Kungsätravägen, Bogsätravägen, Stensätravägen, Stångholmsbackarna, Äspholmsvägen, Falkholmsgränd, Ekholmsvägen och Eksätravägen

 

Just idag berättar jag

När vi är ledsna räcker det långt att bara få prata om det som tynger oss och sådant vi skäms för. Den allra bästa hjälp vi kan få är ofta att säga precis som det är till en annan människa. Någon som vi verkligen litar på och som bara lyssnar och inte blir arg. Vi behöver egentligen inga kloka råd, svaren har vi längst in i hjärtat. 

Vem litar jag allra mest på?

Insektsallergi

Den vanligaste formen av insektsallergi orsakas av giftet från bistick och getingstick. Det kan klia och ge utslag över kroppen, och Du kan bli svullen runt ögonen och i läpparna. Men det är ovanligt med kraftiga allergiska reaktioner, särskilt hos barn.

Insektsallergi innebär oftast allergi mot insektens gift. Det är framför allt bin och getingar som kan ge allergiska reaktioner när de sticker med sina gaddar.

Det är ovanligt med allvarliga reaktioner på bistick och getingstick. Det är främst vuxna som får sådana reaktioner, och i Sverige förekommer det bara dödsfall hos vuxna.

Risken för allergi mot bin eller getingar är större om Du blir stucken många gånger, t ex om Du är biodlare. Däremot finns ingen koppling till andra allergier.

Humlor och myggor kan också orsaka allergi när de sticker, men det är mer ovanligt. Kackerlackor utsöndrar ett sekret som kan orsaka allergi och ge andningsbesvär, på samma sätt som pollen och pälsdjur.

Insektsallergi brukar visa sig 10 till 30 minuter efter Du har blivit stucken.

Det här är vanliga symtom på allergi vid insektsstick: 

Du blir röd och svullen runt stickstället

Det kliar och Du får så kallade nässelutslag på andra delar av kroppen

Du blir svullen i läpparna och runt ögonen

Vid en allvarlig reaktion kan Du dessutom få ett eller fler av följande symtom:

Du blir matt och illamående

Du får svårt att andas

Det kliar mycket i handflatorna, fotsulorna och hårbotten

Du kan få ont i magen, diarré och kräkningar

En del kan få en allergisk chock, men det är mycket ovanligt. Allergisk chock kallas också anafylaxi. Det är en allvarlig reaktion som kommer snabbt och kan vara livshotande. Du kan bli medvetslös och få svårt att andas.

Du kan få symtom av ett insektsstick utan att vara allergisk. Insektsgiftet innehåller många ämnen och vissa är irriterande för huden. Det är vanligt att huden blir röd, kliar, svullnar och gör ont där Du har blivit stucken.

Får Du många stick kan det ge en reaktion som liknar den allergiska, fast Du inte är allergisk. En vuxen människa tål ganska många stick utan att bli allvarligt sjuk. Om Du blir stucken i munnen eller i halsen kan Du däremot bli så svullen i halsen att det blir svårt att andas.

Om Du inte är allergisk brukar stickstället svullna och rodna mer och mer. Besvären är ofta som störst mellan 12 och 24 timmar efteråt. Ofta försvinner besvären efter ett dygn, men det kan ta upp till en vecka.

De allra flesta som blir stuckna av insekter i Sverige behöver inte söka vård. Besvären brukar gå över av sig själv. 

Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om Du har ett eller flera av följande besvär efter ett insektsstick:

Du blir svullen i ansiktet

Du har blivit stucken i munnen eller inne i halsen

Du får nässelutslag som kliar och blossar upp snabbt över kroppen

Du mår illa, känner Dig yr eller kallsvettas

Om det är stängt på vårdcentralen eller den jouröppna mottagningen, sök vård på en akutmottagning.

Har Du akutläkemedel hemma ska Du ta det först och sedan ringa 112. Det är bra om Du har sällskap av någon tills hjälp kommer.

Ring genast 112 om Du har svårt att andas.

Be om hjälp av en annan person om Du mår väldigt dåligt, och undvik att vara själv.

Ring telefonnummer 1177 om Du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan Du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var Du kan söka vård.

Det finns mycket Du kan göra för att undvika att bli stucken. 

