormen lyckades smita ut genom ljusarmaturen i taket på det terrarium han placerats i ett dygn tidigare. Förhoppningen var att man ville få till en parning med en av Skansens andra ormar. Men Sir Vääs ville annorlunda.

Jonas Wahlström ser tillbaka på en hektisk vecka i jakten på kungskobran, som är världens längsta giftorm.

Det där är en lugn art, så han har legat och vilat hela tiden. För oss har det varit mer stressande. Nu är vi väldigt glada att kunna öppna igen.

Akvariet öppnade på nytt klockan 11:00 på söndagen efter att ha haft stängt hela veckan på grund av rymningen. Kobran kan däremot inte ses igen förrän på måndag.

Kungskobran

Kungskobran är världens längsta giftorm och kan bli upp till 5,5 meter lång.

Arten är aggressiv. Betten är mycket farliga eftersom djuren producerar stora mängder gift. Kungskobran äter i huvudsak andra ormar.

Kungskobran lever framför allt i skogsområden i Indien, delar av sydöstra Asien och indonesiska övärlden samt på Filippinerna. Ormarna påträffas i regel i närheten av vatten.




Willys skyltar slocknar, för att spara el

De höga elpriserna tvingar även matkedjorna att agera. På Willys släcks nu skyltarna och på Coop har kyldiskarna setts över.

Det som är bra med kristider är att det tvingar fram eftertänksamhet om hur man använder sina resurser, säger Johanna Eurén, kommunikationschef på Willys.

"Varje sparad kilowattimme gör skillnad". Så uppmanar Energimyndigheten de svenska hushållen att spara el.

Det är under en liknande paroll som butikskedjan Willys vidtar en rad åtgärder för att minska sin elanvändning.

Det handlar om att hela samhället drar nytta av att alla sparar energi. Vi vill dra vårt strå till stacken, säger Johanna Eurén på Willys.

Willys släcker ner butikernas belysning på fasader, skyltar och parkeringar. Samtidigt justerar man temperaturen, ställer om ventilationen och stänger av kylrum nattetid.

Enligt Willys väntas åtgärderna minska elförbrukningen med cirka 11,7 miljoner kilowattimmar, vilket ska motsvara årsförbrukningen för omkring 585 villor.

Ingripandena minskar naturligtvis även Willys utgifter. Exakt hur mycket kan Eurén inte säga.

Det är win-win, säger hon och öppnar för att åtgärderna kan bli permanenta.

Det som är bra med kristider är att det tvingar fram eftertänksamhet om hur man använder sina resurser.

Therese Knapp, pressekreterare på Coop, säger att Coop inte arbetar med en central strategi för alla butiker utan att varje butik arbetar utifrån sina förutsättningar.

Vi jobbar med energibesparing och gör det på olika sätt i våra butiksdrivande föreningar utifrån vad som passar.

Knapp nämner ändå ett par generella insatser, man har sett över kylar och belysning.

Vi har haft väldigt låga elpriser i Sverige i många år. Visst har vi energisparat, men det har fått en extra knuff nu när elpriserna har gått upp.

Anna Rosman, kommunikationsansvarig på Ica, framhåller att varje Icabutik drivs av en enskild handlare som betalar sin egen elräkning.

Jag tror att butikerna agerar lite olika beroende på vilken slags butik det är och vad man kan göra där, säger Rosman.

Uppmaningar om att spara el

Energimyndigheten har gått ut med råd till alla i Sverige att spara på elen. Även företag. 

Så här ser råden ut i korthet:

Välj att göra saker som att tvätta, diska och ladda elbilen när elanvändningen från industri, offentlig verksamhet och hushåll är som lägst. Det vill säga mitt på dagen, på natten och på helgen

Sänk värmen inomhus, speciellt om Du har elvärme

Använd mindre varmvatten. Fyll tvätt- och diskmaskinen

Stäng av apparater och släck lamporna

Låt inte värmen lämna huset. Se över tätningslister i fönster och dörrar

Undvik det som drar mycket el och som Du kanske inte behöver, exempelvis elburen golvvärme, bastu och torktumlare



30 oktober

30 oktober är den 303e dagen på året i den gregorianska kalendern (304e under skottår). Det återstår 62 dagar av året.

Namnsdagar

Nuvarande, Elsa och Isabella

Föregående i bokstavsordning

Elsa, Namnet förekom på 1790-talet på 16 september, men utgick sedan. 1901 infördes det på dagens datum och har funnits där sedan dess.

Elsie, Namnet infördes på dagens datum 1986, men utgick 2001.

Ilse, Namnet infördes på dagens datum 1986, men utgick 1993.

Isabella, Namnet infördes 1901 på 31 maj och fanns där fram till 2001, då det flyttades till dagens datum.

Marcellus, Namnet fanns på dagens datum före 1620, då det utgick.

Teonestus, Namnet infördes på dagens datum 1620, men utgick 1680.

Zenobia, Namnet infördes på dagens datum 1830, då det ersatte den äldre, maskulina namnformen Zenobius. Det fanns där fram till 1901, då det utgick.

Zenobius, Namnet infördes, till minne av en biskop och martyr i Mindre Asien på 200-talet, på dagens datum 1680. 1830 utgick det och ersattes av den feminina namnformen Zenobia.

Föregående i kronologisk ordning

Före 1620, Marcellus

1620–1679, Teonestus

1680–1829, Zenobius

1830–1900, Zenobia

1901–1985, Elsa

1986–1992, Elsa, Elsie och Ilse

1993–2000, Elsa och Elsie

Från 2001, Elsa och Isabella

I föregående i revideringar

1929, Ada

1950, Ada

1964, Ada

1973, Ada

1989, Ada

1995, Ada

2000, Jennifer

2005, Jennifer

2010, Jennifer

2015, Jennifer

2020, Jennifer, Juni

Händelser

637, Antiochia vid Orontes kapitulerar inför muslimska styrkor under Rashidunkalifatet i ett slag som på engelska heter "Battle of the Iron Bridge"

701, Sedan Sergius I har avlidit den 8 september väljs Johannes VI till påve

758, Guangzhou plundras av arabiska och persiska pirater.

942, Sedan Stefan VIII har avlidit några dagar tidigare väljs Marinus II till påve.

1137, Det åttonde korståget samt belägringen av Tunis avslutas efter en överenskommelse mellan Karl I av Neapel (bror till Ludvig IX av Frankrike, som dog några månader tidigare) och Tunis sultan.

1470, Sedan Henrik VI har avsatt Edvard IV den 2 oktober blir han på nytt kung av England och herre över Irland, men får endast behålla titlarna i ett halvår. Våren 1471 blir han avsatt för gott av Edvard och blir mördad en månad därefter.

1485, Henrik VII av England kröns.

1501, Påve Alexander VIs son Cesare Borgia arrangerar en påstådd orgie i påvepalatset, en händelse som skulle komma att få namnet Kastanjebanketten.

1657, Spanska trupper misslyckas med att återta Jamaica i slaget om Ocho Rios under det Engelsk-spanska kriget.

1817, Venezuelas självständiga regering bildas av Simón Bolívar.

1831, I Southampton County, Virginia, tillfångatas och grips den förrymda slaven Nat Turner. Han är ledare för det blodigaste slavupproret i USAs historia.

1853, Sångsällskapet Orphei Drängar (OD) grundas i Uppsala.

1860, Den första dissenterlagen utfärdas i Sverige.

1863, Den danska prinsen Vilhelm anländer till Aten för att tillträda som kung Georg I av Grekland.

1864, Det dansk-tyska kriget avslutas. Danmark avsäger sig all rätt till Schleswig, Holstein och Sachsen-Lauenburg, som tillfaller Preussen och Österrike.

1905, Tsar Nikolaj II av Ryssland utfärdar Oktobermanifestet, som ger det ryska folket rätt till grundläggande friheter och rätten att bilda en duma. Enligt den julianska kalendern var detta datum 17 oktober.

