En mamma lägger sin röst medan barnen väntar i Armeniens huvudstad Jerevan i söndagens val.
Premiärminister Nikol Pasjinjans parti leder i Armeniens extraval, visar preliminära resultat på söndagskvällen.
Extravalet är en direkt konsekvens av kriget i Nagorno-Karabach förra hösten och kan få betydande följder i regionen.
Den sittande premiärministern Nikol Pasjinjan lägger sin röst vid en vallokal i Jerevan.
När 8% av valdistrikten räknats sent på söndagskvällen hade Pasjinjans parti Civilt kontrakt fått knappa 62% av rösterna, medan utmanaren Kotjarjans parti Armeniska alliansen hade knappa 18%, enligt Reuters. Rösträkningen rapporterades av nyhetsbyrån Ria.
Kriget om regionen, där Azerbajdzjan stod på andra sidan fronten, resulterade i en inrikespolitisk kris i Armenien. Pasjinjan tvingades utlysa extraval och har agerat som tillförordnad premiärminister fram till söndagens val.
Han förlorade mycket av sin strålglans efter vad som sågs som ett nederlag i kriget mot ärkefienden.
Utmanaren, den Rysslandsvänlige före detta presidenten Robert Kotjarjan, har legat nära i opinionsmätningar före valet, men när de första distrikten räknats har hans parti inte gått framåt tillräckligt för att få makten.
Trots värmeböljan har nära 50% av väljarkåren röstat, enligt valmyndigheterna.
Tonläget har varit mycket högt i valrörelsen, med hot och anklagelser från båda huvudkandidaterna. Den 46-årige Pasjinjan har viftat med en hammare under sina valmöten, medan den 66-årige Kotjarjan sagt sig vara beredd att möta sin utmanare i en duell och har anklagat honom för att planera att rigga valet. De väntas båda iscensätta demonstrationer efter valet.
Väljaren Anahit Sargsjan tycker att premiärministern förtjänar en ny chans och tillägger att hon fruktar att det gamla gardet, som hon anklagar för att ha plundrat landet, ska komma tillbaka.
Jag röstade mot en återgång till hur det var förr, säger den 63-åriga före detta läraren.
En annan väljare, Vardan Hovhannisjan, säger att han röstar på Kotjarjan, som räknar Rysslands president Vladimir Putin till sina vänner.
Jag röstade för säkra gränser, solidaritet i samhället, att våra krigsfångar återvänder, för de sårades hälsa och för en stark armé, säger den 41-årige musikern.
Premiärminister Pasjinjans kritiker anklagar honom för att ha varit för eftergiven i förra årets fredsuppgörelse om utbrytarområdet Nagorno-Karabach, i vilken delar av territoriet överlämnades till Azerbajdzjan. Över 6 500 människor dog i förra årets strider. Både Turkiet, som stöttade Azerbajdzjan i kriget, och grannen Ryssland följer valet med intresse.
Konflikt med historiska rötter
Både Armenien och Azerbajdzjan gör historiska anspråk på Nagorno-Karabach.
Strider mellan de två länderna utbröt längs Nagorno-Karabachs gräns i juli förra året och eskalerade i september.
En överenskommelse om vapenvila nåddes under ryskt inflytande i oktober.
Men konflikten om Nagorno-Karabach har historiska rötter, och området hamnade under ryskt styre i början av 1800-talet.
Krig utbröt 1991 mellan Armenien och Azerbajdzjan sedan länderna utropat sig som självständiga stater i samband med Sovjetunionens kollaps. Uppemot 30 000 människor, framför allt azerier, dog i kriget som pågick fram till 1994.
Nagorno-Karabach har förklarat sig självständigt, men det har inte erkänts av omvärlden. Området tillhör formellt Azerbajdzjan, men majoriteten av de 150 000 invånarna är armenier.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar