Brott mot eldupphör i Nagorno-Karabach

Armenien och Azerbajdzjan är överens om att vapnen ska tystna i den omstridda regionen Nagorno-Karabach. Men i samband med att eldupphöret trädde i kraft anklagade båda parter varandra för ny beskjutning.

Eldupphöret inträdde formellt klockan 12:00 lokal tid (klockan 10:00 svensk tid). Strax därefter uppgav Armeniens försvarsdepartement att attacker fortsatte, i ett avsteg från det avtalade humanitära eldupphöret har azeriska styrkor utfört en attack mot Karchanbejli klockan 12:05, sade departementets talesperson Sjusjan Stepanjan.

Det azeriska försvarsdepartementet sade i sin tur att Armenien "uppenbart bröt" eldupphöret. Departementet sade också att armeniska styrkor avlossat granateld mot Terter och Agdam en halvtimme efter eldupphöret.

Det var oklart om skärmytslingarna var enstaka och separata händelser. Den diplomatiska uppgörelsen sågs ändå som ett steg i fredlig riktning, sedan hundratals dödats och tusentals tvingats fly i konfliktens Nagorno-Karabach.

Oron har tidigare vuxit för ett storkrig som involverar de regionala stormakterna Turkiet, nära allierat med Azerbajdzjan, och Ryssland, som har ett militärt samarbete med Armenien.

Men efter nästan två veckor av intensiva strider i den omtvistade utbrytarregionen Nagorno-Karabach kunde Armenien och Azerbajdzjan enas om eldupphör.

Efter mer än tio timmar av samtal om den omtvistade utbrytarregionen Nagorno-Karabach mellan Armenien och Azerbajdzjan meddelade Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov, som har fungerat som medlare i mötet mellan sina armeniska och azeriska motsvarigheter Zohrab Mnatsakanjan och Jejhun Bajramov, att ett eldupphör "av humanitära skäl" skulle träda i kraft vid klockan 12:00 på lördagen (klockan 10:00 svensk tid).

Frankrike, som också varit involverat i förhandlingarna, sade att "eldupphöret nu måste hållas, så att fientligheten mellan de två länderna sedan kan upphöra".

Vid lunchtid tystnade dock bomblarmen i huvudorten Stepanakert och människor vågade lämna sina hem för första gången på flera dagar, enligt en AFP-journalist.

Armenien och Azerbajdzjan är också villiga att så snart som möjligt börja förhandla om en fredlig lösning på den långvariga territoriella dispyten, enligt Lavrov. I de samtalen ska Frankrike, Ryssland och USA, i egenskap av medordföranden i Minskgruppen inom Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE), vara med och medla.

Nagorno-Karabach tillhör formellt Azerbajdzjan, men är i praktiken en utbrytarregion under Armeniens vingar, med i huvudsak armenisk befolkning. Både Armenien och Azerbajdzjan gör anspråk på det bergiga området.

De senaste veckornas strider är de svåraste sedan 1994. Armenien och Azerbajdzjan har anklagat varandra för att ha varit skyldigt till att ha fått striderna att blossa upp igen.

Konflikten i Nagorno-Karabach

Både Armenien och Azerbajdzjan gör historiska anspråk på Nagorno-Karabach.

Konfliken går långt tillbaka och hela området hamnade under ryskt styre i början av 1800-talet. Våldsamma sammandrabbningar övergick i fullt krig efter att Armenien och Azerbajdzjan utropat sig som självständiga stater 1991 i samband med Sovjetunionens kollaps.

Nagorno-Karabach förklarade sig självständigt samma år, men det har inte erkänts av omvärlden, inte ens av Armenien. I realiteten fungerar området som en självständig stat under Armeniens beskydd.

Uppemot 30 000 människor, framför allt azerier, dog under Nagorno-Karabachkriget som pågick fram till 1994.

Det var med hjälp av Ryssland som en vapenvila kunde ingås 1994. Sedan dess har fredsförhandlingar pågått, men något fredsavtal har inte skrivits, konflikten är inte löst och striderna har fortsatt att blossa upp.

Området tillhör formellt Azerbajdzjan, men majoriteten av de 150 000 invånarna är armenier.