1918, Det ottomanska riket undertecknar en vapenvila med ententen.

1920, Australiens första kommunistiska parti grundas i Sydney.

1925, John Logie Baird tillverkar Storbritanniens första tv-sändare.

1944, Anne och Margot Frank deporteras från Auschwitz till koncentrationslägret Bergen-Belsen, där de insjuknar och dör året därpå, strax innan krigsslutet.

1947, GATT, föregångaren till WTO, bildas.

1950, Påve Pius XII bevittnar Solundret när han befinner sig i Vatikanen.

1961, Sovjetunionen detonerar vätebomben Tsar Bomba på ön Novaja Zemlja i Norra Ishavet.

1973, Bosporenbron, som binder samman den europeiska och asiatiska kontinenten, invigs.

1974, Den legendariska världsmästarmatchen i boxning mellan Muhammad Ali och George Foreman i Kinshasa, Zaire (nuvarande Kongo-Kinshasa) äger rum. Den går under namnet "The Rumble in the Jungle".

1975, Prins Juan Carlos blir Spaniens statschef efter att landets diktator Francisco Francos hälsa kraftigt försvagats.

1980, El Salvador och Honduras undertecknar ett fredsavtal för att kunna dra den gränskonflikt, som utkämpades under 1969 års fotbollskrig, inför Internationella domstolen i Haag.

1981, Martinprocessen tillämpas för sista gången i Sverige i samband med att Boxholms ABs basiska martinugn läggs ned.

1983, Demokratiska val börjar återigen hållas i Argentina, efter sju år av militärstyre.

1987, I Japan släpper NEC den första 16-bitars-konsolen för TV-spel, PC Engine. Den säljs i USA som Turbografx-16.

1995, Den filippinska flickan Sarah Balabagan, som arbetar som hembiträde i Förenade arabemiraten, får sin dom för att ha dödat sin arbetsgivare den 19 juni 1994 omprövad igen, nu till ett års fängelse, 100 slag med käppen samt att betala skadestånd.

1997, Den brittiska au pair-flickan Louise Woodward dömds till 15 års fängelse för att ha dödsmisshandlat den åtta månader gamle pojken Matthew Eappen till döds i amerikanska Newton i Massachusetts i februari 1997. Domen reduceras senare till 279 dagars fängelse.

1998, 63 ungdomar omkommer och 200 skadas vid en brand i en diskotek vid Backaplan på Hisingen i Göteborg.

2005, Frauenkirche i Dresden, som förstördes under de allierades bombningar av staden, återinvigs efter att i tretton år återuppbyggts från grunden.

2014, Sverige blir första EU-land att officiellt erkänna Palestina som stat.

2015, 64 människor omkommer och fler än 147 personer skadas när en brand startar i en nattklubb i Bukarest.

Födda

1513, Jacques Amyot, fransk filolog.

1735, John Adams, amerikansk politiker, USA:s vicepresident 1789–1797, president 1797–1801.

1773, Hugh Lawson White, amerikansk politiker, senator (Tennessee) 1825–1840.

1776, George M. Bibb, amerikansk politiker, senator (Kentucky) 1811–1814 och 1829–1835, USAs finansminister 1844–1845.

1807, Johanna Petersson, (Handelsman Johanna) svensk handelsman, ofta omnämnd som Sveriges första handelskvinna 1807–1899.

1819, James T Lewis, amerikansk politiker, guvernör i Wisconsin 1864–1866.

1832, Ludvig Peyron, svensk konsul och riksdagsman.

1839, Alfred Sisley, fransk målare inom impressionismen.

1850, John Patton, amerikansk republikansk politiker, senator (Michigan) 1894–1895.

1861, Antoine Bourdelle, fransk skulptör.

1866, Emma Meissner, svensk operettsångare (sopran) och skådespelare.

1882, Günther von Kluge, tysk generalfältmarskalk.

1885, Ezra Pound, amerikansk poet.

1888, Carl-Ivar Ytterman, svensk manusförfattare och skådespelare. Karl Hellgren, svensk skådespelare och operasångare.

