Vi kan inte vara stolta över allt som hänt oss, men vi behöver öva oss i att vara stolta över de vi är och det vi tagit oss igenom. Det kan låta konstigt, men riktig styrka är att erkänna sin svaghet och att våga misslyckas.
Vad stoppar mig från att vara stolt över mig själv idag?
Det finns ett ordspråk som säger att, "när en dörr stängs så öppnas alltid en annan". De betyder att när någonting förändras eller tar slut i våra liv, så är det samtidigt början på någonting nytt.
Vilken förändring i mitt liv har lett till något bra?
Kollegan bredvid sörplar i sig kaffet, biter av ett äpple och knappar på tangentbordet, Du är inte ensam om att vara känslig för ljud. Men ibland innebär ljudöverkänslighet att Du känner ett så starkt obehag att Du inte kan hantera det. Då kan Du vara drabbad av misofoni.
Misofoni är ett tillstånd som innebär att den drabbade reagerar starkt på vissa ljud, som t ex gäspande, smaskande eller knappande på tangentbord.
Misofoni innebär inte en överkänslighet mot ljud generellt och det har inte heller med ljudvolym att göra. Det handlar om vissa specifika och ofta vanliga ljud, ljud som andra människor i regel inte lägger märke till.
Ljuden kan vara så triggande att den som är drabbad begränsar sitt liv och undviker att umgås med andra, vilket kan ge nedstämdhet som följd. Det saknas fortfarande mycket forskning kring misofoni, därför vet vi varken hur vanligt det är eller varför vissa drabbas.
Exakt vilka ljud som som triggar kan variera från person till person, men utmärkande triggers för misofoni är upprepande ljud, som t ex tuggande. Ljuden går inte att ignorera för den som är drabbad.
Det är mycket svårt för den drabbade att skifta fokus från ljudet samtidigt som känslor av obehag eller irrationell ilska uppstår. Ibland kan man till och med få fysiska reaktioner av stark ångest.
Vanliga triggande ljud vid misofoni är:
Gäspningar
Flåsande
Harklingar
Tuggande
Smaskande
Knappande på tangentbord
Knäckande fingerleder
Hostande
Sörplande
Smackande
Nysningar
Snytningar
Tickandet från en klocka
Det saknas fortfarande mycket forskningsunderlag kring misofoni och det är ännu inte en egen diagnos. Därför saknas också diagnostiska kriterier för att kunna fastställa om Du lider av misofoni. En möjlig behandling är KBT, kognitiv beteendeterapi, som bland annat används vid behandling av fobier.
Råd till Dig som är ljudöverkänslig
Berätta
Att berätta för andra vilka ljud som triggar Dig och hur de får Dig att må kan leda till ökad förståelse från andra
Distrahera
Använd hörlurar med musik eller vitt brus (white noise) för att distrahera från de triggande ljuden
Behandla
KBT-behandling, där Du gradvis och under kontrollerade former exponeras för triggers, kan hjälpa
Om vardagliga ljud begränsar Ditt dagliga liv, om Du känner Dig nedstämd eller om Dina reaktioner på ljud påverkar Dina nära relationer, kan Du kontakta Din läkare.
Sköldkörtelproblem kan ofta komma smygande under flera år och göra Dig gradvis mera trött, frusen och nedstämd. Problemen är vanliga hos kvinnor från medelåldern och uppåt.
Hypotyreos är en sjukdom som beror på att sköldkörteln producerar för liten mängd hormoner. Det kan göra att Du känner Dig trött, frusen och nedstämd. Du kan också känna att Du har mindre ork och att Du har svårare att koncentrera Dig.
I början, när nivåerna av sköldkörtelhormon bara är lite lägre än normalt är symtomen mildare. Sjukdomen kommer smygande, ofta under flera år, och det är lätt att missa diagnosen. Med tiden sjunker hormonnivåerna ytterligare, vilket ger fler symtom.
Det kan t ex vara:
Tunnare hår
Lätt viktuppgång
Sänkt aptit
Kall och torr hud
Förstoppning
Yrsel
Muskelvärk
Stela leder
Minnessvårigheter
Låga sköldkörtelhormoner går att upptäcka med ett vanligt blodprov, och det är vanligt att kontrollera nivån i samband med en hälsokontroll.
Var försiktig med mat och dryck i utlandet, och tänk på handhygien.
När man reser utomlands är det viktigt att tänka på hur maten är tillagad och om frukt och grönsaker uppfyller hygienkrav för att minska risk för sjukdom.
Både barn och gravida behöver äta förhållandevis ofta och de behöver näringsriktig mat. Till barn ska rent dricksvatten alltid finnas till hands. Även om varm och nylagad mat är lättillgänglig accepterar inte alla barn nya maträtter. Det kan därför vara bra med reservproviant, till exempel kexpaket och bananer som är hygieniskt förpackade och brukar vara lätt att få tag på.
Mag- och tarminfektioner förebyggs genom god livsmedels- och dricksvattenhygien (”boil it, peel it or leave it”) och genom att tvätta händerna före måltid. Detta är särskilt viktigt för gravida kvinnor eftersom diarré kan framkalla sammandragningar under hela graviditeten. Att borsta tänderna i kokt vatten eller flaskvatten rekommenderas för alla och är särskilt viktigt för barn som ofta sväljer tandborstvattnet. Frukt ska skalas, vatten ska kokas eller ha motsvarande kvalitet och isbitar av vatten med bristfällig kvalitet ska inte användas. Spädbarn bör ammas om möjligt. När man reser är det mycket lättare att amma än att hålla flaskor rena och blanda modersmjölksersättning på ett hygieniskt sätt. Leksaker och andra saker som små barn stoppar i munnen ska kunna tvättas eller desinficeras. Barn som tycker om att dricka av badvattnet kan duscha istället.
Andra råd som kan vara värdefulla:
Var noga med att kyckling, kött, hamburgare eller annan mat som är gjort av färs är ordentligt genomstekt eller genomkokt
Var noga med att rengöra och diska köksredskap som kan ha kommit i kontakt med förorenat mat innan redskapen används till annat
Undvik opastöriserad mjölk och mejeriprodukter
Rengör frukt och grönsaker noga i rent vatten
Var noga med att tvätta händerna före matlagning och måltider, efter kontakt med djur och efter toalettbesök
Använd alkoholbaserad handdesinfektion om det inte finns tvål och vatten tillgänglig
Gå inte barfota på andra ställen än på stranden
Rengör noggrant små och stora sår. I tropiska och subtropiska områden är det större risk att sjukdomar kan överföras från fuktig jord
Löst sittande kläder av naturfiber blir mindre varma och svettiga jämfört med kläder av syntetiskt material. Heltäckande kläder skyddar även mot skadliga solstrålar och myggbett
Om man reser till områden där hygienen är dålig är det viktigt att försöka undvika råa grönsaker, sallad, glass som inte är förpackad och frukt som inte går att skalas. Även råa och löskokta ägg samt rätter gjorda på råa ägg t ex majonnäs, parfait och vissa desserter bör undvikas. Undvik vatten som inte säljs på flaska.
Toxoplasmos är en sjukdom som bland annat kan spridas via kattavföring och kan skada fostret. Har man tidigare haft en infektion med toxoplasmos har man så kallade antikroppar mot sjukdomen, och man kan inte smittas igen. Är man gravid och ska resa är det viktigt att undvika rått kött eller kött som inte har tillagats tillräckligt länge. Det är även viktigt att grönsaker och frukt är väl sköljda och att man undgår kontakt med katt.
Turistdiarré drabbar oftare barn och är allvarligare än hos vuxna. Små barn kan bli uttorkade på bara några timmar. Den viktigaste behandlingen är rikligt med vätska, t ex sötat te, risavkok, saft eller avslagen läsk uppblandad med vatten. Även vid kräkningar kan den sjuke behålla en del av den tillförda vätskan om den ges långsamt med tesked. Pulver för oral vätskeersättning (ORS) med salt och socker i rätt mängder finns att köpa. Det blandas ut med vatten och är en utmärkt behandling i kombination med valfri mat. Salt och socker kan också tillföras i form av salta kex, kalium i form av bananer och vätska som rent vatten. Det stämmer att Coca Cola inte innehåller mikroorganismer men det är ett missförstånd att det skulle vara en bra behandling mot diarré. Både juice och läsk innehåller så mycket socker att de utan utspädning kan förvärra diarrén. Spädbarn med kraftig diarré bör undersökas av läkare inom ett dygn. Andra bör uppsöka läkare om de har blodiga diarréer eller om de har haft diarré med feber i mer än två till tre dagar.
Atopisk dermatit påverkar hela livet för den som är drabbad. Självförtroende, sömn, arbete och studier är bara några av de delar av livet som kan hämmas av klådan. Men för de med måttlig till svår atopisk dermatit finns nu flera nya behandlingsmetoder som kan ge nytt hopp.
Atopisk dermatit, även kallat atopiskt eksem, är en kronisk inflammatorisk hudsjukdom. Sjukdomens kännetecken är torr hud, intensiv klåda och återkommande eksemskador i huden. Eksemskadorna ses som rodnad hud, förhårdnader, vätskande och eventuellt blödande utslag och skorpbildning. Exakt hur sjukdomen ter sig kan variera mellan olika personer då svårighetsgraden är helt individuell.
Atopiskt eksem debuterar vanligen i spädbarnsåldern eller barndomen och kan hålla i sig under tonåren eller vuxen ålder. Cirka 10% av vuxna och 25% av barn och ungdomar i Sverige är drabbade av atopisk dermatit.
Klådan är det som många av de drabbade upplever som särskilt påfrestande. Den kan vara så svår att den stör sömnen och ger upphov till koncentrationssvårigheter. Att klia sig kan skada huden och göra eksemet än värre, vilket i sin tur leder till att det kliar ännu mer.
Den exakta orsaken till atopisk dermatit och vad som gör att den utvecklas vet man inte idag. Man känner dock till två mekanismer som beskrivs som drivkraften bakom sjukdomen, skada i hudbarriären och inflammation i huden.
En skada i hudytan gör det lättare för främmande ämnen eller smittämnen som bakterier eller virus att tränga in i huden. När det sker aktiveras immunförsvaret och det frisätts ämnen som ger inflammation. Ett exempel på sådana proinflammatoriska ämnen är så kallade cytokiner. Cytokinerna ökar inflammationsprocessen, och det leder vidare till en ytterligare skada i hudbarriären. Därefter blir det ännu lättare för främmande ämnen att ta sig in i huden, och så är cirkeln med hudskada och inflammation i gång.
Cirka var tredje vuxen med atopisk dermatit har måttlig till svår sjukdom. Svår atopisk dermatit kännetecknas av symtom som torr hud, ihållande klåda, utbredd rodnad, hudeksem/hudutslag, signifikant förtjockning av huden, blödning, skorpbildning och missfärgning.
Uppskattning av sjukdomens svårighetsgrad görs av sjukvårdspersonal i form av skattningsskalor. Patienten, eller patientens föräldrar när det rör sig om barn, kompletterar bedömningen med en skattning av klåda och sömnförlust under den senaste veckan.
Hur besvärliga en person upplever sina eksem kan bero på var på kroppen utslagen sitter. Någon som har ett arbete där man använder sina händer i stor utsträckning, och personen har eksem just på händerna, kan uppleva sjukdomen som väldigt svår, även om det inte finns så mycket utslag på resten av kroppen. Personer med eksem i ansiktet kanske lider mer av sin sjukdom än den som har utslagen dolda under kläderna.
Måttlig till svår atopisk dermatit hos vuxna kan påverka och begränsa livet och livskvaliteten. Ibland kan hudsjukdomen leda till behov av inläggning på sjukhus och sjukskrivningar. Att hela tiden leva med torr hud och klåda är psykiskt påfrestande. Det kan leda till sömnsvårigheter, depression eller känsla av att vara obekväm i sociala sammanhang. Många ungdomar och vuxna med atopisk dermatit beskriver också att hudsjukdomen påverkar deras självförtroende och försvårar intima relationer.
En studie på vuxna personer med måttlig till svår atopiskt dermatit visade att de flesta upplevde att de besvärades av klåda dagligen, hos många så mycket som 18 timmar per dag. Många hade också besvär med blödande, sprickande och vätskande torr hud.
Utslagen vid atopisk dermatit kan leda till begränsningar i både yrkesval och fritidsaktiviteter. Eksemen kan förvärras i miljöer med damm, smuts, torr luft och kyla. Även fysiskt tunga arbeten där man svettas mycket och psykiskt stressande jobb kan påverka sjukdomen negativt.
Vid behandling av atopisk dermatit talar man ofta om en behandlingstrappa. Ju svårare sjukdom desto högre upp i trappan behöver man gå för att få tillräcklig effekt av behandlingen.
Det första steget i behandlingen är att undervisa patienten om sjukdomen. Här går man igenom saker som kan trigga eksemet, och hur man kan undvika dessa triggers. På detta första trappsteg i behandlingen ingår också att smörja huden dagligen med mjukgörande kräm eller salva.
Det andra steget i behandlingstrappan är kortisonkrämer eller kortisonsalvor. Kortisonpreparaten som smörjs i huden delas in i grupper från I till IV beroende på styrka. Ju starkare preparat desto större effekt. Men starkare preparat innebär också en större risk för biverkningar, som t ex tunn eller skör hud. I det här behandlingssteget finns också lokala kortisonfria krämer, antibiotikabehandling respektive medicinska bad.
På det tredje trappsteget i behandlingstrappan kan patienter med måttlig till svår atopisk dermatit få mer avancerad kortisonbehandling. Patienten kan också behöva medicinsk ljusbehandling med UVB eller kombinationen UVA/UVB 2–3 gånger i veckan under en kur på 6–10 veckor.
Det fjärde och sista steget i trappan är för de patienter som har de svåraste formerna av atopisk dermatit. Vid måttlig till svår atopiskt dermatit där avancerad kortisonbehandling och ljusbehandling inte hjälpt kan det bli aktuellt med så kallad systembehandling (immunmodulerande), biologisk behandling, syntetiska molekyler samt eventuell sjukhusinläggning. I de här fallen är det endast erfarna hudläkare som ordinerar behandlingen.
Måttlig till svår atopisk dermatit kan behöva behandlas med systembehandling för att kontrollera sjukdomen. Systembehandlingar kan ges som tabletter eller i form av injektioner i huden. De är läkemedel som hämmar inflammationsceller i huden och dämpar immunförsvaret.
Biologiska läkemedel kan liknas vid antikroppar som blockerar viktiga nyckelsubstanser vid atopiskt eksem. Läkemedlen benämns som biologiska för att deras aktiva substans har producerats, eller renats fram ur, material av biologiskt ursprung (levande celler eller vävnad). Denna behandling fungerar genom att påverka inflammationen och hudbarriären och kan förbättra symtom som klåda och störd sömn. Studier visar också att patienter som använder läkemedlet rapporterar minskad ångest och minskade depressionssymtom.
Syntetiska molekyler, även kallat JAK-hämmare, tas som tabletter och verkar liksom biologiska läkemedel genom att blockera inflammationen vid atopiskt eksem. JAK är en förkortning för ett enzym som heter januskinas. Om JAK hämmas minskar bildningen av de inflammatoriska ämnena cytokiner. Inflammationen och klådan minskar och hudskadorna läker bättre.
Patientorganisationen Atopikerna publicerade hösten 2022 en rapport kring hur väl vi i Sverige når målen för god behandling, god livskvalitet och bra uppföljning för individer med atopisk dermatit.
I sin rapport efterfrågar Atopikerna en mer grundlig och strukturerad patientutbildning, och att fler patienter erbjuds till exempel eksemskola. En patient som är kunnig kring sin egen sjukdom, och vad som kan försämra eller förbättra den, har mycket bättre förutsättningar att kunna ta god hand om sig själv mellan besöken i vården. På så sätt blir också resultatet av behandlingen mycket bättre.
En skriftlig och individuell behandlingsplan lyfts fram i rapporten som något mycket värdefullt i vården vid atopiskt eksem. I en sådan behandlingsplan kan man ange hur nuvarande status för hudsjukdomen är, och vilka kortsiktiga och långsiktiga mål patienten har med sin behandling. Här antecknas också vilken behandling som är insatt, och hur och när effekten ska följas upp. I Atopikernas medlemsenkät angav 65 procent av de svarande att de upplevde att vården är dålig eller mycket dålig på att erbjuda en sådan skriftlig behandlingsplan.
Atopikerna understryker också i sin rapport vikten av att de med svårare fall av atopiskt eksem får behandling som är planerad och samordnad av en hudspecialist. Överläkare Åke Svensson vid Skånes universitetssjukhus och hudklinik i Malmö är en av Sveriges främsta experter inom atopiskt eksem och säger i rapporten: ”Patienter med lindrigt atopiskt eksem är oftast hyfsat behandlade. Tyvärr är det svårare fall som ofta inte blir rätt behandlade. Atopiskt eksem är en drabbande sjukdom, faktum är att de som har milt till måttligt atopiskt eksem ligger i linje med de personer som har insulinkrävande diabetes vad det gäller påverkan på livet. Många förstår inte detta! Och patienter ska inte behöva åka landet runt för att få kvalificerad vård”.
Det pågår just nu ett arbete på Läkemedelsverket där man ser över behandlingen vid atopiskt eksem. När arbetet är färdigställt under 2023 kommer rekommendationerna innehålla plan för den medicinska behandlingen, men också beröra andra aspekter av livet med atopiskt eksem, som diagnostik och omhändertagande.
Elpriserna rör sig bara marginellt från låga nivåer under måndagen, trots att flera kärnkraftsreaktorer står stilla.
I elområde 4 kommer elen att kosta 3,4 öre per kWh, och i elområde 3 hamnar priset på 1,9 öre. Under söndagen låg priserna på 4,7 respektive 1,2 öre per kWh.
I elområde 1 och 2 byts minuspriserna under söndagen på minus 0,3 öre mot 0,5 öre per kWh på måndagen.
Både Forsmark 1 och Forsmark 2, liksom kärnkraftverket i Oskarshamn, är ur drift för tillfället för kortare eller längre reparationsstopp.
Säljs inte två sparvar för en kopparslant
Men ingen av dem faller till marken utan att Er fader vet om det
Matt 10:29
Ett visst problem breder allt mer ut sig i samhället och påverkar många på ett negativt sätt.
Det är buller som rapporteras vara ett växande folkhälsoproblem. Detta kan, förutom göra oss hörselskadade, även vara en orsak till stress, sömnproblem och hjärt- och kärlsjukdomar. Sannolikt även fetma och diabetes typ 2.
Trots detta väljer Sverige att gå emot WHOs rekommendation att sänka riktnivåerna för högsta tillåtna buller. Här har vi i stället höjt den övre gränsen, säger Göran Pershagen, överläkare och professor vid Karolinska institutet, som forskar om bullrets skadliga inverkan på människor.
Han konstaterar att hörselskador kan orsakas av riktigt starka, plötsliga ljudtoppar som pistolskott eller fyrverkerier. Men minst lika farligt för oss är buller som inte är så starkt men som vi utsätts för under långa perioder.
Det orsakar stress, sömnsvårigheter och i förlängningen kan det ge oss högt blodtryck och olika typer av hjärt- och kärlsjukdomar, övervikt och fetma samt diabetes typ 2. Vi kan mäta högre nivåer av kortisol, som är ett stresshormon, hos personer som utsätts för buller. Buller under sömnen vänjer vi oss aldrig vid. Dagtid kan vi lära oss att tolerera det ständiga oljudet, men det betyder inte att det är ofarligt då heller.
Enligt Göran Pershagen visar forskningen att buller är ännu skadligare än vad vi tidigare trott och det skapar både enskilt lidande och stora samhällskostnader.
Här är några tips på vad man själv kan göra för att undvika buller:
Om det är möjligt, undvik att bosätta Dig på ställen där det är väldigt bullrigt
Bullerisolera bostadens fönster med tjockare glas. Kommunen fönsterbyten i vissa städer
Ha Ditt sovrum på den tystare sidan av bostaden
Köp hushållsmaskiner som är lågbullrande
Använd lågbullrande däck till bilen
Sov med öronproppar för att minska exponeringen av buller
Använd hörselkåpor om du arbetar i en bullrig miljö
Lyssna inte på musik i lurar mer än högst två timmar i sträck, öka ljudvolymen om Du vistas i bullriga miljöer
Undvik att stå närmast högtalaren vid konserter
Mät bullernivåerna hemma och på jobbet, så kan Du enkelt få kontroll på om Du lever Ditt liv i en acceptabel bullernivå. Ett exempel på en app som kan användas till detta är Arbetsmiljöverkets app Buller.
28 maj är den 148e dagen på året i den gregorianska kalendern (149e under skottår). Det återstår 217 dagar av året.
Nationaldagar
Azerbajdzjan Azerbajdzjan (till minne av självständigheten från Ryssland 1918)
Etiopien Etiopien Dagen då Derg föll (till minne av att militärjuntan Derg föll denna dag 1991)
Nepal Nepal (till minne av grundandet av republiken 2008)
Namnsdagar
Nuvarande, Ingeborg och Borghild
Föregående i bokstavsordning
Borghild, Namnet infördes 1986 på 19 oktober. 1993 flyttades det till dagens datum och har funnits där sedan dess.
Germanus, Namnet fanns, till minne av en biskop i Paris på 400-talet, som sedermera blev helgon och har fått Parisstadsdelen Saint Germain uppkallad efter sig, på dagens datum före 1898, då det ersattes av Ingeborg.
Germund, Namnet förekom under 1600-talet både på dagens datum och på 31 juli, men utgick sedan. 1901 infördes det på 19 juni och har funnits där sedan dess.
Ingeborg, Namnet infördes på dagens datum 1898, för att hedra den danska prinsessan Ingeborg, som gifte sig med den svenske prinsen Carl året före. Namnet har funnits på dagens datum sedan dess.
Ingabritt, Namnet infördes på dagens datum 1986, men utgick 1993.
Ingbritt, Namnet har gått samma väg som Ingabritt, genom att införas på dagens datum 1986, men utgå 1993.
Föregående i kronologisk ordning
Före 1898, Germanus och Germund
1898–1900, Ingeborg
1901–1985, Ingeborg
1986–1992, Ingeborg, Ingabritt och Ingbritt
1993–2000, Ingeborg och Borghild
Från 2001, Ingeborg och Borghild
I föregående i revideringar
1929, Alma
1950, Alma
1964, Alma
1973, Alma
1989, Alma
1995, Alma
2000, Alma
2005, Alma
2010, Alma
2015, Alma
2020, Alma
Händelser
585 före Kristus, Medan kung Alyattes II av Lydien bekämpar den mediske kungen Kyaxares i slaget vid Halys inträffar en solförmörkelse (som filosofen Thales från Miletos har förutspått). Den leder till att de stridande avbryter slaget och ingår vapenvila och att slaget även blir känt som Solförmörkelseslaget. Eftersom man astronomiskt än idag kan räkna ut att solförmörkelsen inträffade detta datum blir denna dag ett så kallat kardinaldatum, utifrån vilket man idag kan beräkna tidpunkt för andra händelser vid samma tid (till exempel utifrån uppgifter om att de inträffade ”si och så länge efter solförmörkelsen”).
640, Efter att påvestolen har stått tom i ett och ett halvt år väljs Severinus till påve. Han avlider dock redan två månader senare och efterträds då av Johannes IV.
1588, Under ledning av hertig Alonso av Medina Sidonia avseglar den så kallade spanska armadan från Lissabon. Armadan, som består av 151 fartyg, är den dittills största i världshistorien och syftet är att invadera England och avsätta drottning Elisabet I, för att göra slut på den engelska inblandningen i Spanska Nederländerna och de engelska kaperierna av spanska fartyg på Atlanten.
1810, Under bevistandet av exercis på Kvidinge hed i Skåne drabbas den nyvalde svenske kronprinsen Karl August av slaganfall, faller av sin häst, och avlider. Mycket snart börjar det dock cirkulera rykten om att riksmarskalken Axel von Fersen ska ha förgiftat honom, för att försöka bereda plats åt den avsatte Gustav IV Adolfs son Gustav i den svenska tronföljden. Detta leder till att riksmarskalken blir lynchad till döds under Karl Augusts begravning i Stockholm den 20 juni och att man tvingas inkalla en riksdag i Örebro, för att välja en ny svensk kronprins. I augusti väljs därmed den franske marskalken Jean Bernadotte till ny kronprins.
1937, Golden Gate-bron i San Francisco på amerikanska västkusten invigs. Bron, som korsar Golden Gate-sundet har tagit fyra år att bygga och är med sina 2 150 meter världens längsta hängbro, vilket den förblir till 1964. Än idag är den ett av San Franciscos mest kända landmärken.
1871, Slutet av Pariskommunen i Frankrike.
1920, I Stockholms rådhusrätt avkunnas den sista dödsdomen i svensk kriminalhistoria mot Mohammed Beck Hadjetlaché. Den ändras senare av Svea Hovrätt till livstids fängelse (dödsstraffet avskaffas ur strafflagen 1921).
1945, Den amerikanske politikern och propagandisten William Joyce blir tillfångatagen av brittiska trupper i Flensburg i Tyskland. Han har under andra världskriget under pseudonymen Lord Haw-Haw sänt propagandaradio till Storbritannien från Tyskland och blir därmed ställd inför rätta för förräderi. Han döms sedermera till döden och avrättas den 3 januari 1946, men domen blir kontroversiell, då den irländsk-amerikanske Joyce förvärvat medborgarskap i Storbritannien på svaga grunder, och då brittisk rätt förutsätter medborgarskap för att döma för förräderi.
1961, Den brittiske juristen Peter Benenson publicerar artikeln ”The Forgotten Prisoners” i nyhetstidningen The Observer, där han tar upp ett fall med två portugisiska studenter, som har blivit fängslade efter att ha skålat för friheten. Artikeln får stor respons från läsare, som börjar granska övergrepp mot de mänskliga rättigheterna på flera håll i världen och leder till att organisationen Amnesty International grundas senare samma år, vilken än idag arbetar för befriandet av politiska fångar.
1987, Västtyske Mathias Rust landar med ett litet Cessnaflygplan på en bro nära Röda torget i Moskva, dit han har flugit samma dag från Helsingfors. Han har lyckats flyga till hjärtat av den sovjetiska supermakten genom att kringgå det eftersatta sovjetiska flygförsvaret, men vad han vill uppnå med flygningen är oklart. När han landar arresteras han av KGB och får sitta ett och ett halvt år i sovjetiskt fängelse. Sovjetledaren Michail Gorbatjov använder händelsen till att rensa ut personer han vill göra sig av med inom försvars- och flygministerierna och ersätta dem med personer som är mer välvilligt inställda till hans reformpolitik med glasnost och perestrojka.
