År 1900-1999

1900

1900, var ett undantaget normalår som började en måndag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en lördag i den julianska kalendern. Den julianska kalendern gick 12 dagar efter den gregorianska kalendern fram till och med den 28 februari (nya stilen, 12 mars) och 13 dagar efter från och med den 29 februari (nya stilen, 13 mars).

1 januari, Kyrkorna i Stockholm fylls för att fira sekelskiftet, och i Slottskyrkan samlas Sveriges ledande skikt för midnattsmässa. Man firar även på Skansen

3 januari, 25-årige krigskorrespondenten Winston Churchill lyckas fly efter en månad som fånge hos boerna

9 januari, Lorensbergs Cirkus i Göteborg brinner ner. Fotbollsklubben SS.Lazio grundas på Piazza Della Libertá i Rom, Italien

14 januari, Giacomo Puccinis opera "Tosca" uruppförs vid Teatro Constantzi (numera Teatro dell'Opera di Roma) i Rom, Italien. Christiania spårvägar tar sina sista hästspårvagnar ur bruk

16 januari, Det svenska Liberala samlingspartiet bildas med målet att införa allmän rösträtt. Sixten von Friesen är partiets främsta namn

9 februari, Den amerikanske studenten Dwight F Davis donerar en 18 kilo tung silverpokal för tennisturneringen International Lawn Tennis Challenge

22 februari, Hawaii blir ett territorium inom USA.

27 februari, Den tyska fotbollsklubben FC Bayern München grundas.

28 februari, Det brittiska Labourpartiet grundas i Storbritannien när fackföreningarnas kongress i London bildar "Labour Representation Committee"

4–5 mars, Den första budkavletävlingen på skidor genomförs mellan Bollnäs och Härnösand.

16 mars, På Kreta upptäcks ruinerna efter Knossos.

23 mars, Den brittiske arkeologen Arthur Evans börjar gräva ut Knossos på Kreta

31 mars, Ett svenskt jordbruksdepartement inrättas. Sveriges första jordbruksminister blir högermannen och godsägaren Theodor Odelberg

14 april, En världsutställning öppnas i Paris, där kan man bland annat se den första rulltrappan

27 april, Den danske regeringsledamoten Hugo Egmont Hørring tvingas avgå från sina poster som Danmarks statsminister, finansminister, justitieminister och minister för Island. Kiruna grundas.

7 maj, Sveriges riksdag beviljar anslag till byggandet av Bodens fästning, som en del av gränsförsvaret mot Ryssland.

11 maj, I USA vinner James J. Jeffries, USA mot Jim Corbett, USA på KO i 23e ronden i kampen om världsmästartiteln i tungviktsboxning

16 maj, Massmordet på ångaren Prins Carl inträffar, varvid fyra personer dödas och åtta skadas av en sinnesförvirrad man (John Filip Nordlund) under färd på Mälaren.

17 maj, Brittiska armén befriar staden Mafikeng i Sydafrika under Boerkriget. Den första lastautomobilen i Sverige provkörs mellan Göteborg och Kungsbacka och ägs av Göteborgs förenade bryggerier (Pripps). Massmordet ombord på ångaren Prins Carl inträffar. 

20 maj, Olympiska spelen inleds i Paris. Hans Ludvig Lundgren (född 1845) dog, till följd av ett meteoritnedslag i Kvavisträsk

24 maj–28 september, Amerikanska skickar soldater till Kina för att skydda utlänningar under Boxarupproret. Boxarupproret i Kina. Massmordet på ångaren Prins Carl

31 maj, Under andra boerkriget intar brittiska soldater Johannesburg och boerna retirerar mot Pretoria. Boxarupproret bryter ut i Kina. Bokhållaren Carl Oscar Henning Forslund blir Sveriges förste person att dömas för fortkörning

19 juni, Theodore Roosevelt blir nominerad till USAs vicepresident.

20 juni, Under Boxarupproret i Kina, riktad mot europeiska staters inflytande, mördar medlemmar i Boxarsällskapet Tysklands ambassadör Clemens von Kettlerer på öppen gata i Peking, andra europeiska staters beskickningar belägras

24 juni, Boxarna förstör utländska ambassader i Kina.

1 juli, Zeppelinaren gör sin jungfruresa i Tyskland.

2 juli, Ferdinand von Zeppelin gör med sitt styrbara luftskepp "LZ 1" i Tyskland den första uppstigningen till 400 meters höjd. Arbetet har tagit 26 år, och luftskeppet är 128 meter långt. Uppstigningen görs från Bodensjön

13 juli, Hålahults sanatorium i Närke invigs av kung Oscar II. Hålahult var det första jubileumssanatoriet.

14 juli, I Paris öppnas de 2a moderna olympiska spelen, och för första gången deltar kvinnor

15 juli, Socialdemokraterna inleder sin fjärde kongress i Malmö. Partiet har omkring 40 000 medlemmar

16 juli, Vid olympiska spelen i Paris vinner ett kombinerat svensk-danskt lag guld i dragkamp. Ernst Fast, Sverige tar brons i maraton

19 juli, LOs andra kongress hålls i Malmö. Härvid beslutas att kollektivanslutning till Socialdemokraterna skall ske frivilligt för varje förening. Paris tunnelbana öppnar

29 juli, Den unge anarkisten Gaetano Bresci lönnmördar Umberto I av Italien genom att skjuta honom i Monza

2 augusti, Attentat mot shahen av Persien i Paris

13 augusti, SS Deutschland III vinner det blåa bandet som det snabbaste atlantfartyget.

14 augusti, Allierade trupper intar Peking i Kina.

17 augusti, Brittiska och franska soldater intar Peking och befriar de av boxarna belägrade européerna, massaker begås mot upprorsmännen

28 augusti, Göteborg eldhärjas varvid flera kvarter i stadsdelen Hultmans holme ödeläggs

September, Sveriges befolkning uppnår fem miljoner

4 september, Helsingfors spårvägar får elspårvagnar

8 september, Pest i Glasgow i Skottland föranleder stränga smittskyddsbestämmelser i Sverige med åtgärder för att minska antalet råttor. Galveston, Texas drabbas av en orkan och följande flodvåg, varvid ca 6 000 invånare omkommer.

9 september, Kullens fyr, den sjätte i ordningen på samma plats, invigs. Arkitekt var Magnus Dahlander. Inuti roterar 1a ordningens Fresnel-linser.

12 september, Erik Gustaf Boström, knuten till konservativa Nya lantmannapartiet, avgår som Sveriges statsminister av personliga skäl och efterträds av partilöse Fredrik von Otter, även kallad "kungens man"

19 september, Den fransk-judiske officeren Alfred Dreyfus benådas.

25 september–24 oktober, Conservative Party i allians med Liberal Unionist Party vinner parlamentsvalet i Storbritannien.

27 september, John Filip Nordlund döms till döden för massmordet ombord på ångaren Prins Carl.

Oktober, De svenska skulptörerna Carl Eldh och Carl Milles får båda pris vid världsutställningen i Paris. I den första filmen med synkroniserat ljud läser Sarah Bernhardt en bit ur Hamlet.

11 oktober, Svensk premiär för boxning inför publik på Tivoli i Malmö

14 oktober, Sigmund Freud publicerar boken Drömtydning

26 oktober, Storbritannien annekterar Transvaal i Sydafrika.

6 november, Republikanen William McKinley besegrar demokraten William Jennings Bryan vid presidentvalet i USA.

9 november, Ryssland fullbordar annekteringen av Manchuriet.

30 november, Författaren Oscar Wilde dör i exil i Frankrike.

December, Antalet bordeller i Montmartre i Paris uppgår till 127

1 december, Sveriges folkmängd uppgår till 5 136 441 människor. 55% av befolkningen lever av jordbruk och fiske

3 december, Brand i Borlänge förstör stora delar av staden

7 december, En ny normalplan för svenska folkskolan antas

9 december, Den svenska författaren Ellen Key ger ut boken Barnets århundrade, vilken blir en milstolpe inom 1900-talets pedagogik och barnuppfostran

10 december, 25-årige John Filip Nordlund avrättas på fängelsegården i Västerås för att i maj ha begått ett massmord på ångbåten Prins Carl, och han ber en bön och sjunger en psalm innan han lägger huvudet på stupstocken. Avrättningen är den näst sista i Sverige och den sista med handbila.

14 december, Max Planck presenterar sin kvantterori.

15 december, Svenska Aeronautiska Sällskapet (SAS) grundas på restaurang Riche i Stockholm.

31 december, Vid nyårsfirandet på Skansen läses Nyårsklockan av Lambert Lindblad. Sigmund Freuds psykoanalytiska teori läggs fram i "Drömtydning". En lag som reglerar kvinnors och barns arbete i den svenska industrin antas. Pojkar under 14 år och kvinnor får inte arbeta under jord. Sveriges riksdag antar med siffrorna 212–149 förslaget att bygga Bodens fästning och därmed kan den påbörjas. Wallenbergsföretaget SDR Telefon AB får koncession på utbyggnaden av Moskvas och Warszawas telefonnät. Lars Magnus Ericsson drar sig tillbaka från Telefonaktiebolaget LM Ericsson. Då samtrafiksavtalet mellan Telegrafverket och Stockholms Allmänna Telefonaktiebolag (SAT) går ut meddelar Telegrafverket, att man önskar köpa SAT. Riksdagen avstyr dock det hela, eftersom de anser priset (13 miljoner kronor) vara för högt och att samtrafiken fungerar bra. Boken Trollkarlen från Oz av L Frank Baum publiceras. I USA utexamineras vid denna tid 10% av 17-åringarna från high school och de flesta kommer från rika hem. Kring den här tiden börjar brist på hemhjäp uppstå i Norge. I Sverige börjar Hanna Grönvall arbeta som tjänsteflicka, vilket senare kommer att sätta prägel på hennes politiska karriär. Antalet pigor i Sverige uppgår till 140 000. I Köpenhamn fanns omkring detta år cirka 24 000 tjänsteflickor. Födelsetalet i Sverige uppgår till 138 139. Högst beskattad i Stockholm är grosshandlare O Francke med 128 772 svenska kronor. Svenska skulptörerna Carl Eldh och Carl Milles belönas på Parisutställningen. Munkfors har över 4 500 invånare, och järnbruket är största arbetsgivaren. Ingenjör Harold Håkansson bygger om sin hästdroska till eldriven bil som demonstreras på Stockholms idrottspark och får stor uppmärksamhet innan den säljs till Berlin. Kata Dahlström blir medlem av SAPs verkställande utskott

Födda, 1 januari, Xavier Cugat, spansk-kubansk-amerikansk orkesterledare. Chiune Sugihara, japansk diplomat.

2 januari, William Haines, skådespelare. Helge Lunde, norsk regissör, manusförfattare, producent och produktionsledare.

3 januari, Maurice Jaubert, fransk kompositör.

4 januari, James Bond, amerikansk ornitolog.

5 januari, Yves Tanguy, franskfödd amerikansk surrealistisk målare.

21 januari, Elof Ahrle, svensk regissör och skådespelare.

22 januari, Ernst Busch, tysk skådespelare, sångare och regissör.

27 januari, Hyman Rickover, amerikansk amiral.

31 januari, Georg Skarstedt, svensk skådespelare.

4 februari, Jacques Prévert, fransk poet.

5 februari, Nils Idström, svensk skådespelare, författare och manusförfattare. Adlai Stevenson, amerikansk politiker.

6 februari, Rudolf Värnlund, svensk författare, dramatiker och manusförfattare.

11 februari, Hans-Georg Gadamer, tysk filosof.

22 februari, Luis Buñuel, spansk filmregissör.

1 mars, Ernst Alm, svensk längdåkare, segrare i det första Vasaloppet 1922.

2 mars, Kurt Weill, tysk-amerikansk kompositör.

3 mars, Edna Best, brittisk skådespelare. Fritz Rotter, österrikisk sångtextförfattare, manusförfattare och kompositör. Heinrich Willi, schweizisk barnläkare.

9 mars, Aimone av Aosta, italiensk prins, titulärkung av Kroatien.

13 mars, Georg Funkquist, svensk skådespelare. Giorgos Seferis, grekisk poet, nobelpristagare.

18 mars, Erik Lundegård, svensk kåsör känd under signaturen "Eld" i Dagens Nyheter

19 mars, Frédéric Joliot, fransk kemist, nobelpristagare.

26 mars, Angela Autsch, tysk nunna känd som "Auschwitz ängel"

1 april, Folke Algotsson, svensk tecknare och skådespelare.

5 april, Spencer Tracy, amerikansk skådespelare.

11 april, Kai Normann Andersen, dansk kompositör och pianist som har spelat filmmusik.

14 april, Harry Ahlin, svensk skådespelare.

25 april, Wolfgang Pauli, österrikisk fysiker, nobelpristagare. Elsa Wallin, svensk operettsångare och skådespelare. Anders Boman, svensk skådespelare och biografdirektör.

11 maj, Norris Cotton, amerikansk republikansk politiker.

13 maj, Karl Wolff, tysk SS-officer.

17 maj, Ayatolla Khomeini, iransk religiös ledare.

18 maj, Kenneth Keating, amerikansk republikansk politiker och diplomat.

22 maj, Brita Öberg, svensk skådespelare.

23 maj, Hans Frank, tysk jurist och nazistisk politiker.

26 maj, Karin Juel, svensk sångerska och författare

28 maj, Heinrich Müller, tysk SS-officer, chef för Gestapo.

29 maj, Nils Jacobsson, svensk skådespelare.

30 maj, Curt Siwers, svensk skådespelare.

5 juni, Dennis Gabor, ungersk-brittisk fysiker, hologrammets skapare, nobelpristagare.

11 juni, Walter Ljungquist, svensk författare, manusförfattare. Jules Sylvain, "Stig Hansson", svensk kompositör, manusförfattare och musiker

15 juni, Nils B Hansson, svensk länsjägmästare och politiker (folkpartist)

17 juni, Martin Bormann, nazistisk politiker.

23 juni, Vera Steadman, amerikansk stumfilmsskådespelare. John R Steelman, amerikansk statstjänsteman, konsult och publicist.

25 juni, Lord Mountbatten, brittisk amiral.

29 juni, Antoine de Saint-Exupéry, fransk författare.

6 juli, Einar Malm, svensk författare och manusförfattare.

13 juli, Teresa de Los Andes, chilensk karmelitnunna, helgon.

16 juli , Sölve Cederstrand, svensk journalist, manusförfattare och regissör.

19 juli, Arno Breker, tysk skulptör under nazitiden.

24 juli, Zelda Fitzgerald, amerikansk författare.

29 juli, Eyvind Johnson, svensk författare, nobelpristagare i litteratur

4 augusti, Elizabeth Bowes-Lyon, drottning av Storbritannien 1936–1952 (gift med Georg VI)

8 augusti, Tor Bergström, svensk sångtextförfattare, manusförfattare och kompositör.

23 augusti, Ernst Krenek, österrikisk kompositör.

24 augusti, Leonardo Conti, tysk nazistisk politiker, läkare, SS-Obergruppenführer.

25 augusti, Hans Krebs, tysk-brittisk läkare, nobelpristagare.

3 september, Urho Kekkonen, finländsk politiker, president 1956–1981.

6 september, Vălko Tjervenkov, bulgarisk politiker.

8 september, Claude Pepper, amerikansk demokratisk politiker.

10 september, Nils Theodor Larsson, svensk civilekonom och politiker (centerpartist)

17 september, Charles L Terry, amerikansk demokratisk politiker och jurist, guvernör i Delaware 1965–1969.

23 september, Gustaf Nilsson, svensk politiker.

26 september, Helga Görlin, svensk hovsångerska (sopran)

29 september, Folke Rydberg, svensk sångare (andre bas)

1 oktober, Gunnar Hedlund, svensk politiker, ordförande i Bondeförbundet/Centerpartiet, Sveriges inrikesminister 1951–1957

7 oktober, Heinrich Himmler, tysk nazistisk politiker, Reichsführer-SS.

10 oktober, Helen Hayes, amerikansk skådespelare. Wilhelm Rediess, tysk SS-officer.

16 oktober, Primo Conti, italiensk målare; futurist.

17 oktober, Jean Arthur, amerikansk skådespelare.

20 oktober, Ismail al-Azhari, Sudans president 1965–1969.

26 oktober, Karin Boye, svensk författare

1 november, Rut Holm, svensk skådespelare och sångerska.

3 november, Adolf Dassler, tysk skotillverkare, grundare av Adidas. Märta Reiners, svensk operasångerska.

7 november, Acharya N G Ranga, indisk politiker.

8 november, Charles Paddock, amerikansk sprinter. Margaret Mitchell, amerikansk författare.

10 november, Tore Lindwall, svensk skådespelare.

11 november, Hugh Scott, amerikansk republikansk politiker, senator 1959–1977.

14 november, Aaron Copland, amerikansk tonsättare. Hanny Schedin, svensk skådespelare.

18 november, Artur von Schmalensee, svensk arkitekt.

21 november, Humbert Achamer-Pifrader, tysk SS-officer. Alice Calhoun, amerikansk skådespelare.

24 november, Nils Söderman, svensk kapellmästare, kompositör och pianist.

25 november, Rudolf Höss, tysk SS-officer, kommendant i Auschwitz.

27 november, Erwin Schulz, tysk SS-officer, dömd krigsförbrytare.

6 december, Agnes Moorehead, amerikansk skådespelare.

27 december, Hans Stuck, österrikisk racerförare.

29 december, Sten Åkesson, svensk lantbrukare och politiker (fp)

31 december, Juan Tizol, amerikansk jazztrombonist och kompositör.

Avlidna, 22 januari, John P Stockton, 73, amerikansk demokratisk politiker och diplomat, senator 1865–1866 och 1869–1875.

2 februari, Anton Niklas Sundberg, 81, svensk ärkebiskop sedan 1870.

6 februari, Sir William Wilson Hunter, 59, brittisk statistiker och historieskrivare.

26 februari, Elof Tegnér, 55, svensk biblioteksman och historiker.

6 mars, Gottlieb Daimler, 65, tysk ingenjör, konstruktör och industriman som 1899 skapade 4-cylindersmotorn. Alfred C Harmer, 74, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1871–1875 och 1877–1900.

28 mars, Vincent Benedetti, 82, fransk greve och diplomat.

2 april, Gustaf Åkerhielm, 66, svensk politiker, friherre och godsägare, Sveriges statsminister 1889–1891.

12 maj, Göran Fredrik Göransson, 81, svensk industriman, grundare av Sandvik AB.

22 maj, Nathaniel P Hill, 68, amerikansk republikansk politiker, senator 1879–1885.

12 juni, Jean Frédéric Frenet, 84, fransk matematiker.

20 juni, Albert Lundblad, 64, svensk jurist och riksdagsman.

14 juli, John H Gear, 75, amerikansk republikansk politiker, senator 1895–1900.

22 juli, Elias Carr, 61, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i North Carolina 1893–1897.

29 juli, Umberto I, 56, kung av Italien 1878–1900, mördad.

4 augusti, Jacob Dolson Cox, 71, amerikansk republikansk politiker och general.

5 augusti, Luke Pryor, 80, amerikansk politiker.

16 augusti, John James Ingalls, 66, amerikansk republikansk politiker, senator 1873–1891.

25 augusti, Friedrich Nietzsche, 55, tysk lingvist och filosof (död i Weimar)

26 augusti, John Miller Adye, 80, brittisk general.

26 september, George Franklin Drew, 73, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Florida 1877–1881.

20 oktober, Naim Frashëri, 54, albansk poet.

22 oktober, John Sherman, 77, amerikansk politiker.

28 oktober, Friedrich Max Müller, 76, tysk orientalist.

20 november, Rudolf Piefke, 65, tysk militärmusiker och kompositör.

22 november, Harald Molander, 42, svensk författare och teaterregissör.

30 november, Oscar Wilde, 46, irländsk författare.

9 december, John L M Irby, 46, amerikansk demokratisk politiker, senator 1891–1897.

10 december, Johan Filip Nordlund, 25, svensk massmördare.

1901

1901, var ett normalår som började en tisdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en måndag i den julianska kalendern.

1 januari, Australiska statsförbundet bildas av några brittiska besittningar i Oceanien. Den svenska namnlängden läggs om och en ny almanacka införs.

6 januari, Kristna nykterhetskvinnor i New York kallar kyssandet "barbariskt och osunt", och vill avskaffa det 

22 januari, När Storbritanniens regerande drottning Viktoria dör efter 63 år på tronen blir hennes son Edvard VII kung av Storbritannien.

31 januari, Anton Tjechovs drama "Tre systrar" har urpremiär på Konstnärliga teatern i Moskva, Ryssland 

7 februari, Våldsamma bränder rasar i oljefälten vid Baku, Ryssland

9 februari, De första Nordiska spelen arrangeras i Stockholm, ett veckolångt nordiskt vintersportevenemang organiserat som olympiska spelen och är Skandinaviens största idrottstävling. Spelens syfte är att stärka den nordiska samhörigheten, och marknadsföra Sverige som turistland om vintrarna 

12 februari, På Nybrovikens is genomförs för första gången i Sverige en "offentlig tävlan i hockey" (vilket är bandy, eftersom bandy vid denna tid också kallas "Hockey on the ice").

16 februari, Annebergs spinneri i Borås brinner ner, varvid 400 personer blir arbetslösa.

22 februari, Örebro pappersbruk, senare Örebro kartongbruk, grundläggs.

4 mars, William McKinley tillträder sin andra presidentperiod i USA. New Yorks guvernör, Theodore Roosevelt, blir McKinleys nye vicepresident.

29 mars, Franska deputeradekammaren antar föreningslagen

29 april, Blodiga slagsmål uppstår mellan judiska studenter och antisemiter vid Budapests universitet

1 maj, Rekorddeltagande i första majdemonstrationerna i Sverige, med 18 000 deltagare i Stockholm, 5 000 i Göteborg och 6 000 i Malmö

9 maj, Vid en storbrand i Åmål, Sverige brinner 59 hus ner och kulturella värden går till spillo

20 maj, Byggandet av Bodens fästning i Sverige påbörjas.

23 maj, Sveriges riksdag beslutar att införa allmän värnplikt. Övningstiden blir 240 dagar för värnpliktiga i armén. Indelningsverket, inrättat 1682, avskaffas därmed. I flottan blir övningstiden 300 dagar, och för specialförband 365.

25 maj, Norges kvinnor blir först ut i Europa att få kommunal rösträtt, om de på landsbygden betalat minst 300 norska kronor i skatt och i städerna minst 400 norska kronor 

28 maj, Finländska värnpliktslagen förkastas av den ryska rikskonseljen

4 juni, Artur Hazelius begravs. 100 000 människor följer kistan med stoftet, som färdas till Hedvig Eleonora kyrka 

15 juni, Gävleutställningen öppnas

22 juni, Föreningslagen antas av franska senaten

24 juni, Ingen vill köpa när 19-årige spanjoren Pablo Picassos tavlor visas på galleri i Paris 

7 juli, Hasse Zetterström och OA (Oskar Andersson) tar över skämttidningen Söndags-Nisse

16 juli, Den ryske tsaren, Nikolaus II, beslutar upplösa den finländska militären

17 juli, Gyttorps krutfabrik exploderar, varvid fyra personer omkommer.

24 juli, Danmarks första Venstre-ministär bildas 

24 augusti, Carl Ludvig Granlund, alias Gardist-Kalle, mördar sin hyresgäst Per Johan Berglund.

28 augusti, Silliman University grundas och blir första amerikanska privatskolan i Filippinerna

29 augusti, De första elspårvagnarna provkörs i Stockholm och snart är hästspårvagnens tid förbi i den staden 

3 september, Lutherska konferensen öppnas i Lund, ursprungligen en tysk front mot katolicismen. 1 300 personer deltar, vilket gör den till en av större konferenserna någonsin i Sverige 

6 september, USAs president William McKinley blir föremål för ett attentat och avlider åtta dagar senare 

7 september, Boxarupproret i Kina slut genom undertecknandet av Pekingprotokollet 

12 september, Malmö nya museum invigs av stadsfullmäktiges nye ordförande Carl Heslow 

14 september, Theodore Roosevelt tillträder som USAs president vid William McKinleys frånfälle 

18–21 september, Den ryske tsaren är på statsbesök i Frankrike

11 oktober, Svensk premiär för boxning inför publik på Tivoli i Malmö.

21 oktober, Helsingfors spårvägar tar hästspårvagnarna ur trafik

15 oktober, Hjalmar Söderbergs roman Martin Bircks ungdom utkommer och får positivt mottagande

16 oktober, Första svenska Antarktisexpeditionen under Otto Nordenskjöld lämnar Göteborgs hamn med fartyget Antarctic. Resan bidrar med fynd till kontinentalförskjutningsteorin 

24 oktober, Annie Taylor åker nerför Niagarafallen i en tunna

20 november–4 december, USA skickar soldater till norra Colombia för att skydda amerikansk egendom vid Panamanäset och skydda resvägar under revolutionär aktivitet 

5 december, Hjalmar Hammarskjöld blir Sveriges justitieminister.

10 december, De första Nobelprisen delas ut i Stockholm. Prissumman för varje belönad uppgår till 150 800 svenska kronor. Bland pristagarna finns Wilhelm Röntgen, som upptäckt röntgenrstrålarna. Francois Prudhomme får litteraturpriset. Fredspriset delas ut i Kristiania och delas av Henri Dunant och Frédéric Passy

12 december, Första radiosignalen skickas över Atlanten då italienske fysikern Guglielmo Marconi lyckas sända trådlösa radiosignaler från Cornwall i sydvästra England till Newfoundland i Kanada

21 december, Amerikanen King Camp Gillette tar patent på en rakhyvel med utbytbart stålblad. Amerikanska dansaren Isadora Duncan gör sensation i Paris med sin "fria, starkt expressiva dans". Den engelske ingenjören James Gibb lanserar en ny sport, pingpong. Norge går till kommunalval.

31 december, Vid nyårsfirandet på Skansen läses Nyårsklockan av regissören och skådespelaren Konstantin Axelsson. Oljeborrningar inleds i Persien. I Storbritannien med 38 miljoner invånare detta år, utgör 1,7 miljoner av dem kvinnligt tjänstefolk, och 140 000 manligt. Nederländerna inför obligatorisk utbildning för barn i åldrarna 6-12 år. Norrmännen börjar anlägga gränsbefästningar mot Sverige. Svenska kvinnor får rätt till fyra veckors ledighet utan lön vid förlossning. Stockholms fondbörs omorganiseras och öppnar i modern version. Svenska Journalistföreningen (som 1950 byter namn till Svenska Journalistförbundet och därefter till Journalistförbundet) grundas. Den första svenska olycksfallsförsäkringen i industrin instiftas. Jugendstilen lanseras i Sverige.  Kvinnoorganisationen Bulgariska Kvinnounionen bildas. Stockholms Folkets hus invigs. Tidningen Affärsvärlden grundas av Helmer Key, som ett komplement till Svenska Dagbladet. Uppfinnaren Fredrik Ljungström konstruerar mjölkningsmaskinen Beta, som AB Separator blir intresserat av. Selma Lagerlöf och Valborg Olander träffas. 1901 års släktnamnsförordning införs.

Födda, 3 januari, Ngo Dinh Diem, vietnamesisk politiker, Sydvietnams president 1955–1963.

5 januari, Klaus Bonhoeffer, tysk jurist och motståndskämpe.

9 januari, Chic Young, amerikansk serietecknare – Blondie.

10 januari, Henning von Tresckow, tysk generalmajor.

16 januari, Fulgencio Batista, kubansk politiker, president 1933–1944 och 1952–1959.

17 januari, Herbert Grevenius, svensk dramatiker, manusförfattare och journalist. Aron Gurwitsch, tysk filosof.

20 januari, Alf Östlund, svensk skådespelare och manusförfattare.

28 januari, Margareta Bergman, svensk skådespelare.

29 januari, Mary Eaton, amerikansk dansare och skådespelare.

1 februari, Clark Gable, amerikansk filmskådespelare.

2 februari, Jascha Heifetz, amerikansk violinist.

7 februari, Ana Betancourt, kubansk frihetskämpe.

16 februari, Heinrich Gley, tysk SS-officer.

20 februari, Mohammed Naguib, egyptisk general, president 1953–1954.

23 februari, Erhard Heiden, tysk SS-officer, Reichsführer-SS 1927–1929. Ivar Lo-Johansson, svensk författare

25 februari, Zeppo Marx, amerikansk komiker.

28 februari, Linus Pauling, amerikansk kemist, nobelpris i kemi 1954 och fred 1962.

11 mars, Wilton E Hall, amerikansk demokratisk politiker, senator 1944–1945.

17 mars, Margit Rosengren, svensk operettsångerska (sopran), skådespelare.

21 mars, Karl Arnold, förbundsrepubliken Tysklands förste president.

27 mars, Carl Barks, amerikansk serietecknare. Sato Eisaku, japansk politiker, premiärminister 1964–1972, nobelpristagare.

28 mars, Märtha av Sverige, kronprinsessa av Norge. gift med Olav V.

29 mars, Uuno Kailas, finländsk författare.

5 april,  Melvyn Douglas, amerikansk skådespelare.

6 april, Pier Giorgio Frassati, saligförklarad italiensk student och tertiar inom dominikanorden.

8 april, Arvid Richter, svensk sångare.

13 april, Sven Rüno, svensk kompositör, textförfattare, pianist och kapellmästare.

20 april, Karl Damström, svensk järnbruksarbetare och politiker. Svea Holst, svensk skådespelare.

29 april, Kathrine Aurell, svensk-norsk författare och manusförfattare. Hirohito, japansk kejsare 1926–1989.

5 maj, Fritiof Billquist, svensk skådespelare och författare.

7 maj, Gary Cooper, amerikansk skådespelare.

12 maj, Märta Arbin, svensk skådespelare.

25 maj, Bellan Roos, svensk skådespelare.

29 maj, Inga Tidblad, svensk skådespelare

6 juni, Helmuth Stieff, tysk generalmajor, motståndskämpe under andra världskriget. Sukarno, indonesisk politiker, premiärminister 1945–1967.

10 juni, Birger Andersson, svensk redaktör och riksdagspolitiker (socialdemokrat).

11 juni, Gustaf Svensson i Vä, svensk folkskollärare och centerpartistisk riksdagspolitiker.

13 juni, Tage Erlander, svensk socialdemokratisk politiker, Sveriges statsminister 1946–1969 

18 juni, Storfurstinnan Anastasia, dotter till Rysslands siste tsar. Jeanette MacDonald, amerikansk sångerska och skådespelare.

22 juni, Rudolf Wittkower, tysk konsthistoriker.

29 juni, Rudolf "Putte" Kock, svensk ishockey- och fotbollsspelare samt sportkommentator i TV. Nelson Eddy, amerikansk sångare och skådespelare.

5 juli, Gustaf Hiort af Ornäs, svensk skådespelare och sångare.

6 juli, Syama Prasad Mookerjee, indisk politiker, grundare av partiet Bharatiya Jana Sangh.

9 juli, Barbara Cartland, brittisk författare.

25 juli, Oscar Rosander, svensk filmklippare, kortfilmsregissör och statistskådespelare.

28 juli, Rudy Vallée, amerikansk sångare, saxofonist, orkesterledare och skådespelare.

29 juli, Magnus Kesster, svensk skådespelare.

31 juli, Jean Dubuffet, fransk målare och grafiker.

3 augusti, John C Stennis, amerikansk politiker, senator 1947–1989. Stefan Wyszyński, polsk kardinal, Polens primas.

4 augusti, Louis Armstrong, amerikansk jazztrumpetare.

8 augusti, Ernest Lawrence, amerikansk fysiker, nobelpristagare 1939.

18 augusti, Arne Borg, svensk simmare

20 augusti, Salvatore Quasimodo, italiensk författare, nobelpristagare.

23 augusti, John Sherman Cooper, amerikansk republikansk politiker, diplomat och jurist, senator 1946–1949, 1952–1955 och 1956–1973.

27 augusti, Ivar Wahlgren, svensk skådespelare och sångare.

28 augusti, Hilding Gavle, svensk skådespelare.

1 september, Andrej Vlasov, rysk militär.

3 september, Bullan Weijden, svensk skådespelare och sångerska.

8 september, Hendrik Verwoerd, sydafrikansk politiker, premiärminister 1958–1966.

18 september, Bengt Rodhe, svensk kompositör, musikarrangör, sångare och pianist.

19 september, Alvar Kraft, svensk kompositör, arrangör av filmmusik.

26 september, Arthur Hilton, svensk operadirektör och skådespelare. Lilly Kjellström, svensk skådespelare.

29 september, Enrico Fermi, italiensk-amerikansk fysiker, nobelpristagare.

10 oktober, Alberto Giacometti, schweizisk skulptör och målare.

13 oktober, Irja Browallius, svensk författare.

21 oktober, Joseph S Clark, amerikansk demokratisk politiker, senator 1957–1969.

3 november, Leopold III, belgisk kung 1934–1951. André Malraux, fransk författare och politiker.

4 november, Adriano Olivetti, italiensk ingenjör, skrivmaskinstillverkare.

14 november, Christian Elling, dansk professor och konsthistoriker.

17 november, Walter Hallstein, tysk politiker.

18 november, George Gallup, skapare av opinionsundersökningsföretag.

25 november, Arthur Liebehenschel, tysk nazist, SS-Obersturmbannführer.

28 november, Edwina Ashley.

5 december, Walt Disney, amerikansk filmproducent. Werner Heisenberg, tysk fysiker, nobelpristagare.

14 december, Paul I, kung av Grekland 1947–1964.

18 december, Francis J Myers, amerikansk demokratisk politiker.

27 december, Oscar Carlsson, svensk pappersbruksarbetare och politiker. Marlene Dietrich, tysk-amerikansk skådespelare och sångerska. Stanley William Hayter, brittisk målare och grafiker.

31 december, Karl-August Fagerholm, finlandssvensk socialdemokratisk politiker, Finlands statsminister 1948–1950, 1956–1957 och 1958–1959.

Avlidna, 5 januari, Curtis Hooks Brogden, 84, amerikansk politiker.

9 januari, Frank Gay Clarke, 50, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1897–1901.

14 januari, Charles Hermite, 78, fransk matematiker.

16 januari, Hiram Rhodes Revels, 73, amerikansk republikansk politiker, senator 1870–1871.

17 januari, Frederic William Henry Myers, 57, engelsk poet.

22 januari, Viktoria, 81, regerande drottning av Storbritannien sedan 1837.

27 januari, Giuseppe Verdi, 87, italiensk operakompositör.

10 februari, Telemaco Signorini, 65, italiensk målare.

21 februari, Stephen M White, 48, amerikansk demokratisk politiker, senator 1893–1899.

22 februari, George Francis FitzGerald, 49, irländsk fysiker.

13 mars, Benjamin Harrison, 67, amerikansk politiker, USAs president 1889–1893.

16 mars, Marriott Brosius, 58, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1889–1901.

11 april, Ivar Hallström, 74, svensk kompositör. Gunnar Eriksson i Mörviken, 68, svensk lantbrukare och politiker.

12 april, Auguste Sabatier, 61, fransk protestantisk teolog.

24 april, Arvid Posse, 81, svensk politiker, greve och godsägare, Sveriges statsminister 1880–1883.

23 maj, John Riley Tanner, 57, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Illinois 1897–1901.

27 maj, Artur Hazelius, 67, svensk filolog och folklivsforskare, grundare av Nordiska museet och friluftsmuseet Skansen

11 juni, William J Samford, 56, amerikansk politiker, guvernör i Alabama 1900-1901.

16 juni, Herman Grimm, 73, tysk författare och konsthistoriker.

18 juni, Hazen S Pingree, 60, amerikansk republikansk politiker.

21 juni, Carl Otto Bergman, 73, svensk militär, industriman, kommunalpolitiker och riksdagsman.

12 juli, Richard B Hubbard, 68, amerikansk demokratisk politiker och diplomat.

20 juli, Johan Laurentz, 50, svensk arkitekt.

5 augusti, Viktoria av England, 60, engelsk prinsessa som blev tysk kejsarinna och drottning av Preussen.

12 augusti, Francesco Crispi, 82, italiensk politiker, premiärminister 1887–1891 och 1893–1896. Adolf Erik Nordenskiöld, 68, svensk mineralog och polarforskare.

15 augusti, Julia von Hausmann, 75, rysk psalmförfattare.

24 augusti, Gunnar Wennerberg, 83, svensk skald, tonsättare och ecklesiastikminister 

9 september, Henri de Toulouse-Lautrec, 36, fransk konstnär, känd för skildringar av Paris nöjesliv 

14 september, William McKinley, 58, amerikansk politiker, USA:s president sedan 1897 (mördad) 

24 september, Fredrik Åkerblom, 62, svensk tidningsredaktör och riksdagsman.

18 oktober, August Malmström, 72, svensk konstnär och professor vid Konstakademin.

29 oktober, Leon Czolgosz, 28, William McKinleys mördare (avrättad)

27 november, Davis H Waite, 76, amerikansk politiker, guvernör i Colorado 1893–1895.

30 november, Albrecht Weber, 76, tysk orientalist.

6 december, Bertha Wehnert-Beckmann, 86, tysk fotograf.

24 december, Lev Ivanov, 67, rysk balettdansör och koreograf. Nobelpris.. Fysik, Wilhelm Conrad Röntgen, tysk fysiker. Kemi, Jacobus Henricus van 't Hoff, nederländsk kemist. Medicin, Emil von Behring, tysk läkare. Litteratur, Sully Prudhomme, fransk författare. Fred, Henri Dunant, Schweiz. Frédéric Passy, Frankrike.

Farmor, Johanna Maria Ingeborg Käll (född Nilsson), 5 februari 1901-11 oktober 1987, Vigselår, 1920, Skolbildning 3 år (småskola, folkskola), Län, Gotland

1902

1902, var ett normalår som började en onsdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en tisdag i den julianska kalendern.

1 januari, Stockholm har 301 000 invånare, Göteborg 131 000 och Malmö 60 000.

15 januari, Första sträckningen av Berlins tunnelbana "U-Bahn" invigs

18 januari, Unionella konsulatskommittén tillsätts

19 januari, Bygget av världens nordligaste järnvägsstation pågår vid Riksgränsen, som slutstation för järnvägen mellan Gällivare och svensk-norska gränsen 

30 januari, En offensiv- och defensivallians sluts mellan Storbritannien och Japan

12 februari, 1st Conference of the International Woman Suffrage Alliance äger rum i Washington, D C

22 februari, Södertälje SK bildas.

23 februari, Vänsterliberala partiet Frisinnade landsföreningen bildas i Sverige med rösträttsförespråkaren Karl Staaff i spetsen. Ernst Beckman är dock ordförande och Karl Staaff vice ordförande.

25 februari, Hubert Cecil Booth startar en dammsugarfabrik i USA 

4 mars, American Automobile Association grundas i Chicago.

18 mars, Real Madrid CF bildas. Italienske operasångaren Enrico Caruso spelar in sin första skiva

19 mars, Det första belägget för ordet "bil" (som kortform för "automobil") i Sverige uppträder i Svenska Dagbladet, sedan det föreslagits i danska Politiken den 14 mars.

5 april – 6 000 människor demonstrerar i Lill-Jansskogen i Stockholm för rösträtt.

12 april, Ett nytt rösträttsmöte i Lill-Jansskogen samlar 12 000 demonstranter.

14–21 april, Råder politisk storstrejk i Belgien för vinnande av författningsändring

16–23 april, USA skickar soldater för att skydda amerikansk egendom i Bocas del Toro i nuvarande Panama under inbördeskriget i Colombia

18–20 april, Svenska Taxklubbens första utställning hålls på Skansens höjder i Stockholm.

20 april, Våldsamma gatukravaller utbryter i Stockholm efter ett möte för allmän rösträtt, som har samlat 20 000 människor till demonstration. Poliserna slåss med sabel och batong. Hjalmar Branting talar vid mötet, och uppmanar arbetarna att "med sin beslutsamhet sätta samhället i gungning" 

21 april, Norske statsministern Johannes Steen avgår och efterträds av Otto Blehr

24 april, Initierat av SSAG firas Vegadagen för första gången till minne av Adolf Erik Nordenskiölds Vegaexpedition. Varje år vid detta datum delar föreningen ut Vegamedaljen till en framstående geograf.

27 april, Ett stort rösträttsmöte i Stockholm samlar 40 000 demonstranter, alltså var åttonde stockholmare.

7 maj, Vulkanen La Soufrière på Saint Vincent får ett utbrott, som förorsakar mer än 2 000 dödsoffer.

8 maj, Vulkanen Montagne Pelée på Martinique har ett utbrott som förstör staden St Pierre varvid cirka 30 000 människor omkommer. Endast ett fåtal av stadens invånare överlever 

15–17 maj, Politisk storstrejk, anordnad av Socialdemokraterna och LO, utbryter i Stockholm för genomdrivandet av allmän och lika rösträtt 

17 maj, Förslag om vidgad rösträtt faller i Sveriges riksdag 

20 maj, Amerikanska soldater lämnar Kuba, som utropas till självständig republik under president Tomás Estrada Palma 

31 maj, Boerkriget avslutas och Oranjefristaten och Transvaal ser sig besegerade av Brittiska imperiet

3 juni, Pierre Waldeck-Rousseau avgår som fransk president och efterträds av Émile Combes

15 juni, Gävleutställningen öppnas

21 juni, Lag om svensk allmän självdeklaration, stiftad av Sveriges riksdag, träder i kraft i samband med att den första allmänna inkomstskatten i Sverige införts. Därmed läggs grunden för det moderna svenska skattesystemet.

23 juni, Albert Einstein anställs vid patentverket i Bern 

27 juni, Sven Hedin återvänder till Stockholm från sin treåriga forskningsresa i Asien 

28 juni, Trippelalliansen förnyas

1 juli, Sven Hedin blir, efter sin tre år långa expedition till Centralasien, den siste svensk som adlas 

5 juli, Fredrik von Otter avgår som svensk statsminister och efterträds av Erik Gustaf Boström, vars regering har vissa vänsterliberala inslag, vilket väcker uttalat missnöje av högern

10 juli, Franske presidenten Émile Combes utfärdar ett cirkulär om de icke sanktionerade kongregationsskolornas stängning

14 juli, Kampanilen på Markusplatsen i Venedig, byggd 1540, rasar 

1 augusti, Cirka 100 personer omkommer vid explosion i kolgruva i Australien. Norra stambanans sträckning Boden–Mojärv invigs. Sveriges civilminister Hjalmar Westring betonar banans stora betydelse för Norrlands och hela Sveriges framtid.

6 augusti, Hålls ett möte mellan ryske tsaren och kejsar Wilhelm i Reval

23 augusti, William F Cody, även känd som "Buffalo Bill" och "bufflarnas väste fiende", får i uppdrag att rädda det utrotningshotade djuret buffeln

1 september, Med Resan till månen introducerar Georges Méliès genren science fictionfilm. Den svenska Riksförsäkringsanstalten grundas, som föregångare till Pensionsstyrelsen (grundad 1914) och Riksförsäkringsverket (grundat 1961) 

17 september–18 november, USA placerar beväpnade vakter på alla tåg i norra Colombia som tar vägen över Panamanäset för att hålla järnvägslinjen öppen, och placerar ut skepp på båda kusterna för att hindra colombianska soldater 

19 september, Svenska arbetsgivareföreningen (SAF) grundas som svar på rösträttsstrejken och som motpol till LO. På så viss hoppas man bli mindre stårbara vid strejker. Utlösande faktor är årets rösträttsdemonstration

4 oktober, Från Norrbotten rapporteras missväxt med risk att kreaturen svälter ihjäl. Brist på djurfoder råder i Sverige och jordbrukarna anhåller om att få frakta foder och livsmedel med SJ utan ersättning. Välgörenhetsinsamlingar anordnas i södra delen av Sverige.

7 oktober, Willis Haviland uppfinner luftkonditioneringen.

25 oktober, Vulkanen Santa María i Guatemala får ett utbrott varvid citks 5 000 invånare omkommer

27 oktober, De första elektriska spårvagnarna invigs i Göteborg.

December, Australien inför allmän rösträtt för vita kvinnor vid nationella val

10 december, En damm vid Assuan invigs vid Nilen

26 december, En orkan river taket av hus och välter ladugårdar på Sveriges västkust samt medför att ett femtiotal fiskare omkommer på Östersjön. Även Skåne drabbas. 2 000 personer omkommer vid en jordbävning i Schemacha, Kausasus. 2 000 personer omkommer vid en jordbävning på Saint Vincent. 10 000 personer omkommer vid en jordbävning i Turkestan. Den svenska Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt (LKPR) bildas av socialdemokratiska och borgerliga kvinnor samt blir kvinnlig riksorganisation i rösträttskampen. Den svenska Kvinnornas fackförbund bildas som en tvärfacklig organisation, men framförallt för sömmerskor. Kvinnoorganisationen Deutscher Verband für Frauenstimmrecht bildas. Den liberala Göteborgs-Tidningen (GT) startas av Handelstidningskoncernen. Hasse Zetterström (redaktör för Söndags-Nisse) startar Grönköpings Veckoblad som ett inslag i Söndags-Nisse.Förhandlingar inleds mellan Sverige och Norge om Norges konsulatsväsende. Det svenska Arbetarrörelsens Arkiv och Bibliotek grundas och blir därmed världens äldsta i sitt slag. I Göteborg öppnas Sveriges första fasta biograf, Kinematografen i Göteborgs arkader. Nordiska Kompaniet (NK) bildas genom en sammanslagning av Stockholms två största detaljhandlar, K M Lundberg och Joseph Leja. Göteborgs förenade bryggerier byter namn till Pripps. De första moderna studiecirklarna startas i Lund av folkrörelsemannen Oscar Olsson. Den nya studieformen lanseras i IOGTs tidning Reformatorn. På grund av förföljelser av kristna i det osmanska riket kommer en del armeniska flyktingar till Sverige. Internationalen får svensk text av Henrik Menander. Wilhelmina Skogh blir som första kvinna utnämnd till direktör för Grand Hôtel i Stockholm. Stockholm får sin första ambulans. Svenska kvinnliga nationaldräktsföreningen bildas i Falun av Märta Jörgensen. I Stockholm i Sverige blir sjunde skolåret obligatoriskt och ett frivilligt åttonde skolår införs med språkval. 15 438 kvinnor i Sverige undertecknar petition mot att bara ena parten straffas vid prostitution. Den första svenska personbilen tillverkas

Födda, 6 januari, Helmut Poppendick, tysk SS-läkare.

8 januari, Georgij Malenkov, sovjetisk politiker.

9 januari, Josemaría Escrivá, spansk katolsk präst, grundare av Opus Dei, helgon.

11 januari, Verner Arpe, svensk skådespelare.

31 januari, Tallulah Bankhead, amerikansk skådespelare. Alva Myrdal, svensk politiker, nobelpristagare

4 februari, Charles Lindbergh, amerikansk flygare.

7 februari, Verner Oakland, svensk skådespelare. Bruno Streckenbach, tysk SS-officer.

8 februari, Lyle Talbot, amerikansk skådespelare.

17 februari, Marian Anderson, amerikansk sångerska.

19 februari, Gunnar Hultgren, svensk ärkebiskop 1958–1967.

20 februari, Ansel Adams, amerikansk fotograf.

23 februari, Josef Zmigrod, tysk-engelsk kompositör.

27 februari, Gene Sarazen, amerikansk golfspelare. John Steinbeck, amerikansk författare, mottagare av nobelpriset i litteratur 1962.

7 mars, Otto Scheutz, svensk skådespelare, produktionsledare, och inspicient.

9 mars, Luis Barragán, mexikansk arkitekt.

11 mars, Albert Rains, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1945–1965.

17 mars, Bobby Jones, amerikansk golfspelare.

24 mars, Thomas Dewey, amerikansk politiker.

25 mars, Sten Broman, svensk tonsättare, dirigent, musikpedagog, även känd som musikkritiker och TV-programledare

28 mars, Flora Robson, brittisk skådespelare.

2 april, David Worth Clark, amerikansk demokratisk politiker, senator 1939–1945. Mary Miles Minter, amerikansk skådespelare.

3 april, Lisa Wirström, svensk skådespelare.

9 april, Sven Zetterström, svensk journalist och manusförfattare.

18 april, Waldemar Hammenhög, svensk författare. Gösta Rodin, svensk regissör, manusförfattare och filmklippare.

20 april, John Elfström, svensk skådespelare.

23 april, Halldór Laxness, isländsk författare, nobelpristagare.

25 april, Per Aabel, norsk skådespelare.

29 april, Henny Lindorff Buckhøj, dansk skådespelare. Anna Lisa Lundkvist, svensk författare och översättare.

2 maj, Erik Petersson i Alvesta, svensk rektor och politiker (fp)

3 maj, Alfred Kastler, fransk fysiker, nobelpristagare.

4 maj, Mona Mårtenson, svensk skådespelare.

7 maj, Jolly Kramer-Johansen, norsk kompositör, textörfattare, sångare och musiker (piano, saxofon och cello)

10 maj, David O Selznick, amerikansk filmproducent.

11 maj, Louis Klein Diamond, ryskfödd amerikansk barnläkare.

15 maj, Richard J Daley, amerikansk politiker.

31 maj, Friedrich Hielscher, tysk poet och filosof.

9 juni, Gunnar Carlsson, svensk förbundssekreterare och socialdemokratisk politiker.

16 juni, Barbara McClintock, amerikansk genetiker, nobelpristagare i medicin.

28 juni, Richard Rodgers, amerikansk kompositör av evergreens.

1 juli, William Wyler, amerikansk regissör.

5 juli, Nils Hultgren, svensk skådespelare. Henry Cabot Lodge, amerikansk ambassadör.

6 juli, Albert Deborgies, fransk vattenpolospelare.

9 juli, Ella Fallenius, svensk manusförfattare.

10 juli, Kurt Alder, tysk kemist, nobelpristagare.

21 juli, Margit Manstad, svensk skådespelare.

26 juli, Albert Forster, tysk nazistisk politiker.

28 juli, Karl Popper, brittisk filosof.

29 juli, David Arellano, chilensk fotbollsspelare.

1 augusti, Per Kaufeldt, svensk fotbollsspelare och tränare.

8 augusti, Kyrillos VI av Alexandria, koptisk-ortodox påve och patriark av Alexandria.

10 augusti, Norma Shearer, amerikansk skådespelerska. Arne Tiselius, svensk kemist, mottagare av nobelpriset i kemi 1948.

11 augusti, Christian de Castries, fransk militär.

12 augusti, Gösta Bergström, svensk operasångare (baryton). Berndt Westerberg, svensk skådespelare.

13 augusti, Felix Wankel, tysk ingenjör (Wankel-motorn)

16 augusti, Georgette Heyer, brittisk författare.

22 augusti, Leni Riefenstahl, tysk filmregissör.

24 augusti, Carlo Gambino, italiensk-amerikansk gangsterledare.

1 september, Riccardo Morandi, italiensk ingenjör.

5 september, Darryl Zanuck, amerikansk filmmagnat.

12 september, Juscelino Kubitschek, Brasiliens president.

16 september, Jakob Sporrenberg, tysk SS-officer.

20 september, Adrienne von Speyr, schweizisk katolsk läkare och mystiker.

21 september, Luís Cernuda, spansk poet.

22 september, Folke Bramme, svensk musiker (cello)

24 september, Ayatollah Ruhollah Khomeini, Irans religiöse och politiske ledare 1979–1989.

26 september, Albert Anastasia, italiensk-amerikansk maffiaboss. Dagmar Gille, svensk operettsångerska.

5 oktober, Ray Kroc, amerikansk företagare, McDonalds skapare.

17 oktober, Dagmar Bentzen, svensk skådespelare.

23 oktober, Ib Schønberg, dansk skådespelare.

25 oktober, Eddie Lang, amerikansk jazzgitarrist.

28 oktober, Elsa Lanchester, brittisk skådespelare.

31 oktober, Abraham Wald, rumänsk statistiker och nationalekonom.

1 november, Nordahl Grieg, norsk författare.

2 november, Sven Grafström, svensk ambassadör och generalmajor.

4 november, Sten Hedlund, svensk skådespelare och sångare.

7 november, Dagny Lind, svensk skådespelare.

8 november, Mim Ekelund, svensk dansös och skådespelare.

10 november, Katie Rolfsen, norsk-svensk skådespelare.

14 november, Einar Hansen, dansk-svensk företagsledare.

16 november, Wilhelm Stuckart, tysk nazistisk politiker.

22 november, Philippe Leclerc, fransk general och krigshjälte.

2 december, Horace A Hildreth, amerikansk republikansk politiker och diplomat, guvernör i Maine 1945–1949.

10 december, Elsa Burnett, svensk skådespelare.

11 december, Tyra Ryman, svensk skådespelare.

15 december, Ragnar Frisk, svensk regissör, manusförfattare och skådespelare.

23 december, Folke Andersson, svensk kompositör, orkesterledare och jazzmusiker (violin). Nils Holmberg, svensk journalist, författare och politiker, riksdagsman för kommunisterna 1944–1946.

29 december, Gustav Nosske, tysk SS-officer, krigsförbrytare.

Avlidna, 5 januari, Martis Karin Ersdotter, 72, svensk hårkulla.

7 januari, Adolfina Fägerstedt, 90, svensk premiärdansös.

24 januari, Anders Kallenberg, 67, svensk målare.

9 februari, Nils Grotenfelt, 56, finländsk agronom.

11 februari, Caroline Rosenberg, 91, dansk botaniker.

17 februari, Edvard Forssberg, 53, svensk läkare, komiker och tillfällighetspoet.

18 februari, Albert Bierstadt, 72, tysk-amerikansk målare.

23 mars, Kálmán Tisza, 71, ungersk statsman.

26 mars, Cecil Rhodes, 48, brittisk politiker, företagare och kolonisatör

29 mars, Ludvig Michael Runeberg, 67, finländsk konstnär, kaméskärare.

1 april, Joseph S Fowler, 81, amerikansk republikansk politiker, senator 1866–1871.

8 april, John Wodehouse, 76, brittisk politiker.

10 april, Pontus Fürstenberg, 74, svensk konstmecenat.

11 april, Johan Daniel Herholdt, 83, dansk arkitekt.

15 april, Jules Dalou, 63, fransk skulptör.

5 maj, Bret Harte, 65, amerikansk författare och journalist.

26 maj, Henry Clay McCormick, 57, amerikansk republikansk politiker.

11 juni, Otto Eckmann, 36, tysk målare och grafiker.

14 juni, Jens Zachariassen, 63, dansk-finländsk orgelbyggare och redare.

18 juni, Samuel Butler, 66, brittisk författare.

19 juni, John Dalberg-Acton, 1:e baron Acton, 68, brittisk historiker och politiker.

4 juli, Hervé Faye, 87, fransk astronom. Swami Vivekananda, 39, indisk filosof.

6 juli, Maria Goretti, 11, italiensk jungfrumartyr, helgon.

9 juli, William Marvin, 94, amerikansk jurist och politiker, guvernör i Florida 1865.

10 juli, Julius von Ficker, 76, tysk rättshistoriker.

8 augusti, James Tissot, 65, fransk målare och illustratör.

24 augusti, Adam Fabricius, 80, dansk präst och historiker.

7 september, Enrique Gaspar y Rimbau, 60, spansk diplomat och författare.

20 september, Carl Friedländer, 75, svensk industriman.

28 september, Émile Zola, 62, fransk författare. Karl Eduard Richard Voigtel, 73, tysk arkitekt.

4 oktober, Sixten Flach, 76, svensk militär, godsägare och politiker.

6 oktober, George Rawlinson, 89, engelsk arkeolog och historiker.

23 oktober, Olof Larsson i Bratteberg, 54, svensk lantbrukare och politiker (liberal)

26 oktober, Elizabeth Cady Stanton, 86, amerikansk feminist och reformator, ledare för suffragettrörelsen.

4 november, Hale Johnson, 55, amerikansk advokat och politiker.

13 november, Ingrid Klar, 104, sista överlevande personen i Sverige född på 1700-talet.

20 november, Fredric Kafle, 83, svensk sjömilitär.

7 december, Thomas Nast, 62, tysk-amerikansk karikatyr- och satirtecknare.

22 december, Dwight M Sabin, 59, amerikansk republikansk politiker.

28 december, Georg Fleetwood, 84, svensk friherre, militär och hovman.

31 december, Rudolph Franz, 76, tysk fysiker. Nobelpris, Fysik, Hendrik Lorentz, nederländsk fysiker, Pieter Zeeman, nederländsk fysiker, Kemi, Emil Fischer, tysk kemist, Medicin, Sir Ronald Ross, Storbritannien, Litteratur, Theodor Mommsen, tysk författare, Fred, Élie Ducommun, Schweiz, Albert Gobat, Schweiz

1903

1903, var ett normalår som började en torsdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en onsdag i den julianska kalendern.

2 januari, USAs president Theodore Roosevelt stänger ett postkontor i Indianola i Michigan efter att ledningen vägrat anställa en svart postkassörska.

5 januari, Telegrafkabeln mellan San Francisco och Hawaii öppnas för allmänheten.

22 januari, USA tar över bygget av Panamakanalen

31 januari, Ett jordkast uppstår i Glumstorp norr om Kristinehamn.

2 februari, 20-årige James Joyce lämnar föräldrahemmet i Dublin och slår sig ner i Paris

3 februari, Brittiska styrkor intar staden Kano i norra Nigeria. Då mord på britter ägt rum i landets södra delar och mördarna flytt norröver belägrar britterna landets norra delar. När Kano fallit fogar sig stamhövdingarna för indirekt brittiskt styre. 1906 bildas den brittiska kolonin Nigeria.

10 februari, Den svenska riksdagen debatterar den gifta kvinnans myndighet och rätt att själv disponera sin egendom

15 februari, Svenska Aeronautiska Sällskapets vätgasballong Svenske sliter sig och återfinns aldrig. Liberalen Carl Lindhagen går i den svenska riksdagen i bräschen för en lagändring vad gäller kvinnans rätt att bestämma över sig själv. Enligt svenska giftermålsbalken är gifta kvinnor omyndiga. Maskinfabriks AB Scania i Malmö börjar serietillverka 4-sitsiga personbilar

28 februari, Ett jordkast uppstår i Grums.

14 mars, Panamafördraget skrivs under

22 mars, USA får rätt att upprätta flottbaser i Guantanamo (Guantánamobasen) och Batria Honda 

23–31 mars, USA skickar soldater till Honduras för att skydda USAs konsulat och ångbåten Wharf i Puerto Rico medan revolutionär aktivitet pågår 

24 mars, Norge får rätt att ha sina egna konsulat i utlandet 

30 mars–21 april, USA skickar soldater till Dominikanska republiken för att skydda USAs intressen under revolutionär aktivitet pågår

1 april, Lysekils köping i Sverige får stadsprivilegium.

16 april, En av de värsta judepogromerna i det nya århundradet inträffar i den ryska staden Kishinev. Händelsen ger ytterligare näring åt den Sionistiska rörelsen.

24 april, Nikolaj Bobrikov, rysk generalguvernör i Finland, utvisar nio finlandssvenska män till Stockholm där de berättar om husundersökningar och andra övergrepp [3].

19 april, Befolkningen i ryska Kishnev anställer massaker på judar. 49 personer dödas, och många migrerar till USA 

26 april, Den spanska fotbollsklubben Atlético Madrid bildas.

1 maj, Första framträdandet för Musikkåren Kamraterna med revelj på Stora Torget, Alingsås och marsch inom ringgatorna i samarbete med Godtemplarmusikkåren.

16 maj, Sveriges första automobilutställning öppnas i Stockholm vid idrottsparken. Utställningen är internationell, och representeras av 20 utställare. Där ses bland annat en tresitsig amerikansk Oldsmobile på 4 1/2 hästkrafter.

20 maj, Wilhelm Peterson-Bergers opera Ran uruppförs på Operan i Stockholm. Det är hans första opera. Sveriges första automobilklubb bildas.

31 maj, I Sverige bildas Socialdemokraternas Ungdomsförbund med Karl Gustav Ossiannilsson som förste ordförande. Andra ledande krafter är Fabian Månsson, Per Albin Hansson, Gustav Möller och Rickard Sandler. Förbundet ger ut tidningen Fram och slår ut de anarkistiska Ungsocialisterna som socialdemokraternas ungdomsförbund. Svenska gymnastik- och idrottsföreningarnas riksförbund bildas i Sverige, varmed den svenska idrotten får en enhetlig ledning. Förbundet förbjuder professionalisering inom alla Sveriges sportgrenar.

2 juni, Ett specialsanatorium för barn öppnas i Vejbystrand.

11 juni, Alexander I Obrenovich (1876–1903), kung av Serbien från 1889, och hans gemål Draga Maschin mördas i kungliga palatset i Belgrad av sammansvurna liberala officerare ur serbiska armén

15 juni, De armeniska kyrkogodsen i Ryssland dras in till staten.

16 juni, Henry Ford börjar försäljningen av sin första bilmodell, Model A till ett pris av 850 dollar. Roald Amundsen ger sig av mot Nordvästpassagen

19 juni, Den första Lapplandsexpressen avgår från Stockholm till Narvik. Resan tar 48 timmar på den just fullbordade banan förbi Riksgränsen. Tåget går via Kiruna

20 juni, Sverige avstår sina anspråk på Wismar till Mecklenburg, som Sverige 1803 pantsatte staden till på hundra år, genom ett fördrag i Stockholm. Därmed blir staden helt införlivad i Tyskland.

28 juni, En järnvägsbro rasar i Cenicera, Spanien och 110 personer omkommer vid den första verkligt stora tågolyckan i Europa 

30 juni, Författaren Frida Stéenhoff introducerar ordet feminism i Sverige med föredraget "Feminismens moral" som hon höll i Sundsvall denna dag

1 juli, Tidningen L' Auto startar cykelloppet Tour de France. Konkurrensen mellan Telegrafverket och Stockholms Allmänna Telefonaktiebolag (SAT) leder till, att samtrafiken mellan näten helt upphör. Därmed är SATs abonnenter helt avskurna från övriga Sveriges telefonnät, som innehas av Telegrafverket. De båda bolagen börjar då konkurrera med varandra på olika sätt, vilket kommer att fortgå till 1918.

4 juli, USAs president Theodore Roosevelt sänder det första telegrammet genom Stillahavskabeln som förbinder San Francisco och Manila.

19 juli, Maurice Garin vinner första Tour de France. 21 av de 60 startande fullföljer tävlingen

20 juli, Makedonier gör revolt mot osmanska överhögheten 

Juli, Ofotenbanan till Narvik invigs.

4 augusti, Sedan Leo XIII har avlidit den 20 juli väljs Giuseppe Melchiorre Sarto till påve och tar namnet Pius X.

23 augusti, Under ett möte i Bryssel delas det ryska socialdemokratiska arbetarpartiet i två fraktioner. Den revisionistiska benämns mensjeviker (minoritetsmän), och den radikala benämns bolsjeviker (majoritetsmän). Theodor Herzl slår fast att ny judisk stat skall byggas i Palestina 

25 augusti, Den svenska fotbollsklubben GIF Sundsvall bildas.

30 augusti, Den amerikanska motorcykeltillverkaren Harley-Davidson grundas.

7–12 september, USA skickar soldater till Beirut för att skydda amerikanska konsulatet då ett lokalt uppror bland muslimerna fruktas 

12 september, 60-årsfirande svenska operasångerskan Kristina Nilsson besöker Stockholm för första gången sedan 1885, och stora folkmassor väntar när hon går av tåget på Stockholms centralstation. Hon sjunger dock inget denna gång 

17 september, Agnes Arvidson avlägger som första kvinna i Sverige apotekarexamen.

29 september, Niue skiljs från Cooköarna 

10 oktober, I Manchester bildas Womens Social and Political Union (WSPU), den så kallade Suffragettrörelsen av Emmeline Pankhurst och hennes döttrar Christabel och Sylvia. Rörelsens mål är att, med alla medel (även olagliga och våldsamma), genomdriva sina krav på kvinnlig politisk rösträtt.

12 oktober, Tjajkovskijs opera Eugen Onegin (1879) har premiär på Operan i Stockholm. Huvudrollen som Eugen Onegin sjungs av John Forsell

15 oktober, Elegier, dikter av den 23-årige Vilhelm Ekelund, utkommer

27 oktober, Centralposthuset, som är ritat i Jugendstil, vid Vasagatan i Stockholm invigs i närvaro av Sveriges regering och kungafamilj. Arkitekten är Ferdinand Boberg, som samma år har skapat Rosenbad 

3 november, Området Panama bryts ur Colombia och blir en självständig republik.

4 november, USA skickar marinsoldater till Panama för att skydda amerikanska intressen och liv medan kanalbygge pågår 

12 november, De franska bröderna Lebaudy utför en rekordflygning på 55 kilometer med sitt 58 meter långa luftskepp.

18 november, USA och Panama kommer överens om att USA får alla rättigheter att bygga, driva och skydda Panamakanalen 

23 november, Den italienska tenoren Enrico Caruso gör sin USA-debut på Metropolitan Opera House i New York då han sjunger rollen som hertigen i Rigoletto.

November, En 23 meter lång sillval strandar vid Morups tånge i Halland. Detta är den största val som anträffats i Sverige.

1 december, Edwin Stanton Porters västernfilm Det stora tågrånet har biopremiär. Bröderna Wright flyger.

10 december, Makarna Pierre och Marie Curie delar nobelpriset i fysik med Henri Becquerel medan svenske Svante Arrhenius får kemipriset. Bjørnstjerne Bjørnson får litteraturpriset 

15 december, Norges storting förbjuder valfångst i 10 år 

17 december, De amerikanska bröderna Orville och Wilbur Wright genomför med "Flyer 1" i Kitty Hawk i North Carolina, USA historiens första kontrollerade flygtur med motordriven farkost när de flyger 37 meter. Flygplanet har de byggt själva.

21 december, Nederländerna antar en arbetarskyddslag. USA skickar 25 marinsoldater till Etiopien för att skydda USAs generalkonsul under förhandlingsarbete. Koffein ersätter kokain som ingrediens i Coca-Cola. Suffragettrörelsen Women's Social and Political Union bildas. Kvinnoorganisationen Ženský Klub Český bildas. Klädesmärket Tiger grundas i Uddevalla. Offentliga läkarbefattningar i Sverige blir tillgängliga för ogifta kvinnor. Ledande personer ur Göteborgs borgerlighet lämnar en petition mot emigration till Oscar II. Det socialliberala Centralförbundet för socialt arbete bildas på initiativ av Gerda Meyerson och Gertrud af Klintberg. Förbundet består av frivilliga socialarbetare som är förmögna nog att arbeta heltid utan lön. Förbundet gör en betydande insats i den socialpolitiska debatten. Bland annat utbildar man fattigvårdsfunktionärer, arbetar för förebyggande fattigvård, tar initiativ till Stockholms Kooperativa Bostadsförening med mera. Ivan Bratt blir Sveriges dittills yngste läkare, vid 25 års ålder. En svensk skogsvårdslag antas för att säkra återväxten av skogen. Kommunala arbetsförmedlingar införs i Sverige. Endast sedlar utgivna av Riksbanken gäller nu som betalningsmedel i Sverige. LKAB och AB Gellivare Malmfält sammanslås och blir ett dotterbolag till Grängesbergsbolaget. Hemmets kokbok, en av de mest inflytelserika svenska böckerna om hem och hushåll, utges av Fackskolan för huslig ekonomi. Nordenskiölds fartyg Vega säljs till den skotske redaren Ferguson och går under året under i Melville Bay utanför Grönland. Gerda Östberg blir den första gifta kvinnan att disputera på en avhandling vid ett svenskt universitet. Skivbolaget AB Skandinaviska Grammophon (med etiketten Husbondens röst) grundas. Sveriges första pressbyråkiosker öppnas. I Danmark ersätts grekiska och latin av engelska, franska och tyska som huvudämnen på gymnasiet. I Sverige kommer en lag angående skolväsendet i Stockholm som säger att folkskolan skall vara en för staden gemensam angelägenhet, som skall vårdas av kommunen. Med nya "negerdansen" "Cake-Walk" anser vissa i Sverige att den "nödvändiggör snörlifvets borttagande". Den första brandautomaten i Sverige har köpts från Tyskland till Eskilstuna. I Stockholm införs varmmjölksautomater, en mugg för fem öre. Sveriges kronprins köper en svenskbyggd automobil. Sveriges första biltävling hålls mellan Stockholm och Uppsala.

Födda, 2 januari, Kane Tanaka, världens näst äldsta person någonsin.

7 januari, Albrecht Haushofer, tysk geopolitiker och professor.

10 januari, Flaminio Bertoni, italiensk bildesigner.

11 januari, Irma Leoni, svensk revyskådespelare och sångerska.

27 januari, John Carew Eccles, australisk neurolog, nobelpristagare.

2 februari, Eugen Kogon, tysk författare och sociolog, överlevde Buchenwald.

10 februari, Waldemar Hoven, tysk SS-läkare, dömd krigsförbrytare.

13 februari, Georges Simenon, fransk deckarförfattare.

16 februari, Edgar Bergen, amerikansk buktalare.

18 februari, Nikolaj Podgornyj, sovjetisk politiker, president 1965–1977.

21 februari, Anaïs Nin, fransk-amerikansk författare.

22 februari, Hamdamsaltaneh Pahlavi, iransk prinsessa.

28 februari, Vincente Minnelli, amerikansk regissör.

3 mars, Nils Liljeqvist, svensk manusförfattare.

7 mars, J Allen Frear, amerikansk demokratisk politiker, senator 1949–1961.

10 mars, Bix Beiderbecke, amerikansk jazztrumpetare.

14 mars, Mustafa Barzani, kurdisk politiker.

16 mars, Mike Mansfield, amerikansk demokratisk politiker och diplomat.

18 mars, Galeazzo Ciano, italiensk politiker, svärson till Benito Mussolini.

21 mars, Ruth Stevens, svensk skådespelare.

26 mars, Nils Stolpe, finländsk militär och forstmästare.

9 april, Gregory Pincus, amerikansk läkare, p-pillrets uppfinnare. Mimi Pollak, svensk skådespelerska. Anna-Lisa Ryding, svensk skådespelerska och sångerska.

12 april, Jan Tinbergen, nederländsk ekonom, nobelpristagare.

18 april, Lulu Ziegler, dansk skådespelare, regissör och sångerska.

20 april, Dagmar Edqvist, svensk författare.

21 april, Hans Hedtoft, dansk politiker, statsminister 1947–1950 och 1953–1955.

22 april, Karl Eberhard Schöngarth, tysk SS-officer.

24 april, José Antonio Primo de Rivera, spansk politiker.

25 april, Andrej Nikolajevitj Kolmogorov, rysk matematiker.

26 april, Karl-Magnus Thulstrup, svensk skådespelare och sångare.

27 april, Helge Zimdal, svensk arkitekt.

1 maj, Gösta Hådell, svensk kompositör, musikdirektör och musiker.

2 maj, Bing Crosby, amerikansk sångare och skådespelare. Benjamin Spock, amerikansk barnläkare.

4 maj, Luther Adler, amerikansk skådespelare.

6 maj, Sten Axelson, svensk kompositör, sångare och pianist.

8 maj, Fernandel, fransk skådespelare.

12 maj, Lennox Berkeley, brittisk tonsättare.

15 maj, Maria Reiche, tysk matematiker och arkeolog.

18 maj, Nils Jerring, svensk skådespelare och regissör.

23 maj, Walter Reisch, österrikisk-amerikansk, manusförfattare, regissör och filmproducent.

29 maj, Bob Hope, brittisk-amerikansk komiker, skådespelare.

4 juni, Joel Berglund, svensk operachef och hovsångare (basbaryton). Gunnar Odelryd, svensk rekvisitör, filmarkitekt, inspicient och producent.

6 juni, Aram Chatjaturjan, armenisk tonsättare.

8 juni, Ralph Yarborough, amerikansk demokratisk politiker, senator 1957–1971.

12 juni, Ragnar Brandhild, svensk fotograf, ateljéchef, inspicient och filmproducent.

14 juni, Steinar Jøraandstad, norsk skådespelare och sångare.

18 juni, Jeanette MacDonald, amerikansk skådespelare. Raymond Radiguet, fransk författare.

19 juni, Lou Gehrig, amerikansk basebollspelare.

21 juni, Alf Sjöberg, svensk regissör vid Dramaten och filmregissör

22 juni, John Dillinger, amerikansk gangster. Sten Lindgren, svensk skådespelare.

23 juni, Birgit Th Sparre, svensk författare.

25 juni, Thomas C Hennings, amerikansk demokratisk politiker, senator 1951–1960. George Orwell, brittisk författare.

1 juli, Amy Johnson, brittisk flygpionjär.

2 juli, Alec Douglas-Home, brittisk politiker, premiärminister 1963–1964. Olav V, kung av Norge 1957–1991. Charles Poletti, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i New York 1942.

4 juli, Corrado Bafile, italiensk kardinal.

6 juli, Hugo Theorell, svensk biokemist, nobelpristagare.

10 juli, Werner Best, tysk nazistisk politiker och jurist. Astrid Bodin, svensk skådespelare. Karl Fritzsch, tysk SS-officer.

11 juli, Rudolf Abel, sovjetisk överste och spion.

12 juli, Julius Sjögren, svensk skådespelare.

15 juli, Kamaraj, indisk politiker.

16 juli, Adalberto Libera, italiensk arkitekt.

18 juli, Victor Gruen, österrikisk arkitekt.

19 juli, Arnold Haskell, brittisk danskritiker.

30 juli, Arnold Sjöstrand, svensk skådespelare och regissör.

3 augusti, Habib Bourguiba, Tunisiens förste president.

7 augusti, Louis Leakey, brittisk arkeolog.

9 augusti, Ludwig Heilmann, tysk militär.

10 augusti, Lasse Krantz, svensk skådespelare, sångare och revyartist.

23 augusti, Walter Linse, tysk jurist. Charles Brannan, amerikansk demokratisk politiker, USAs jordbruksminister 1948–1953.

24 augusti, Karl Hanke, tysk nazistisk politiker.

8 september, Sven Barthel, svensk författare, översättare

13 september, Claudette Colbert, fransk-amerikansk skådespelare.

14 september, Håkan Jahnberg, svensk skådespelare.

15 september, Roy Acuff, amerikansk countrymusiker och republikansk politiker.

18 september, Margret Nilsson, svensk politiker (bondeförbundare)

20 september, Alva Garbo, svensk skådespelare.

21 september, Preston Tucker, amerikansk företagare och bildesigner.

25 september, Ernest S Brown, amerikansk republikansk politiker, senator 1954. Mark Rothko, ryskfödd amerikansk konstnär.

26 september, Einar Kjellén, svensk arkeolog. Arne Furumark, svensk arkeolog.

1 oktober, Vladimir Horowitz, ukrainsk-amerikansk pianist.

4 oktober, Ernst Kaltenbrunner, österrikisk nazist.

17 oktober, Gösta Wallenius, svensk textförfattare, kapellmästare, kompositör och arrangör av filmmusik.

23 oktober, Maja Nilsson, svensk politiker. Richard Thomalla, tysk SS-officer.

28 oktober, Elly Holmberg, svensk dansare. Evelyn Waugh, brittisk författare.

5 november, William A Dawson, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1947–1949 och 1953–1959.

7 november, Konrad Lorenz, österrikisk zoolog och etolog.

16 november, Hans Nockemann, tysk SS-officer.

20 november, Alexandra Danilova, rysk ballerina.

27 november, Lars Onsager, norsk-amerikansk kemist, nobelpristagare.

28 november, J Howard McGrath, amerikansk demokratisk politiker.

4 december, James Russell Wiggins, amerikansk journalist och diplomat, FN-ambassadör 1968–1969.

17 december, Erskine Caldwell, amerikansk författare.

18 december, Helge Mauritz, svensk skådespelare och sångare.

26 december, Heinz Reinefarth, tysk SS-general.

28 december, Ben Ramsey, amerikansk demokratisk politiker.

30 december, Einar Groth, svensk violinist, kapellmästare och kompositör.

Avlidna, 26 januari, Carl Fredrik Bergstedt, 85, svensk bruksägare, publicist och riksdagsman.

28 januari, Augusta Holmès, 55, fransk kompositör.

1 februari, George Gabriel Stokes, 83, irländsk matematiker och fysiker.

3 februari, Walfrid Weibull, 69, svensk pionjär som fröförädlare och grundare av familjeföretaget Weibulls.

7 februari, Robert H May, 80, amerikansk affärsman och politiker.

20 februari, Gotthard Werner, 65, svensk konstnär, historiemålare.

26 februari, Richard Gatling, 84, amerikansk uppfinnare av Gatling-kulsprutan.

16 mars, Roy Bean, amerikansk fredsdomare.

25 mars, Sir Hector MacDonald, 50, brittisk general.

31 mars, Henry W Corbett, 76, amerikansk republikansk politiker, senator 1867–1873.

11 april, Gemma Galgani, 25, italiensk jungfru och mystiker; helgon.

26 april, Malwida von Meysenbug, 86, tysk författare.

8 maj, Paul Gauguin, 54, fransk impressionistisk målare och grafiker (död utfattig och ensam på La Dominica, en av Marquesasöarna i Söderhavet) 

19 maj, Carl Snoilsky, 61, svensk greve, överbibliotekarie och poet, Svenska bilder, ledamot av Svenska Akademien.

25 maj, Marcel Renault, 31, fransk racerförare och bilkonstruktör, medgrundare av Renault.

11 juni, Alexander I av Serbien, 26, kung av Serbien sedan 1889.

23 juni, Ludwig Franzius, 71, tysk vattenbyggnadsingenjör.

17 juli, James McNeill Whistler, 69, amerikansk-brittisk målare och grafiker.

20 juli, Leo XIII, 93, påve sedan 1878.

21 juli, Anders Huss, 61, svensk kronofogde och riksdagsman.

26 juli, Lina Sandell, 70, svensk diktare, teolog, författare och psalmförfattare.

1 augusti, Calamity Jane, 51, amerikansk vildavästernhjältinna.

17 augusti, Wilhelm Spånberg, 59, svensk godsägare, bruksägare och politiker (liberal)

31 augusti, Albert Eriksson, 33, tidningsman och översättare.

23 september, Charles B Farwell, 80, amerikansk republikansk politiker, senator 1887–1891.

14 oktober, Henry L Mitchell, 72, amerikansk demokratisk politiker och jurist, guvernör i Florida 1893–1897.

26 oktober, Maurice Rollinat, 56, fransk poet.

1 november, Theodor Mommsen, 85, tysk historiker, nobelpristagare.

12 november, Camille Pissarro, 73, fransk impressionistisk målare.

20 november, Tom Horn, 42, amerikansk brottsling, avrättad.

24 november, Johann Baptist von Anzer, 52, tysk katolsk missionsledare.

5 december, Emil von Qvanten, 76, finländsk skald och publicist.

8 december, Herbert Spencer, 83, brittisk liberal filosof.

13 december, Alexander McDonald, 71, amerikansk republikansk politiker, senator 1868–1871.

26 december, Giuseppe Zanardelli, 77, italiensk politiker. Nobelpris. Fysik, Henri Becquerel, Frankrike, Pierre Curie, Frankrike, Marie Curie, Frankrike, Kemi, Svante Arrhenius, Sverige, Medicin, Niels Ryberg Finsen, Danmark, Litteratur, Bjørnstjerne Bjørnson, Norge, Fred, Randal Cremer, Storbritannien

1904

1904, var ett skottår som började en fredag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en torsdag i den julianska kalendern.

2 januari, Bantufolket Herero i Tyska Sydvästafrika gör uppror mot tyskarna och förstör bland annat järnvägsbron vid Osona 

2 januari–11 februari, USA och Storbritannien skickar flottstyrkor till Dominikanska republiken för att skydda USAs intressen i Puerto Plata, Sosua och Santo Domingo under revolutionär strid. Man upprättar bland annat en zon där man inte tillåter något bråk 

4 januari, I Sverige bildas Stockholms tjänarinneförening

5 januari, USA skickar marinsoldater till Korea för att skydda USAs legation i Seoul under kriget mellan Ryssland och Japan

10 januari, Första svenska Antarktisexpeditionen under Otto Nordenskjöld återvänder till Stockholm

17 januari, Anton Tjechovs Körsbärsträdgården har urpremiär på Konstnärliga teatern i Moskva.

23 januari, En storbrand i Ålesund gör 12 000 människor hemlösa

29 januari, Den svenska idrottsklubben Västerås SK grundas.

30 januari, Den första fasta biografen i Stockholm, Sverige öppnas i Blancheteatern vid Hamngatan. Göteborg har redan 11 biografer 

1 februari, Danmark ger Island självstyre

7 februari, Baltimore i Maryland, USA förstörs vid en brand 

8 februari, Utan krigsförklaring angriper Japan den ryska Fjärranösternflottans båtar vid flottbasen Port Arthur. Detta blir inledningen till det rysk-japanska kriget om inflytande i Manchuriet och Korea 

20 februari, De båda studenterna vid Göteborgs högskola Fritiof Palmér och Signe Garling deklarerar via en annons i Göteborgs Handels- och Sjöfarts-Tidning att de har ingått ett så kallat "samvetsäktenskap" (samboförhållande). Händelsen blir en skandal som följs av en intensiv pressdebatt och högskolans myndigheter ingriper mot kontrahenterna.

23 februari, USA betalar 10 miljoner USD för kontrollen av Panamakanalens zon.

24 februari, På grund av rysk-japanska krigets utbrott (8 februari) företas mobiliseringar på Gotland

25 februari, Brasilien annekterar Acre 

3 mars, Nationalgardet sätts in för att stoppa massaker på svarta i Springfield, Illinois

16 mars, Sverige ansluter sig till Bernkonventionen om upphovsrättsligt skydd för konstnärliga och litterära verk 

25 mars, Den svenska Akademiskt bildade kvinnors förening (ABKF) bildas.

4 april, Ett sjuttiotal rösträttsmöten hålls runt om i Sverige 

8 april, Avspänningsavtalet Entente Cordiale, en allians som bland annat delar upp de olika intresseområdena i Asien och Afrika, undertecknas av Storbritannien och Frankrike 

18 april, August Strindberg och Harriet Bosse skiljer sig

30 april, Världsutställningen i Saint Louis invigs, Hamburgare och strutglass serveras

Maj, Rysk-japanska kriget påbörjas.

1 maj, Slaget vid Yalufloden utkämpas under rysk-japanska kriget 1904-1905.

4 maj, Sveriges riksdag beslutar om en läroverksreform som från 1905 delar upp det svenska läroverkssystemet i stadierna "realskola" och "gymnasium". Flickor får rätt till underordnade befattningar i statens samskolor.

8 maj, Filmen Den stora tågplundringen, världens första västernfilm, har svensk premiär.

18 maj, Sveriges riksdag förkastar regeringen Boströms förslag om allmän och lika rösträtt för män, med proportionellt valsystem. International Agreement for the suppression of the White Slave Traffic framläggs i Paris 18 maj 1904.

3 juni, International Alliance of Women bildas av International Council of Women på Second Conference of the International Woman Suffrage Alliance.

15 juni, Omkring 1 000 personer, främst kvinnor och barn, omkommer då en utflyktsbåt från tyska föreningen i New York börjar brinna och sjunker på East River utanför Manhattan 

16 juni, Den 29-årige finske nationalisten Eugen Schauman skjuter den ryske generalguvernören över Finland Nikolaj Bobrikov i senatshuset i Helsingfors. Schauman tar därefter omedelbart sitt eget liv, medan Bobrikov avlider dagen därpå.

26 juni, Idrottsföreningen IF Elfsborg bildas.

28 juni, 700 nordiska utvandrare, bland dem 70 svenskar, drunknar när ångbåten Norge, som åker från Köpenhamn till New York, går på grund och sjunker i hårt väder på Atlanten utanför Skottland

Juli, Transsibiriska järnvägen är klar efter drygt 10 års arbete, så att ryssarna lättare kan befolka Sibirien, 831 mil från Moskva till Vladivostok 

1 juli, I Saint Louis öppnas de 3e moderna olympiska spelen inom ramen för världsutställningen. Svenska AB Gas-accumulator (AGA) bildas med Gustaf Dalén som direktör 

14 juli, Skalden Erik Axel Karlfeldt inväljs i Svenska Akademien 

16 juli, Sveriges första ubåt, Hajen, sjösätts på Galärvarvet i Stockholm.

20 juli, I Danmark bildas De Samvirkende danske Tjenestepigeforeninger med målet att förbättra tjänsteflickornas arbetsförhållanden 

6 augusti, De sista hästspårvagnarna tas i bruk på Stockholms gator 

18 augusti, Sågverksarbetare i Sörvik, Dalarna, avskedas och vräks från sina bostäder för att de tillhör en fackförening och vägrar gå med på lönesänkning 

19 augusti, Stockholmsdirektören Karl Fredrik Lundin skadas svårt när världens första dokumenterade brevbomb exploderar i händerna på honom. Bomben har konstruerats av den svenske ingenjören Martin Ekenberg.

24 augusti, Ballongfararen Salomon August Andrée och hans medhjälpare Nils Strindberg och Gustav Frenkel, som 1897 gav sig av i luftballong över Arktis och Nordpolen, dödförklaras

September, Döva och blinda Helen Keller, 24, tar examen vid ett amerikanskt universitet, självbiografin blir storsäljare 

7 september, En brittisk militärexpedition invaderar Tibet.

14 september, 36-årige ryske författaren Maksim Gorkij besöker på sin första utlandsresa Helsingfors där hans pjäs "Småborgare" spelas på Finska teatern 

26 september, Nyzeeländske delfinen Pelorus Jack skyddas ensam av Order in Council under Sea Fisheries Act

4 oktober, Den svenska idrottsklubben IFK Göteborg bildas.

18 oktober, Allmänna valmansförbundet (AVF) i Sverige bildas genom sammanslagning av den svenska riksdagens tre högergrupper. Försvarsfrågan och rösträttsfrågan är dominerande punkter på dagordningen. Fredrik Östberg är ordförande, men förbundet domineras av Arvid Lindman, ledare för andrakammarhögern, och Ernst Trygger, ledare för förstakammarhögern.

22 oktober, Kravaller utbryter i flera ryska städer då reservister kallats in i kriget mot Japan

23 oktober, Ett kraftigt jordskalv med magnituden 6,0 på richterskalan drabbar södra Sverige och Norge, med epicentrum i södra Oslofjorden. Skalvet är det värsta som drabbat Norden på tusen år och har gått till historien som Oslofjordskalvet.

27 oktober, USAs och möjligen världens största tunnelbana öppnas i New York.

8 november, Republikanen Theodore Roosevelt besegrar demokraten Alton B. Parker vid presidentvalet i USA.

16 november, Grytviken grundas i den brittiska besittningen Sydgeorgien av kapten Carl Anton Larsen som en valfångststation 

17–24 november, USA skickar soldater till Panama för att skydda amerikanska liv och egendomar i Ancon vid hot om uppror 

November, Den svenska socialdemokratiska kvinnotidningen Morgonbris utkommer med sitt första nummer

December, Emigrationen från Sverige till Nordamerika avtar, från 42 000 personer 1903 medan 18 000 åkte 1904 

10 december, Årets Nobelpris går till bland andra ryssen Ivan Pavlov i medicin medan litteraturpriset delas av Fréderic Mistral och spanjoren José Echegaray 

18 december, Svenska Fotbollförbundet bildas. USA skickar soldater Tanger i Marocko för att rädda en kidnappat amerikan samt skydda USAs. Erik Gustaf Boströms rösträttsförslag förkastas av den svenska riksdagen. Anders Österlings första diktsamling utkommer. Under året postas 48 671 400 vykort i Sverige, vilket är cirka tio per invånare. Vid en konflikt vid Norrköpings spårvägar sätter man in strejkbrytare, vilket leder till kravaller och hårda domar mot arbetarna. Sveriges statsminister Erik Gustaf Boström formulerar sina "lydrikespunkter" som Sveriges krav för ett självständigt norskt konsulatsväsende, sedan förhandlingarna strandat. Luleå stift bildas genom en utbrytning från Härnösands stift, samtidigt som Kalmar stift dras in. Den statliga svenska egnahemskommittén avger sitt betänkande. Statliga egnahemslån införs, varvid staten lånar ut tio miljoner på fem år till självständiga småjordbruk. Lantarbetarbefolkningen skall på detta sätt ges bättre villkor och fås att stanna i hemlandet. Svenska farmaceutförbundet bildas. Svenska gymnastikförbundet bildas. En biltävling Stockholm–Uppsala anordnas. En internationell konvention om bekämpning av pest, kolera och gula febern antas. Världens äldsta inspelade intervju genomförs då den 94-årige skomakaren Peter Wickblom intervjuas om sin utvandring till USA 1846. Stockholm delas in i överlärardistrikt med en överlärare i varje skola. I Klara församling i Stockholm finns 25 sprit- och 130 ölkrogar. I Sverige inrättas Egnahemslånefonden för arbetare som vill bli småbrukare. Arbetarna i Munkfors bildar en fackförening, den första inom UHB. KFs partihandel bildas. En tysk diplomat i Stockholm påstår att Sverige sedan 1880-talet alltmer bygger sitt samhälle efter tysk modell. En folkskollärare i Göteborg stäms inför rådhusrätten för att ha agat en pojke, vilket pojkens far hävdar är misshandel. Kvinnoorganisationen Feministák Egyesülete grundas i Ungern. Chalmers studentkår grundas av Teknologföreningen C S

Födda, 8 januari, Karl Brandt, Adolf Hitlers personlige läkare och chef för Nazitysklands eutanasiprogram.

14 januari, Cecil Beaton, brittisk fotograf.

18 januari, Cary Grant, brittisk-amerikansk skådespelare.

22 januari, Lillemor Biörnstad, svensk skådespelare. George Balanchine, rysk koreograf.

2 februari, Helen Rose, amerikansk kostymör.

3 februari, Luigi Dallapiccola, italiensk tonsättare. Pretty Boy Floyd, amerikansk bankrånare.

6 februari, Sam Leavitt, amerikansk filmfotograf.

14 februari, Hertta Kuusinen, finländsk politiker.

15 februari, Sten Looström, svensk skådespelare.

16 februari, Joseph Bühler, tysk nazistisk politiker. George F Kennan, amerikansk diplomat, politisk rådgivare, statsvetare och historiker (död 2005)

20 februari, Herbert Brownell, amerikansk republikansk politiker, USAs justitieminister 1953–1957. Alexej Kosygin, sovjetisk premiärminister 1964–1980.

23 februari, George Docking, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Kansas 1957–1961.

27 februari, James T Farrell, amerikansk författare.

28 februari, Sven Svensson, svensk hemmansägare och politiker (högern)

29 februari, Jimmy Dorsey, amerikansk klarinettist och orkesterledare. Helmer Grundström, svensk författare.

1 mars, Glenn Miller, amerikansk orkesterledare, trombonist och arrangör.

2 mars, Tom Steed, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1949–1981 (död 1983)

4 mars, Luis Carrero Blanco, spansk sjömilitär och politiker.

5 mars, Karl Rahner, tysk katolsk teolog.

7 mars, Reinhard Heydrich, nazistisk politiker, SS-general (SS-Obergruppenführer)

11 mars, Linnéa Edgren, svensk skådespelare. Albrecht von Hagen, tysk jurist och motståndskämpe.

23 mars, Joan Crawford, amerikansk skådespelare.

24 mars, Anna Lindahl, svensk skådespelare.

1 april, Holger Löwenadler, svensk skådespelare.

2 april, Karl-Ragnar Gierow, svensk regissör, Dramatenchef, manusförfattare, skådespelare och sångtextförfattare

4 april, Arne Hülphers, svensk musikdirektör, kapellmästare och pianist. Walter J Kohler Jr, amerikansk republikansk politiker och affärsman, guvernör i Wisconsin 1951–1957.

6 april, Kurt Georg Kiesinger, tysk politiker, förbundskansler 1966–1969.

7 april, Ralph Bunche, amerikansk diplomat, nobelpristagare.

8 april, Yves Congar, fransk romersk-katolsk präst, dominikan, teolog, kardinal.

12 april, Glen H Taylor, amerikansk politiker, senator 1945–1951.

14 april, Sir John Gielgud, brittisk skådespelare.

15 april, Arshile Gorky, amerikansk-armenisk konstnär.

16 april, Walter Walford Johnson, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Colorado 1950–1951.

19 april, Hildur Lindberg, svensk skådespelare.

20 april, Bob Bartlett, amerikansk demokratisk politiker, senator 1959–1968.

21 april, Odilo Globocnik, tysk nazistisk politiker och SS-Obergruppenführer.

22 april, Robert Oppenheimer, amerikansk kärnfysiker, ledare för atombombsprojektet.

24 april, Willem de Kooning, nederländsk konstnär, målare.

25 april, René Cogny, fransk generalmajor.

27 april, Emy Owandner, svensk skådespelare och operettsångerska.

30 april, Willi Mentz, tysk SS-officer, dömd krigsförbrytare.

6 maj, Harry Martinson, svensk författare, nobelpristagare

11 maj, Salvador Dali, spansk målare.

13 maj, Eric Andersson, svensk kompositör, sångtextförfattare, kapellmästare och ackompanjatör.

16 maj, Olle Bennström, racerförare och vinnare av Grand Prix 1932.

17 maj, Jean Gabin, fransk skådespelare. John J Williams, amerikansk republikansk politiker, senator 1947–1970.

21 maj, Fats Waller, amerikansk jazzpianist.

22 maj, Anne de Vries, nederländsk författare.

26 maj, George Formby, brittisk sångare, musiker, skådespelare och komiker.

2 juni, Johnny Weissmuller, amerikansk simmare och skådespelare, Tarzan.

14 juni, Gösta Grip, svensk skådespelare.

15 juni, Gösta Terserus, svensk teaterskolledare och skådespelare.

17 juni, J Vernon McGee, amerikansk teolog och radiopredikant.

19 juni, Lars Madsén, svensk författare, regissör och reporter i radio och TV.

25 juni, Otto Åhlström, svensk skådespelare och köpman.

26 juni, Peter Lorre, ungersk-amerikansk skådespelare.

30 juni, Bibi Lindström, svensk filmarkitekt, scenograf, regissör och manusförfattare.

1 juli, Herman Zetterberg, svensk socialdemokratisk politiker, justitieminister 1945–1957.

2 juli, Erik Lundin, schackspelare

7 juli, Alvah Bessie, amerikansk författare.

10 juli, Gunnar Olsson, svensk regissör och skådespelare och manusförfattare.

12 juli, Pablo Neruda, chilensk poet, nobelpristagare. Olle Olsson Hagalund, svensk konstnär

14 juli, Isaac Bashevis Singer, polsk-amerikansk författare, nobelpristagare.

16 juli, Leo-Jozef Suenens, belgisk ärkebiskop och kardinal.

17 juli, Evert Lundquist, svensk konstnär 

19 juli, Vera Schmiterlöw, svensk skådespelare.

24 juli, Harry Hasso, svensk regissör, fotograf och skådespelare.

27 juli, Anton Dolin, brittisk balettdansör och koreograf.

28 juli, Pavel Tjerenkov, rysk fysiker, nobelpristagare.

9 augusti, Hasso von Boehmer, tysk överstelöjtnant.

14 augusti, Erik Zetterström, svensk författare känd under signaturen Kar de Mumma

16 augusti, Roman Hruska, amerikansk republikansk politiker, senator 1954–1976. Wendell Stanley, amerikansk kemist, nobelpristagare.

20 augusti, Gustav Sandgren, svensk författare.

21 augusti, Count Basie, amerikansk jazzmusiker, orkesterledare.

22 augusti, Deng Xiaoping, kinesisk politiker, ledare 1976–1997.

23 augusti, William Primrose, brittisk violast.

29 augusti, Werner Forssmann, tysk läkare, nobelpristagare.

2 september, Set Svanholm, svensk hovsångare och operachef.

17 september, Frederick Ashton, brittisk balettdansör och koreograf.

21 september, Birgit Chenon, svensk skådespelare.

26 september, Estelle Bernadotte, svensk filantrop.

1 oktober, Erik Upmark, svensk ämbetsman och civilingenjör samt generaldirektör för SJ 1949–1969. A K Gopalan, indisk politiker.

2 oktober, Graham Greene, brittisk författare.

5 oktober, Greta Wassberg, svensk sångare.

6 oktober, Folmar Blangsted, dansk-amerikansk filmregissör, klippare och manusförfattare.

16 oktober, Björn Berglund, svensk skådespelare och vissångare. Eivor Wallin, svensk politiker (socialdemokrat)

17 oktober, Josef Klehr, tysk SS-officer och dömd krigsförbrytare.

18 oktober, Nils Gustafsson, svensk violinist.

20 oktober, Anna Neagle, brittisk skådespelare.

22 oktober, Constance Bennett, amerikansk skådespelare.

24 oktober, Moss Hart, amerikansk dramatiker, manusförfattare och regissör.

27 oktober, Nisse Lind, svensk kapellmästare, kompositör, skådespelare och musiker (dragspel, piano)

30 oktober, Neil H McElroy, amerikansk affärsman och politiker, USA:s försvarsminister 1957–1959.

9 november, Viktor Brack, tysk nazistisk politiker, dömd krigsförbrytare.

12 november, Jacques Tourneur, fransk filmregissör.

13 november, Peter Yorck von Wartenburg, tysk jurist och motståndskämpe.

14 november, Dick Powell, amerikansk skådespelare och sångare.

19 november, Kurt Bendix, svensk orkesterledare, dirigent och hovkapellmästare. Nathan Freudenthal Leopold, Jr, amerikansk brottsling.

20 november, Henri-Georges Clouzot, fransk regissör, manusförfattare och producent.

21 november, Coleman Hawkins, amerikansk jazzsaxofonist.

22 november, Louis Néel, fransk fysiker, nobelpristagare.

28 november, James Eastland, amerikansk politiker, senator 1941 och 1943–1978.

30 november, Clyfford Still, amerikansk konstnär.

15 december, Gunnar Hägglöf, svenskt statsråd, Sveriges första FN–ambassadör.

17 december, Bernard Lonergan, kanadensisk jesuit och religionsfilosof.

19 december, B T Ranadive, indisk politiker och fackföreningsman.

21 december, Johannes Edfelt, svensk författare

24 december, Ernfrid Ahlin, svensk kompositör och musikförläggare.

Avlidna, 9 januari, Charles Foster, 75, amerikansk republikansk politiker, USAs finansminister 1891–1893. John Brown Gordon, 71, amerikansk general och politiker.

20 januari, Albert von Maybach, 81, preussisk ämbetsman.

22 januari, Laura Vicuña, 12, chilensk jungfru och martyr, saligförklarad 1988.

12 februari, Antonio Labriola, 60, italiensk marxist.

15 februari, Mark Hanna, 66, amerikansk industrialist och republikansk politiker, senator 1897-1904.

17 mars, Gideon C Moody, 71, amerikansk republikansk politiker, senator 1889–1891.

23 mars, Helge Åkeson, 72, pacifist och baptistpredikant, grundare av Fribaptistsamfundet.

24 mars, Edwin Arnold, 71, engelsk skald och orientalist.

11 april, Alberto Cantoni, 62, italiensk författare.

1 maj, Antonín Dvořák, 62, tjeckisk tonsättare.

10 maj, Henry Morton Stanley, 63, brittisk-amerikansk journalist, upptäcktsresande och kolonisatör.

11 juni, Clas Theodor Odhner, 67, svensk riksarkivarie.

16 juni, Eugen Schauman, 29, finländsk student och aktivist.

17 juni, Nikolaj Bobrikov, 65, rysk militär och politiker, generalguvernör i Finland 1898-1904 (mördad). Harvey Logan, amerikansk brottsling med smeknamnet Kid Curry.

3 juli, Theodor Herzl, 44, österrikisk-judisk journalist som blev grundaren av den moderna politiska sionismen.

5 juli, Abaj Qunanbajuly, 58, kazakisk poet, kompositör och filosof.

8 juli, Anton Qvam, 69, norsk politiker

15 juli, Anton Tjechov, 44, rysk författare.

16 juli, Carl Fredric von Sydow, 71, svensk apotekare och riksdagspolitiker.

4 augusti, James T Lewis, 84, amerikansk politiker, guvernör i Wisconsin 1864–1866.

24 september, Niels Ryberg Finsen, 43, dansk läkare, nobelpristagare.

30 september, George Frisbie Hoar, 78, amerikansk republikansk politiker, senator 1877-1904.

4 oktober, Frédéric Bartholdi, 69, fransk skulptör, Frihetsgudinnans skapare.

7 oktober, Isabella Bird, 72, brittisk upptäcktsresande, författare, fotograf och naturalist.

8 oktober, Matt Whitaker Ransom, 78, amerikansk politiker, militär och diplomat, senator 1872–1895.

21 oktober, Isabelle Eberhardt, 27, schweizisk upptäcktsresande och författare.

18 november, William Campbell Preston Breckinridge, 67, amerikansk politiker, kongressledamot 1885–1895.

20 november, Hugh Smith Thompson, 68, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i South Carolina 1882–1886.

29 oktober, Benjamin Harrison Eaton, 70, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Colorado 1885–1887.

24 november, Christopher Dresser, 70, brittisk designer.

13 december, Johannes Skaar, 76, norsk biskop.

21 december, George Laird Shoup, 68, amerikansk republikansk politiker, senator 1890–1901.

28 december, Otto Intze, 61, tysk vattenbyggnadsingenjör. Nobelpris, Fysik, Lord Rayleigh, Storbritannien, Kemi, Sir William Ramsay, Storbritannien, Medicin, Ivan Pavlov, Ryssland, Litteratur, Frédéric Mistral, Frankrike, José Echegaray, Spanien, Fred, Institutet för internationell rätt

1905

1905, var ett normalår som började en söndag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en lördag i den julianska kalendern.

4 januari, Ryska flottbasen Port Arthur kapitulerar i rysk-japanska kriget efter över sju månaders belägring

11 januari, Det nya svenska riksdagshuset på Helgeandsholmen, som är byggt i granit och ritat i barockstil av Aron Johansson, tas i bruk, men dess arkitektur får stark kritik

22 januari, 200 000 ryska arbetare marscherar till Vinterpalatset i Sankt Petersburg där de beskjuts av tsarens trupper och hundratals människor dör. Denna händelse blir inledningen till den första ryska revolutionen och är känd som Blodiga söndagen. Cirka 1 000 "fredliga" demonstranter dödas, och en sovjet ledd av mensjevikledaren Leo Trotskij griper tillfälligt makten i staden

24 januari, Den svenske arvprinsen Gustaf Adolf (senare Gustaf VI Adolf) förlovar sig i Kairo med prinsessan Margareta av Connaught

26 januari, Cullinandiamanten hittas i en gruva nära Pretoria i Sydafrika.

27 januari, Masstrejker utbryter i flera städer i Ryssland

7 februari, De svensk-norska förhandlingarna i konsulatsfrågan strandar, och det står alltmer klart att det i grunden handlar om svensk-norska unionens fortsatta existens

17 februari, Ryske storfursten Sergej Alexandrovitj av Ryssland mördas i Sankt Petersburg 

3 mars, Den ryske tsaren accepterar att skapa en folkvald församling, Duman. Den tyske zoologen Fritz Schaudinn upptäcker smittämnet som orsakar syfilis 

4 mars, Bonderevolter utbryter i Ryssland. Republikanen Charles Fairbanks från Indiana blir USAs nye vicepresident.

10 mars, Japan slår Ryssland i slaget vid Mukden

14 mars, I Tyskland presenterar vetenskapsmannen Albert Einstein sin relativitetsteori, vilken gör både tid och rum till något relativt medan endast ljusets hastighet är konstant och därmed lägger han grunden till 1900-talets fysik

1 april, Penny post-service mellan Storbritannien och Australien startas

4 april, En jordbävning av styrkan 7,8 på Richterskalan i Kangra-området i norra Indien kräver nära 20 000 dödsoffer.

13 april, Erik Gustaf Boström avgår som svensk statsminister för andra gången, och säger sig därmed vilja underlätta de fortsatta svensk-norska förhandlingarna 

14 april, Johan Ramstedt blir ny svensk statsminister 

25 april, Norges regering avvisar förhandlingar om unionen så länge konsulatsfrågan inte är löst.

26 april, Hinke Bergegren döms till 50 kronor i böter för att i ett tal ha hotat officerare med stryk

4 maj, Brevbomben "Den valentinska parfymflaskan" exploderar på ett postkontor på Linnégatan i Stockholm, innan den hunnit delas ut, varvid tre posttjänstemän skadas svårt.

13 maj, Nederländska nakendansösen Mata Hari gör succé i Paris. Barnens dag anordnas i Stockholm för första gången. Initiativtagare är Claes Virgin och syftet att skaffa pengar till behövande barns sommarvistelser

15 maj, Las Vegas, Nevada grundläggs.

27 maj, Kung Oscar II vägrar att sanktionera den av norska stortinget antagna lagen om eget norskt konsulatsväsen. (NS) Japanska flottan under amiral Togo Heihachiros befäl besegrar ryska östersjöflottan under befäl av amiral Zinovij Rozjestvenskij vid Tsushima vid Koreasundet. Det ryska nederlaget blir slutet på rysk-japanska kriget.

Mitten av året, En ny stor polioepidemi utbryter i Skandinavien. Fler än tusen barn insjuknar och över hundra dör.

6 juni, Norska Stortinget håller ett hemligt möte, där man beslutar att dagen därpå säga upp unionen med Sverige.

7 juni, Norges storting antar en proklamation där man säger upp unionen med Sverige, varför de norska statsråden nedlägger sina ämbeten. Stortinget förklarar att kungamakten Norge har upphört att fungera, eftersom Oscar II avsatts som Norges statschef och inte förmår bilda någon ny norsk regering 

8 juni, Kung Oscar II hyllas av 10 000 personer vid Rosendals slott på Djurgården. Han är djupt kränkt av den "revolution" som inträffat i Norge. De närvarande sjunger "Ur svenska hjärtans djup" och Sveriges nationalsång 

9 juni, Unionsflaggan halas för sista gången på Akershus fästning och norrmännen kan istället hissa "den rene flagg".

10 juni, Verkstadsföreningen lockoutar 18 120 svenska arbetare vid 97 verkstäder. Konflikten varar till i november

15 juni, Sveriges kronprins Gustafs (senare Gustaf V) son arvprins Gustaf Adolf (senare Gustaf VI Adolf) gifter sig i Windsor Castle med Margaret av Connaught 

20 juni, En urtima riksdag i Sverige debatterar upplösningen av unionen med Norge. Man framlägger en proposition om att avvisa användandet av våld i krisen. Propositionen faller dock och regeringen avgår. Arbetarrörelsen deklarerar sin avsikt att proklamera generalstrejk i händelse av krig med Norge.

27 juni, Besättningen på ryska pansarkryssaren Potemkin gör myteri och hissar röda fanan, då oroligheterna i ryska städer spridits till ryska örlogsflottan

1 juli, Bilregistret införs i Sverige, 115 bilar finns till en början registrerade 

3 juli, Frankrikes nationalförsamling beslutar att franska staten och kyrkan skall skiljas

13 juli, Sveriges kung Oscar II och Tysklands kejsare Wilhelm II möts i Gävle i Sverige.

20 juli, Sveriges första ubåt, Hajen, förklaras duglig för krigsbruk. Hon införlivas med flottan och därmed är det svenska ubåtsvapnet skapat, som tredje nation i världen (endast USAs och Storbritanniens är äldre)

27 juli, Sveriges riksdag kräver stortingsval eller folkomröstning i Norge om unionsfrågan.

Augusti, Folkomröstningen i Norge om unionsupplösning 1905

2 augusti, Johan Ramstedt avgår som svensk statsminister och efterträds av Christian Lundeberg

13 augusti, Norge säger i en folkomröstning ja till upplösning av svensk-norska unionen. Upplösningsförslaget får 368 208 röster, och 184 röstar mot

19 augusti, Ryske tsaren beslutar att införa och inkalla en rysk nationalförsamling, duman 

22 augusti, Det norska stortinget begär förhandlingar om svensk-norska unionens upplösning.

30 augusti, De norska delegaterna anländer till Karlstad inför unionsupplösningsförhandlingarna.

31 augusti, Förhandlingarna om svensk-norska unionens upplösning börjar i Karlstad klockan 13:00.

1 september, Alberta och Saskatchewan blir separata provins i Kanada, genom en utbrytning ur Northwest Territories

5 september, Under USAs president Theodore Roosevelts medling sluts fred mellan Ryssland och Japan i Portsmouth, USA. Rysk-japanska kriget är över 

7 september, De svensk-norska unionsförhandlingarna strandar och regeringarna reser hem till respektive huvudstäder, för att överlägga med riksdagen respektive stortinget. Efter några dagar återvänder man och kan fortsätta förhandlingarna.

8 september, En jordbävning med styrkan 7,9 inträffar i Kalabrien i Italien och kräver cirka 2 500 dödsoffer.

23 september, Förhandlingarna i Karlstad avslutas och avvecklar förberedelserna för en militär konfrontation. Karlstadskonventionen skrivs under klockan 18:15.

8 oktober, Svenska Turistföreningen meddelar att säsongen i norra Sverige har varit god, bland annat har 341 personer besökt fjällstationen i Abisko. De tyska turisterna ökar för varje år, och nu är målet att göra Lappland mer känt för turister.

9 oktober, Konventionen i Karlstad, vilken gör slut på svensk-norska unionen, godkänns av det norska stortinget.

14 oktober, Rysk-japanska kriget tar formellt slut 

16 oktober, Svenska riksdagen beslutar om svensk-norska unionens upphävande.

17 oktober, De ryska bonderesningarna 1905–1906 leder till att de ryska bönderna attackerar och bränner gods över hela västra Ryssland.

26 oktober, Konventionen i Karlstad godkänns av den svenska riksdagen. En neutral zon skall gå utmed gränsen och tvistefrågor skall avgöras av skiljedomstolen i Haag. Sveriges konung Oscar II är bitter, men önskar Norges folk "allt gott för framtiden",och avsäger sig Norges krona och ändrar sitt valspråk så att "Brödrafolkens väl" blir "Sveriges väl". Leo Trotskij väljs till ordförande för Sankt Petersburgs första arbetarråd

30 oktober, Rysslands Tsar Nikolaus II proklamerar det så kallade oktobermanifestet.

31 oktober, Storstrejk i Finland mot den ryska överhögheten 

1 november, Unionen mellan Sverige och Norge upplöses formellt.

4 november, Ryske tsaren är uppskrämd av revolutionärer, och återställer Finlands självstyre genom Novembermanifestet, och ett nytt enkammarparlament införs

7 november, Christian Lundeberg avgår som svensk statsminister och efterträds av Karl Staaff, som bildar Sveriges första liberala regering

11 november, USAs soldater lämnar Korea 

12 november, Efter unionsupplösningen hålls en folkomröstning i Norge om man skall ha monarki eller republik. 259 563 röster läggs för monarki och 69 264 röster för republik.

18 november, Det norska stortinget väljer den danske prinsen Carl till ny norsk kung under namnet Håkon VII efter att svensk-norska unionen har upplösts

20 november, Hjalmar Söderbergs roman Doktor Glas utkommer

25 november, Håkon VII med familj anländer till Oslo och tillträder som Norges kung.

28 november, Irländska nationalistpartiet Sinn Féin grundas.

November, Den stora konflikten inom den svenska verkstadsindustrin slutar med att arbetsgivarna erkänner föreningsrätten och att minimilöner införs.

December, Saint Louis får världens första trafikpolis

5 december, Sir Henry Campbell-Bannerman blir premiärminister i Storbritannien.

16 december, Det första sovjet (råd)arbetarrådet i Sankt Petersburg upplöses och ledarna häktas 

30 december, Operetten Glada änkan av Franz Lehár uruppförs i Wien

31 december, Vid nyårsfirandet på Skansen läses Nyårsklockan av skådespelaren Bror Olsson. 2 000 personer omkommer vid en jordbävning i Sicilien och Kalabrien. Gustaf Dalén uppfinner den så kallade klippapparaten för blinkande fyrar med gasljus. Tobak för 25 miljoner svenska kronor förbrukas årligen i Sverige. Fingertryckssystemet för att avslöja brottslingar införs i Stockholm. Den första AGA-fyren tänds i Blekinge. Oroligheter uppstår då studenter i Sverige agerar strejkbrytare under renhållningskonflikt. Sven Hedin påbörjar sin tredje expedition till Asien. En ny läroverksstadga införs i Sverige. Läroverket indelas i realskola och fyraårigt gymnasium med studentexamen. Flickor får tillträde till läroverksstudier. Den svenska riksdagen antar regeringens förslag om införandet av förlikningsman och skiljedom vid arbetskonflikt. Zeth "Zäta" Höglund från socialdemokraternas ungdomsförbund döms till sex månaders fängelse för sin antimilitaristiska propaganda. Myndighetskontrollerade bolag får monopol på spritförsäljningen i hela Sverige. Klubben Nytta och Nöje blidas av landsflyktiga ryska revolutionärer i Stockholm. Svenska Lantmännens Riksförbund bildas genom sammanslagningar av böndernas ekonomiska föreningar och är den äldsta riksorganisationen på lantbruksområdet. De första räknemaskinerna introduceras på svenska kontor. Albert Einstein publicerar fyra artiklar i tidskriften Annalen der Physik, en artikel om speciella relativitetsteorin, en om brownska rörelsen, en om fotoelektrisk effekt och en om ekvivalensen mellan massa och energi (E=mc²). I Sverige införs en ny läroverksstadga, som bland annat delar in läroverkens stadier i gymnasium och realskola (realskola ersätter trivialskola). Stadgan låter flickor gå i läroverken (först bara i realskola). Läroverksöverstyrelsen grundas som styrelse för läroverken. I Sverige är 15 undersökningsläkare anställda vid Stockholms folkskolor. Cirka 300 hästdroskor och 10 taxibilar finns i Stockholm. Schweizaren Fredric Duafaux får iväg sin bil i 156 kilometer i timmen, nytt hastighetsrekord.

Födda, 14 januari, Sven Rydell, svensk fotbollsspelare.

17 januari, Guillermo Stábile, argentinsk fotbollsspelare.

21 januari, Stig Cederholm, svensk författare. Christian Dior, fransk modeskapare.

29 januari, Barnett Newman, amerikansk konstnär.

2 februari, Ayn Rand, rysk-amerikansk filosof och författare. Olga Wikström, svensk författare.

3 februari, Arne Beurling, svensk matematiker.

7 februari, Ulf von Euler, svensk nobelpristagare.

9 februari, Adolf Ehrnrooth, finländsk militär.

15 februari, Harold Arlen, amerikansk kompositör.

18 februari, Gerhard Klopfer, tysk nazistisk politiker.

19 februari, Karen Rasmussen, svensk-norsk skådespelare.

20 februari, Jascha Golowanjuk, svensk författare.

26 februari, Arthur Brough, brittisk skådespelare.

27 februari, Charley Eugene Johns, amerikansk politiker, guvernör i Florida 1953–1955.

28 februari, Carin Swensson, svensk skådespelare och sångerska. Xu Shiyou, kinesisk general och politiker.

3 mars, Georg Eliasson, svensk textförfattare, revyförfattare, radioman och förlagschef.

12 mars, Wanda Rothgardt, svensk skådespelare.

14 mars, Karl-Axel Forssberg, svensk skådespelare.

15 mars, Berthold Schenk von Stauffenberg, tysk jurist, motståndskämpe.

18 mars, Robert Donat, brittisk skådespelare.

19 mars, Albert Speer, nazistisk politiker, arkitekt.

23 mars, Lale Andersen, tysk sångerska.

25 mars, Albrecht Mertz von Quirnheim, tysk officer.

30 mars, Albert Pierrepoint, brittisk skarprättare.

1 april, Torsten Nilsson, svensk socialdemokratisk politiker, utrikesminister

2 april, Kai Gullmar, svensk schlagerkompositör, sångare och skådespelare. Serge Lifar, rysk balettdansör och koreograf.

3 april, Lisa Tunell, svensk sångerska; kontraalt.

9 april, J William Fulbright, amerikansk demokratisk politiker, senator 1945–1974.

12 april, Warren Magnuson, amerikansk demokratisk politiker, senator 1944–1981.

13 april, Harry Apelqvist, svensk verkmästare och politiker (socialdemokrat)

18 april, Lily Larson Lund, norsk skådespelare. Margarita av Grekland, grekisk prinsessa.

2 maj, Oskar Ohlsson, svensk affärsman.

4 maj, Nils Perne, svensk kompositör, textförfattare och teaterchef.

8 maj, Einar Jonsson, svensk fabriksarbetare och riksdagspolitiker (socialdemokrat). Red Nichols, amerikansk jazzkornettist.

14 maj, Jean Daniélou, fransk teolog och kardinal.

15 maj, Joseph Cotten, amerikansk skådespelare.

16 maj, Herbert Ernest Bates, brittisk journalist, författare och manusförfattare. Henry Fonda, amerikansk skådespelare.

25 maj, Albin Hagström, grundare av instrumenttillverkaren Hagström.

11 juni, Richard A Loeb, amerikansk brottsling.

12 juni, James Jeremiah Wadsworth, amerikansk diplomat och politiker, FN-ambassadör 1960–1961.

18 juni, Leonid Lavrovskij, rysk dansare och koreograf.

19 juni, Rush D Holt, amerikansk politiker, senator 1935–1941.

21 juni, Jean-Paul Sartre, fransk författare, nobelpristagare.

30 juni, Maritta Marke, svensk skådespelare och sångerska.

5 juli, Isa Miranda, italiensk skådespelare.

9 juli, Alf Henrikson, svensk författare och översättare

10 juli, Wolfram Sievers, tysk SS-officer, dömd krigsförbrytare.

12 juli, Prins John av Storbritannien.

18 juli, Werner Ohlson, svensk skådespelare.

20 juli, Margareta Högfors, svensk operettsångerska och skådespelare. Åke Ohberg, svensk skådespelare, regissör, producent och sångare.

21 juli, David M Kennedy, amerikansk republikansk politiker, USAs finansminister 1969–1971.

23 juli, Ragnar Falck, svensk skådespelare, regiassistent och produktionsledare. Elsa Winge, svensk skådespelare.

25 juli, Elias Canetti, tyskspråkig författare, Nobelpristagare i litteratur 1981.

29 juli, Clara Bow, amerikansk skådespelare. Einar Ekberg, svensk kristen sångare. Dag Hammarskjöld, FNs generalsekreterare 1953–1961, nobelpristagare

2 augusti, Karin Granberg, svensk skådespelare. Myrna Loy, amerikansk skådespelare.

3 augusti, Franz König, österrikisk kardinal.

11 augusti, Kurt Gerstein, tysk SS-officer.

12 augusti, Hans Urs von Balthasar, schweizisk teolog.

13 augusti, Franz Ziereis, tysk SS-officer, kommendant i Mauthausen.

15 augusti, Joachim Mrugowsky, tysk SS-läkare, dömd krigsförbrytare.

21 augusti, Eric Nilsson, svensk agronom och riksdagspolitiker (högern)

22 augusti, John Lyng, norsk politiker, statsminister 28 augusti–25 september 1963, utrikesminister 1965–1970.

24 augusti, Arthur Crudup, amerikansk bluesmusiker och låtskrivare. Sven Stolpe, svensk författare, översättare, journalist, litteraturforskare och litteraturkritiker.

25 augusti, Jan-Erik Garland, svensk tecknare känd under signaturen Rit-Ola. Faustina Kowalska, polsk nunna, helgon (2000)

31 augusti, Robert Bacher, amerikansk kärnfysiker., Bo Giertz, svensk biskop i Göteborg, kvinnoprästmotståndare

3 september, Carl David Anderson, amerikansk fysiker, nobelpristagare.

5 september, Arthur Koestler, brittisk författare och journalist av ungersk börd.

14 september, Gösta Jonsson, svensk musiker, kapellmästare, sångare och skådespelare.

16 september, Gösta Dunker, svensk fotbollsspelare

18 september, Greta Garbo (egentligen Greta Gustafsson), svensk filmskådespelare. Gunnar Ljungström, svensk ingenjör. Utvecklade den första Saabbilen.

28 september, Max Schmeling, tysk boxare.

30 september, Marietta Canty, amerikansk skådespelare.

1 oktober, Millan Lyxell, svensk skådespelare.

2 oktober, Fumiko Enchi, japansk författare.

3 oktober, Fuller Warren, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Florida 1949–1953.

10 oktober, Helmer Nerlund, svensk dragspelare och kompositör.

11 oktober, Jean Villot, fransk kardinal.

12 oktober, Ragna Breda, norsk skådespelare.

14 oktober, Pentti Haanpää, finländsk författare.

18 oktober, Dag Wirén, svensk kompositör och musikarrangör.

22 oktober, Karl Guthe Jansky, amerikansk fysiker.

25 oktober, Karl Alfred Schluch, tysk SS-officer.

3 november, Joseph H Ball, amerikansk republikansk politiker. Sigge Fürst, svensk skådespelare, sångare och underhållare.

5 november, Joel McCrea, amerikansk skådespelare. Vernon Wallace Thomson, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Wisconsin 1957–1959.

9 november, Roger Edens, amerikansk kompositör, filmproducent, manusförfattare och skådespelare.

11 november, William Bendtz, svensk produktionsledare och filmproducent.

16 november, Margita Alfvén, svensk skådespelerska.

17 november, Astrid av Sverige, belgisk prinsessa och sedermera drottning

19 november, Tommy Dorsey, amerikansk jazztrombonist och storbandsledare.

29 november, Marcel Lefebvre, fransk romersk-katolsk kyrkoman och dissident. Ärkebiskop av Dakar.

1 december, Verner Karlsson, svensk musiker.

6 december, Nils Kyndel, svensk kompositör och musikarrangör.

10 december, Arne Bornebusch, svensk regissör och manusförfattare.

11 december, Erskine Hamilton Childers, Irlands president 1973–1974.

16 december, Piet Hein, dansk konstnär, diktare och ingenjör.

17 december, Simo Häyhä, finländsk militär.

18 december, Kjell Löwenadler, svensk konstnär. Hans Berndt von Haeften, tysk jurist och motståndskämpe.

22 december, Pierre Levegh, fransk racerförare.

24 december, Howard Hughes, amerikansk filmproducent, flygare, flygplanstillverkare och industriledare.

25 december, Ann Ronell, amerikansk jazzkompositör.

26 december, Inga Hodell, svensk skådespelare.

28 december, Cliff Arquette, skådespelare och komiker ("Charley Weaver"), Sven-Olof Sandberg, svensk sångare och sångtextförfattare som medverkat i TV- och filmroller.

30 december, Daniil Charms, rysk författare.

Avlidna, 1 januari, Mabel Cahill, 41, irländsk tennisspelare. Edward Sederholm, 76, svensk riksgäldsfullmäktig och riksdagsman.

9 januari, Louise Michel, 74, fransk anarkist.

19 januari, Benjamin F Rice, 76, amerikansk republikansk politiker, senator 1868–1873.

27 januari, Hjalmar Stolpe, 63, svensk arkeolog.

27 februari, George S Boutwell, 87, amerikansk politiker, USA:s finansminister 1869–1873.

1 mars – Edward O Wolcott, 56, amerikansk republikansk politiker, senator 1889–1901.

6 mars, John Henninger Reagan, 86, amerikansk politiker.

18 mars, Cyrus G Luce, 80, amerikansk politiker.

22 mars, Antonin Proust, 73, fransk politiker.

24 mars, Jules Verne, 77, fransk författare.

31 mars, Theodore Medad Pomeroy, 80, amerikansk republikansk politiker.

14 april, Otto Wilhelm von Struve, 85, rysk astronom.

21 april, Orville H Platt, 77, amerikansk republikansk politiker, senator 1879-1905.

24 maj, Joseph Dente, 67, svensk kompositör och violinist.

15 juni, Carl Wernicke, 57, tysk neurolog och psykiater.

22 juni, Francis Lubbock, 89, amerikansk politiker.

27 juni, Harold Mahony, 38, irländsk tennisspelare.

1 juli, John Hay, 66, amerikansk politiker, USA:s utrikesminister.

1 augusti, Henrik Sjöberg, 30, svensk friidrottare, omkom i en badolycka.

5 augusti, Anton Ažbe, 43, slovensk konstnär.

19 augusti, William Bouguereau, 79, fransk målare.

21 augusti, Julius Oppert, 80, fransk orientalist.

18 september, George MacDonald, 80, skotsk fantasyförfattare.

19 oktober, Virgil Earp, 62, amerikansk sheriff.

15 oktober, Károly Szász, 76, ungersk författare och präst.

21 oktober, Hermann Usener, 70, tysk klassisk filolog.

14 november, Robert Whitehead, 82, brittisk ingenjör.

17 november, Adolf, 88, storhertig av Luxemburg sedan 1890.

18 november, Henrik Melander, 51, finländsk skolledare.

6 december, Viggo Stuckenberg, 42, dansk författare.

8 december, John H Mitchell, 70, amerikansk republikansk politiker, senator 1873–1879, 1885–1897 och 1901–1905.

29 december, Martin Wiberg, 79, svensk mekaniker och uppfinnare. Nobelpris, Fysik, Philipp von Lenard, Tyskland, Kemi, Adolf von Baeyer, Tyskland, Medicin, Robert Koch, Tyskland, Litteratur, Henryk Sienkiewicz, Polen, Fred, Bertha von Suttner, Österrike

1906

1906, var ett normalår som började en måndag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en söndag i den julianska kalendern.

12 januari–8 februari, Parlamentsvalet i Storbritannien blir en storseger för det liberala partiet.

29 januari, Vid Kristian IXs död efterträds han som kung av Danmark av sin 62-årige son Fredrik VIII.

31 januari, En jordbävning med styrkan 8,8 drabbar Colombia och Ecuador. Cirka 1 000 människor omkommer.

15 februari, National Bank of Ethiopia grundas av H E Ato Newaye-Christos. Det första kontoret invigs i Addis Abeba där bankens huvudkontor ligger än i dag.

Februari, Syfabriken Linnéa grundas i Stockholm.

7 mars, Finland ger både män och kvinnor som fyllt 24 allmän och lika rösträtt och Finland blir därmed först i Europa att införa rösträtt för kvinnor.

10 mars, En gruvolycka i Courrières i norra Frankrike kräver 1 099 dödsoffer 

13 mars, Arbetsgivaren, Sveriges förre statsminister Christian Lundeberg, stänger Mackmyra sulfitfabrik vid Gävle och vräker arbetarna från bostäderna på grund av att de bildat en fackförening. Efter ett halvår medges förhandlingsrätt

15 mars, Rolls-Royce Ltd inregistreras.

16 mars, En jordbävning på Formosa dödar 3 000 personer. Styrkan uppäts till 7,1.

20 mars, Jordbävning och vulkanutbrott vållar miljökatastrof på italienska ön Isola di Ustica

23 mars, Den svenska Högern enas om ett rösträttsförslag med allmän rösträtt för män med vissa begränsningar och proportionella val till hela riksdagen.

1 april, Den första AGA-fyren tänds i Halmstad 

5–9 april, Aska och lava från vulkanen Vesuvius i Italien förstör tre städer 

7 april, En stavningsreform inom svenska språket genomförs, varvid gammalstavningen försvinner från skolor och offentliga handlingar. "dt" blir "t" eller "tt", "f", "fv" och "hv" blir v. Svenska Akademiens ordlista över svenska språket (SAOL) skall ligga till grund för språket. Vulkanen Vesuvius har ett utbrott, som orsakar skador i Neapel.

18 april, En jordbävning vid San Andreasförkastningen i Kalifornien i USA med den beräknade styrkan av 7,8 på Richterskalan drabbar San Francisco varvid omfattande skador uppstår. Cirka 3 000 människor omkommer vid skalvet och därav förorsakade bränder. Materiella skador till ett värde av cirka 400 miljoner USD uppkommer. Omkring 250 000 människor blir hemlösa och 28 000 hus förstörs

22 april, I Aten invigs de tio dagar långa olympiska extraspelen till 10-årsminne av de första moderna olympiska spelen

23 april, Landsflyktiga ryska socialdemokrater, däribland Vladimir Lenin och Josef Stalin, inleder en kongress i Stockholms Folkets hus

28 april, Norrländska förbudslagen, som begränsar företags möjligheter att förvärva skog i Norrland, antas av den svenska riksdagen

8 maj, Den ryska kongressen i Stockholm avslutas.

10 maj, Tsar Nikolaj II av Ryssland öppnar Duman, ett parlament med (efter fria val) utsedd folkrepresentation 

14 maj, Den svenska riksdagen förkastar högerns rösträttsförslag.

19 maj, Den 20 kilometer långa Simplontunneln öppnas mellan Schweiz och Italien, bestående av en järnvägstunnel. De svenska Staafflagarna, som innebär skärpta straff för uppvigling, förbud för militär att delta i vissa möten samt ökad censur av antimilitaristiska skrifter som ofta sprids av unga socialdemokrater, införs

29 maj, Karl Staaff avgår som svensk statsminister och efterträds av Arvid Lindman då Karl Staafs regering inte lyckats driva igenom sitt rösträttsförslag i AK

4 juni, Nya myterier och judepogromer utbryter i Ryssland 

17 juni, Förstaden Åvik i Hudiksvall brinner ner, varvid 2 000 personer blir hemlösa

22 juni, USAs senat fördömer judeförföljelserna i Ryssland

26–27 juni, Världens första Grand Prix-lopp körs. Tävlingen går på Circuit de la Sarthe nära Le Mans i Frankrike och ungraren Ferenc Szisz vinner.

3 juli, Herrar och damer badar tillsammans i skånska Mölle, Sverige vilket blir skandal 

12 juli, Den fransk-judiske kaptenen Alfred Dreyfus blir rentvådd av en civil domstol i Paris, efter att 1894 på förfalskade dokument dömts för landsförräderi till deportation på livstid till Djävulsön under en rättegång präglad av antisemitiska stämningar

22 juli, Tsar Nikolaj II av Ryssland upplöser Duman efter att denna vid sitt andra möte ville genomföra ytterligare sociala reformer.

6 augusti, LO-kongressen accepterar arbetsgivarens rätt att "leda och fördela arbetet", vilket är SAFs §23 (senare 32) 

7 augusti, 3rd Conference of the International Woman Suffrage Alliance äger rum i Köpenhamn.

16 augusti, En kraftig jordbävning, cirka 8,5 på Richterskalan, drabbar den chilenska kusten och förorsakar enligt uppgift cirka 1 500 dödsoffer

19 augusti, Sällskapet för trådlös telegrafi startar sin stora sändarstation i Nauen utanför Berlin

September, USA skickar soldater till Kuba för att "återställa ordningen", skydda utlänningar och stabilisera regeringen under revolutionär aktivitet 

12 september, Dansken Jacob Ellehammer genomför den första flygningen i Norden (42 meter)

17-18 september, Svenska Elektrikerförbundet grundas.

18 september, En tyfon i Hongkong dödar 10 000 personer då en tsunami utlöses.

24 september, USAs första nationalmonumentpark etableras vid klippan Devils Tower i nordöstra Wyoming, på order av president Theodore Roosevelt.

3 oktober, I Berlin hålls första internationella konferensen om trådlös telegrafi. SOS föreslås bli nödsignalen

4 oktober, Sveriges första fattigvårdskongress öppnas i Stockholm med 800 ombud från hela Sverige. Enligt kongressens definition lever 5% av svenska folket i fattigdom 

6 oktober, Kuba invaderas av amerikanska trupper efter vädjan av kubanske ledaren Tomas Estrada Palama för att stävja den revolt som brutit ut på ön. Amerikanarna upprättar en ny provisorisk regering.

23 oktober, Den brasilianske flygpionjären Alberto Santos Dumont genomför den första officiellt kontrollerade flygningen med ett motorflygplan i Europa. Planet gjorde 200 meter på 21 sekunder i Bagatelle, en förort till Paris.

2 november, Leo Trotskij döms till livstids förvisning till Sibirien

5 november, Brunnsviks folkhögskola, den svenska arbetarrörelsens första folkhögskola, öppnas utanför Ludvika. En av initiativtagarna är Karl-Erik Forsslund, redaktionssekreterare på tidningen Strix.

11 november, Sundsvall får sin andra biograf, Kinematografen Svea, som skall komma att bli stadens mest klassiska biograf.

15 november, Första delen av Selma Lagerlöfs Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige utkommer som en patriotisk beställningsbok som blir folkskolans huvudläsebok [1].

6 december, Oscarsteatern, med salong i Jugendbarock, i Stockholm invigs av Sveriges kung Oscar II

10 december, Theodore Roosevelt, USA får Nobels fredspris för sin medling i rysk-japanska kriget

24 december, Reginald Fessenden gör den första radiosändningen: poesiläsning (julevangeliet), violinsolo (Händels "Largo" på grammofon) och ett tal. Sändaren drivs med ånga 

December, LO och SAF sluter Decemberkompromissen. Arbetarnas rätt att organisera sig erkänns, men arbetsgivarna får fritt anställa och avskeda samt leda arbetet. Villkorlig dom införs i Sverige. I Storbritannien byter Labour Representation Committee namn till Labour Party. Folkparkernas riksorganisation bildas i Sverige. Den vänstersocialdemokratiska, senare kommunistiska, morgontidningen Norrskensflamman grundas i Luleå. Den socialdemokratiska svenska riksdagsgruppen konstitueras. Nationella framstegspartiet bildas genom samgående mellan stadshögern och bonderepresentanter, som är missnöjda med det svenska Lantmannapartiet. En svensk lag som beskär tryckfrihetsfångars rättigheter införs. Den svenska regeringen ger understöd till sjöfartsnäringen. Folkundervisningskommittén tillsätts och börjar reformera den svenska skolan. Minimilönerna för manliga och kvinnliga lärare blir olika. Bok- och tidskriftsförlaget Åhlén & Åkerlunds förlag grundas i Göteborg av Johan Petter Åhlén och Erik Åkerlund. Energiföretaget Sydsvenska Kraft AB (nuvarande Sydkraft) grundas i Malmö. Sven Wingqvist uppfinner det sfäriska kullagret. Jus Suffragii börjar utges av International Alliance of Women. BCG-vaccinationen utvecklas (BCG=Bacilli-Calmette-Guerin). Handelsanställdas förbund grundas i Sverige. I Danmark bildas "Husassistenternes Fagskole" Københavns Tjenestepigeskole i Köpenhamn för att undervisa unga flickor i husligt arbete. Elis Essen-Möller utför Sveriges första rashygieniska sterilisering. Planerna på att bygga ett rådhus i granit i Stockholm omformas till en tegelbyggnad. Meteoriten Muonionalusta I hittas, ett av få upptäckta meteoritnedslag i Sverige

Födda, 6 januari, Barbara Worth, amerikansk skådespelare.

10 januari, Werner Fuetterer, tysk skådespelare.

11 januari, Albert Hofmann, schweizisk kemist.

13 januari, Pascoal Carlos Magno, brasiliansk författare.

14 januari, William Bendix, amerikansk skådespelare.

15 januari, Aristoteles Onassis, grekisk skeppsredare.

16 januari, Diana Wynyard, brittisk skådespelare.

19 januari, Sven Romanus, svensk (opolitisk) justitieminister 1976–1979, ordförande i Högsta domstolen 1969–1973. Lilian Harvey, brittiskfödd tysk skådespelare.

22 januari, Donald S Russell, amerikansk demokratisk politiker och jurist.

30 januari, Per Gundmann, dansk skådespelare. Greta Nissen, norsk skådespelare.

4 februari, Dietrich Bonhoeffer, tysk luthersk teolog, motståndskämpe. Clyde Tombaugh, amerikansk astronom, Plutos upptäckare.

5 februari, John Carradine, amerikansk skådespelare.

17 februari, Mary Brian, amerikansk skådespelare.

19 februari, Lon Chaney Jr, amerikansk skådespelare.

26 februari, Madeleine Carroll, brittisk skådespelerska.

28 februari, Chester Carlson, amerikansk fysiker, uppfinnare av xerografin, det vill säga fotokopiatorn. Bugsy Siegel, amerikansk gangster.

3 mars, Artur Lundkvist, författare och litteraturkritiker, ledamot av Svenska Akademien 1968 [6].

6 mars, Lou Costello, amerikansk skådespelare och komiker.

8 mars, Victor Hasselblad, svensk industriledare, kamerakonstruktör och fotograf 

14 mars, Nils Ericson, svensk skådespelare och sångare.

16 mars, Parvin E'tesami, iransk poet.

17 mars, William B Widnall, amerikansk republikansk politiker.

19 mars, Adolf Eichmann tysk SS-officer.

21 mars, John D Rockefeller III, amerikansk miljardär, filantrop.

23 mars, Gunnar Johansson, svensk kapellmästare, kompositör, musikpedagog och musikdirektör.

31 mars, Shinichiro Tomonaga, japansk fysiker, nobelpristagare.

9 april, Antal Doráti, ungersk dirigent. Hugh Gaitskell, brittisk politiker, finansminister 1950. Victor Vasarely, ungersk målare och grafiker.

10 april, Thomas S Gates, amerikansk bankman och politiker, USA:s försvarsminister 1959–1961.

13 april, Samuel Beckett, irländsk-fransk författare, nobelpristagare. Gabriel Ramanantsoa, Madagaskars president 1972-1975.

14 april, Faisal bin Abdul Aziz, saudisk kung 1964–1975, mördad.

22 april, Prins Gustaf Adolf, svensk arvprins, Eddie Albert, amerikansk skådespelare.

23 april, Anders Frostenson, svensk präst och psalmförfattare.

25 april, Sally Salminen, finländsk författare

28 april, Kurt Gödel, österrikisk logiker och matematiker.

3 maj, Mary Astor, amerikansk skådespelare.

6 maj, Eric Peterson, svensk fastighetsförvaltare och politiker (fp)

8 maj, Åke Askner, svensk skådespelare. Roberto Rossellini, italiensk regissör.

11 maj, Jacqueline Cochran, amerikansk pilot.

20 maj, Giuseppe Siri, italiensk kardinal.

28 maj, Aase Ziegler, dansk skådespelare och sångare.

31 maj, Holger Höglund, svensk skådespelare och manusförfattare.

2 juni, Carlo Scarpa, italiensk arkitekt och designer.

3 juni, Joséphine Baker, amerikansk-fransk dansös, sångerska och komedienne.

9 juni, Emy Hagman, svensk skådespelare.

15 juni, Léon Degrelle, belgisk politiker, grundare och ledare för rexismen, en fascistisk rörelse.

19 juni, Ernst Boris Chain, brittisk forskare, nobelpristagare i medicin. Walter Rauff, tysk SS-officer.

20 juni, Catherine Cookson, brittisk författare.

21 juni, Karin Kavli, svensk skådespelare och teaterchef.

22 juni, Billy Wilder, polsk-amerikansk filmregissör och producent. Anne Morrow Lindbergh, maka till Charles Lindbergh. Heinrich Seetzen, tysk SS-officer, befälhavare inom Einsatzgruppen.

24 juni, Eskil Eckert-Lundin, svensk kapellmästare, kompositör, arrangör av filmmusik, impressario och musikadministratör.

25 juni, Lisskulla Jobs, svensk skådespelare.

26 juni, Edward Akufo-Addo, president i Ghana 1970-1972.

28 juni, Maria Goeppert-Mayer, tysk-amerikansk fysiker, nobelpristagare.

29 juni, Heinz Harmel, tysk SS-Brigadeführer och generalmajor i Waffen-SS.

30 juni, Karin Ygberg, svensk operettsångerska.

1 juli, Estée Lauder, fransk kosmetikskapare.

2 juli, Hans Bethe, amerikansk fysiker, nobelpristagare. Nanny Halvardsson, Sveriges äldsta levande person.

3 juli, George Sanders, rysk-amerikansk skådespelare.

7 juli, Satchel Paige, amerikansk basebollspelare.

15 juli, Arne Hedenö, svensk operettsångare och skådespelare.

27 juli, Maria del Pilar Izquierdo, helgon.

28 juli, Carl-Johan Unger, svensk skådespelare.

1 augusti, Sören Aspelin, svensk skådespelare, revyartist, kompositör, musiker (piano) och teaterchef.

3 augusti, Torsten Henrikson, göteborgsk politiker.

4 augusti, Harry Persson, svensk skådespelare och sångare.

5 augusti, Joan Hickson, brittisk skådespelare, känd som Miss Marple. John Huston, amerikansk filmregissör. Ettore Majorana, italiensk fysiker.

9 augusti, Lilly Berggren, svensk skådespelare.

15 augusti, Clayton Rawson, amerikansk deckarförfattare och illusionist.

17 augusti, Alton Lennon, amerikansk demokratisk politiker. Eduard Strauch, tysk SS-officer, dömd krigsförbrytare.

20 augusti, Hans Aumeier, tysk SS-officer, krigsförbrytare.

21 augusti, Friz Freleng, amerikansk animatör av skämtfilmer. Gunnar Adolfsson, svensk chefredaktör, författare och politiker.

22 augusti, Stina Seelig, svensk skådespelare. Stig Wennerström, svensk överste, spion och landsförrädare.

26 augusti, Oswald Kaduk, tysk SS-officer och dömd krigsförbrytare.

27 augusti, Signhild Björkman, svensk skådespelare. Ed Gein, amerikansk seriemördare.

30 augusti, Joan Blondell, amerikansk skådespelare.

4 september, Max Delbrück, tysk-amerikansk biolog, nobelpristagare.

5 september, Kate Thunman, svensk skådespelare.

6 september, Luis Federico Leloir, argentinsk biokemist, nobelpristagare.

14 september, Tord Stål, svensk skådespelare.

19 september, Olle Ekbladh, svensk skådespelare.

22 september, Ilse Koch, tysk koncentrationslägervakt, krigsförbrytare.

25 september, Dmitrij Sjostakovitj, rysk tonsättare. José Figueres Ferrer, vid tre tillfällen Costa Ricas president.

6 oktober, Janet Gaynor, amerikansk skådespelare.

9 oktober, Léopold Senghor, senegalesisk politiker, president 1960–1980.

10 oktober, Yngve Westerberg, svensk kompositör.

15 oktober, Hiram Fong, amerikansk republikansk politiker, senator 1959–1977.

26 oktober, Primo Carnera, tungviktsmästare i boxning.

30 oktober, Giuseppe Farina, italiensk racerförare, den förste världsmästaren i F-1. Hermann Fegelein, tysk SS-officer, SS-Oberführer. Heinrich Himmlers adjutant.

2 november, Luchino Visconti, italiensk regissör och manusförfattare.

3 november, Prithviraj Kapoor, indisk skådespelare.

6 november, Gus Dahlström, svensk skådespelare och musiker.

10 november, Josef Kramer, tysk SS-officer, koncentrationslägerskommendant.

14 november, Andrei Abrikosov, sovjetisk skådespelare.

15 november, Curtis LeMay, amerikansk flygvapengeneral under andra världskriget. Sven Löfgren, svensk rekvisitör och skådespelare.

18 november, Klaus Mann, tysk författare.

27 november, Olle Florin, svensk skådespelare.

1 december, Rune Elmqvist, svensk uppfinnare.

2 december, Franz Reichleitner, tysk SS-officer, kommendant i Sobibór.

5 december, Otto Preminger, österrikisk-amerikansk filmregissör.

8 december, Alice Östlund, Sveriges näst äldsta levande person, samt världens äldsta korrespondent.

9 december, Grace Hopper, amerikansk datorpionjär.

11 december, Birago Diop, senegalesisk författare. Herman Welker, amerikansk republikansk politiker, senator 1951–1957.

17 december, Bede Griffiths, brittisk benediktinmunk verksam i Indien.

19 december, Leonid Brezjnev, Sovjetunionens ledare 1964–1982.

23 december, Gunnar Sträng, svenskt statsråd (finansminister)

24 december, Joseph Höffner, tysk kardinal, ärkebiskop av Köln. Franz Waxman, tysk-amerikansk kompositör av filmmusik.

25 december, Hilding Bladh, svensk filmfotograf. Ernst Ruska, tysk fysiker, nobelpristagare.

30 december, Carol Reed, amerikansk regissör, Tredje Mannen.

Avlidna, 13 januari, Aleksandr Popov, 46, rysk uppfinnare och pionjär inom radiohistorien.

25 januari, John S Harris, 80, amerikansk republikansk politiker, senator 1868–1871.

29 januari, Kristian IX, 87, kung av Danmark sedan 1863

13 februari, Albert Gottschalk, 39, dansk målare.

25 februari, David B Henderson, 65, amerikansk republikansk politiker, talman i USAs representanthus 1899–1903.

3 mars, Jim Hogg, 54, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Texas 1891–1895.

19 mars, John Milton Thayer, 86, amerikansk republikansk politiker och general.

6 april, Alexander Kielland, 57, norsk författare.

19 april, Pierre Curie, 46, fransk fysiker, nobelpristagare.

23 maj, Henrik Ibsen, 78, norsk författare (död i Kristiania) 

5 juni, Eduard von Hartmann, 64, tysk filosof.

20 juni, Ernst Schultz, 27, dansk friidrottare.

29 juni, Simon Pollard Hughes, 76, amerikansk demokratisk politiker och jurist, guvernör i Arkansas 1885–1889.

31 juli, Ferdinand von Wright, 64, finländsk konstnär.

13 augusti, Moritz Rubenson, 72, svensk kommunalpolitiker och riksdagsman.

5 september, Ludwig Boltzmann, 62, österrikisk fysiker.

16 september, Aaron T Bliss, 69, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1889–1891, guvernör i Michigan 1901–1905.

22 september, Oscar Levertin, 44, svensk författare, kulturskribent och litteraturhistoriker.

23 september, August Bondeson, 52, svensk läkare och författare.

26 september, William Henry Denson, 60, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1893–1895.

23 oktober, Paul Cézanne, 67, fransk målare, föregångare till abstrakt måleri och en av det moderna måleriets stora förnyare.

4 november, Ernst Förstemann, 84, tysk språkforskare.

22 november, Ernst Josephson, 55, svensk målare 

23 november, Willard Warner, 80, amerikansk republikansk politiker och general, senator 1868–1871.

28 november, Oskar Andersson, 29, svensk skämt- och serietecknare

7 december, Élie Ducommun, 73, schweizisk journalist och fredsaktivist, nobelpristagare.

30 december, Thomas M Bowen, 71, amerikansk republikansk politiker och jurist, senator 1883–1889. Donelson Caffery, 71, amerikansk demokratisk politiker, senator 1892–1901. Nobelpris,  Fysik, J J Thomson, Storbritannien, Kemi, Henri Moissan, Frankrike, Medicin, Camillo Golgi, Italien, Santiago Ramón y Cajal, Spanien, Litteratur, Giosuè Carducci, Italien, Fred, Theodore Roosevelt, USA

1907

1907, var ett normalår som började en tisdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en måndag i den julianska kalendern.

3 januari, Den svenska lagen om villkorlig dom träder i kraft.

6 januari, Världens första montessoriskola öppnas då Maria Montessori startar utbildning för sämre bemedlade barn i Italien.

14 januari, 1 400 döda vid jordbävning i Kingston

15 januari, Det första färdiga fortet i Bodens fästning, Mjösjöberget, genomför en första provskjutning.

24 januari, General Baden-Powell startar pojkscouterna.

25 januari, Den första socialdemokratiska kvinnokonferensen i Stockholm kräver kvinnlig rösträtt

26 januari, Allmän rösträtt för män införs i Österrike-Ungern 

1 mars, 48 000 personer i Posen demonstrerar mot preussiska regeringes beslut att förbjuda polska i skolan

6 mars, Kvinnoorganisationen Liga ravnopravija zjensjtjin bildas i Ryssland.

7 mars, St John's College byter namn till Fordham University.

11 mars, Bulgariens premiärminister Dimitar Petkov mördas av en anarkist. Svenska kullagerfabriken (SKF) grundas i Göteborg av ingenjören och uppfinnaren Sven Wingquist, som själv uppfunnit det självreglerade kullagret samma år. Den har från början 15 anställda

15 mars, Finland går till lantdagsval, först ut i Europa har finländska kvinnor blivit valbara till parlamentet, och i lantdagen tar en handfull damer plats

17 mars, Det första svenska mästerskapet i bandy spelas, IFK Uppsala slår IFK Gefle med 4-1 i finalen i Boulognerskogen i Gävle

18 mars, Sveriges första och hittills enda tågrån genomförs. Två rånare, Axel Fors och Johan Alfred Friberg, skjuter postiljonen Johan Almén med tre skott i ansiktet och får med sig 5 000 svenska kronor, men kan gripas en månad senare

18 mars–8 juni, USA skickar soldater till Honduras och Nicaragua, vilka ligger i ligger i krig med varandra, för att skydda USAs intressen. Trujillo, La Ceiba, Puerto Cortez, San Pedro, Laguna och Choloma

21 mars, På grund av invasionsrisk säger brittiska regeringen nej till tunnel under Engelska kanalen

22 mars, Efter att regeringen i Transvaal proklamerat krav om registrering med fingeravtryck av dess asiatiska befolkning svarar 10 000 indier med passivt motstånd under sin ledare Mahatma Gandhi som uppmanar till protestmarscher och civil olydnad.

April, I Paris ställer spanske konstnären Pablo Picasso ut första kubistiska målningen, "Flickorna från Avignon" 

20 april, De första svenska majblommorna börjar säljas

2 maj, Svenska staten blir delägare i malmfälten, när man går in som hälftenägare i Grängesbergsbolaget.

10 maj, Ett 30-tal arbetare vid Sandö sågverk i Ådalen stormar en förläggning för strejkbrytare, men ingen skadas. Tre arbetare pekas ut och döms till åtta års straffarbete för Sandökravallerna. En dryg månad senare erkänner företaget arbetarnas föreningsrätt 

11 maj, Den svenska regeringens rösträttsförslag bifalls av Sveriges riksdag.

14 maj, Näsmeteoriten hittas, ett av få upptäckta meteoritnedslag i Sverige

14 maj, Sveriges riksdag antar ett första beslut om grundlagsändring som skall ge alla män över 24 rösträtt till andra kammaren, och samtidigt beslutas om 40-gradig inkomstskala vid kommunalval (samt indirekt vid förstakammarval) så att ingen väljare kan få mer än 40 röster. Valsystemet ändras från majoritetsval till proportionella val. Reformen träder dock i kraft först 1909, eftersom det är en grundlagsändring, som måste antas två gånger, med ett val emellan. Man måste dock ha betalat sina skatter

25 maj, Den svenska riksdagen beslutar att bygga Inlandsbanan 

27 maj, I Isle of Man anordnas första Tourist Trophy-motorcykeltävlingen

1 juni, Svenska sällskapet för räddning af skeppsbrutne (Sjöräddningssällskapet) bildas

6 juni, Sveriges kungapar Oscar II och drottning Sofia firar guldbröllop.

14 juni, En ny svensk arrendelag införs

4 juni grundades Helsingborgs IF

8 juni, Nordiska museets nya byggnad på Djurgården i Stockholm invigs

15 juni, Andra fredskonferensen i Haag

4 juli, Borg Mesch når som förste person Kebnekaises Nordtopp

12 juli, Tysklands kolonialministerium beslutar att en tjänsteman eller läkare måste närvara när prygelstraff mot infödda verkställs i Tyska Östafrika

29 juli, Scoutrörelsen grundas i England av general Robert Baden-Powell 

1 augusti, Scoutingens första läger inleds på Brownsea Island. Lägret avslutas den 10 augusti.

2 augusti, Som hämnd för mord på nio europeiska arbetare i Casablanca i Marocko utsätts staden för intensiv beskjutning av franska krigsfartyg.

10 augusti, Sveriges största trust skapas då flera betsockerodlare bildar Svenska Sockerfabriks AB (SSA), varvid man uppnår monopol på sockermarknaden i Sverige, då nästan alla sockerproducenter går med.

17 augusti, Kvinnointernationalen bildas.

28 augusti, Transportföretaget United Parcel Service grundas i Seattle, Washington.

18 september, Göteborgs nya högskolebyggnad invigs med tal av Sveriges kronprins Gustaf och underhållning av operasångaren John Forsell 

26 september, Nya Zeeland får ställning som dominion inom brittiska samväldet 

24 oktober, Flera städer förstörs vid en jordbävning i Kalabrien i Italien. Bankerna kommer med i kommersen kring Stockholms fondbörs, samtidigt som den internationella konjunkturnedgången (Paniken 1907) når Sverige.

8 november, Faximiltelegrafen (faxen) används för första gången i Frankrike 

13 november, Den första helikopterflygningen utförs av Paul Cornu. Flygningen varar i 20 sekunder och helikoptern har åtskilliga kontroll- och stabilitetsproblem.

16 november, Oklahoma blir den 46e delstaten att ingå i den amerikanska unionen då Indianterritoriet och Oklahomaterritoriet slås samman

27 november, Sven Hedin meddelar från Asien att han har funnit Brahmaputras och Indus källor 

November, Laura Fitinghoffs bok Barnen från Frostmofjället utkommer 

4 december, Carl August Ehrensvärd blir svensk sjöminister. Arvid Lindman blir svensk krigsminister (i 26 dagar).

6 december, Vid en kolgruveexplosion i Monongah, West Virginia omkommer 361 gruvarbetare.

8 december, Kung Oscar II av Sverige dör, 78 år gammal, och efterträds som kung av Sverige av sin son Gustaf V som antar valspråket "Med folket för fosterlandet" 

9 december, Delar av Stockholms garnison med kungliga Livgardet till häst i spetsen svär trohetseden till kung Gustaf V 

10 december, Britten Rudyard Kipling får Nobelpriset i litteratur 

19 december, Vid en explosion i en kolgruva i Jacobs Creek i Pennsylvania omkommer 239 gruvarbetare. Dagen därpå inträffar en liknande explosion i en kolgruva i Yolande i Alabama, vilken dödar 91 gruvarbetare. Trippelententen bildas av Frankrike, Storbritannien och Ryssland. Den svenska emigrationsutredningen tillsätts till följd av allt starkare reaktioner mot emigrationen. Den svenska Nationalföreningen mot emigrationen bildas. Gatustrider utbryter i Göteborg när 400 brittiska strejkbrytare anländer. Hjalmar Branting väljs till ordförande i den socialdemokratiska partistyrelsens verkställande utskott. Nordiska interparlamentariska förbundet bildas med fred genom samförstånd och skiljedom som viktigaste mål. Sverige undertecknar Haagkonventionen om neutrala staters uppträdande i krig. Införandet av tändkulemotorn ger det svenska verkstadsföretaget Bolinders en ny storhetstid. AB Svenska Metallverken bildas genom sammanslagningar. AB Svenska Järnvägsverkstäderna bildas i Linköping genom sammanslagningar. Textilföretaget Algot Johansson AB (Algots) grundas i Borås. Den svenska regeringen bestämmer, att domkapitlet i Luleå stift skall utreda frågan om samernas skolgång. Panamakanalen påbörjas. I Stockholm upphör verksamheten med så kallade "skolkarhem" för "storskolkande" folkskolebarn. Verksamheten införlivas i barnavårdsnämndens övriga verksamhet. I Sverige kommer Stockholms första skoltandläkare, då tandklinik införs i Engelbrektsskolan. Sveriges första kvinnliga förlossningsläkare tillträder tjänst. I Sverige bildas Föreningen kvinnor i statens tjänst. Genom det målet mot Nils Santesson får homosexualiteten ett ansikte

Födda, 2 januari, Gordon L Allott, amerikansk republikansk politiker, senator 1955–1973.

3 januari, Ray Milland, brittisk-amerikansk skådespelare.

4 januari, Marte Harell, österrikisk skådespelare.

6 januari, Benkt-Åke Benktsson, svensk skådespelare och regissör. Helen Kleeb, amerikansk skådespelare.

11 januari, Pierre Mendès-France, fransk politiker.

13 januari, George Raynor, engelsk fotbollsspelare och fotbollstränare. Jeff Morrow, amerikansk skådespelare.

15 januari, Marcello Pagliero, fransk skådespelare.

22 januari, Mary Dresselhuys, nederländsk skådespelare. Matty Roubert, amerikansk barnskådespelare.

23 januari, Hideki Yukawa, japansk fysiker, nobelpristagare. Andrex, fransk skådespelare. Dan Duryea, amerikansk skådespelare. Olive Hasbrouck, amerikansk skådespelare.

27 januari, Maurice Couve de Murville, fransk politiker och ambassadör.

5 februari, Pierre Pflimlin, fransk politiker, premiärminister 13 maj–1 juni 1958.

17 februari, Buster Crabbe, amerikansk skådespelare.

21 februari, W H Auden, brittisk poet.

22 februari, Robert Young, amerikansk skådespelare.

27 februari, Mildred Bailey, amerikansk sångerska.

8 mars, Konstantinos Karamanlis, grekisk politiker.

11 mars, Helmuth von Moltke, tysk jurist och motståndsman.

13 mars, Mircea Eliade, rumänsk religionshistoriker. Birgit Sergelius, finlandssvensk skådespelare.

14 mars, Björn-Erik Höijer, svensk författare.

15 mars, Zarah Leander, svensk skådespelare och sångerska. Jimmy McPartland, amerikansk jazzmusiker (trumpet)

20 mars, Ellis Arnall, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Georgia 1943–1947.

27 mars, Tom Walter, svensk skådespelare.

28 mars, Lúcia dos Santos, portugisisk karmelitnunna.

2 april, Harald Andersson, svensk idrottsman (boxning, bandy, tyngdlyftning och diskus)

9 april, Sam Samson, svensk kompositör, kapellmästare, textförfattare och musiker (pianist)

11 april, Nina Scenna, svensk skådespelare. Nancy Eriksson, svensk socialdemokratisk politiker.

13 april, Harold Stassen, amerikansk militär och politiker.

14 april, Francois Duvalier, haitisk diktator.

15 april, Nikolaas Tinbergen, nederländsk etolog, nobelpristagare.

18 april, Robert Laycock, brittisk general.

23 april, James Hayter, brittisk skådespelare.

25 april, Kirsten Heiberg, norsk-tysk skådespelare.

29 april, Tino Rossi, italiensk sångare. Fred Zinneman, österrikisk-amerikansk regissör.

3 maj, Alli Halling, svensk skådespelare.

4 maj, Svante Kristiansson, svensk fotograf och politiker (socialdemokrat)

9 maj, Baldur von Schirach, nazistisk politiker. Kathryn Kuhlman, amerikansk evangelist.

12 maj, Leslie Charteris, amerikansk deckarförfattare, skrev Helgonet. Katharine Hepburn, amerikansk skådespelare.

13 maj, Daphne du Maurier, brittisk författare.

14 maj, Bo Gu, kinesisk kommunistisk politiker, medlem i dem 28 bolsjevikerna. Mohammad Ayub Khan, pakistansk president 1958–1969.

15 maj, Thomas J Dodd, amerikansk politiker, senator 1959–1971.

22 maj, Hergé, belgisk serietecknare. Sir Laurence Olivier, brittisk skådespelare.

23 maj, Ginette Mathiot, fransk kokboksförfattare

24 maj, Leif Reinius, svensk arkitekt.

25 maj, U Nu, myanmarsk politiker, premiärminister 1948–1958 och 1960–1962.

26 maj, John Wayne, amerikansk skådespelare. Hans Grüneberg, brittisk genetiker.

27 maj, Rachel Carson, brittisk etolog, skrev Tyst vår.

1 juni, Frank Whittle, brittisk ingenjör, utvecklare av jetmotorn.

7 juni, Sigvard Bernadotte andre son till Gustaf VI Adolf och prinsessan Margareta. Förlorade sin prinstitel i samband med giftermålet med Erica Patzek 8 juni 1934. Blev 1951 greve af Wisborg.

9 juni, Olof Widgren, svensk skådespelare.

24 juni, Jean Schlumberger, fransk (elsassisk) smyckekonstnär.

25 juni, Hans Jensen, tysk fysiker, nobelpristagare.

27 juni, Buford Ellington, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Tennessee 1959–1963 och 1967–1971.

2 juli, Charles P Nelson, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1949–1957.

4 juli, Calle Flygare, svensk skådespelare, regissör och ledare för teaterskola.

6 juli, Arvid Brenner, tysk-svensk författare. Frida Kahlo, mexikansk konstnär.

8 juli, Nils Nordståhl, svensk skådespelare.

14 juli, Ingvar Kolmodin, svensk kompositör, regissör och förlagsredaktör. Olive Borden, amerikansk skådespelare.

16 juli, Barbara Stanwyck, amerikansk skådespelare.

18 juli, H L A Hart, brittisk rättsfilosof.

19 juli, Paul Magloire, Haitis president 1950-1956.

21 juli, Georg Rydeberg, svensk skådespelare

26 juli, Sven Arvor, svensk skådespelare.

4 augusti, Göran von Otter, svensk diplomat.

10 augusti, Alvin Karpis, amerikansk förbrytare.

13 augusti, Alfried Krupp von Bohlen und Halbach, tysk vapentillverkare och krigsförbrytare.

14 augusti, Ulla Billquist, svensk populärsångerska.

18 augusti, John Kerr, skotsk fysiker.

25 augusti, Ruben Josefson, svensk ärkebiskop 1967–1972.

26 augusti, Åke Hedtjärn, svensk väg- och byggnadsingenjör.

30 augusti, Fred MacMurray, amerikansk skådespelare.

31 augusti, Ramon Magsaysay, filippinsk politiker, president 1953–1957

9 september, Horst Wessel, tysk nazist, känd genom Horst Wesselsången.

15 september, Gunnar Ekelöf, svensk författare, ledamot av Svenska Akademien 1958. Fay Wray, kanadensiskamerikansk skådespelare.

17 september, Warren Burger, chefsdomare i USAs högsta domstol 1969–1986.

18 september, Leon Askin, österrikisk skådespelare. Edwin McMillan, amerikansk fysiker, nobelpristagare.

19 september, Gösta Hammarbäck, svensk filmproducent.

23 september, Herbert Kappler, tysk SS-officer.

26 september, Anthony Blunt, brittisk konsthistoriker och spion.

29 september, Gene Autry, amerikansk skådespelare och sångare.

4 oktober, Ester Ringnér-Lundgren, svensk författare av barn- och ungdomslitteratur.

5 oktober, Jean Louis, fransk-amerikansk kläddesigner och scenograf. Mrs Miller, amerikansk "sångerska", som sjöng "hellre än bra". Allan Shivers, amerikansk politiker.

9 oktober, Jacques Tati, fransk komiker, regissör.

13 oktober, Yves Allégret, fransk regissör.

22 oktober, Emilie Schindler.

27 oktober, Norma Balean, brittisk-norsk skådespelare.

2 november, Sigurd Björling, svensk operasångare (baryton)

5 november, Allan Bohlin, svensk skådespelare.

6 november, Gustav Jonsson, svensk läkare som bildade Barnbyn Skå och lanserade begreppet "det sociala arvet". Charles Woodruff Yost, amerikansk diplomat, FN-ambassadör 1969–1971.

7 november, Thor L Brooks, svensk regissör.

11 november, Gunnar Engellau, svensk industriman, chef för Volvo

14 november, Astrid Lindgren, svensk barnboksförfattare

15 november, Claus Schenk von Stauffenberg, tysk överste, huvudperson i attentatet mot Hitler. Sune Waldimir, svensk kapellmästare i radio 

16 november, Burgess Meredith, amerikansk skådespelare.

26 november, Frances Dee, amerikansk skådespelare.

28 november, Alberto Moravia, italiensk författare.

1 december, Oscar Törnblom, svensk skådespelare.

3 december, Bror Marklund, svensk skulptör.

5 december, Lin Biao, kinesisk militär och politiker.

15 december, Oscar Niemeyer, brasiliansk arkitekt.

23 december, Alice Skoglund, svensk skådespelare.

24 december, John Cody, amerikansk ärkebiskop och kardinal. Isidor Feinstein Stone, amerikansk undersökande journalist.

25 december, Cab Calloway, amerikansk bandledare och sångförfattare.

26 december, Albert Gore, amerikansk demokratisk politiker.

Avlidna, 2 januari, Henry R Pease, 71, amerikansk republikansk politiker, senator 1874–1875.

12 januari, Fredric Pettersson i Tjärsta, 69, svensk arrendator och riksdagspolitiker.

16 januari, Petrus Blomberg, 65, svensk sångare, organist och tonsättare.

18 januari, Peter Krok, 79, svensk jurist, landssekreterare och politiker.

24 januari, Russell A Alger, 70, amerikansk republikansk politiker och militär.

2 februari, Dmitrij Mendelejev, 72, rysk kemist, periodiska systemets skapare.

8 februari, John Franklin Rixey, 52, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1897–1907.

10 februari, William Howard Russell, 79, engelsk krigskorrespondent.

12 februari, Frank W Higgins, 50, amerikansk republikansk politiker, guvernör i New York 1905–1906.

13 februari, Bruno Gebhardt, 46, tysk historiker.

21 februari, Erik Gustaf Boström, 65, svensk godsägare och politiker, Sveriges statsminister 1891–1900 och 1902–1905.

9 mars, James L Pugh, 86, amerikansk demokratisk politiker, senator 1880–1897.

11 mars, Jean Casimir-Perier, 59, fransk politiker, Frankrikes president 1894–1895.

16 mars, Albert Samuel Gatschet, 74, schweizisk-amerikansk etnograf.

30 mars, Henry George Elliot, 89, brittisk diplomat.

31 mars, Galusha A Grow, 83, amerikansk politiker, talman i USAs representanthus 1861–1863.

4 april, Lucile Grahn, 87, dansk ballerina.

17 maj, Theodore Marckl, 81, österrikisk-svensk balettmästare.

24 maj, John Patton, 56, amerikansk republikansk politiker, senator 1894–1895.

11 juni, John Tyler Morgan, 82, amerikansk general och politiker, senator 1877-1907.

7 juli, Annie Louisa Coghill, 71, engelsk psalmförfattare.

17 juli, Hector Malot, 77, fransk författare.

20 juli, Christoph von Tiedemann, 70, preussisk politiker.

27 juli, Edmund Pettus, 86, amerikansk demokratisk politiker och general, senator 1897-1907.

13 augusti, John Long Routt, 81, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Colorado 1876–1879 och 1891–1893.

18 augusti, John Kerr, 82, skotsk fysiker.

20 augusti, John I Mitchell, 69, amerikansk republikansk politiker.

4 september, Edvard Grieg, 64, norsk tonsättare (död på sitt lantställe Troldhaugen utanför Bergen)

7 september, Sully Prudhomme, 68, fransk författare, nobelpristagare.

21 september, James H Lane, 74, amerikansk professor och general.

22 september, José de la Cruz Mena, 33, nicaraguansk kompositör och orkesterledare.

1 oktober, Claes Adelsköld, 83, svensk järnvägsbyggare, arkitekt, militär, riksdagsman och skriftställare.

1 november, Alfred Jarry, 34, fransk författare.

10 november, Louis E McComas, 61, amerikansk republikansk politiker och jurist, senator 1899–1905.

22 november, Asaph Hall, 78, amerikansk astronom.

25 november, Ludvig Mylius-Erichsen, 35, dansk författare och polarforskare.

28 november, Stanisław Wyspiański, 38, polsk författare, konstnär och arkitekt.

8 december, Oscar II, 78, kung av Sverige sedan 1872 och av Norge 1872–1905.

17 december, Lord Kelvin, 83, brittisk fysiker.

21 december, Klara Hitler, 47, mor till Adolf Hitler. Nobelpris, Fysik, Albert A Michelson, USA, Kemi, Eduard Buchner, Tyskland, Medicin, Alphonse Laveran, Frankrike, Litteratur, Rudyard Kipling, Storbritannien, Fred, Ernesto Moneta, Italien, Louis Renault, Frankrike

1908

1908, var ett skottår som började en onsdag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en tisdag i den julianska kalendern.

10 januari, Tunnelbanan mellan Manhattan och Brooklyn öppnas 

28 januari, Carl Larssons målning Gustav Vasas intåg i Stockholm kommer efter 15 års stridigheter på plats i Nationalmuseums trapphall 

30 januari, Indiske advokaten Mohandas Gandhi släpps fri efter att ha avtjänat straff för ohörsamhet i Transvaal

Januari–juli, 2 546 företag i Sverige går i konkurs, jämfört med 1 748 samma tid föregående år.

1 februari, På väg hem från ett lantslott blir den portugisiska kungafamiljen utsatt för ett attentat på torget Praça do Comércio i huvudstaden Lissabon. Kung Karl I dödas omedelbart, medan hans son kronprins Ludvig Filip avlider av sina skador 20 minuter senare. Den yngre sonen Emanuel får en lätt skada i ena armen och drottning Amélie klarar sig oskadd. Det hävdas ibland, att Ludvig Filip ska ha varit kung av Portugal under de 20 minuterna mellan faderns och hans egen död och att han därmed ska ha haft en av världshistoriens kortaste regeringsperioder. Detta stämmer dock inte, eftersom han visserligen var kronprins, men en ny regent enligt landets lagar måste godkännas av parlamentet, vilket man inte hann med under denna tid. Istället blir det den yngre brodern Emanuel, som senare samma dag erkänns som kung under namnet Emanuel II. Drygt två och ett halvt år senare, i oktober 1910, störtas den portugisiska monarkin och republik införs, varvid kungen tvingas i landsflykt.

12 februari, Ellen Key föreslår en ny svensk äktenskapslag där makarna är jämställda och skilsmässor underlättas

18 februari, Kungliga Dramatiska Teaterns nya byggnad vid Nybroplan i Stockholm invigs med att August Strindbergs "Mäster Olof". Hovsorg råder, men Hjalmar Söderberg bär färgrik väst

24 februari, Svenska lärare slår larm om våldsfilmer som får barnen att drömma mardrömmar

26 februari, Sverige firar 250-årsminnet av Roskildefreden med militärparader, tacksägelsegudstjänster och allmän flaggning.

9 mars, Fotbollsklubben FC Internazionale, mest känd som Inter grundas.

17 mars, Sveriges första polissystrar börjar sin tjänstgöring, Stockholm, Agda Halldin, Maria Andersson, Erica Ström

22 mars, Den svenska riksdagen avslår efter en upprörd debatt med siffrorna 121-91 en högermotion om återinförandet av prygelstraffet, som avskaffades 1855. Lagutskottets majoritet är dock positiv till motionen

28 mars, Cigarr- och tobakshandlare i Sveriges större städer går ut i en kampanj mot tobaksaffärer som egentligen är maskerade bordeller 

3 april, Småbrukardottern Karolina Olsson på Oknö vaknar efter att ha legat i koma sedan 1875.

5 april, Sir Henry Campbell-Bannerman avgår som premiärminister i Storbritannien av hälsoskäl.

14 april, Danmark inför kvinnlig rösträtt vid kommunalval 

15 april, 13 personer omkommer när ångaren Göta Älf kantrar och går till botten i Göteborgs hamn 

20 april, Två tåg kolliderar i Melbourne, och 44 personer dödas medan över 400 skadas

23 april, Nordsjö- och Östersjöavtalen undertecknas av närliggande stater. Härigenom garanterar de till dessa hav gränsande staterna varandras territorialvatten.

26 april, Edvard VII av Storbritannien inleder ett tvådagarsbesök i Stockholm.

3 maj, Prins Wilhelm gifter sig i Sankt Petersburg med ryska storfurstinnan Maria Pavlovna 

15 maj, Internationella ishockeyförbundet, IIHF, bildas i Paris, Frankrike.

23 maj, Lex Hildebrand, som vill inskränka den svenska tryckfriheten för främst fackföreningar, avslås i Sveriges riksdag med knapp majoritet. Lagförslaget kommer från Karl Hildebrand chefredaktör för Stockholms Dagblad

27 maj, Olja har upptäckts i sydvästra Iran (då Persiska riket)

15 juni, 4th Conference of the International Woman Suffrage Alliance äger rum i Amsterdam.

21 juni, Med suffragetter som Emmeline Pankhurst och hennes dotter i spetsen demonstrerar 250000 människor i London för kvinnlig rösträtt

29 juni, I Göteborg rasar gatustrider då 400 engelska strejkbrytare kommit för att lotsa fartyg som ligger i blockad under den svenska hamnarbetarkonflikten 

30 juni, Tunguskahändelsen. En våldsam explosion äger rum i ett område vid den sibiriska floden Mellersta Tunguska. Den var av en styrka motsvarande mellan 10 och 15 megaton och antas bero på en meteorit.

1 juli, SOS börjar gälla som internationell nödsignal.

2 juli, Gustaf Oscar Wallenberg sluter en "Vänskaps-, handels och sjöfartstraktat" med Kina.

12 juli, Fartyget Amalthea, som i Malmö härbärgerar engelska strejkbrytare, utsätts för ett sprängattentat. En man dödas och 23 skadas. Attentatet utförs av tre arbetslösa ungsocialister. 20-årige Anton Nilson. Ombord finns 80 strejkbrytare. Två döms till döden för attentatet, en tredje till straffarbete. Det är Anton Nilsson och Algot Roberg som döms till döden, medan Alfred Stern får straffarbete. De 4e moderna olympiska spelen invigs i London. För första gången ingår kvinnor i den svenska OS-truppen. Sverige spelar sin första landskamp i fotboll och besegrar Norge med 11-3.

24 juli, Den osmanske sultanen Abd ül-Hamid II tvingas retirera inför det ungturkiska partiets krav på en modern konstitutionell statsbildning. Under de 4e moderna olympiska spelen i London vacklar Pietro Dorando, Italien först över mållinjen vid maratonloppet men diskvalificeras när funktionärer hjälper honom sista biten 

26 juli, Hans Köppen, Tyskland vinner en biltävling jorden runt, då han fem månader efter starten i New York kommer i mål i Paris 

Juli, Franske presidenten Fallières besöker Stockholm.

2 augusti, Svenska Lantarbetareförbundet bildas 

7 augusti, En 30 000 år gammal skulptur, som föreställer en fruktbarhetsgudinna och blir känd som "Venus från Willendorf", hittas i en by i Österrike

12 augusti, Den första T-forden produceras vid Ford Motor Company i Detroit, vilket i decennier framöver blir världens mest sålda bilmodell 

14 augusti, Nya blodiga gatustrider mellan vita och svartta i Springfield, Illinois 

Augusti, Tysklands kejsare Wilhelm II besöker Stockholm.

September, De sista valen till Andra kammaren i Sverige enligt det gamla systemet äger rum, varvid vänstern går framåt.

16 september, General Motors bildas.

18 september, Två av de ansvariga för Amaltheadådet döms till döden. HD ändrar senare domen till livstids straffarbete

22 september, Bulgarien bryter med den turkiska överhögheten och blir ett självständigt kungarike.

5 oktober, Österrike annekterar Bosnien och Hercegovina, Kolera konstateras i Haparanda.

18 oktober, Kongostaten, sedan 1892 styrt av Belgiens kung Leopold II som sin privata egendom, blir officiell belgisk koloni under namnet Belgiska Kongo.

27 oktober, 500 arbetare kommer till Stockholms stads arbetsförmedlingsbyrå under dagen. Antalet arbetslösa i Stockholm under oktober beräknas till 2 000. Den första T-Forden lämnar fabriken. Första delen av Verner von Heidenstams Svenskarna och deras hövdingar ges ut

3 november, Republikanen William Howard Taft besegrar demokraten William Jennings Bryan vid presidentvalet i USA.

28 november, En kolgruveexplosion i Marianna, Pennsylvania kräver 154 dödsoffer.

14 november, 29-årige Albert Einstein föreläser om strålningsteori vid Berns universitet 

10 december, Klas Pontus Arnoldsson, Svenska freds- och skiljedomsföreningen, får dela Nobels fredspris. Kreditupplysningsföretaget Soliditet bildas i Malmö och startar sin verksamhet.

11 november, 360 gruvarbetare omkommer vid en explosion i Westfalen, Kejsardömet Tyskland

15 november, Kongostaten blir Belgiska Kongo.

17 december, I Sverige döms professorn i nationalekonomi, Knut Wicksell, till två månaders fängelse för att i ett anförande ha skämtat om bibelns den obefläckade avlelsen vid ett fördrag i Stockholms folkets hus 

10 december, Svensken Klas Pontus Arnoldsson och dansken Fredrik Bajer får Nobels fredspris 

11 december, Svenska Skidlöpningsförbundet bildas för att få till stånd mer tävlingsskidåkning än vad Skidfrämjandet, som framförallt betonar hälso- och friluftsaspekten av skidåkning, gör.

26 december, Jack Johnson, USA besegrar Tommy Burns, Kanada i vid en titelmatch i Sydney och blir därmed första svarta världsmästaren i tungviktsboxning 

28 december, En jordbävning raserar praktiskt taget hela den sicilianska hamnstaden Messina och medför cirka 75 000 dödsoffer. Även en tsunami uppstår.

31 december, Under året har tre dödsolyckor i motortrafiken inträffat i Sverige. Penny postservice mellan Storbritannien och USA startas. Den svenska riksdagen antar en invandringslag för att hindra "för landet skadlig invandring". Reservpolis införs i Sverige genom statliga anslag till vissa kommuners utbyggnad av polisväsendet. En länsdetektivorganisation inom polisen bildas. Stormklockan, organ för den svenska socialdemokratiska vänsteroppositionen i Sverige, börjar utkomma. Enskilda ges rätt att reservera sig mot kollektiv anslutning till Socialdemokraterna genom sin fackförening. Borgerlig vigsel införs i Sverige som ett alternativ till kyrklig vigsel. Socialistiska Ungdomsförbundet ombildas till Sveriges Ungsocialistiska Parti. Ungsocialisten Hinke Bergegren utesluts ur socialdemokraterna efter långvariga stridigheter med Hjalmar Branting. Gifta svenska kvinnor får rätt till egen skattesedel och därmed rösträtt i kommunala frågor på samma villkor som andra skattebetalare. Sveriges Minuthandlares Riksförbund (SMR) bilads för att bekämpa illegal gårdfarihandel och den växande kooperativa rörelsen. Riksföreningen för svenskhetens bevarande i utlandet (nuvarande Riksföreningen Sverigekontakt) grundas. Svenskamerikanen August Wickström föreslår i ett brev att Sverige efter amerikansk modell skall införa landskapsblommor. Förslaget vinner gehör då brevet publiceras i tidningen Stockholms Dagblad och landskapsblommor utses på olika sätt i olika landskap. Ett 40 000 år gammalt skelett av en Neanderthalpojke hittas i sydvästra Frankrike. Kolera konstateras i Haparanda. Kronprinsessan Margareta spelar bandy på Djurgårdsbrunnsvikens is. Krisen höjer potatispriserna i Sverige från 27 till 32 öre litern, på spisbröd från 36 till 43 öre kilot och på björkved från 26:70 till 36:10 svenska kronor famnen. En handverkad diskmaskin lanseras i Sverige. Tyska Kruppverken köper svensken Wilhelm Unges flygande torped med roterande eldrör.

Födda, 4 januari, Aden Abdullah Osman Daar, Somalias president 1960–1967.

5 januari, Jiro Sato, japansk tennisspelare.

6 januari, Michael DiSalle, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Ohio 1959–1963.

8 januari, Ernfrid Bogstedt, svensk konstnär, porträttfotograf.

9 januari, Simone de Beauvoir, fransk existentialist, feminist och författare.

15 januari, Edward Teller, ungersk-amerikansk kärnfysiker, vätebombens fader.

16 januari, Günter Prien, tysk marinofficer, ubåtskapten.

18 januari, Sibylla av Sachsen-Coburg-Gotha, tysk och svensk prinsessa, hertiginna av Västerbotten, kung Carl XVI Gustafs mor. John Sandling, svensk skådespelare.

26 januari, Stéphane Grappelli, fransk jazzviolinist. Gideon Ståhlberg, svensk schackspelare

27 januari, William Randolph Hearst, amerikansk tidningskung.

3 februari, Pretty Boy Floyd, amerikansk förbrytare.

7 februari, Buster Crabbe, amerikansk skådespelare och simmare.

13 februari, William Dozier, amerikansk TV-producent som bland annat skapade TV-serien Läderlappen.

20 februari, Seymour Österwall, svensk, jazzmusiker (tenorsaxofon), orkesterledare och kompositör.

22 februari, Rómulo Betancourt, venezolansk politiker. Sir John Mills, brittisk skådespelare.

24 februari, Telford Taylor, amerikansk jurist.

25 februari, Hans Maikowski, tysk SA-medlem. Frank Slaughter, amerikansk läkare och författare.

26 februari, Tex Avery, amerikansk animatör, filmregissör, skådespelare och manusförfattare.

4 mars, Naemi Briese, svensk sångare och skådespelare.

5 mars, Rex Harrison, brittisk skådespelare.

7 mars, Anna Magnani, italiensk skådespelare.

8 mars, Sigvard Ohlsson, svensk socialdemokratisk politiker.

16 mars, Gunnar Hahn, svensk kompositör, arrangör och pianist.

17 mars, Brigitte Helm, tysk skådespelare.

20 mars, Sir Michael Redgrave, brittisk skådespelare.

22 mars, Maurice Stans, amerikansk republikansk politiker och tjänsteman.

23 mars, Joan Crawford, amerikansk skådespelare.

24 mars, Birgit Åkesson, svensk koreograf och dansare.

25 mars, David Lean, brittisk regissör.

26 mars, Franz Stangl, tysk SS-officer.

29 mars, Dennis O'Keefe, amerikansk skådespelare.

30 mars, Lill-Tollie Zellman, svensk skådespelare.

1 april, Richard Barstow, amerikansk filmregissör och koreograf. Abraham Maslow, amerikansk psykolog.

2 april, Håkan von Eichwald, finlandssvensk kapellmästare och kompositör.

5 april, Bette Davis, amerikansk skådespelare. Ingemar Hedenius, svensk professor i filosofi, författare, debattör. Herbert von Karajan, österrikisk dirigent.

7 april, Ebba Lindqvist, svensk författare.

9 april, Odd Bang-Hansen, norsk författare och översättare.

13 april, Yngve Nordwall, svensk skådespelare och regissör.

17 april, Manne Olsson, svensk kommunalnämndsordförande och socialdemokratisk politiker.

20 april, Lionel Hampton, amerikansk jazzvibrafonist.

24 april, Inga Gentzel, svensk sångare. Józef Gosławski, polsk skulptör och gravör.

28 april, Oskar Schindler, sudettysk industriman, räddade omkring 1200 judiska arbetare från Förintelsen.

29 april, James Kealoha, amerikansk politiker.

30 april, Sven Magnusson, svensk skådespelare.

10 maj, Johannes Hentschel, tysk elektromekaniker.

15 maj, Lars-Erik Larsson, svensk tonsättare.

19 maj, Bengt-Olof Granberg, svensk skådespelare.

20 maj, James Stewart, amerikansk flyggeneral och skådespelare.

22 maj, Horton Smith, amerikansk golfspelare.

23 maj, John Bardeen, amerikansk fysiker, nobelpristagare.

25 maj, Theodore Roethke, amerikansk poet.

26 maj, Robert Morley, brittisk skådespelare.

28 maj, Ian Fleming, brittisk författare

30 maj, Hannes Alfvén, svensk fysiker, nobelpristagare. Mel Blanc, amerikansk röstskådespelare.

31 maj, Don Ameche, amerikansk skådespelare. Nils Poppe, svensk skådespelare och teaterchef

2 juni, Eric Karlsson, svensk rörmontör och socialdemokratisk politiker.

4 juni, Åke Jelving, svensk kompositör, dirigent och violinist.

8 juni, Gardar Sahlberg, svensk litteraturforskare, manusförfattare, sångtextförfattare och kortfilmsregissör.

11 juni, Francisco Marto, portugisiskt helgon.

12 juni, Marina Semjonova, rysk ballerina och koreograf. Otto Skorzeny, österrikisk SS-överste.

15 juni, Sam Giancana, amerikansk maffiabossledare.

25 juni, Willard van Orman Quine, amerikansk matematiker och filosof.

26 juni, Salvador Allende, chilensk president 1970–1973.

27 juni, Anna Lisa Berkling, svensk journalist.

29 juni, Leroy Anderson, amerikansk kompositör.

12 juli, Milton Berle, amerikansk manusförfattare, kompositör, komiker och skådespelare.

18 juli, Edward V Long, amerikansk demokratisk politiker, senator 1960–1968. Lupe Velez, amerikansk skådespelare.

21 juli, William E Jenner, amerikansk republikansk politiker, senator 1944–1945 och 1947–1959.

3 augusti, Birgit Cullberg, svensk koreograf

7 augusti, Robert Bernardis, österrikisk militär och motståndsman.

11 augusti, Torgny Tson Segerstedt, svensk filosof och sociolog 

14 augusti, Kaarlo Wirilander, finländsk historiker.

15 augusti, Otto Kerner, amerikansk demokratisk politiker, militär och jurist.

18 augusti, Edgar Faure, fransk politiker, premiärminister 1952 och 1955–1956.

19 augusti, Warren P Knowles, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Wisconsin 1965–1971.

22 augusti, Henri Cartier-Bresson, fransk fotograf.

27 augusti, Lyndon B Johnson, amerikansk politiker, USAs president 1963–1969. Sulamith Messerer, rysk ballerina.

30 augusti, Fred MacMurray, amerikansk skådespelare.

31 augusti, William Saroyan, armenisk-amerikansk författare.

4 september, Richard Wright, amerikansk författare.

5 september, Henry H Fowler, amerikansk demokratisk politiker, USAs finansminister 1965–1968.

7 september, Stina Ståhle, svensk skådespelare.

12 september, Milton Berle, amerikansk skådespelare.

13 september, Albert Gaubier, polsk-svensk regissör, koreograf och dansare.

17 september, David Ojstrach, rysk violinist. Martti Simojoki, ärkebiskop i Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland 1964–1978.

22 september, Bo Wretling, svensk gitarr- och lutbyggare.

27 september, Dagmar Olsson, svensk skådespelare, sångare och dansare. Thomas A Wofford, amerikansk politiker, senator 1956.

6 oktober, Carole Lombard, amerikansk skådespelare.

7 oktober, Otto Moskovitz, rumänsk/svensk cirkusartist och skådespelare.

9 oktober, Jim Folsom, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Alabama 1947–1951 och 1955–1959. Werner von Haeften, tysk jurist och officer.

12 oktober, Gösta Knutsson, svensk författare av "Pelle Svanslös"

13 oktober, Willard Ringstrand, svensk kompositör, musikarrangör, orkesterledare och musiker (piano, hammondorgel)

16 oktober, Enver Hoxha, albansk diktator.

26 oktober, Inga-Lill Åhström, svensk skådespelare.

29 oktober, Lorens Marmstedt, svensk regissör, manusförfattare och filmproducent.

31 oktober, Birger Lensander, svensk skådespelare.

1 november, August Wilhelm Miete, tysk SS-officer, dömd krigsförbrytare.

3 november, Jack Donohue, amerikansk filmregissör, koreograf, skådespelare och dansare.

14 november, Joseph McCarthy, amerikansk senator från Wisconsin. Sigvard Nilsson-Thurneman, svensk förbrytare, medlem i Salaligan.

16 november, Gustaf Färingborg, svensk skådespelare.

21 november, Björn Trägårdh, svensk designer och konstnär.

3 december, Anna Sten, rysk-amerikansk skådespelare.

6 december, Baby Face Nelson, amerikansk förbrytare.

10 december, Olivier Messiaen, fransk tonsättare.

11 december, Bror Bügler, svensk skådespelare, manusförfattare och regissör. Amon Göth, tysk SS-officer. Sture Werner, svensk geofysiker.

13 december, Sture Lagerwall, svensk skådespelare och regissör. Rostislav Plyatt, sovjetisk skådespelare.

17 december, Willard Frank Libby, amerikansk kemist, nobelpristagare.

20 december, Curt Löwgren, svensk skådespelare.

23 december, Yousuf Karsh, armenisk-kanadensisk fotograf. Sally Palmblad, svensk skådespelare.

26 december, Lizzy Stein, svensk skådespelare och sångare.

28 december, Lew Ayres, amerikansk skådespelare.

29 december, Sven Arefeldt, svensk textförfattare, sångare, kompositör och musiker (pianist). Helmut Gollwitzer, teolog.

31 december, Simon Wiesenthal, österrikisk nazistjägare.

Avlidna, 3 januari, Charles Augustus Young, 73, amerikansk astronom.

9 januari, Wilhelm Busch, 75, tysk författare och tecknare, Max & Moritz. Peter Theodor Holst, 64, norsk militär och politiker.

25 januari, Ouida, 69, brittisk författare.

1 februari, Portugals kung Karl I och hans son prins Ludvig Filip (mördade av en folksamling)

4 februari, Eli C D Shortridge, 77, amerikansk politiker, guvernör i North Dakota 1893–1895.

28 februari, Pat Garrett, 57, amerikansk sheriff.

3 mars, Lorenz Lindelöf, 80, finländsk matematiker och astronom.

4 mars, Redfield Proctor, 76, amerikansk republikansk politiker.

16 april, Jonas Jonasson i Rasslebygd, 87, svensk hemmansägare och riksdagspolitiker.

22 april, Sir Henry Campbell-Bannerman, 71, brittisk liberal politiker, premiärminister 1905-1908.

14 maj, Daniel Lindsay Russell, 62, amerikansk politiker, kongressledamot 1879–1881, guvernör i North Carolina 1897–1901.

19 maj, Gullbrand Elowson, 72, svensk politiker och skolman.

8 juni, Frans Hedberg, 80, svensk författare.

9 juni, Carl August Kihlberg, 68, svensk arkitekt.

21 juni, Nikolaj Rimskij-Korsakov, 64, rysk tonsättare.

24 juni, Grover Cleveland, 71, amerikansk politiker, USAs president 1885–1889 och 1893–1897.

6 juli, Victor Örnberg, 68, svensk arkivman och släktforskare.

19 juli, S W T Lanham, 62, amerikansk demokratisk politiker.

4 augusti, William B Allison, 79, amerikansk republikansk politiker, senator 1873–1908.

17 augusti, Laura Fitinghoff, 60, svensk författare.

25 augusti, Henri Becquerel, 55, fransk fysiker, nobelpristagare

20 september, Pablo de Sarasate, 64, spansk violinist och tonsättare.

23 september, Mark L De Motte, 75, amerikansk republikansk politiker och jurist.

11 oktober, Eppa Hunton, 86, amerikansk demokratisk politiker och general, senator 1892–1895.

15 november, Cixi, 72, kinesisk änkekejsarinna 

24 november, Fredrik Petersson, 80, svensk hemmansägare och riksdagspolitiker.

20 december, Francis P Fleming, 67, amerikansk politiker, guvernör i Florida 1889–1893.

27 december, Richard Pischel, 59, tysk indolog. Nobelpris, Fysik, Gabriel Lippmann, Frankrike, Kemi, Ernest Rutherford, Storbritannien/Nya Zeeland, Medicin, Ilja Metjnikov, Ryssland, Paul Ehrlich, Tyskland, Litteratur, Rudolf Eucken, Tyskland, Fred, Klas Pontus Arnoldson, Sverige, Fredrik Bajer, Danmark

1909

1909, var ett normalår som började en fredag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en torsdag i den julianska kalendern.

1 januari, Stockholm-Roslagens Järnvägar bildas.

16 januari, Ernest Shackletons expedition hittar den magnetiska sydpolen

17 januari, Upptäcktsresanden Sven Hedin anländer till Stockholm efter fyra års vistelse i Tibet, och mottas med pompa och ståt

18 januari, Rådhusrätten i Ronneby dömer socialistagitatorn Kata Dalström till två månaders fängelse för att ha "smädat" Sveriges riksdag i ett fördrag där hon sa "Första kammaren valdes av oxar, får, getter, svin och penningpåsen, då kan Ni själva tänka Er huruvida representanterna är" 

19 januari, Träsnidaren Axel Petersson, Döderhultarn, får sitt genombrott på en utställning över svenska humorister 

23 januari, USAs soldater lämnar Kuba

9 februari, Genom ett tysk-franskt avtal godkänner Tysklands regering den franska överhögheten i Marocko 

10 februari, Rösträtten för män godkänns slutligen av den svenska riksdagen. Inkomststrecket på 800 kronor per år slopas men rösträttsåldern höjs från 21 till 24 år.

20 februari, Ett futurismens manifest publiceras i franska tidningen "Le Figaro", "en rytande bil är vackrare än Nike från Samothrake" 

24 februari, Serbien gör anspråk på Bosnien och Hercegovina. Serbiens premiärminister Stojan Novaković talar om ett Stor-Serbien omfattande Kroatien, Slovenien och Bosnien och Hercegovina. Halstabletten Läkerol börjar säljas 

3 mars, Konstnärsgruppen De Unga, med bland andra Isaac Grünewald, framträder i en uppmärksammad konstutställning. Utställarna är 1909 års män, alla i 20-årsåldern och lärjungar till Matisse 

4 mars, Den förre krigsministern William Howard Taft efterträder Theodore Roosevelt som USAs president. James S Sherman blir USAs nye vicepresident.

14 mars, Det svenska Riksförbundet mot osedlighet i litteratur, press och bild konstitueras vid ett opinionsmöte i Stockholm med målet att höja sedligheten inom alla samhällsklasser

31 mars, Serbien accepterar österrikisk kontroll över Bosnien-Hercegovina.

6 april, Den amerikanske polarforskaren Robert Peary leder en expedition och blir första människa som når Nordpolen 

9 mars, Första dubbeldäckarbussen sätts i trafik i London 

13 april, Den osmanske sultanen Abd ül-Hamid II avsätts efter att hans kontrarevolutionära försök misslyckats. En massaker på armenier i staden Adana är den utlösande faktorn som har fått osmanska regeringen att med överväldigande majoritet ta beslutet. Abd ül-Hamid efterträds av sin bror Mohammed Rechad Effendi som antar namnet Mehmet V.

18 april, Jeanne d'Arc blir saligförklarad.

26 april, 5th Conference of the International Woman Suffrage Alliance äger rum i London.

30 april, Den första Cortègen (en årligen återkommande karneval) går igenom Göteborg.

13 maj, Det första cykelloppet Giro d'Italia startar.

18 maj, Premiär för Ryska baletten i Paris med stjärnan Wacław Niżyński 

20 maj, Ungkyrkorörelsens så kallade studentkorståg under parollen "Sveriges folk, ett Guds folk" inleds med en gudstjänst i Uppsala domkyrka.

24 maj, Europas nio första nationalparker skapas i Sverige.

26 maj, Den svenska Regeringsrätten inrättas för att minska regeringens arbetsbelastning och för att uppnå ökad rättssäkerhet. Pastor Nils Hannerz frikänns av Stockholms konsistorium från anklagelser för avvikelser från kyrkans sanna lära efter att ha förnekat djävulens existens vilket markerade kulmen av den så kallade djävulsstriden.

4 juni, En konstindustriutställning öppnas i Stockholm, med bland annat "Den vita sommarstaden" på Djurgården, ritad av Ferdinand Boberg. 

10 juni, Brittiska fartyget Slavonia blir första att sända nya nödsignalen SOS, med tre korta, tre långa och tre korta morsesignaler 

13 juni, I Sverige införs förbud mot att sälja tobaksvaror på gatan på söndagar

27 juni, Ryske tsaren Nikolaus II besöker Stockholm, varvid svenske generalen Otto Beckman blir nedskjuten i Kungsträdgården av 22-årige svenske ungsocialisten Hjalmar Wång. Hjalmar Wång, som sedan tar sitt liv, tror det är en rysk officer.

6 juli, Trafik med järnvägsfärjor Trelleborg–Sassnitz öppnas, så att man kan åka tåg direkt mellan Stockholm och Berlin. Färjorna skall gå två turer i vardera riktning per dag.

8 juli, Den åttonde internationella tuberkuloskonferensen öppnas i Stockholm, arrangerad av Svenska nationalföreningen mot tuberkulos. 65% av alla dödsfall bland ungdomar i Sverige mellan 15 och 20 år orsakas av TBC

14 juli, SAF varslar 80 000 om lockout. LO svarar med varsel om allmän strejk 

19 juli, Hubert Latham gör sitt första försök att flyga över engelska kanalen, men han landar i vattnet 11 miles från Calais.

25 juli, Franske ingenjören och flygpionjären Louis Blériot blir, i ett egenkonstruerat monoflygplan med en motor på 25 hästkrafter, den förste som flyger över Engelska kanalen

29 juli, På Gärdet i Stockholm genomför fransmannen Georges Legagneux (i hemlighet med endast några få invigda som vittnen) den första flygningen i Sverige.

2 augusti, Georges Legagneux genomför Sveriges första officiella flygning inför publik, med bland andra kung Gustaf V närvarande.

4 augusti, Storstrejk utbryter i Sverige. LOs landssekretariat uppmanar alla till lugn och besinning under striden. 200 000 oorganiserade och 100 000 organiserade arbetare lägger som mest ner arbetet, men konflikten är ett nederlag för fackföreningsrörelsen. Sverige är under månaden lamslaget innan en uppgörelse nås.

4 september, Storstrejken i Sverige upphör efter uppgörelse. Då strejkkassorna börjar sina beslutar LO om återgång till arbetet. Konflikten är ett nederlag för LO, som förlorar hälften av sina medlemmar (186 226 1907 mot 79 926 1911).

9 september, Halleys komet avbildas för första gången fotografiskt.

15 september, Emilia Fogelklou från Simrishamn blir Sveriges första kvinnliga teologie kandidat, 31 år gammal 

1 oktober, Den första handelshögskolan i Stockholm öppnas 

9 oktober, Direktören John Hammar får vänstra tummen avsliten, när han öppnar ett paket, innehållande en brevbomb, konstruerad av ingenjören Martin Ekenberg.

11 oktober, Sveriges Industriförbund bildas 

15 oktober, Stadsprivilegier för Tidaholm utfärdas, att börja gälla från och med 1 januari 1910

23 oktober, Sverige tillerkänns Grisbådarna genom internationell skiljedom i tvisten med Norge, som får Sköttegrundet och ön Heia.

26 oktober, Generalpresident Hirobumi Ito mördas av en koreansk nationalist. Mordet tas som en intäkt för japansk annektering av Korea.

8 november, En inofficiell svensk folkomröstning om allmänt rusdrycksförbud uttrycker kraftigt stöd för ett sådant. Arrangör är Sveriges nykterhetssällskaps representantförening 

13 november, Järnbrukslockouten i Sverige upphävs av SAF. Därmed tar den sista resten av storstrejken slut. 26 000 personer står arbetslösa och emigrationen skjuter fart igen, främst till USA och ökar med 100 000 jämfört med föregående år [6].

December, Leo Baekeland utvecklar den första plasten, som han enligt sig själv döper till bakelit. Första elektriska brödrosten börjar säljas i USA. Edvard Munch målar tavlan Skriet.

10 december, Selma Lagerlöf från Sverige blir första kvinna att få Nobelpriset i litteratur, samt första svensk att få priset 

17 december, John D Rockefellers bolag Standard Oil i USA döms för brott mot USAs antitrustlagar

22 december, I Sankt Petersburg mördas chefen för tsarens hemliga polis 

31 december, Under året har fyra dödsolyckor i motortrafiken inträffat i Sverige. Den svenska Vattenfallsstyrelsen bildas för att bygga ut vattenkraften. Sverige får sin första naturskyddslag och sina första nio nationalparker: Abisko, Garphyttan, Hamra, Pieljekaise, Sarek, Stora Sjöfallet, Sånfjället, Ängsö och Gotska Sandön. Zeth "Zäta" Höglund besegrar Per Albin Hansson ordförandevalet i SSU. I Sverige införs kommunala mellanskolor, en kommunal form av realskola. Realexamen och flickskoleexamen får i Sverige detta år samma vikt, normalskolekompetens. En svensk lag om nattarbetsförbud för kvinnor införs. Regeringen avtalar med Svenska Telegrambyrån (SvT) att den får läsa alla utländska telegram, som bedöms som känsliga. Svenska Telegrambyrån får ensamrätt på att sprida officiella meddelanden. Föreningen Svenska odlingens vänner bildas för att stärka den svensknationella känslan bland de svensktalande esterna. Svenska handelshögskolan i Helsingfors grundas. Kooperativa Förbundet (KF) startar sin första egna tillverkning, en margarinfabrik. I Linköping inrättas ett renhållningsverk. Den österrikiske biologen Karl Landsteiner upptäcker det moderna system för blodgruppering för vilket han senare erhåller nobelpriset i medicin. Kvinnoorganisationen Union française pour le suffrage des femmes bildas. Beslutet att skicka spanska trupper till Marocko orsakar kaos i Spanien. Protesterna grundar sig på myndigheternas beslut om inkallelser till värnplikt vilket resulterar i generalstrejker och upplopp. Undantagslagar införs och oppositionella arresteras. Francusici Ferrer, en välkänd opponent avrättas vilket utlöser protester från hela Europa. Spanska premiärministern Maura tvingas avgå och kungen ger Spanska Liberala Partiet i uppdrag att bilda ny regering. Stoftet av profeten Báb, som led martyrdöden i Persien den 9 juli 1850, begravs på sluttningen av berget Karmel, där Bahá'i-trons grundare Bahá'u'lláhs son 'Abdúl-Bahá börjat uppföra en gravhelgedom. Jose Santos Zelaya president i Nicaragua sedan 1893, försöker skapa en centralamerikansk union genom att aktivt intervenera i grannländernas affärer. Detta ogillas av USA som stöder oppositionen mot Zelaya. När några oppositionella avrättas, däribland två amerikaner, ingriper amerikansk militär och störtar Zelaya. Damer förbjuds röka på Berns salonger för att inte misstänkas vara demimonder. Svenska sällskapet för rashygien bildas. Svenske löparen John Svanberg förklaras som icke-amatör då han sålt idrottspriser han vunnit. Johan Alfred Ekelund skriver psalmen Fädernas kyrka. Svenska Bio startar filminspelningar. En T-Ford kostar 5 400 svenska kronor i Sverige. Franske presidenten besöker Sverige. Tyske kejsaren besöker Sverige. Kvinnoorganisationen Schweizerischer Verband für Frauenstimmrecht bildas. Rökopiumimport till USA förbjuds.

Födda, 1 januari, Barry Goldwater, amerikansk politiker.

3 januari, Victor Borge, dansk komiker och musiker.

5 januari, Prinsessan Ileana av Rumänien.

8 januari, José Ferrer, puertoricansk skådespelare.

12 januari, Barbro Alving, svensk journalist, känd under pseudonymerna Bang och Kärringen mot strömmen.

13 januari, Marinus van der Lubbe, nederländsk murargesäll, anlade riksdagshusbranden i Berlin 1933 (avrättad)

15 januari, Bjarne Andersen, norsk skådespelare, manusförfattare och regissör. Gene Krupa, amerikansk jazztrumslagare.

16 januari , Clement Greenberg, amerikansk konstkritiker.

22 januari, Ann Sothern, amerikansk skådespelare. U Thant, diplomat från Myanmar, FNs tredje generalsekreterare.

24 januari, Ann Todd, amerikansk skådespelare.

3 februari, Simone Weil, fransk filosof och mystiker.

6 februari, Per-Erik Lindorm, svensk journalist, manusförfattare och skriftställare.

7 februari, Hélder Câmara, romersk-katolsk ärkebiskop.

8 februari, Elsie Bodin, svensk sångare och skådespelare.

9 februari, Carmen Miranda, brasiliansk sångerska och skådespelare. Dean Rusk, amerikansk politiker, utrikesminister 1961–1969.

11 februari, Max Baer, tungviktsmästare i boxning.

16 februari, Dick McDonald, amerikansk affärsman, grundade den första McDonald'srestaurangen 1948. Ernst Olsson, svensk lantbrukare och politiker (centerpartist)

25 februari, Tore Alespong, svensk arbetare och trumpetare. Per Engdahl, svensk nationalistisk politiker.

1 mars, Lois Moran, amerikansk skådespelare.

10 mars, LeRoy Collins, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Florida 1955–1961.

17 mars, Friedrich Buchardt, tysk SS-officer.

18 mars, Ernest Gallo, amerikansk företagsledare och vintillverkare.

24 mars, Clyde Chestnut Barrow, amerikansk bankrånare.

25 mars, Gunnar Sjöberg, svensk skådespelare.

28 mars, Miff Görling, svensk kompositör, arrangör och musiker.

30 mars, John A Burns, amerikansk demokratisk politiker.

4 april, Antony Tudor, brittisk dansare och koreograf.

5 april, Albert R Broccoli, amerikansk filmproducent.

11 april, Werner Braune, tysk SS-officer.

17 april, Alain Poher, fransk politiker, Frankrikes tillförordnade president 1969 och 1974. Kid Severin, svensk journalist, författare och manusförfattare.

24 april, Hjördis Schymberg, svensk hovsångerska.

30 april, Juliana av Nederländerna. René Deltgen, tysk skådespelare.

2 maj, Olle Björling, svensk konsertsångare (tenor)

3 maj, Willy Maria Lundberg, svensk journalist

4 maj, Sven Paddock, svensk sångtextförfattare, kompositör och radioman.

8 maj, Lennart Bernadotte, greve av Visborg.

11 maj, Lyle Boren, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1937–1947.

15 maj, Cale Boggs, amerikansk republikansk politiker. James Mason, amerikansk skådespelare. Rolf von Nauckhoff, svensk-tysk skådespelare.

27 maj, Astrid Sampe, svensk textilkonstnär.

29 maj, Niss Oskar Jonsson, svensk företagare, grundare av JOFA.

30 maj, Benny Goodman, amerikansk orkesterledare och klarinettist.

2 juni, Rudolf Brandt, tysk SS-officer, dömd krigsförbrytare.

3 juni, Ernst vom Rath, tysk diplomat.

5 juni, Marion Crawford, skotska, barnflicka i Storbritanniens kungliga familj.

7 juni, Jessica Tandy, amerikansk skådespelare.

10 juni, Märta Dorff, svensk skådespelare.

11 juni, Kawdoor Sadananda Hegde, indisk jurist och politiker, talman i Lok Sabha 1977–1979.

13 juni, E M S Nambodiripad, indisk kommunistisk politiker.

14 juni, Burl Ives, amerikansk sångare och skådespelare.

20 juni , Errol Flynn, australisk-amerikansk skådespelare.

25 juni, Marguerite Viby, dansk skådespelare.

28 juni, Christophe Soglo, president i Dahomey, nuvarande Benin.

1 juli, Madge Evans, amerikansk skådespelare och fotomodell.

2 juli, Ralph Herseth, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i South Dakota 1959–1961.

3 juli, Earl Butz, amerikansk republikansk politiker, USAs jordbruksminister 1971–1976.

5 juli, Andrej Gromyko, sovjetrysk politiker, utrikesminister.

8 juli, Gunnar Heckscher, svensk professor i statsvetenskap, partiledare och ambassadör

9 juli, Sven Jonasson, svensk fotbollsspelare.

10 juli, Carl Henrik Nordlander, svensk riksbankschef 1976–1982.

12 juli, Bimal Roy, indisk skådespelare.

13 juli, Einar Andersson, svensk operasångare. Birger Åsander, svensk skådespelare.

14 juli, Helen Schucman, grundare av "A Course In Miracles"

19 juli, Carl Gustaf von Rosen, svensk flygare

24 juli, Carl-Adam Nycop, svensk journalist och författare (Se) och Expressen. Herbert Schultze, tysk ubåtsbefälhavare.

30 juli, C Northcote Parkinson, brittisk historiker och författare, Parkinsons lag.

12 augusti, Franz Six, tysk SS-officer, dömd krigsförbrytare.

13 augusti, Tristam Coffin, amerikansk skådespelare.

15 augusti, Åke Uppström, svensk skådespelare.

20 augusti, André Morell, brittisk skådespelare.

21 augusti, C Douglas Dillon, amerikansk politiker och diplomat, USAs finansminister 1961–1965.

26 augusti, Jim Davis, amerikansk skådespelare.

1 september, Aina Rosén, svensk skådespelare.

6 september, Oscar Ljung, svensk skådespelare och teaterregissör. Armas Sastamoinen, svensk journalist.

7 september, Elia Kazan, amerikansk regissör.

9 september, Theodor Olsson, svensk kompositör och musiker (fiol)

13 september, Sam DeStefano, amerikansk gangster.

14 september, Lennart Geijer, svensk politiker och jurist.

18 september, Linda Larsson, svensk författare och manusförfattare. Lindorm Liljefors, svensk konstnär. Tage Thiel, svensk författare och översättare.

19 september, Ferdinand Anton Ernst Porsche, österrikisk-tysk bilkonstruktör. Carl Reinholdz, svensk skådespelare och sångare.

21 september, Berta Hall, svensk skådespelare. Kwame Nkrumah, ghanansk politiker.

22 september, Per G Holmgren, svensk regissör, manusförfattare, kompositör och sångtextförfattare.

2 oktober, Alex Raymond, amerikansk serietecknare.

8 oktober, Piotr Jaroszewicz, polsk militär och politiker.

9 oktober, Jacques Tati, fransk skådespelare.

13 oktober, Art Tatum, amerikansk jazzpianist.

14 oktober, Bernd Rosemeyer, tysk racerförare.

21 oktober, Heinrich Bleichrodt, tysk ubåtsbefälhavare.

28 oktober, Francis Bacon, brittisk målare.

3 november, Ulla Castegren, svensk skådespelare och sångare.

5 november, Palle Brunius, svensk skådespelare.

13 november, Gunnar Björnstrand, svensk skådespelare.

16 november, Lauritz Falk, svensk skådespelare, regissör, sångare och konstnär.

18 november, Johnny Mercer, amerikansk textskrivare till populärmusik.

20 november, Alan Bible, amerikansk demokratisk politiker, senator 1954–1974. Georg Løkkeberg, norsk skådespelare.

7 december, Enok Sarri, svensk-samisk väderspåman

9 december, Douglas Fairbanks jr, amerikansk skådespelare.

11 december, Fred Andrew Seaton, amerikansk republikansk politiker.

18 december, Peter Höglund, svensk skådespelare.

21 december, George Wildman Ball, amerikansk diplomat, FN-ambassadör 1968.

22 december, Patricia Hayes, brittisk skådespelare.

25 december, Harald Molander, svensk regissör och filmproducent.

Avlidna, 1 januari, Ivar Arosenius, 30, svensk konstnär

10 januari, John Conness, 87, irländsk-amerikansk politiker och affärsman, senator 1863–1869.

14 januari, Arthur William à Beckett, 64, brittisk journalist och författare.

15 januari, Eva Bonnier, 51, svensk konstnär.

22 januari, Emil Erlenmeyer, 83, tysk kemist.

17 februari, Geronimo, 79, amerikansk indianhövding, apache.

21 februari, Hjalmar Palmstierna, 72, svensk friherre, officer, politiker och ämbetsman.

4 mars, Alexandre Louis Marie Charpentier, 52, fransk bildhuggare och medaljgravör.

17 mars, William Robert Taylor, 88, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Wisconsin 1874–1876.

10 april, Algernon Swinburne, 72, brittisk poet.

13 april, Henrik Tore Cedergren, 55, svensk telefontekniker och grundare av Stockholms Allmänna Telefon AB.

20 april, Abdul Karim, 46, indisk muslimsk betjänt hos drottning Viktoria av Storbritannien. Edward Salomon, 80, tysk-amerikansk politiker, guvernör i Wisconsin 1862–1864.

21 april, David Turpie, 80, amerikansk demokratisk politiker, senator 1863 och 1887–1899.

28 april, Frederick Holbrook, 96, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Vermont 1861–1863.

4 maj, Adèle Dumilâtre, fransk ballerina.

6 maj, Fanny Cerrito, 91, italiensk ballerina och koreograf.

15 maj, Kapten Hans Andersson, den siste överlevande av besättningen på John Ericssons Monitor i striden mot Merrimac 1862.

18 maj, Isaac Albéniz, 48, spansk tonsättare och pianist.

24 maj, Karl Henrik Karlsson, 53, svensk medeltidshistoriker.

24 juni, Aleksandr Polovtsov, 77, rysk politiker och historiker.

9 juli, George Frederick Samuel Robinson, 81, brittisk statsman.

11 juli, Simon Newcomb, 74, amerikansk astronom och matematiker.

10 augusti, Arvid Kempe, 54, svensk lektor och politiker (liberal)

18 augusti, Axel Otto Lindfors, 56, svensk läkare, universitetslärare och författare.

7 september, John Wigforss, 36, svensk författare, journalist och tidningsman.

19 oktober, Cesare Lombroso, 73, italiensk läkare som lade grunden för kriminologin.

21 oktober, Martin N Johnson, 59, amerikansk republikansk politiker, senator 1909.

26 oktober, Hirobumi Ito, 68, japansk statsman, generalpresident (mördad)

21 november, Peder Severin Krøyer, 58, dansk konstnär.

17 december, Leopold II, 74, Belgiens kung 1865–1909.

20 december, William A Harris, 68, amerikansk politiker, senator 1897–1903. Nobelpris, Fysik, Guglielmo Marconi, Italien, Ferdinand Braun, Tyskland, Kemi, Wilhelm Ostwald, Tyskland, Medicin, Theodor Kocher, Schweiz, Litteratur, Selma Lagerlöf, Sverige, Fred, Auguste Beernaert, Belgien, Paul Henri d'Estournelles de Constant

1910

1910, var ett normalår som började en lördag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en fredag i den julianska kalendern.

1 januari, Tidaholms stadsprivilegier börjar gälla

3 januari, Svenska scoutförbundet bildas av Ebbe Lieberath, två år efter att Robert Baden-Powell grundat rörelsen i Storbritannien.

5 januari, Före detta kyparen Alfred Ander rånmördar en kassörska på växelkontoret i Stockholm

9 januari, Värmlänningarne, den första svenska långfilmen, har premiär och Charles Magnusson ledde inspelningen. Filmen är 415 meter lång, och pelades in på Svenska Biografteatern i Kristianstad.

23 januari, Svenska Kommunalarbetareförbundet bildas

31 januari, Ulrich Salchow, Sverige blir världsmästare i konståkning för nionde gången

7 februari, Belgien, Storbritannien och Tyskland fastställer gränserna mellan Belgiska Kongo, Tyska Östafrika och Brittiska Uganda

9 februari, Lejonparten av all svensk sprittillverkning samlas i ett bolag: Reimersholms gamla spritförädlings AB

15 februari, LM Ericsson har nu installerat en telefoncentral i Paris

18 februari, När Anders Zorn fyller 50 skänker han 100 etsningar av en dalkulla till Ord och Bild

20 februari, I Stockholm samlas åtta klubbar, bland andra AIK och Örgryte IS, och bildar den första nationella svenska fotbollsserien

23 februari, Förslag om utredning av totalt rusdrycksförbud faller i den svenska riksdagen

24 februari, Den svenska fotbollsföreningen Malmö FF bildas med Werner Mårtensson som ordförande.

25 februari, Tibets styrande dalai lama Thupten Gjatso flyr från invaderande kinesiska soldater till Brittiska Indien

Mars, Mälaren runt med bil körs i Sverige

2 mars, Turbinerna i Trollhätte kraftverk startas

3 mars, Amerikanske mångmiljonären John D Rockefeller instiftar Rockefellerstiftelsen, en fond för vetenskaplig forskning

7 mars, Första etappen av Åre bergbana invigs. Den är 800 meter lång, har kostat 230 000 svenska kronor att bygga, och ingår i arbetet med att göra Åre till turistort

8 mars, En socialistisk kvinnokonferens i Köpenhamn, Danmark beslutar att 8 mars skall firas som internationella kvinnodagen

10 mars, Kina avskaffar slaveriet, människor får inte längre köpas och säljas

14 mars, Svensk sjuksköterskeförening bildas för att utgöra en centralpunkt för den svenska sjuksköterskekåren och bidra till sjuksköterskornas utveckling

15 mars, Hjalmar Bergmans roman Hans nåds testamente utkommer

7 april, Hinke Bergegren håller föredraget Kärlek utan barn och döms därför till fängelse. Han är redaktör för tidningen Brand, och föredraget förbjuds enligt ordningsstadgan

8 april, Den första svenskbyggda flygmaskinen visas på stadshotellet i Landskrona.

11 april, Karolinska förbundet bildas av försvarsvänliga historiker, för att främja forskningen och öka kännedomen om Karl XIIs tid.

14 april, Den första svensktillverkade flygmaskinen presenteras och är ett monoflygplan av Oscar Asp och Hjalmar Nyrop från Landskrona

20 april, Halleys komet närmar sig jorden.

29 april, Strindbergsfejden utbryter när den svenske författaren August Strindberg i Aftontidningen angriper Karl XII-kulten. Fejden förändrar relationer mellan litterärt 1880-tal och 1890-tal, samt mellan socialism och realism. Den angriper också 1890-talsförfattarna, särskilt Verner von Heidenstam och förlöjligar Sven Hedin. Han kritiserar också kungamakten, byråkratin, Svenska akademien och kyrkan. Han får mothugg av de konservativa, men stöds av arbetarrörelsen. Cirka 300 debattörer skriver under 16 månader 465 inlägg och fejden leder till förändrade relationer mellan liberaler och socialister. Svenska sällskapet för rashygien bildas

1 maj, The National Association for the Advancement of Colored People (N A A C P) bildas i New York. Organisationen blir en föregångare i kampen för de svartas mänskliga rättigheter i USA.

6 maj, Vid Edvard VIIs död efterträds han som kung av Storbritannien av sin son Georg V

19 maj, Halleys komet och jorden passerar varandra, varning om "jordens undergång" visar sig felaktig. Detta tar Astrid Lindgren upp i sina berättelser om Emil i Lönneberga.

19 maj–4 september, USA skickar soldater till Nicaragua för att skydda USAs intressen i Bluefields

31 maj, Sydafrikanska unionen proklameras. Unionen består av Kapkolonin, Natal, Transvaal och Oranjefristaten. I det första valet vinner South African Party över Unionspartiet, och boergeneralen Louis Botha blir premiärminister.

2 juni, Sveriges riksdag antar en lag som förbjuder försäljning och upplysning om preventivmedel. Lagen är föranledd av Hinke Bergegrens föredrag "Kärlek utan barn" i april 1910

25 juni, Sveriges Arbetares Centralorganisation (SAC) bildas av syndikalistiska utbrytare ur LO, eftersom dessa är missnöjda med LO efter storstrejken 1909

2 juli, 120 ledamöter av Sveriges riksdag reser till Norrland i specialbeställda extratåg för att öka svenska riksdagsledamöters intresse för Norrland

4 juli, 32-årige Jack Johnson, USA försvarar sin världsmästartitel som tungviktsmästare i boxning genom KO-seger i Reno mot tre år yngre James J Jeffries, USA

7 juli, Carl Cederström misslyckas med att bli den förste som flyger över Öresund

12 juli, En svensk expedition landstiger på Spetsbergen, för att annektera en del av ön för svensk räkning, eftersom man vill utvinna kol där.

17 juli, Den danske flygaren Svendsen blir den förste att flyga över Öresund, från Köpenhamn till Malmö

Augusti, 23-årige konstnären Marc Chagall lämnar Ryssland och slår sig ner i Paris

6–8 augusti, Den första riksspelmansstämman äger rum på Skansen i Stockholm.

15 augusti, 800 personer dödas och 398 000 hus förstörs vid tyfon och översvämning i Japan

16 augusti, Man gör den svenska annekteringen på Spetsbergen officiell, genom att uppsätta en ny "annekteringsskylt", varefter expeditionen ger sig av hemåt.

17 augusti, Alfred Ander döms för rånmord till döden, vilket blir den näst sista dödsdomen som utfärdas i Sverige.

22 augusti, Japan annekterar Korea och döper området till generalguvernementet Chosen

24 augusti, Svenske flygpionjären Carl Cederström lyckas flyga över Öresund. Det är andra försöket, det första den 7 juli misslyckades på grund av kylarkrångel.

28 augusti, Furstendömet Montenegro blir Kungariket Montenegro

4 september, Andra internationalen håller kongress i Malmö.

18 september, Carl Cederström företar sin första flygning över Gärdet i Stockholm

22 september, Sveriges första strutsavelsefarm startar i Råsunda utanför Stockholm

Hösten, Den svenske generalstabschefen överlägger med sin tyska motsvarighet i Berlin.

2 oktober, Den svenske friherren Carl Cederström gör den första motordrivna flygturen över Stockholm

5 oktober, Flottan och armén i Portugal gör uppror och utropar republik då Manuel II flytt. Republik med författaren Theophilo Braga som landets första president proklameras medan kungen flyr till Storbritannien.

15 oktober, Ernst Rolf skivdebuterar i Stockholm, då han sjunger in tre titlar och tjänar 75 kronor. Titlarna ges ut året därpå som tre enkelsidiga plattor.

29 oktober, Trollhätte kraftverk invigs i Sverige

10 november, Konglig Elektrosektionen vid KTH bildas vid ett konstituerande möte klockan 19:15.

18 november, Bondeledaren Emiliano Zapata och banditen Pancho Villa i Mexiko går med i upproret mot USA-stödde presidenten Porfirio Díaz. Hundratals kvinnor demonstrerar utanför parlamentet i London i protest mot att premiärminister Herbert Asquith avvisat ett förslag som förordar kvinnlig rösträtt. Några av kvinnorna med suffragettledaren Emmeline Pankhurst i spetsen försöker bryta sig in i parlamentet men stoppas av polis. Demonstrationen urartar i kravaller över 100 kvinnor arresteras och misshandlas brutalt av polisen. Händelsen har gått till historien som Svarta fredagen.

23 november, Den sista avrättningen i Sverige verkställs då förre kyparen Alfred Ander avrättas med giljotin. Han är dömd för rånmord och avrättas på Långholmens fängelsegård i Stockholm. Det är första och enda gången giljotinen används i Sverige, och avrättningen utförs av Anders Gustaf Dahlman, Sveriges siste skarprättare.

December, En form av lungpest sprids i nordöstra Kina, och kräver över 40 000 människoliv

3 december, Det första barn- och ungdomsbiblioteket öppnar i Stockholm på privat initiativ.

9 december, De svenska prästernas tionde avskaffas.

31 december, Under året har 12 dödsolyckor i motortrafiken inträffat i Sverige. Sveriges första kvinnliga stadsfullmäktigeledamot, socialdemokraten Gertrud Månsson, väljs i Stockholm. De svenska bankerna börjar organisera sina emissioner i emissionsbolag. Svenska Skidförbundet arrangerar de första svenska mästerskapen i skidåkning. 72% av barnen i USA går i skola och hälften av barnen i USA går i skolor med bara ett klassrum. Världens rikaste bankirer samlas i Jekyll Island för ett hemligt möte. De planerar för Federal Reserves införande. Möllebanan invigs. Svensk exportboom kring denna tid. Sverige och Tysklands generalstaber överlägger om samverkan vid eventuell konflikt med Ryssland. Den svenskfödda befolkningen i USA når maximum, 665 000 personer. I Stockholm finns cirka 1 000 bilar, och 300 av dem är taxibilar. I staden finns också 35 hästdroskor.

Födda

5 januari, Jack Lovelock, nyzeeländsk läkare och idrottsman.

8 januari, Galina Ulanova, rysk ballerina.

11 januari, Trygve Bratteli, norsk regeringschef.

18 januari, Roland Svensson, svensk författare (skärgårdsskildrare) och konstnär

20 januari, Åke Söderblom, svensk skådespelare.

23 januari, Django Reinhardt, belgisk-fransk jazzgitarrist.

28 januari, Adina Mandlová, tjeckisk skådespelare.

30 januari, C Subramaniam, indisk politiker.

1 februari, Ngabö Ngawang Jigme, tibetansk-kinesisk politiker.

3 februari, Pearl Argyle, brittisk ballerina.

5 februari, Martin Larsson, svensk folkpartistisk riksdagsledamot.

8 februari, Stig Järrel, svensk skådespelare

9 februari, Gun Adler, svensk skådespelare. Jacques Monod, fransk biokemist, nobelpristagare.

16 februari, Börje Larsson, svensk regissör, manusförfattare, sångtextförfattare och skådespelare.

17 februari, Walter Sarmell, svensk skådespelare och inspicient.

19 februari, Sten Frykberg, svensk dirigent och kompositör.

24 februari, Marianne Löfgren, svensk skådespelare.

26 februari, Nils Gustafsson, svensk kyrkoherde och skådespelare.

27 februari, Joan Bennett, amerikansk skådespelare. Robert Buron, fransk politiker.

1 mars, David Niven, brittisk skådespelare.

4 mars, Tancredo Neves, brasiliansk politiker.

5 mars, Ennio Flaiano, italiensk författare, manusförfattare och journalist.

6 mars, Arthur Österwall, svensk orkesterledare, kompositör, vokalist och musiker (kontrabas).

8 mars, Claire Trevor, amerikansk skådespelare. Gabriel París Gordillo, colombiansk politiker.

11 mars, Jacinta Marto, portugisiskt helgon.

14 mars, Torvald Gahlin, svensk skämttecknare

20 mars, Greta Bjerke, svensk sångerska och skådespelare.

23 mars, Akira Kurosawa, japansk filmregissör.

24 mars, Richard Conte, amerikansk skådespelare.

28 mars, Ingrid av Sverige, svensk prinsessa och drottning av Danmark 1947–1972, gift med Fredrik IX av Danmark

5 april, Sven Andersson, svensk politiker, försvarsminister 1957–1973.

6 april, Gudrun Brost, svensk skådespelare.

10 april, Stanisław Kowalski, polsk friidrottare.

11 april, Karl Vennberg, svensk författare

12 april, Ramaswamy Venkataraman, Indiens president 1987-1992.

16 april, Gunnel Beckman, svensk författare.

18 april, Rudolf Lange, tysk SS-officer.

26 april, Erland von Koch, svensk kompositör.

7 maj, Arne Geijer, svensk LO-ordförande

19 maj, Nathuram Godse, indisk hinduaktivist, mördade Mahatma Gandhi, Helge Hagerman, svensk skådespelare, vissångare, regissör, och producent.

23 maj, Scatman Crothers, amerikansk skådespelare. Artie Shaw, amerikansk klarinettist och orkesterledare.

24 maj, Gunnar Ekwall, svensk skådespelare.

25 maj, Lars Seligman, svensk skådespelare.

26 maj, Imi Lichtenfeld, israelisk militär.

1 juni, Leonard Landgren, svensk kompositör, musiker (trumpet, piano, dragspel) och kapellmästare.

3 juni, Paulette Goddard, amerikansk skådespelare.

4 juni, Robert Bernard Anderson, amerikansk republikansk politiker, USAs finansminister 1957–1961.

11 juni, Jacques-Yves Coustaeu, fransk oceanograf.

14 juni, Harry Brandelius, svensk vis- och populärsångare.

17 juni, Heikki Konttinen, finländsk skulptör.

18 juni, Hélène Kirsova, dansk ballerina och koreograf. Castro Soromenho, angolansk författare.

21 juni, Ture Königson, svensk politiker.

22 juni, Peter Pears, brittisk tenor. Konrad Zuse, tysk konstruktör av den första fungerande datorn.

23 juni, Jean Anouilh, fransk författare. Gordon B Hinckley, president (profet) för Jesu Kristi kyrka av sista dagars heliga.

28 juni, Ingrid Luterkort, svensk teaterkvinna

7 juli, Olle Björling, svensk musiker (saxofon)

10 juli, Sigfrid Jonsson, svensk skogsarbetare och socialdemokratisk riksdagspolitiker.

11 juli, Ludwig Stumpfegger, tysk SS-läkare; Adolf Hitlers personlige kirurg 1944–1945.

15 juli, Ronald Binge, brittisk kompositör och textförfattare.

16 juli, Olle Janson, svensk skådespelare.

18 juli, Mamadou Dia, senegalesisk politiker.

1 augusti, Erik Lönnroth, svensk historiker, ledamot av Svenska Akademien 1962–2002. Gerda Taro, tysk journalist och krigsfotograf.

5 augusti, Erik Lindegren, svensk författare

6 augusti, Charles Crichton, brittisk filmregissör.

8 augusti, Sylvia Sidney, amerikansk skådespelare.

9 augusti, Robert van Gulik, holländsk deckarförfattare, doktor i sinologi och diplomat.

12 augusti, Eliot Noyes, amerikansk arkitekt och formgivare.

15 augusti, Thomas Kuchel, amerikansk republikansk politiker, senator 1953–1969.

28 augusti, Moder Teresa, katolsk nunna. Mottagare av Nobels fredspris.

3 september, Maurice Papon, fransk krigsförbrytare i Vichy-regeringen.

8 september, Jean-Louis Barrault, fransk skådespelare. Irmfried Eberl, tysk SS-läkare och kommendant i Treblinka.

11 september, Carin Lundquist, svensk skådespelare.

14 september, Lasse Dahlqvist, svensk kompositör, vissångare och skådespelare.

15 september, Fridolf Wirmark, svensk överförmyndare och politiker.

16 september, Erich Kempka, Adolf Hitlers personlige chaufför från 1936.

23 september, Viola Sandell, svensk arbetsvårdsinspektör och socialdemokratisk politiker.

26 september, Gösta Bernhard, svensk revyförfattare och skådespelare.[4]

28 september, Albert Christiansen, svensk barnskådespelare och ingenjör.

1 oktober, Bonnie Elizabeth Parker, amerikansk bankrånare.

4 oktober, Selina Chönz, schweizisk, rätoromanskspråkig barnboksförfattare.

10 oktober, Harold LeVander, amerikansk politiker, guvernör i Minnesota 1967–1971.

12 oktober, Luise Rainer, österrikisk skådespelare, Frederick Fyvie Bruce, brittisk bibelforskare

13 oktober, Claes Gill, norsk skådespelare.

19 oktober, Subramanyan Chandrasekhar, indisk astrofysiker, nobelpristagare.

21 oktober, Birger Lundquist, svensk tecknare

27 oktober, Jack Carson, amerikansk skådespelare.

30 oktober, Gerty Bernadotte af Wisborg (Börjesson), grevinna

5 november, Else Heiberg, norsk skådespelare.

6 november, Erik Ode, tysk skådespelare.

8 november, Elfriede Brüning, tysk författare.

14 november, Jens Book-Jenssen, norsk sångare.

18 november, Gunnar Fischer, svensk filmfotograf.

19 november, Hjalmar Mehr, svensk politiker.

26 november, Cyril Cusack, irländsk skådespelare.

29 november, Gustaf Wingren, svensk teolog och professor.

1 december, Alicia Markova, brittisk ballerina.

8 december, Arne Nyberg, svensk skådespelare.

10 december, Tore Westlund, svensk musiker (klarinett och saxofon)

13 december, Van Heflin, amerikansk skådespelare.

15 december, John H Hammond, amerikansk musikproducent på skivbolaget CBS.

16 december, Egill Jacobsen, dansk konstnär.

19 december, Jean Genet, fransk författare.

23 december, Kurt Meyer, tysk officer i Waffen-SS.

24 december, Ferenc Erdei, ungersk politiker.

27 december, Karl-Erik Alberts, svensk filmfotograf och kortfilmsregissör.

27 december, Tore Werner, svensk operasångare.

29 december, Ruth Hall, amerikansk skådespelare. Torsten Hägg, svensk organist och tonsättare.

Avlidna

5 januari, Léon Walras, 75, fransk nationalekonom.

18 februari, Frans Henrik Kockum d.y., 69, svensk industriledare.

Februari, Martin Ekenberg, 39, svensk ingenjör, uppfinnare av den första brevbomben.

9 mars, Fredrik von Otter, 76, svensk politiker, friherre och sjömilitär, Sveriges statsminister 1900–1902.

14 april, Michail Vrubel, 54, rysk konstnär.

21 april, Mark Twain, 74, amerikansk författare.

26 april, Bjørnstjerne Bjørnson, 77, norsk diktare, nobelpristagare i litteratur 1903. Garretson Gibson, 77, Liberias president 1900–1904.

6 maj, Edvard VII, 68, kung av Storbritannien sedan 1901.

27 maj, Robert Koch, 66, tysk bakteriolog nobelpristagare.

28 maj, Beda Stjernschantz, 42, finländsk målare.

3 juni, Philipp Josef Pick, 75, österrikisk dermatolog.

28 juni, Samuel D McEnery, 73, amerikansk jurist och politiker, senator 1897–1910.

2 juli, Elias Sunde, 58, norsk politiker.

4 juli, Giovanni Schiaparelli, 75, italiensk astronom.

10 juli, Johann Gottfried Galle, 98, tysk astronom.

14 juli, Marius Petipa, 92, fransk balettdansör och koreograf.

16 juli, Albert Anker, 79, schweizisk konstnär.

31 juli, John G Carlisle, 75, amerikansk demokratisk politiker, USA:s finansminister 1893–1897.

13 augusti, Florence Nightingale, 90, brittisk sjuksköterska.

26 augusti, Friedrich Daniel von Recklinghausen, 76, tysk patolog.

1 oktober, Napoleon B Broward, 53, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Florida 1905–1909.

3 oktober, Rufus Blodgett, 75, amerikansk demokratisk politiker, senator 1887–1893.

15 oktober, Jonathan P Dolliver, 52, amerikansk republikansk politiker, senator 1900–1910.

23 oktober, Chulalongkorn, 57, kung av Siam 1868–1910.

24 oktober, Cut Nyak Meutia, 40, indonesisk nationalhjältinna.

30 oktober, Henri Dunant, 72, Röda Korsets grundare, nobelpristagare.

13 november, Alexander S Clay, 57, amerikansk demokratisk politiker, senator 1897–1910.

20 november, Lev Tolstoj, 82, rysk författare.

23 november, Alfred Ander, 36, svensk kypare och spårvagnsförare.

25 november, Olof Larsson i Rödön, 69, svensk hemmansägare och riksdagspolitiker.

26 november, Johan Eric Ericsson, 73, svensk lantbrukare och politiker (liberal)

27 december, Egil Unander-Scharin, 42, svensk industriman och affärsman.

Nobelpris, Fysik, Johannes Diderik van der Waals, Nederländerna, Kemi, Otto Wallach, Tyskland, Medicin, Albrecht Kossel, Tyskland, Litteratur, Paul Heyse, Tyskland, Fred, Internationella fredsbyrån

1911

1911, var ett normalår som började en söndag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en lördag i den julianska kalendern.

1 januari, I Australien bildas Federal Capital Territory ur Nya Sydwales. I Sverige blir köpingarna Arvika köping, Eslövs köping och Huskvarna köping städer.

4 januari, Sveriges fyra första postautomobiler tas i bruk i Göteborg. De ersätter 18 hästar vid posthämtning vid tågen

9 januari, Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt uppvaktar Sveriges statsminister Arvid Lindman

18 januari, Eugene Ely utför den första flygplanslandningen på ett fartyg. Ely flyger ett Curtissplan och landar på fartyget USS Pennsylvanias för ändamålet specialbyggda landningsplattform som är utrustad med massor av rep för att bromsa planet vid landningen. Händelsen äger rum i San Francisco.

26 januari, USA skickar soldater ur sin flotta till Honduras för att "skydda amerikanska liv och intressen" under ett inbördeskrig i landet. Richard Strauss och Hugo von Hofmannsthals opera Rosenkavaljeren uruppförs i Dresden.

Januari, Den sista enligt 1866 års riksdagsordning valda svenska riksdagen sammanträder.

4 februari, Ulrich Salchow, Sverige blir i Berlin världsmästare i konståkning för tionde gången

11 februari, Carl Larsson ställer ut en skiss till Midvinterblot på Nationalmuseum

12 februari, Gustaf Fröding begravs, varvid 200 000 människor kantar kortegevägen

18 februari, Den första officiellt sanktionerade postflygningen sker mellan Allahbad och Naini i Indien.

6 mars, Den svenska Skådebanan börjar sin verksamhet, med syftet att visa teater till billigt pris för låginkomsttagare

16 mars, Biltillverkaren AB Scania-Vabis bildas genom sammanslagning av de svenska företagen Maskinfabriksaktiebolaget Scania i Malmö och Vagnfabriks-Aktiebolaget i Södertelge i Södertälje

18 mars, Den svenska riksdagen beslutar om strafflindring för barnamord

19 mars, Internationella kvinnodagen firas för första gången

25 mars, Branden i Triangle Shirtwaist-fabriken i New York kräver 146 liv.

27 mars, Stockholms stadsfullmäktige beslutar att godkänna Ragnar Östbergs förslag till nytt stadshus

1 april, Marcus Wallenberg tar över som chef för Stockholms Enskilda Bank

6 april, Ett upprop för nationalinsamling till August Strindberg publiceras. Han har själv förklarat sig bredd att ta emot detta "antinobelpris"

8 april, Heike Kamerlingh Onnes upptäcker supraledare

12 april, Polis och militär ingriper mot kravaller då vinodlare i Champagne protesterar mot tillverkning av billigare bubbelvin

21 april, Bolaget AB Isfjorden-Bellsund bildas för att handha den svenska kolbrytningen på Spetsbergen.

27 april, Filmen Stockholmsfrestelser av Anna Hofman-Uddgren har premiär. Detta är den första svenska filmen av en kvinnlig regissör

April, Frankrike intensifierar kontrollen över Marocko och skickar fler trupper, bland annat till staden Fez där oroligheter brutit ut. Som styrkedemonstration skickar Tyskland kanonbåten Panther till Agadir för att bevaka tyska intressen i landet.

16 maj, Sveriges riksdag anslår medel till byggandet av en ny svensk pansarbåt av större, förstärkt typ. Socialdemokrater och liberaler röstar nej till sådan "militärisk lyx"

12 juni, En internationell rösträttskongress hålls i Stockholm.

15 juni, AB Isfjorden-Bellsunds ångfartyg Viking lämnar Stockholm på sin premiärtur till Spetsbergen.

21 juni, Örebro Industri- och slöjdutställning 1911 öppnar.

3 juli, 21a lantbruksmötet i Örebro öppnar. Utställningen invigs av kung Gustaf V som tillsammans med Prins Carl och närkesherigen Prins Eugen besökte utställningarna.

10 juli, 15 000 svenska byggnadsarbetare lockoutas i nästan tre månader

11 juli, Dagens Nyheter  startar en debattserie under rubriken "Skada 25-öresböckerna litteraturen?"

24 juli, Hiram Bingham III återupptäcker Machu Picchu i Peru.

21 augusti, Mona Lisa av Leonardo da Vinci stjäls från Louvren.

28 augusti, Den första svenska kriminalvårdskongressen öppnas

31 augusti, Den svenska höstmanövern inställs på grund av barnförlamningsepidemi och vattenbrist

1 september, Den svenska censurmyndigheten Statens biografbyrå börjar sin verksamhet, och Sverige blir därmed det första landet i världen som får filmcensur

3 september, Tyska socialdemokrater hotar med generalstrejk om Tyskland går i krig

10 september, Val till andra kammaren i Sverige hålls och ger vänsterframgångar. SAP får 64 mandat, en ökning med 33 mandat som gör partiet lika stort som Allmänna valmansförbundet. Det är första gången de nya reglerna tillämpas, och Högern går starkt bakåt. Karl Staaff får i uppdrag att bilda ny regering då socialdemokraterna och liberalerna får majoritet i Andra kammaren.

14 september, Rysslands regeringschef Pjotr Stolypin dödas i ett attentat utförd av anarkisten Dimitrij Bogrov när han går på teater i Kiev

28 september, Italien förklarar krig motOsmanska riket. Italien är intresserad av att annektera Libyen som sedan 1835 står under osmansk kontroll. Tripoliskriget bryter ut, men året därpå avträder Osmanska riket området till Italien.

30 september, Arvid Lindmans svenska högerregering avgår och efterträds av Karl Staaffs liberala ministär då vänstern gått framåt i svenska andrakammarvalet

Oktober, USA skickar 10 soldater till Wuchang i Kina för att rädda missionärer under revolutionen. USAs egendom och konsulat skyddas i Hankow

7 oktober, Arvid Lindman avgår som svensk statsminister och efterträds av Karl Staaff. I hans regering besätts de två krigsministerpostern av civila för första gången. Staaffs krav på upplösning av Första kammaren för nyval bifalls av kungen, Gustaf V.

10 oktober, Revolution bryter ut i Kina. Landets centralkommitté står helt oförberedd och det dröjer inte länge innan den kollapsat. Senare samma år störtas kejsardömet och republik utropas med den från utlandet hemkomne revolutionsledaren Sun Yat-sen som landets förste president.

29 oktober, Sigfrid Siwertz Mälarpirater utkommer

November, USA skickar marinsoldater till revolutionens Kina för att vakta telegrafstationer i Shanghai. Styrkor landsätts även på ställen som Nanking, Chinkiang och Taku

5 november, Tusentals åskådare har samlats i Pasadena, Kalifornien för att välkomna Calbraith Rodgers som genomfört den första flygningen över amerikanska kontinenten. Rodgers, som under resan fick stanna 69 gånger, åtföljdes av ett tåg med reservdelar. Flygningen sponsras av ett livsmedelsföretag.

17 november, En svensk nykterhetskommitté tillsätts med uppdrag att utreda frågan om rusdrycksförbud

29 november, Krig utbryter mellan Italien och Osmanska riket

1 december, En svensk försvarsberedning tillsätts. Karl Staaff motsätter sig en ökning av försvarsutgifterna och förlängning av övningstiden, mot högerns och kungens vilja.

14 december, Den norske polarforskaren Roald Amundsen och hans expedition når Sydpolen och vinner därmed kapplöpningen om vem som skall komma först till Sydpolen före britten Robert Scott

15 december, Sveriges regering inställer tills vidare byggandet av den av Sveriges riksdag beviljade svenska pansarbåten. Svenske kungen opponerar sig, men offrar sin personliga åsikt i enlighet med valspråket "Med folket för fosterlandet"

28 december, Kejsaren av Kina avsätts och det provisoriska revolutionsparlamentet väljer läkaren Sun Yat-sen till den kinesiska republikens första president. Den kejserliga regeringen i Peking sitter dock kvar, och inbördeskrig hotar. Liberala och socialdemokratiska grupper bildas i Första kammaren. Sveriges Minuthandlares Riksförbund kräver stopp för den judiska invandringen, eftersom man hävdar att judarna sysslar med illegal gårdfarihandel. En internationell kongress om kvinnlig rösträtt hålls i Stockholm, och sällskapsspelet Rästrättsspelet släpps. Svenska Levantlinjen med trafik på östra Medelhavet och Svarta havet bildas. Läkemedelsföretaget Pharmacia grundas. I den svenska banklagen tillåts affärsbankerna köpa aktier i viss utsträckning. Det svenska vattenfallsveket grundas. En gummikartell bildas av Sveriges fyra gummifabriker. Arvika stad, Eslövs stad och Huskvarna stad får stadsprivilegium. Den brittiske atomfysikern Ernest Rutherford skapar en atommodell med kärna och skal. Centralskolan i Huskvarna i Sverige får en kommunal mellanskola. På privat initiativ öppnas Sveriges första barn- och ungdomsbibliotek. Gustav Sundbärg publicerar Det svenska folklynnet. Svensk Tidskrift startas av Eli F Heckscher och Gösta Bagge.

Födda

5 januari, Jean-Pierre Aumont, fransk skådespelare.

11 januari, Harald Heide Steen, norsk skådespelare.

14 januari, Ella Rosén, svensk skådespelare och scripta.

15 januari, Gösta Bohman, svensk moderatledare 1970–1981

22 januari, Bruno Kreisky, österrikisk politiker, förbundskansler 1970–1983.

23 januari, Sven Rydenfelt, svensk politiker, nationalekonom och opinionsbildare.

28 januari, Lee Metcalf, amerikansk demokratisk politiker och jurist, senator 1961–1978.

30 januari, Roy Eldridge, amerikansk jazzmusiker.

31 januari,  Dan Thornton, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Colorado 1951–1955.

1 februari, Leo Häppölä, finländsk politiker, Finlands försvarsminister 1959–1961.

2 februari, Jussi Björling, svensk opera- och konsertsångare 

3 februari, Jehan Alain, fransk organist och kompositör.

6 februari, Ronald Reagan, amerikansk skådespelare och politiker, USAs president 1981–1989.

12 februari, Cearbhall Ó Dálaigh, Irlands president 1974–1976.

17 februari, Arthur Hunnicutt, amerikansk skådespelare.

19 februari, Merle Oberon, amerikansk skådespelare.

23 februari, G Mennen Williams, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Michigan 1949–1961.

3 mars, Jean Harlow, amerikansk skådespelare.

6 mars, Blenda Bruno, svensk skådespelare.

10 mars, Olof Lagercrantz, svensk författare 

12 mars, Gustavo Díaz Ordaz, president i Mexiko 1964–1970.

13 mars, L Ron Hubbard, grundare av scientologirörelsen. Joseph Kowalski, polskt helgon.

15 mars, Wilhelm Mohnke, tysk SS-officer. Rune Ellboj, svensk kapellmästare, musiker (altsaxofon)

16 mars, Josef Mengele, tysk nazistisk läkare, krigsförbrytare.

18 mars, Smiley Burnette, amerikansk skådespelare.

24 mars, Gabriel Rosén, svensk skådespelare.

25 mars, Jack Ruby, mannen som mördade Lee Harvey Oswald, John F Kennedys förmodade mördare.

26 mars, Tennessee Williams, amerikansk dramatiker.

2 april, Zilas Görling, svensk jazzmusiker (tenorsaxofon) och kompositör.

8 april, Melvin Calvin, amerikansk kemist. Nobelpristagare.

10 april, Heinz Hillegaart, tysk diplomat.

23 april, Simone Simon, fransk skådespelare.

11 maj, Big Joe Turner, amerikansk blues- och R&B-sångare.

14 maj, Arne S Lundberg, svensk journalist, envoyé och teknologie doktor.

15 maj, Max Frisch, schweizisk författare. Maj Törnblad, svensk skådespelare. Herta Oberheuser, tysk nazistisk läkare, dömd krigsförbrytare.

16 maj, Hugo Hasslo, svensk operasångare (baryton)

17 maj, Maureen O’Sullivan, amerikansk skådespelare (Jane i Tarzanfilmer)

26 maj, Randi Brænne, norsk skådespelare.

27 maj, Hubert H Humphrey, amerikansk vicepresident 1965–1969. Teddy Kollek, israelisk politiker. Vincent Price, amerikansk skådespelare. Fritz Knochlein, tysk SS-officer, dömd krigsförbrytare.

28 maj, Randolph Churchill, brittisk politiker, son till Winston Churchill.

5 juni, Helga Hallén, svensk skådespelare.

5 juni, John C Woods, amerikansk sergeant och skarprättare.

7 juni, Gustaf Hedberg, svensk skådespelare, sångare och producent.

13 juni, Luis Alvarez, amerikansk fysiker, nobelpristagare.

15 juni, W W Awdry, brittisk författare och järnvägsentusiast.

18 juni, Ingrid Segerstedt Wiberg, svensk journalist och politiker (folkpartist)

19 juni, Hermann Höfle, tysk SS-officer.

20 juni, Heidi Blomstedt, finländsk formgivare.

22 juni, Cecilia av Grekland, grekisk prinsessa.

24 juni, Juan Manuel Fangio, argentinsk racerförare.

26 juni, Edward Hirsch Levi, amerikansk akademiker och politiker. Babe Didrikson Zaharias, amerikansk friidrottare och professionell golfspelare.

29 juni, Bernard Herrmann, amerikansk filmmusikkompositör. Prins Bernhard av Lippe-Biesterfeld, gift med Juliana av Nederländerna.

30 juni, Czesław Miłosz, polsk författare, Nobelpristagare. Sigurbjörn Einarsson, biskop i Isländska kyrkan.

3 juli, Ottar Wicklund, norsk skådespelare.

5 juli, Georges Pompidou, fransk politiker, Frankrikes premiärminister 1962–1968, Frankrikes president 1969–1974.

7 juli, Charles Redland, svensk kompositör, kapellmästare och musiker.

9 juli, John Wheeler, amerikansk fysiker.

12 juli, Saga Sjöberg, svensk skådespelare och sångare.

14 juli, Terry-Thomas, brittisk skådespelare.

16 juli, Peter van Eyck, tysk skådespelare. Ginger Rogers, amerikansk skådespelare och dansare.

17 juli, Olof Lilljeqvist, svensk ingenjör, flygfotograf och producent.

18 juli, Hume Cronyn, amerikansk skådespelare. Gustav Wagner, tysk SS-officer.

26 juli, Bernhard Sönnerstedt, svensk teaterledare och operasångare (basbaryton)

30 juli, Rune Halvarsson, svensk skådespelare.

1 augusti, Pericle Felici, italiensk kardinal.

5 augusti, Robert Taylor, amerikansk skådespelare.

7 augusti, Dagmar Zeeh, svensk sångare.

8 augusti, Else Jarlbak, dansk skådespelare.

9 augusti, Eddie Futch, amerikansk boxningstränare.

11 augusti, Erik Hell, svensk skådespelare.

12 augusti, Cantinflas, mexikansk skådespelare och komiker.

14 augusti, Karl-Arne Holmsten, svensk skådespelare.

17 augusti, Michail Botvinnik, sovjetrysk världsmästare i schack. Martin Sandberger, tysk SS-officer.

22 augusti, John J Hickey, amerikansk demokratisk politiker och jurist.

25 augusti, Viv-Anne Hultén, svensk konståkare.

30 augusti, Henake Schubak, finländsk skådespelare.

7 september, Todor Zjivkov, bulgariask politiker, regeringschef 1954–1989

9 september, Richard Baer, tysk SS-officer, kommendant i Auschwitz 1944–1945.

11 september, Glen D Johnson, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1947–1949.

14 september, Rune Waldekranz, svensk filmproducent, manusförfattare, författare och filmforskare.

18 september, Kotti Chave, finlandssvensk skådespelare.

19 september, Allan Pettersson, svensk tonsättare. William Golding, brittisk författare, nobelpristagare.

20 september, Alfred Naujocks, tysk SS-officer.

21 september, Clair Engle, amerikansk demokratisk politiker, senator 1959–1964.

23 september, Frank Moss, amerikansk demokratisk politiker, senator 1959–1977.

24 september, Konstantin Tjernenko, sovjetisk president 1984–1985.

28 september, Ellsworth Vines, amerikansk tennisspelare. Magnus Stenbock, svensk greve, författare, debattör och konstnär.

3 oktober, Michael Hordern, brittisk skådespelare.

5 oktober, Flann O'Brien, irländsk författare.

8 oktober, Erik Lindén, svensk idrottsman.

16 oktober, Mafalda Figoni, svensk solodansös, skådespelare och koreograf.

26 oktober, Mahalia Jackson, amerikansk gospelsångare.

1 november, Sonja Ferlov, dansk skulptör

3 november, William Lind, svensk kapellmästare, musikarrangör och kompositör.

5 november, Marie Osborne, amerikansk barnskådespelare. Roy Rogers, amerikansk westernskådespelare.

12 november, Conny Söderström, svensk operasångare (tenor)

20 november, David Seymour, amerikansk fotograf och fotojournalist.

22 november, Albert Harris, polsk kompositör och schlagersångare.

23 november, Börje Mellvig, svensk skådespelare, manusförfattare, regissör och textförfattare.

24 november, Erik Bergman, finländsk kompositör.

3 december, Nino Rota, italiensk kompositör.

5 december, Carlos Marighella, brasiliansk revolutionär och marxistisk teoretiker.

6 december, Olle Bærtling, svensk målare och skulptör.

8 december, Lee J Cobb, amerikansk skådespelare.

9 december, Broderick Crawford, amerikansk skådespelare.

11 december, Veikko Helle, finländsk socialdemokratisk politiker. Naguib Mahfouz, egyptisk författare. Mottagare av Nobelpriset i litteratur 1988.

13 december, Trygve Haavelmo, norsk nationalekonom, mottagare av Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne 1989.

14 december, Spike Jones, amerikansk musiker.

16 december, Gudrun Moberg, svensk skådespelare och sångare.

18 december, Jules Dassin, amerikansk regissör och skådespelare.

22 december, Wiola Brunius, svensk skådespelare.

25 december, Louise Bourgeois, fransk skulptör.

29 december, Roland Levin, svensk schlagertextförfattare och tandläkare. Klaus Fuchs, tysk fysiker och spion.

Avlidna

11 januari, Charles J Hughes, 57, amerikansk demokratisk politiker, senator 1909-1911.

17 januari, Francis Galton, 88, engelsk antropolog och psykolog.

23 januari, Ivar Månsson i Trää, 65, svensk riksdagsledamot.

8 februari, Gustaf Fröding, 50, svensk författare

22 februari, Carl Fredrik Hill, 61, svensk konstnär

1 mars, Jacobus van ’t Hoff, 58, nederländsk kemist och fysiker, nobelpristagare.

10 mars, Elsa Eschelsson, 49, Sveriges första kvinnliga juris doktor och docent (vid Uppsala universitet)

15 mars, William D Bloxham, 75, amerikansk politiker, guvernör i Florida 1881–1885 och 1897–1901.

10 april, Sir Alfred Comyn Lyall, 76, angloindisk ämbetsman och skriftställare.

14 april, Daniel Paul Schreber, 68, tysk jurist.

4 maj, Alfred B Kittredge, 50, amerikansk republikansk politiker, senator 1901–1909.

10 maj, La Fayette Grover, 87, amerikansk demokratisk politiker.

18 maj, Gustav Mahler, 50, österrikisk tonsättare och dirigent.

21 maj, Williamina Fleming, 54, brittisk astronom.

29 maj, W S Gilbert, 74, brittisk operettförfattare.

7 juni, Maurice Rouvier, 69, fransk statsman, Frankrikes tillförordnade president 2–3 december 1887.

18 juni, J Proctor Knott, 80, amerikansk politiker, guvernör i Kentucky 1883–1887.

28 juni, Abraham Abraham, 68, amerikansk affärsman.

16 juli, August Harambašić, 50, kroatisk poet och politiker.

6 augusti, Florentino Ameghino, 56, argentinsk paleontolog.

27 september, Fletcher D Proctor, 50, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Vermont 1906–1908.

28 september, Charles F Manderson, 74, amerikansk republikansk politiker, senator 1883–1895.

17 oktober, Abram P Williams, 79, amerikansk republikansk politiker, senator 1886–1887.

1 november, James Benton Grant, 63, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Colorado 1883–1885.

10 november, Christian Lundeberg, 69, svensk politiker och industriledare, Sveriges statsminister från 2 augusti till 7 november 1905.

12 november, Andrea Busiri Vici, 93, italiensk arkitekt.

24 november, John F Dryden, 72, amerikansk affärsman och republikansk politiker, senator 1902–1907.

30 november, Johannes Vahlen, 81, tysk filolog.

7 december, Alphonse Legros, 74, fransk-engelsk konstnär.

Nobelpris, Fysik, Wilhelm Wien, Tyskland, Kemi, Marie Curie, Frankrike, Medicin, Allvar Gullstrand, Sverige, Litteratur, Maurice Maeterlinck, Belgien, Fred, Tobias Asser, Nederländerna och Alfred Fried, Österrike

1912

1912, var ett skottår som började en måndag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en söndag i den julianska kalendern.

1 januari, Kinas första president Sun Yat-sen tvingas avträda till förmån för överbefälhavaren Yuan Shikai.

3 januari, Svenska Scoutförbundet bildas

6 januari, New Mexico blir den 47e delstaten att ingå i den amerikanska unionen

8 januari, African National Congress (ANC) bildas i Sydafrika.

14 januari, I opposition mot beslutet att inställa byggandet av svensk pansarbåt startar kyrkomannen Manfred Björkquist en insamling för en sådan

15 januari, Sven Hedins inlägg i den svenska försvarsfrågan, Ett varningsord, utkommer och sprids i en miljon exemplar

17 januari, Robert Scott kommer fram till sydpolen, en månad efter Roald Amundsen, och fryser ihjäl på tillbakavägen 

22 januari, August Strindberg uppvaktas på sin 63-årsdag av 10 000 personer i ett fackeltåg utanför sin bostad. Han får ett alternativt Nobelpris efter en insamling.

26 januari, Ännu en insamling, Svenska pansarbåtsföreningen, bildas för att samla in pengar till svensk pansarbåt 

13 februari, Inför hot om inbördeskrig avsäger sig kinesiske regenten Chun sin son Pu Yis kejsartitel, och Kinas regering utropar republik. Sun Yat-sen drar sig tillbaka och den kejserlige regeringschefen blir Kinas förste president

14 februari, Arizona blir den 48:e delstaten att ingå i den amerikanska unionen 

22 februari, Flygplanstillverkaren Fokker grundas.

23 februari, 5-årige Karl Gunnar Åberg blir en av Carnegiestiftelsens första hjältar då han har räddat sina syskon vid en brand 

2 mars, Den insamlade svenska nationalgåvan på 45 000 svenska kronor överlämnas till August Strindberg

5 mars, 500 personer omkommer då spanska ångbåten "Principe de Asturias" går på en klippa 

2 april, Den svenska regeringen lägger fram ett förslag om kvinnlig rösträtt som dock stoppas av FK

6 april, Kinematografen Svea i Sundsvall, som hittills har huserat i tillfälliga lokaler, invigs på sin nuvarande plats i ett biografpalats ritat av Ragnar Östberg. Fartyget Titanic krockar med ett isberg, och många ombordvarande omkommer då hon sjunker.

14–15 april, Det brittiska passagerarfartyget Titanic sjunker efter att ha kolliderat med ett isberg i Atlanten cirka 600 kilometer utanför Newfoundland under färd mellan Southampton och New York. 2227 personer finns ombord, av dessa omkommer 1522. Omkring 130 svenskar finns med ombord, varav 90 omkommer.

28 april, En välgörenhetsmatiné arrangeras i Stockholm för de svenska offren i Titanickatastrofen 

1 maj, Ryska socialisten och blivande Sovjetambassadören Aleksandra Kollontaj förstamajtalar på Gärdet i Stockholm 

5 maj, Första numret av ryska kommunisternas tidning Pravda utkommer 

7 maj, Efter en nationalinsamling överlämnar Svenska pansarbåtsföreningen drygt 10 miljoner svenska kronor till Sveriges kung och statsminister 

8 maj, Sveriges riksdag beslutar att inrätta Socialstyrelsen från 1 januari 1913

12 maj, Brynäs IF grundas.

14 maj, Vid Fredrik VIIIs död efterträds han som kung av Danmark av sin son Kristian X.

18 maj, Förslaget om kvinnlig svensk rösträtt faller på Första kammarens motstånd.

19 maj, August Strindberg begravs, och stora skaror kantar kortegevägen. Nathan Söderblom är officiant vid begravningen, som sker vid "Nya kyrkogården" (Norra begravningsplatsen) i Stockholm

22 maj, Den ryska dagstidningen Pravda utkommer med sitt första nummer.

24 maj, Socialdemokraten Carl Lindhagens motion om att införa republik i Sverige avslås i AK med rösterna 118-12. Enligt Hjalmar Branting är frågan om införandet av republik "för närvarande inte aktuell"

1 juni, Stockholms stadion invigs, ritad av Torben Grut, inför olympiska spelen. Bygget har kostat 1 188 000 Svenska kronor. Den första postflygningen i Sverige sker mellan Eslöv och Marieholm.

5 juni–5 augusti, USA skickar soldater till Kuba för att skydda USAs intressen i Orienteprovinsen och Havanna

6 juni, Novarupta, en vulkan i Alaska, har ett utbrott som är cirka 10 gånger så kraftigt som Mount St Helens. I historisk tid har endast utbrottet på Santorini varit kraftigare

16 juni, På grund av försumlighet från en växelskötare krockar två tåg vid Malmslätt. 22 människor dör och 14 skadas, August Strindbergs dotter Greta von Philp finns bland de omkomna 

23 juni, 47 personer drunknar under broras vid Niagarafallen i USA

26 juni, Gustav Mahlers symfoni nr 9 har urpremiär i Wien.

Juli, Olympiska spelen i Stockholm.

6–22 juli, De 5e moderna olympiska spelen hålls i Stockholm, med nybyggda stadion som huvudarena. Representanter för 28 länder deltar, och Sverige vinner medaljligan före USA. 2 387 idrottare deltar, och totalt kommer 327 000 åskådare 

30 juli, Den japanske kejsaren Mutsushito avlider och efterträds av Yoshihito den nuvarande kejsarens farfar.

Augusti–november, USA skickar soldater till Nicaragua för att skydda USAs intressen under ett revolutionsförsök. En mindre styrka stannar kvar för att skydda USAs legation och försöka få till fred

2 augusti, En svensk utredning visar att gårdfarihandeln har ökat så mycket att övrig handel lider avbräck

8 augusti, 115 personer omkommer vid en gruvolycka i Tyskland

14 augusti, Amerikanska trupper anländer till Nicaragua för att skydda amerikanska intressen från revolt.

16 augusti, Det första svenska flygfotografiet presenteras

16 augusti, Högsta domstolen fastställer en dom där fingeravtryck ingår i bevisningen.

16 augusti, Svenska Televerket börjar erbjuda tjänsten lyxtelegram

24–26 augusti, USA skickar soldater till Kentuckyön, Kina för att skydda USAs intressen i under revolutionär aktivitet 

26–30 augusti, USA skickar soldater till Camp Nicholson, Kina för att skydda USAs intressen under revolutionär aktivitet 

25 augusti, Barnförlamning (polio) härjar i Sverige, och totalt har 1 459 fall inträffat under året, mot 476 under hela föregående år 

29 augusti, Philips glödlampsfabrik startar sin verksamhet i Eindhoven.

17 september, Pingstförsamlingen i Skövde grundas som en av Sveriges första pingstförsamlingar.

27 september, 42-årige svenske ingenjören och uppfinnaren Gustaf Dalén, sedan 1909 AGAs direktör, förlorar synen då ett experiment orsakar explosioner i behållare 

Oktober, 200–300 personer omkommer då två tåg kolliderar i Aziza, Osmanska riket

1 oktober, Montenegro förklarar Osmanska riket krig. De tre övriga allierade i Balkanförbundet (Bulgarien, Grekland och Serbien) ger Osmanska riket ultimatum att ge Montenegro självstyre.

6 oktober, Dagens Nyheter anordnar en tävling om Sveriges populäraste namn. Erik vinner före Karl, Margit och Anna 

8 oktober, Då Osmanska riket vägrar tillmötesgå Balkanförbundets ultimatum utbryter Första Balkankriget mellan Osmanska riket på ena sidan och Bulgarien, Grekland, Montenegro och Serbien på den andra.

17 oktober, Bulgarien, Grekland, Montenegro och Serbien förklarar krig mot Osmanska riket 

18 oktober, Kriget mellan Italien och Osmanska riket tar slut 

30 oktober, Mitt under valkampanjen avlider USAs vicepresident James S Sherman, i Utica, New York. De 8 elektorsröster som i presidentvalet i november tillfaller honom som republikanernas vicepresidentkandidat, ges i stället åt universitetsrektorn Nicholas Murray Butler från New York.

5 november, Demokraten Woodrow Wilson vinner presidentvalet i USA före republikanen William Howard Taft och progressiva Theodore Roosevelt (tidigare republikan)

14 november, Erik Axel Karlfeldt utses till Svenska Akademiens ständige sekreterare

16 november, Arbetarnas bildningsförbund (ABF) bildas i Sverige på initiativ av Rickard Sandler 

18 november – 3 december, USA skickar soldater till Osmanska riket USAs legation i Konstantinopel under krig på Balkan 

27 november, Lastfartyget S/S Malmberget försvinner i en orkan i Norska havet med 43 besättningsmedlemmar.

28 november, Albanien förklarar sig självständigt från det Osmanska riket.

1 december, Den första etappen av järnvägen Inlandsbanan, Östersund–Strömsund, öppnas för trafik i Sverige. Traditionen att använda adventsstjärnor introduceras i Sverige av Sven Erik Aurelius fru Julia.

3 december, Alla deltagare i Balkankriget kommer överens om vapenstillestånd utom Grekland

4 december, Hjalmar Söderbergs roman Den allvarsamma leken utkommer

7 december, Vid utgrävningar i fornegyptiska staden El-Amarna hittar tyske arkeologen Ludwig Borchardt en byst som är målad i kalksten och föreställer drottning Nefertiti 

10 december, Gustaf Dalén får Nobelpriset i fysik för att han uppfann den automatiska fyren

18 december, Piltdownmannen, som sedermera visar sig vara en förfalskning, upptäcks.

20 december, I Sverige utkommer den svenska författaren och sångtextförfattaren Anna Maria Roos med läseböckerna "Sörgården" och "I Önnemo", avsedda som läroböcker för den svenska småskolan. Grosshandlare Carl Fredrik Liljevalchs dödsbo beslutar att anslå 500 000 svenska kronor till byggandet av en konsthall

24 december, 245 personer omkommer vid en gruvexplosion på Hokkaido i Japan

31 december, Under året har 15 dödsolyckor i motortrafiken inträffat i Sverige. Amerikanska soldater landstiger i Honduras för att hindra att en järnväg i amerikansk ägo vid Puerto Cortez förstatligades, men drar sig tillbaka då USA motsätter sig ingripande. USA skickar soldater till Panama, med stöd av både demokrater och republikaner, för att övervaka val i Panama utanför Panamakanalzonen. International Council of Jewish Women bildas. 3 000 personer dödas vid en jordbävning i Osmanska riket. Internationella opiumkonventionen hålls i Haag, Nederländerna. Arvid Lindman blir ledare för den svenska högerns riksorganisation, det Allmänna Valmansförbundet. Den tyske geofysikern Alfred Wegener presenterar sin teori om kontinentalförskjutningen. Dammsugaren Lux börjar säljas i Sverige. Den konservativa oppositionen angriper den svenska regeringen över sockertullar och utnämningsförfarande. Den obetalda ledigheten för nyblivna svenska mödrar utökas till sex veckor. I nyvalet till Första kammaren i Sverige backar högern med 47 mandat, de frisinnade är valets största segrare. LOs kongress antar industriförbundsprincipen, det vill säga att ett fackförbund inom sitt rekryteringsområde skall organisera alla arbetare på en arbetsplats eller i ett företag. Det första konservativa svenska riksdagspartiet, Lantmanna- och borgarepartiet, bildas genom sammanslagning av Lantmannapartiet och Nationella framstegspartiet. Den militära flygskolan Malmslätt grundas. Det första dieseldrivna fartyget börjar trafikera den Svenska Amerika Linien. En svensk sjukvårdsgrupp anländer till Belgrad för att ta hand om sårade under det första balkankriget. Kiruna kyrka står färdig och invigs. I Sverige börjar statsunderstöd utgå till främjandet av folkskolebarnens studieresor och till "skolungdomens allmänna fjällfärder". Paracelsus benrester flyttas.

Födda

6 januari, Johnny Bode, svensk textförfattare och sångare.

8 januari, José Ferrer, puertoricansk skådespelare. Folke Hamrin, svensk skådespelare.

10 januari, Maria Mandl, tysk SS-Lagerführerin i Auschwitz-Birkenau 1942–1944.

14 januari, Tillie Olsen, amerikansk feministisk författare.

16 januari, Frank Sundström, svensk skådespelare.

18 januari, Daniel T McCarty, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Florida 1953.

23 januari, Manne Grünberger, svensk skådespelare.

26 januari, Gösta Kjellertz, svensk sångare.

27 januari, Arne Næss, norsk filosof.

28 januari, Jackson Pollock, amerikansk målare.

31 januari, August Häfner, tysk SS-officer, dömd krigsförbrytare.

3 februari, Jacques Soustelle, fransk antropolog, etnolog och politiker.

1 februari, Rolf Gülich, svensk motorcykelförare.

4 februari, Byron Nelson, amerikansk golfspelare.

5 februari, Josef Blösche, tysk SS-Rottenführer och avrättad krigsförbrytare. Nelly Diener, schweizisk flygvärdinna. Gustaf Wallenius, svensk skådespelare.

6 februari, Eva Braun, Adolf Hitlers älskarinna och hustru.

12 februari, Thore Christiansen, svensk sångare (baryton)

13 februari, Boijan Liljeson, svensk skådespelare.

16 februari, Machito eg. Frank Grillo, kubansk sångare.

17 februari, Birgit Lennartsson, svensk skådespelare och sångerska.

18 februari, Bo Hederström, svensk skådespelare. Bengt Lissegårdh, svensk konstnär.

19 februari, Stan Kenton, amerikansk orkesterledare.

28 februari, Bertil, svensk prins och arvfurste, hertig av Halland, son till dåvarande svenska kronprinsparet Gustaf (VI) Adolf och Margareta. Clara Petacci, Benito Mussolinis älskarinna.

8 mars, Preston Smith, amerikansk demokratisk politiker. (död 2003)

12 mars, Sixten Sason, svensk industriformgivare. (död 1967)

14 mars, Rolf Edberg, svensk politiker, landshövding, tidningsman, ambassadör och författare av böcker om natur och miljö (död 1997), Les Brown, amerikansk storbandsledare (död 2001)

16 mars, Pat Nixon, amerikansk skådespelare, Richard Nixons hustru (död 1993)

17 mars, W Haydon Burns, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Florida 1965–1967 (död 1987)

18 mars, Henrik Dyfverman, svensk skådespelare och TV-producent (död 1998)

22 mars, Karl Malden, amerikansk skådespelare (död 2009), Agnes Martin, amerikansk konstnär inom minimalismen (död 2004), Per-Erik Rundquist, svensk författare och manusförfattare (död 1986)

23 mars, Wernher von Braun tysk-amerikansk raketkonstruktör (död 1977)

27 mars, James Callaghan, brittisk premiärminister 1976–1979 (död 2005)

28 mars, Frank Lovejoy, amerikansk skådespelare (död 1962)

1 april, Sven-Otto Lindqvist, svensk skådespelare.

2 april, Sigvard Törnqvist, svensk ryttare och kompositör.

5 april, John Le Mesurier, brittisk skådespelare.

7 april, Sven Bertil Norberg, svensk skådespelare.

8 april, Walentin Chorell, finlandssvensk författare, dramatiker och manusförfattare. Sonja Henie, norsk-amerikansk skådespelare och konståkerska, olympisk guldmedaljör.

15 april, Kim Il Sung, nordkoreansk diktator.

19 april, Glenn Seaborg, amerikansk fysiker, nobelpristagare.

20 april, Erik "Kiruna-Lasse" Larsson, svensk längdåkare, OS-medaljör.

26 april, A E van Vogt, science fiction–författare.

1 maj, Otto Kretschmer, tysk ubåtsbefälhavare under andra världskriget.

2 maj, Marten Toonder, nederländsk serietecknare, skapade Tom Puss.

4 maj, Britta Brunius, svensk skådespelare.

7 maj, Rune Landsberg, svensk skådespelare.

8 maj, Dagny Carlsson, svensk bloggare.

9 maj, Pedro Armendáriz, mexikansk skådespelare.

12 maj, Archibald Cox, amerikansk jurist.

18 maj, Perry Como, amerikansk populärsångare och TV-idol.

21 maj, Sven Melin, svensk skådespelare och sångare. Lille Bror Söderlundh, svensk tonsättare och vissångare. Kurt Bolender, tysk SS-officer. Ingmar Ström, svensk biskop

23 maj, Marius Goring, brittisk skådespelare. John Payne, amerikansk skådespelare.

25 maj, Herbert Wahlberg, kompositör och kapellmästare.

26 maj, Jay Silverheels, amerikansk skådespelare.

27 maj, Sam Snead, amerikansk golfspelare.

4 juni, Robert Jacobsen, dansk konstnär.

11 juni, William Baziotes, amerikansk konstnär.

14 juni, Annibale Bugnini, italiensk katolsk ordenspräst, titulärärkebiskop. Sid McMath, amerikansk demokratisk politiker, jurist och general, guvernör i Arkansas 1949–1953.

23 juni, Alan Turing, engelsk matematiker.

28 juni, Sergiu Celibidache, rumänsk dirigent.

29 juni, Bertil Sjödin, svensk skådespelare.

30 juni, Ludwig Bölkow, tysk flygkonstruktör, arbetade med det första jetjaktplanet Messerschmitt Me 262.

1 juli, Volodja Semitjov, svensk journalist och manusförfattare.

2 juli, Edwin L Mechem, amerikansk republikansk politiker.

6 juli, Heinrich Harrer, österrikisk bergsklättrare. Ruth Moberg, svensk skådespelare och operasångerska (sopran)

11 juli, Aino Taube, svensk skådespelare.

14 juli, Woody Guthrie, amerikansk musiker. Per-Martin Hamberg, svensk kompositör, manusförfattare, regissör och radioproducent.

23 juli, Michael Wilding, brittisk skådespelare.

31 juli, Milton Friedman, amerikansk nationalekonom.

2 augusti, Ann Dvorak, amerikansk skådespelare.

4 augusti, Raoul Wallenberg, svensk diplomat

8 augusti, Ilse-Nore Tromm, svensk skådespelare.

12 augusti, Feroze Gandhi, indisk politiker som var gift med Indira Gandhi.

13 augusti, Ben Hogan, amerikansk golfspelare. Dorothy Layton, amerikans skådespelare.

15 augusti, Dame Wendy Hiller, brittisk skådespelare.

21 augusti, Natalia Dudinskaja, rysk ballerina och balettlärare.

23 augusti, Gene Kelly, amerikansk skådespelare, dansare och koreograf.

25 augusti, Erich Honecker, östtysk politiker, statschef 1976–1989. Marta Lindberg, svensk socialdemokratisk politiker.

5 september, John Cage, amerikansk kompositör. Frank Thomas, amerikansk animationsregissör, animatör och manusförfattare.

8 september, Alexander Mackendrick, amerikansk-brittisk filmregissör och lärare.

9 september, Wilhelm Oxenius, tysk major., Marianne Zetterström, svensk journalist, författare och kåsör.

10 september, Basappa Danappa Jatti, tillförordnad president i Indien 1977.

12 september, Jacques Fath, fransk modeskapare.

21 september, Gösta Björling, svensk operasångare (tenor)

29 september, Michelangelo Antonioni, italiensk filmregissör. Sture Ericson, svensk skådespelare och regissör.

5 oktober, Karl Hass, tysk SS-officer.

6 oktober, Karin Albihn, svensk skådespelare.

16 oktober, Clifford Hansen, amerikansk republikansk politiker, senator 1967–1978.

17 oktober, Johannes Paulus I, född Albino Luciani, påve från 26 augusti till 28 september 1978.

21 oktober, Georg Solti, ungersk-brittisk dirigent.

22 oktober, Henrik Sandblad, svensk idéhistoriker och professor.

28 oktober, Philibert Tsiranana, president av Madagaskar 1959–1972.

1 november, Kenneth A Roberts, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1951–1965.

9 november, Aimo Oskari Halila, finländsk historiker.

11 november, Walter Walker, brittisk general.

14 november, Åke Jensen, svensk skådespelare och sångare.

18 november, Clement J Zablocki, amerikansk demokratisk politiker.

20 november, Otto von Habsburg, tysk politiker, europaparlamentariker 1979–1999, kronprins av Österrike-Ungern 1916–1918.

25 november, Henry Denker, amerikansk roman-, pjäs- och manusförfattare. Francis Durbridge, brittisk deckarförfattare.

26 november, Hans Schreiber, dansk kompositör. Gunnar Sønstevold, norsk kompositör, arrangör av filmmusik.

27 november, Birgit Rosengren, svensk skådespelare (död 2011)

1 december, Minoru Yamasaki, amerikansk arkitekt (död 1986)

10 december, Philip Hart, amerikansk demokratisk politiker, senator 1959–1976 (död 1976)

11 december, Carlo Ponti, italiensk filmproducent (död 2007)

21 december, Brita Appelgren, svensk balettdansös och skådespelare (död 1999)

22 december, Lady Bird Johnson, amerikansk presidenthustru 1963–1969 (gift med Lyndon B. Johnson) (död 2007)

26 december, Richard L Neuberger, amerikansk demokratisk politiker och jurist, senator 1955–1960 (död 1960)

28 december, James Allen, amerikansk demokratisk politiker, senator 1969–1978 (död 1978), Harry Berg, svensk ombudsman och socialdemokratisk politiker (död 1967)

29 december, Thore Ehrling, svensk kompositör, arrangör av filmmusik, orkesterledare och musiker (död 1994)

Avlidna

3 januari, Felix Dahn, 77, tysk jurist, historiker och författare.

4 januari, Francis T Nicholls, 77, amerikansk militär och politiker.

14 januari, Otto Liebmann, 71, tysk filosof.

15 januari, Henry du Pré Labouchère, 80, brittisk politiker och publicist.

16 januari, Georg Heym, 24, tysk författare.

18 januari, Hermann Winkelmann, 64, tysk operasångare.

29 januari, Herman Bang, 54, dansk författare och journalist.

4 februari, Franz Reichelt, 33, österrikisk fallskärmsdesigner.

9 februari, Hyacinthe Loyson, 84, fransk predikant.

10 februari, Joseph Lister, 84, brittisk kirurg.

12 februari, Gerhard Armauer Hansen, 70, norsk läkare.

17 februari, Alois Lexa von Aehrenthal, 57, österrikisk politiker, Österrike-Ungerns utrikesminister 1906–1912.

21 februari, Osborne Reynolds, 69, irländsk ingenjör.

25 februari, Vilhelm IV, 59, regent av Luxemburg 1905–1912.

17 mars, Anna Filosofova, 74, grundaren av den ryska kvinnorörelsen.

22 mars, John Willock Noble, 80, amerikansk politiker och jurist.

29 mars, John Gerrard Keulemans, 69, nederländsk konstnär och illustratör.

30 mars, Karl May, 70, tysk författare av framför allt Vilda Västernböcker.

31 mars, Robert Love Taylor, 61, amerikansk demokratisk politiker.

4 april, Mauritz Frohm, 71, svensk arkitekt.

6 april, Giovanni Pascoli, 56, italiensk poet.

13 april, Henri Brisson, 76, fransk politiker.

15 april, Omkomna under Titanics förlisning, John Jacob Astor IV, 47, amerikansk miljonär och världens rikaste man. Edward Smith, 62, brittisk sjöman, Titanics kapten. William Murdoch, 39, brittisk sjöman, förste styrman på Titanic. Henry Tingle Wilde, 39, brittisk sjöman, överstyrman på Titanic. James Paul Moody, 24, brittisk sjöman, sjätte styrman på Titanic. Thomas Andrews, 39, irländsk affärsman och fartygskonstruktör. Benjamin Guggenheim, 46, amerikansk affärsman och miljonär. Isidor Straus, 67, tysk-judisk amerikan. Ida Straus, 63, Isidor Straus fru och delägare i varuhuskedjan Macy's. Harry Elkins Widener, 27, amerikansk affärsman och boksamlare. Archibald Butt, 46, militär medhjälpare till USAs president. Jacques Futrelle, 37, amerikansk författare och journalist. Luigi Gatti, 37, italiensk krögare och affärsman. Sidney Leslie Goodwin, känd som "det okända barnet". Henry B Harris, 45, amerikansk teaterägare och teaterproducent. Wallace Hartley, 33, engelsk violinist och bandledare. Charles Melville Hays, 55, amerikanskfödd järnvägsmagnat Francis Davis Millet, 63, amerikansk konstnär, skulptör och journalist. Jack Phillips, 25, engelsk telegrafist. William Thomas Stead, 62, engelsk journalist och redaktör, Frank M Warren, Sr, 63, amerikansk affärsman. George Dunton Widener, 50, amerikansk affärsman.

20 april, Bram Stoker, 64, irländsk författare.

27 april, Karl Forsström, 62, finländsk sjökapten, godsägare och entreprenör.

14 maj, August Strindberg, 63, svensk författare, dramatiker och konstnär (död i Stockholm), Fredrik VIII, 68, kung av Danmark sedan 1906.

16 maj, Theodor Tallqvist, 72, finländsk ingenjör och järnvägsman.

18 maj, James D Porter, 83, amerikansk demokratisk politiker och diplomat, guvernör i Tennessee 1875–1879.

19 maj, Bolesław Prus, 64, polsk författare.

25 maj, Austin Lane Crothers, 52, amerikansk demokratisk politiker och jurist, guvernör i Maryland 1908–1912.

30 maj, Wilbur Wright, 45, amerikansk flygpionjär.

1 juni, Daniel Burnham, 65, amerikansk arkitekt.

5 juni, George S Nixon, 52, amerikansk republikansk politiker, senator 1905-1912.

12 juni, Frédéric Passy, 90, fransk ekonom, mottagare av Nobels fredspris.

25 juni, Lawrence Alma-Tadema, 76, brittisk målare.

26 juni, Anthony Higgins, 71, amerikansk republikansk politiker och jurist, senator 1889–1895.

1 juli, Harriet Quimby, 37, amerikansk flygpionjär.

4 juli, Hinrich Wrage, 69, tysk målare.

15 juli, Francisco Lázaro, 24, portugisisk maratonlöpare.

29 juli, William D Washburn, 81, amerikansk republikansk politiker och affärsman.

30 juli, Meiji, 59, japansk kejsare 1867-1912.

2 augusti, August Fellman, 72, finländsk jordbrukare och industriman.

10 augusti, Paul Wallot, 71, tysk arkitekt.

16 augusti, Johann Martin Schleyer, 81, tysk präst och uppfinnare av volapük.

20 augusti, William Booth, 83, Frälsningsarméns grundare.

7 september, Martin Kähler, 77, tysk teolog.

18 september, Hernando Money, 73, amerikansk demokratisk politiker, senator 1897–1911.

24 september, Adolf Marschall von Bieberstein, 69, tysk politiker, Tysklands utrikesminister 1890–1897.

28 september, John J Patterson, 82, amerikansk republikansk politiker, senator 1873–1879.

29 september, Franz Skutsch, 47, tysk klassisk filolog.

5 oktober, Lewis Boss, 65, amerikansk astronom.

6 oktober, Auguste Beernaert, 83, belgisk politiker, nobelpristagare. William A Peffer, 81, amerikansk politiker, senator 1891–1897.

17 oktober, Weldon B Heyburn, 60, amerikansk republikansk politiker, senator 1903–1912.

30 oktober, James S Sherman, 57, amerikansk republikansk politiker, USAs vicepresident 1909–1912.

6 november, Botho zu Eulenburg, 81, preussisk greve och statsman. Mykola Lysenko, 70, ukrainsk tonsättare. John L Wilson, 62, amerikansk republikansk politiker och publicist.

12 november, José Canalejas, 58, spansk ministerpresident 1912 (mördad)

14 november, Hilda Käkikoski, 48, finländsk lärare och politiker.

15 november, Dmitrij Mamin-Sibirjak, 60, rysk författare.

17 november, Joseph M Terrell, 51, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Georgia 1902–1907, senator 1910–1911.

25 november, Isidor Rayner, 62, amerikansk demokratisk politiker, senator 1905–1912.

27 november, John P Jones, 83, engelsk-amerikansk affärsman och politiker, senator 1873–1903.

28 november, Helge Rancken, 55, finländsk arkitekt.

4 december, Archibald Gracie IV, 54, amerikansk skribent, amatörhistoriker och fastighetsinvesterare som överlevde Titanics förlisning.

7 december, George Darwin, 67, brittisk matematiker och astronom.

9 december, Carl Justi, 80, tysk konsthistoriker.

12 december, Luitpold, 91, prinsregent av Bayern 1886–1912.

13 december, August Eklöf, 75, finländsk industriman.

15 december, Lars Knutson Liestøl, 73, norsk politiker. Whitelaw Reid, 75, amerikansk politiker, diplomat och publicist.

23 december, Édouard Detaille, 64, fransk målare.

27 december, Alvah A. Clark, 72, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1877–1881.

Nobelpris, Fysik, Gustaf Dalén, Sverige, Kemi, Victor Grignard, Frankrike, Paul Sabatier, Frankrike, Medicin, Alexis Carrel, Frankrike, Litteratur, Gerhart Hauptmann, Tyskland, Fred,  Elihu Root, USA

1913

1913, var ett normalår som började en onsdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en tisdag i den julianska kalendern.

1 januari, Socialstyrelsen börjar sin verksamhet. Den behandlar arbetarfrågor (avtal, arbetarskydd, socialförsäkringar, fattigvård etcetera)

15 januari, Den första trådlösa förbindelsen mellan Berlin och New York upprättas

17 januari, Raymond Poincaré väljs till Frankrikes president.

19 januari, Hattnålsskydd börjar, på konduktörernas förslag, säljas på Stockholms spårvagnar för att skydda andra passagerare mot dessa "fruktansvärda spjut"

2 februari, Järnvägsstationen Grand Central Station invigs i New York och är världens största järnvägsstation 

3 februari, Osmanska riket säger upp stilleståndsavtalet i första Balkankriget. Rudolf Steiner bildar Antroposofiska Sällskapet.

13 februari, Svenska Turbinfabriks Aktiebolaget Ljungström (STAL) bildas.

14 februari, Samfundet De nio bildas för att främja svensk litteratur. De har fått författarinnan Lotten von Kræmers hela förmögenhet på drygt 500 000 svenska kronor

24 februari, Brittiska suffragettledaren Emmeline Pankhurst anhålls för att ha erkänt ansvaret för ett bombattentat mot brittiske ministern Lloyd Georges lantställe

2 mars, Bondeförbundet bildas i Sverige med konstituerande möte. Initiativet togs av Carl Berglund 1910 genom uppropet "Bröder, låtom oss enas" i tidningen Landsbygden. Partiet bildas då Lantmannapartiet har försvunnit och många bönder misstror de existerande partierna

3 mars, 5 000 kvinnor suffragetter demonstrerar i Washington D C för införandet av kvinnlig rösträtt.

4 mars, New Jerseys guvernör Woodrow Wilson efterträder William Howard Taft som USAs president. Wilson blir den förste demokraten i Vita Huset sedan 1897. Indianas guvernör Thomas R Marshall blir USAs nye vicepresident.

6 mars, 100 personer omkommer vid en dynamitexplosion i Baltimores hamn

18 mars, Ingenjör Ivar Kreuger grundar den svenska tändstickstrusten, AB Förenade Svenska Tändsticksfabriker, som han blir direktör för. Kung Georg I av Grekland mördas. 

Första halvan av året, En försvarsövning genomförs, för att kontrollera om Bodens fästning skulle stå emot ett ryskt anfall. Det visar sig, att så inte är fallet, eftersom det tar alldeles för lång tid att mobilisera fästningen.

16 april, Albert Schweitzer, tysk läkare och teolog, öppnar ett sjukhus i Lambaréné i Gabon.

17 april, Brattsystemet för ransonering av alkoholinköp med motbok presenteras i Sverige 

18 april, LM Ericsson bygger telefonanläggning i Kanton i Kina 

21 april, Smittkoppsepidemi hotar i Sverige, där 36 personer har insjuknat och två avlidit 

24 april, Gasen dödar 115 arbetare vid en gruvexplosion i Cincinnati 

29 april, Gideon Sundbäck får patent på blixtlåset.

2 maj, Osmanske generalen Essad Pascha Toptani, av albansk härkomst, utropar Albaniens självständighet under osmanskt beskydd 

21 maj, Folkpensionslagen antas av Sveriges riksdag. Alla över 67 år får 45-195 kronor per år, och grunden till modern svensk sociallagstiftning läggs 

29 maj, Skandalpremiär för Igor Stravinskijs balett Våroffer i Paris. Publiken är delad i två läger, och börjar slåss 

30 maj, Preliminärfred i Balkankriget sluts i London efter brittiska påtryckningar. Osmanska riket avträder nästan alla sina områden i Europa, utom Konstantinopel och ett område norr om Marmarasjön.

31 maj, 22-årige svensken Axel Ahlgren vinner ett maratonlopp i London på tiden 2.36,03 

Juni, Kalmar och Växjö stift slås ihop efter den siste kalmarbiskopens död. Bulgarien angriper de serbiska trupperna i de av dem besatta men av Bulgarien krävda områdena. Grekland sluter upp på Serbiens sida. Detta blir upptakten till andra Balkankriget.

4 juni, Suffragetten Emily Davison kastar sig framför brittiske kungens häst under Epsomderbyt och avlider 4 dagar senare

11 juni, Norges storting inför allmän rösträtt för kvinnor 

15 juni, Hesselby strandbad invigs och blir Stockholms första gemensamhetsbad, även känt som "Mälarens Mölle"

15 juni, 7th Conference of the International Woman Suffrage Alliance äger rum i Budapest.

29 juni, Andra Balkankriget börjar när Bulgarien anfaller Serbien, som får hjälp av Grekland. Gula ledartröjan införs vid årets Tour de France, och Philippe Thus från Belgien vinner tävlingen

15 juli, Storbritanniens underhus beslutar om begränsat självstyre Irland 

17 juli, En svensk sjukvårdsgrupp anländer till Belgrad för att ta hand om sårade under det andra balkankriget.

10 augusti, Fredsavtal sluts i Bukarest, vilket avslutar andra Balkankriget för Rumäniens och Serbiens del.

16 augusti, Löpande band införs på Henry Fords bilfabriker i USA, och produktionen ökar 

23 augusti, Internationella friidrottsförbundet bildas i Berlin, vilket markerar starten för noteringen av officiella världsrekord. Skulpturen Den lille havfrue sätts upp i Köpenhamns hamninlopp

5–7 september, USA skickar marinsoldater till Ciaris Estero, Mexiko för att hjälpa till med evakueringen av amerikaner och andra från Yaquidalen, som efter oroligheter blivit en farlig plats att vistas på

7 september, Trippelalliansen mellan Italien, Tyskland och Österrike-Ungern befästs vid en konferens i Salzbrunn

13 september, Garphytte sanatorium i Närke invigs av landshövding Karl Johan Bergström.

15 september, Stockholms stadsfullmäktige ger AB Stockholmssystemet ensamrätt på handeln med alkohol i staden enligt Brattsystemet

21 september Andra Balkankriget tar slut med fred i Konstantinopel. Bulgarien framstår som förlorare medan Serbien framstår som vinnare och fördubblar sitt territorium

23 september, Skådespelaren Gösta Ekman (den äldre) gör scendebut på Svenska teatern vid Blasieholmsgatan i Stockholm i Algot Strandbergs Halvblod. Roland Garros, fransk flygpionjär, genomför den första flygningen över Medelhavet.

25 september, Svenska ångfartyget Norge kolliderar med Hamburg-Amerikalinjens ångfartyg Graf Waldersee på Elbe vid Neumühlen. Norge får svåra skador

27 september, Första internationella syndikalistkongressen hålls i London.

30 september, Säter härjas av en häftig brand, bland annat förstörs Dala väfveriaktiebolag och Gustafssons smidesverkstad

6 oktober Yuan Shikai väljs till Kinas president på fem år

7 oktober, Gustav Sundbärg överlämnar Emigrationsutredningens 900-sidiga betänkande till den svenska regeringen. Emigrationen skall motverkas genom förbättrade sociala förhållanden och lättnader i utvandringslagstiftningen. Tangon presenteras i Sverige på Cirkus i Stockholm. I Tyskland förbjuder kejsaren officerare att dansa tango i uniform. Löpande band-principen införs på The Ford Motor Company i Detroit.

9 oktober Brand utbryter ombord på ångfartyget Volturno mitt ute på Atlanten. Efter nödanrop räddas besättningen dagen därpå. 86 besättningsmän och 76 passagerare omkommer i olyckan

14 oktober, Vid en explosion i kolgruvan Universal i närheten av Cardiff, Södra Wales omkommer 444 gruvarbetare

15 oktober, Socialdemokratiska ungdomsförbundets antimilitaristiska Det befästa fattighuset utkommer som svar på Sven Hedins Ett varningsord

17 oktober, Det tyska marinluftskeppet L II störtar kort efter start under flygprov vid Johannisthal. Alla de 34 ombordvarande omkommer

27 oktober, Victor Sjöströms film Ingeborg Holm väcker debatt i Sverige om fattigvården

14 november, Fredsavtal sluts i Aten, vilket avslutar Andra Balkankriget för Greklands del.

16 november, Första delen av Marcel Prousts A la recherche du temps perdu utkommer 

29 november, Fredsavtal sluts i Konstantinopel, vilket avslutar Andra Balkankriget för Osmanska rikets del.

30 november, I Hollywood börjar Charlie Chaplin spela stumfilm hos producenten Mack Sennet med filmen "Making a Living" 

5 december, Första delen av Carl Grimbergs historieverk Svenska folkets underbara öden utkommer

10 december, Tavlan Mona Lisa återfinns efter att ha varit försvunnen från Louvren i Paris i över två års tid.

20 december, Man börjar planera ett bondetåg till kungen i Stockholm för att betyga honom sin försvarsvilja

21 december, Sveriges statsminister Karl Staaff offentliggör den svenska regeringens försvarsprogram genom ett tal i Karlskrona. Han går delvis försvarsvännerna till mötes, men högern och kungen tolkar talet som negativt för Sveriges försvar. Världens första korsord publiceras i tidningen New York World.

31 december, Under året har 17 dödsolyckor i motortrafiken inträffat i Sverige. Ett tyskt läkemedelsföretag patenterar MDMA. Försöksverksamhet med simundervisning införs i Adolf Fredriks och Sofia skolor i Stockholm i Sverige. Naturvetarna vid Stockholms universitet tar upp spextraditionen och sätter upp det första Naturvetarspexet "Opp och hoppa". Först året därefter grundas den Naturvetenskapliga Föreningen. Tidningen Konsumentbladet, numera Vi, grundas. Den svenska riksdagen beslutar om en så kallad nomadskola för barn till nomadiserade samer. Den utmärks av kortare undervisningstid och lägre kompetens på lärarna, eftersom man inte anser att "de lägre stående lapparna" skall underkastas civilisationen. Endast barn till bofasta samer får gå i vanlig folkskola. AB Förenade Fabriker i Norrköping bildas genom en sammanslagning av fyra av de största ylletillverkarna. Läkemedelsföretaget Astra AB grundas i Södertälje. De första motoriserade traktorerna tillverkas av Munktells verkstäder i Eskilstuna. Den svenska utlänningslagen träder i kraft. Skämtartikeln pruttkudde lanseras i Sverige. Karl Gerhard syns för första gången på scen i filmen Mannekängen. F W Taylor publiceras på svenska med Rationell arbetsledning, Taylorsystemet. En T-Ford kostar 3 975 svenska kronor i Stockholm. Den turkiska kvinnorörelsen organiserar sig i Osmanlı Műdafaa-ı Hukûk-ı Nisvan Cemiyeti.

Födda

2 januari, Gunnar Ekström, svensk skådespelare. Anna Lee, amerikansk skådespelare.

5 januari, Jack Haig, brittisk skådespelare.

6 januari, Edward Gierek, polsk politiker. Loretta Young, amerikansk skådespelare.

9 januari, Richard Nixon, amerikansk politiker, USAs president 1969–1974.

10 januari, Gustav Husák, tjeckoslovakisk politiker, president 1975–1989.

15 januari, Lloyd Bridges, amerikansk skådespelare.

23 januari, Jean-Michel Atlan, konstnär.

25 januari, Witold Lutosławski, polsk kompositör.

30 januari, Sten-Åke Cederhök, revyartist och skådespelare. Alfrēds Riekstiņš, lettisk SS-officer, agent.

13 februari, Bertil Anderberg, svensk skådespelare. Erik Nordgren, svensk kompositör, arrangör av filmmusik och orkesterledare.

14 februari, Jimmy Hoffa, amerikansk fackföreningsledare.

15 februari, Gert Fröbe, tysk skådespelare. Willy Vandersteen, belgisk (flamländsk) serietecknare.

16 februari, Tage Holmberg, svensk filmklippare, fotograf, regiassistent och manusförfattare.

18 februari, Arthur Axmann, tysk nazistisk politiker.

22 februari, Hans-Diedrich von Tiesenhausen, tysk ubåtsbefälhavare under andra världskriget på U331.

27 februari, Paul Ricœur, fransk filosof. Irwin Shaw, amerikansk författare.

13 mars, Sergej Michalkov, rysk dramatiker och författare. skrev texten till den ryska nationalsången.

15 mars, Macdonald Carey, amerikansk skådespelare.

17 mars, Harald Edelstam, svensk diplomat och ambassadör.

19 mars, Karl Erik Flens, svensk skådespelare.

22 mars, Charles E Dederich, grundare av "Synanon Church"

23 mars, Heinz Linge, tysk SS-officer, Adolf Hitlers betjänt. Gustav Sjöberg, svensk fotbollsspelare, målvakt.

26 mars, Paul Erdős, ungersk matematiker.

30 mars, Frankie Laine, eg. Frank Paul Lovecchio, amerikansk populärsångare. Martin Söderhjelm, svensk skådespelare, regissör, dramaturg och författare.

3 april, Per Borten, norsk politiker, statsminister 1965–1971.

8 april, Sourou Migan Apithy, president i Republiken Dahomey, nuvarande Benin. Roland Schütt, svensk författare.

11 april, Oleg Cassini, amerikansk modeskapare.

15 april, Olof Rydbeck, svensk radiochef och ambassadör

18 april, John E Davis, amerikansk republikansk politiker, guvernör i North Dakota 1957–1961.

24 april, Paul Esser, tysk skådespelare.

1 maj, Harald Larsson, svensk skogsinspektör och riksdagspolitiker för Centerpartiet. Balraj Sahni, indisk skådespelare.

3 maj, Peer Gregaard, dansk teaterchef. Pelle Ström, svensk sångare.

5 maj, Tyrone Power, amerikansk skådespelare.

6 maj, Stewart Granger, brittisk skådespelare.

13 maj, William Richard Tolbert, Jr, liberiansk president.

16 maj, Woody Herman, amerikansk orkesterledare och klarinettist.

18 maj, Neelam Sanjiva Reddy, Indiens president 1977-1982. Charles Trenet, fransk vissångare.

20 maj, Karl-Erik Kejne, svensk präst.

21 maj, Lars Lennartsson, svensk sångare och skådespelare. Holge Ottosson, svensk direktör, kommunpolitiker och riksdagsman.

23 maj, Folke Mellvig, svensk författare och manusförfattare.

26 maj, Karin Ekelund, svensk skådespelare, regissör och sångerska.

30 maj, Pee Wee Erwin, amerikansk jazztrumpetare.

9 juni, Maud Walter, svensk skådespelare.

18 juni, Oswald Teichmüller, tysk matematiker.

19 juni, Per Gunvall, svensk regissör och manusförfattare.

23 juni, William P Rogers, amerikansk republikansk politiker.

27 juni, Birgit Eggers, svensk skådespelare.

14 juli, Gerald Ford, amerikansk politiker, USA:s president 1974–1977.

18 juli, Red Skelton, amerikansk skådespelare.

20 juli, Ingrid Björnberg, barnflicka på Stockholms slott från 1938. Arne Tammer, en av grundarna av Svenska frisksportförbundet.

23 juli, Michael Foot, brittisk politiker. Erik Huss, svensk folkpartistisk politiker, industriminister 1978–1979.

29 juli, Erich Priebke, tysk SS-officer, dömd krigsförbrytare.

2 augusti, Stig Hansson, svensk lantbrukare och centerpartistisk politiker. Siri Olson, svensk skådespelare, sångerska och dansös.

9 augusti, Herman Talmadge, amerikansk politiker, senator 1957–1981.

10 augusti, Wolfgang Paul, tysk nobelpristagare i fysik.

16 augusti, Menachem Begin, Israels sjätte premiärminister 1977–1983, mottagare av Nobels fredspris.

17 augusti, W Mark Felt, amerikansk agent och tjänsteman inom FBI, Deep Throat.

21 augusti, Stig Bergendorff, svensk skådespelare, författare. regissör, manusförfattare, kompositör och textförfattare.

24 augusti, Dorothy Comingore, amerikansk skådespelerska.

28 augusti, Robertson Davies, kanadensisk författare.

3 september, Alan Ladd, amerikansk skådespelare.

7 september, Anthony Quayle, brittisk skådespelare.

8 september, Helge Andersson, svensk konstnär.

12 september, Jesse Owens, amerikansk löpare, längdhoppare.

14 september, Annalisa Ericson, svensk skådespelare, dansare och revyartist. Jacobo Arbenz Guzmán, president i Guatemala 1951–1954.

15 september, John N Mitchell, amerikansk republikansk politiker, USA:s justitieminister 1969–1972.

18 september, Erik Blomberg, finländsk filmregissör, skådespelare, manusförfattare och filmfotograf.

19 september, Frances Farmer, amerikansk skådespelare.

22 september, Ingrid Borthen, svensk skådespelare.

23 september, Arne Källerud, svensk skådespelare. Carl-Henning Pedersen, dansk konstnär. Sándor Tarics, ungersk vattenpolospelare.

28 september, Edith Pargeter, engelsk författare.

29 september, Trevor Howard, brittisk skådespelare.

4 oktober, Noel Counihan, australisk målare inom socialrealismen. Wiange Törnkvist, svensk skådespelare.

6 oktober, Karin Hartman, överstelöjtnant i Frälsningsarmén. Meret Oppenheim, schweizisk konstnär inom surrealismen.

10 oktober, Claude Simon, fransk författare, nobelpristagare.

11 oktober, Lil Yunkers, svensk sångerska, journalist och författare.

24 oktober, Marie-Louise Sorbon, svensk skådespelare.

25 oktober, Klaus Barbie, tysk SS-officer.

1 november, Åke Engfeldt, svensk skådespelare.

2 november, Lillie Björnstrand, svensk skådespelare och författare. Burt Lancaster, amerikansk cirkusakrobat och skådespelare.

3 november, Marika Rökk, tysk skådespelare.

4 november, Jerry Högstedt, svensk kompositör och kapellmästare. Gig Young, amerikansk skådespelare.

5 november, Vivien Leigh, brittisk skådespelare.

7 november, Albert Camus, fransk författare, nobelpristagare.

11 november, Sonja Wigert, norsk-svensk skådespelare.

14 november, Vera Nilsson, svensk skådespelare.

15 november, Harald Lundquist, svensk kompositör, orkesterledare och sångare.

16 november, Gunn Wållgren, svensk skådespelare.

22 november, Benjamin Britten, brittisk tonsättare.

24 november, Geraldine Fitzgerald, amerikansk skådespelare.

25 november, Rune Skog, svensk sångare (andretenor) och pianist.

30 november, Kalle Schröder, svensk tennisspelare.

1 december, Mary Ainsworth, amerikansk utvecklingspsykolog (död 1999)

4 december, John Kitzmiller, amerikansk skådespelare (död 1965), Mark Robson, kanadensisk filmregissör (död 1978)

5 december, Aarne Saarinen, finländsk kommunistisk politiker (död 2004)

6 december, Eleanor Holm, amerikansk simmare (död 2004)

10 december, Gösta Folke, svensk regissör, skådespelare och teaterchef (död 2008), Morton Gould, amerikansk kompositör (död 1996)

11 december, Jean Marais, fransk skådespelare (död 1998)

13 december, Archie Moore, amerikansk tungviktsboxare (död 1998)

14 december, Anna Ladegaard, dansk författare (död 2000)

15 december, Sven Ljungberg, svensk konstnär (död 2010)

18 december, Alfred Bester, amerikansk science fiction-författare (död 1987), Willy Brandt, tysk politiker, förbundskansler 1969–1974, nobelpristagare (död 1992)

19 december, Ansa Ikonen, finländsk skådespelare (död 1989), Annemarie Sörensen, tysk skådespelare (död 1993)

24 december, Ad Reinhardt, amerikansk målare (död 1967)

25 december, Tony Martin, amerikansk skådespelare och sångare (död 2012), Henri Nannen, tysk journalist och publicist (död 1996), Arvid Nilssen, norsk skådespelare (död 1976)

28 december, John William Brown, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Ohio 1957 (död 1993)

29 december, Pierre Werner, luxemburgsk politiker (död 2002)

31 december, René Schneider, chilensk militär (död 1970)

Avlidna

4 januari, Alfred von Schlieffen, 79, tysk generalfältmarskalk.

5 januari, Capell L Weems, 52, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1903–1909.

12 januari, Gustaf Nerman, 85, svensk väg- och vattenbyggnadsingenjör.

19 januari, George C Pendleton, 67, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1893–1897.

30 januari, James Henderson Berry, 71, amerikansk demokratisk politiker.

2 februari, Gustaf de Laval, 67, svensk ingenjör, uppfinnare och industriman, uppfinnare av separatorn och grundare av DeLaval. Hans Hildebrand, 70, svensk ledamot av Svenska Akademien 1895–1913.

18 mars, August Bebel, 73, tysk socialdemokratisk politiker och en av grundarna till SPD. Georg I av Grekland, 67, kung av Grekland 1863–1913.

26 mars, Garnet Joseph Wolseley, 79, brittisk fältmarskalk.

27 mars, Friedrich Bodenmüller, 67, tysk målare.

31 mars, J P Morgan, 75, amerikansk finansman.

1 april, Otto March, 67, tysk arkitekt.

12 april, John B Henderson, 86, amerikansk politiker och jurist, senator 1862–1869.

6 maj, Jelena Guro, 35, rysk författare och konstnär.

25 maj, Alfred Redl, 49, österrikisk-ungersk officer och rysk spion.

4 juni, Harald Jacobson, 50, svensk poet.

13 juni, Otto Hjelt, 90, finländsk läkare och professor.

28 juni, John L Barstow, 81, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Vermont 1882–1884.

29 juli, Tobias Asser, 75, nederländsk jurist, nobelpristagare.

30 juli, Warren F Daniell, 87, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1891–1893.

6 augusti, Reginald Lee, 43, brittisk besättningsman ombord på Titanic.

10 augusti, Johannes Linnankoski, 43, finländsk författare.

21 augusti, Steingrímur Thorsteinsson, 82, isländsk författare.

1 september, Anders Bjurholm, 87, svensk bryggeriägare.

3 september, John Martin, 79, amerikansk demokratisk politiker, senator 1893–1895.

23 september, Bengt Lidforss, 45, svensk socialdemokratisk journalist

30 september, Rudolf Diesel, 55, tysk ingenjör, dieselmotorns uppfinnare.

5 oktober, Hans von Bartels, 56, tysk målare.

7 oktober, Antoni Małecki, 92, polsk språk- och litteraturforskare.

10 oktober, Hans Heyerdahl, 56, norsk målare.

16 oktober, Ralph Rose, 28, amerikansk friidrottare.

21 oktober, Samuel J Crawford, 78, amerikansk politiker, guvernör i Kansas 1865–1868. Theodor Kolde, 63, tysk kyrkohistoriker. Scipio Sighele, 45, italiensk kriminolog. Philip Reese Uhler, 78, amerikansk bibliotekarie och entomolog.

23 oktober, Edwin Klebs, 79, tysk patolog och bakteriolog.

25 oktober, Gustaf Kolthoff, 67, svensk zoolog och forskningsresande.

3 november, Hans Bronsart von Schellendorf, 83, tysk kompositör och pianist.

5 november, Armin Baltzer, 71, schweizisk geolog.

7 november, Alfred Russel Wallace, 90, brittisk naturforskare.

15 november, Antonín Frič, 81, tjeckisk paleontolog och zoolog.

16 november, Carl Carlson Bonde, 63, svensk politiker.

17 november, Hubert Ludwig, 61, tysk zoolog.

18 november, Vsevolod Miller, 65, rysk etnograf och språkforskare.

22 november, Édouard Lockroy, 75, fransk politiker.

25 november, Sir Robert Stawell Ball, 73, irländsk astronom.

26 november, Rufus W Cobb, 84, amerikansk politiker, guvernör i Alabama 1878–1882.

27 november, Erich Prieger, 64, tysk musikolog.

28 november, Richert Vogt von Koch, 74, svensk militär och författare.

29 november, Herbert W Ladd, 70, amerikansk politiker, guvernör i Rhode Island 1889–1890 och 1891–1892.

30 november, Johan August Ekman, 68, svensk ärkebiskop sedan 1900.

1 december, Juho Lallukka, 61, finländsk affärsman.

2 december, Franz von Schönthan, 64, österrikisk författare.

9 december, Lars Olsson Smith, 77, svensk företagare och spritfabrikör, känd som Brännvinskungen.

12 december, Fredrik Thesleff, 54, finländsk arkitekt.

15 december, Karl Wilhelm Diefenbach, 62, tysk konstnär och samhällsdebattör. Moltke Moe, 54, norsk folklorist.

16 december, Léon Bollée, 43, fransk biltillverkare och uppfinnare.

18 december, Louise Blanchard Bethune, 57, amerikansk arkitekt.

20 december, Julius Scheiner, 55, tysk astronom.

23 december, Jules Claretie, 73, fransk författare, journalist och teaterledare.

24 december, Jacob Brønnum Scavenius Estrup, 88, dansk politiker. Alexandra Gripenberg, 56, finländsk författare och politiker.

27 december, Rudolf Smend, 62, tysk filolog och teolog.

30 december, Sofia av Nassau, 77, drottning av Sverige 1872–1907 och av Norge 1872–1905, gift med Oscar II. 

Nobelpris, Fysik, Heike Kamerlingh Onnes, Nederländerna, Kemi, Alfred Werner, Schweiz, Medicin, Charles Richet, Frankrike, Litteratur, Rabindranath Tagore, Indien, Fred, Henri La Fontaine, Belgien

1914

1914, var ett normalår som började en torsdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en onsdag i den julianska kalendern.

8 januari, Ett sjukhus i London sätter in radium i cancerbehandlingen

12 januari, Ford Motor Company inför åtta timmars arbetsdag och en minimilön på fem dollar per dag

13 januari, Joel Emanuel Hägglund, alias Joe Hill, grips efter ett rånmord, som han är oskyldig till.

21 januari, USAs marinsoldater lämnar Panama 

29 januari–19 oktober, USA skickar i flera omgångar marinsoldater till Haiti för att skydda amerikaner under en revolution 

30 januari, 24 personer omkommer vid en gasexplosion i en gruva utanför Dortmund i Tyskland 

6 februari, 30 000 män från hela Sverige deltar i Bondetåget, där de går till borggården på Stockholms slott och kräver förstärkning av den svenska krigsmakten. Kungen, Gustaf V, håller ett tal till Bondetåget, skrivet av Sven Hedin, på borggården på Stockholms slott om försvarsfrågan. Kungen uttalar sig för ett starkt försvar, helt i strid med regeringens politik, vilket leder till regeringens avgång.

8 februari, Ett socialdemokratiskt arbetartåg samlar 50 000 arbetare i protest mot Bondetåget i Sverige. I ett manifest till Karl Staaff betonar de att "folkets vilja" ensam skall bestämma i Sverige 

10 februari, Sveriges regering med statsminister Karl Staaff avgår i protest mot att kungen i sitt tal åsidosatt parlamentarismen och tagit ställning mot statsministerns försvarspolitik. Kungen vägrar ta tillbaka sina uttalanden från Borggårdstalet, "Jag vill ej beröva mig rätten att fritt meddela mig med Sveriges folk", och därmed lyckas han åstadkomma regeringsskifte i Sverige

16 februari, Landshövding Hjalmar Hammarskjöld bildar en opolitisk ministär, till namnet en partipolitiskt obunden ämbetsmannaregering, men med högerorientering. På programmet finns nyval till AK

Före 26 februari, Den svenska Nykterhetskommittén under ledning av Ivan Bratt presenterar sitt betänkande. Istället för totalförbud för alkohol innehåller det tre punkter. Det skall inte finnas några privata vinstintressen i alkoholhanteringen, det skall finnas öppen nykterhetsvård och individuell försäljningskontroll. Tillverkning och försäljning skall ske inom ramen för ett statsmonopol, medan försäljningskontrollen genomförs med införandet av motboken.