Här är några exempel:

Undvik att äta eller dricka utomhus, eftersom kött och söt mat eller dryck lockar till sig insekter

Slå aldrig efter bin och getingar, och undvik hastiga rörelser

Döda inte ett bi eller en geting eftersom de avger doftsignaler som lockar till sig fler insekter

Plocka inte fallfrukt och var försiktig när Du arbetar i trädgården

Drick inte ur öppnade burkar eller flaskor om Du inte kan se innehållet

Ha något på huvudet så att insekter inte trasslar in sig i håret

Undvik att gå barfota utomhus

Om Du ändå blir stucken är det bra att ta ut gadden eftersom den kan fortsätta pumpa in gift trots att insekten är borta.

När Du kommer till vården på allergiutredning får Du berätta om vilken slags insekt som stuckit Dig, vilka symtom Du fick och hur snabbt symtomen visade sig.

Det är vanligt att göra ett pricktest där olika ämnen testas direkt på huden. Resultatet visar sig efter ungefär 15 minuter.

Du kan också få lämna ett blodprov för att se om Du har allergiantikroppar i blodet.

Du som har lindriga besvär kan testa att behandla med receptfria läkemedel, som t ex tabletter med antihistamin. Du kan också smörja med kräm eller salva som innehåller hydrokortison för att lindra klådan. Fråga på ett apotek för att få hjälp att välja rätt läkemedel.

Du som har fått en allvarig reaktion efter ett insektsstick behöver snabbt få vård. Det är vanligt att få antihistamin och kortison. En del kan behöva få en spruta med adrenalin.

Du kan behöva stanna några timmar på mottagningen så att personalen ser att Du mår bra.

Du som får en mycket allvarlig reaktion på insektsgift kan behöva läggas in på sjukhus. Där kan Du få vätska direkt in i blodet och ytterligare läkemedel om det behövs.

Du som har fått en allvarlig reaktion av insektsstick behöver ha med Dig så kallade akutläkemedel. Det brukar vara två injektionspennor med adrenalin, kortisontabletter och antihistamin.

När Du får en allvarlig reaktion ska Du alltid använda adrenalinpennan först. Adrenalinet kan göra att Du får hjärtklappning och känner Dig darrig, men det brukar gå över ganska snabbt.

Du kan behöva ta kortisontabletterna direkt efter eftersom det tar några timmar innan de ger full effekt. Kortisonet dämpar inflammationen och minskar risken för besvär som kan komma i efterhand. Du kan även behöva upprepa adrenalinpennan eftersom adrenalinets effekt inte varar så länge.

Det kan också vara bra att ta antihistamin som hejdar den allergiska reaktionen i kroppen. 

Det är viktigt att Du får lära Dig i förväg hur adrenalinpennan ska användas, så att Du kan hantera den när Du behöver. Vårdpersonalen visar Dig hur Du ska göra. Det är också bra om någon närstående vet hur adrenalinpennan ska användas.

Du som har haft en kraftig allergisk reaktion kan ibland få allergivaccination. Det kallas också allergen immunterapi.

Först får Du en spruta en gång i veckan under 7-15 veckor. Därefter får Du en spruta ungefär varannan månad. Behandlingen pågår omkring fem år och gör vanligtvis att Du blir mindre känslig mot det allergiframkallande ämnet.

Du kan använda vissa antihistamintabletter när Du är gravid eller ammar. Fråga på apoteket eller kontakta en läkare.

Du ska alltid använda Ditt akutläkemedel om Du har allergi mot getingstick eller bistick och får en allergisk reaktion. Det är mer riskfyllt för barnet att Du får en kraftig allergisk reaktion än att påverkas av läkemedlet.

En allergivaccination innebär en risk för allergiska reaktioner som kan skada fostret. Risken är störst i början av behandlingen. Därför rekommenderas det inte att påbörja en vaccination när Du är gravid. Däremot kan Du som redan håller på med en behandling fortsätta med den om Du blir gravid under tiden.

Allergi innebär en överkänslighet mot ett visst ämne. Allergi utvecklas oftast i barndomen, men även vuxna kan få allergi. Nästan en tredjedel av Sveriges befolkning har någon typ av allergi.

Ämnen som orsakar allergi kallas för allergener och kan finnas överallt i omgivningen. Det kan vara ämnen Du får i Dig via maten, luften, kontakt med huden eller i gift från bett.

Allergiska besvär uppstår när immunförsvaret reagerar på vissa ämnen för att skydda kroppen mot dem. Immunförsvaret producerar då allergiantikroppar som sätter sig på vissa celler i kroppen. Allergenen fastnar sedan på antikropparna och får cellerna att släppa ut histamin och andra retande ämnen. Det är dessa ämnen som framkallar den allergiska reaktionen.