1999, Efter att de tre rånarna Tony Olsson, Andreas Axelsson och Jackie Arklöv har rånat Östgöta Enskilda Bank i Kisa flyr de mot Österbymo. Polisen tar upp jakten och vid Lillsjön i Malexander utbryter skottlossning mellan rånarna och de båda poliserna Olov Borén och Robert Karlström. Så småningom bryts radiokontakten med polisledningen och de båda poliserna hittas senare ihjälskjutna på platsen. Rånarna grips så småningom och ställs samma höst inför rätta vid Linköpings tingsrätt. De döms 2000 till livstids fängelse för rån och mord, både i tingsrätten och hovrätten (Högsta domstolen beviljar inte prövningstillstånd), men domen blir kontroversiell, eftersom man inte kan avgöra vem som har hållit i skjutvapnet.
2008, Det asiatiska bergsriket Nepal blir republik, efter att ha varit monarki i 240 år, sedan landet grundades 1768. Beslutet om statsskicksbytet har fattats redan den 23 december året före, efter folkliga protester mot kung Gyanendra av Nepal redan 2006. I samband med införandet av republiken avskaffas också hinduismen som statsreligion.
Födda
1588, Pierre Séguier, fransk politiker, Frankrikes kansler 1632-1672
1660, Georg I, kung av Storbritannien och Irland 1714-1727
1689, Maximilian, lantgreve av Hessen-Kassel
1738, Tristram Dalton, amerikansk politiker, senator för Massachusetts 1789–1791, Joseph Guillotin, fransk läkare, som giljotinen har uppkallats efter
1759, William Pitt den yngre, brittisk statsman, Storbritanniens premiärminister 1783–1801 och från 1804
1789, Bernhard Severin Ingemann, dansk skald, författare och psalmförfattare
1807, Louis Agassiz, schweizisk-amerikansk naturforskare
1832, Anders Sundström, svensk hemmansägare och riksdagsman
1837, Samuel D McEnery, amerikansk jurist och demokratisk politiker, guvernör i Louisiana 1881–1888 och senator för samma delstat 1897-1910
1841, Josiah Grout, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Vermont 1896–1898
1853, Carl Larsson, svensk målare
1858, Carl Richard Nyberg, svensk uppfinnare och industriman
1872, Otto Bahr Halvorsen, norsk jurist och högerpolitiker, Norges statsminister 1920–1921 och 1923
1875, Morris Sheppard, amerikansk demokratisk politiker, senator för Texas 1913-1941
1884, Edvard Beneš, tjeckoslovakisk politiker, Tjeckoslovakiens utrikesminister 1918–1935, premiärminister 1921–1922 och president 1935–1938 och 1945-1948
1886, Olle Strandberg, svensk operasångare och manusförfattare
1892, Sepp Dietrich, tysk SS-Oberstgruppenführer, befälhavare för Hitlers livvakt
1906, Aase Ziegler, dansk skådespelare och sångare
1908, Ian Fleming, brittisk författare, mest känd som skapare av agenten James Bond
1910, Rachel Kempson, brittisk skådespelare
1911, Randolph Churchill, brittisk konservativ politiker, parlamentsledamot 1940–1945, Thora Hird, brittisk skådespelare och komedienne
1912, Patrick White, australiensisk författare, mottagare av Nobelpriset i litteratur 1973
1917, Sture Henriksson, svensk fackföreningsman och politiker, Sveriges kommunikationsminister 1957, Rune Stylander, svensk skådespelare och regiassistent
1921, Arne Palmqvist, svensk biskop i Västerås stift
1923, György Ligeti, ungersk tonsättare
1925, Martha Vickers, amerikansk skådespelare och fotomodell, Bülent Ecevit, turkisk politiker, Turkiets premiärminister 1974, 1977, 1978–1979 och 1999–2002, Dietrich Fischer-Dieskau, tysk operasångare
1926, Mogens Glistrup, dansk politiker, grundare och ledare för Fremskridtspartiet
1929, Yvonne Lombard, svensk skådespelare
1930, Frank Drake, amerikansk astronom och SETI-forskare, Pat Saiki, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1987–1991
1934, Emelie Dionne, kanadensisk femling, Yvonne Dionne, kanadensisk femling, Cecile Dionne, kanadensisk femling, Marie Dionne, kanadensisk femling, Anette Dionne, kanadensisk femling
1938, Esko Helle, finländsk politiker, ledare för Demokratiska förbundet för Finlands folk
1940, Tom Petri, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1979–2015
1942, Stanley B Prusiner, amerikansk neurolog och biokemist, mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin 1997
1944, Rudy Giuliani, amerikansk republikansk politiker, borgmästare i New York 1994–2001, Gladys Knight, amerikansk R&B- och soulsångare samt skådespelare
1945, Ulf Berggren, svensk regissör, regiassistent och filmdistributör, John Fogerty, amerikansk sångare, gitarrist, låtskrivare och musikproducent, Ted Åström, svensk skådespelare
1947, Per Carleson, svensk ljudtekniker, mixare, regissör, manusförfattare, producent, kompositör och filmklippare, Lynn Johnston, kanadensisk serieskapare
1949, Steve King, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 2003–2021
1956, Eva Funck, svensk röstskådespelare, barn-tv-programledare och dockmakare, Khaled Meshal, palestinsk politisk ledare, ledare för Hamas
1961, Ellinor Ejve, svensk klädformgivare, Elisabeth Ohlson Wallin, svensk fotograf, Joakim Pirinen, svensk serietecknare, konstnär och författare, mest känd för seriefiguren Socker-Conny
1968, Kylie Minogue, australisk sångare
1969, Håkan Hemlin, svensk musiker, sångare i gruppen Nordman
1970, Sami Sirviö, sverigefinländsk musiker, gitarrist i gruppen Kent, Glenn Quinn, irländsk skådespelare
1971, Marco Rubio, amerikansk republikansk politiker, senator för Florida 2011–
1972, Michael Boogerd, nederländsk tävlingscyklist, Jari Ronkainen, finländsk politiker
1974, Romain Duris, fransk skådespelare
1979, Jesse Bradford, amerikansk skådespelare
1980, Mark Feehily, irländsk sångare i gruppen Westlife, Dave Lepard, svensk sångare och gitarrist, skapare av gruppen Crashdïet
1981, Aaron Schock, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 2009–2015
1985, Colbie Caillat, amerikansk artist, Drew Neemia, nyzeeländsk skådespelare
1993, Sebastian Øberg Nielsen, dansk sångare, gitarrist i gruppen SEB
1999, Cameron Boyce, amerikansk skådespelare
Avlidna
1672, Edward Montagu, engelsk amiral och politiker
1805, Luigi Boccherini, italiensk tonsättare
1810, Karl August, dansk prins, svensk kronprins
1833, Johann Christian Friedrich Haeffner, tysk musiker och tonsättare verksam i Sverige
1843, Noah Webster, amerikansk lexikograf
1849, Anne Brontë, brittisk författare
1869, Ernst Wilhelm Hengstenberg, tysk teolog och orientalist
1872, Sofia, bayersk prinsessa och österrikisk ärkehertiginna
1878, John Russell, brittisk statsman, Storbritanniens premiärminister
1895, Walter Q Gresham, amerikansk politiker, USA:s finansminister och utrikesminister
1910, Beda Stjernschantz, finländsk målare
1940, Fredrik Karl av Hessen, tysk prins, vald men aldrig tillträdd kung av Finland
1946, Claus Schilling, tysk läkare inom tropikmedicin
1971, Audie Murphy, amerikansk krigshjälte och skådespelare
1972, Edvard VIII, kung av Storbritannien och Irland, Anna Hammarén, svensk skådespelare, Hjalmar Lundholm, svensk skådespelare
1975, Ezzard Charles, amerikansk boxare
1978, Arthur Brough, brittisk skådespelare
1981, Stefan Wyszyński, polsk kyrkoman och kardinal, Polens ärkebiskop
1983, Walter Reisch, österrikisk-amerikansk manusförfattare, regissör och producent
1984, Eric Morecambe, brittisk komiker
1998, Phil Hartman, kanadensisk skådespelare
1999, Henry Carlsson ("Garvis"), svensk fotbollsspelare och -tränare, OS-guld 1948
2003, Ilja Prigozjin, belgisk kemist och fysiker, mottagare av Nobelpriset i kemi 1977, Martha Scott, amerikansk skådespelare
2007, Jörg Immendorff, tysk konstnär, David Lane, amerikansk nynazistledare
2008, Sven Davidson, svensk tennisspelare
2009, Terence Alexander, brittisk skådespelare
2013, Viktor Kulikov, sovjetisk militär och marskalk av Sovjetunionen
2014, Maya Angelou, amerikansk författare och medborgarrättsaktivist, Malcolm Glazer, amerikansk affärsman och ägare av sportlag (Manchester United FC), Mats "Magic" Gunnarsson, svensk musiker (saxofonist)
2018, Jens Christian Skou, dansk kemist, mottagare av Nobelpriset i kemi 1997, Ola Ullsten, svensk politiker (fp), före detta statsminister 1978–1979, före detta utrikesminister, partiordförande
Mors dag är en högtid då barn firar sina mödrar med blommor eller kort, men är även en kommersiell högtid som i Sverige inträffar den sista söndagen i maj. Dagen är officiell flaggdag i Finland och firas den andra söndagen i maj. I Sverige är den inte allmän flaggdag, men flaggning förekommer ofta.