1889, Edgar Adrian, brittisk fysiolog, mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin 1932. Erik Baumann, svensk filmmusikkompositör.

1893, Roland Freisler, tysk nazistisk jurist.

1895, Gerhard Domagk, tysk bakteriolog, mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin 1939. Dickinson W Richards, amerikansk fysiolog, mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin 1956.

1896, Ruth Gordon, amerikansk skådespelare och manusförfattare.

1899, Einar Fagstad, svensk sångare, skådespelare, kompositör och musiker (dragspel).

1900, Ragnar Granit, finlandssvensk fysiolog, mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin 1967.

1904, Neil H McElroy, amerikansk affärsman och politiker, USA:s försvarsminister 1957–1959.

1906, Nino Farina, italiensk racerförare, den förste världsmästaren i F-1. Hermann Fegelein, tysk SS-officer; SS-Oberführer. Heinrich Himmlers adjutant, Eva Brauns svåger.

1910, Gerty Bernadotte af Wisborg (Börjesson), grevinna

1914, Egon Larsson, svensk skådespelare, dansare, koreograf, kompositör och textförfattare.

1916, Charles E Potter, amerikansk republikansk politiker, senator (Michigan) 1952–1959.

1918, Ruth Kasdan, svensk skådespelare och sångare.

1921, Göthe Grefbo, svensk skådespelare. Britt Tunander, författare och journalist.

1923, Topper Martyn, svensk illusionist.

1928, Daniel Nathans, amerikansk mikrobiolog, mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin 1978.

1932, Louis Malle, fransk filmregissör.

1934, Hamilton Camp, engelsk-amerikansk skådespelare.

1939, Leland H Hartwell, amerikansk biolog, mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin 2001.

1941, Theodor W. Hänsch, tysk fysiker, mottagare av Nobelpriset i fysik 2005.

1942, Sven-David Sandström, tonsättare.

1943, Joanna Shimkus, kanadensisk skådespelare.

1944, Ahmed Chalabi, irakisk politiker, en av ledarna för INC, en oppositionsgrupp mot Saddam Hussein.

1947, Bob Houghton, brittisk fotbollstränare, tränare bland annat Malmö FF, kopia av Svenska Dagbladets guldmedalj 1979, Thomas Lindstein, svensk professor, rektor vid Mittuniversitetet 2003–2008. Sven Melander, svensk programledare, skådespelare och journalist.

1948, Ines Uusmann, svensk politiker (socialdemokrat), kommunikationsminister 1994–1998.

1950, Lamine Dieng, svensk skådespelare, dansare och konstnär. John Doolittle, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1991–2009.

1951, Frank Pallone, amerikansk demokratisk politiker.

1957, Bruce Braley, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 2007–. Kevin Pollak, amerikansk skådespelare.

1958, Martin Adler, svensk frilansjournalist och nyhetsfotograf.

1959, Glenn Hysén, svensk fotbollsspelare.

1960, Diego Maradona, argentinsk fotbollsspelare, kanske den bäste genom tiderna.

1962, Krister St Hill, svensk sångare.

1967, Maria Fagerberg, svensk författare.

1969, Stanislav Gross, Tjeckiens premiärminister 2004–2005.

1973, Anna Le Moine, svensk curlingspelare, OS-guld 2006 och 2010

1978, Gael García Bernal, mexikansk skådespelare.

1981, Ivanka Trump, amerikansk affärskvinna och fotomodell.

1986, Emelie Lindström, innebandyspelare.

1989, Jay Asforis, brittisk musiker, medlem i S Club 8.

1993, Brett Kelly, kanadensisk skådespelare.

Avlidna

235, Pontianus, påve från 230 till 28 eller 29 september detta år (möjligen död detta datum).

1459, Gian Francesco Poggio Bracciolini, florentinsk historiker, tänkare och diktare.

1611, Karl IX, svensk riksföreståndare 1599–1604 och kung av Sverige sedan 1604.

1626, Willebrord Snell, holländsk matematiker, astronom och fysiker.

1785, Gustaf Philip Creutz, svensk diplomat, skald, riksråd, en av rikets herrar samt kanslipresident sedan 1783.

1823, Edmund Cartwright, brittisk präst och uppfinnare.

1892, Olga Nikolajevna Romanova, rysk storfurstinna och drottning av Württemberg.

1910, Henry Dunant, 82, schweizisk affärsman, social aktivist, Röda Korsets grundare, mottagare av Nobels fredspris 1901.

1912, James Schoolcraft Sherman, amerikansk politiker, republikan, vicepresident 1909–1912.

1918, Egon Schiele, 38, österrikisk konstnär.

1921,  Ivar Afzelius, 73, jurist och politiker, talman i första kammaren 1912-1915, ledamot av Svenska Akademien sedan 1907 (född 1848)

1923, Andrew Bonar Law, brittisk konservativ politiker, premiärminister 1922–1923.

1928, Robert Lansing, amerikansk demokratisk politiker, USAs utrikesminister 1915–1920.

1947, Fredrik Ramel, svensk diplomat och ämbetsman, statsråd.

1953, Emmerich Kálmán, ungersk kompositör.

1957, Herman Welker, amerikansk republikansk politiker, senator 1951–1957.

1959, Hill McAlister, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Tennessee 1933–1937. Jim Mollison, skotsk flygpionjär.

1968, Ramon Novarro, mexikansk-amerikansk skådespelare, mördad.

1971, Einar Axelsson, svensk skådespelare.

1975, Gustav Hertz, 88, tysk fysiker, mottagare av Nobelpriset i fysik 1925.

1982, Karl-Ragnar Gierow, svensk regissör, manusförfattare, skådespelare och sångtextförfattare, Dramaten-chef, ledamot av Svenska Akademien.

2003, Börje Leander, svensk fotbollsspelare. OS-guld 1948.

2004, Peggy Ryan, amerikansk skådespelare.

2006, Jens Christian Hauge, 91, norsk motståndsman under andra världskriget. Aud Schønemann, 83, norsk skådespelare.

2007, Robert Goulet, 73, amerikansk sångare och skådespelare.

2009, Claude Lévi-Strauss, 100, fransk antropolog. Jan-Erik Brohede, 48, svensk politiker. Torsten Löwbeer, 88, svensk jurist och hovrättsråd. Rune Skog, 95, svensk sångare (andretenor) och pianist.

2014, Thomas Menino, 71, amerikansk politiker, Bostons borgmästare 1993–2014. Renée Asherson, 99, brittisk skådespelare.

2017, Frank Doran, 68, brittisk labourpolitiker, parlamentsledamot 1987–1992 och 1997–2017.

2020, Jan Myrdal, 93, skribent, författare (född 1927)


Vintertid

Normaltid 2022 (Sverige)

Från, söndag, 30 oktober 2022

Till, söndag, 26 mars 2023

Sommaren är slut och vi går över till vintertid (normaltid) natten mellan lördag och söndag. Klockan ställs tillbaka en timme söndagen den 30 oktober 2022 klockan 04:00 på efternatten.


onsdag 26 oktober 2022

Mozzarella Mjukost Grillad Paprika

Kavli, 250 gr

Di Mozzarella Grillad Paprika är en mjukost med en ny kombination av ostar och ”grönare” smaker som är inspirerade av det gröna och moderna köket. Innehåller 10% Mozzarella och grillad paprika med synliga bitar av grönsaker, örter och kryddor  Fetthalt endast 14%.

43,50 (2022-10-26)


Dreamies

Kattgodis, 180g

Läckert knaprig på utsidan och ett mjukt inre. Katter har svårt att motstå den goda smaken av Dreamies. Det finns ingen hemlig ingrediens eller magi för att göra bitarna så läckra. Vi har bara fyllt dem med massor av läckert innehåll som katter tycker om. Så skaka påsen och se hur Din katt kommer springande.

41,90 (2022-10-26)


söndag 23 oktober 2022

Träna utomhus, enkla övningar för rörelse året runt

Sofia blev hela Sveriges ledare med hennes varierade träningsprogram i Sveriges Television, som passar de flesta människor. Nu har Sofia Åhman skrivit boken ”Träna ute med Sofia”, utgiven av Norstedts förlag, med många bra övningar för hela året. Här kommer några tips från boken.

Med hjälp av stavar får även överkroppen bra träning när Du promenerar. Det är dock viktigt med rätt stav och en tumregel är att armbågen ska vara böjd i 90 graders vinkel när Du håller Din stav med underarmarna horisontellt mot underlaget.

Intervallträning är både tidseffektivt och ett bra sätt att få upp pulsen och därmed förbättra konditionen. Du går så snabbt som möjligt under intervallerna för att sen varva med ett långsammare tempo under vilan. Det gäller dock att bli riktigt andfådd under intervallerna. Exempel på ett intervallpass kan vara 5-10 minuters uppvärmning. Ställ timern på mobilen eller klockan på en minut och gå sen så fort Du orkar i en minut, stanna och vila i 20 sekunder. Vänd sedan om och gå tillbaka i samma tempo och försök att hinna tillbaka till startplatsen inom en minut. Ställ därefter in timern på två minuter och upprepa, men välj kanske en annan väg. Slutligen ställer du timern på 3 minuter och håller högt tempo så långt Du hinner och tillbaka. Avsluta gärna med en lätt promenad på 5-10 minuter. Om Du vill kan Du jogga i stället för att promenera.

Stenar kan vara ett bra redskap vid utomhusträning. Håll stenen mellan händerna precis under hak höjd och gör knäböj med stenen kvar i samma position. Detta tränar ben och rumpa. Man kan även göra raka marklyft med stenen. Då har du lätt böjda knän och böjer framåt med rak rygg och stark mage så att stenen/händer kommer så långt ner mot marken som möjligt. Här tränar man lårens baksida och ryggen. Man kan stöta/kasta stenen framåt, vilket tränar axlar, armarnas baksida och bålen. Dock är det viktigt att inte använda för tung sten utan börja med en lättare och prova att byta till lite tyngre efter några gånger. Man kan använda en sten som vikt när man sitter ner och arbetar axlar och sneda magmusklerna. Man håller stenen och för den från en sida till den andra och sen fram och tillbaka.

Rörlighet är viktigare än man kan tro. Med åldern blir muskler och senor stelare och då är det lättare att skada sig, så sträck gärna ut musklerna regelbundet.

Om Du har en lekpark i närheten kan man nyttja gungan till att sätta händerna på med raka armar och stanna i en plankposition för att stärka magmusklerna. Om det finns stockar att balansera på är det bra träning för balans, vader och magmuskler. Att gunga får Dig inte bara att känna Dig yngre utan det tränar även magmusklerna. Finns det trappor är det perfekt att nyttja för att kliva upp och ner vilket tränar lår och rumpa.

Vattenträning kan vara det bästa om det är varmt och soligt. Om du simmar, simma längs med stranden, helst inte längre ut än att Du kan bottna. Simma gärna tillsammans med någon och ha gärna en färgglad badmössa så att Du syns väl. Vattengymnastik är effektiv träning där man exempelvis kan göra skidåkarhopp, springa med höga knän, hoppa upp och dra knäna mot magen och klappa händerna på utsidan av fötterna.

Lycka till med utomhusträningen.



Så styr Du Ditt åldrande

Att åldras verkar vara en av livets största fasor och i kampen mot tidens tand finns en uppsjö med tips hur vi ska leva längre. Här är några av dem.

Att leva för evigt är ju mångas dröm och de flesta av oss försöker skjuta åldrandet ifrån oss. Nu har bioteknologen Nicklas Brendborg skrivit boken ”Maneter åldras baklänges” (Polaris) som blivit en succé.  

Om vi bara kunde förlänga medellivslängden fortare än den kronologiska tidens gång, till exempel med ett och ett halvt år per kalenderår, kan man börja prata om odödlighet, menar han.  

