Då kan Du ligga illa till

Konkurrensverket föreslår nya lagar och regler för att komma åt ”oseriöst låga anbud” i samband med upphandlingar.

Konkurrensverket lämnar nu ett antal förslag till regeringen, alla med ambitionen att få bort oseriöst låga anbud vid upphandlingar.

Verket vill skapa möjligheter att utesluta onormalt låga anbud. Den vägen ska man slå mot kriminalitet och oseriösa aktörer i offentliga upphandlingar.

Rapporten, med titeln ”Förslag för att underlätta hanteringen av onormalt låga anbud som inte är seriöst menade”, är inte bara en kandidat till årets längsta titel utan i första hand en delredovisning till regeringen.

Konkurrensverket har haft uppdraget att lämna förslag som kan motverka kriminalitet och osund konkurrens, samtidigt som man ska förbättra den ”riktiga” konkurrensen.

I det här arbetet menar verket att reglerna kring onormalt låga anbud är ett viktigt instrument.

Avsikten med dagens förslag är att, inom EU-rättens ramar, göra det enklare för kommuner och regioner att strunta i onormalt låga anbud.

Det ligger i varje medborgares intresse att upphandlande organisationer inte antar onormalt låga anbud. Det riskerar att urholka viktig samhällsservice, att seriösa leverantörer missgynnas och att kriminella aktörer får del av offentliga medel, säger Konkurrensverkets generaldirektör Marie Östman.

De åtgärder som vi nu föreslår kommer bidra till att motverka oseriösa leverantörer i offentlig upphandling och ge bättre förutsättningar för en effektiv och rättvis konkurrens.

Man vill införa en regel i lagen om offentlig upphandling, LOU, och lagen om upphandling inom försörjningssektorerna, LUF, som säger att alla anbud som ligger mer än 30% under genomsnittspriset alltid ska granskas.

Verket vill även stoppa efterhandskonstruktioner. Den domstol som överprövar en upphandling ska bara behöva ta hänsyn till de förklaringar kring onormalt låga anbud som leverantören tidigare lämnat till upphandlaren när anbudet prövats.

De lagändringar man vill ha föreslås träda i kraft 1 juli 2026.

Grattis Niklas på Din 56 årsdag

Grattis Mikael på Din 50 årsdag

Stärker arbetslinjen

Den 1 oktober 2025 träder den nya och enligt regeringen moderniserade a-kassan i kraft där inkomst blir viktigare än arbetad tid i ersättningen.

Den nya a-kassan stärker arbetslinjen genom att bli en tydligare omställningsförsäkring. Det är en bra ordning att ersättningen börjar på en hög nivå och successivt trappas ned, sade dåvarande arbetsmarknads- och integrationsministern Johan Pehrson (L) i ett pressmeddelande från arbetsmarknadsdepartementet i augusti 2024.

Riksdagen röstade i mitten av juni i fjol ja till propositionen om en arbetslöshetsförsäkring baserad på inkomsten.

Enligt regeringen är reformeringen av a-kassan ”den största på mycket lång tid”.

Fler kan med det nya systemet få a-kassa, enligt regeringen som framhåller att det gynnar även dem som i dag har en svag förankring på arbetsmarknaden.

Under den första perioden kan de som uppbär a-kassa få ut mer än tidigare då taket höjs.

Tanken är att uppmuntra den som blir arbetslös att ställa om och gå till ny sysselsättning så fort som möjligt.

Arbetslöshetsförsäkringen ska vara en studsmatta till nya möjligheter för fler, har Johan Pehrson uttalat.

Nedtrappningen av ersättningen påbörjas efter 100 ersättningsdagar, då med 10%. Efter 200 dagar trappas den ned med ytterligare 5%. Den som fortsatt är arbetslös efter 300 dagar har rätt till aktivitetsstöd, som även det trappas ned med 5% var hundrade dag. Aktivitetsstödets lägsta nivå höjs från 223 till 365 kronor per dag, skriver regeringen.

För att få ersättning ska du nu ha tjänat minst 120 000 kronor de senaste tolv månaderna, varav minst 11 000 kronor under fyra av de månaderna.

Undantaget är om Du har haft en inkomst på minst 11 000 kronor i fyra månader i följd, men då får Du bara ersättning i 66 dagar.

I det gamla systemet skulle Du ha arbetat minst ett halvår de senaste tolv månaderna och minst 60 timmar per månad för att ha rätt till a-kassa, eller jobbat 450 timmar under en sammanhängande period på sex månader varav 45 timmar varje enskild månad.

Träning hjälper inte mot övervikt

Många tror att övervikt beror på lathet och brist på motion. Men en ny stor studie visar att den bilden är felaktig.

I allmänhet väger människor mer i ekonomiskt utvecklade länder, och det finns en vanlig uppfattning att övervikt beror på att människor rör sig för lite, skriver Dagens Nyheter.

Men en ny studie visar att det inte är hela sanningen.

I studien, som publicerats i tidskriften PNAS, deltog över 4 200 människor från hela världen. Där fanns bland annat jägare i Tanzania, småbrukare i Bolivia, men också personer i länder som Sverige och Schweiz.

Forskarna jämförde hur mycket energi människor gör av med under en dag. Resultatet var oväntat, oavsett hur mycket man rörde sig, så låg den dagliga energiförbrukningen ungefär på samma nivå när man justerade för kroppsstorlek.

Våra resultat visar att fysisk aktivitet inte kan förklara de stora skillnaderna i kroppsfett som vi ser i olika befolkningar, säger Amanda McGrosky, huvudförfattare till studien och forskare i evolutionär antropologi i USA, enligt Dagens Nyheter.

Herman Pontzer, professor vid Duke University i USA, har forskat mycket om ämnet. Han har visat att kroppen håller energin inom ett visst spann. Om vi rör oss mer, så sparar kroppen in energi på andra sätt, till exempel genom ett svagare immunsystem eller mindre tillväxt.

Vi har stigmatiserat individer för mycket, säger Pontzer i Dagens Nyheter. Han menar att ökningen av övervikt i världen beror mer på hur vi äter än på hur mycket vi rör oss.

Studien visade att det ökade kaloriintaget är den största orsaken till övervikt. Forskarna slog fast att kosten är tio gånger viktigare än hur mycket energi vi förbrukar.

Pontzer förklarar, den grundläggande orsaken till obesitas är att vi helt enkelt äter mer kalorier än vad vi gör av med. Det har att göra med vårt nuvarande livsmedelssystem, som får oss att överäta.

Ett särskilt samband sågs med ultraprocessad mat, t ex färdigrätter och snacks. Sådan mat är ofta energirik, utformad för att kännas god och gör att vi äter mer än vi behöver.

Forskare poängterar att fysisk aktivitet är viktig för hälsan, även om den inte löser övervikt på egen hand.  Fysisk aktivitet är uppenbarligen väldigt bra för oss, vi säger inte att man inte ska röra på sig, säger Amanda McGrosky i Dagens Nyheter.

Ylva Trolle Lagerros, professor vid Karolinska Institutet, bekräftar att många som tränar mycket ändå har svårt att gå ner i vikt.

För de flesta handlar det om att först gå ner i vikt med hjälp av framför allt kosten, för att sedan kunna börja röra på sig, säger hon.

Pontzer menar att folkhälsokommunikation behöver ändras. Han förklarar att nuvarande budskap, där man säger att övervikt beror på både kost och motion, kan ge fel fokus.

Träning är absolut avgörande för att minska risken för många kroniska sjukdomar, men om vi specifikt vill tackla obesitas måste vi fokusera på kosten, säger han i Dagens Nyheter.

28 september

28 september är den 271a dagen på året i den gregorianska kalendern (272a under skottår). Det återstår 94 dagar av året.

Namnsdagar

Nuvarande, Lennart och Leonard

Föregående i bokstavsordning

Lena, Namnet infördes på dagens datum 1986, men flyttades 1993 till 18 augusti, där det har funnits sedan dess.

Lennart, Namnet infördes på dagens datum 1901 och har funnits där sedan dess.

Leonard, Namnet fanns, i formen Leonardus före 1727 på 6 november, till minne av en fransk abbot i Limoges på 500-talet. Detta år utgick det, men återinfördes 1747 på dagens datum, i den modernare formen Leonard. 1901 utgick det återigen, men återinfördes på nytt på dagens datum 1986 och har funnits där sedan dess.

Venceslaus, Namnet fanns, till minne av helgonet och hertigen av Böhmen med detta namn, på dagens datum före 1747, då det utgick.

Vendela, Namnet förekom under 1700-talet både på 2 augusti och dagens datum, men utgick sedan. 1901 infördes det på 8 november, där det har funnits sedan dess.

Föregående i kronologisk ordning

Före 1747, Venceslaus och Vendela

1747–1900, Leonard

1901–1985, Lennart

1986–1992, Lennart, Lena och Leonard

1993–2000, Lennart och Leonard

Från 2001, Lennart och Leonard

I föregående revideringar

1929–2019, Leonard, Lennart

2020–2024, Lennart, Leon, Leonard, Leona

Händelser

480 före Kristus, Grekerna segrar i slaget vid Salamis, där den atenske generalen Themistokles lurar in perserna i Salamisbukten mellan Atens hamnstad Pireus och ön Salamis. De grekiska triremmerna går sedan till anfall och rammar eller sänker många persiska fartyg och bordar andra. Grekerna sänker omkring 300 persiska fartyg, men förlorar endast omkring 40 av sina egna. Resterna av den persiska flottan skingras och därför tvingas Xerxes I uppskjuta sina planerade landoffensiver i ett år, ett dröjsmål, som ger de grekiska stadsstaterna tid att göra enad front mot honom.

235, Påven Pontianus blir avsatt av den romerske kejsaren (denna eller nästa dag). Därpå skickas han och några andra kyrkliga ledare, däribland författaren Hippolytus, i exil till Sardinien.

1362, Sedan Innocentius VI har avlidit den 12 september väljs Guillaume Grimoard till påve och tar namnet Urban V.

1394, Pedro de Luna utses till motpåve och tar namnet Benedictus XIII.

1448, Kristian I av Oldenburg väljs till kung av Danmark.

1675, Karl XI kröns till kung av Sverige i Uppsala domkyrka.

1823, Sedan Pius VII har avlidit den 20 augusti väljs Annibale Francesco Clemente Melchiore Girolamo Nicola della Genga till påve och tar namnet Leo XII

1844, Oscar I kröns till svensk kung.

1864, Första internationalen grundas.

1876, James Craig Watson upptäcker asteroid 168 Sibylla. Prosper Henry upptäcker asteroid 169 Zelia.

1919, Lettlands universitet grundas.

1946, Gustaf Vs chaufför kör av vägen i Segeltorp söder om Stockholm på den plats som därefter kom att få namnet Kungens kurva.

1958, En folkomröstning godkänner med 80 procent ja-röster förslaget till ny konstitution i Frankrike.

1961, En militärkupp i Damaskus gör slut på Förenade arabrepubliken.

1994, 852 personer omkommer vid Estoniakatastrofen, varav 501 svenska medborgare.

1997, Estoniamonumentet invigs.

2004, Jordbävning med magnituden 6 i Parkfield, Kalifornien.

2007, IBM släpper version 1.9 av z/OS.

2008, Den tjugonde säsongen av Simpsons börjar sändas på FOX. Den kinesiska rymdfärjan Shenzhou 7 landar i Siziwang, Inre Mongoliet efter tre dagar i rymden.

Födda

551 före Kristus, Konfucius, kinesisk grundare av konfucianismen

1571, Caravaggio, italiensk konstnär

1644, Ole Rømer, dansk astronom och ämbetsman

1693, Olof Malmerfelt, svensk ämbetsman och landshövding i Västmanlands län

1735, Augustus FitzRoy, 3e hertig av Grafton, brittisk politiker, premiärminister

1789, Richard Bright, brittisk läkare, upptäckte njursjukdomen Brights sjukdom

1803, Prosper Mérimée, fransk författare

1816, Johan Knutson, finlandssvensk målare

1823, Alexandre Cabanel, fransk målare

1827, Aaron Augustus Sargent, amerikansk republikansk politiker och diplomat, senator (Kalifornien)

1841, Georges Clemenceau, fransk politiker, konseljpresident, Francis P Fleming, amerikansk politiker, guvernör i Florida

1852, Henri Moissan, fransk kemist, mottagare av Nobelpriset i kemi 1906

1870, Birger Wedberg, jurist, ledamot av Svenska Akademien

1871, Pietro Badoglio, italiensk militär och politiker, Fred P Cone, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Florida

1895, Prentice Cooper, amerikansk demokratisk politiker och diplomat, guvernör i Tennessee

1905, Max Schmeling, tysk boxare, världsmästare i tungvikt

1910, Albert Christiansen, svensk barnskådespelare och ingenjör

1911, Ellsworth Vines, amerikansk tennisspelare, Magnus Stenbock, svensk greve, författare, debattör och konstnär

1914, Henrik Åkerlund, svensk docent och moderat politiker

1916, Olga Lepesjinskaja, rysk ballerina och balettlärare, Peter Finch, brittisk skådespelare

1918, Ethel Rosenberg, amerikansk misstänkt spion

1919, Lenn Hjortzberg, svensk skådespelare och regiassistent

1923, Tuli Kupferberg, amerikansk poet och musiker, medlem i The Fugs

1924, Marcello Mastroianni, italiensk skådespelare

1930, Rune Hallberg, svensk skådespelare och sångare

1932, Víctor Jara, chilensk vissångare, poet, singer/songwriter och teaterregissör

1933, Joe Benton, brittisk parlamentsledamot för Labour

1934, Brigitte Bardot, fransk skådespelare

1944, Charlotte Cederschiöld, svensk moderat politiker, EU-parlamentariker

1946, Jeffrey Jones, amerikansk skådespelare

1948, Sören Cratz, svensk fotbollstränare

1954, Margot Wallström, svensk socialdemokratisk politiker, bland annat EU-kommissionär, utrikesminister

1962, Elisabeth Unell, svensk politiker (moderat) i Västerås

1964, Brendan Kelly, irländsk skådespelare

1966, Jocke Ljungberg, svensk programledare och discjockey

1967, Mira Sorvino, amerikansk skådespelare

1968, Michelle Meldrum, amerikansk hårdrocksgitarrist, Mika Häkkinen, finländsk racerförare, Mikael Nilsson (fotbollsspelare född 1968), svensk fotbollsspelare, VM-brons och kopia av Svenska Dagbladets guldmedalj 1994, Naomi Watts, australisk skådespelare och filmproducent

1970, Kimiko Date, japansk tennisspelare

1972, Joseph Arthur, amerikansk rockmusiker, sångare och låtskrivare

1978, Bushido, artistnamn för Anis Mohamed Youssef Ferchichi, tysk rappare

1979, Bam Margera, amerikansk skateboardåkare och tv-programledare, känd från Jackass

1982, Aleksandr Anjukov, rysk fotbollsspelare, Emeka Okafor, amerikansk basketspelare, Dustin Penner, kanadensisk ishockeyspelare

1984, Naim Terbunja, svensk boxare, Melody Thornton, amerikansk sångare, medlem i gruppen Pussycat Dolls, Mathieu Valbuena, fransk fotbollsspelare, Ryan Zimmerman, amerikansk basebollspelare

1987, Hilary Duff, amerikansk skådespelare och popsångare

1988, Marin Čilić, kroatisk tennisspelare

1996, Emil Larmi, finländsk ishockeymålvakt

1998, Alva Bratt, svensk skådespelare

Avlidna

1582, George Buchanan, skotsk humanist

1702, Robert Spencer, earl av Sunderland, engelsk statsman

1797, Gunning Bedford, amerikansk federalistisk politiker, guvernör i Delaware

1837, David Barton, amerikansk politiker, senator (Missouri)

1891, Herman Melville, amerikansk författare, skrev bland annat Moby Dick

1895, Louis Pasteur, fransk kemist och biolog

1901, Emil Goetze, tysk operasångare

1902, Karl Eduard Richard Voigtel, tysk arkitekt

1911, Charles F Manderson, amerikansk republikansk politiker, senator (Nebraska)

1945, Heinrich Seetzen, tysk SS-officer, befälhavare inom Einsatzgruppen

1953, Edwin Hubble, amerikansk astronom, Daniel T McCarty, amerikansk demokratisk politiker, Floridas guvernör

1954, Pat McCarran, amerikansk demokratisk politiker och jurist, senator (Nevada)

1959, Alvar Kraft, svensk kompositör, arrangör av filmmusik, René Caudron, fransk flygpionjär

1962, Roger Nimier, fransk författare

1964, Harpo Marx, amerikansk komiker, en av Bröderna Marx

1966, André Breton, fransk poet, surrealismens ledare och främste teoretiker

1969, Gustaf Raskenstam, svensk affärsman och sol-och-vårare, Lotus Robb, amerikansk skådespelare

1970, John Dos Passos, amerikansk romanförfattare, Gamal Abdel Nasser, Egyptens president

1971, Henrik Bentzon, dansk skådespelare

1978, Johannes Paulus I, påve

1981, Rómulo Betancourt, venezolansk politiker

1989, Ferdinand Marcos, filippinsk president och diktator

1991, Miles Davis, amerikansk jazzmusiker och kompositör

1994, Pierre Isacsson, svensk sångare, (omkom i Estoniakatastrofen)

1996, Mohammad Najibollah, afghansk politiker, Afghanistans president

1998, Olle Länsberg, svensk författare, manusförfattare och sångtextförfattare

2000, Pierre Trudeau, kanadensisk premiärminister

2001, Stig Törnblom, svensk skådespelare

2003, Olle Anderberg, svensk brottare, OS-silver 1948, OS-guld 1952, Elia Kazan, amerikansk regissör

2007, Jan Freese, svensk jurist och ämbetsman

2009, Ulf Larsson, svensk skådespelare, regissör och programledare, Guillermo Endara, panamansk tidigare president

2010, Arthur Penn, amerikansk regissör

2011,  Claude R Kirk, amerikansk politiker, Floridas guvernör

2012, Michael O'Hare, amerikansk skådespelare

2016, Shimon Peres, israelisk politiker, mottagare av Nobels fredspris 1994

2021, Barry Ryan, brittisk sångare

2022, Artis Leon Ivey Jr, amerikansk rappare och skådespelare med artistnamnet Coolio

2024, Bengt Frithiofsson, svensk journalist, vinkritiker och författare. Kris Kristofferson, amerikansk sångare, låtskrivare, gitarrist och skådespelare.

Grattis Ingrid på Din 98 årsdag

 

 

Här är det "Stjärnspäckat" på samma scen i början av 1970-talet. Siw Malmkvist, Svante Thuresson, Lasse Berghagen, Janne Schaffer och Rune Gustavsson gitarr samt Stefan Brolund på bas. Dessa artisterna och musikerna har levererat många minnen till Svenska folket.

Bankerna stoppar Thedéensänkningen av Din ränta i sin egen ficka

När Riksbanken tidigare i veckan sänkte räntan med 25 punkter väntade sig många hushåll att bankerna skulle följa efter med motsvarande sänkning på bolånen. Men så blev det inte. Elisabeth Svantesson (M) rasar, ”Sticker i ögonen”.

Ett och ett halvt dygn senare meddelade Swedbank, Nordea och SEB visserligen sänkningar av den rörliga tremånadersräntan, men bara med 20 punkter.

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) är kritisk till bankernas hantering av svenska folkets ränta.

Många familjer haft det tufft under en längre tid. Vi är många som hjälpts åt att få ned inflationen. Riksbanken, parterna och regeringen, alla har tagit sitt ansvar. Att nu bankerna inte tar sitt ansvar sticker i ögonen hos många svenskar, säger hon till Affärsvärlden.

Hon påminner om att regeringen försökt underlätta för hushållen att byta bank. Bland annat har kostnaden för att lösa lån med lång bindningstid sänkts och det har blivit enklare att flytta bolån.

Jag hoppas nu att fler sätter press på sin bank att sänka räntan, säger Elisabeth Svantesson till tidningen.

Alla banker har ännu inte sänkt sina bolåneräntor. Statliga SBAB har däremot meddelat en sänkning av sparräntan, men inte på bolån.

Vi kommunicerar inte räntejusteringar på förhand, utan när de är beslutade, skriver presschefen Catharina Henriksson i ett sms till Aftonbladet.

Elisabeth Svantesson har vid flera tillfällen kritiserat bankernas stora vinster. I början av 2024 kallade hon utdelningarna ”tondöva” i en intervju med TV4.

Det är klart att bankerna ska gå med vinst, annars får vi ett svagt finansiellt system. Men de här enorma vinsterna, som man nu delar ut, sticker i ögonen, sa hon då.

För hushåll med stora bolån blir bankernas beslut om räntesänkningar avgörande för den privata ekonomin, särskilt när varje tiondels procent kan innebära tusenlappar i skillnad på månadsbudgeten.

Grattis Milo Häll Blom på Din 18 årsdag

Skummig dessert med hallon

En skummig dessert, nästan som en mousse, med sagolik smak av hallon och fräsch citron. Dekorera strax före servering med hallon och vackra flagor av mandel.

10 portioner

625 gr Dreamy Dessert Kesella Dessertkvarg hallon

Rivet skal av 1¼ citron

5 äggvitor

1¼ dl strösocker

2½ dl hallon

10 msk mandelspån

Blanda kvarg och citronskal. Vispa vitorna till ett fast skum. Tillsätt socker och fortsätt vispa någon minut. Vänd ner äggvitan i kvargen. Fördela i portionsglas och låt stå i kyl cirka 1 timme. Garnera med hallon och flagad mandel vid servering.

Hon får pris för årets bok

Malin Haawinds roman ”Den som följer en stjärna vänder inte om” har röstats fram till priset årets bok.

Vinnaren utses av Bonniers Bokklubbars medlemmar och över 30 000 läsare har röstat i år. Näst flest läsarröster fick ”Hjortronmyren” av Ulrika Lagerlöf och på tredje plats landar ”Väninnorna på Nordiska kompaniet” av Ruth Kvarnström-Jones.

Alla tre pristagarna är gripande historiska romaner som sätter kvinnors perspektiv i centrum, säger Petra Nuhma, marknadschef på Bonniers Bokklubbar, i ett pressmeddelande.

Priset årets bok, som instiftats av Bonnier bokklubbar, delas i år ut för tionde året i rad och det är läsarna själva som röstar fram vinnaren.

Spottkörtelsten

En spottkörtel kan bilda en liten sten som hindrar saliven från att komma ut i munnen. Ofta lossnar stenen av sig själv, men ibland behöver den opereras bort.

Det finns tre par större spottkörtlar i munnen. En körtel finns i bakre delen av kinden framför öronen, en finns vid underkäken och en under tungan. Spottkörtlarna bildar saliv som förs till munhålan genom kanaler.

Det bildas mest saliv i munnen när Du äter. En sten kan bildas om saliv och kalciumsalter klumpar ihop sig. Den kallas för en spottkörtelsten eller spottsten.

Stenen är oftast två till tre millimeter. Ibland kan den bli större, upp till fem millimeter.

Oftast kommer stenarna ut i munhålan med saliven och Du sväljer dem utan att märka det. Ibland kan en sten fastna i kanalen där saliven kommer ut i munnen. Då gör det oftast ont innan stenen kommer ut av sig själv med saliven.

Det kan hända att en spottkörtelsten fastnar och blockerar kanalen. Då kan det vara nödvändigt att operera bort den.

Du blir ofta svullen och öm i eller vid munhålan om Du har en spottkörtelsten som har fastnat. Det är framför allt när Du äter som Du får ont i munnen eftersom stenen hindrar saliven från att komma ut i munhålan.

Var det gör ont i munnen beror på vilken av de sex körtlarna som är blockerad av stenen. 

Du kan få ont på de här ställena:

Det gör ont framme i munnen under tungan eller i nedre delen av munnen. Då kan det vara körteln i underkäken som blockeras av en sten

Det gör ont längre bak i munnen, högre upp mot örat. Då kan det vara öronspottkörteln som blockeras. Körteln finns ovanför de övre bakre kindtänderna

En stund efter att Du har ätit kan ömheten och svullnaden gå över. Det kan ta olika lång tid, men ungefär en timme är vanligt.

Ibland kan det göra ont ett tag, sedan går det över och sedan gör det ont igen. Det kan vara så under ett par dagars tid. Då är salivkanalen inte helt blockerad utan saliven passerar långsammare förbi stenen tills den kommer ut helt.

Du kan ta receptfria smärtstillande tabletter för att lindra värken.

En spottkörtelsten kan lossna lättare om Du masserar ansiktet där Du har ont. Massera från körteln och framåt med ett lätt tryck. Samtidigt kan Du suga på något syrligt som ökar mängden saliv, t ex en bit citron. Stenen lossnar snabbare om det bildas mycket saliv i kanalen.

De allra flesta som har spottkörtelsten behöver inte söka vård. Besvären brukar gå över av sig själv om du masserar och suger på något syrligt.

Kontakta en vårdcentral om besvären inte gått över efter en vecka, eller om Du tror att Du har spottkörtelsten och dessutom får feber.

Många mottagningar kan Du kontakta genom att logga in.

Ring telefonnummer 1177 om Du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan Du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var Du kan söka vård.

Läkaren undersöker Din mun med fingrarna. Han/hon kan känna spottkörtlarna genom att klämma från insidan av munnen och från utsidan.

Ibland känns stenen tydligt. Andra gånger kan läkaren ha svårt att avgöra vad som är orsaken till svullnaden. Då kan Du behöva undersökas med röntgen, skiktröntgen eller ultraljud. Det är vanligast att bli undersökt med dessa undersökningar på ett sjukhus.

En spottkörtelsten kan ibland behöva tas bort. Det gäller om stenen inte lossnar av sig själv och om den gör ont.

Först får Du lokalbedövning. Läkaren tar sedan bort stenen genom att göra salivkanalen som leder ut i munnen större eller öppna den helt. Läkaren tar tag i stenen med ett instrument och drar ut den. Operationen kan ta olika lång tid, ibland upp till en timme.

Det är ovanligt att hela spottkörteln behöver tas bort. Då brukar stenen vara stor och svår att komma åt.

Att körteln tas bort påverkar oftast inte produktionen av saliv. Mängden saliv i munnen är oftast lika stor efter att Du fått en körtel bortopererad som innan.

Att ta bort en spottkörtelsten brukar inte ge några besvär efteråt.

Ibland kan det komma in bakterier i spottkörteln. Då blir det en infektion i körteln. Du får då behandling med antibiotika.

Det finns en risk att få spottkörtelsten igen om Du har haft besvär tidigare.

Risken att få spottkörtelsten ökar om Du har muntorrhet eller någon sjukdom som ger muntorrhet. Det kan t ex vara Sjögrens syndrom.

Läkemedel som ger muntorrhet ökar också risken för spottkörtelsten. Det kan t ex vara vissa läkemedel mot högt blodtryck och allergi.

Att få besvär med spottkörtelsten är vanligast hos personer som är 30 till 60 år. Barn får sällan spottkörtelsten.

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning Du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.

För att Du ska kunna vara delaktig i Din vård och behandling är det viktigt att Du förstår informationen Du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om Du inte förstår. Du ska t ex få information om behandlingsalternativ och hur länge Du kan behöva vänta på vård och behandling.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om Du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om Du har en hörselnedsättning.

Omelett med ost, spenat och paprika

En krämig omelett är snabb och lättlagad mat. Passar bra både till frukost, lunch och som en lättare middag.

10 portioner

16 ägg

2 dl standardmjölk

2 tsk salt

2 röda paprikor

16 cocktailtomater

2 små rödlökar

2 msk smör

200 gr babyspenat

8 skivor ost

Vispa ihop ägg, mjölk och salt. Strimla paprika, halvera tomater, skala och klyfta löken. Hetta upp smör i en stekpanna. Stek grönsaker och spenat 2-3 minuter. Häll på omelettsmeten och rör försiktigt några gånger under stektiden. Lägg på osten och låt den smälta.

Lena von Post 80 år

Frank Dorsin 20 år

 

Björn borta 15 år

 

Fryst crème fraichetårta

Crème fraichetårta, en godare efterrätt kan du nog inte bjuda på, alla älskar den. Servera gärna crème fraichetårtan med färska eller tinade frysta bär.

10 bitar

2½ ägg

1⅞ dl vispgrädde

1¼ dl strösocker

1¼ tsk vaniljsocker

Rivet skal och saft av 1¼ citron

2½ dl crème fraiche

6¼ digestivekex

Dela äggen i gulor och vitor. Vispa vitorna till ett fast skum. Vispa grädden. Rör ihop äggulor med socker, vaniljsocker, citron och crème fraiche. Vänd ner vispgrädde och äggvitor. Krossa eller mixa kexen. Fördela hälften av kexen i botten på en form med löstagbar kant, cirka 24 cm i diameter. Häll blandningen i formen och strö över resten av kexen. Täck formen och låt den stå i frys minst 4 timmar. Låt stå i kyl cirka 30 minuter innan servering.

 

Hur ska äldre få sjukvård och medicin

Syftet med Äldreriksdagen är att frågor som berör den äldre delen av befolkningen ska hamna högre upp på riksdagens agenda. En av frågorna som diskuterades på dagens äldreriksdag var hur finansieringen av äldres läkemedel och sjukvård ska säkras.

Hur ska finansiering av äldres läkemedel och sjukvård säkras? 

I dag var det äldreriksdag och det var en av frågorna som diskuterades. 

I dag, den 23 september 2025 hölls Äldreriksdagen 2025, det var den sjätte i ordningen och den arrangeras av de stora pensionärsorganisationerna SPF-Seniorerna och SKPF -Pensionärerna.

Tanken med Äldreriksdagen är att frågor som berör den äldre delen av befolkningen ska hamna högre upp på riksdagens agenda. 

I dag diskuterades tre områden som är viktiga för äldre, bland annat hur finansiering av äldres läkemedel och sjukvård ska säkras.

Från riksdagspartierna deltog partisekreterarna Tobias Baudin (S), Mattias Bäckström Johansson (SD), Karin Enström (M), Maria Forsberg (V), Liza-Maria Norlin (KD), Katrin Wissing (MP) och Fredrik Brange (L) deltar från riksdagspartierna, samt ordinarie riksdagsledamot Christofer Bergenblock (C),

Dessutom deltar Liza di Paolo-Sandberg, förbundsordförande SKPF Pensionärerna, Maria Larsson, förbundsordförande SPF Seniorerna och News55:s grundare Artur Ringart.

Katarina Hultling, tidigare programledare på Sveriges Television, var moderator.

Liza Di Paulo-Sandberg, förbundsordförande för SKPF Pensionärerna menar att omsorg, sjukvård och tandhälsa ökar med åldern för de flesta.

Det bästa är naturligtvis att förebygga att sjukvård behövs därför slåss vi för att ett vaccinationsprogram ska införas, bland annat mot bältros, sade hon.

Hon sade vidare att det inte finns något i regeringens budget om det. Hon anser att även screeningprogram är en bra förebyggande åtgärd och ifrågasatte att kvinnor bara får screening för bröstcancer tills de är 74 år.

Ta bort de här åldersgränserna, uppmanade hon.

Hon sade vidare att pensionärsorganisationerna vill att alla har en fast läkarkontakt för att slippa berätta sin sjukdomshistoria om och om igen.

Dessutom är väntetiden för att få vård väldigt lång i vissa regioner och medan man väntar kan hälsan försämras så att det behövs fler insatser från sjukvården.

Hon påtalade att allt detta är kostsamt och att även läkemedel har blivit dyrare, samt att det finns äldre som inte har råd att hämta ut sina läkemedel.

Se till att inte ålder avgör om man får dem eller inte, vård ska ges efter behov och inte ålder, tyvärr är inte det giltigt i alla verksamheter i dag, sade Liza Di Paulo-Sandberg.

Katrin Enström (M) tänker att det handlar mycket om forskning och att regeringen behöver skjuta till pengar till forskning. Hon menar att det även här handlar om jämställdhet, att man måste forska på kvinnor.

Tobias Baudin sade att Socialdemokraterna har lagt förslag att staten måste ha ansvar för upphandlingar och han menar att privatiseringen inte har ökat tillgången till läkemedel i hela landet,

Där behöver mer göras, sade han.

Liza-Maria Norlin sade att Kristdemokraterna tycker att staten behöver kliva in och ta ett större ansvar för att läkemedel ska komma alla till del.

Det är fortfarande väldigt ojämlikt både inom forskning och behandling inom vården, sade hon.

Hon tillade att Kristdemokraterna vill ha ett vaccinationsprogram.

Maria Forsberg (V) tycker också att vården är ojämlik i dag och hon sade att Vänsterpartiet tror att det måste finnas en statlig pott för att alla ska kunna få den behandling de behöver.

Fredrik Brange (L) menar att det även finns mycket att göra på EU-nivå och tycker att det är viktigt att göra gemensamma upphandlingar för att kunna pressa priserna.

Han tog pandemin som exempel, då priser och tillgång på vaccin kunde säkras med gemensamma ansträngningar.

Vi har även drivit frågan om vaccinationsprogram som är jätteviktigt och en investering för samhället att kunna förebygga sjukdomar, sade han.

Karin Enström sade att Moderaterna tror att det är bra att lyfta frågan om ett större statligt ansvar och självklart också tycker att tillgången till läkemedel inte ska bero på var du bor utan måste vara jämlikt över hela landet.

På stämman i höst beslutar vi förhoppningsvis om det kloka i att införa ett vaccinationsprogram, plånboken ska inte avgöra om du vasccinerer Dig mot bältros, sade hon.

Hon sade även att hon anser att vi måste får ordning på tillgång till vård och vårdköerna, samt att det är mycket administrativ personal som har anställts på senare år men att patienterna behöver vårdpersonal.

Vi har en väldigt stor ojämlikhet över landet, tittar vi på fast läkarkontakt är vi bara uppe i 30% men på landsbygden är den 20%, sade Christofer Bergenblock (C).

Han menar att vi behöver bygga ut primärvården, som är grunden. Han sade att Centerpartiet i många år har drivit att de vill ha ett äldrehålsovårdsprogram med screening och vaccinationsprogram.

Tyvärr växer köerna inom sjukvården men det handlar tyvärr om resurserna, det är en finansieringsfråga, vi driver för att införa ett vaccinationsprogram för äldre, det blir en kostnad men det är förebyggande, sade Tobias Baudin (S).

Det är relevant att prata om resurserna i vården, det är också personalbrist i vården i dag och det kommer krävas resurser från staten till regionerna, sade Maria Forsberg (V).

Över hälften får inte sin vård inom 90 dagar, sade Liza-Maria Norlin (KD), hon tror att det är ett systemfel i grunden.

Moderator Katarina Hultling avslutade med att be de partirepresentanter som vill att ett nationellt vaccinationsprogram för äldre införs och alla åtta räckte upp sina händer, vilket bådar gott inför framtiden, i alla fall när det gäller vaccinationer.

Tre skäl att jobba som pensionär efter nyår

Tre saker kommer göra under för Din ekonomi om Du är en arbetande pensionär, berättar Trifa Chireh, pensionsexpert.

Den 1 januari 2026 höjs riktåldern för när svenska pensionärer bör gå i pension från 66 år till 67 år. Detta i samband med att pensionsåldern går i graven.

Du kan smidigt glida in i pensionärslivet i stället för att tvärbromsa. Skulle pensionärslivet inte bli som förväntat, är det dessutom enklare att återvända till arbetslivet som deltidspensionär, säger Trifa Chireh.

För den som vill och orkar jobba finns emellertid många fördelar efter nyår, som träder i kraft, menar Trifa Chireh, pensionsexpert på Säkra, att bli jobbonär.

Utifrån skattesynpunkt definieras en jobbonär generellt som en person som tar ut svensk pension samtidigt som han/hon har en arbetsinkomst under samma kalenderår. Många jobbonärer väljer att arbeta samtidigt som de trappat ner arbetstiden i takt med att pensionen ökar.

Sänkt skatt på lön och pension, regeringen beslutade i höstbudgeten att höja jobbskatteavdrag och grundavdrag för personer från 67 år.

Gas i pensionssystemet, ett nytt tillskott som stärker den inkomstgrundade pensionen med några hundralappar extra i månaden.

Flexiblare tjänstepension, nu blir det enklare att pausa eller förlänga utbetalningarna, vilket ger bättre kontroll över ekonomin.

Skattemässigt finns det gott om skäl att ta ut pension och samtidigt ta ut lön från ett arbete, om man orkar.

I exemplet visar det sig att personer födda 1957, som idag ofta är 67 år eller äldre, har generellt lägre skatt och får ut mer efter skatt i både arbete och pension jämfört med födda 1961. Kombinationen av lön och pension ger ett bra ekonomiskt resultat men kan vara något lägre än enbart lön efter skatt. Det ska alltid lösa sig att arbeta, säger Trifa Chireh.

Att endast leva på pension ger lägre inkomst och förhållandevis högre skatt jämfört med att jobba eller kombinera lön och pension.

Den största ekonomiska vinsten för en jobbonär är ofta jobbskatteavdraget på arbetsinkomsten i kombination med ett förhöjt grundavdrag för pensionen. För att ta del av dessa skattelättnader krävs att man uppfyller ålderskraven. För närvarande gäller det året man fyller 67 år, men från och med 1 januari 2027 höjs denna gräns till det år man fyller 68 år för personer födda 1960 och senare.

För 1960-talister skjuts grundavdraget upp till 2027, det år som årskullen ska fylla 68 år.

Därmed tvingas 1960-talisterna att vänta lite längre på en del sänkta skatter.

Jobbonärskapet blir mer fördelaktigt med de nya reglerna, men personer födda 1960 och tidigare behöver anpassa sin ekonomiska planering efter att skatteförmånerna kommer något senare för dem jämfört med yngre pensionärer.

Må bättre, genom att koka rosmarin

Du behöver inte köpa dyra produkter i glänsande inredningsbutiker. Att koka rosmarin hemma är en liten rutin som kan förändra både Ditt hem och Ditt välbefinnande.

Du behöver inga dyra produkter, bara några kvistar rosmarin, vatten och några minuter av Din tid. På så sätt kan Du enkelt skapa en fräsch och behaglig atmosfär i hemmet.

Rosmarin doftar gott, men det är inte allt. Ångan från färska eller torkade kvistar kan ta bort starka lukter i hemmet. Matlagning, husdjur eller vardagliga dofter blir mildare, enligt Leravi.

Dessutom fungerar rosmarinångan som en mild rening. Den mjukar upp luften och gör hemmet lugnare och mer behagligt att vara i.

Doften av rosmarin påverkar också sinnet. Studier visar att aromen kan öka uppmärksamheten och förbättra minnet. Samtidigt kan den minska mental trötthet, enligt Leravi. Många upplever att några minuters inhalation gör tankarna klarare och skapar bättre fokus.

Doften lugnar också kroppen utan att göra Dig sömnig. Den hjälper Dig att slappna av och sova bättre på natten.

Så kokar Du rosmarin:

Ta en handfull färska eller torkade rosmarinkvistar

Lägg dem i en kastrull och täck med vatten

Låt sjuda i 10–15 minuter. Ångan sprider doften i hela rummet

Vill Du förlänga effekten. Låt vattnet svalna och häll det i en sprayflaska. Spraya på tyg, möbler eller golv som en mild, naturlig rengöring.

Oerhört glädjande

Deltagandet i kyrkovalet bedöms landa på närmare 19% när alla röster är räknade, vilket i så fall är en liten uppgång.

Slutresultatet står klart först om cirka fyra veckor. Det preliminära valdeltagandet är 17, 84%, men alla förtidsröster är inte räknade.

Vi får också signaler om att det är allt fler som väljer att förtidsrösta, så vår bedömning är att det är närmare 19% av våra medlemmar som har valt att gå och rösta, säger Camilla Asp, generalsekreterare i Svenska kyrkan.

2021 deltog 18,39% av de röstberättigade.

Enligt de preliminära siffrorna har nomineringsgrupperna De gröna i Svenska kyrkan och Himmel och Jord lyckats bäst.

Det har alltså blåst gröna vindar, säger kyrkovalledare Nils Warmland.

Även Fria liberaler i Svenska kyrkan och nomineringsgruppen Öppen kyrka har gått fram.

Alternativ för Sverige (AfS) har fått fler röster än 2021, men förlorar alla sina tre mandat i kyrkofullmäktige på grund av att en ny tvåprocentsspärr har införts.

Vi kan konstatera att de åker ur kyrkomötet, säger Nils Warmland.

Centerpartiet har backat rejält och ser ut att gå från 30 till 23 mandat.

Största nomineringsgrupper är fortsatt Socialdemokraterna och Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan.

När barn biter

Att små barn biter sig själva eller andra är vanligt. Ofta beror det på att barnet ännu inte har lärt sig att uttrycka sig i ord, och bitandet blir ett sätt att ta kontakt och visa känslor. Små barn biter inte för att vara elaka eller besvärliga. De har ofta nära till känslor och kan vara impulsiva. Det är bra om Du reagerar direkt, men lugnt.

Ett barn som har blivit bitet brukar inte behöva vård.

Det kan finnas många olika orsaker till att barn biter. 

Det kan t ex bero på att barnet är något av detta:

Glad eller uppspelt

Överstimulerad

Arg

Nyfiken

Trött

Uttråkad

Frustrerad eller stressad

Orolig

Avundsjuk, t ex på ett syskon

Bitandet kan även betyda att barnet behöver uppmärksamhet.

Det är också vanligt att små barn biter när mjölktänderna börjar växa.

Impulsen att bitas kommer ofta väldigt plötsligt och därför har en del barn svårt att hejda sig.

Att barn biter har inget med bristande uppfostran att göra.

En del barn biter bara några få gånger, andra barn kan fortsätta längre. Men när barnet utvecklas och kan prata mer brukar det försvinna.

Reagera snabbt men lugnt. Kom ihåg att barn inte biter för att vara elaka.

Du behöver hjälpa barnen i situationen, och också hjälpa dem vidare. Ge inte så mycket uppmärksamhet åt det som hände. Erbjud t ex barnet en leksak eller något annat som kan bryta situationen.

Du kan säga något i stil med ”det är inte okej att bitas”. Men hjälp framför allt barnet att flytta sin uppmärksamhet. Barn tolkar det som händer genom de vuxnas reaktioner. Stanna inte kvar i det som har hänt för länge.

Små barn kan reagera starkt på motgångar eftersom de inte är klarar av att hantera starka känslor. De kan också bli rädda om någon säger till på skarpen eller blir arg. Barn är därför helt utelämnade till hur vuxna hanterar situationen. Var därför lugn och vänlig.

Ditt barn kanske blir ledsen och förstår att han/hon har gjort något fel. Ge då stöd genom att vara nära och trösta, och berätta att det andra barnet kanske gjorde sig illa och blev ledsen. Men lägg inte skuld på barnet.

Du kan t ex säga ”Jag förstår att Du blev glad när Du fick träffa Ludde”, eller ”jag tror att Du blev besviken när Du inte fick leksaken Du så gärna ville ha”.

Ta reda på vad barnet som har blivit bitet behöver. Trösta barnet om han/hon gråter eller har blivit rädd. Visa att Du förstår att det gör ont, blås på bitmärket och kyl eventuellt med något kallt.

Hur Du som vuxen kan hjälpa till beror lite på barnets ålder. För barn som är yngre än cirka tre år och ännu inte kan prata så bra kan det räcka att Du lyfter bort barnet och förklarar att det gör ont.

Barn från cirka tre år kan ofta göra sig förstådda och Du kan fråga vad som hände. Låt båda barnen berätta vad som har hänt och hur det känns. Ge inte färdiga lösningar. Fråga om de själva har förslag på någon lösning. Hur känns det för den andra? 

Hur kan barnen hjälpa varandra att bli glada igen?

Försök att sätta ord på och bekräfta barnets känslor, t ex ”Jag förstår att Du blev arg när han/hon tog spaden. Ska vi tillsammans försöka komma på vad Du kan säga när Du vill ha spaden ifred? Titta här, det finns fler spadar att leka med”.

Att tvinga ett barn att säga förlåt löser oftast inga konflikter på lång sikt. Risken är att barnet till slut säger förlåt för att få ett snabbt slut på situationen. Men kom ihåg att barn gör som vuxna. Barnet kommer att lära sig att säga förlåt om Du gör det i situationer där det har gått fel och någon kan behöva säga förlåt.

Prata gärna med det andra barnets föräldrar eller andra som har ansvar för barnet, även om det känns jobbigt. Berätta vad som har hänt och hur barnen reagerade och gjorde utan att värdera eller anklaga något av barnen.

Det är lätt att känna att man måste få sitt barn att sluta bita, speciellt om barnet biter andra personer. Det kan kännas bra att berätta att Ditt barn kan bitas men att Du finns nära Ditt barn för att det inte ska hända igen.

Ibland går det att se när barnet är på väg att bitas. Barn kan t ex få svårare att hejda impulser när de är trötta, hungriga, har ont eller vill vara ifred.

Ibland kanske inte Du är med när Ditt barn biter någon annan. Ta hjälp av personalen om det t ex händer på förskolan. De behöver hjälpa till för att barn inte ska bita varandra.