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning Du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.

För att Du ska kunna vara delaktig i Din vård och behandling är det viktigt att Du förstår informationen Du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om Du inte förstår. Du ska t ex få information om behandlingsalternativ och hur länge Du kan behöva vänta på vård och behandling.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om Du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om Du har en hörselnedsättning. 

Om Du behöver hjälpmedel ska Du få information om vad som finns och hur Du får det.

Just idag vågar jag älska

Det fina med kärleken är att den växer och kommer tillbaka till oss ju mer vi ger av den. Det är när vi räcker ut handen för att ge något till andra som vi själva känner oss älskade och kan hitta det lugn och den glädje som vi längtar efter så mycket.

När känner jag mig riktigt lugn och trygg?

Doftöverkänslighet

Vid doftöverkänslighet får Du besvär som hosta, snuva och rinnande ögon av exempelvis cigarettrök, avgaser, doftande blommor och parfym. Det är olika hur mycket besvären påverkar. Det finns ingen behandling mot doftöverkänslighet men en del som Du kan göra själv. Undvik om möjligt vissa produkter, situationer och miljöer för att minska besvär.

Doftöverkänslighet är vanligt. Ungefär en tredjedel av den vuxna befolkningen i Sverige får besvär av dofter och kemikalier. Ett annat ord för doftöverkänslighet är kemisk överkänslighet eller sensorisk hyperreaktivitet.

Vid doftöverkänslighet reagerar Du på dofter, lukter, rök och produkter som de flesta tål i normal mängd. Det kan t ex vara parfym i olika former, doftande blommor, rök, rengöringsmedel, tvättmedel och nytryckta tidningar. Även kyla kan utlösa besvär. Hur starka symtomen blir varierar från person till person. Symtomen kan likna de som uppstår vid astma och allergi. Doftöverkänslighet leder inte till försämrad lungkapacitet och ska inte förväxlas med astma, allergi eller KOL.

Vid doftöverkänslighet är det vanligt att Du får ett eller flera symtom:

Du får vattnig snuva och nästäppa

Du nyser mycket

Du har kliande ögon som rinner

Du har hosta och slembildning

Du är hes och har klåda i halsen

Du känner tryck eller smärta över bröstet

Du har en känsla av att det är svårt att andas

Besvären kan också komma när Du anstränger Dig, särskilt vid kallt väder.

Andra symtom kan vara:

Du får ont i huvudet

Du kan känna Dig trött

Du får svettningar

Du får illamående och yrsel

Du har svårigheter att koncentrera Dig

Som vid de flesta sjukdomar kan stress och oro förstärka symtomen. Trots att de ibland kan vara ångestladdade är de inte farliga.

Doftöverkänslighet är vanligare hos vuxna men kan utvecklas oavsett ålder.

Doftöverkänslighet kan börja på olika sätt. Vissa upplever att besvären började efter en kraftig förkylning, andra sätter det i samband med att ha varit i en miljö där det förekommit dofter, kemikalier eller mögel. Men de flesta ser ingen säker orsak eller situation som orsakat doftöverkänsligheten.

Varför Du utvecklar doftöverkänslighet är oklart. Därför går det inte att säga vad Du kan göra för att undvika att bli doftöverkänslig.

Undvik om möjligt produkter, situationer och miljöer som ger Dig problem.

Tänk på det här vid lindriga besvär:

Avstå från produkter som doftar, t ex hudlotion och tvättmedel

Informera närstående och arbetskamrater om vad Du inte tål

Motionera och vistas i naturen

Undvik starkt doftande miljöer

Undvik avgaser

Du kan ibland behöva göra större förändringar både i vardagslivet och i yrkeslivet

Tänk på det här vid kraftiga besvär:

Undvik vissa produkter. Även personer i Din omgivning kan behöva undvika vissa produkter

Undvik att bo eller arbeta i nymålade rum

Anpassa arbetsmiljön eller arbeta hemifrån om Du kan

Kontakta en vårdcentral om Du misstänker att Du har doftöverkänslighet och om Du har sådana problem att Du inte klarar av Din vardag. Många mottagningar kan Du kontakta genom att logga in.

Ring telefonnummer 1177 om Du vill ha sjukvårdsrådgivning och hjälp med var Du kan söka vård.

Det finns ingen medicinsk behandling som helt tar bort besvären. Det som kan förebygga eller lindra besvären är att undvika sådana situationer, miljöer och produkter som Du reagerar på. Får Du andningsbesvär kan en fysioterapeut visa Dig rörelser och lära ut andningsteknik som kan lindra besvären. Ett annat namn för fysioterapeut är sjukgymnast.

Några personer kan bli bättre av läkemedel som används vid astma och allergi. Du kan få prova sådana läkemedel, men det är viktigt att utvärdera behandlingsresultatet för att kunna avsluta medicineringen om den inte hjälper.

I luftvägarnas slemhinna finns nerver som reagerar på bland annat beröring, temperatur och irriterande ämnen. Vid doftöverkänslighet är nerverna extra känsliga och reagerar på mycket små mängder av ämnen Du andas in. Nerverna skickar signaler till hjärnan, vilket leder till att Du kan få en hostattack eller andra besvär. Det är en försvarsmekanism som annars bara ska utlösas av höga halter av irriterande ämnen som Du kommer i kontakt med som t ex kemikalier, rök eller gaser.

Det är oklart varför vissa får besvär med doftöverkänslighet. Det kan finnas ärftliga faktorer som bidrar till doftöverkänslighet, men det är inte heller kartlagt. Det är inte heller klarlagt om antalet personer som har doftöverkänslighet ökar. Däremot får de med besvär en svårare vardag eftersom det finns mer dofter och andra irriterande ämnen i luften än tidigare.

Här är några exempel:

Moderna byggnadsmaterial, nya bilar och möbler kan avge kemiska ämnen till luften under lång tid

Fler använder parfymerade produkter dagligen

Fler produkter innehåller olika dofttillsatser, t ex tvätt- och rengöringsmedel

Fler miljöer är parfymerade, exempelvis hotell och gallerior

Allt detta kan bidra till att problemen för personer med doftöverkänslighet ökar.

Besvären vid doftöverkänslighet beror inte på allergi. Har Du en allergi finns så kallade allergiantikroppar i blodet. Vid doftöverkänslighet finns däremot inga sådana allergiantikroppar i blodet.

Besvären beror inte heller på astma. Vid astma är luftvägarnas slemhinnor inflammerade vilket kan leda till kramp i luftrören, något Du inte har vid doftöverkänslighet. Däremot kan Du ha doftöverkänslighet även om Du har astma.

Vid doftöverkänslighet liknar Dina besvär dem Du får vid astma eller allergi. Därför undersöks Du på samma sätt. Du kan även få fylla i ett frågeformulär som är speciellt framtaget för att se om Du har doftöverkänslighet. De flesta undersökningarna kan göras på vårdcentralen. Behöver Du göra undersökningar som inte finns där skickar läkaren en remiss till den klinik Du behöver komma till. Det kan t ex vara en allergimottagning.

För att undersöka lungornas funktion får Du göra olika typer av undersökningar. Den enklaste undersökningen är en så kallad PEF-mätning. PEF är en förkortning för Peak Expiratory Flow, vilket betyder mätning av maximalt luftflöde under utandning. Under ett par veckor får Du låna hem en PEF-mätare. Du får blåsa i den regelbundet och skriva ner resultatet som PEF-mätaren visar. På så sätt kan läkaren eller sjuksköterskan få ett mått på hur Din andningsförmåga varierar under dygnet. Det vara ett tecken på att Du har astma om andningsförmågan varierar mycket.

På vårdcentralen kan Du också undersökas med spirometri. Då får Du blåsa i ett munstycke som är kopplat till en apparat som kallas spirometer. Spirometri ger mera detaljerad information om lungornas funktion än PEF-mätaren. Efter en undersökning med spirometri kan Du eventuellt få ta läkemedel mot astma under ett par månader. Därefter får Du göra en ny undersökning med spirometri för att se om läkemedlet haft effekt.

Vid doftöverkänslighet visar båda undersökningarna oftast normala värden och läkemedel har ingen eller väldigt liten effekt. Då kan Du få en remiss till en lung- eller allergispecialist för fortsatt utredning.

Du kan också behöva röntga lungorna eller göra ett arbetsprov för att undersöka hjärtats funktion. Läkaren på vårdcentralen skickar då en remiss.

En allergiutredning kan behövas för att utesluta att Du har allergi. Utredningen gör Du på en vårdcentralen eller på en specialistklinik. för att utesluta att Du har en allergi.

De vanligaste undersökningarna är

Pricktest

Blodprov

För att utesluta att Du har astma kan Du få göra ett så kallat metakolintest. Metakolin är ett ämne som får luftrören att dra ihop sig. Har Du astma är Du särskilt känslig för ämnet, däremot inte om Du har doftöverkänslighet.

Testet går till så att Du får andas in ämnet metakolin i ökande doser. Efter varje dos mäts lungornas funktion med spirometri. Om luftrören inte reagerar på metakolin har Du med stor sannolikhet inte astma.

Capsaicin är ett ämne som finns bland annat i chilifrukt. Det är capsaicinet som gör att chilin smakar starkt och att det hettar i munnen.

De flesta med doftöverkänslighet reagerar med kraftig hosta när de andas in capsaicin och den så kallade hostretbarheten är oftast ökad. Det är känselnerverna i luftrören som har en ökad känslighet för capsaicin. Du påverkas inte lika kraftigt om luftrören är friska, eller om Du har en annan luftrörssjukdom, exempelvis astma. Capsaicintestet bygger på just denna ökade känslighet.

Under capsaicintestet får Du andas in ånga med olika koncentrationer av capsaicin. Du börjar andas in ånga med en låg koncentration som sedan ökas. På varje koncentrationsnivå räknar sjuksköterskan eller läkaren Dina hostningar. Ju fler hostningar desto större sannolikhet att Du har doftöverkänslighet. Undersökningen kan ta upp till en och en halv timme.

Tänk på det här före undersökningen:

Undvik allergiläkemedel eller luftrörsvidgande läkemedel ett dygn före undersökningen

Du får inte varit förkyld de senaste två veckorna

Det kan vara obehagligt att andas in ett ämne som Du hostar av. Du kan även fortsätta hosta en kort stund efter undersökningen och ha en retningskänsla i luftvägarna under ett par timmar efteråt. Besvären går över av sig själva.

Undersökningen görs på en allergi- eller lungklinik. Din läkare på vårdcentralen skickar en remiss dit.

Det kan ta lång tid för läkaren att säkerställa att det är doftöverkänslighet Du har, och inte andra sjukdomar med liknande besvär. Det kan vara skönt att till slut få veta att Dina besvär beror på doftöverkänslighet. En diagnos kan också göra det lättare för omgivningen att förstå och att acceptera doftöverkänsligheten.

Behandlingen består till stor del av att undvika miljöer och produkter som gör att Du får symtom. Vad och hur mycket Du behöver förändra i Din vardag beror på hur kraftig doftöverkänslighet Du har.

Det kan vara påfrestande med alla förändringar, men de flesta med doftöverkänslighet hittar metoder och ett sätt att leva för att få vardagslivet att fungera.

Berätta för Dina närstående och arbetskamrater om Din doftöverkänslighet och vad den innebär. Då vet de hur de ska stödja Dig och vad de kan göra för att Du inte ska få besvär.

Det finns ganska liten kunskap om hur doftöverkänslighet utvecklas på längre sikt. Ett par undersökningar visar på att personer med doftöverkänslighet hade kvar problemen efter fem och tio år. De flesta levde bra och hanterade sina besvär på ett tillfredsställande sätt.

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning Du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserande vården.

För att Du ska kunna vara delaktig i Din vård och behandling är det viktigt att Du förstår informationen Du får av vårdpersonalen.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om Du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om Du har en hörselnedsättning.

Just idag är jag underbar

Vi människor vill ha nära kontakt och vara ärliga mot varandra. Då mår vi som bäst. Men ibland ljuger vi för att vi är rädda för vad som ska hända om vi säger som det är. När vi känner oss trygga och respekterade vågar vi också vara ärligare.

När ljög jag i onödan senast?

Mat och matlagning vid celiaki

Celiaki innebär att proteinet gluten som finns i vete, korn och råg gör att Din tunntarm blir inflammerad. För att tarmen ska läka behöver Du övergå till att endast äta mat utan gluten. Då blir det viktigt att ha kunskap om vilka livsmedel som inte innehåller gluten.

Celiaki kallas också glutenintolerans. Vanliga symtom är att ha besvär med magen, att vara trött och att gå ner i vikt. Du kan också bli nedstämd av att ha celiaki, men symtomen kan skilja sig mycket från person till person.

Många upplever att de får symtom av att äta mat med gluten, men vid undersökningar finns det ingen skada på tunntarmens slemhinna. Det kan då finnas andra ämnen i livsmedel med gluten som kan förklara symtomen, t ex vissa kolhydrater. Behandlingen är ändå densamma som vid celiaki, det vill säga att undvika mat med gluten. Men det är vanligtvis inte lika viktigt att maten är helt glutenfri som vid celiaki.

Du kan äta all mat som inte innehåller gluten.

Det finns en hel del spannmål som är naturligt glutenfria. 

Följande kan användas i stället för vete, råg och korn:

Ris, samt risflingor, rismjöl och risgryn

Havre, samt havregryn, havreflingor, havremjöl och havredryck

Hirs och bovete, samt gryn, flingor och mjöl av hirs och bovete

Majs, samt majsflingor, maizena och polenta

Quinoa

Mjöl gjort på mandel, kokos, soja eller bönor

Arrowrot, tapioka, amarant, durra, sorghum, sagogryn

Fibrex

Fruktkärnmjöl, guarkärnmjöl, johannesbrödkärnmjöl, kastanjemjöl, lupinmjöl.

Det finns också glutenfri pasta, glutenfria flingor och glutenfritt bröd. De är oftast tillverkade av havre, ris, hirs, majs, bovete eller andra naturligt glutenfria spannmål. De kan också ha tillverkats av spannmål där gluteninnehållet har tagits bort. Ett exempel är glutenfri vetestärkelse.

Här är exempel på annan mat som inte innehåller gluten:

Mjölk, ost och andra mejeriprodukter

Ägg

Kött och fisk

Grönsaker, rotfrukter, frukt och bär

Baljväxter

Potatis, även potatismjöl och Pofiber

Rena kryddor, men var uppmärksam på att kryddblandningar kan innehålla gluten

Produkter som har symbolen Det överkorsade axet är glutenfria och godkända av Svenska Celiakiförbundet.

Naturligt glutenfria produkter och produkter som är tillverkade av glutenfria spannmål får märkas med texten "Glutenfri" eller ”Mycket låg glutenhalt”.

Märkningen innebär att produkterna endast innehåller så små mängder gluten att tarmen inte skadas vid celiaki. Märkningen är gemensam inom EU.

Glutenfria produkter som uppfyller kravet att få kallas ”Glutenfri” får också märkas med symbolen ”Det överkorsade axet”. Symbolen ska alltid ha en kod som visar att produkten har kontrollerats av Svenska Celiakiförbundet.

Naturligt glutenfria produkter som saknar märkning är inte kontrollerade. Trots att de är naturligt glutenfria kan slutprodukten innehålla små mängder gluten som av misstag blandats i vid skörden eller vid tillverkningen.

De flesta som har celiaki kan äta havre. Havre kan vara ett näringsrikt tillägg till glutenfri mat, t ex i form av gröt eller i bröd.

Välj havre och havreprodukter som är märkta med texten "Glutenfri’" eller med symbolen "Det överkorsade axet". Havre i sig är glutenfri, men havreprodukter utan märkning kan innehålla gluten som av misstag blandats i vid skörden eller vid tillverkningen. Det kan även gälla andra spannmål och spannmålsprodukter, som t ex bovete och hirs.

Du kan köpa märkta produkter i många mataffärer. Produkterna finns ofta samlade på hyllan med glutenfria varor.

Ris och risprodukter innehåller inte gluten och kan vara ett bra alternativ vid celiaki. Men ris kan innehålla arsenik och för stora mängder ris kan vara skadligt, särskilt för barn. 

Livsmedelsverket rekommenderar att barn inte bör äta ris eller risprodukter oftare än fyra gånger per vecka. De avråder helt från att ge riskakor och risbaserad dryck till barn under sex år.

Barn som har celiaki kan få välling och gröt som är baserad på majs eller andra glutenfria spannmål.

Vuxna kan äta ris och produkter gjorda på ris några gånger i veckan om man annars äter en varierad kost.

Ät frukt, bär eller grönsaker varje dag och gärna tillsammans med annan mat som innehåller mycket kostfibrer. Det kan annars bli svårt att få i Dig tillräckligt med vitaminer, mineraler och fibrer.

Det är bra att ta ett tillskott av exempelvis järn, folsyra eller B-vitaminer om prover har visat att Du har brist på det.

Det är mycket viktigt för Dig som ska äta glutenfri mat att noga läsa produkters innehållsförteckning. Där måste det stå om produkten innehåller gluten. En produkt som innehåller gluten ska märkas ut extra i innehållsförteckningen. Vete, råg, korn eller gluten ska vara skriven med fet stil eller med stora bokstäver.

