Räntorna fortsätter stiga i juli. Bankerna tjänar mer på våra lån och det är kanske viktigare än någonsin att försöka pruta, enligt bedömarna.
I juli fortsatte bankerna att höja snitträntorna. Men hur påverkas Ditt lån?
Enligt jämförelsesajten Compricers sammanställning fortsatte bankerna att höja både de rörliga och bundna räntorna i juli.
Men hur påverkas egentligen de olika räntetyperna av inflationen, och hur ska man göra för att försöka få ner sina lånekostnader?
Tidningarnas Telegrambyrå bad sparekonomerna att reda ut saken.
De korta eller rörliga räntorna sätts utefter det som händer här och nu, där Riksbankens styrränta spelar stor roll.
När Riksbanken höjer styrräntan så höjs även de rörliga räntorna. Det kan skilja några tiondels punkter, men de ska hålla jämna steg, säger Sharon Lavie, sparekonom på Lendo.
För att motverka den stigande inflationen beslutade Riksbanken i våras att lämna nollräntan och har sedan dess höjt styrräntan med sammanlagt 0,75%.
Under samma period har bankernas genomsnittliga rörliga ränta ökat med 0,74%.
Några har höjt lite mer, några lite mindre, några kommer lite tidigare och några kommer lite efter. Men vi kan se att den rörliga räntan som nya kunder får följer styrräntans höjning helt klart, säger Compricers sparekonom Christina Sahlberg.
Bunden ränta
De långa bundna räntorna påverkas inte direkt av Riksbankens styrränta. Där styr räntemarknadens inflationsförväntningar, men också priset på de bostadsobligationer som bankerna säljer för att i sin tur kunna låna ut pengar.
Även de bundna räntorna steg i juli, vilket sticker ut eftersom marknaden nu förutspått att inflationen kommer att sjunka på sikt när Sverige går in i en lågkonjunktur, säger Lavie.
Då borde räntorna antingen stanna av eller till och med sjunka lite.
Att det inte blivit så tyder på att bankerna höjer sina vinstmarginaler på lånen, fortsätter Lavie.
Jag tror att det handlar om konkurrens och fri prissättning. Att vi just nu är i en situation när konsumenterna inte höjer på ögonbrynen för höjda räntor och kanske så utnyttjar bankerna den möjligheten och tar ut högre marginaler.
De bundna räntorna har också stigit i takt med att bostadsobligationerna gjort det, säger Sahlberg. Nu har dock räntan på bostadsobligationerna gått ner sedan i juni, vilket borde påverka bolåneräntorna.
Det är lite mer trögrörligt där. Däremot kan ju det signalera att vi kanske har nått något typ av tak på den bundna räntan, om bostadsobligationerna fortsätter gå ner nu.
Ett viktigt budskap för alla låntagare, säger Sahlberg, är att bankerna tjänar mer pengar på våra lån nu än tidigare och att man alltid har möjlighet att förhandla eller byta bank.
Ett först steg är att ringa och prata med sin bank och förhandla.
Jag tror att det är väldigt många som bara behöver ringa banken och säga “hej jag har väldigt dålig rabatt, kan jag få en bättre rabatt?” och då kommer de få det direkt, säger Sahlberg.
Jämför också flera bankers erbjudanden. Innan dess bör man själv fundera över vilken ekonomisk situation man är i, säger Lavie, och vad man är villig att betala för trygghet.
En rörlig ränta kan vara billigare på sikt, men en bunden ränta är trygg då du vet vad räkningen kommer att landa på under bindningsperioden.
Bankernas snitträntor juli
Bankernas rörliga ränta var i genomsnitt 2,08% i juli.
Sedan Riksbanken började höja styrräntan över nollstrecket i början på maj har bankernas rörliga snittränta stigit med 0,74% i genomsnitt.
Den lägsta genomsnittliga räntan bland bankerna erbjöds av Länsförsäkringar, 1,88%. Den högsta erbjöd Nordea, 2,51%.
Bankernas genomsnittliga ränta som kunde bindas i tre år var i juli 3,6%. Den lägsta genomsnittsräntan fanns hos Hypoteket, 3,33%. Den högsta fanns hos SBAB och var 3,75%.
I genomsnitt kunde den som ville binda i fem år få en ränta 3,75% hos bankerna i juli. Handelsbanken erbjöd den lägsta genomsnittliga räntan på 3,6%. Den högsta genomsnittliga räntan fanns hos Ikano Bank, 3,89%.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar