Hongkong ska ha hög grad av självstyre

Kanadas premiäminister Justin Trudeau, Europeiska rådets ordförande Charles Michel, USAs president Joe Biden, Japans premiärminister Yoshihide Suga, Storbritanniens premiärminister Boris Johnson samt hans italienska kollega Mario Draghi fotade på stranden i brittiska Carbis Bay i samband med G7-mötet.

Påhejade av naturnestorn sir David Attenborough har G7-ledarna tagit sitt toppmöte i hamn, bland annat med löften om en grön omställning för att få ner utsläppen.

Hårda ord mot Kina finns också med i slutdeklarationen.

USAs president Joe Biden och hans franske kollega Emmanuel Macron under G7-mötets sista dag.

G7-ledarna uppmanar draken i öst att respektera mänskliga rättigheter och friheter, i synnerhet i Xinjiang (där den muslimska uigurbefolkningen utsätts för övergrepp). En hög grad av självstyre i Hongkong, i enlighet med det sino-brittiska avtalet från 1997, förordas också liksom fred och stabilitet omkring Taiwansundet, enligt nyhetsbyrån Reuters som läst delar av slutdeklarationen.

Vidare varnar G7 Kina för att man kommer att agera gemensamt mot handlande som "underminerar en rättvis och transparent global ekonomi". Men, skriver ledarna, "vi kommer att samarbeta med Kina kring globala utmaningar när det ligger i våra gemensamma intressen".

Var uppkom covid?

Uppmaningen till världshälsoorganisationen WHO att göra en "transparent, expertledd och vetenskapligt underbyggd" studie, i bland annat Kina, för att ta reda på hur covid19 uppkom, finns också med i slutdeklarationen.

Kina slog tillbaka redan innan formuleringarna i slutdeklarationen var kända.

Dagarna då globala beslut dikteras av en lite grupp länder är över för länge sedan, sade en talesperson för Kinas ambassad i London.

Coronaviruspandemin låg högt upp på mötets agenda och ledarna enades om att skapa en hälsopakt så att världen står bättre rustad i händelse av en ny, framtida pandemin. Stormaktsklubben lovat också att ge minst en miljard vaccindoser till behövande och hårt coronavirusdrabbade länder.

Annat stöd, i form av infrastruktursatsningar, är också att vänta för sådana nationer. Detta sedan G7s ledare ställt sig bakom USAs president Joe Bidens projekt "Bygg upp världen bättre", som syftar till att konkurrera med Kinas "nya sidenvägen".

G7-mötet har i tre dagar samlat stats- och regeringschefer från Frankrike, Kanada, Tyskland, Italien, USA, Japan och värdlandet Storbritannien vid engelska Cornwalls böljande stränder. I snabbt tempo, och tillsammans med inbjudna gäster, har även frågor om ekonomisk återhämtning samt hot- och säkerhet avhandlats. Ett stort fokusområde, och temat för söndagens samtal, var klimatet.

Ni står inför de viktigaste besluten i mänsklighetens historia, sade sir David Attenborough, zoolog och legendarisk naturprogramledare, i ett förinspelat budskap till ledarna enligt brittiska BBC.

Vårt klimat värms snabbt. Det råder det inga tvivel om. Våra samhällen och länder är ojämlika, det är sorgligt nog uppenbart, och frågan är om vi är på väg att destabilisera hela planeten.

I mötets slutdeklarationen heter det att 2021 bör bli en vändpunkt för planeten och att man åtagit sig att få till en grön omställning för att få ned utsläppen.

Siktet är enligt deklarationen inställt på att skapa förutsättningar för att ha det så kallade 1,5-gradersmålet i Parisavtalet inom räckhåll och att nettoutsläppet av växthusgaser ska ligga på noll senast 2050.

Ledarna har också åtagit sig att skydda biologisk mångfald samt leverera på det gamla FN-löftet om att årligen bidra med 100 miljarder dollar för att hjälpa fattiga länder hantera växthuseffekten.

G7

G7 bildades 1975 och står för Group of Seven. Det är ett informellt forum för de länder som brukar kallas för världens rikaste: Frankrike, Italien, Japan, Kanada, Storbritannien, Tyskland och USA. EU deltar också med representanter, samt i år även Australien, Sydafrika och Sydkorea som Storbritannien bjudit in som gäster.

Kina, vars ekonomiska och politiska makt tog fart långt efter det att G7 bildades, ingår inte, trots landets betydelse i dag.

Mellan 1997 och 2014 kallades klubben för G8. Då ingick även Ryssland, vars förtroende dock ansågs förbrukat i och med invasionen av Krim.