Öka stödet till 150 skolor

Socialdemokraternas partisekreterare Tobias Baudin och skolminister Lina Axelsson Kihlblom (S).

Socialdemokraterna går till val på att öka stödet till 150 skolor i utsatta områden.

En miljard kronor om året ska enligt partiet bidra till mindre undervisningsgrupper, mindre stök och två lärare i klassrummen.

Otillräckligt och desperat, tycker Liberalerna.

Socialdemokraterna (S) försöker göra skolan till en profilfråga i valet.

Partiet presenterar nu en satsning på elever och lärare i socioekonomiskt utsatta områden. Skolverket fördelar sedan tidigare pengar till de skolor i Sverige där behoven är som störst. Det rör sig om uppemot 150 skolor i dagsläget.

Socialdemokraterna vill utöka stödet med en miljard om året, vilket enligt partiet ska göra det möjligt att anställa dubbelt så många lärare i kärnämnena, minska klasstorleken och förbättra elevhälsan. Det ska i sin tur leda till att fler elever tar sig vidare in på gymnasiet.

Det är ett vallöfte som vi går fram med här, säger Socialdemokraternas partisekreterare Tobias Baudin.

Vi riktar oss till 150 av de skolor i vårt land som har problem med ojämlikhet, stök och för lite resurser.

Skolminister Lina Axelsson Kihlblom (S) framhåller att det finns många duktiga rektorer där ute men att de behöver stöd.

Skolverket fördelar sedan 2021 statsbidrag för bättre arbetsmiljö och arbetsvillkor för lärare i socioekonomiskt utsatta områden. Pengarna går till såväl enskilda som fristående skolor. Även det nya stödet ska kunna gå till friskolor, trots att Socialdemokraterna sagt att man vill "rensa upp i marknadsträsket" i den svenska skolan.

Det ska gå till skolor i behov. Men vi kan inte pumpa in miljoner på en skola, samtidigt som en skola tar ut miljoner i vinst, säger Kihlblom.

Ska man alltså vikta stödet mot vinsten som en skola gör?

Jag tycker att det är en självklarhet att vi kan inte ge massor av bidrag till en skola om man plockar ut det i vinst, samma sekund som man får in det på kontot.

Samtidigt framhåller hon att Sverige har en tradition av idéburna skolor, och att hon "gärna vill se många fristående skolor i Sverige".

Exakt vilka faktorer som ska avgöra vilket stöd en huvudman får kan inte Lina Axelsson Kihlblom precisera i dag. Och i slutänden blir det upp till varje rektor att bestämma var pengarna lämpar sig bäst.

Det är viktigt att träffa rätt och att vi faktiskt har ett bra uppföljningssystem och ser resultat. Det är trots allt en stor summa pengar.

Bakgrunden till att man över huvud taget ser behov av en sådan här satsning är enligt skolministern fattigdom, föräldrars utbildningsbakgrund och segregation.

Efter sex år i svensk skola är det ingen skillnad mellan att vara född i Sverige eller i ett annat land. I bland kan man tro att det har betydelse, säger Lina Axelsson Kihlblom.

Liberalernas partiledare Johan Pehrson tycker att tanken med förslaget är god.

När man vill satsa på skolan ska man ju välkomna det, men det är uppenbart otillräckligt och ett desperat valrörelseutspel. Det här har man ju haft chansen att göra under hela mandatperioden, säger han.

16 000 barn lämnar grundskolan varje år utan tillräckliga betyg, många far illa, många blir hemmasittare. Det är därför vi i vår senaste budget satsar 16 miljarder extra under en treårsperiod.

Johan Pehrson lyfter behovet av speciallärare och små undervisningsgrupper, för att få tillbaka barn in i klassrummen och tidigt få upp läsandet och skrivandet.

Det är grunden i att senare kunna utveckla sig i studierna på mellanstadiet och högstadiet.