De däggdjur som lever längst på land finns på äldreboenden. I havet är det däggdjur som grönlandsvalen, som kan bli över 200 år, säger Brendborg som sammanfattat vetenskapliga antiagingresultat och fortsätter rabbla fakta, berättar författaren enligt Aftonbladet

Risken att dö fördubblas vart åttonde år efter puberteten och om cancer utrotades skulle medellivslängden ändå bara öka med 3,3 år. Eliminerade hjärt- och kärlsjukdomar skulle ge oss i snitt fyra år och bot mot Alzheimers sjukdom ynka två extra levnadsår. I USA investeras det just nu mycket i antiagingforskning. En av världens rikaste män, Jeff Bezos, har sagt att han inte vill bli ihågkommen som rikast utan äldst, säger Nicklas.

Författaren ger även sina bästa för att förhindra åldrandet och leva länge.

Tandtråd:

Man har hittat munbakterier i Alzheimer och vid blodproppar. Infektioner i munnen ger risk för många sjukdomar och det är värt att bekämpa dem om det bara tar två minuter om dagen.

Motion och styrketräning:

Viktigast är att få upp pulsen. Hjärtsjukdomarna som gör störst skada kan verkligen motverkas med motion. Själv springer jag två gånger och styrketränar två gånger i veckan. Och sedan bor jag ju i Köpenhamn, så jag cyklar.

Bloddonation:

Det är ännu oklart varför, men man vet att människor som ger blod lever längre.

Grönsaker:

En köttfri livsstil ökar livslängden med tre år. Allra längst lever veganer, därefter laktoovovegetarianer, sedan flexitarianerna och kortast köttätarna. Men det beror inte bara på vad de äter utan på att veganer är sundare i grunden, de röker och dricker mindre. Jag är själv ingen fanatiker men äter normalt med grönsaker.

Umgänge:

Vänner, familj eller en hund, att undvika ensamhet är ett råd som stöds av massor av studier. Ensamhet är till och med farligare för livslängden än rökning.

Man har skannat deprimerades hjärnor och även sett samma effekt hos babianer, de som har flera sociala band lever längre.



Ojämlik screening för upptäckt av bröstcancer

Socialstyrelsens utvärdering av bröstcancerscreeningen i Sverige pekar på stora skillnader mellan regionerna vad gäller hur många kvinnor som deltar i undersökningen och hur ofta kvinnorna kallas till undersökning. Det påverkar chansen till tidig upptäckt och behandling av bröstcancer och därmed också möjligheterna till att bli botad.

Målgruppen för screening för bröstcancer med mammografi är hela den kvinnliga befolkningen i Sverige i åldern 40–74 år. Varje år kallas närmare en miljon kvinnor till screening med mammografi, och omkring 60% av alla bröstcancerfall upptäcks på det sättet. Trots att mammografiundersökningar har erbjudits under närmare fyra decennier är förutsättningarna i landet långt ifrån jämlika, och andelen fall som upptäcks i screeningen varierar mellan regionerna. Det visar den första utvärderingen som Socialstyrelsen har gjort av bröstcancerscreeningen i Sverige.

Covid19-pandemin har påverkat screeningen vid samtliga mammografienheter i Sverige. I Socialstyrelsens rapport framgår att i stort sett alla regioner har haft färre kvinnor som deltagit i screeningen.  Det beror dels på att regionerna behövt minska antalet kvinnor som kallats, dels på att kvinnorna själva har uteblivit. Kvinnor har troligen undvikit kontakt med vården av rädsla för att utsättas för risk att smittas av covid19. Deltagandet har främst minskat i åldersgruppen 70–74 år.

De flesta mammografienheterna ligger fortfarande efter med sina kallelser till screening. Tidsintervallet mellan varje screeningtillfälle har också blivit längre. Orsaken är en kombination av covid19-pandemin och personalbrist.

Kvinnor ska kallas till mammografi med mellan 18 och 24 månaders mellanrum. Men de senaste åren har undersökningarna gjorts med betydligt glesare intervall, något som ökar risken för att en nytillkommen cancer missas och hinner växa sig större.

De flesta kvinnor får besked om att de är friska efter mammografiundersökningen. Några av dessa kvinnor kommer ändå att få en bröstcancerdiagnos före nästa screeningtillfälle, en så kallad intervallcancer. Resultaten av forskning och Socialstyrelsens rapport visar att ett längre intervall mellan screeningtillfällena ger fler intervallcancrar. Det är därför viktigt att regionernas intervall mellan screeningundersökningarna inte är längre än det rekommenderade intervallet.

Hur stor andel av kvinnorna som deltar i screeningen skiljer sig stort mellan olika regioner i Sverige. I Socialstyrelsens utvärdering varierade deltagandet från 87% i Halland till 71% i Stockholm under åren 2019–2020.

Sett till antalet kvinnor det handlar om, så är det ganska stora skillnader mellan regionerna, säger Christina Broman, utredare på Socialstyrelsen och en av de ansvariga för rapporten.

Utvärderingen visar också att kvinnor med låg utbildningsnivå deltar i screeningprogrammet i lägre utsträckning än andra. Regionerna uppmanas också av Socialstyrelsen att arbeta för att identifiera andra grupper med lägre deltagande och rikta särskilda insatser till dem.

Bröstcancerscreening kan skapa oro och stress kring hälsa och cancer, och en del kvinnor behöver mer information och stöd. Därför rekommenderas Socialstyrelsen att mammografienheterna ska erbjuda extra insatser, som till exempel telefonrådgivning, till de kvinnor som känner sig osäkra.

Alla regioner behöver också erbjuda möjligheten att boka om sin tid via 1177 eller internet. Deltagandet i screeningen för bröstcancer skulle kunna öka om kvinnor som uteblir från sin mammografitid får en ny kallelse med en bokad tid.

Redan på 1990-talet påtalades det att det rådde en personalbrist i verksamheterna för screening och behandling av bröstcancer. Trots att det gått så pass många år är bristen fortfarande kännbar. De allra flesta mammografienheter har brist på bröstradiologer och röntgensjuksköterskor. När det gäller bröstmottagningar för kirurgi har närmare hälften brist på bröstkirurger. Det är också brist på patologer och biomedicinska analytiker i flera regioner.

Under pandemin har personalbristen blivit än mer tydlig. Fyra av fem mammografienheter har haft för lite personal på grund av både sjukdom och att personal flyttats till andra delar av vården. Hälften av enheterna i landet har periodvis varit stängda.

Trots att screening för bröstcancer har funnits länge finns det inget nationellt kvalitetsregister som är användbart för uppföljning. Plattformen för registret skapades redan 2014, men under de åtta år som gått har endast en region anslutit. Det gör att förutsättningarna för att kunna utvärdera bröstcancerscreeningen inte varit de bästa. För att kunna bedriva utvecklingsarbete krävs att det finns tillgång till kvalitetsregister för nationell uppföljning och forskning, vilket det inte gör idag.

Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor och utgör cirka 30% av all cancersjukdom. År 2020 fick omkring 7 400 kvinnor diagnosen invasiv bröstcancer i Sverige.

Screening för bröstcancer med mammografi infördes etappvis i Sverige under 1980- och 1990-talen. Mammografi är en röntgenundersökning av brösten som görs var 18–24e månad med syfte att tidigt upptäcka och behandla bröstcancer för att minska risken att dö i sjukdomen.

Att en stor andel av de kvinnor som kallas till mammografiscreening också kommer på sin undersökning är en förutsättning för att minska dödligheten i bröstcancer. Kvinnor vars bröstcancer upptäcks inom ramen för screeningprogrammet har i genomsnitt mindre tumörer och kan i större utsträckning genomgå bröstbevarande kirurgi jämfört med kvinnor vars bröstcancer upptäcks när den ger symtom (utanför screeningprogrammet). Det är därför viktigt att regionerna arbetar för ett högt deltagande i screeningprogrammet.



White Russian

White Russian är en väldigt god och klassisk drink som förekommer i en mängd olika varianter. Det här är det traditionella receptet med gräd...