Känsligt erkänna folkmord på armenier

Minneshögtid över offren vid folkmord mot minoriteter 1915.

USA erkänner massakern på armenier under första världskriget som folkmord. Men svenska regeringen väljer fortfarande att inte ta steget.

Utrikesminister Ann Linde (S)

Statsminister Stefan Löfvens (S) kommenterar inte det amerikanska beslutet, och via sin pressekreterare hänvisar han till utrikesdepartementet. Och utrikesminister Ann Linde (S) konstaterar på lördagen att Sveriges ambassadör i Armeniens huvudstad Jerevan har deltagit vid den årliga ceremonin för hedra offren från 1915.

Jag noterar president Bidens erkännande av massövergreppen mot den armeniska folkgruppen och andra minoriteter år 1915 som ett folkmord. Det råder ingen tvekan om att det begicks fruktansvärda massakrer mot den armeniska folkgruppen och andra andra minoriteter i det sönderfallande Osmanska riket under tiden för det första världskriget, skriver Linde i ett uttalande till Tidningarnas Telegrambyrå.

Linde skriver att skildringarna vittnar om skoningslös grymhet, men regeringen väljer inte att kalla händelsen för folkmord.

Trycket på regeringen att officiellt beteckna massakrerna så har funnits inom Socialdemokraterna och från flera oppositionspartier, både till vänster och höger om regeringspartiet.

Redan 2010 erkände riksdagen massmorden som ett folkmord i ett så kallat tillkännagivande, men det är upp till en regering att fatta beslutet då det rör en utrikesfråga. Den dåvarande Moderatledda regeringen undvek att följa riksdagsbeslutet.

Socialdemokraternas kongress fattade ett beslut 2009 om att massmorden ska klassificeras som ett folkmord, och Löfven lovade under valrörelsen 2014 att driva frågan.

Men i regeringsställning har Socialdemokraterna backat från kravet, bland annat med hänvisning till att ett eventuellt fördömande har utretts och att frågan är ”komplex”.

Robert Hannah, riksdagsledamot för Liberalerna, anser att Turkiet hittills har lyckats komma undan och sluppit ta ansvar för sitt brott. Jag tror tyvärr inte (att) någon potentiell regering efter valet 2022 kommer vara beredd att erkänna folkmordet, skriver han till Tidningarnas Telegrambyrå.

Riksdagsledamot Björn Söder från Sverigedemokraterna är en av dem som driver på ett fördömande, han har precis lämnat in en skriftlig fråga om saken till utrikesminister Ann Linde.

Politiska signaler är viktiga, säger Söder som ser regeringens hållning som ”ett svek”.

Till syvende och sist är det en fråga om mänskliga rättigheter. Men man vill inte stöta sig med Turkiet, säger Söder.

Även bland annat vänsterpartister och kristdemokrater har pressat på om ett officiellt svenskt fördömande av massmorden då 1,5 miljoner människor från flera minoriteter beräknas ha mördats.

Sverige borde leva upp till sitt internationella rykte (som) kämpe för mänskliga rättigheter, demokrati och rättvisa, skriver Armeniska riksförbundet i Sverige i en uppmaning till regeringen.