Dagen introducerades i Philadelphia 1905 av amerikanskan Anna Jarvis, efter att hennes mor, fredsaktivisten Ann Jarvis, avlidit den 9 maj. Ann Jarvis hade ägnat sig åt vård av sårade soldater (från båda sidor) under amerikanska inbördeskriget, och hon hade skapat Mother's Day Work Clubs för att rikta uppmärksamheten mot allmänna hälsofrågor. Samma år inledde Anna Jarvis en kampanj för att i samband med årsdagen av moderns död försöka få instiftat en dag som skulle hedra alla mödrar, eftersom hon ansåg att ens "mor är den person som gjort mer än någon annan för Dig".
Det första mer allmänna firandet av mors dag skedde 10 maj 1908, då en gudstjänst med fokus på fjärde budet och moderskärlek hölls i en metodistkyrka i Grafton i West Virginia. Kyrkan dekorerades av Jarvis själv, och till alla besökare delades ut vita nejlikor, moderns favoritblomma. Arrangemanget sponsrades av John Wanamaker, varuhusägare i Philadelphia som samma dag arrangerade ett eget morsdagsfirande i ett av hans varuhus i staden.
Dagen spreds i resten av USA under de närmaste åren och blev 1914 officiell helgdag. President Woodrow Wilson tecknade lagförslaget som gjorde mors dag till en nationell helgdag. Även till Europa kom seden, först till Storbritannien och sedan till Skandinavien. I Storbritannien har det funnits en äldre, folklig motsvarighet, där midfastosöndagen betecknades som "Mothering Sunday". Detta inkluderade redan 1607 en tradition att bortaboende barn på den här dagen skulle få besöka föräldrahemmet ("go a-mothering").
Ibland har man velat se ännu äldre traditioner bakom mors dag. I The Encyclopædia Britannica heter det, "En högtid som härrör från modersdyrkan i det forntida Grekland. Regelrätt modersdyrkan med ceremonier för Kybele eller Rhea, gudarnas stora moder, utövades den 15 mars över hela Mindre Asien, (1959), band 15, sid. 849".
I Sverige firades mors dag första gången 1919 på initiativ av Cecilia Bååth-Holmberg. Året därpå gav Kommitterade för mors dag ut en skrift med råd om hur morsdagsfirandet kunde gå till. Det var dock först många decennier senare som dagen uppmärksammades i någon större omfattning. Personer födda på tidigt nittonhundratal och deras barn firade inte dagen på samma sätt som idag. Uppfattningen att dagen endast tillkommit av kommersiella skäl för att handlarna skulle få sälja mera var utbredd, något som även gäller Fars dag.
I Finland är mors dag delvis en familjefest, men dagen har också en mera officiell och nationell prägel jämfört med firandet i Sverige. Mors dag lanserades i Finland av läraren Vilho Reima och föreningen Finlands föräldraförbund. Reima upplevde firandet av mors dag under en resa i USA 1910 och ville införa dagen också i Finland.
Reima skrev om mors dag i tidningar och försökte introducera traditionen år 1912 och 1913, men den slog inte rot. År 1918 gjorde Vilho Reima ett nytt försök och skrev en text där han framhöll varför mors dag borde firas i Föräldraförbundets tidning "Koti-lehti". Reima föreslog att festen skulle firas den 7 juli. Den dagen hölls en fest för mors dag i Alavieska och enligt flera källor är det Finlands första morsdagsfest.
I de svenskspråkiga delarna av Finland började motsvarigheten till Kotikasvatusyhdistys, Föreningen för hemuppfostran, föra ut idén 1919. Även Samfundet Folkhälsan tog upp saken och införde premiering av ”mödrar som uppfostrat många friska och duktiga barn”. Andra föreningar som började arrangera fester på mors dag var Frälsningsarmén och flera nykterhetsföreningar. Man betonade mödrarnas betydelse för hemmet och i förlängningen familjen som samhällets grund. En orsak till den snabba spridningen var att också skolorna tog upp seden. Också föreningar, sångkörer och församlingar ordnade programfester med mödrar som hedersgäster. Sedan 1927 firas mors dag andra söndagen i maj. Dagen blev officiell flaggdag 1947.
Krigen 1939-1944 gjorde att mors dag etablerades som en nationell festdag. Kvinnornas insatser under krigsåren erkändes av statsmakten 10 maj 1942, då marskalk C G Mannerheim förlänade Frihetskorset kollektivt åt Finlands mödrar. Sedan 1946 har presidenten delat ut utmärkelsetecknet Finlands Vita Ros till förtjänta mödrar. En officiell riksomfattande fest har ordnats sedan 1941, först arrangerad av Befolkningsförbundet och sedan 1993 av regionförvaltningsverket och Social- och hälsovårdsministeriet. Trots att mors dag under åren fått kritik bl.a. för att vara alltför kommersiell och att framhäva idealet om kärnfamiljen har dagen alltså fortfarande en stark ställning. Formerna för morsdagsfirandet i familjen har till stor del lärts ut i skolorna. Eleverna lärde sig uppvakta sina mödrar med blommor och morsdagskort. Från 1950-talet blev det allt vanligare med morsdagspresenter eller att bjuda mor på restaurangbesök. Det offentliga firandet har fått förnyade former, med t.ex. konserter och programfester.
I de flesta länder är mors dag en relativt nymodig företeelse som hämtat inspiration från länder i västvärlden. I många afrikanska länder har den brittiska morsdagen kopierats, trots att det på många håll har firats mödrar på en speciell dag långt innan brittiska kolonisatörer kommit.
Mors dag firas på olika datum i olika delar av världen. Avvikelser som ”Damernas dag” och ”Kvinnornas dag” behandlas som ”Mors dag” i nedanstående tabell.
Pingstdagen är den dag som brukar benämnas som "kyrkans födelsedag".
Den infaller 49 dagar (sju veckor) efter påskdagen (på 50e dagen). Den liturgiska färgen är röd.
Temat för dagens bibeltexter enligt evangelieboken är Den helige Anden, och en välkänd text är den evangelietext ur Apostlagärningarna, där Andens utgjutande beskrivs, en vändpunkt i urförsamlingens sinnelag.
De såg hur tungor som av eld fördelade sig och stannade på var och en av dem. Alla fylldes av helig ande och började tala andra tungomål, med de ord som Anden ingav dem. Förvirringen blev stor när var och en hörde just sitt språk talas. Utom sig av förvåning sade de, ”Men är de inte galileer allesammans, dessa som talar? Hur kan då var och en av oss höra sitt eget modersmål talas?".
Söndagens tema enligt 2003 års evangeliebok är Den heliga Anden. De bibeltexter som används för att belysa dagens tema är:
Första årgången
Andra årgången
Tredje årgången
Psaltarpsalm
Första Moseboken 11:1-9
Apostlagärningarna 2:1-11 (läses varje årgång)
Johannesevangeliet 14:25-29
Joel 2:28-29
Apostlagärningarna 2:1-11 (läses varje årgång)
Johannesevangeliet 14:15-21
Apostlagärningarna 2:14-21 (alternativ text)
Jesaja 12:1-6
Apostlagärningarna 2:1-11 (läses varje årgång)
Johannesevangeliet 7:37-39
Efesierbrevet 2:17-22 (alternativ text)
Psaltaren 104:27-31
Kyrkoåret inom Svenska kyrkan
Pingstdagen
Föregående dag:
Söndagen före pingst (Exaudi)
Hjälparen kommer
Söndag, 49 dagar efter påsk
Den heliga Anden
Nästa dag:
Annandag Pingst
Andens vind över världen
Pingstdagen infaller för de västliga kyrkorna 49 dygn efter påskdagen enligt Don Knuths påskformel:
13 maj 1951
1 juni 1952
24 maj 1953
6 juni 1954
29 maj 1955
20 maj 1956
9 juni 1957
25 maj 1958
17 maj 1959
5 juni 1960
21 maj 1961
10 juni 1962
2 juni 1963
17 maj 1964
6 juni 1965
29 maj 1966
14 maj 1967
2 juni 1968
25 maj 1969
17 maj 1970
30 maj 1971
21 maj 1972
10 juni 1973
2 juni 1974
18 maj 1975
6 juni 1976
29 maj 1977
14 maj 1978
3 juni 1979
25 maj 1980
7 juni 1981
30 maj 1982
22 maj 1983
10 juni 1984
26 maj 1985
18 maj 1986
7 juni 1987
22 maj 1988
14 maj 1989
3 juni 1990
19 maj 1991
7 juni 1992
30 maj 1993
22 maj 1994
4 juni 1995
26 maj 1996
18 maj 1997
31 maj 1998
23 maj 1999
11 juni 2000
3 juni 2001
19 maj 2002
8 juni 2003
30 maj 2004
15 maj 2005
4 juni 2006
27 maj 2007
11 maj 2008
31 maj 2009
23 maj 2010
12 juni 2011
27 maj 2012
19 maj 2013
8 juni 2014
24 maj 2015
15 maj 2016
4 juni 2017
20 maj 2018
9 juni 2019
31 maj 2020
23 maj 2021
5 juni 2022
28 maj 2023
19 maj 2024
8 juni 2025
24 maj 2026
16 maj 2027
4 juni 2028
20 maj 2029
9 juni 2030
1 juni 2031
16 maj 2032
5 juni 2033
28 maj 2034
13 maj 2035
1 juni 2036
24 maj 2037
13 juni 2038
29 maj 2039
20 maj 2040
9 juni 2041
25 maj 2042
17 maj 2043
5 juni 2044
28 maj 2045
13 maj 2046
2 juni 2047
24 maj 2048
6 juni 2049
29 maj 2050
21 maj 2051
9 juni 2052
25 maj 2053
17 maj 2054
6 juni 2055
21 maj 2056
10 juni 2057
2 juni 2058
18 maj 2059
6 juni 2060
29 maj 2061
14 maj 2062
3 juni 2063
25 maj 2064
17 maj 2065
30 maj 2066
22 maj 2067
10 juni 2068
2 juni 2069
18 maj 2070
7 juni 2071
29 maj 2072
14 maj 2073
3 juni 2074
26 maj 2075
7 juni 2076
30 maj 2077
22 maj 2078
11 juni 2079
26 maj 2080
18 maj 2081
7 juni 2082
23 maj 2083
14 maj 2084
3 juni 2085
19 maj 2086
8 juni 2087
30 maj 2088
22 maj 2089
4 juni 2090
27 maj 2091
18 maj 2092
31 maj 2093
23 maj 2094
12 juni 2095
3 juni 2096
19 maj 2097
8 juni 2098
31 maj 2099
16 maj 2100
I Sverige var annandag pingst en helgdag fram till och med 2004, och pingsten hörde därmed till storhelgerna. Från år 2005 avskaffades annandag pingst som helgdag, och istället blev Sveriges nationaldag den 6 juni en helgdag.
Att bryta en vana som inte är bra för oss, och börja med en ny och bättre kan verkligen vara knepigt. Men det är oändligt mycket lättare om man är två eller fler. Då kan man hjälpa och påminna varandra när någon glömt bort sig eller tappat orken.
Vilken god vana har jag?
Pingst är en kristen högtid som firar att den helige Ande gavs till apostlarna i Jerusalem och de »började tala främmande språk» (Apostlagärningarna 2:1–13, 37–39). Enligt Bibeln var detta första gången tungotal förekom (ett tecken på uppfyllelse av Helig Ande) och den dagen döptes nästan 3 000 människor i Jesu namn till syndernas förlåtelse. Den kristna kyrkan anses ha fått sin begynnelse i och med pingstdagen. Pingsten anses vara en motsats eller ett upphävande av det som hände i Gamla testamentet när Gud förbistrade människornas språk och spred ut dem över jorden, alla kunde förstå vad som talades i församlingen. Pingstdagen infaller 10 dagar efter Kristi himmelsfärdsdag.
Ordet pingst härstammar från det grekiska ordet πεντηκοστή (pentēkostē), vilket betyder den femtionde. Pingsten är just den femtionde dagen och samtidigt den sjunde söndagen från påsk. Pingsten betecknas ofta som "kyrkans födelsedag", eftersom det var då som Jesu lärjungar började att organisera en församling och missionera. I kyrkoåret innebär pingsten påsktidens avslutning.
Pingst har sitt ursprung i den judiska högtiden shavuot som firar minnet av att Gud gav judarna de tio budorden på Sinai berg och dessförinnan var en skördefest. Pingstundret inträffade i samband med att lärjungarna firade shavuot.
Pingstundret avbildas inom konsten oftast av lärjungarna ofta även tillsammans med jungfru Maria avbildade i Jerusalems tempel. Över dem svävar eldslågor och där över den helige ande i form av en duva. Den äldsta avbildningen av motivet härrör från 500-talet och Rabulahandskriften i Florens. Bland mera kända avbildningar av samma motiv märks en praktfull mosaik i Markuskyrkan i Venedig från 1100-talet, en målning av Giotto di Bondone i Santa Maria dell'Arena i Padua från början av 1300-talet. På en från 1300-talet härstammande relieftavla i museet i Köln skildras pingstundret genom från hostian till lärjungarna utgående blodstrålar. Inom protestantiska kyrkan har pingstundret ofta blivit upptaget som altarutsmyckning eller dekoration på predikstolen.
Pingsten kallas ofta hänryckningens tid efter inledningsorden "Pingst, hänryckningens dag, var inne", ur dikten Nattvardsbarnen av Esaias Tegnér. Det är också en traditionell tid för bröllop.
Inom folklig tradition är pingst förknippat dels med pingstbrudstraditionen i Götalandskapen. Vidare var högtiden förknippat med det på andra håll till trefaldighetsaftonen med bruket att smycka heliga källor med nyutsprucket löv, offra i dem till sjukdomsbot och dricka för kraft och hälsa.
Fram till 1772 var inte bara annandag pingst utan även tredje- och fjärdedag pingst helgdagar.
Allt levande växer, utvecklas och blomstrar. Så är det med oss alla. Vad många av oss mest av allt behöver är någon som får oss att våga göra det vi redan kan.
Vem får mig att göra det jag kan?
Vad kommer först, det vi tänker eller det vi säger?
Ingen människa vet, men en sak är säker, ord skapar nya tankar. Att sätta ord på det vi oroar oss över eller känner oss tacksamma för kan få oss på andra tankar och göra att vi mår bättre.
Vad önskar jag att någon sa till mig idag?
4 portioner
3 dl vetemjöl
½ tsk salt
6 dl mjölk
3 ägg
1 msk smör
Rårörda lingon:
225 gr frysta lingon
1 dl strösocker
Vispa ihop en fluffig ugnspannkaka och njut med rårörda lingon. För lite mer sälta, blanda ner stekt, tärnat sidfläsk i smeten eller servera med baconskivor.
Sätt ugnen på 225°. Vispa ihop mjöl, salt och mjölk till en slät smet. Vispa ner äggen i smeten. Smörj en ugnssäker form, cirka 20x30 cm. Häll smeten i formen. Grädda i mitten av ugnen cirka 20 minuter.
Rör ihop lingon och socker tills sockret har löst sig. Servera tjockpannkakan med rårörda lingon.
Medfödda hjärtfel är den vanligaste orsaken till hjärtsjukdomar hos barn. Det kan t ex vara hål i hjärtats skiljeväggar eller förträngningar av hjärtklaffarna eller de stora kärlen. De flesta barn mår bättre efter behandling, men behöver ofta fortsätta att komma på undersökningar under många år.
Ungefär en tredjedel av alla barn som har medfödda hjärtfel behöver få behandling redan under de första månaderna efter födseln.
Öppetstående duktus arteriosus betyder att en förbindelse mellan kroppspulsådern och lungpulsådern finns kvar från fostertiden.
Under fostertiden leder den här förbindelsen en stor del av blodet från lungpulsådern direkt till kroppspulsådern, eftersom barnet inte andas och lungorna inte behöver så stort blodflöde. Duktus stänger sig i vanliga fall under den första veckan efter födseln.
Ibland fortsätter den att vara öppen och då flödar blod från kroppspulsådern till lungpulsådern. Blodflödet genom lungorna ökar, det blir ett större återflöde till vänster hjärthalva och därmed ökar belastningen på vänster kammare.
Belastningen ökar på vänster kammare om förbindelsen är stor och det kan leda till hjärtsvikt. Barnet brukar inte ha några symtom om förbindelsen är mindre. Trycket i lungpulsådern blir förhöjt om förbindelsen är mycket stor. Det kan på lång sikt skada lungkärlens funktion.
Oftast går det att stänga duktus arteriosus vid en hjärtkateterisering. Då förs en plugg eller spiral av syntetmaterial in i duktus med hjälp av en liten plastslang via ett blodkärl i ljumsken.
Duktus kan i stället stängas genom en operation hos barn med symtom under de första månaderna efter födseln.
Barnet opereras en kort tid efter födseln om hen har hjärtsvikt och förhöjt tryck i lungpulsådern.
När duktus arteriosus har stängts blir barnet ofta helt friskt.
Det är vanligt att duktus arteriosus gör att tidigt födda barn får besvär. Det gäller speciellt mycket för tidigt födda barn med andningssvårigheter som ofta behöver vårdas i respirator. Duktus är då vanligtvis mycket stor och förblir öppen längre än vanligt. Det leder till ett ökat blodflöde från kroppspulsådern till lungpulsådern, vilket belastar hjärtat och gör att barnet får hjärtsvikt. Det går ofta att stänga förbindelsen genom att ge barnet ett läkemedel som drar ihop duktus. Barnet opereras om detta inte lyckas.
AV-septumdefekter är medfödda hjärtfel med hål i nedre delen av skiljeväggen mellan förmaken och hål i övre delen av kammarskiljeväggen. Klaffarna mellan förmak och kammare är också skadade. Blod från vänster hjärthalva går över till höger sida. Då ökar blodflödet genom lungorna och trycket i lungpulsådern blir oftast förhöjt. Det kan på sikt skada lungkärlens funktion. Dessutom läcker den skadade klaffen mellan kamrar och förmak, vilket ökar belastningen på hjärtat ytterligare.
