När samtalsstöd för unga flyttar ut ur elevhälsan finns risk att tecken på psykisk ohälsa missas. Risk finns även att normala reaktioner kategoriseras i ett diagnossystem för att de unga ska kunna erbjudas hjälp, skriver Ann Hammerlid och Anna Thom Olin.
Alarmerande rapporter från Bris (2019) och Suicide Zero (2020) vittnar om att allt fler unga har självmordstankar, tar sitt liv och behandlas med antidepressiva läkemedel. Försämringen i de ungas mående kopplas bland annat till skillnader i livsvillkor, ökad skolstress och ökade krav på arbetsmarknaden. Det är tydligt att det saknas ett tillräckligt stöd för att bryta en negativ trend avseende de ungas hälsa och vi spår att den oroande utvecklingen kan komma att förvärras till följd av coronapandemin.
Regeringen beslutade i slutet av 2019 (direktiv 2019:93) att inleda en utredning (S 2019:05) om en sammanhållen god och nära vård för barn och unga. Utredningen syftar bland annat till att uppnå en mer likvärdig vård. Regeringen uppmuntrar även till nya initiativ för barn och unga med psykisk ohälsa. Vi välkomnar utredningen och ser ett behov av att lyfta fram en grupp ungdomar vilkas behov av psykologiskt stöd riskerar att inte bli tillgodosett som vården är organiserad i dag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar