Universiteten och högskolorna är beredda på att stegvis öppna för undervisning i sina lokaler i höst. Och nybörjarna kommer att prioriteras.
Få saker är säkra i dessa pandemitider, men det går att slå fast att intresset för att läsa vid högskolan är historiskt stort. Mer än 419 000 personer har sökt till höstens utbildningar. Men hur studievardagen blir för dem som antas återstår att se.
Det mesta talar för en höst i fortsatt hybridform, det vill säga distansundervisning varvad med närvaro på plats.
Vår förhoppning är att vi kan ha fler fysiska träffar. Och kan vi det prioriterar vi förstaårsstudenterna, så att de kan träffas och lära känna varandra och lärarna, säger Birgitta Bergvall-Kåreborn, rektor vid Luleå tekniska universitet.
En försiktig öppning i liten skala tror jag att man kan vänta sig, instämmer Astrid Söderbergh Widding, rektor vid Stockholms universitet och ordförande i samarbetsorganet Sveriges universitets- och högskoleförbund.
Båda deltog i ett digitalt möte med högskoleminister Matilda Ernkrans förra veckan. Syftet var att stämma av vilka följder högskolans pandemianpassningar fått och vad som behöver prioriteras framöver.
Det vi ser är att konsekvenserna har varit hanterbara, men det har inte varit problemfritt, summerar Anders Söderholm, generaldirektör vid Universitetskanslersämbetet (UKÄ) och med på mötet.
En av följderna är att studenter från lågutbildade hem tycks ha blivit mer sårbara, på så sätt att avhoppen i den gruppen ökade under förra året.
Det finns sedan tidigare en skillnad i avhopp beroende på social bakgrund, men vi ser att kurvorna sticker iväg åt olika håll 2020. Det är inte dramatiska siffror, men det är ändå en indikation på att det finns en skillnad mellan olika grupper i förmågan att tillgodogöra sig utbildningen, säger Anders Söderholm.
En annan konsekvens är att upptäckta fall av fusk ökat. Det handlar främst om att studenter mot reglerna samarbetat vid digitala examinationer.
Det gick så fort när man flyttade det som skulle ske i en sal till en digital version att man inte hade kontroll på kommunikationen mellan studenterna. Man har heller inte varit säker på hur man kan övervaka studenterna med kamera. Regelverken är oklara och är fortfarande oklara, säger Anders Söderholm.
Det är ännu för tidigt att säga om det behövs övergripande åtgärder som regeländringar mot fusket eller om problemen är övergående, enligt utbildningsminister Matilda Ernkrans.
Den stora andelen disciplinärenden har ändå sin förklaring i den snabba övergången och kanske bristfällig information till studenterna. Det pågår också ett arbete inom sektorn, säger hon.
Och framåt?
Pandemin har gjort tydligt att den digitala undervisningen behöver utvecklas pedagogiskt.
Man kan säga att det skulle behövs ett kunskapslyft både vad gäller pedagogik men även teknik, säger Anders Söderholm.
UKÄ lyfter också fram ökad tillgång till studenthälsovården, som regeringen för övrigt skjutit till mer pengar till.
Vi har en svår situation med psykisk ohälsa. Det är en akut situation där vi måste jobba tillsammans. De ökade resurserna är jättebra men det behövs också ett helhetsgrepp, någon form av nationell strategi. Vi tror också att det behövs en ökad dialog mellan studentkårerna och lärosätena om höstens mottagande, och hur vi kan skapa arrangemang för att minska den stora ensamheten som finns bland många studenter, säger Simon Edström, ordförande i Sveriges förenade studentkårer.
Så har högskolan påverkats
Några av de effekter pandemin haft på högskolan så långt:
Ökat inflöde av studenter, eftersom regeringen utökat utbildningsplatserna. Utökningen har gjorts för att dämpa pandemins effekter på arbetsmarknaden
Mer arbete och stress för personalen
Sämre välbefinnande och en ökad negativ stress och oro hos många studenter. Men också positiva förändringar för en del studenter, som ökad flexibilitet och möjlighet att studera mer effektivt, färre resor och mer undervisningsmaterial på nätet
Studieresultaten ligger på samma nivå, men skillnader i genomströmning beroende på social bakgrund. Ökad andel avhopp bland studenter med lågutbildade föräldrar
Antalet disciplinärenden på grund av fusk (som plagiering och otillåtet samarbete) har ökat kraftigt (+ 61% på ett år). Antalet disciplinärenden 2020 uppgick till knappt 2 500.
Sökande till höstterminen 2021
Drygt 419 000 personer har anmält sig till höstens högskoleutbildningar. Det är en ökning med tre procent eller drygt 12 000 personer jämfört med förra året.
Flest sökande finns i åldersgruppen 20--24 år: 145 000 personer.
Antalet sökande ökar i alla åldersgrupper, utom den i spannet 25--35 år.
Nära 267 000, eller 64% av de sökande, är kvinnor.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar