Myelom

Myelom är en cancersjukdom i benmärgen. Sjukdomen kan skilja sig mycket mellan olika personer och även variera med tiden hos en person. Myelom går inte att bli av med men de flesta blir bättre med behandling och kan leva ett bra liv. Varje år får ungefär 700 personer myelom. De flesta är över 60 år.

Myelom uppstår där blodet bildas. Blodet bildas i benmärgen. Den finns inuti några av skelettets ben. Det finns mest benmärg i, överarmsbenen, bröstbenet, ryggkotorna, bäckenbenet och lårbenen.

Myelom är en form av cancer i benmärgen. I benmärgen bildas blodets olika celler, t ex vita blodkroppar. Vita blodkroppar är en del av immunförsvaret. De bekämpar virus och bakterier som inte ska vara i kroppen. Myelom innebär att vissa vita blodkroppar blir cancerceller.

Myelom kallas ibland multipelt myelom.

Myelom är inte samma sak som skelettcancer eller leukemi.

Kroppen består av många miljarder celler. Cellerna delar på sig för att bilda nya celler så att kroppen kan fungera. Ibland blir det fel när en cell delar sig. Oftast gör det ingenting eller också kan cellen stoppa felet från att spridas till fler celler vid nästa celldelning. Men ibland går det inte. Då kan alltmer förändrade celler bildas för varje celldelning. Till slut kan cancerceller bildas. Cancercellerna delar sig okontrollerat och dör inte när de ska.

Myelomcellerna förökar sig okontrollerat och tränger undan de andra blodcellerna så att det blir brist på dem. Det kan göra att Du blir trött och andfådd. Du kan också lättare få infektioner.

Myelomcellerna skickar ut ämnen som skadar skelettet.

Skelettet blir tunnare och skörare. Det kan göra ont i skelettet och du kan lättare få t ex sprickor. Det är olika vilka delar av skelettet som påverkas. Bröstkorgen, ryggen och bäckenbenet är de vanligaste delarna.

Skelettet innehåller kalk. Det kommer ut i blodet om skelettet blir tunnare. Kalk kan påverka njurarna eller göra att Du blir trött eller förvirrad.

Myelom bildar egentligen inga cancertumörer men ibland kan hopar av myelomceller orsaka knutor eller knölar. Knutorna eller knölarna kallas plasmocytom. De kan trycka på ryggmärgen eller nerver. Då kan Du få nedsatt känsel eller förlamning i benen.

Myelom utvecklas ofta under lång tid och det kan dröja innan Du får några symtom, ibland många år. Ibland upptäcks sjukdomen när Du utreds för något annat.

När sjukdomen börjar märkas kan Du ha ett eller flera symtom:

Du har ont i skelettet, ofta i ryggen eller bröstkorgen. Det gör mer ont när Du rör Dig eller anstränger Dig

Du är trött

Du får lätt infektioner, t ex luftvägsinfektioner

Du blir förvirrad

Det blir skum när Du kissar

Du får försämrad känsel eller förlamning i benen

Symtomen behöver inte bero på myelom utan kan ha andra orsaker.

Kontakta en vårdcentral om Du tror att Du har myelom. Du kan kontakta de flesta mottagningar genom att logga in.

Ring telefonnummer 1177 om Du behöver sjukvårdsrådgivning. Då kan Du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var Du kan söka vård.

Först får Du komma till vårdcentralen där Du lämnar blodprov och ibland även urinprov.

Om Du behöver undersökas mer får Du komma till en hematologisk mottagning. Där är personalen specialister på blodsjukdomar. 

Blodprov kan visa om blodet innehåller ett ämne som är vanligt om man har myelom. Ämnet kallas M-komponent. De allra flesta som har M-komponent har inte myelom utan är friska. 

Blodprov kan också mäta blodvärdet, kalkvärdet och njurarnas funktion.

Urinprov kan visa om det finns tecken på myelom.

Ett benmärgsprov kan visa om det finns för mycket av den sorts vita blodkroppar som blir cancerceller om du har myelom.

Du blir röntgad, vanligtvis med datortomografi. Undersökningen kan visa om skelettet har blivit tunnare eller om det finns sprickor eller benbrott.

Utredningen görs enligt ett standardiserat vårdförlopp om läkaren misstänker att Du har myelom. Standardiserade vårdförlopp är ett sätt att organisera utredningen så att den går så snabbt som möjligt.

Läkaren ordnar en remiss och berättar för Dig varför Du bör utredas, vad det innebär och när Du kan få besked om Du har cancer eller inte.

Det går ofta fort att få kallelser till undersökningar i ett standardiserat vårdförlopp. Det är bra om Du är tydlig med hur vårdpersonalen säkrast når Dig, så att Du inte missar någon tid.

Ingen vet varför en del personer får myelom. Det finns inga kända riskfaktorer, som för vissa andra cancersjukdomar.

Nästan alla som får myelom är helt ensamma i sin släkt om att utveckla sjukdomen. Den ärftliga risk som finns ibland är väldigt liten.

En del personer som inte har myelom kan ändå ha den M-komponent i blodet som är typisk för vissa myelom. Tillståndet kallas MGUS och räknas inte som en sjukdom. Du har inga symtom och inga andra prover visar på myelom. MGUS kan med tiden utvecklas till myelom men risken är låg.

Du behöver behandling om du har besvär av sjukdomen. Målet med behandlingen är att ta bort så mycket som möjligt av myelomcellerna och symtomen och att hindra sjukdomen från att utvecklas. Det kan ta från några månader upp till ett år. Då är behandlingen klar och det flesta kan leva ungefär som vanligt.

En del rekommenderas att fortsätta med en eller flera av läkemedlen fast i mindre doser. Det kallas underhållsbehandling.

Det är olika hur länge sjukdomen kan kontrolleras med eller utan underhållssbehandling. Ibland fungerar det i flera år.

Du får fortsätta att lämna blodprover regelbundet. De visar när det är dags för Dig att få behandling igen.

Behandlingen kan vara olika för olika personer eller om Du har fått behandling tidigare. Vad som blir bäst för Dig beror på hur Du mår, vad Du orkar med och vad Du själv vill. Det vanligaste är en kombination av läkemedel som hämmar myelomcellerna på olika sätt.

Du kan behöva ett eller flera av följande läkemedel:

Cytostatika

Kortison

Immunmodulatorer

Proteasomhämmare

Monoklonala antikroppar.

Cytostatika är läkemedel som hindrar cancercellerna från att dela sig och bli fler. Du får cytostatika som tabletter, sprutor eller som dropp i blodet.

Om Du har hår kan cytostatika göra att Du tappar håret. Du kan må illa. Du kan också bli extra infektionskänslig. Du får erbjudande om peruk före behandlingen om risken är stor att Du kommer att tappa håret. Håret kommer tillbaka efter behandlingen. Det finns läkemedel som förebygger och lindrar andra biverkningar, t ex illamående.

Höga doser av kortison fungerar ungefär som cytostatika om Du har myelom. Det förstärker också effekten av annan cytostatika. Du får kortison som tabletter.

Kortison kan göra att Du svullnar i ansiktet och får magkatarr. Behandlingen kan också påverka humöret och sömnen och göra att Du känner Dig mycket törstig. Säg till vårdpersonalen om det är så för Dig. Då kan kortisondosen justeras så att biverkningarna lindras. Biverkningarna försvinner efter behandlingen.

Immunmodulatorer är läkemedel som stärker kroppens eget försvar mot myelomceller. Det finns olika immunmodulatorer.

Behandlingen kan göra att Du blir trött, yr och får förstoppning eller diarré. Du kan också få nedsatt känsel eller stickningar i händer och fötter och bli extra infektionskänslig. Många biverkningar går att lindra. Du behöver också läkemedel som förebygger blodpropp.

Proteasomhämmare är samlingsnamnet för en grupp läkemedel som gör att cancercellerna inte kan växa och fungera. Det finns olika proteasomhämmare. Du får läkemedlen som en spruta under huden, dropp i blodet eller som tabletter.

Läkemedlen har lite olika biverkningar men det läkemedel som används oftast kan påverka nerverna så att det t ex pirrar eller värker i händer och fötter. Inför varje behandling frågar sjuksköterskan vilka eventuella effekter Du har känt av.

Monoklonala antikroppar är målriktade läkemedel som söker upp cancercellerna och hindrar dem från att dela sig och bli fler. Läkemedlet får Du som en spruta under huden vid ett besök på behandlingskliniken.

Behandlingen tar ungefär 15 minuter. Du behöver stanna kvar några timmar på sjukhuset efter den första behandlingen eftersom det kan uppstå en allergisk reaktion. Du kan åka hem direkt vid efterföljande behandlingar om Du inte fick någon allergisk reaktion första gången.

I början får de flesta behandling varje vecka och så småningom en gång i månaden.

Ibland går det att få en särskild sorts behandling med cytostatika. Den kallas högdosbehandling eftersom Du då får väldigt mycket cytostatika. Dosen är så hög att den kan skada benmärgen. Därför sparas först lite av Dina stamceller. Efter cytostatikabehandlingen får Du tillbaka stamcellerna så att ny benmärg kan bildas.

Kroppen måste vara tillräckligt stark för att klara den påfrestning som behandlingen innebär. Därför är det inte säkert att Du kan få högdosbehandling med stamcellsstöd.

Du kan behöva understödjande behandling samtidigt med behandlingen mot sjukdomen. Det är för att Du ska må så bra som möjligt. Här är exempel på sådana behandlingar. Kanske behöver Du en eller flera av dem.

Du kan behöva antikroppar som stärker immunförsvaret. Behandlingen får Du antingen som dropp i blodet på sjukhuset en gång i månaden eller också behandlar Du Dig själv med en spruta en gång i veckan.

Behandlingen kan göra att Du mår illa, får huvudvärk, feber eller en allergisk reaktion men det är inte så vanligt.

Du kan också behöva förebyggande behandling med antibiotika eller medel mot svamp eller virus.

Du kan ha blodbrist, som också kallas anemi. Då kan Du få blodtransfusioner eller behandling med ett hormon som kallas erytropoetin och som gör att röda blodkroppar bildas. Behandlingen får Du som en spruta under huden.

Myelom kan förtunna och skada skelettet. Då kan Du få ett läkemedel med bisfosfonater. Det motverkar att skelettet blir tunnare och gör i stället så att det kan byggas upp igen. Behandlingen får Du som dropp i blodet en gång i månaden.

Du behöver bli undersökt av en tandläkare innan behandlingen börjar. Det beror på att bisfosfonater kan orsaka käkskador om Du har något besvär med tänderna. 

Myelom kan skada skelettet så att Du får ont. Ofta blir det bättre när behandlingen mot sjukdomen har startat. Men i början kan Du behöva stark och snabb smärtlindring.

Om det inte räcker med vanliga smärtstillande tabletter, kan Du behöva morfin. Men det finns många olika sorters smärtstillande läkemedel. Det kan ta tid att hitta den smärtlindring som passar bäst för Dig. Du och läkaren får prova Er fram.

Strålbehandling kan ge snabb lindring om Du har ont i skelettet eller plasmocytom som trycker. Du får strålbehandling i 1-5 dagar. Ibland kan Du får mer ont i några dagar innan behandlingen ger effekt.

Behandlingen är klar när så mycket som möjligt av myelomcellerna och symtomen är borta. Då får Du i stället gå på regelbundna kontroller för att mäta nivån av myelomceller. Det görs med blodprov och ibland med urinprov. Du får ny behandling om nivån av myelomceller börjar stiga igen.

Det varierar från person till person hur ofta man behöver gå på kontroll.

Behandlingen kan påverka fertiliteten. Prata med Din läkare före behandlingen om Du vill diskutera vilka möjligheter som kan finnas för att få till en graviditet efter behandlingen mot cancer. 

Det är bra om Du skyddar Dig mot graviditet medan Du får behandling mot cancer, även om fertiliteten är nedsatt. Det är också bra om det går en tid efter behandlingen innan Du försöker bli gravid eller använda Dina spermier i en graviditet. Rådgör med Din läkare.

Rådgör också med Din läkare om Du har myelom och vill amma.

Det finns många olika sätt att reagera på ett cancerbesked. Du kan behöva gott om tid att prata med Din läkare och annan vårdpersonal om vad beskedet innebär. Låt gärna en närstående följa med Dig, om det är möjligt. Den närstående kan fungera som ett stöd och hjälpa till att minnas vad som har sagts.

Du kan också be att få informationen nedskriven så att Du kan läsa den i lugn och ro. Ställ frågor om Du inte förstår. Du har rätt att få information på Ditt eget språk om Du inte talar svenska. Du har även rätt att få tolkhjälp om Du har en hörselnedsättning.

På många sjukhus finns särskilda sjuksköterskor som kallas kontaktsjuksköterskor som kan ge stöd och även hjälpa till med olika praktiska saker.

För många brukar det kännas lättare när behandlingen väl har börjat och de vet vad som ska hända.

Kontaktsjuksköterskan eller sjukhusets kurator kan hjälpa Dig om Du behöver prata mer eller har frågor.

Du kan kontakta Cancerrådgivningen eller t ex en patientförening. Blodcancerförbundet är en förening för personer med myelom och för närstående.

Ett minderårigt barn har rätt att få information och stöd utifrån sitt eget behov om en närstående är sjuk. Det är vårdens ansvar. Vill Du berätta själv för barnet, kan Du få hjälp med vad Du ska säga. Ofta är det bra att göra barn så delaktiga som möjligt, oavsett hur stora eller små de är. Det betyder inte att Du måste berätta allt.

Sjukdomen kan variera mycket från en tid till en annan. Du kan ha perioder när det känns bättre eller sämre.  

Kanske har Du långa perioder utan symtom när Du inte alls märker av sjukdomen. Kanske behöver Du rehabilitering. Det kan vara allt från medicinsk hjälp till stöd för att Du ska må bra psykiskt och socialt. Det är bra om Du tillsammans med vårdpersonalen så tidigt som möjligt funderar över Dina behov. Ni kan tillsammans skriva ned dem i vårdplanen.

Fysisk aktivitet stärker skelettet och hjälper ofta också om sjukdomen och behandlingen gör att Du känner Dig mycket trött. Det är viktigt att Du rör på Dig även om Du har ont. En fysioterapeut eller sjukgymnast kan föreslå övningar och aktiviteter som fungerar för Dig.

Ät så varierat och näringsriktigt som Du kan. Då får Du bland annat i Dig mineraler som kalk, som är bra för skelettet. Drick extra mycket, uppemot en liter mer om dagen. Det späder urinen så att njurarna inte skadas av de slaggprodukter som sjukdomen och behandlingen bildar ibland. 

Det är vanligt att känna sig mycket trött. Du kan bli mer lättirriterad och kanske orkar Du inte med sådant som Du brukar orka. Det kan påverka Dina relationer. Fysisk aktivitet kan göra att Du känner Dig mindre trött. När Du behöver vila, ta flera korta vilopauser hellre än en enstaka längre vilopaus.

Tröttheten som man kan känna vid cancer kallas fatigue. Den kan ha flera orsaker. Sjukdomen kan t ex göra att ämnen skapas i kroppen som framkallar trötthet. Behandlingarna kan göra Dig väldigt trött. Blodbrist, oro eller depression kan vara andra orsaker.

Berätta för vårdpersonalen om Du är väldigt trött. Se till att Du får kunskap om tröttheten och vad den beror på. Ofta finns hjälp att få. Om Du har närstående är det bra att de också får information. Det ökar förståelsen från omgivningen.

Du kan oftast umgås och träffa andra fastän myelom kan göra att Du blir känsligare för infektioner. De infektioner Du kan få beror nästan alltid på bakterier som Du själv har. Det är ovanligare att infektionen beror på smitta från någon annan person. Hur infektionskänslig Du är varierar. Prata med kontaktsjuksköterskan eller med läkaren om Du är osäker.

Det går att ha ett bra sexliv och samliv även om Du har myelom. Under vissa perioder kan Du ha lätt för att börja blöda vid friktion. Då är det bra att ta det försiktigt vid t ex samlag.

Sexlusten kan minska under kortare eller längre perioder. Det kan bero på många saker. 

Berätta för läkaren eller kontaktsjuksköterskan om Du känner att sexualiteten har blivit ett problem. Då kan Du få hjälp.

Ibland kan det vara svårt att vara närstående till någon som är sjuk. Kanske vill Du ge stöd samtidigt som Du själv har en stark oro och mår dåligt. Det är mycket vanligt att det är så.

Om Du har andra människor i Din närhet kan Du pröva att låta dem stötta Dig. Det kan vara familjemedlemmar, vänner eller bekanta. Ofta blir det lättare för dem att hjälpa Dig om Du berättar hur det känns och visar om Du är orolig eller ledsen.

Du kan få hjälp av kontaktsjuksköterskan eller en kurator på sjukhuset om Du är närstående och behöver stödjande samtal.

Du har rätt att vara delaktig i Din vård när det är möjligt. Vårdpersonalen ska berätta vilka behandlingsalternativ som finns. De ska se till att Du förstår vad de olika alternativen betyder, vilka biverkningar som finns och var Du kan få behandling. På så sätt kan Du vara med och besluta vilken behandling som passar Dig.

Du kan göra en vårdplan tillsammans med kontaktsjuksköterskan, läkaren och annan personal. Vårdplanen ska svara på frågor som är viktiga för Dig. 

Du kan få en ny medicinsk bedömning om Du känner Dig osäker på om Du får den vård och behandling som är bäst för Dig. Då träffar Du en annan läkare, oftast vid en annan specialistvårdsmottagning. Fråga Din läkare om Du vill veta mer om hur Du kan få en ny medicinsk bedömning.

Just idag är jag tacksam för att jag har ett hem

Det är lätt att tro att ett lyckligt hem är det samma som att ha ett fint och välstädat hem med dyra möbler och vacker utsikt. Men det enda som skänker verklig lycka till ett hem är kärlek, annars ekar rummen ändå tomma. Författaren Pär Lagerkvist har skrivit, "Kärleken är vårt enda hem". 

Vad är hemma för mig?

Melanom, hudcancer

Melanom är den allvarligaste formen av hudcancer och den cancersjukdom som ökar mest. De flesta som får melanom har bränt sig många gånger i solen. Nästan alla som får behandling tidigt blir av med sjukdomen.

Melanom och malignt melanom är samma sak.

Det är nästan bara vuxna som får melanom. Sjukdomen är mycket sällsynt hos barn och tonåringar. Men det är viktigt att även skydda barn och unga från för mycket sol. Det minskar risken att de får hudcancer senare i livet.

Det vanligaste symtomet på melanom är en helt ny fläck eller knuta som har vuxit eller ändrat utseende. Det kan också vara ett födelsemärke som Du har haft sedan tidigare men som börjar förändras. Födelsemärke kallas också nevus.

Det här kan vara tecken på att en hudförändring är melanom:

Den har oregelbunden form eller ojämn kant

Den har ojämn färg, t ex olika nyanser av brunt, svart, rött, rosa, blått eller vitt

Den växer

Ett födelsemärke som blöder kan vara melanom 

Det finns också andra former av hudcancer. Den vanligaste formen är basalcellscancer, följd av skivepitelcancer.

En hudförändring kan ha många andra orsaker än cancer. 

Melanom kan vara olika, men alla kan börja växa ner i huden. Då ökar risken att cancern sprids. Det är olika hur fort det går innan melanom börjar växa ner i huden.

Det är vanligast med melanom där man bränt sig många gånger i solen. Men melanom kan uppstå var som helst på huden, även under fötterna.

Kontakta en vårdcentral om Du tror att Du kan ha melanom. Många mottagningar kan Du kontakta genom att logga in.

I en del regioner kan Du kontakta en hudmottagning direkt. 

Kontakta en vårdcentral så fort som möjligt om Du har en förändring som blöder, eller som växer snabbt eller som växer på höjden. Du behöver inte söka vård någon annanstans om det är stängt. Vänta tills vårdcentralen öppnar.

Ring telefonnummer 1177 om Du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan Du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var Du kan söka vård.

Du kan bli undersökt med ett dermatoskop. Det är ett särskilt förstoringsglas med stark belysning som gör att det går att se fler detaljer i en hudförändring.

Du får klä av Dig och lägga Dig på en brits. Läkaren undersöker alla fläckar och förändringar på huden. På hudkliniker och många vårdcentraler används ett slags förstoringsglas som kallas dermatoskop.

Det är viktigt att Du berättar vad Du själv har lagt märke till hos hudförändringen.

Du utreds enligt ett så kallat standardiserat vårdförlopp om läkaren har starka skäl att tro att Du har melanom. Ett standardiserat vårdförlopp innebär att det går fort att få komma till de undersökningar som behövs.

Det är bra om Du är tydlig med hur personalen säkrast når Dig, så att Du inte missar någon tid. Tänk på att personalen kan ringa från ett dolt nummer.

Läkaren opererar bort hudförändringen. Först får Du lokalbedövning. Efteråt syr läkaren ihop såret. Du kan gå hem samma dag. Såret läker efter en till två veckor.

Hudförändringen skickas till ett laboratorium för att ta reda på om det är melanom.

Du behöver undersökas mera om Du har melanom.

Melanom kan sprida sig till lymfkörtlarna. Därför kan läkaren behöva känna med händerna på halsen, i armhålorna, i ljumskarna eller någon annan del av kroppen där det finns lymfkörtlar.

Du får lämna ett cellprov om någon körtel är svullen och känns genom huden. Du får lokalbedövning. Sedan tar läkaren provet genom att föra in en tunn nål i lymfkörteln.

Undersökningen tar 10-15 minuter. Du kan gå hem direkt efteråt.

Provet skickas till ett laboratorium för att se om det innehåller cancerceller.

Du kan behöva bli undersökt med PET-kamera eller datortomografi för att se om melanomet har har spridit sig i kroppen.

Du behöver opereras en gång till om Du har melanom. Läkaren tar bort ärret efter den första operationen och lite av den friska vävnaden runt omkring. Det är för att få bort cancerceller som kan finnas där, och minska risken att sjukdomen sprider sig.

Det är vanligast att få lokalbedövning före operationen. En del får narkos.

Du kan åka hem samma dag om läkaren har sytt ihop såret. Såret läker efter ungefär två veckor.

Ett operationssår kan behöva täckas med hud istället för att sys. Då tar läkaren huden från någon annan del av Din kropp. Det kallas ibland för hudtransplantation.

De flesta kan åka hem dagen efter en operation där en bit hud har flyttats. Såret läker efter ungefär 3-4 veckor.

Läkaren tar också bort en eller flera lymfkörtlar om melanomet har vuxit ner i huden. Då kan cancern ha spridit sig.

Allt som opereras bort undersöks på ett laboratorium för att se om det finns cancerceller. För de flesta innebär det att de är av med sjukdomen om det inte går att hitta några cancerceller. 

Det varierar från person till person när det går att leva som vanligt igen, med t ex jobb eller studier. En del behöver vara sjukskrivna, men de flesta behöver inte vara det.

En del får stickningar eller nedsatt känsel i eller omkring ärret men det går för det mesta över efter några månader.

Du kan behöva opereras igen om cancern har spridit sig i huden eller till lymfkörtlarna. Detsamma gäller om sjukdomen kommer tillbaka, som också kallas återfall.

Alla lymfkörtlar kan behöva tas bort i halsen, armhålan eller i ljumsken.

Det finns läkemedel som kan användas om cancern har spridit sig eller om det finns risk för att Du ska bli sjuk igen.

Immunterapi kallas en typ av läkemedel. De hjälper immunförsvaret att verka mot cancern.

Målriktad behandling kallas ibland en annan typ av läkemedel. De bromsar melanom som har en viss genförändring. 

Cytostatika är läkemedel som kan krympa cancertumören och hindra att cancercellerna blir fler.

Läkemedlen kan kombineras på olika sätt. De kan verka snabbt men det kan också dröja innan de ger resultat. Ibland kan cancercellerna bli motståndskraftiga mot ett läkemedel. Då kan det gå att byta till ett annat läkemedel.

Behandlingen kan pågå från några månader till flera år.

Läkemedlen finns som tabletter, dropp i blodet eller en spruta direkt i cancertumören. Det beror på vilket läkemedel Du får.

Det är vanligt med behandling i kurer. Det innebär att Du regelbundet ska göra uppehåll med att ta läkemedlen.

Melanom som har spridit sig bara i ett ben eller en arm kan behandlas med höga doser cytostatika utan att resten av kroppen påverkas. För att det ska vara möjligt behöver Din blodcirkulation ändras tillfälligt. Det sker med hjälp av en hjärtlungmaskin som Du kopplas till. Du får narkos före behandlingen.

Det är vanligt att bli trött av behandlingen. En del mår illa eller får ont i kroppen. En del blir känsliga för infektioner eller för solljus. En del läkemedel kan göra att Du tappar håret eller får hudbesvär eller besvär med hosta.

Läkemedlen kan även ge andra så kallade biverkningar. De flesta biverkningar går att förebygga eller lindra med hjälp av andra läkemedel.

Läkemedlen kan påverka möjligheten att använda Dina ägg eller spermier för att få till en graviditet. Prata med läkaren innan behandlingen börjar för att rådgöra om vilka alternativ som finns. 

Du får vård som bromsar sjukdomen och lindrar symtomen om det inte går att bli av med cancern. Det kallas palliativ vård.

Det pågår mycket forskning och det finns flera studier som provar nya behandlingsformer. Du kan bli tillfrågad om att delta i studier. Det är alltid frivilligt att delta.

Du som ska opereras behöver avstå från att röka och dricka alkohol minst fyra veckor före operationen. Det är för att minska risken för biverkningar, t ex blodproppar eller blödningar. Dessutom läker såren snabbare om Du inte röker eller dricker alkohol.

Du som ska få annan cancerbehandling bör också avstå från att röka och att dricka alkohol. Det hjälper immunförsvaret att klara av behandlingen, och levern kan lättare bryta ner läkemedlen.

Du orkar med behandlingen bättre om Du får i Dig den näring Du behöver. Det finns olika råd och tips som kan hjälpa om Du tycker det är svårt med maten. 

Rådgör med läkaren om Du tar kosttillskott och ska få behandling med läkemedel.

Du kan känna Dig mindre trött och må bättre om Du rör på Dig så ofta Du kan. Gör någon fysisk aktivitet som Du klarar av och tycker om.

Prata med kontaktsjuksköterskan om Du behöver råd eller stöd.

För de flesta som har haft melanom finns det inga fysiska eller praktiska hinder för att fortsätta med livet som det var före sjukdomsbeskedet. Ändå är det vanligt att livet blir annorlunda. Erfarenheterna av vad Du har varit med om har Du alltid med Dig.

Det kan kännas jobbigt periodvis. De flesta tycker att det blir bättre, även om det kan ta tid. En del känner sig sårbara och oroliga länge efter att behandlingen är över. 

Du kan få svullnader i en arm eller ett ben om kirurgen behövde operera bort alla lymfkörtlar i t ex en armhåla eller en ljumske. Det kallas lymfödem. Det finns hjälp att få.

Det varierar från person till person om behandlingen behöver följas upp, och hur mycket uppföljning som behövs. Det beror på vilken risk det är att cancern kommer tillbaka eller sprider sig.

Det är liten risk att bli sjuk igen om cancern upptäcktes tidigt. Risken minskar också ju längre tid det är sedan behandlingen avslutades. 

En uppföljning innebär att läkaren undersöker ärret, huden runt omkring ärret, och lymfkörtlarna.

Du som har haft melanom har en ökad risk att få det igen senare i livet, på någon annan del av kroppen. Det innebär att sjukdomen uppstår på nytt och är inte samma sak som återfall.

Det finns mycket Du själv kan göra för att minska risken för hudcancer. 

Skydda Dig mot för mycket sol.

Undersök Din hud ibland.

Att vara gravid ökar inte risken för melanom. Det är ovanligt att vara gravid och få cancer. 

Huden kan förändras när Du är gravid. Bröstvårtorna kan mörkna, Du kan få mörkare fläckar i ansiktet och en mörk rand från naveln och neråt. Det försvinner oftast efter graviditeten. 

Andra hudförändringar bör Du vara vaksam på. Se till att bli undersökt om Du upptäcker en fläck eller knuta som växer eller förändras på något annat sätt. 

Du kan bli undersökt och få behandling även om Du är gravid. Ibland kan vården behöva anpassas på olika sätt. Datortomografi och PET-kamera kan behöva ersättas med ultraljud eller göras på ett sätt som skyddar fostret från strålningen.

Du kan opereras. Du kan få cytostatikabehandling efter graviditetsvecka 14.

Graviditeten påverkar inte sjukdomen. Cancern kan inte överföras till fostret.

Det är bara om cancern växer snabbt eller om det är tidigt i graviditeten som läkaren kan rekommendera att Du avbryter graviditeten. Det är Du som bestämmer.

Du kommer att få kontakt med specialistmödravården.

Du har rätt att vara delaktig i Din vård när det är möjligt. Vårdpersonalen ska berätta vilka alternativ som finns för Din behandling. De ska se till att Du förstår vad de olika alternativen betyder, vilka biverkningar som finns och var Du kan få behandling. På så sätt kan Du vara med och besluta vilken behandling som passar Dig.

Du kan be att få informationen nedskriven så att Du kan läsa den i lugn och ro. Ställ frågor om Du inte förstår. Du har rätt att få information på Ditt eget språk, om Du inte talar svenska. Du har även rätt att få tolkhjälp om Du har en hörselnedsättning.

Du kan göra en vårdplan tillsammans med kontaktsjuksköterskan. Vårdplanen ska svara på frågor som är viktiga för Dig, t ex om Din behandling, uppföljning och rehabilitering.

Du kan få en ny medicinsk bedömning om Du känner Dig osäker på om Du får den vård och behandling som är bäst för Dig.

Det finns många olika sätt att reagera på att få ett cancerbesked. Du kan behöva gott om tid att prata med Din läkare och annan vårdpersonal om vad beskedet innebär.

Låt gärna en närstående vara med vid vårdbesöket, om det är möjligt. Den närstående kan vara ett stöd och hjälpa till att minnas vad som har sagts.

På många sjukhus finns särskilda sjuksköterskor som kallas kontaktsjuksköterskor som kan ge stöd och hjälpa till med olika praktiska saker.

Även sjukhusets kurator kan ge stöd och svara på frågor.

Du kan kontakta Cancerrådgivningen eller t ex en patientförening.

För många brukar det kännas lättare när behandlingen väl har börjat och de vet vad som ska hända.

Ett minderårigt barn har rätt att få information och stöd utifrån sitt eget behov om en närstående är sjuk.

Ofta är det bra att göra barn så delaktiga som möjligt, oavsett deras ålder. Det betyder inte att Du måste berätta allt.

Det kan kännas svårt att vara närstående till någon som är allvarligt sjuk. Om Du har människor i Din närhet kan de vara ett stöd. 

Du kan också prata med kontaktsjuksköterskan om Du är närstående och behöver stöd.

Melanom är cancer i de celler som tillverkar melanin. Det är hudens färgämne, eller pigment. Melanin gör huden mörkare och skyddar mot solens ultravioletta strålning, UV-strålning.

UV-strålningen kan skada cellerna om Du bränner Dig många gånger i solen. Cellerna klarar för det mesta att laga skadorna, men ibland fungerar det inte. Då slutar cellen bete sig som den ska och kan bilda cancertumörer. 

Melanom kan uppstå även av andra orsaker än för mycket UV-strålning, även om det är vanligast.

Hos en del beror på sjukdomen på gener som de har ärvt. 

Melanom kan även uppstå i ögonen eller där det finns slemhinnor i kroppen. Det är ovanliga former av melanom som man inte vet orsaken till. 

Just idag är jag fantastisk precis som jag är

Om vi inte får tillräckligt med närhet, har riktiga kompisar och en meningsfull uppgift i livet, så försöker vi lindra vår längtan efter kärlek på olika sätt. Då kan prylar, godis och spel bli det som vi försöker fylla tomheten med. Det som vi inte behöver, eller som till och med är farligt, lockar oss bara när vi har svårt att förstå och känna hur älskade vi är.

Vad gör mig glad?

Elstöd till hyresgästerna

Elstödet har börjat ramla in på kontona. Men inte hos alla.

Hos hyresgäster utan eget elavtal kan pengarna fastna hos värden, enligt Hyresgästföreningen.

Det är oacceptabelt, säger ordföranden Marie Linder.

De första hushållen i södra och mellersta Sverige har nu börjat få sina elstöd.

Hyresgästföreningen är dock kritisk mot upplägget, som kan innebära att delar av stödet hamnar hos hyresvärdarna i stället för hos hyresgästerna.

Det handlar om tiotusentals lägenheter där elen ingår i hyran eller där de boende på andra sätt köper sin el via hyresvärden i stället för via ett eget elavtal.

I en enkät som Hyresgästföreningens medlemstidning Hem & Hyra rapporterade om nyligen svarade närmare hälften av hyresvärdarna som har någon form av gemensamt elavtal att de planerar att behålla elstödet själva.

En del säger att de ska göra energieffektiviseringar för pengarna. Men det här är ju ett stöd för att konsumenterna har fått ökade elkostnader, säger förbundsordföranden Marie Linder.

Om det finns enskilda fall får man väl titta på det. Men huvudprincipen måste ju vara att stödet ska tillbaka till de enskilda konsumenterna.

De höga elpriserna har drabbat bland annat pensionärer och ensamstående föräldrar, påpekar Marie Linder.

Jag möter många hyresgäster som fått ökade kostnader och är väldigt oroliga för sin ekonomi. Det är kanske inte de summorna som villaägare råkar ut för, men har man en väldigt liten ekonomi kan det här göra att det stjälper över, säger hon.

Här skulle man ju önska att regeringen var tydligare med att säga att stödet ska landa hos den enskilde konsumenten.

Enligt Marie Linder har fastighetsägare redan lyft fram höjda energipriser som argument för att höja sina hyror. Att dessutom behålla elstödet är inte ett alternativ, anser hon.

Vi får ju fortsätta att följa det här. Men det kan inte vara så att hyresgästerna både ska få höjd hyra och dessutom inte ska få stödet som finns. Det är absurt att man som företag ens lyfter den diskussionen.

Elstödet

Elstödet som började att betalas ut i måndags, den 20 februari, gäller 4,3 miljoner hushåll i södra och mellersta Sverige, i elområde 4 och 3.

Det baseras på förbrukningen under perioden oktober 2021 till och med september 2022.

Det betalas ut till den som hade elavtalet den 17 november 2022.

Stödet utgår med 79 öre per kilowattimme för dem i elområde 4 och med 50 öre per kWh för dem i elområde 3.

Sällsynta diagnoser och hälsotillstånd

Att leva med en sällsynt diagnos eller ett sällsynt hälsotillstånd innebär ofta att behovet av vård och stöd kan bli komplicerat och livslångt. Sällsynta dagen 28 februari är en möjlighet att lyfta medvetenheten om sällsynta hälsotillstånd, och öka kunskap hos såväl allmänhet som vårdpersonal.

Med en sällsynt diagnos eller ett sällsynt hälsotillstånd menas en sjukdom, skada, störning eller förändring i kroppsfunktionen, som endast en liten andel av befolkningen har. I Sverige definierar man ett sällsynt hälsotillstånd som ett tillstånd som förekommer hos färre än 5 av 10 000 invånare.

Ungefär 500 000 personer i Sverige beräknas ha en sällsynt diagnos eller hälsotillstånd. Att man inte vet den exakta siffran beror på att det inte finns något samlat diagnosregister för sällsynta hälsotillstånd. Det finns ett register för varje specifik diagnos, men inget samlat för den stora gruppen med sällsynta hälsotillstånd. Det finns idag cirka 7 000 sällsynta hälsotillstånd, och fler blir det vartefter medicinsk forskning gör framsteg. I dagarna har man börjat prata om att det är tio tusen sällsynta diagnoser, eftersom det nu inkluderas cancer och infektion i begreppet.

Att leva med en sällsynt diagnos eller ett sällsynt hälsotillstånd innebär ofta att behovet av vård och stöd kan bli komplicerat och livslångt. Personer med sällsynta diagnoser och funktionsnedsättningar kan behöva ha mellan 40 och 120 vård- och samhällskontakter för att få vardagen att fungera.

Eftersom diagnoserna är sällsynta saknas ofta tillräcklig kunskap i hälso- och sjukvården. Är ett tillstånd ovanligt kan det dröja innan läkare ställer rätt diagnos.  Symtomen vid olika sjukdomar skiljer sig inte bara åt mellan olika diagnoser, utan kan också skilja sig åt mellan olika individer med samma sjukdom.

Malin Grände, kanslichef på Riksförbundet Sällsynta Diagnoser, berättar,  våra medlemmar beskriver att de hos läkare mötts med orden, ”Det är så sällsynt, så det kan Du inte ha”. Men faktum är att det inte är ovanligt att vara sällsynt.

Okunskap gör att man som patient upplever sig bli bemött med oförståelse. Enligt vår medlemsundersökning har tre av tio personer med sällsynt hälsotillstånd nekats vård på grund av sitt sällsynta tillstånd. Man kan ha sökt för halsfluss eller förstoppning, men läkare har inte vågat behandla på grund av bristande kunskap kring grunddiagnosen. Många i vården vet inte var man hittar information om specifika, sällsynta tillstånd, berättar Malin Grände.

Även hos Försäkringskassan och socialtjänsten, eller i skolan och hos andra samhällsaktörer, kan det saknas erfarenhet och kunskap om sällsynta diagnoser. Det ställer stora krav på varje enskild persons förmåga att argumentera för och beskriva sina behov. Här kan man ha stor hjälp av Riksförbundet Sällsynta Diagnoser.

Det är svårt att orka med att strida för sina rättigheter om man har ett sjukt barn eller är sjuk själv. Vi som orkar gör jobbet.

Riksförbundet Sällsynta diagnoser är en intresseorganisation för de som har sällsynta hälsotillstånd.  Förbundet fyller 25 år i år, och har ett välutvecklat samarbete inom Norden genom SBONN, Sällsynta Brukarorganisationers Nordiska Nätverk. Förbundet ingår också i det europeiska nätverket EURORDIS och i den internationella sammanslutningen RDI, Rare Diseases International.

Riksförbundet Sällsynta Diagnoser har närmare  17 000 medlemmar, och de är fördelade på 71 olika diagnosföreningar. Det finns också cirka 200 medlemmar som saknar en egen förening. Var och en av de små diagnosgrupperna kan ha svårt att synas och höras eftersom gruppen är så liten. Genom att samla många mindre diagnoser i en större förening blir möjligheten att hjälpa och påverka större.

Riksförbundet Sällsynta diagnoser arbetar för att personer som har en sällsynt diagnos ska få bättre levnadsvillkor, förbättrad vård och tillräckligt stöd. Genom att träffas på möten, under helger eller på sommarläger sker ett erfarenhetsutbyte mellan de olika medlemmarna.

Med så många olika diagnoser och hälsotillstånd är det så klart en väldigt heterogen grupp, berättar Malin Grände. Hon fortsätter, tillsammans blir vi starkare. Det är svårt att nå fram med frågor och påverkansarbete om man bara är fem personer med ett visst hälsotillstånd.

Majoriteten av medlemmarna har genetiska diagnoser, och de flesta har haft sitt hälsotillstånd sedan de var nyfödda. Gemensamma nämnare för de många olika genetiska hälsotillstånden är att det varar hela livet, man har ärvt det av sina föräldrar och för det vidare till sina barn.

"Sällsynta dagen" startades som ett svenskt initiativ 29 februari 2008. Man valde skottdagen det året för att symbolisera sällsyntheten hos de olika diagnoserna. Nu uppmärksammas denna dag den sista februari varje år  över hela världen under namnet ”World Rare Disease Day”. I över 100 länder i världen uppmärksammas denna dag med kampanjer och filmer i sociala medier, eller genom att lysa upp byggnader i de olika hälsotillståndens symbolfärger.

Sällsynta dagen anordnas och leds av patienterna själva, men alla, inklusive familjer, hälso- och sjukvårdspersonal, forskare, politiker och allmänheten kan delta. Syftet är att öka kunskapen om sällsynta diagnoser och rikta fokus mot lika rättigheter och möjligheter för de som drabbats.

På Riksförbundet Sällsynta diagnosers hemsida finns mer information om vad som händer runt Sällsynta dagen 2023.

Socialstyrelsen har en kunskapsdatabas  om fler än 300 sällsynta hälsotillstånd. Ny information läggs till varje år, och texterna som redan finns där uppdateras och granskas regelbundet av medicinska expertgrupper. Informationstexterna på Socialstyrelsens sida är till för dig som arbetar inom vård, omsorg, skola och socialtjänst. Den vänder sig också till dig som lever med ett sällsynt hälsotillstånd, dina närstående och andra personer som du har kontakt med. Även för myndigheter kan kunskapsdatabasen vara användbar.

Orphanet är en europeisk referensportal på internet för information om sällsynta diagnoser och läkemedel som används vid sällsynta hälsotillstånd. Även den riktar sig till forskare, läkare och patienter och har omkring 40 000 besök varje dag. Orphanets mål är att förbättra diagnos, vård och behandling för patienter med ovanliga diagnoser. I databasen finns gratis och lättillgänglig information om tusentals sällsynta diagnoser, specialister, forskningsprojekt, pågående kliniska studier, läkemedel och patientorganisationer.

Ågrenska  är ett nationellt kunskapscentrum för sällsynta diagnoser. En del av deras arbete är att ge vägledning och stöd för barn, ungdomar och vuxna med funktionsnedsättningar och sällsynta diagnoser. De erbjuder webbaserade utbildningar, och bedriver olika verksamheter för personer med funktionsnedsättning och deras familjer. Även personal från sjukvård, skola, socialomsorg, försäkringskassa, arbetsförmedling eller habilitering kan vända sig till Ågrenska för vägledning. Ågrenska erbjuder också korttidsvistelser och sommarläger för unga med funktionsnedsättning.

Sök efter information hos patientföreningen. Bjud in föreningen till möten, föreläsningar och kongresser. Vill Du veta mer om sällsynta hälsotillstånd, åk till föreningens sommarläger, där träffar Du flera individer som lever med sällsynt hälsotillstånd och får kunskap direkt från dem. Och glöm inte, även hälso- och sjukvårdspersonal är varmt välkomna att bli medlemmar i patientföreningen.

t

 

Så dyra blir nöjesparkerna i sommar

Inför sommaren väljer flera av landets nöjesparker, trots inflationen, att göra små prishöjningar.

Några, t ex Gröna Lund, sänker till och med biljettpriserna.

Sommarens semester är fortfarande några månader bort men för de familjer som nu börjar planera är det en annan verklighet att förhålla sig till. Något oväntat väljer då flera klassiska turistmål att göra måttliga prisjusteringar.

Gröna Lund väljer under högsäsong att ta 499 kronor för en biljett jämfört med 525 kronor 2022. För barnbiljetter sänks priset från 410 till 399 kronor.

Vi vet inte hur plånböckerna kommer att se ut i sommar. Alla ska ha chans att komma till oss och ju tidigare du bokar, desto billigare blir det, säger Joanna Hammar, vice vd för Parks and Resorts där Gröna Lund ingår.

Det vi också märkte förra året var att vi inte var slutsålda under högsäsong och då började vi att titta på om vi kanske var lite för dyra.

Gröna Lund har tidigare erbjudit gäster att köpa biljetter till en viss tidsperiod, t ex klockan 10:00–16:00 och sedan hålla stängt någon timme medan parken ordningsställs inför ett kvällspass med nya besökare. Till i år erbjuds i stället besökare att komma när man vill och stanna hela dagen. En grundbiljett innebär dock att själva åkattraktionerna bara är tillgängliga under en specifik tidsperiod.

Men förklaras inte prissättningen med att numera kan gäster stanna hela dagen och därmed också spendera mer inne på Gröna Lund?

Ja, absolut. Men under högsäsong ska vi inte ha mer än 10 000 åkare och vid lågsäsong börjar vi på en lägre siffra, omkring 7 000.

Den största prisskillnaden märks hos Furuviksparken där t ex en vuxenbiljett sänks från 488 kronor till 299 kronor.

Handlar det i grund och botten om att ni behöver stärka parkens varumärke efter schimpanshändelsen i vintras?

Nej, hela den här affärsmodellen gjorde vi ut i höstas. Nu har vi gjort om så att allting ingår i biljettpriset. Furuvik var tidigare en av Sveriges dyraste parker och det var inte hållbart i längden.

Liseberg i Göteborg har olika priskategorier beroende på vilka veckodagar gästerna besöker nöjesparken. När det gäller den allra dyraste kategorin höjs priset från 595 till 645 kronor.

Det ekonomiska läget gör att vi måste planera försiktigt ur ett pris- och volymmässigt perspektiv. Vi har inte jättehöga förväntningar och räknar inte med någon stor tillväxt i år, säger vd:n Andreas Andersen.

Liseberg fyller 100 år i år och inviger dessutom i april ett nytt hotell, satsningen hoppas man ligger rätt i tiden för att locka utländska gäster när den svenska kronan tappat rejält i värde mot övriga valutor.

Hotellet är riktat mot distansmarknaden och speciellt mot Norge gör vi nu en extra insats. Sedan är detta en långsiktig investering men vi har har existerat i 100 år och tagit oss igenom många kriser.

Hos Astrid Lindgrens värld i Vimmerby kostar i sommar en endagsbiljett 465 kronor för vuxna och 350 kronor för 3–14-åringar. Det är en prishöjning med tio kronor jämfört med 2022. Vdn Jocke Johansson skriver i en kommentar att man hittills har sett en ökad efterfrågan på omkring tio procent när det gäller de boendealternativ som parken erbjuder.

Enligt Jocke Johansson ser man dessutom ett ökat intresse bland utländska gäster för att besöka Astrid Lindgrens barndomshem.

En svagare svensk krona kan också få ytterligare effekter, påpekar Jocke Johansson:

Motsatt riktning blir det ju för oss svenskar, en helg på Legoland för en familj kommer kosta betydligt mer än tidigare år vilket säkert kan påverka att svensken väljer att stanna hemma i Sverige och semestra, skriver han.

Så mycket har kriget kostat Dig

Putins krig i Ukraina har slagit hårt mot världsekonomin. För svenska hushåll handlar det om tusentals kronor mindre att röra sig med varje månad, enligt storbankernas uppskattningar.

30–50% av de ökade utgifterna 2022 beror på kriget i Ukraina enligt beräkningar av SEB.

Helt klart har Putins krig i Ukraina påverkat oss, konstaterar Jens Magnusson, chefsekonom på SEB.

Redan innan kriget bröt ut steg inflationen efter pandemin då ekonomin drabbades av en utbudschock, säger han.

Fast kriget gjorde det hela så mycket värre. Frågan är bara hur stor dess inverkan är.

Han förklarar att det inte är helt "intellektuellt hederligt" att säga tvärsäkert att kriget kostat si och så mycket. Det måste bli en grov uppskattning.

Men då vi diskuterar internt, och jämför underliggande prognoser före kriget med nu, så tror vi att någonstans mellan en tredjedel och hälften av inflationen som vi ser nu beror på kriget.

Inflationen ligger på cirka 10 % nu (mätt enligt Riksbankens mått KPIF), och i runda slängar skulle då mellan 3 och 5% av detta vara en krigseffekt, uppskattar han.

Han pekar också på att kriget med dessa antaganden har sänkt reallönerna med mellan 100 och 150 miljarder kronor.

Detta är uppskattningar för hushållens utgifter och reala inkomster. Tar man med bostadspriser och aktier som har fallit i värde blir det ännu mer. På samhällsnivå är kostnaderna förstås ännu större eftersom man då behöver ta med kostnader för upprustning, forcerad energiomställning, stöd till Ukraina och mycket mer, förklarar Jens Magnusson.

Swedbank tror dock att krigseffekten på inflationen är något större än enligt SEBs uppskattning. Mattias Persson, chefsekonom på Swedbank jämför hur prognoserna från banken såg ut innan respektive efter kriget utbrott.

Vi underskattade inflationen. Det gjorde centralbankerna också. Vi förväntade oss att den skulle stiga, men inte så mycket som den gjorde, säger han.

Det visar sig att krigsutbrottet fick stor betydelse, både för hur ekonomin utvecklades 2022 och för hur det väntas bli i år.

Före kriget räknade Swedbank med en ökning av inflationen enligt det bredare måttet KPI, på 3,1% i årsgenomsnitt för 2022, och 2,1% för i år. Förra året landade KPI på 8,3% i årsgenomsnitt, och prognosen för i år blir nu 8,7%.

BNP har också utvecklats helt annorlunda än vad Swedbank trodde innan kriget. Det innebär att krigets inverkan på vår ekonomi blir stor, konstaterar Mattias Persson.

Det påverkar förstås vår köpkraft, som snörps åt rejält. Både Arturo Arques, privatekonom på Swedbank och Sparbankerna, och Américo Fernández, privatekonom på SEB, har räknat på hur inflationen slår mot hushållen.

Boendet, och räntorna har störst betydelse, säger Arturo Arques.

Det blir betydligt mindre över till sparande och konsumtion utöver det mest nödvändiga. En del av detta kan alltså härledas direkt till Putins krig.

Men det är mycket stora skillnader mellan hushållen, säger Arturo Arques.

Värst har familjer i villa i södra Sverige med hög belåning drabbats, konstaterar Arturo Arques.

Américo Fernández beräkningar visar på samma sak. För vissa hushåll är effekten rent våldsam, för andra mer beskedlig. Också i hans beräkningar väger räntekostnaderna mycket tungt.

Barnfamiljer har sett privatekonomin urholkas från flera håll samtidigt. Värst har utgiftssmällen varit mot högt belånade villaägare i södra Sverige. Där har en del hushåll fått kostnadsökningar på runt 100 000 kronor 2022, och ytterligare nära 70 000 för 2023.

Om krigseffekten är mellan 30 och 50% landar SEBs skattningar av hushållens ”krigskostnader” mellan 2 500 och 4 100 kronor per månad, konstaterar Américo Fernández.

Hushåll med lägre, eller ingen belåning, klarar sig bättre, konstaterar han.

Fast Christina Nyman, chefsekonom på Handelsbanken tror att SEBs och Swedbanks uppskattningar av krigets effekter kan vara för höga.

Det är svårt att säga vad som kommer från kriget. Det har förstärkt trycket uppåt på inflationen, men hur mycket vet man inte.

Hon tycker att vår svenska ekonomi trots allt går rätt bra, det visar inte minst de starka arbetsmarknadssiffrorna.

Tittar man på den amerikanska centralbanken så har räntorna där höjts ungefär lika mycket, fast de inte är lika berörda av kriget som vi, säger Christina Nyman.

BNP och inflation

Swedbank räknade innan kriget bröt ut på hur BNP skulle utvecklas 2022 respektive i år. Då landade banken i prognosen plus 3,4% för 2022, och plus 2,2% för 2023.

Utfallet blev betydligt lägre. BNP växte visserligen med 2,9% i fjol, men i år är Swedbanks nya prognos att den faller 1,1%.

Ökade kostnader på grund av kriget

Swedbank bedömer att kriget har gjort att kostnaderna för hushållen ökat med mellan 3 000 och 6 000 kronor per månad under 2022. Det är stora skillnader mellan olika typer av hushåll, tyngst väger räntorna som ökat snabbt. Framför allt har utrymmet för sparande och övrig konsumtion minskat rejält, för en familj med hög belåning har utrymmet nästan halverats.

SEB har räknat fram att utgiftssmällen 2022 var cirka 100 000 kronor för en högt (85%) belånad familj i södra Sverige, med en genomsnittsvilla och en elförbrukning på 25 000 kWh/år, och en bensinbil som körs 1 500 mil om året.

Om mellan en tredjedel och hälften av utgiftssmällen beror på kriget handlade det om mellan 30 000 och 50 000 kronor per år, eller mellan 2 500 och 4 100 kronor per månad.

För 2023 beräknas utgiftsökningen bli 67 000 kronor, enligt SEB.

Leendet hjälper Dig att pruta

Den höga inflationen får vi leva med länge än. Det är dags att lära sig att pruta.

De flesta av oss skulle inte drömma om att börja pruta i den vanliga matbutiken. Prislappen talar ju om vad kassan ska registrera, och det kan väl ingen ändra på? 

Jodå, det går faktiskt.

Men det måste finnas en orsak. Som att datummärkningen på varan snart går ut, t ex.

De säljer aldrig med förlust. Det finns alltid svängrum i prissättningen, säger Jan Bertoft, generalsekreterare för Sveriges Konsumenter.

Han försöker gärna få ned priset på varor som inte är helt felfria.

Det händer. Det gäller att göra det på ett artigt sätt, säger han och understryker att det är viktigt att vara trevlig när man försöker förhandla om priset.

Den som köper flera grejer på samma gång kan gott försöka få ett bättre pris, tycker Magnus Hjelmér, vardagsekonom på Icabanken. Han själv prutar också, och berättar att han brukar kallas prutproffs av sina vänner.

Man måste hitta en grund för att få ned priset, säger han.

Som tre varor till priset av två. Butiken får sälja, men med lite lägre vinst.

Man kan säga "om jag köper något mer, vad kan Du göra åt priset då?", säger Magnus Hjelmér.

För sådant som kläder, vitvaror och elektronik finns ofta en reservlösning med ytterligare rabatt, säger Jan Bertoft.

.Stora butikskedjor med färdiga streckkodsprislappar är inte gjorda för att vi ska kunna pruta. Systemet ser ut att vara helt ogenomträngligt, ingen kan gå emot de randiga etiketternas sanning.

Stora klädkedjor, t ex, de bygger upp en modell som inte lämnar utrymme för att pruta. Det måste finnas något, som ett litet fel på varan, säger Magnus Hjelmér.

Små skönhetsfel på själva varan eller små fel på förpackningen kan dock vara en bra grund för att gå loss med prutartakterna även i butiker som normalt inte förhandlar om priset. Fast det gäller att göra det snyggt. Man kan inte göra ned produkten för mycket, då finns ju inget skäl att köpa den.

Räntan på bolånen är en förhandlingsfråga, och vi förutsätts kontakta banken för att diskutera räntan.

Finansinspektionen, FI, uppmanar konsumenter att pruta på räntan, "Det finns fortfarande ett förhandlingsutrymme för konsumenter om bolånevillkor. För att hålla nere sina räntekostnader är det viktigt att konsumenter håller sig informerade om vilka villkor de kan få hos olika långivare och förhandlar för att sänka sina räntekostnader" skrev FI i ett pressmeddelande från augusti 2022.

Ytterst handlar det enligt Finansinspektionen om att hota med att "rösta med fötterna" och byta bank.

Om konsumenter i högre utsträckning var beredda att byta bank skulle det sannolikt bidra till att de genomsnittliga bolåneräntorna sjönk, fortsatte FI i pressmeddelandet.

När vi köper hantverkstjänster är det naturligare för många att diskutera priset. Om man tar in en offert och utgår från den kan man prata om enskilda punkter som ingår.

Det är nästan kutym att priset diskuteras, säger Magnus Hjelmér.

.Då man handlar på nätet finns ingen fysisk person som man kommunicerar med, man klickar i varan till sin varukorg och förutsätts gå till kassan och betala utan att prata med någon. Lite knepigt att pruta då, kan tyckas, och Magnus Hjelmér håller med. Fast helt kört behöver det inte vara.

Det är lite svårare, men jag tycker att man kan försöka höra av sig till kundtjänsten på nätbutiken, säger han.

.Då vi handlar begagnat upplever vi att priset inte är hugget i sten på samma sätt som då vi köper nya varor, konstaterar både Bertoft och Hjelmér. Det känns naturligare att erbjuda en lägre summa än utgångspriset, förklarar Magnus Hjelmér.

Vi förhandlar på ett annat sätt om priset på begagnade varor, säger han.

Det gör att det kan gå att pruta ned priset. Men säljare kan vara rätt ovilliga att sänka, eftersom de tycker om sina saker.

Enligt beteendeekonomer så värdesätter vi våra egna saker mer än vad andra gör. Det är tydligast på köp- och säljsajter, säger han, och förklarar att många som vill sälja begagnat faktiskt tar i ganska mycket då de sätter sina priser.

.Ta reda på hur priserna skiljer sig mellan olika butiker, råder de båda. Genom att kolla och jämföra priser får du ett mycket bättre förhandlingsläge.

Undersök marknadspriserna för att få fog för dina argument, säger Magnus Hjelmér.

Det blir lättare att argumentera trevligt om man kan peka på en butik som har ett lägre pris.

En del kedjor uppmanar till och med kunderna att kolla marknaden, genom att erbjuda en slags garanti för att sänka priset om någon annan har ett lägre pris.

Den som vill pruta kommer inte att ha någon framgång med grinigt gnäll, konstaterar Jan Bertoft.

Det gäller att vara trevlig och fråga på ett artigt sätt. Ingen vill sänka priset för någon som är otrevlig. Det går inte att klaga och säga "usch, så dyrt".

Det gäller att lirka lite, på ett trevligt sätt. Gärna försöka vara lite säljande tillbaka, som "nu är ju jag en så himla bra kund här i butiken, kan du kanske göra något åt priset?", tipsar han.

Fast det gäller också att inte vara alltför het på gröten. Om man tydligt visar att man verkligen vill ha varan så kan det försämra chanserna att pruta, konstaterar han.

Jan Bertoft tipsar om att försöka få ned priset genom att tala om att man bara har en viss summa att lägga på köpet.

Man kan säga "jag har inte råd, jag har bara så här mycket pengar".

Går det så går det, tipsar han.

Det är ingen idé att gå på den som ser yngst och nyast ut i butiken om man vill pruta, konstaterar de. Bättre då att söka upp den som ser mer senior ut, eller kanske till och med den som har en namnskylt som talar om att han/hon är butikschef.

Dessutom kan det vara klokt att inte stå mitt i en lång kö och försöka pruta. Då riskerar man att mötas av irritation i stället.

Konsumtionsrapporten

Enligt den senaste Konsumtionsrapporten från december 2022 stundar sämre tider och hushållen minskar därför sin konsumtion rejält på vissa områden. "Tillväxten var mycket stark under kvartal ett och två, men under det tredje kvartalet 2022 har ökningen av de totala konsumtionsutgifterna legat nära noll i fasta priser" står det i rapporten, som också slår fast att hushållen har minskat sin konsumtion av bland annat möbler, inredning och rutinunderhåll av hemmet.

Svenskar prutar ungefär två gånger om året, enligt de som tillfrågats om sin konsumtion av SOM-institutet.

De tuffare tiderna gör att vi antagligen blir mer benägna att pruta, enligt konsumtionsforskaren John Magnus Roos. I länder vars ekonomier är mer kaotiska och mindre utvecklare prutas det mer. Så kan det bli även i Sverige om vi får det sämre.

Så lär Du Dig skilja på pollenallergi och covid19

Våren är på väg och med den även pollensäsongen. Rinnande näsa, nysattacker, nästäppa, trötthet och hosta är symptom som kännetecknar pollenallergi, men symptomen kan även förekomma vid covid19. Hur vet man om man har pollen eller corona? 

Vanliga symptom vid pollenallergi är snuva, nästäppa, nysningar, trötthet och i vissa fall andningssvårigheter och rethosta. De flesta behöver någon form av behandling för att lindra sin pollenallergi. För många räcker det med receptfria preparat, men om de inte lindrar Dina besvär kan Du behöva söka vård. Då kan Du behöva nässpray med både antihistamin och kortison utskrivna av en läkare.

Det är alltid viktigt att börja ta preparaten så fort Du känner de första symptomen av pollenallergi, för att få ut bästa effekt av medicineringen.

Om möjligt är det just nu ännu viktigare att påbörja sin pollenmedicinering i tid, för att slippa få en allergireaktion av pollen och därmed slippa oro över att symptomen skulle kunna vara covid19.

Vid covid19 är det vanligt att få symptom som snuva, hosta, halsont, huvudvärk, ont i muskler och leder, andningssvårigheter och feber. Nedsatt lukt- och smaksinne är också ett typiskt tecken på sjukdomen. 

Vi har under pandemin fått bevittna att covid19 kan orsaka allvarliga komplikationer och ibland livshotande tillstånd. Därför är det viktigt att följa Folkhälsomyndighetens råd för att skydda både sig själv och andra mot spridning av viruset.

Snuva, nästäppa, nysningar, trötthet, rethosta och andningssvårigheter kan förekomma vid både pollenallergi och covid19, men det finns sätt att skilja åkommorna åt.

En sak att komma ihåg är att Du aldrig får feber av allergi. Även muskelvärk och nedsatt smak- och luktsinne är vanligt vid covid19 men brukar inte förekomma i samband med pollenallergi, medan röda och kliande ögon är vanligt vid pollenallergi men mindre vanligt vid covid19. En snuva orsakad av allergi brukar oftast vara klar och rinnig, medan Du oftast får en tjockare snuva vid covid19.

Utmärkande symptom vid pollenallergi

Röda, kliande ögon

Klar, rinnig snuva

Utmärkande symptom vid covid19

Feber

Ont i muskler och leder

Nedsatt smak- och luktsinne

Tjock snuva

Om Du misstänker covid19 och känner Dig så påverkad av symptomen att Du tror att Du behöver vård, kan Du ta kontakt med Din läkare för att få hjälp med bedömning och behandling. Du bör omgående kontakta akutsjukvård via 112 om Du, Ditt barn eller någon närstående har mycket svårt att andas eller upplever andra allvarliga symptom.

Nej, jag brukar aldrig pruta

Priset som står på lappen är det som gäller. I alla fall för de flesta svenskar. Vi tänker inte på att det kan gå att få ned priset och drar oss för att ens försöka, enligt några som Tidningarnas Telegrambyrå talat med på Hötorget i Stockholm.

Brukar Du pruta?

Nej, aldrig. Jag vet inte varför, men jag tänker nog inte på det.

Nej, det gör jag inte. Jag vågar nog inte. Står det ett pris så gäller det. Jag tror inte att jag kommer att vilja börja pruta framöver.

Nej, det gör jag inte så ofta. Men det har väl hänt, om jag köper flera grejer på en gång. Jag har en svåger som är fantastisk på att pruta, men själv drar jag mig för det.

Nej, jag brukar inte gå på sådana ställen där man kan pruta. Jag handlar mest i mataffärer med självscanning. Då kan man ju inte pruta.

Nej, jag brukar aldrig pruta. Jag vet inte varför, men jag tycker att det verkar jobbigt. Kanske kommer vi att börja pruta mer när det blir sämre tider.

Här är faran Du ska undvika i hemmet

Det är inte fel att tänka ekonomiskt, men det gäller att se upp så det är hälsosäkert. Det skriver tidningen Land.

I jakten på att få ner sina elkostnader har många tagit till olika sparåtgärder i hemmen. Men när det kommer till varmvattenberedaren är det viktigt att tänka sig väldigt noga för.

Det kan vara direkt livsfarligt att sänka temperaturen i varmvattenberedaren under 60 grader. Då kan legionellabakterien växa till och orsaka legionärssjuka, säger Martin Brunnkvist, teknikansvarig och legionellaexpert hos branschorganisationen Säkert Vatten till tidningen Land.

Legionella, som kan orsaka lunginflammation, överlever inte över 60 grader. Den växer till bäst i temperaturer mellan 20 och 45 grader.

En avstängd varmvattenberedare kan bli grogrund för bakterien när temperaturen går ner. Får den fäste kan det bli dyrt och besvärligt att få bort den eftersom temperaturen måste höjas kraftigt. En återställning kan till och med dra mer el än vad en avstängning sparat, skriver Land.

Så den som vill vill spara på energi gör klokare att snåla på varmvatten än sänka temperaturen i beredaren som inte får vara lägre än 60 grader. Varmvattnet i kranarna ska hålla minst 50 grader.

26 februari

26 februari är den 57e dagen på året i den gregorianska kalendern. Det återstår 308 dagar av året (309 under skottår).

Namnsdagar

Nuvarande, Torgny och Torkel

Föregående i bokstavsordning

Nestor, Namnet fanns, till minne av en biskop, martyr och helgon från Mindre Asien på 200-talet, på dagens datum fram till 1901 då det utgick.

Torgny, Namnet infördes på dagens datum 1901 och har funnits där sedan dess.

Torkel, Namnet infördes 1901 på 26 november. 1993 flyttades det till dagens datum, där det har funnits sedan dess.

Torvald, Namnet infördes på dagens datum 1986, men flyttades 1993 till 17 juni, där det har funnits sedan dess.

Föregående i kronologisk ordning

Före 1901, Nestor

1901–1985, Torgny

1986–1992, Torgny och Torvald

1993–2000, Torgny och Torkel

Från 2001, Torgny och Torkel

I föregående i revideringar

1929, Nestor (Skottår,  Signild)

1950, Ingvar (Skottår, Signild)

1964, Ingvar (Skottår, Signild)

1973, Ingvar (Skottår, Signhild)

1989, Ingvar (Skottår, Signhild)

1995, Ingvar, Ingvald (Skottår, Jessika)

2000, Ingvar, Ingvald

2005, Ingvar, Ingvald

2010, Ingvar, Ingvald

2015, Ingvar, Ingvald

2020, Ingvar, Ingvald

Händelser

1266, Den neapolitanske kungen Karl Is trupper besegrar den sicilianske kungen Manfreds styrkor i slaget vid Benevento. Då Manfred stupar i slaget kan Karl sedan utan problem erövra kungariket Sicilien.

1577, Förre svenske kungen Erik XIV, som sedan sin avsättning 1568 har hållits i fängsligt förvar på olika borgar i Sverige och senast på Örbyhus slott, avlider efter svåra magplågor. Enligt traditionen ska han på sin halvbror Johan IIIs order ha blivit förgiftad genom att bli serverad ärtsoppa med arsenik. Genom dödsfallet är kung Johan i alla fall av med hotet att hans bror ska bli fritagen och återta kronan.

1658, Sverige och Danmark sluter freden i Roskilde, vilket avslutar Karl X Gustavs första danska krig. Det blir för Danmarks del en av de hårdaste frederna någonsin, då landet tvingas avträda Skåne, Blekinge, Bohuslän och Halland samt Bornholm och Trondheims län och det svenska stormaktsväldet står därmed på sin höjdpunkt. Redan samma sommar utbryter dock ett nytt svensk-danskt krig, vilket 1660 leder till att Sverige tvingas återlämna Bornholm och Trondheims län till Danmark.

1719, Den svenske kungen Karl XII, som stupade i Halden i Norge året före, begravs i Riddarholmskyrkan, sedan han har legat på lit de parade på Karlbergs slott i en månad.

1797, Den brittiska riksbanken Bank of England utger de första ett- och tvåpundssedlarna, vilka blir de lägsta sedelvalörerna för det brittiska pundet (pundsedlar har utgivits sedan slutet av 1600-talet, men endast för högre valörer). Dessa avskaffas 1988 och sedan dess finns ett och två pund endast som mynt.

1815, När den franske kejsaren Napoleon I avsattes året före blev han av sina besegrare landsförvisad till den lilla medelhavsön Elba. Denna dag lyckas han fly därifrån och landstiger två dagar senare på Frankrikes sydkust. I slutet av mars är han i Paris och utropar sig på nytt till Frankrikes kejsare.

1935, Hitler beordrar Hermann Göring att återskapa det tyska flygvapnet, i strid med Versaillesfredens bestämmelser, som förbjuder Tyskland att ha ett flygvapen. Det kommer dock inga protester eller sanktioner från vare sig Storbritannien, Frankrike eller Nationernas förbund. Den skotske fysikern Robert Watson-Watt presenterar en uppfinning där elektromagnetiska vågor reflekteras från fasta föremål och åstadkommer ett eko, som kan visas på en bildskärm, vilken sedermera får namnet radar.

1952, Den brittiske premiärministern Winston Churchill tillkännager att Storbritannien nu har en atombomb.

1991, Emiratet Kuwait blir befriat från den irakiska ockupationen av amerikanska styrkor och Kuwaitkriget, som har varat sedan 2 augusti året före avslutas två dagar senare.

1993, En explosion inträffar i garaget under World Trade Center i New York och skapar ett 30 meter stort hål genom fyra våningar i byggnaden, varvid sex personer dödas och över tusen skadas.

2006, Sverige vinner över Finland med 3-2 i OS-finalen i ishockey i Turin.

2011, FNs säkerhetsråds resolution 1970 antages.

Födda

1361, Wencel IV, markgreve av Brandenburg 1373–1378, kung av Tyskland 1376–1400 och kung av Böhmen från 1378

1416, Kristofer av Bayern, kung av Danmark från 1440, av Sverige från 1441 och av Norge från 1442

1715, Claude Adrien Helvétius, fransk filosof

1729, Anders Chydenius, svensk präst, politiker och klassisk liberal filosof

1771, Thomas Morris, amerikansk federalistisk politiker, kongressledamot 1801–1803

1802, Victor Hugo, fransk författare, dramatiker och diktare

1808, Honoré Daumier, fransk målare, illustratör och skulptör

1811, Philip Wodehouse, brittisk politiker

1824, Carl Vilhelm Trenckner, dansk orientalist

1829, Levi Strauss, tysk-amerikansk skräddare, uppfinnaren av jeansen

1842, Camille Flammarion, fransk astronom

1846, William Cody, amerikansk trapper, militär och teaterman med artistnamnet Buffalo Bill

1857, Émile Coué, fransk apotekare och psykolog, Edwin S Johnson, amerikansk demokratisk politiker, senator för South Dakota 1915–1921

1861, Ferdinand, furste av Bulgarien 1887–1908 och tsar av Bulgarien 1908–1918

1869, Nadezjda Krupskaja, rysk politiker, hustru till Vladimir Lenin

1876, Victoria Strandin, svensk ballerina och premiärdansös

1880, Karin Smirnoff, finlandssvensk författare och dramatiker, dotter till August Strindberg

1894, Wilhelm Bittrich, tysk general och SS-Obergruppenführer

1896, G S Pathak, indisk domare och politiker, Indiens vicepresident 1969–1974

1903, Giulio Natta, italiensk kemist, mottagare av Nobelpriset i kemi 1963

1906, Madeleine Carroll, brittisk skådespelare

1908, Tex Avery, amerikansk animatör, filmregissör, skådespelare och manusförfattare

1909, Talal, kung av Jordanien 1951–1952

1910, Nils Gustafsson, svensk kyrkoherde och skådespelare

1914, Robert Alda, amerikansk skådespelare, William Stratton, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Illinois 1953–1961

1916, Jackie Gleason, amerikansk skådespelare, skrivare, kompositör och komiker

1917 , Robert Taft, Jr, amerikansk republikansk politiker, senator för Ohio 1971–1976

1918, Otis R Bowen, amerikansk republikansk politiker, Theodore Sturgeon, amerikansk science fictionförfattare

1920, Hilmar Baunsgaard, dansk politiker, Danmarks statsminister 1968–1971, Lennart Palme, svensk manusförfattare och reklamkonsult, Tony Randall, amerikansk skådespelare

1921, Betty Hutton, amerikansk skådespelare, sångare och komiker

1928, Fats Domino, amerikansk rock'n'roll- och bluesmusiker, Ariel Sharon, israelisk politiker och militär, Israels premiärminister 2001–2006

1930, Lazar Berman, rysk pianist

1931, Robert Novak, amerikansk kolumnist, journalist och politisk kommentator

1932, Johnny Cash, amerikansk countrysångare, låtskrivare och musiker

1943, Johnny Höglin, svensk skridskoåkare, OS-guld 1968

1945, Mitch Ryder, amerikansk sångare

1946, Ahmed Zewail, egyptisk-amerikansk fysikalisk kemist, mottagare av Nobelpriset i kemi 1999

1947, Sandie Shaw, brittisk popsångare

1948, Örjan Ramberg, svensk skådespelare

1949, Lynda Clark, brittisk parlamentsledamot för Labour från 1997, Elizabeth George, amerikansk författare

1950, Helen Clark, nyzeeländsk politiker, Nya Zeelands premiärminister 1999–2008

1952, Chris Torch, svensk teaterman

1953, Michael Bolton, amerikansk sångare och låtskrivare

1954, Ernst August, prins av Hannover, Stina Ekblad, finlandssvensk skådespelare, Recep Tayyip Erdoğan, turkisk politiker, Turkiets premiärminister 2003–

1956, Milan Babić, serbisk politiker och krigsförbrytare

1958, Michel Houellebecq, fransk författare

1961, Rickard Günther, svensk regissör, Souleyman Sané, senegalesisk fotbollsspelare

1966, Ebbot Lundberg, svensk sångare, låtskrivare och producent

1970, Linda Lampenius, finsk violinist, internationellt med artistnamnet Linda Brava

1971, Erykah Badu, amerikansk sångare, Max Martin, svensk musikproducent och kompositör

1974, Sébastien Loeb, fransk rallyförare

1975, Per-Johan ”Pebben” Axelsson, svensk ishockeyspelare, OS-guld 2006, Ky-Mani Marley, jamaicansk musiker och skådespelare

1978, Kate Hooper, australisk vattenpolospelare

1979, Paul Haukka, svensk tv- och radioprogramledare

1982, Nate Ruess, amerikansk sångare och låtskrivare

1983, Pepe, portugisisk fotbollsspelare

1984, Emmanuel Adebayor, togolesisk fotbollsspelare

1986, Teresa Palmer, australisk skådespelare, Juliet Simms, amerikansk sångare, gitarrist och låtskrivare i gruppen Automatic Loveletter, Sophie Smith, australisk vattenpolospelare

1989, Gabriel Obertan, fransk fotbollsspelare

1991, CL, sydkoreansk sångerska och rappare

1992, Mikael Granlund, finländsk ishockeyspelare

1993, Taylor Dooley, amerikansk skådespelerska

Avlidna

1266, Manfred, 33, kung av Sicilien sedan 1258 (stupad i slaget vid Benevento) (född 1232)

1275, Margareta av England, 34, Skottlands drottning sedan 1251 (gift med Alexander III) (född 1240)

1577, Erik XIV, 43, kung av Sverige 1560–1568 (mördad) (född 1533)

1726, Maximilian II Emanuel, 63, kurfurste av Bayern sedan 1676, ståthållare i Spanska Nederländerna 1692–1706 (född 1662)

1739, Göran Josuæ Adelcrantz, 70, svensk arkitekt (född 1668)

1770, Giuseppe Tartini, 77, italiensk kompositör (född 1692)

1814, Johan Tobias Sergel, 73, svensk tecknare och skulptör (född 1740)

1889, Wilhelm Erik Svedelius, 72, svensk historiker, ledamot av Svenska Akademien sedan 1864 (född 1816)

1900, Elof Tegnér, 55, svensk biblioteksman och historiker (född 1844)

1903, Richard Gatling, 84, amerikansk uppfinnare och vapenkonstruktör (född 1818)

1923, George Clement Perkins, 83, amerikansk republikansk politiker guvernör i Kalifornien 1880–1883 och senator för samma delstat 1893–1915 (född 1839)

1925, James Edgar Martine, 74, amerikansk demokratisk politiker, senator (New Jersey) 1911–1917 (född 1850)

1930, Rafael Merry del Val y Zulueta, 64, spansk kardinal och teolog (född 1865)

1931, Otto Wallach, 83, tysk kemist, mottagare av Nobelpriset i kemi 1910 (född 1847)

1933, Thomas Watt Gregory, 71, amerikansk demokratisk politiker, USAs justitieminister 1914–1919 (född 1861)

1943, Theodor Eicke, 50, tysk SS-officer (stupad) (född 1892)

1945, Bror Olsson, 85, svensk skådespelare och teaterledare (född 1860)

1961, Mohammed V, 51, sultan av Marocko 1927–1953 och kung av Marocko sedan 1955 (född 1909)

1966, Gino Severini, 82, italiensk målare inom futurismen (född 1883)

1969, Levi Eshkol, 73, israelisk politiker, Israels premiärminister sedan 1963 (född 1895), Karl Jaspers, 86, tysk psykiater och filosof (född 1883)

1971, Fernand Contandin, 67, fransk skådespelare, komiker och sångare med artistnamnet Fernandel (född 1903), Otto Malmberg, 87, svensk skådespelare (född 1883), The Svedberg, 86, svensk kemist och professor, mottagare av Nobelpriset i kemi 1926 (född 1884)

1984, Gösta Nordin, 71, svensk travtränare och travkusk (född 1912)

1988, Harald Emanuelsson, 69, svensk skådespelare (född 1918)

1989, Roy Eldridge, 77, amerikansk jazzmusiker (född 1911)

1994, Bill Hicks, 32, amerikansk ståuppkomiker (cancer) (född 1961)

1997, David Doyle, 67, amerikansk skådespelare (född 1929), Ove Kant, 67, svensk filmare, regissör, manusförfattare och skådespelare (född 1929)

2002, Lawrence Tierney, 82, skådespelare (född 1919)

2004, Shankarrao Chavan, 83, indisk politiker (född 1920), Adolf Ehrnrooth, 99, finländsk general och kommendör (född 1905), Boris Trajkovski, 47, makedonisk politiker, Makdeoniens president sedan 1999 (flygolycka) (född 1956)

2009, Ruth Drexel, 78, tysk skådespelare (född 1930)

2011, Arnošt Lustig, 84, tjeckisk författare (född 1926), James A McClure, 86, amerikansk politiker, senator för Idaho 1973–1991 (född 1924)

2012, Richard Carpenter, 82, brittisk manusförfattare (född 1929)

2013, Marie-Claire Alain, 86, fransk organist (född 1926)

2014, Dezső Novák, 75, ungersk fotbollsspelare (född 1939)

2015, Per Olof Hulth, 71, svensk astrofysiker (född 1943), Måns Westfelt, 86, svensk skådespelare (född 1928)

Just idag är jag tacksam för den jag är

Vi växer och utvecklas så länge vi lever, därför behöver vi inte skämmas över de vi är. Vi behöver förstå att förändring är något som tar tid. Att vara människa är att aldrig någonsin bli färdig och just detta är en del av vår skönhet. 

På vilket sätt har jag mognat?

Just idag behöver jag inte vara duktig

Vi behöver inte bli bättre människor för att bli älskade av Gud. Vi är redan älskade precis som vi är. Vare sig vi tror det eller inte så är vi djupt önskade och efterlängtade på den här jorden. Gud älskade oss först. 

Vem är den första jag har älskat?

Magcancer, magsäckscancer

Magsäckscancer innebär att en cancertumör har börjat växa i magsäckens slemhinna. Det finns goda chanser att bli av med sjukdomen om den upptäcks tidigt. Om cancern har spridit sig och inte går att bli av med finns det behandlingar som gör att Du mår bättre.

Magsäckscancer kallas också magcancer.

Den vanligaste typen av magsäckscancer kallas adenocarcinom. Då har en cancertumör bildats i magsäckens slemhinna. 

Ungefär 500 personer om året får magsäckscancer i Sverige.

Sjukdomen är ovanlig före 45 års ålder. De flesta som får magsäckscancer är över 70 år.

I tidiga stadier av magsäckscancer finns cancertumören oftast bara där den började.

I senare stadier av sjukdomen kan cancertumören ha spridit sig och växt igenom magsäcksväggen, ut i lymfkärl och blodkärl. Då kan den ha bildat metastaser i andra delar av kroppen. Metastaser är samma sak som dottertumörer.

Alla tumörer i magsäcken är inte cancer, det finns också godartade tumörer.

I början ger magsäckscancer inga eller mycket lindriga symtom. Det gör att sjukdomen är svår att upptäcka tidigt. 

Det här är några vanliga symtom:

Det kan kännas obehagligt, göra ont eller svida i magen

Du kan känna Dig oförklarligt trött och orkeslös

Du kan bli mätt fort när Du äter, eller ha minskad lust att äta

Du kräks

Du går ner i vikt

Du får blod i avföringen

Symtomen kan förekomma vid flera sjukdomar och tillstånd och behöver inte bero på cancer. Obehag och smärta är vanligt vid dyspepsi, känslig mage, som kan ha många orsaker.

Kontakta en vårdcentral om Du har något eller flera av symtomen och de inte går över, t ex om Du har alltmer ont i magen sedan en tid. Många mottagningar kan Du kontakta genom att logga in.

Kontakta en vårdcentral eller jouröppen mottagning så snart det går om Du har något av följande symtom:

Du har svart eller blodig avföring

Du kräks och maginnehållet ser ut som kaffesump eller innehåller blod

Du går ner mycket i vikt utan tydlig orsak

Du har haft en nytillkommen mättnadskänsla i minst tre veckor

Om det är stängt på vårdcentralen eller den jouröppna mottagningen, sök vård på en akutmottagning.