I innehållsförteckningen måste det även stå om en ingrediens i produkten i sin tur är tillverkad av en ingrediens som innehåller gluten. Det kan t ex stå modifierat stärkelse från vete, om stärkelsen är tillverkad av vete. Står det däremot bara stärkelse kan Du vara säker på att stärkelsen kommer från en glutenfri produkt.

Välj bort produkten om Du inte kan hitta, läsa eller förstå innehållsförteckningen och är osäker på om produkten innehåller gluten.

Det är bra att läsa innehållsförteckningen regelbundet även på produkter Du vet är glutenfria. Det händer att recept förändras eller att produkter med samma namn tillverkas i olika fabriker som använder olika recept. T ex kan en del godis eller frukostflingor tillverkas i olika länder och ha olika ingredienser trots att de har samma produktnamn.

Vissa produkter som man har svårt att tro att de ska innehålla mjöl gör det ändå. Det gäller t ex rostad lök, vissa sorters glass och kryddblandningar. Men det ska ändå tydligt framgå av ingrediensförteckningen om produkten innehåller gluten. Fråga personalen i butiken eller kontakta företaget som tillverkar produkten om Du är osäker.

I innehållsförteckningar står det ibland ”kan innehålla spår av vete” eller ”kan innehålla spår av gluten”. Det betyder att tillverkaren inte kan garantera att produkten är fri från gluten. Det kan bero på att spannmål med gluten har hanterats i samma lokal som produkten. Produkten kan då ha fått med sig spår av gluten.

Det går oftast bra att äta måttliga mängder av produkter som innehåller spår av vete eller gluten om Du har celiaki. Men det kan också hända att Du får symtom om du äter en sådan produkt. Du bör då försöka undvika att äta produkter som kan innehålla spår av gluten.

Märkningen av glutenfria produkter kan vara annorlunda än i Sverige. Men inom Europa finns samma regler och gränsvärden som i Sverige. Det kan också vara svårt att förstå om det är skrivet på ett annat språk. Därför är det bra att fråga om innehållet i butiken där produkten säljs. 

Gluten kan finnas i många olika produkter och i färdiglagad eller processad mat, mest i form av vetemjöl.

Du ska undvika att äta färdiglagad eller processad mat om det i innehållsförteckningen står att produkten innehåller vete, råg, korn eller gluten. 

Här är exempel på sådan mat:

Panerade kötträtter, fiskrätter och grönsaksrätter

Godis, lakrits och snacks

Nudlar

Leverpastej

Blodpudding

Rostad lök

Soppor, såser och stuvningar

Kryddblandningar

Det här är några andra livsmedel som ofta innehåller gluten:

Pasta

De flesta flingor och müsliblandningar

Bulgur

Couscous

Grahamsmjöl

Fiberberikade havregryn

Ströbröd

Det kan vara enklare att själv laga mat från grunden eftersom färdiglagad eller processad mat ofta innehåller gluten. Men det går bra att använda dessa produkter om Du är säker på att de är glutenfria.

I en del recept kan Du byta ut vetemjöl mot t ex maizena eller rismjöl. Såser och redningar kan Du göra på arrowrot, potatismjöl eller maizena. Till pannkakor kan Du använda maizena eller glutenfritt mjöl.

Det finns både glutenfri brödmix och glutenfria mjölsorter om Du vill baka bröd, bullar och kakor. Glutenfri mjölmix blandas med vätska och brukar vara gjord på specialframställd vetestärkelse.

Att baka med glutenfria mjölsorter kräver lite annorlunda teknik. Du kan behöva baka ett par gånger för att lära Dig hantera en glutenfri deg. Eftersom mjölet gör att degen jäser sämre behöver Du arbeta mer med degen, t ex med en hushållsassistent eller en bakmaskin. Degen blir ofta lösare och det kan vara bra att baka ut bröd i brödformar.

Det glutenfria brödet är bäst färskt eftersom det snabbt blir torrt och smuligt. Ett tips är att skiva och frysa in nybakat bröd. Sedan kan Du ta fram och tina så mycket som Du behöver för stunden.

Många som bakar eget bröd av glutenfritt mjöl prövar sig fram till egna recept. Du kan hitta recept och inspiration på olika webbplatser och bloggar.

Kaffe, te, kakao, läsk, saft, mjölk och mineralvatten innehåller inte gluten och går bra att dricka. Men drycker kan innehålla gluten, beroende på vad de är gjorda av. Öl, svagdricka och must är exempel på drycker som kan innehålla gluten.