Personalen på förskolan har tystnadsplikt och får därför inte prata med andra föräldrar om Ditt barn.

Var fysiskt nära Ditt barn när han/hon leker med andra barn. Be personalen att inte lämna barnen ensamma när de leker eller vilar, om barnet går på förskolan eller i familjedaghem.

Några andra tips är att ge uppmärksamhet för det som är bra och som fungerar för barnet. Lägg inte så mycket uppmärksamhet på bitandet.

På längre sikt är det bra att hjälpa barnet att visa vad han/hon tänker och känner på andra sätt än att bitas.

Försök att då och då ge barnet all den uppmärksamhet som han/hon behöver, utan konkurrens från t ex ett yngre syskon.

De allra flesta barn lär sig genom vuxnas och andra barns reaktioner att inte bitas.

Kom ihåg att det är skillnad på att ”göra fel” och att ”vara dålig”. Ett barn kan göra fel när han/hon bits, men ska inte behöva höra att han/hon är dum eller dålig. Barn behöver vuxnas förståelse och hjälp att göra rätt.

Alla kan göra fel, men barn kan lära sig om vuxna visar hur man ska göra.  

Fortsätt att vara lugn mot Ditt barn även om han/hon fortsätter att bitas. Ge inte så mycket uppmärksamhet till själva bitandet, så länge ingen riskerar att skadas. Risker någon att skadas kan Du försöka förändra situationen genom att t ex distrahera barnet med en leksak eller genom att byta rum tillsammans.

Med barn som är cirka tre år och äldre kan Du prata om vad som har hänt. Gör det i så fall vid ett senare tillfälle, och när det är lugnt. Men lägg inte ansvaret på barnet.

Kontakta någon av dessa för att få stöd och för att lära Dig mer om varför barn biter:

Barnavårdscentral, BVC

Vårdcentral

Har barnet en funktionsnedsättning som utvecklingsstörning eller autism kan Du också kontakta en habiliteringsmottagning.

Du behöver inte göra något om bettet bara ger ett litet märke på huden. Tvätta med tvål och vatten om barnet får ett sår.

Ett barn som har blivit biten brukar inte behöva vård.

Kontakta en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om något av följande stämmer:

Såret börjar göra mer ont efter ett dygn eller om det blir rött, svullet eller börjar komma var

Bettet har gått igenom huden i ansiktet, på handen eller nära en led

Du behöver inte söka vård någon annanstans om det är stängt. Vänta tills den jouröppna mottagningen eller vårdcentralen öppnar.

Ring telefonnummer 1177 om Du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan Du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var Du kan söka vård.

Människan har inte stelkrampsbakterier i munnen. Du behöver därför inte kontrollera Ditt stelkrampsskydd om en människa har bitit Dig.

Prata med andra vuxna i barnets omgivning om Ditt barn blir biten av samma barn flera gånger. Prata med personalen på förskolan om Ditt barn blir biten där. Då kan Du fråga personalen om deras rutiner, t ex om barnen lämnas ensamma när de leker eller ska vila.

Dolda kostnader vid bostadsköp, så mycket extra kan det kosta

Att köpa bostad är en av livets största affärer. Men förutom lån och insats väntar “dolda kostnader” som snabbt summeras till hundratusentals kronor. Lågt räknat kan man nog behöva lägga undan minst 10% extra av bostadens värde vid köp av villa eller fritidshus, säger Hypotekets boendeekonom Claudia Wörmann.

Lagfarter, pantbrev och besiktningar. När Du köper bostad tillkommer det dolda utgifter som Du kanske inte räknat med.

Att köpa bostad är för de flesta den största affären i livet. Men förutom kontantinsats, lån och räntor väntar en rad extrautgifter som ofta underskattas. Det handlar om allt från stämpelskatter och avgifter till renoveringar, försäkringar och föreningskostnader.

Lågt räknat kan man nog behöva lägga undan minst 10% extra av bostadens värde vid köp av villa eller fritidshus, säger Hypotekets boendeekonom Claudia Wörmann till GP.

Hon menar att begreppet ”dolda kostnader” egentligen är missvisande, dold och dold, jag skulle snarare kalla det för tilläggskostnader som man kanske inte tänker på när man börjar kolla på att köpa bostad. Det kan vara att driftkostnaden för huset blir dyrare eftersom kalkylen var baserad på ett tvåmannahushåll och köparen ingår i ett femmannahushåll, eller att man underskattar renoveringskostnader, säger Wörmann.

En av de mest kännbara utgifterna är lagfarten. Den fungerar som ett bevis på att Du äger fastigheten och består av en stämpelskatt på 1,5% av köpesumman eller taxeringsvärdet, beroende på vilket som är högst, plus en avgift till Lantmäteriet på 825 kronor.

Vid ett husköp på tre miljoner kronor innebär det en extra kostnad på drygt 45 800 kronor.

Lagfart kan beskrivas som en dyr engångsskatt på fastigheten.

Det går förstås att diskutera varför det är så dyrt, 1,5% kan ju snabbt rassla i väg och bli väldigt mycket, särskilt efter att man betalat handpenning och kontantinsatser. Det är mycket pengar bara för att bevisa att man äger rättigheten till sitt hus, säger Claudia Wörmann.

Även pantbrev kan bli dyrt. Det är dokumentet som visar att fastigheten kan användas som säkerhet för lånet. Kostnaden ligger på 2% av lånebeloppet plus en avgift.

Pantbrevet är inte själva lånet, utan ett bevis till banken. Men det är ändå Du som köpare som får stå för kostnaden, säger Wörmann.

Många villor säljs med en befintlig besiktning, men det kan vara klokt att anlita en egen besiktningsman. En grundlig kontroll kostar ofta omkring 10 000 kronor.

Vill man även ha energideklaration eller andra mätningar tillkommer ytterligare avgifter.

Ofta tillkommer också renoveringskostnader direkt efter inflytt. Det kan röra sig om slipning av golv, målning eller större åtgärder som takreparationer.

Dolda kostnader är inte enbart ett problem för husköpare. Även den som köper bostadsrätt kan drabbas av oväntade utgifter.

Vid bostadsrättsköp är det viktigt att vara vaksam redan innan man kommer till lägenheten. Hur ser fasaden ut, taket, porten och källaren. Är det fräscht eller luktar det konstigt. För om det är låg standard på sådana saker kan det vara så att föreningen snart kommer höja avgiften för att finansiera upprustning, säger Wörmann.

Hon uppmanar köpare att alltid granska föreningens ekonomi noggrant. En låg månadsavgift kan låta attraktivt, men kan också dölja framtida avgiftshöjningar.

Det är lite speciellt. Jag skulle säga att man nog får räkna med mer potentiella utgifter än vid köp av lägenhet, men mindre än vid husköp, säger Claudia Wörmann, boendeekonom på Hypoteket.

Vaniljpannacotta med granatäpple

Populär dessert i vinterskrud. Krispiga granatäpplekärnor gnistrar fint på toppen.

10 portioner

3¾ gelatinblad

6¼ dl mellangrädde

625 gr Dreamy Dessert Kesella Dessertkvarg vanilj

3¾ dl granatäppelkärnor

Låt gelatinbladen ligga i kallt vatten 5 minuter. Koka upp grädden. Ta kastrullen från värmen och rör ner gelatinet så att det smälter. Blanda ner kvargen. Häll blandningen i  glas eller formar. Låt stå i kyl minst fyra timmar. Strö över granatäppelkärnor vid servering.

21 september

21 september är den 264e dagen på året i den gregorianska kalendern (265e under skottår). Det återstår 101 dagar av året.

Helgondagar

Aposteln Matteus helgondag

Nationaldagar

Armeniens nationaldag

Belizes nationaldag

Maltas nationaldag

Övrigt

Internationella fredsdagen

Namnsdagar

Nuvarande, Matteus

Föregående i bokstavsordning

Ellen, Namnet infördes 1986 på 14 april, men flyttades 1993 till dagens datum och 2001 till 18 augusti.

Elly, Namnet har nästan helt gått samma väg som Ellen, genom att 1986 införas på 14 april och 1993 flyttas till dagens datum. 2001 åtföljde det dock inte Ellen till 18 augusti, utan utgick.

Majbritt, Namnet infördes på dagens datum 1986, men utgick 1993.

Majlis, Namnet infördes på dagens datum 1986, men utgick 1993.

Matteus, Namnet har, till minne av evangelisten med detta namn funnits på dagens datum sedan gammalt och fanns där fram till 1993, då det flyttades till 18 oktober. 2001 återfördes det dock till dagens datum.

Föregående i kronologisk ordning

Före 1901, Matteus

1901–1985, Matteus

1986–1992, Matteus, Majbritt och Majlis

1993–2000, Ellen och Elly

Från 2001, Matteus

I föregående revideringar

1929–1949, Torolf

1950–1972, Eira

1973–1994, Gunlög

Händelser

480 före Kristus, Perserna plundrar Aten, vars invånare flyr till Salamis och Peloponnesos.

454, Romerske kejsaren Valentinianus III mördar Aëtius.

687, När påven Konon avlider utses Theodorus till motpåve.

1619, Alingsås får stadsprivilegium av Gustav II Adolf.

1676, Sedan Clemens X har avlidit den 22 april väljs Benedetto Odescalchi till påve och tar namnet Innocentius XI

1745, Karl Edvard Stuart, kallad Bonnie Prince Charlie och hans jakobitiska armé besegrar engelsmännen i slaget vid Prestonpans i Skottland.

1792, Det revolutionära nationalkonventet i Frankrike röstar igenom avskaffandet av monarkin.

1848, Det första baptistiska dopet genomförs i Sverige, i strid med konventikelplakatet. Samma kväll bildas Sveriges första baptistförsamling.

1860, Slaget vid Palikao där den allierade segern öppnar vägen för en invasion av Peking och sedermera seger i det andra opiumkriget.

1875, Henri Joseph Anastase Perrotin upptäcker asteroid 149 Medusa.

1921, En silo i Ludwigshafen am Rhein exploderar och 500–600 människor omkommer.

1937, J R R Tolkiens Bilbo, En hobbits äventyr publiceras.

1938, New England-orkanen 1938 blåser in mot land på Long Island och 500–700 människor mister livet.

1942, Boeing B-29 Superfortress gör sin första flygning. I Dunaivtsi i Ukraina inträffar ett terrordåd då nazister mördar 2 588 judiska medborgare. 1 000 judiska medborgare i Pidhajtsi blir sända av nazister till förintelselägret i Bełżec.

1957, Vid Håkon VIIs död efterträds han som kung av Norge av sin son Olav V.

1964, North American XB-70 Valkyrie gör sin första flygning.

1981, Belize blir självständigt från Storbritannien.

1993, Boris Jeltsin upplöser ryska parlamentet och högsta rådet. Det upplösta Högsta rådets styrelse förklarar ett upphörande av Jeltsins befogenhet, varefter vicepresidenten Aleksandr Rutskoj förklarar sig vara "tillförordnad president", svär presidenteden och sätter igång med att utse sina ministrar. Detta blir början på en militär konflikt mellan Jeltsins styrkor och Rutskojs anhängare.

1994, Första avsnittet av tv-serien Tre Kronor sänds.

1999, Jordbävningen i Chichi 1999. 2 400 människor omkommer.

2013, Terrordådet i Nairobi 2013. Ett köpcentrum belägras och flera tas som gisslan av Al-Shabab-anhängare. Minst 67 personer omkommer och 58 personer får vårdas på sjukhus. Bland offren finns bland annat den ghananske författaren Kofi Awoonor.

Födda

1452, Girolamo Savonarola, italiensk dominikanmunk och botpredikant

1559, Ludovico Cigoli, italiensk konstnär, målare

1640, Filip I av Orléans, fransk prins, yngre bror till Ludvig XIV av Frankrike

1705, Dick Turpin, brittisk stråtrövare

1765, Antoine-Augustin Renouard, fransk bibliograf

1779, Herman Wedel-Jarlsberg, norsk statsman, ståthållare i Norge

1784, Carl Thomas Mozart, son till Wolfgang Amadeus Mozart och Constanze Mozart

1792, Johann Peter Eckermann, tysk författare

1803, Axel Eurén, svensk präst, skolman och författare

1853, Heike Kamerlingh Onnes, nederländsk fysiker, mottagare av Nobelpriset i fysik 1913

1854, Karl Husberg, svensk ämbetsman och politiker

1866, Charles Nicolle, fransk bakteriolog, mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin 1928, H G Wells, brittisk science fiction-författare

1873, Papa Jack Laine, amerikansk musiker och orkesterledare

1874, Gustav Holst, brittisk tonsättare

1876, Mathias Taube, svensk skådespelare

1883, Hall S Lusk, amerikansk demokratisk politiker och jurist, senator (Oregon)

1884, Clarence Dill, amerikansk demokratisk politiker Olof Palme, svensk historiker

1892, Olof Ås, svensk inspicient och skådespelare

1895, Juan de la Cierva, spansk flygpionjär

1902, Luís Cernuda, spansk poet

1903, Preston Tucker, amerikansk företagare och bildesigner

1904, Birgit Chenon, svensk skådespelare

1905, Isa Quensel, svensk opera- och operettsångare (sopran), skådespelare och regissör

1909, Berta Hall, svensk skådespelare, Kwame Nkrumah, politiker från Ghana, landets förste president

1911, Clair Engle, amerikansk demokratisk politiker, senator (Kalifornien)

1912, Gösta Björling, svensk operasångare

1916, Marianne Aminoff, svensk skådespelare

1921, Sándor Kocsis, ungersk fotbollsspelare, Torsten L Lindström, svensk elektronikingenjör

1926, Donald A Glaser, amerikansk fysiker och neurobiolog, mottagare av Nobelpriset i fysik 1960, Noor Jehan, pakistansk sångare och skådespelare

1931, Larry Hagman, amerikansk skådespelare, Syukuro Manabe, japansk meteorolog och klimatforskare, mottagare av Nobelpriset i fysik 2021

1934, Leonard Cohen, kanadensisk sångare, låtskrivare, musiker och författare, David J Thouless, brittisk fysiker, mottagare av Nobelpriset i fysik 2016

1941, Ragnar Erlandsson, åländsk politiker (centerpartist)

1944, Steve Beshear, amerikansk politiker, guvernör i Kentucky, Hamilton Jordan, amerikansk politiker, statstjänsteman, idrottsledare, memoarförfattare och affärsman

1943, Jerry Bruckheimer, amerikansk film- och TV-producent

1946, Moritz Leuenberger, schweizisk politiker, president 2001

1947, Stephen King, amerikansk författare, framförallt skräckromaner

1950, Charles Clarke, brittisk politiker inom Labour Party, Bill Murray, amerikansk skådespelare

1951, Aslan Maschadov, tjetjensk militär och politiker, Tjetjeniens president

1954, Shinzo Abe, japansk politiker, premiärminister

1955, Candice Atherton, brittisk parlamentsledamot för Labour

1957, Ethan Coen, amerikansk filmmakare

1959, Dave Coulier, amerikansk komiker

1960, David James Elliott, kanadensisk skådespelare

1961, Nancy Travis, amerikansk skådespelare

1962, Rob Morrow, amerikansk skådespelare, Peter Åslin, svensk ishockeymålvakt

1965, Lars Eriksson, svensk fotbollsmålvakt, VM-brons och vinnare av Svenska Dagbladets guldmedalj 1994, David Wenham, australiensisk skådespelare

1967, Faith Hill, amerikansk country- och popsångare

1968, Ricki Lake, amerikansk programledare

1971, Luke Wilson, amerikansk skådespelare, Alfonso Ribeiro, amerikansk skådespelare

1972, Liam Gallagher, brittisk musiker, sångare i Oasis

1973, Edgars Rinkēvičs, lettisk politiker, president 2023–

1976, Carlo Fidanza, italiensk politiker

1978, Paulo Costanzo, kanadensisk skådespelare

1980, Autumn Reeser, amerikansk skådespelare, Kareena Kapoor, indisk skådespelare

1981, Nicole Richie, amerikansk skådespelare och sångare

1983, Maggie Grace, amerikansk skådespelare

1986, Lindsey Stirling, amerikansk violinist

1988, Bilawal Bhutto Zardari, pakistansk politiker

1989, Jason Derulo, amerikansk sångare

Avlidna

687, Konon, påve

1327, Edvard II, 43, kung av England och herre över Irland

1517, Dyveke Sigbritsdatter, älskarinna till Kristian II

1558, Karl V, 58, tysk-romersk kejsare

1568, Jöran Persson, Erik XIVs sekreterare och rådgivare

1576, Girolamo Cardano, 74, italiensk uppfinnare och matematiker

1643, Hong Taiji, 50, manchuisk monark, den förste kejsaren av Qingdynastin

1798, George Read, 65, amerikansk politiker

1821, Joseph Bradley Varnum, amerikansk politiker

1832, Sir Walter Scott, 61, brittisk författare

1860, Arthur Schopenhauer, 72, tysk filosof

1861, Virgil Earp, 62, amerikansk sheriff

1895, Viktor Rydberg, 66, svensk författare, ledamot av Svenska Akademien

1907, James H Lane, 74, amerikansk professor och general

1911, Ahmed Orabi, 70, egyptisk militär och politiker

1933, Kenji Miyazawa, 37, japansk poet och barnboksförfattare

1944, James E Ferguson, 73, amerikansk politiker, guvernör i Texas

1946, Miles Poindexter, 78, amerikansk politiker och jurist, senator för staten Washington

1948, Fredrik Adelborg, 61, svensk diplomat, militär, direktör, forskningsresande, donator och författare

1957, Håkon VII, 85, kung av Norge

1971, Bernardo Alberto Houssay, argentinsk fysiolog, mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin 1947

1976, Orlando Letelier, chilensk politiker och diplomat, Nils Nygren, svensk skådespelare

1982, Hovhannes Bagramjan, armenisk militär, marskalk av Sovjetunionen

1983, Gunnar Skoglund, svensk skådespelare, manusförfattare och regissör, Birgit Tengroth, svensk skådespelare och författare

1985, Nils Stolpe, finländsk militär och forstmästare

1987, Sven Andersson, socialdemokratisk politiker och statsråd, försvarsminister, Sveriges utrikesminister, Jaco Pastorius, amerikansk musiker, basist

1996, Henri Nouwen, nederländsk romersk-katolsk präst och författare

2002, Nils Bohlin, svensk flygingenjör, uppfinnare av trepunktsbilbältet, Angelo Buono Jr, amerikansk seriemördare

2007, Hallgeir Brenden, norsk längdskidåkare

2011, Troy Davis, amerikansk dömd brottsling, Paulette Dubost, 100, fransk skådespelare

2012, Sven Hassel, 95, dansk författare och före detta soldat i Wehrmacht

2019, Sigmund Jähn, 82, östtysk kosmonaut

2020, Arthur Ashkin, 98, amerikansk fysiker, mottagare av Nobelpriset i fysik 2018, Lars-Åke Lagrell, 80, svensk fotbollsledare och landshövding, Robert Freeman Smith, 89, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1983–1995 och 1997–1999

Rösta i kyrkovalet 8-21 september 2025

Sjörövarfisk

Lekande lätt fiskrätt. Det går förstås lika bra med färsk fisk.