Ring telefonnummer 1177 om Du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan Du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var Du kan söka vård.

Ring 112 om Du har ont i magen och samtidigt är yr, matt, svimmar eller känner Dig mycket sjuk.

Hos läkaren får Du berätta om Dina besvär och hur länge Du har haft dem. Läkaren känner också bland annat på Din mage, även om det är ovanligt att upptäcka en knöl på det sättet. 

Det är vanligt att få lämna blodprover som bland annat kan visa om Du har blodbrist.

En undersökning med gastroskop kan visa om Du har magsäckscancer. Då kan läkaren också ta vävnadsprov om det behövs. Ett vävnadsprov känns inte.

Du behöver utredas mer om det är klart att Du har cancer. Det är för att ta reda på vilken behandling som blir bäst för Dig.

En undersökning med datortomografi kan visa om cancern har spridit sig.

Ibland behöver läkaren göra en titthålsoperation för att kunna undersöka vilket stadium cancern är i.

Du utreds oftast enligt ett standardiserat vårdförlopp om läkaren misstänker att Du har magsäckscancer.

Ett standardiserat vårdförlopp är ett sätt att organisera utredningen så att den går så snabbt som möjligt. Bland annat finns tider avsatta för de undersökningar som kan behövas. Det går ofta fort att få kallelser till undersökningar i ett standardiserat vårdförlopp.

Var tydlig med hur personalen säkrast når Dig, så att Du inte missar någon tid.

En grupp med olika specialister på magsäckscancer rådgör om alla personer som har fått sjukdomen. Din läkare berättar för Dig vilken behandling som specialisterna föreslår utifrån de undersökningar som har gjorts och hur Du mår.

Det vanligaste är att bli opererad och få behandling med cytostatika för att bli av med sjukdomen.

Möjligheten att bli av med sjukdomen är större ju tidigare cancern upptäcks.

Du sövs före operationen. Läkaren tar bort delar av magsäcken, eller hela magsäcken. Det beror på var cancertumören finns. Även lymfkörtlar nära magsäcken tas bort.

Tunntarmen kopplas ihop med magsäcken om bara delar av magsäcken har tagits bort. Tunntarmen kopplas ihop med matstrupen om hela magsäcken har tagits bort.

Operationen tar oftast mellan 3-5 timmar. Den görs med titthålsteknik eller genom ett snitt från bröstbenet till naveln. Det kan vara olika vad som passar bäst. Ibland kan operationen börja med titthålsteknik men behöva fortsätta genom ett snitt.

Det är bra att vara i så god kondition som möjligt före operationen. Var så fysiskt aktiv som Du kan.

Sluta röka inför operationen, om Du brukar röka. Såren läker snabbare, Du återhämtar Dig snabbare och Du minskar risken för olika komplikationer.

Det är också bra om Du inte dricker mycket alkohol före och efter operationen, för att minska risken för komplikationer.

Du kan behöva göra uppehåll om Du tar läkemedel för någon annan sjukdom. Prata med läkaren.

Inför operationen får Du träffa en narkosläkare för att prata om hur Du kommer att sövas och vilken smärtlindring Du kan behöva efteråt.

Du behöver komma igång och röra på Dig så snart som möjligt efter operationen. Det är för att Du ska återhämta Dig snabbare och för att minska risken för komplikationer.

Du kan också behöva få andningsövningar som Du ska göra första veckan efter operationen. Övningarna hjälper Dig att andas och hosta ordentligt. Det minskar risken för att slem ska samlas i luftvägarna och orsaka en infektion i lungorna. 

Du får börja med att äta lite grann och så småningom allt mer. Du kan ha en liten plastslang som sticker ut genom magen efter operationen. Genom slangen kan Du få extra näring direkt i tunntarmen om Du behöver. Det kallas nutritionskateter. Den brukar kunna kan tas bort efter cirka två månader.

De flesta behöver stanna på sjukhuset i 7-10 dagar. Det beror på hur Du mår och hur snabbt Du återhämtar Dig.

Du kan behöva stanna längre om det har blivit någon komplikation. 

Innan Du skrivs ut från sjukhuset ska Du få information om hur operationen ska följas upp. Du ska få veta vem Du kan kontakta om Du har frågor före första återbesöket. Det är också vanligt att få prata med en dietist för att få råd om mat. Du får recept på smärtstillande läkemedel som Du kan ta om Du behöver.

Cytostatika är ett samlingsnamn för läkemedel som på olika sätt hämmar tumörcellerna. 

Före operationen kan cytostatika krympa cancertumören så att den blir lättare att operera. Efter operationen kan cytostatika ta bort cancerceller som har blivit kvar.

Ofta kombineras flera läkemedel för att behandlingen ska bli effektivare. Du får läkemedlen som dropp i blodet. Det tar några timmar. De flesta kan lämna sjukhuset direkt efteråt.

Efter två veckor upprepas behandlingen. De flesta får fyra sådana kurer före operationen och fyra kurer efter operationen.

Behandlingen med cytostatika kan göra att Du mår illa, får sköra slemhinnor, känner Dig trött, tappar håret, och att känseln i händer och fötter påverkas. Biverkningarna kan ofta lindras.

Det är bara om Du opereras som Du kan bli av med cancern. Men ibland går det inte att operera. Det kan ha olika orsaker.

Du har någon annan sjukdom som gör att Du inte mår tillräckligt bra för att bli opererad. 

Du får annan behandling för att må så bra som möjligt om det inte går att operera.  Det kan t ex vara behandling med cytostatika eller strålbehandling för att bromsa sjukdomen och lindra symtomen.

Ibland gör cancertumören att det blir svårt för maten att passera genom magen. Då kan Du få en stent insatt där passagen är trång. En stent är ett litet rör av metallnät. Det sätts på plats med hjälp av gastroskopi.

Cancern och behandlingen av sjukdomen kommer att påverka Ditt liv på något sätt. Hur stora förändringarna blir för Dig beror på vilken behandling Du behöver, om Du har andra sjukdomar och hur Du mår i övrigt. Vad Du känner och hur Du mår kan förändras med tiden.

Många behöver någon form av rehabilitering. Det kan handla om allt från medicinsk hjälp till stöd för att Du ska må bra psykiskt och socialt.

Det är bra om Du tillsammans med vårdpersonalen så tidigt som möjligt funderar över Dina behov.

Du som har opererats mot cancern får komma på en första efterkontroll efter ungefär fyra veckor. Det är för att ta reda på hur Du mår. Hur många efterkontroller som behövs beror på hur mycket stöd Du behöver i Din återhämtning. 

De flesta kan äta vanlig mat redan när de lämnar sjukhuset efter en operation mot magsäckscancer, men ofta behöver Du anpassa ätandet.

Du kan må illa, svettas, få ont och känna Dig matt eller yr om Du äter för fort eller för mycket åt gången. Då har maten kommit ner för snabbt i tunntarmen. Det kallas dumpning och är ofarligt. Det brukar gå över efter 15-30 minuter. Du lär Dig ganska snart hur Du ska äta för att undvika dumpning.

Ibland är det svårt att få i sig tillräckligt med näring. Det kan bero på minskad matlust eller att maten smakar annorlunda. Du kan lindra de besvären själv men också få hjälp om det behövs.

Du kan behöva få extra näring så att Du inte minskar i vikt.

Diarré är ganska vanligt vid behandling mot magsäckscancer. Du kan göra en del saker själv för att lindra besvären.

Du behöver ta extra vitamin B12 resten av livet om magsäcken har opererats. Det beror på att kroppen har svårare att ta upp vitaminet då. Du kan få blodbrist om Du har för lite B12 i kroppen. B12 kan Du ta som tabletter varje dag eller som en spruta var tredje månad.

Det är vanligt att konditionen, rörligheten och styrkan är nedsatt efter en operation mot magsäckscancer. Du kan motverka besvären med regelbunda fysiska aktiviteter som passar Dig.

Det är vanligt att känna sig mycket trött. Tröttheten kan ha olika orsaker. Berätta för vårdpersonalen så att Du kan få hjälp. Se till att närstående också får veta så att de förstår och kan stötta.

Fysisk aktivitet som passar Dig kan göra att Du känner Dig mindre trött.

Flera korta vilopauser brukar vara bättre än en enstaka, längre vilopaus.

De flesta behöver vara sjukskrivna i flera månader efter behandling mot magsäckscancer, men det kan variera. Det beror på hur snabbt Du återhämtar Dig och vilket jobb Du har. 

Undvik graviditet om Du får behandling mot cancer, oavsett Ditt kön. En del behandling kan vara skadlig för ett foster.

Prata med läkaren innan behandlingen börjar om Du vill försöka bli gravid eller använda Dina spermier i en graviditet när Du är färdigbehandlad.

Prata med läkaren om Du vill amma.

Det finns flera saker som verkar öka risken för att få magsäckscancer.

Bakterien Helicobacter pylori kan orsaka en inflammation som hos några personer utvecklas till cancer. Bakterien är ganska vanlig och mest känd för att ibland orsaka magsår. Men de flesta får inga besvär alls.

Ungefär 10% av alla som insjuknar kan ha en medfödd ökad risk för magsäckscancer. 

Du kan minska risken för magsäckscancer om Du äter frukt och grönsaker, och om Du avstår från att röka.

Det finns många olika sätt att reagera på ett cancerbesked. Du kan behöva gott om tid att prata med Din läkare och annan vårdpersonal om vad beskedet innebär.

Låt gärna en närstående följa med Dig, om det är möjligt. Den närstående kan fungera som ett stöd och hjälpa till att minnas vad som har sagts.

Du kan be att få informationen nedskriven så att Du kan läsa den i lugn och ro. Ställ frågor om Du behöver. Du har rätt att få information på Ditt eget språk om Du inte talar svenska. Du har även rätt att få tolkhjälp om Du har en hörselnedsättning.

På många sjukhus finns särskilda sjuksköterskor som kallas kontaktsjuksköterskor som kan ge stöd och hjälpa till med olika praktiska saker. Du kan även prata med sjukhusets kurator.

För många brukar det kännas lättare när behandlingen väl har börjat och de vet vad som ska hända.

Du kan kontakta Cancerrådgivningen eller t ex en patientförening. Palema är en patientförening för bland andra personer med magsäckscancer, och för närstående.

Ett minderårigt barn har rätt att få information och stöd utifrån sitt eget behov om en närstående är sjuk. Det är vårdens ansvar. Vill Du berätta själv för barnet, kan Du få hjälp med vad Du ska säga.

Du har rätt att vara delaktig i Din vård när det är möjligt. Vårdpersonalen ska berätta vilka behandlingsalternativ som finns. De ska se till att Du förstår vad de olika alternativen betyder, vilka biverkningar som finns och var Du kan få behandling.

På så sätt kan Du vara med och besluta vilken behandling som passar Dig.

Du kan göra en vårdplan tillsammans med kontaktsjuksköterskan, läkaren och annan personal. Vårdplanen ska svara på frågor som är viktiga för Dig, t ex hur Du får rehabilitering och vem Du kan kontakta om Du behöver.

Du kan få en ny medicinsk bedömning om Du känner Dig osäker på om Du får den vård och behandling som är bäst för Dig. Då träffar Du en annan läkare, oftast vid en annan specialistvårdsmottagning.

Fråga Din läkare om Du vill veta mer om hur Du kan få en ny medicinsk bedömning.

Det kan kännas svårt att vara närstående till någon som är sjuk. Det är vanligt att vilja stötta samtidigt som Du själv har en stark oro och mår dåligt.