Analyser har visat att många ölsorter har en glutenhalt som ligger under gränsen för vad som räknas som mycket låg. Men mängden av gluten kan variera från gång till gång. Tänk på att Du lätt kan få i Dig större mängder gluten om Du dricker mycket öl, svagdricka eller must även om glutennivån i en del av dessa drycker är mycket låg. En halv till en liter dryck kan innehålla så pass mycket gluten att Du får symtom och skador på tarmen.

Öl som tillverkas av t ex ris, majs och durra innehåller inte gluten alls. Det finns även öl där glutenmängden har minskats och som får märkas med symbolen ”Det överkorsade axet”.

Ett till två glas must brukar gå bra att dricka utan att få symtom.

Caféer, serveringar och restauranger har ofta glutenfria alternativ. Hos många hamburgerkedjor kan Du t ex få glutenfritt hamburgerbröd. Det är också vanligt att caféer har glutenfritt bröd och glutenfria maträtter. Många caféer har också glutenfria kakor eller andra fikaalternativ. På vissa orter finns det bagerier som bara bakar glutenfria produkter.

En del pizzerior har glutenfria pizzor. Till vissa pizzerior kan Du få ta med egen glutenfri pizzadeg som pizzabagaren sedan bakar ut. Ring gärna innan och fråga om det går bra. Det kan finnas vanligt mjöl på arbetsbänkar och i ugnarna. Därför är det bra om personalen kan baka ut den glutenfria pizzan på aluminiumfolie.

Ska Du resa bort och bo på hotell eller liknande kan Du kontakta t ex flygbolag och boendet i förväg och fråga om de har glutenfria alternativ. Detsamma gäller om ett barn med celiaki ska åka på läger. Då är det bra att ringa och förbereda ledarna i förväg.

Tunntarmen blir inflammerad om Du råkar få i Dig gluten, även om Du inte får några symtom. Därför behöver Du vara så noggrann Du kan för att inte få i Dig gluten. 

Det betyder att Du bör göra följande:

Välj produkter som har innehållsförteckning och läsa den noggrant

Välj bort mat eller matvaror som Du är osäker på om de innehåller gluten

Undvik att skrapa bort såser eller paneringar som innehåller mjöl med gluten

Ring eller maila i förväg och fråga om det finns glutenfri mat när Du ska äta borta

Du behöver inte oroa Dig om Du använder läkemedel som innehåller gluten. Det är mycket små mängder gluten som inte innebär någon hälsorisk.

Många gånger kan det vara svårt att hitta eller läsa innehållsförteckningar för lösgodis. Välj då annat godis som Du vet är glutenfritt. Lakrits är ett exempel på godis som kan innehålla glutenhaltigt mjöl.

Många lösgodisburkar har innehållsförteckningar. Prata med personalen i butiken om Du är osäker på om innehållsförteckningarna stämmer. Ibland kan godisbitar likna varandra trots att de är från olika tillverkare och innehåller olika saker. Risken finns då att de blandas i samma burk.

Det går bra att dela kök med någon som äter mat med gluten. Men Du behöver vara uppmärksam på om det finns smulor eller mjöl som innehåller gluten i exempelvis en smörask eller på en skärbräda. Ta då bort smulorna eller torka av skärbrädan.

Det går bra att använda durkslag, brödrost, slevar och knivar som används till mat med gluten. Ta bort rester av mat som innehåller gluten, om sådana finns.

Är Du mycket känslig kan det vara en bra idé att ha köksredskap som bara används till glutenfri mat.

Specialprodukter utan gluten kostar ofta mer. Ett tips för att hålla nere matkostnaderna är att i stället äta potatis, baljväxter eller ris till måltiden. Det blir också billigare att själv baka bröd, pizza, kakor och kex med glutenfritt mjöl.

Barn upp till 16 år har enligt lag rätt till subventionerade glutenfria produkter genom livsmedelsanvisning från läkare eller dietist. För personer över 16 år ser det olika ut beroende på vilken region man bor i. Man kan få livsmedelsanvisning, kontantersättning eller ingen ersättning alls.

Med livsmedelsanvisningen kan Du hämta ut glutenfria produkter från ett apotek eller få det levererat hem till ett billigare pris, beroende på vilken region Du bor i. Exempel på glutenfria produkter är mjöl, ren havre, pasta, knäckebröd, kex och bakhjälpmedel i form av olika fibrer.