Receptet gäller för 10 portioner

1 kg fryst sejfilé eller hoki

2 tsk salt

5 dl Kelda Bechamelsås

1 citron, finrivet skal och saft

3 dl riven ost

Potatismos:

2½ kg mjölig potatis

5 dl standardmjölk, varm 

3 msk smör- och rapsolja

2 tsk salt

½ tsk svartpeppar

Tina fisken. Sätt ugnen på 225° eller 200° varmluft. Skala och skiva potatisen till moset. Koka potatisen mjuk i lättsaltat vatten, cirka 10 minuter. Häll av vattnet och mosa potatisen med en stöt direkt i kastrullen. Rör ner mjölk, lite i taget, smör- och rapsolja, salt och peppar. Rör moset luftigt med en ballong- eller elvisp. Lägg fisken i en ugnssäker form. Krydda den med salt. Klicka moset runt fisken. Blanda såsen med citronskalet och smaka av med saften. Häll såsen över fisken. Strö över osten. Gratinera i mitten av ugnen cirka 25 minuter.

AI kan skapa en ny våg av utbrändhet

Utbrändhet kostar företag miljardbelopp varje år. Samtidigt pekar nya studier på att artificiell intelligens kan spela en avgörande roll för att minska stress och avlasta medarbetare. Men frågan är om AI verkligen minskar stress, eller om tekniken i själva verket riskerar att spä på problemen.

Världshälsoorganisationen klassar utbrändhet som ett arbetsrelaterat fenomen. Det är inte bara en personlig tragedi utan också en dyr historia för både arbetsgivare och länder. 

2022 betalade Försäkringskassan ut 39,5 miljarder kronor i sjukpenning. Den största andelen, 42%, gick till människor med stressrelaterad psykisk ohälsa. 

Det innebär att psykisk ohälsa det året kostade Sverige 16,6 miljarder i just denna del.

Enligt en rapport från Skandia är dock samhällsnotan bra mycket större än så: 

Direkta kostnader för hälsosystemet, 84 miljarder kronor

Direkta kostnader för sociala ersättningar, 111 miljarder kronor

Indirekta kostnader på arbetsmarknaden, 124 miljarder kronor

Samtidigt visar en amerikansk studie från 2025 att utbrändhet kostar amerikanska företag mellan 4 000 och 21 000 dollar per anställd och år. För ett företag med 1 000 anställda kan det innebära upp till fem miljoner dollar i förluster årligen.

För att möta problemet vänder sig allt fler företag till AI-verktyg som ChatGPT och Copilot. 

De används för att automatisera repetitiva uppgifter, sammanfatta information och stötta i projektledning. En global studie från University of Melbourne och KPMG, där 32 000 arbetstagare i 47 länder deltog, visar att 58% av de anställda redan använder AI på jobbet. En tredjedel gör det varje vecka eller dagligen.

AI kan vara en väldigt hjälpsam följeslagare, säger Dr. Jenna Glover, Chief Clinical Officer på Headspace, till CNBC Make It. Hon beskriver tekniken som ett sätt att minska kognitiv belastning och skapa balans i arbetsuppgifter.

Flera undersökningar pekar på konkreta resultat. En studie från februari 2025 med 200 IT-anställda visade att införandet av AI minskade den känslomässiga utmattningen med 25%. Dessutom kunde systemen identifiera 30% av medarbetarna som riskerade utbrändhet, vilket gav arbetsgivare en chans att sätta in tidiga insatser.

Francis Hellyer, vd för AI-baserade Tickadoo, menar att tekniken kan minska stress genom att ge personliga påminnelser, föreslå pauser och jämna ut arbetsbelastningen i team.

Det är inte bara en färdighetsuppgradering, det är en reinvention. Om människor är villiga att göra arbetet kan det vara vår tids största möjlighet, säger hon till CNBC. 

Men, AI är inte en självklar räddning. Nya siffror från Quantum Workplace visar att 45% av alla amerikanska arbetstagare som ofta använder AI faktiskt har högre risk att drabbas av utbrändhet jämfört med dem som sällan eller aldrig använder tekniken.

Enligt Stokes kan det vara utmattande att använda AI hela arbetsdagen: 

Att använda AI-verktyg under en hel arbetsdag kan kännas som att tillbringa nio timmar på gymmet

Jenna Glover varnar för att AI i många fall riskerar att öka arbetsbördan istället för att minska den: 

Istället för att lätta på belastningen, skapar det egentligen bara utrymme för mer att läggas på Ditt bord, säger hon. 

Samtidigt finns en utmaning i att inte alla anställda är vana vid AI, vilket kan skapa ytterligare stress och en känsla av press.

Frågan blir därför inte bara hur AI kan användas för att effektivisera arbetet, utan också hur arbetsgivare kan säkerställa att tekniken faktiskt leder till mindre, och inte mer, utmattning. 

Mazarintårta

Mazarintårta, en sagolik tårta att bjuda på till fikat. En härlig botten med mycket smak från mandelmassa. Toppad med vaniljgrädde, färska jordgubbar, mynta och rostad mandel. Denna vackra tårta är perfekt att bjuda på till midsommar och till sommarens alla kalas.

14 bitar

350 gr mandelmassa

175 gr smör, rumsvarmt

3½ ägg

⅗ dl vetemjöl

Garnering:

2⅓ dl vispgrädde

1⅙ dl Dreamy Dessert Klassisk vaniljsås

Cirka 583⅓ gr färska bär

29⅙ gr rostade mandelspån

Färsk mynta

Sätt ugnen på 175° eller 160° varmluft. Riv mandelmassan. Vispa smör och mandelmassa krämigt. Rör ner äggen ett i taget. Vänd ner mjölet. Häll smeten i en smord och bröad form med löstagbar kant, cirka 24 cm i diameter. Grädda kakan i mitten av ugnen cirka 25 minuter. Låt svalna. Vispa grädden och blanda med vaniljsåsen. Bred ut vaniljgrädden på mazarinkakan. Garnera med färska jordgubbar, mandelspån och myntablad.

Grattis Göran på Din 85 årsdag

 

Grattis Emma på Din 52 årsdag

 

                                          Spårvagnshållplatsen Hammarby år 1948

Stationen bytte namn till Skärmarbrink 1958.

Kvarteret Barkborren längs Palandergatan till höger.

Regeringen sviker pensionärer. Hur har dem tänkt

Skattesänkningen som regeringen planerar för 2026 innebär lättnader för många löntagare och pensionärer i Sverige. Däremot omfattas inte de med de allra lägsta inkomsterna.

Skattesänkningen blir inga tusenlappar för någon pensionär, de flesta får som mest någon hundralapp i månaden. Men om våra uträkningar stämmer så är det var femte till var fjärde pensionär som inte får någon skattesänkning alls.

SPF Seniorerna och SKPF Pensionärerna har tillsammans gjort en genomgång av Regeringens planer för höstbudgeten.

Då såg vi något som fick oss att fundera på hur det egentligen är tänkt.

Pensionsmyndighetens statistik visar att var fjärde pensionär hade en pensionsinkomst under 180 031 kronor under 2024, vilket motsvarar 15 025 kronor i månaden. I beloppet räknas även tjänstepensionen in.

Eftersom pensionerna inte har ökat nämnvärt sedan dess beräknas motsvarande nivå för 2026 ligga runt 16 000 kronor i månaden.

Utöver detta finns det över 100 000 personer i Sverige som ännu inte fyllt 67 år men redan tagit ut pension. De omfattas inte av det förhöjda grundavdraget och går därmed också miste om skattesänkningen.

Att det finns en åldersgräns för skattesänkningarna på 67 år har inte heller varit särskilt tydligt från Regeringen, säger Anna Eriksson.

Vi befarar att hundratusentals pensionärer därmed inte kommer få del av den skattesänkning som utlovas från Regeringen.

Skattesänkningen är utformad utifrån lönenivåer och arbetsmarknadens förutsättningar, vilket i praktiken innebär att personer med de allra lägsta pensionerna och inkomsterna lämnas utanför.

Istället skulle man kunna nå den här gruppen äldre med lättnader genom att exempelvis höja taket i bostadstillägget, som legat still sedan 2022 trots att bostadskostnaderna stigit.