Den allvarligaste typen av hjärtfelet kallas för AV commune. Det finns då ett stort, gemensamt hål mellan de bägge förmaken och de bägge kamrarna. Dessutom har barnet en stor gemensam klaff i stället för två separata klaffar mellan förmaken och kamrarna. AV commune är vanligast hos barn med Downs syndrom.
En enklare AV-septumdefekt kan bestå av enbart ett hål mellan förmaken och en skadad klaff mellan vänster förmak och vänster kammare. Det kallas förmaksseptumdefekt av primumtyp.
På grund av att hjärtat är belastat får barn med AV-septumdefekter hjärtsvikt tidigt. Blodets syrehalt kan sjunka lite eftersom en mindre mängd blod kan gå från höger hjärthalva till vänster.
Hjärtsvikten behandlas med läkemedel. Barnet behöver genomgå en operation då hålen i skiljeväggarna stängs och de skadade klaffarna lagas. Barnet opereras ofta under de första levnadsmånaderna. Han/hon kommer ofta att ha kvar ett lindrigt läckage i klaffen mellan vänster förmak och kammare. Barnet behöver undersökas regelbundet under många år efter operationen.
Kammarseptumdefekt innebär att det finns ett hål i skiljeväggen mellan kamrarna. Kammarseptumdefekt kallas också ventrikelseptumdefekt, VSD.
Hålet gör att blod från vänster kammare går till höger kammare och att blodflödet till lungorna ökar. Blodtrycket i höger kammare och lungpulsådern kommer att bli förhöjt om barnet har ett stort hål mellan kamrarna. På sikt kan det leda till en bestående skada på lungornas mindre blodkärl.
Ungefär en tredjedel av alla hjärtfel är kammarseptumdefekter.
Vid små hål i skiljeväggen har barnet inga symtom. Stora hål gör att vänster kammare får pumpa mycket mer blod än vanligt. Det leder till att barnet får hjärtsvikt under de första levnadsmånaderna. Hålet kan på sikt minska i storlek och mindre hål kan även sluta sig av sig själv.
Barnet behandlas med läkemedel och operation om han/hon får hjärtsvikt.
Barnet opereras under de första levnadsmånaderna om det finns ett stort hål som ökar trycket i lungpulsådern. Stora hål sluts oftast med en lapp av syntetiskt material.
Det brukar gå att avvakta några år för att se om hålet minskar i storlek av sig själv. Det gäller om hålet är medelstort och om blodtrycket i lungpulsådern är som det ska vara. Annars opereras barnet när han/hon är i förskoleåldern.
Barn med små kammarseptumdefekter behöver inte opereras.
Efter operationen undersöks barnet regelbundet under några år. Blodtrycket i lungpulsådern följs under längre tid om det har varit förhöjt.
Förmaksseptumdefekt innebär att det finns ett hål i skiljeväggen mellan hjärtats två förmak. Blod från vänster förmak går över till höger sida. Det ökar belastningen på höger kammare och blodflödet till lungorna ökar. Förmaksseptumdefekt kallas också atriumseptumdefekt, ASD.
Barnet brukar oftast inte ha några symtom. Men senare i livet finns risk att han/hon får en rubbning i hjärtats rytm och hjärtsvikt. Det gör att förmågan att pumpa ut blod försämras.
Hjärtfelet kan ofta behandlas genom att hålet i skiljeväggen stängs med en så kallad device av konstgjort material. Den förs in till hjärtat genom en tunn slang som kallas kateter. Den har förts in i kroppen via ett blodkärl i ljumsken. Barnet behöver då inte opereras.
De barn som har ett hål som inte lämpar sig för ovanstående behandling opereras oftast vid två och fyra års ålder. Hålet sys då ihop eller täcks med en lapp från barnets egen hjärtsäck eller en lapp av konstgjort material.
Det behövs ingen behandling om hålen i skiljeväggen är mycket små.
Efter behandlingen brukar barnet undersökas regelbundet. Han/hon är frisk om hjärtat och blodcirkulationen fungerar som det ska efter ett par år.
Aortastenos betyder att klaffen mellan vänster kammare och stora kroppspulsådern, aortaklaffen, är för trång. Belastningen ökar på vänster kammare om förträngningen är kraftig.
Barn under ett år kan få akuta problem med blodcirkulationen om hjärtats förmåga att pumpa ut blod blir påverkad. Större barn har oftast inga symtom, men kan ha sämre ork och lättare bli trötta vid ansträngning.
Barnet brukar opereras om han/hon har besvär eller om undersökningar visar att vänster kammares muskelvägg är förtjockad på grund av den ökade belastningen. Vid operationen vidgas den trånga öppningen i aortaklaffen. I vissa fall kan klaffen vidgas med en kateter i stället.
Ibland behöver barnet opereras igen eftersom förträngningen kan komma tillbaka. Klaffen kan också bli otät efter operationen. Det gör att en del blod rinner tillbaka från kroppspulsådern till vänster kammare i stället för att pumpas vidare. Det ökar belastningen på vänster kammare. När barnet blivit vuxet kan klaffen behöva bytas ut mot en konstgjord klaff.
Lungpulsådern transporterar det syrefattiga blodet från kroppen via höger förmak och kammare till lungorna. Pulmonalisstenos innebär att det är trångt vid klaffen mellan hjärtats högra kammare och lungpulsådern.
Barnet kan få nedsatt förmåga att pumpa ut blod om förträngningen är mycket kraftig. Det leder till hjärtsvikt. Han/hon kan också få nedsatt syrehalt i blodet med blåtonad hud, läppar och slemhinnor. Det kallas cyanos.
Klaffen brukar vidgas med så kallad kateterbehandling eller opereras om barnet har symtom och förträngningen är kraftig. Vid kateterbehandling förs en ballong in i hjärtat och ut i lungpulsådern via en tunn plastslang och klaffen vidgas.
Barnet behöver gå på regelbundna undersökningar under många år eftersom det kan finnas kvar en liten förträngning eller otäthet i klaffen.
Koarktation innebär att det finns en förträngning på stora kroppspulsådern, som kallas aortan.
En kraftig förträngning ger en ökad belastning av vänster kammare. Det kan leda till att barnet som nyfödd får svåra akuta problem med blodcirkulationen. Äldre barn har sällan symtom, men de har högt blodtryck i armarna.
Barnet behöver oftast opereras. Vid operationen vidgas det trånga området. Operationen görs när barnet är nyfödd om han/hon har symtom. Annars opereras barnet under de första levnadsåren. Det finns en viss risk för att förträngningen återkommer om barnet opereras när han/honär nyfödd. Vid en återkommande förträngning kan barnet ofta få behandling med ballongvidgning under en hjärtkateterisering.
Barnet behöver undersökas regelbundet under många år eftersom förträngningen kan återkomma. Han/hon kan också utveckla ett förhöjt blodtryck.
Fallots hjärtfel innebär att det är hål i skiljeväggen mellan hjärtkamrarna och att utflödet till lungpulsådern är för trångt. Ibland är också de kärl som utgår från lungpulsådern smalare än vanligt.
Blod som är svagt syresatt går från höger kammare via hålet i skiljeväggen och ut i kroppspulsådern. Det gör att syrehalten i kroppspulsåderns blod blir lägre. Barnets hud, läppar och slemhinnor kan bli blåtonade, så kallad cyanos. Ofta får han/hon symtom under de första levnadsveckorna, men ibland upptäcks det senare. Ibland kan cyanosen komma som plötsliga attacker, så kallade blue spells.
Barnet behöver opereras. Hålet mellan kamrarna täcks med en lapp av syntetiskt material och utflödet till lungpulsådern vidgas. Operationen görs under det första levnadsåret.
Barnet opereras ibland i två steg om han/hon tidigt har kraftig cyanos. Den första operationen är då en så kallad shuntoperation som förbättrar barnets tillstånd på kort sikt. Några månader senare görs därefter den fullständiga operationen.
Barnet behöver undersökas regelbundet under hela livet eftersom det kan fortsätta vara lite trångt i utflödet från höger kammare. Där kan det också finnas ett läckage i lungpulsåderklaffen efter operationen som gör att höger kammare med tiden blir allt mer förstorad.
Vid pulmonalisatresi kan blod inte passera från höger kammare till lungpulsådern eftersom blodkärlet är blockerat. Det är hål i skiljeväggen mellan kamrarna. Blodet som ska syresättas kommer till lungorna från kroppspulsådern via den förbindelse som kallas duktus arteriosus. Ibland finns det också andra förbindelser mellan kroppspulsådern och lungornas blodkärl.
Duktus arteriosus är en förbindelse som under fostertiden leder en stor del av blodet från lungpulsådern direkt till kroppspulsådern, eftersom barnet inte andas och lungorna inte behöver så stort blodflöde. Duktus stänger sig i vanliga fall under den första veckan efter födseln. Vid pulmonalisatresi gör den låga syrehalten i blodet att förbindelsen ofta står öppen längre än vanligt, men den stänger sig senare. Barnet får då allt lägre syrehalt i blodet.
Barnet får tidigt nedsatt syrehalt i blodet som medför att hud, läppar och slemhinnor blir blåtonade, så kallad cyanos. Syrehalten sjunker ytterligare när duktus arteriosus börjar stänga sig.
Barnet får via dropp ett kroppseget ämne om duktus arteriosus börjar stänga sig under den första tiden efter födseln. Ämnet kallas prostaglandin E1 och håller förbindelsen öppen.
Sedan behöver barnet opereras. Vid den första operationen skapas en förbindelse från kroppspulsådern till lungpulsådern med hjälp av ett litet plaströr som kallas shunt.
Den slutliga operationen innebär att hålet i skiljeväggen stängs och att en förbindelse skapas mellan höger kammare och lungpulsådern. Till detta används en biologisk klaff med omgivande vävnad från människa eller djur. Den slutliga operationen brukar göras när barnet har blivit något år.
Barnet behöver sedan gå på undersökningar regelbundet under resten av livet eftersom den inopererade biologiska klaffvävnaden kan få försämrad funktion och då behöver bytas ut.
Transposition av de stora kärlen betyder att kroppspulsådern och lungpulsådern har bytt plats och avgår från fel kamrar. Blod med för låg syrehalt går tillbaka ut i kroppen. Ett litet hål i förmaksskiljeväggen gör att en del syresatt blod ändå kan komma ut i kroppen. Dessutom är oftast duktus arteriosus öppen till en början.
Under fostertiden fungerar blodcirkulationen eftersom det då finns en öppen förbindelse mellan kroppspulsådern och lungpulsådern, så kallad öppenstående duktus arteriosus. När förbindelsen stänger sig under barnets första dygn efter födseln sjunker syrehalten i blodet kraftigt.
Låg syrehalt i blodet gör att barnet får blåtonad hud, läppar och slemhinnor under de första levnadsdygnen. Det kallas cyanos. Den låga syrehalten är skadlig och barnet behöver få behandling tidigt.
Barnet kan via dropp få ett kroppseget ämne som kallas prostaglandin E1 och håller duktus öppen. På det sättet sker en viss blandning av syresatt blod och blod som inte är syresatt. Det gör att syrehalten förbättras.
I väntan på operation kan blodets syrehalt förbättras ytterligare genom att en tunn plastslang som kallas kateter förs in hjärtat. En liten ballong i katetern blåses upp och dras mellan vänster och höger förmak. Det vidgar en öppning som redan finns där.
Hjärtfelet behöver opereras så fort som möjligt. Barnet opereras ofta under de två första levnadsveckorna. Vid operationen delas kroppspulsådern och lungpulsådern ovanför klaffarna och de får byta plats. Hjärtats kranskärl måste också flyttas över från den gamla till den nya kroppspulsådern. Hålet mellan förmaken stängs.
Barnet behöver gå på regelbundna undersökningar under många år. Läkaren följer då vad som händer med kranskärlen som flyttats vid operationen.
Enkammarhjärta är ett samlingsbegrepp för flera olika komplicerade medfödda hjärtfel. Alla innebär att en enda kammare tar emot inflödet av blod från båda förmaken och sköter pumpfunktionen. Syrerikt blod blandas med syrefattigt blod i kammaren. Blodet som går ut i stora kroppspulsådern kommer därför att ha sänkt syrehalt.
Klaffarna öppnar sig från förmaken till en gemensam kammare. Både lungpulsådern och kroppspulsådern utgår från den stora, gemensamma kammaren. I hjärtat på bilden avgår dessutom kroppspulsådern framför lungpulsådern.
Symtomen varierar mycket eftersom hjärtfelet kan se så olika ut. När hjärtats förmåga att pumpa ut blod är nedsatt kan det orsaka hjärtsvikt. Barnet har också nedsatt syrehalt i blodet med blåtonad hud, läppar och slemhinnor, så kallad cyanos.
Enkammarhjärta behandlas med ett antal operationer som sker vid olika åldrar. Ett alternativ till operation är hjärttransplantation. Det är inte särskilt vanligt eftersom tillgången på hjärtan i den storleken är begränsad. Under barnets första levnadsmånader görs ofta en så kallad shuntoperation eller bandning av lungpulsådern.
Barnet behöver sedan genomgå en mer komplicerad operation som innebär att blodet leds från hålvenerna till lungpulsådern. Det görs ofta i två steg. Kammaren pumpar då bara blodet till kroppspulsådern.
Vid första steget förbinds övre hålvenen med lungpulsådern efter att lungpulsådern har delats. Det kallas för Glenns operation.
Det andra steget innebär att även den nedre hålvenen förbinds med lungpulsådern. Det kallas för total cavopulmonell förbindelse eller TCPC. Blodet från nedre hålvenen leds genom en tunnel upp till lungpulsådern. Tunnelförbindelsen kan antingen läggas utanför höger förmak eller gå genom höger förmak.
Ibland kan de bägge stegen av denna operation göras samtidigt. Den första operationen görs vanligen när barnet är äldre än tre månader och den andra operationen vanligen före tre års ålder.
Barnet behöver undersökas regelbundet under resten av livet efter operationen.
Hypoplastisk vänsterkammare innebär att den vänstra kammaren och ofta även kroppspulsådern är mycket underutvecklade. Blodcirkulationen upprätthålls av höger kammare, som även försörjer kroppspulsådern med blod genom duktus arteriosus. Det är en förbindelse som under fostertiden leder en stor del av blodet från lungpulsådern direkt till kroppspulsådern, eftersom barnet inte andas och lungorna inte behöver så stort blodflöde. Duktus stänger sig i vanliga fall under den första veckan efter födseln. Eftersom det endast är hjärtats högra kammare som är välutvecklad är hypoplastisk vänsterkammare en variant av enkammarhjärta.
Blodcirkulationen fungerar bra under fostertiden och de första timmarna efter födelsen, eftersom förbindelsen som kallas duktus arteriosus då är öppen. När den stänger sig blir blodflödet till kroppspulsådern otillräckligt. Det finns också en öppning mellan förmaken som gör att syresatt blod från lungorna kan rinna över från vänster förmak till höger förmak. Sedan rinner blodet vidare till höger kammare och pumpas ut till lungpulsådern. Den del av blodet som inte går till lungorna går genom duktus arteriosus till kroppspulsådern. Kroppspulsådern får då större delen av sitt flöde från duktus.
När duktus sluter sig blir det ett otillräckligt flöde av blod till kroppspulsådern. Det leder till att barnet får lågt blodtryck och otillräcklig blodförsörjning av kroppens alla organ. Han/hon behöver opereras tidigt för att kunna överleva.
De flesta barn med hypoplastisk vänsterkammare kan opereras. I väntan på operation kan duktus arteriosus hållas öppen med hjälp av läkemedel. Operationen sker i flera steg under de första levnadsåren. Barnet behöver undersökas regelbundet under resten av livet efter operationen.
Ett alternativ till operation är hjärttransplantation. Det är inte särskilt vanligt eftersom tillgången på hjärtan i den storleken är begränsad.
I vanliga fall pumpar höger kammare blodet till lungorna för syresättning via lungpulsådern. Vänster kammare pumpar det syresatta blodet ut till kroppen via stora kroppspulsådern, som även kallas aorta. Vid truncus arteriosus utgår bara ett gemensamt, brett blodkärl från hjärtat och delar först senare upp sig i kroppspulsåder och lungpulsådern. Det är hål i skiljeväggen mellan kamrarna.
Blod från både vänster och höger kammare går ut i kroppspulsådern. Syrehalten i blodet blir därför lägre.
Barnet får hjärtsvikt med nedsatt förmåga att pumpa runt blod. Blodets syrehalt sjunker något och barnet kan ha blåtonad hud, läppar och slemhinnor, så kallad cyanos.
Barnet behöver opereras under de första levnadsveckorna. Det stora gemensamma blodkärlet blir kroppspulsådern och hålet i skiljeväggen stängs. En förbindelse skapas mellan höger kammare och lungpulsådern. Förbindelsen består av en biologisk klaff med tillhörande vävnad från människa eller djur.
Barnet behöver gå på regelbundna undersökningar under resten av livet eftersom den inopererade förbindelsen kan få sämre funktion och behöva bytas ut.
För att alla ska få en jämlik vård finns det nationella riktlinjer för vissa sjukdomar. Där kan Du bland annat läsa om vilka undersökningar och behandlingar som kan passa bra vid hjärtsjukvård.
Riktlinjerna innehåller rekommendationer. Vårdpersonalen måste ändå bedöma vad som passar varje enskild patients behov och önskemål.
Det är Socialstyrelsen som tar fram de nationella riktlinjerna. Riktlinjerna är skrivna för chefer och andra beslutsfattare, men det finns också versioner som är skrivna direkt till patienter. Där kan Du läsa vad som gäller för just din sjukdom.
Du kan söka vård för Ditt barn på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning Du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.
'Du ska vara vara delaktig i Ditt barns vård. Därför är det viktigt att Du förstår informationen som Du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska t ex få information om behandlingsalternativ och hur länge barnet kan behöva vänta på vård och behandling.
Ju äldre barnet är desto viktigare är det att han/hon får vara delaktig i sin vård.
Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om Du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om Du har en hörselnedsättning.