26 februari, Brattsystemet (motbok för inköp på Systembolaget) införs i Stockholm

27 mars, Extravalet till AK i Sverige medför en stark ökning för högern och de frisinnade försvarsvännerna. Regeringen Hammarskjöld sitter kvar [6]. Högern blir största parti i AK, SAP går om liberalerna, som backar med 6%. Svenska regeringen sitter kvar, och då 70% av de röstberättigande deltar är det Sveriges dittills högsta valdeltagande

21 april, USA ingriper militärt i Mexikanska revolutionen på general Obregons sida. Den för tillfället sittande presidenten Victoriano Heureto tvingas avgå.

25 april, Svensken Enoch Thulin flyger med mellanlandningar på fyra dagar från Paris till Landskrona 

1 maj, Första utställningen med modern fransk konst har vernissage i Dresden, och speciell beundran får impressionisterna med Claude Monet i spetsen 

15 maj, Baltiska utställningen för konst och industri i Sverige öppnas i Malmö med målet att stimulera svensk export av industriprodukter till Sveriges grannar runt Östersjön, som Danmark, Tyskland. 1 724 utställare deltar, och Ferdinand Boberg har ritat utställningsbyggnaden i nationalromantisk stil 

20 maj, Professor Nathan Söderblom blir Sveriges ärkebiskop, och för andra gången i Svenska kyrkans historia har biskopen tidigare inte varit biskop, samma sak hände med Johan Olof Wallin 

28 maj, Selma Lagerlöf väljs som första kvinna in i Svenska akademien 

29 maj, 1 024 personer omkommer i Kanada då ångbåten "RMS Empress of Ireland" sjunker efter en kollision på Saint Lawrencefloden 

Juni–Juli, USA skickar flottsoldater till Dominikanska republiken under revolutionär aktivitet och stoppar bombningen av Puerto Plata och upprätthåller Santo Domingo stad som "neutral zon" 

2 juni, Fysikern Archibald Low överför rörliga bilder på långa avstånd 

7 juni, Arbetet med den drygt åtta mil långa Panamakanalen avslutat, och första passagen genom kanalen sker. Projektet har kostat 366 miljoner dollar och cirka 6 000 människoliv.

13 juni, En 13-årig pojke i Gustav Vasa folkskola stämmer sin överlärare för misshandel, och debatt om skollagen uppstår 

28 juni, Ärkehertigen och kronprinsen Franz Ferdinand av Österrike mördas vid besök i Sarajevo av serbiske nationalisten Gavrilo Princip vilket rubbar de svaga relationerna i Europa och bäddar för stor militär konflikt. Mördaren är 19 år. Även Franz Ferdinands hustru mördas.

6 juli, Tyskland ger Österrike-Ungern bindande löften om stöd i händelse av krig med Ryssland.

23 juli, Österrike-Ungern ställer ett ultimatum med tio krav till Serbien, som får två dagar att svara.

25 juli, Serbien svarar på Österrike-Ungerns ultimatum från 23 juli, och går med på de flesta krav, men inte alla. Den franske presidenten Poincaré besöker Stockholm, några få dagar före första världskrigets utbrott.

28 juli, Österrike-Ungern förklarar Serbien krig, vilket inleder den så kallade svarta veckan

30 juli, Ryssland inleder allmän mobilisering. Tyskland kräver i ett ultimatum att ordern skall återkallas.

31 juli, Danmark, Norge och Sverige förklarar sig neutrala i konflikten mellan Österrike-Ungern och Serbien

1 augusti, Tyskland förklarar Ryssland krig. Allmän mobilisering i Frankrike och Tyskland. Sommarstiljen i Sverige bryts. Hamstring börjar i butikerna, och folk försöker växla in sedlar mot guld. SAP sluter borgfred med regeringen Hammarskjöld i försvarsfrågan. När nu stormaktskriget har brutit ut börjar man rusta upp det svenska försvaret.

2 augusti, Tyskland besätter Luxemburg och begär fri lejd genom Belgien.

3 augusti, Tyskland förklarar Frankrike krig och går genom neutrala Belgien. De tyska soldaterna tränger in i Frankrike, vars soldater retirerar. Frankrike har avvisat Tysklands begäran. Sverige förklarar sig neutralt i stormaktskriget, och Norge gör samma sak. Rysslands Östersjöflotta avbryter då uppdraget att stänga in den svenska flottan i Karlskrona.

4 augusti, Storbritannien förklarar Tyskland krig då man garanterat Belgiens neutralitet.

6 augusti, Österrike-Ungern förklarar krig mot Ryssland. Serbien förklarar krig mot Tyskland

7 augusti, Tyskarna intar den belgiska gränsfästningen Lièges huvudfort.

12 augusti, Storbritannien förklarar krig mot Österrike-Ungern

15 augusti, Japan ställer ultimatum att tyska fjärranösternflottan dras tillbaka och att Kiaochow utryms inom en vecka. Samma dag hejdar serbiska trupper det österrikiska fälttåget vid Drina. Panamakanalen öppnas officiellt av USAs president Woodrow Wilson 

18 augusti, Tysk storoffensiv genom Belgien mot Frankrike inleds.

20 augusti, Tyskland intar Bryssel. Samma dag går Österrike-Ungerns styrkor till anfall mot ryssarna. Till en början med stor framgång men tvingas sedan retirera för den ryska övermakten och uppge Galizien.

21 augusti, En total solförmörkelse inträffade över Sverige.

22 augusti, Brittiska och franska styrkor attackerar tyska styrkor i belgiska Mons, Sambre och Le Cateau, men drivs tillbaka.

23 augusti, Då tyskt svar på japanskt ultimatum uteblir förklarar Japan krig mot Tyskland.

26–30 augusti, Tyskland besegrar Ryssland i slaget vid Tannenberg

28 augusti, Brittiska flottan tillfogar tyska flottan vissa förluster vid Helgoland.

31 augusti, Tyska soldater nära Paris, franska regeringen flyr

Augusti, Den svenska riksdagen antar en utlänningslag, som möjliggör större kontroll av utländska medborgare, som vistas i Sverige. Vid krigsutbrottet reser tusentals utlänningar hem genom neutrala Sverige

1 september, Staden Sankt Petersburg i Ryssland byter namn till det mindre tyskklingande Petrograd

3 september, Sedan Pius X har avlidit den 20 augusti väljs Giacomo Paolo Giovanni Battista della Chiesa till påve och tar namnet Benedictus XV.

5 september, Tyska trupper står mellan Paris och Verdun.

6 september, Första Marne-slaget börjar med fransk motoffensiv. I striderna deltar cirka 2 miljoner soldater, och cirka 100 000 stupar eller såras i ett slag, som betecknas som framgångsrikt för de allierade.

8 september, Folkungaskolan i Linköping grundas.

11 september, Den tyska offensiven hejdas vid Marne 

12 september, Sveriges riksdag antar enigt den svenska regeringens förslag till 1914 års härordning, vilket innebär en kraftig upprustning av försvaret och utökning av svenska flottans kapacitet

22 september, Tysk ubåt sänker tre brittiska kryssare i Nordsjön inom loppet av en timme.

25 september, Andrakammarvalet i Sverige medför att liberalerna går tillbaka, högern och socialdemokraterna framåt. Regeringen Hammarskjöld sitter kvar. Liberalerna och socialdemokraterna meddelar, att de ställer upp på neutralitetspolitiken.

28 september, Centralmakterna (Österrike-Ungern och Tyskland) inleder ett nytt anfall mot ryska styrkor, men anfallet hejdas, bland annat utanför Warszawa, och centralmakternas arméer tvingas retirera.

30 september, Legendariska Hotel Rydberg i Stockholm stängs. Det var inneställe för "det Stockholm som ville synas" 

4 oktober, Baltiska utställningen i Malmö avslutas.

9 oktober, Den av tyskarna inringade Antwerpen faller.

15 oktober, Antitrustlagen (införd i USA 1890) förnyas och skärps i USA.

19 oktober, Slaget vid Ypres inleds, varar i fyra veckor. Fyrar och lysbojar vid Sveriges sydkust släcks efter tyska påtryckningar. Därmed får brittiska krigsfartyg svårare att ta sig in i Östersjön.

28 oktober, Osmanska riket spärrar Dardanellerna och beskjuter ryska hamnar i Svarta Havet från krigsfartyg. De närmaste dagarna förklarar Ryssland, Frankrike och Storbritannien krig.

1 november, En brittisk eskader besegras av en överlägsen tysk fartygsstyrka under befäl av amiral Graf Spee utanför Chiles kust, slaget vid Coronel. Paul von Hindenburg utnämns till Tysklands befälhavare på östfronten 

2 november, Britterna upprättar en marin blockad mot Tyskland.

5 november, Frankrike, Ryssland och Storbritannien förklarar Osmanska riket krig. Storbritannien annekterar Cypern.

8 november, Nathan Söderblom vigs till Sveriges ärkebiskop i Uppsala domkyrka.

11 november, Tyskt anfall mot Schlesien vilket leder till långvariga oavgjorda strider kring Łódź i Polen.

17 november, Frank Hellers roman Herr Collins affärer i London

25 november, Tyskarna intar Łódź.

November, De svenska Socialdemokraternas kongress beslutar om möjligt deltagande som mindre part i en koalitionsregering.

2 december, Selma Lagerlöfs Kejsarn av Portugallien utkommer på fem språk samtidigt. Belgrad intas av österrikiska trupper, men förloras snart då serbiska motanfall driver österrikarna ur landet.

8 december, Den tyska fartygsstyrkan, som besegrade brittiska fartyg utanför Chiles kust en månad tidigare – den så kallade Ostindieneskadern, blir utraderad av en starkare brittisk eskader utanför Falklandsöarna. Amiral Graf Spee och två av hans söner stupar tillsammans med ytterligare 2 000 man.

10 december, Utdelningen av Nobelprisen ställs in 

17 december, Drottning Victoria av Sverige besöker Berlin och träffar Tysklands kejsare, rikskansler och utrikesminister, och hon visar förståelse för tyska synpunkter på kriget

18–19 december, Trekonungamötet i Malmö i Sverige äger rum. På Sveriges kung Gustaf Vs initiativ möts Sveriges, Norges och Danmarks konungar. Detta möte blir av stor betydelse för skyddandet av de tre ländernas enighet, neutralitet och gemensamma intressen under världskonflikten 

31 december, Under året har 37 dödsolyckor i motortrafiken inträffat i Sverige. Fiendskap, utan krigsförklaring, mellan USA och Mexiko följer Dolphinaffären och Pancho Villas räder. USA besätter staden Veracruz. Benämningen på tjänsteflickorna i Danmark ändras till "husassistent". Naturvetenskapliga Föreningen vid Stockholms universitet grundas. Redan året innan upptog dock Naturvetarna spextraditionen och satte upp det första Naturvetarspexet, "Opp och hoppa". UDs presschef håller tal på publicistklubben och inskärper vikten av neutral rapportering från kriget. Storbritannien inför sommartid. Suffragettdemonstration i London. Malmö, Sverige drabbas av en stor översvämning och stadens centrala gator blir fulla med vatten. Stora materiella skador. Föreningen Frisinnade Kvinnor bildas av läkarna Ada Nilsson och Julia Kinberg. Den svenska Åkarpslagen (indirekt skydd för strejkbrytare) mildras från straffarbete till fängelse. Den svenska statens arbetslöshetskommission (AK) bildas. Handelskvarnarna sluter sig samman under namnet Svenska Kvarnföreningen och får därmed monopol. Svenska staten monopoliserar tobaksproduktionen i AB Svenska Tobaksmonopolet och inför tobaksskatt. Fredrika Bremer-Förbundets tidning Dagny byter namn till Hertha. Den svenska utvisningslagen träder i kraft. Den svenska Folkskoleöverstyrelsen inrättas och beslutar om enhetlig fyraårig folkskollärarutbildning. Stationssamhällena Hässleholm och Nässjö får stadsprivilegium. Kockums varv i Malmö sjösätter sin första ubåt Svärdfisken. Simundervisning införs permanent i folkskolorna Stockholm i Sverige då så gott som alla ortens skolor skaffat simbassäng stor nog för denna verksamhet. I Sverige grundas Folkskoleöverstyrelsen, som styrelse för folkskolorna. En 25-öresbok med landstormsanektorer säljs i Sverige till förmån för Kvinnornas Uppbåd. Sverige ger ut enkronorssedlar på grund av befarad silverbrist. Första numret av KFs tidskrift Konsumentbladet utkommer.

Födda

5 januari, Nicolas de Staël, rysk konstnär (död 1955), George Reeves, amerikansk skådespelare (död 1959)

8 januari, Gerda Nilsson, svensk socialistisk riksdagspolitiker (död 2007)

11 januari, Joseph L Fisher, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1975–1981 (död 1992)

12 januari, Albrecht von Goertz, tysk-amerikansk bildesigner (död 2006), Edward Gurney, amerikansk republikansk politiker (död 1996)

16 januari, Bertil Boo, svensk skådespelare och sångare (baryton) (död 1996)

17 januari, Kurt Franz, tysk SS-officer, kommendant i Treblinka (död 1998)

30 januari, Ann Mari Ström, svensk skådespelare och teaterpedagog (död 2003), Inga-Bodil Vetterlund, svensk skådespelare (död 1980)

3 februari, Edward Sinclair, brittisk skådespelare (död 1977)

4 februari, Alf Jörgensen, svensk filmproducent, manusförfattare och sångtextförfattare (död 1972)

9 februari, Gypsy Rose Lee, amerikansk skådespelare och underhållningsartist (död 1970)

14 februari, Sven Forssell, svensk författare och manusförfattare (död 1962), Britt G Hallqvist, svensk författare och skapare av psalmer (död 1997)

17 februari, Arthur Kennedy, amerikansk skådespelare (död 1990)

21 februari, Zachary Scott, amerikansk skådespelare (död 1965)

24 februari, Ralph Erskine, brittisk-svensk arkitekt (död 2005)

26 februari, Robert Alda, amerikansk skådespelare (död 1986), William Stratton, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Illinois 1953–1961 (död 2001)

27 februari, Olov Wigren, svensk skådespelare (död 1982)

1 mars, Ralph Ellison, amerikansk författare (död 1994)

6 mars, Maks Luburić, kroatisk militär och Ustaša–medlem (död 1969), Rochelle Hudson, amerikansk skådespelare (död 1972)

7 mars, Stephen McNichols, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Colorado 1957–1963 (död 1997)

12 mars, Julia Lennon, John Lennons mor (död 1958)

13 mars, Carl-Olof Anderberg, svensk kompositör och musikarrangör (död 1972)

26 mars, Åke Grönberg, svensk regissör, skådespelare och sångare (död 1969)

31 mars, Dagmar Lange, svensk deckarförfattare, pseud. Maria Lang (död 1991), Octavio Paz, mexikansk författare, nobelpristagare 1990 (död 1998)

1 april, Ragnar Edenman, svensk socialdemokratisk politiker, statsråd.

2 april, Sir Alec Guinness, brittisk skådespelare. Hans J Wegner, dansk arkitekt och möbelformgivare.

8 april, María Félix, mexikansk skådespelare.

14 april, Kari Grønn, norsk skådespelare.

18 april, Tord Bernheim, svensk revyartist, sångare och skådespelare.

22 april, Baldev Raj Chopra, indisk skådespelare.

8 maj, Romain Gary, fransk författare, diplomat och filmregissör.

12 maj, Bertus Aafjes, nederländsk journalist och författare.

13 maj, Joe Louis, amerikansk tungviktsboxare, världsmästare 1937–1949.

15 maj, Tenzing Norgay, sherpaguide åt Sir Edmund Hillary.

16 maj, Astrid Carlson, svensk skådespelare.

18 maj, Pierre Balmain, fransk modeskapare.

22 maj, Sun Ra, amerikansk musiker, organist och kompositör.

29 maj, Tenzing Norgay, nepalesisk sherpa.

5 juni, Rose Hill, brittisk skådespelare.

15 juni, Jurij Andropov, sovjetisk politiker, generalsekreterare i kommunistiska partiet 1982–1984.

18 juni, E G Marshall, amerikansk skådespelare.

19 juni, Alan Cranston, amerikansk demokratisk politiker, senator 1969–1993.

24 juni, Kari Diesen, norsk skådespelare.

25 juni, Mavis Pugh, brittisk skådespelare.

1 juli, Ahmad Hasan al-Bakr, irakisk president.

8 juli, Jyoti Basu, indisk kommunistisk politiker. Folke Udenius, svensk skådespelare.

9 juli, Willi Stoph, östtysk politiker.

10 juli, Henrik Schildt, svensk skådespelare.

15 juli, Sven Stiberg, svensk kompositör och jazzmusiker. Akhtar Hameed Khan, pakistansk underutvecklingsaktivist och samhällsvetare.

21 juli, Philippe Ariès, fransk historiker.

23 juli, Alf Prøysen, norsk visdiktare.

25 juli, Olle Nordemar, svensk filmfotograf, producent, regissör, manusförfattare och statistskådespelare.

26 juli, C Farris Bryant, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Florida 1961–1965.

28 juli, Woody Strode, amerikansk skådespelare.

29 juli, Marcel Bich, fransk industrialist.

30 juli, Mario Bava, italiensk filmregissör.

31 juli, Ignacy Jeż, polsk romersk-katolsk biskop. Louis de Funès, fransk skådespelare.

9 augusti, Tove Jansson, finlandssvensk författare och konstnär.

10 augusti, Ken Annakin, brittisk filmregissör, producent och manusförfattare.

11 augusti, José Silva, parapsykologisk författare.

14 augusti, Stieg Trenter, svensk journalist och deckarförfattare

22 augusti, Gunnar Hübinette, svensk lantbrukare och moderat politiker.

26 augusti, Julio Cortázar, argentinsk författare.

4 september, Eivor Engelbrektsson, svensk skådespelare.

7 september, James Van Allen, amerikansk astrofysiker

8 september, Dimitrios I, patriark av Konstantinopel 1972–1991. Erik Carlsson, svensk bonde och centerpartistisk politiker.

10 september, Terence O'Neill, premiärminister i Nordirland 1963–1969. Robert Wise, amerikansk prisbelönt filmregissör och producent.

12 september, Desmond Llewelyn, brittisk skådespelare.

14 september, Lída Baarová, tjeckisk skådespelare.

20 september, Kenneth More, brittisk skådespelare.

25 september, Walter Kejving, svensk kompositör och musiker (dragspel), Devi Lal, indisk politiker, chefsminister i Haryana 1987–1989 (död 2001)

28 september, Henrik Åkerlund, svensk docent och moderat politiker.

1 oktober, Daniel Boorstin, amerikansk historiker, advokat och författare.

2 oktober, Elna-Britta Wallman, svensk skådespelare.

6 oktober, Thor Heyerdahl, norsk forskningsresande

10 oktober, Bengt Logardt, svensk tandläkare, regissör, skådespelare, manusförfattare och kompositör.

15 oktober, Lennart Wallén, svensk filmklippare och regissör.

20 oktober, Arne Jones, svensk skulptör 

21 oktober,  Martin Gardner, amerikansk matematiker, författare och kolumnist.

24 oktober, Lakshmi Sehgal, indisk politiker och läkare.

26 oktober, Jackie Coogan, amerikansk skådespelare.

27 oktober, Dylan Thomas, brittiskfödd författare och poet, född och uppvuxen i Wales.

28 oktober, Dody Goodman, amerikansk komiker och skådespelerska. Jonas Salk, amerikansk medicinforskare, uppfinnare av poliovaccinet. Ria Wägner, svensk journalist och TV-programledare.

31 oktober, Robert E Smylie, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Idaho 1955–1967.

3 november, John T Connor, amerikansk företagsledare och politiker.

4 november, Carlos Castillo Armas, president i Guatemala 1954–1957.

9 november, Hedy Lamarr, österrikisk-amerikansk skådespelare och uppfinnare.

11 november, Mel Leven, amerikansk kompositör och textförfattare.

16 november, Marrit Ohlsson, svensk skådespelare och dansare.

25 november, Joe DiMaggio, amerikansk basebollstjärna, gift 274 dagar med Marilyn Monroe.

29 november, Sune Holmqvist, svensk skådespelare, musiker och sångare.

10 december, Dorothy Lamour, amerikansk skådespelare.

13 december, Alan Bullock, brittisk historiker.

14 december, Karl Carstens, tysk politiker, Västtysklands president 1979–1984.

20 december, Harry F Byrd, Jr, amerikansk politiker, senator 1965–1983.

21 december, Einar Gustafsson, svensk lantbrukare och centerpartistisk politiker. Gunnar Lundén-Welden, svensk musiker, kapellmästare, musikarrangör, kompositör.

26 december, Richard Widmark, amerikansk skådespelare.

30 december, Bert Parks, amerikansk sångare.

Avlidna

26 januari, Lyman R Casey, 76, amerikansk republikansk politiker, senator 1889–1893.

13 februari, Alphonse Bertillon, 60, fransk antropolog.

5 mars, William A Massey, 57, amerikansk republikansk politiker och jurist, senator 1912–1913.

12 mars, George Westinghouse, 67, amerikansk ingenjör och företagsledare.

20 april, Ivar Wickman, 41, svensk läkare.

24 april, Benito Menni, 73, italiensk katolsk präst, helgon.

18 maj, Jenny Engelke, 76, svensk författare.

23 maj, William O'Connell Bradley, 67, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Kentucky 1895–1899, senator 1909–1914.

24 maj, Antenor Nydqvist, 97, grundare av Nohab.

18 juni, Sílvio Romero, 63, brasiliansk författare.

19 juni, Brandon Thomas, 65, brittisk författare, pjäsförfattare och teaterskådespelare.

21 juni, Bertha von Suttner, 71, österrikisk författare och pacifist, nobelpristagare.

28 juni, Franz Ferdinand, 50, Österrikes tronföljare.

1 juli, August Storm, 51, svensk överstelöjtnant och finanssekreterare i Frälsningsarmén, sångförfattare.

23 juli, Vladimir Mesjtjerskij, 75, rysk författare.

31 juli, Jean Jaurès, 54, fransk socialist och antimilitarist.

6 augusti, Ellen Wilson, 54, amerikansk presidentfru, gift med Woodrow Wilson.

20 augusti, Pius X, 79, påve sedan 1903.

27 augusti, Eugen von Böhm-Bawerk, 63, österrikisk nationalekonom.

13 september, Charles N Felton, 82, amerikansk republikansk politiker, senator 1891–1893.

18 september, Johan Forssell, 59, svensk folkskollärare och politiker (liberal, senare socialdemokrat)

26 september, August Macke, 27, tysk konstnär.

29 september, Alf Wallander, 51, svensk konstnär, konsthantverkare och formgivare.

1 oktober, Kitty Kielland, 71, norsk målare.

4 november, John Kean, 61, amerikansk republikansk politiker, senator 1899–1911.

14 november, Frederick Sleigh Roberts, 82, brittisk fältmarskalk.

18 november, Karolina Kózka, 16, polsk jungfru och martyr, saligförklarad 1987.

22 december, William S West, 65, amerikansk demokratisk politiker, senator 1914.

Nobelpris, Fysik, Max von Laue, Tyskland, Kemi, Theodore William Richards, USA, Medicin, Robert Bárány, Österrike, Litteratur, Inget pris utdelades, Fred, Inget pris utdelades

1915

1915, var ett normalår som började en fredag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en torsdag i den julianska kalendern.

1 januari, Tysk ubåt sänker brittiska slagskeppet Formidable utanför Englands sydkust

10 januari, Livsmedelspriserna i Sverige har stigit kraftigt under det halvår världskriget varat. Sådan dyrtid har Sverige förr aldrig skådat

13 januari, Gotlandsbåtarnas turer läggs om till dagtid på grund av risken för minor

15 januari, Tyska zeppelinare inleder bombräder mot Storbritannien.

24 januari, Tyska pansarkryssaren SMS Blücher sänks i slaget vid Doggers bankar

25 januari, Det första transkontinentala telefonsamtalet mellan New York och San Francisco utförs av telefonens uppfinnare Alexander Graham Bell.

6 februari, Jordbrukarnas Riksförbund bildas i Sverige på årsdagen av Bondetåget

7 februari, Nytt slag vid Masuriska sjöarna, Ryssland kapitulerar efter två veckor

Februari, Tyskarna (under Hindenburg) tillfogar ryssarna allvarligt nederlag i vinterslaget i Masurien. Samma månad proklamerar tyskarna en krigszon runt de brittiska öarna, som svar på de allierades handelsblockad, och inleder med sina 27 ubåtar ett ubåtskrig mot handelssjöfarten på Storbritannien.

8 februari, Filmproducenten D W Griffiths mästerverk Birth of a Nation (Nationens födelse) har premiär i Los Angeles. Filmen, som är ett epos över amerikanska inbördeskriget är tre timmar och sju minuter lång och anses av många som den första filmen med konstnärligt värde. Kraftverket i Porjus invigs

11 februari, Sju personer omkommer då svenska artilleriets laboratorium exploderar på Ladugårdsgärdet i Stockholm

18 februari, Olympiska spelen 1916 i Berlin avlyses på grund av världskriget

20 februari, Tyska regeringen köper genom krigsministeriet en majoritetspost i Aftonbladet och Dagen

22 februari, Tyskland startar det oinskränkta ubåtskriget och sänker alla fartyg inom krigszonen, även om det är handelsfartyg

3 mars, D W Griffiths tre timmar långa film En nations födelse har biopremiär i New York

18 mars, Brittiska och franska krigsfartyg har anlänt till Dardanellerna i Osmanska riket. Tyska trupper på 100 000 man kapitulerar till ryssarna när den belägrade österrikiska befästningen Przemysl faller.

19 mars, Brittiska och franska stridsfartyg försöker forcera sig förbi Dardanellerna men misslyckas.

22 mars, Tyska zeppelinare bombar järnvägsstationer och fabriker i Paris

15 april, Den svenska regeringen försöker genom skärpta bestämmelser få bukt med de allt vildare spekulationerna i livsmedel och stävja den illegala exporten, främst till Tyskland. Jess Williard, USA slår Jack Johnson, USA på KO i 26e ronden i Havanna och blir därmed förste vite tungviktsvärldsmästaren i boxning på fem år

22 april, Stridsgas används för första gången av tyskarna i slaget vid Ypres, vilket hejdar oförberedda allierade styrkor.

24 april, Turkarna inleder det armeniska folkmordet, där 1,5 miljoner armenier dödas.

25 april, Allierade trupper landstiger på Gallipolihalvön i Osmanska riket, men blir besegrade 

26 april, Ett hemligt avtal, det så kallade Londonavtalet, ingås mellan Italien, Storbritannien och Frankrike där Italien av västmakterna garanteras framtida landförvärv.

28 april, Slaget vid Gallipoli, Första slaget vid Krithia utkämpas.

28 april, Internationella Kvinnokongressen i Haag 1915 äger rum i Haag.

30 april, Läkarlarm slås om de svenska kaffesurrogaten, dadelkärnor, sågspån och träbitar har hittats i dem

1 maj, Det första flyghaveriet med dödlig utgång i Sverige inträffar på Malmslätt, med löjtnant Carl Silow som dödsoffer.

2 maj, Centralmakterna (Tyskland och Österrike-Ungern) bryter rysk offensiv mot ungerska slättlandet.

3 maj, Svenska pansarbåten HMS Sverige, som har byggts för pengarna från pansarbåtsinsamlingarna, sjösätts vid Götaverken i Göteborg av kung Gustaf V av Sverige

7 maj, Den brittiska passagerarångaren RMS Lusitania sänks av tysk ubåt utanför Irlands kust, varvid 1 198 passagerare omkommer, däribland 128 amerikanska medborgare. Händelsen påverkar opinionen i USA i tyskfientlig riktning.

16 maj, Tyska zeppelinare anfaller London för första gången

12 maj, En svensk "kvacksalverilag" gör all yrkesmässig läkarverksamhet av lekmän straffbar i Sverige

22 maj, 227 personer omkommer då ett två persontåg och ett trupptåg kolliderar i Gretna, Skottland, Storbritannien. Frank Hellers roman Storhertigens finanser utkommer

23 maj, Italien förklarar krig mot Österrike-Ungern

Juni, Italien anfaller Österrike vid Isonzo.

5 juni, Danmarks folketing antar en ny konstitution som avskaffar alla politiska privilegier och ger män och kvinnor lika rösträtt

10 juni, Storbritannien erövrar Tyska Kamerun

30 juni, Osmanska riket deporterar eller mördar armenier

2 juli, Det tyska minfartyget SMS Albatross förliser efter strid på Östersjön. De överlevande räddar sig iland på Gotland och interneras.

15 juli, Den anonyma "aktivistboken" Sveriges utrikespolitik i världskrigets belysning fordrar "modig uppslutning" på tysk sida och vållar upprörd debatt. Det visar sig att två av författarna är socialdemokrater, och de utesluts ur partiet då Otto Järte och Yngve Larsson blir uteslutna den 27 oktober.

24 juli, 812 personer omkommer då utflyktsbåten "SS Eastland", som trafikerar Stora sjöarna, kantrar på Chicagofloden

28 juli, USA skickar soldater till Haiti för att "upprätthålla ordning" under politisk instabilitet

5 augusti, Tyska soldater erövrar Warszawa, tre veckor senare även Brest-Litovsk

7 augusti, Slaget vid Gallipoli, Allierade styrkor försöker landstiga vid Suvla Bay. Assyrisk-syrianska folkmordet (Seyfo)

12 augusti, Genom svenska Röda korset utväxlas krigsinvalider på svensk mark mellan Tyskland och Ryssland.

19 september, Vilnius invaderas av tyska trupper.

22 september, Nordiska Kompaniets (NK) nya varuhus på Hamngatan i Stockholm invigs, vilket är av internationell typ. Varuhuset har 1 500 anställda, och arkitekten är Ferdinand Boberg. Där byggs sedermera Sveriges första rulltrappa.

23 september, Lastfartyget S/S Norrbotten försvinner öster om Cape Race i Kanada med 42 besättningsmedlemmar.

4 oktober, Vid Karl Staaffs död efterträds han som partiledare för Liberala samlingspartiet av Nils Edén.

10 oktober, Karl Staaff begravs i Engelbrektskyrkan i Stockholm.

14 oktober, Bulgarien förklarar krig mot Serbien. Kraftverket i Älvkarleby invigs.

29 oktober, AB Stockholms Spårvägar grundas. Förhandlingar mellan Sverige och Storbritannien bryter samman, vilket sedermera leder till livsmedelsbrist under kriget. Tyskland och Österrike-Ungern med understöd av Bulgarien, som därmed inträtt i första världskriget, erövrar Serbien, Montenegro och Albanien. Den fransk-brittiska styrka som landsatts vid Saloniki i Grekland kan inte förhindra detta.

15 november, Militärfarsfilmen I kronans kläder har biopremiär i Sverige. Filmen regisserades av Georg af Klercker, med Dagmar Ebbesen i huvudrollen

21 november, Sverige inför exportförbud på socker. Redan tidigare i november har man infört exportförbud på smör och fläsk, samt prisstopp på spannmål

25 november, Albert Einstein presenterar den allmänna relativitetsteorin vid den preussiska vetenskapsakademien.

4 december, Svenska Amerika Liniens första fartyg anländer till Göteborg.

11 december, Broströmskoncernens första Amerikaångare, S/S Stockholm, lämnar Göteborg på sin första färd västerut, mot New York. Därmed inleds koncernens långa era av Amerikaresor.

12 december, Jussi Björling gör sitt första framträdande någonsin. Detta skedde i Trefaldighetskyrkan i Örebro.

17 december, 13 900 postförsändelser till och från Storbritannien har lagrats i Göteborg som sanktion för brittisk post- och telegramcensur mot Sverige. Kunglig Majestät utfärdar bestämmelser om tentamina och examina vid Kungliga Tekniska högskolan och examensbenämningarna civilingenjör, bergsingenjör och arkitekt blir därmed skyddade.

28 december, Slaget vid Gallipoli, De allierade styrkorna börjar evakueras från halvön.  Kvinnornas fredssöndag, en manifestation mot krig, som samlar 88 000 kvinnor på 343 orter runtom i Sverige, genomförs. Vid bildandet av den internationella socialistiska Zimmerwaldrörelsen (i protest mot kriget) deltar företrädare för de svenska socialdemokraternas ungdomsförbund och partiopposition. Stockholms telegrambyrå grundas. Det konservativa Sveriges Nationella Ungdomsförbund bildas. Biografen Röda Kvarn i Stockholm invigs. AB Svenska Tobaksmonopolet får ensamrätt till svensk tillverkning av tobak. Sverige får en ny skilsmässolag, som gör det mycket lättare att skiljas. Bland annat är nu osämja tillräcklig orsak. Den svenska ubåten Hvalen beskjuts söder om Skåne av en tysk beväpnad fiskebåt. En svensk besättningsman skadas svårt och avlider senare på Ystads lasarett. Alfred Wegener framlägger teorin om Pangaea. Ungturkarna i Osmanska riket låter genomföra ett folkmord på bland annat armenier. I Sverige blir Alfred Dalin undervisningsråd i Stockholm. I Danmark byter De Samvirkende danske Tjenestepigeforeninger, som arbetar för att förbättra tjänsteflickornas arbetsförhållanden, namn till Husassistenternes Fagforbund. Lammsteken i Sverige stiger på några dagar från 1:30 svenska kronor per kilo till 1:80 kilo. Kaffeersättning i Sverige upptäcks innehålla lupinfrö och sågspån. Tyska krigsfartyg jagas in på svenskt vatten av fyra ryska kryssare. Kraftverket i Älvkarleby invigs. Sverige ger båda makarna rätt att upplösa äktenskap. Flyktingströmmar till Sverige från framför allt Baltikum och Ryssland. Samtidigt förekommer livlig trafik där krigsinvalider transporteras, med svenska sjuksköterskan Elsa Brändström.

Födda

4 januari, Robert Motherwell, amerikansk konstnär (död 1991)

6 januari, Alan Watts, brittisk filosof, författare och talare (död 1973)

7 januari, Ka Nerell, svensk skådespelare (död 1998)

9 januari, Fernando Lamas, argentinsk skådespelare (död 1982), Olga Marie Mikalsen, norsk sångerska (död 2006)

13 januari, John Johnson, svensk konstnär (död 1968)

14 januari, Irma Christenson, svensk skådespelare (död 1993)

29 januari, Victor Mature, amerikansk skådespelare (död 1999)

30 januari, Joachim Peiper, tysk SS-officer, dömd krigsförbrytare (död 1976), John Profumo, brittisk konservativ politiker (död 2006)

31 januari, Thomas Merton, amerikansk trappistmunk och författare (död 1968), Willy Peters, svensk skådespelare och regissör (död 1976)

1 februari, Stanley Matthews, engelsk fotbollsspelare (död 2000)

2 februari, Abba Eban, israelisk politiker (död 2002)

3 februari, Henki Kolstad, norsk skådespelare och regissör (död 2008)

4 februari, Norman Wisdom, brittisk skådespelare (död 2010)

7 februari, Eddie Bracken, amerikansk skådespelare (död 2002)

9 februari, Boris Andrejev, sovjetisk skådespelare (död 1982)

12 februari, Rune B Johansson, svensk politiker, inrikesminister 1957–1969, industriminister 1971–1976 (död 1982), Lorne Greene, amerikansk skådespelare (död 1987)

13 februari, Aung San, burmesisk politiker (död 1947)

20 februari, Thomas J McIntyre, amerikansk demokratisk politiker, senator 1962–1979 (död 1992)

21 februari, Ann Sheridan, amerikansk skådespelare (död 1967)

22 februari, Erik Müller, svensk författare, manusförfattare och filmkritiker (död 2003)

23 februari, Paul Tibbets, amerikansk militär, flög planet som fällde atombomben över Hiroshima (död 2007)

25 februari, Stig Synnergren, svensk militär, Sveriges överbefälhavare 1970–1978 (död 2004)

28 februari, Zero Mostel, amerikansk skådespelare (död 1977)

5 mars, Laurent Schwartz, fransk matematiker (död 2002)

6 mars, Elisabet Sjövall, svensk läkare och socialdemokratisk politiker (död 1981)

15 mars, Kunihiko Kodaira, japansk matematiker (död 1997)

18 mars, John M Slack, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1959–1980 (död 1980)

22 mars, Georgij Zjzjonov, sovjetisk skådespelare (död 2005)

28 mars, Jay Livingston, amerikansk filmmusikkompositör (död 2001)

31 mars, Yokoi Shoichi, japansk värnpliktig soldat som gömde sig 27 år på Guam (död 1997)

4 april, Lars Ahlin, svensk författare

7 april, Billie Holiday, amerikansk jazzsångerska.

10 april, Julius Jacobsen, dansk-svensk kompositör, musikarrangör och musiker (pianist)

12 april, Hound Dog Taylor, amerikansk bluesgitarrist och sångare.

17 april, Joe Foss, amerikanskt flygaräss och republikansk politiker.

21 april, Anthony Quinn, mexikansk-amerikansk skådespelare.

1 maj, Hanns-Martin Schleyer, tysk jurist, industriledare, ordförande för arbetsgivarföreningen.

5 maj, Alice Faye, amerikansk skådespelare.

6 maj, Orson Welles, amerikansk regissör.

10 maj, Denis Thatcher, brittisk affärsman.

12 maj, Roger Schutz, broder Roger, grundare av kommuniteten i Taizé.

14 maj, Henry Rinnan, norsk Gestapo-agent.

20 maj, Moshe Dayan, israelisk militär och politiker.

25 maj, Jokkmokks-Jokke, eg. Bengt Djupbäck, svensk trubadur.

26 maj, Sam Edwards, amerikansk skådespelare.

27 maj, Herman Wouk, amerikansk författare.

31 maj, Björn Forsell, svensk skådespelare och operasångare. Ragnar Thorngren, svensk travkusk och travtränare.

4 juni, Nils Kihlberg, svensk skådespelare, sångare och teaterregissör.

5 juni, Miroslav Filipović, kroatisk Ustaša-medlem och dömd krigsförbrytare.

6 juni, Miriam Davenport, amerikansk målare och skulptör som spelade en viktig roll för att hjälpa europeiska judar och intellektuella att fly från förintelsen under andra världskriget.

9 juni, Les Paul, amerikansk popgitarrist, låtskrivare och uppfinnare.

15 juni, Hans Osvald Larsson, svensk konstnär.

19 juni,  Ester Estéry, svensk sångerska.

21 juni, Wilhelm Gliese, tysk astronom, skapare av Gliese-Jahreiss-katalogen.

24 juni, Fred Hoyle, brittisk astronom och science fiction-författare.

26 juni, Walter Farley, amerikansk författare.

29 juni, Lars Kåge, svensk skådespelare och sångare.

1 juli, William L Scott, amerikansk republikansk politiker, senator 1973–1979.

3 juli, Inga Thorsson, svensk diplomat och politiker.

6 juli, Judith Holmgren, svensk skådespelerska.

7 juli, Yul Brynner, rysk-amerikansk skådespelare.

13 juli, Birgit Tengroth, svensk skådespelerska och författare.

30 juli, Francisco Urcuyo, nicaraguansk politiker.

2 augusti, Gary Merrill, amerikansk skådespelare William Gear, skotsk målare.

6 augusti, Gurdial Singh Dhillon, indisk politiker, talman i Lok Sabha.

10 augusti, Vincent Jonasson, svensk sångare, kompositör, textförfattare och skådespelare.

12 augusti, Sickan Carlsson, svensk skådespelare och sångerska.

13 augusti, Harry Angelman, brittisk läkare.

15 augusti, Signe Hasso, svensk skådespelerska, författare och kompositör.

17 augusti, Augustin Mannerheim, svensk poet och civiljägmästare.

18 augusti, Joseph Ankrah, president i Ghana 1966-1969.

20 augusti, Ghulam Ishaq Khan, president i Pakistan 1988-1993.

27 augusti, Nils Ekman, svensk skådespelare.

29 augusti, Ingrid Bergman, svensk skådespelare

30 augusti, Prinsessan Lilian, född Lilian May, hertiginna av Halland.

6 september, Franz Josef Strauss, tysk politiker.

15 september, Robert Gottschall, amerikansk skådespelare.

10 september, Hasse Ekman, svensk filmregissör, manusförfattare och skådespelare

20 september, Josef Oberhauser, tysk SS-officer, dömd krigsförbrytare.

22 september, Arthur Lowe, brittisk skådespelare.

24 september, Joseph Montoya, amerikansk demokratisk politiker, senator 1964–1977.

28 september, Ethel Rosenberg, amerikansk misstänkt spion.

29 september, Anne Nagel, amerikansk skådespelare.

6 oktober, Ralph Tyler Smith, amerikansk republikansk politiker, senator 1969–1970. Alice Timander, svensk tandläkare, premiärlejon och skådespelare.

13 oktober, Cornel Wilde, amerikansk skådespelare.

15 oktober, Erik Frank, svensk kompositör och musiker. Yitzhak Shamir, israelisk premiärminister.

17 oktober, Arthur Miller, amerikansk dramatiker.

18 oktober, Grande Otelo, brasiliansk skådespelare. Victor Sen Yung, amerikansk skådespelare, spelade Hop Sing, kocken i Bröderna Cartwright.

2 november, Sverre Bergh, norsk dirigent, musiker och kompositör. Sidney Luft, amerikansk film- och tvproducent.

11 november, William Proxmire, amerikansk demokratisk politiker, senator 1957–1989.

20 november, Hu Yaobang, kinesisk kommunistisk politiker.

23 november, Julio César Méndez Montenegro, guatemalansk politiker, president 1966–1970.

25 november, Augusto Pinochet, chilensk president och diktator 1973–1990, skyldig till brott mot de mänskliga rättigheterna.

7 december, Eli Wallach, amerikansk skådespelare.

11 december, Ann Mari Uddenberg, svensk skådespelare.

12 december, Frank Sinatra, amerikansk sångare och skådespelare.

13 december, Curd Jürgens, tysk skådespelare. Peter Lindgren, svensk skådespelare.

14 december, Åke Senning, svensk kirurg.

16 december, Gunnar Unger, svensk tidningsman.

19 december, Edith Piaf, fransk sångerska och artist. Åke Wästersjö, svensk skådespelare.

26 december, Rolf Botvid, svensk skådespelare och manusförfattare.

27 december, Mary Kornman, amerikansk barnskådespelare.

30 december, Sverker Åström, svensk diplomat, ambassadör och författare.

Avlidna

13 januari, Mary Slessor, 66, brittisk missionär.

18 februari, Frank James, 72, amerikansk brottsling.

19 februari, Gopal Krishna Gokhale, 48, indisk politiker.

5 mars, Thomas R Bard, 73, amerikansk republikansk politiker, senator 1900–1905.

15 april, Urban A Woodbury, 76, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Vermont 1894–1896.

27 april, Aleksandr Skrjabin, 43, rysk tonsättare och pianist.

9 maj, Anthony Wilding, 31, nyzeeländsk tennisspelare.

10 maj, Karl Lamprecht, 59, tysk historiker.

19 maj, Amos W Barber, 54, amerikansk republikansk politiker och kirurg.

21 maj, Alfred Buri, 46, schweizisk konstnär.

2 juni, Olof Arborelius, 72, svensk genre- och landskapsmålare, professor vid Konstakademien 1902–1909.

12 juni, Edvard Glæsel, 57, dansk trädgårdsarkitekt.

15 juni, Eugène Jansson, 53, svensk konstnär

20 juni, Emil Rathenau, 76, tysk ingenjör och industriman, grundare av AEG.

2 juli, Porfirio Díaz, 84, mexikansk militär och politiker, Mexikos envåldshärskare 1876–1911 (med fyra års uppehåll)

6 juli, Carl Mannerheim, 50, finländsk greve och industriman.

20 augusti, Paul Ehrlich, 61, tysk medicine professor och Nobelpristagare i medicin 1908.

15 september, Alfred Agache, 72, fransk konstnär.

26 september, Keir Hardie, 59, brittisk politiker, den första partiledaren för Labour.

4 oktober, Karl Staaff, 55, svensk politiker och advokat, partiledare för Liberala samlingspartiet sedan 1907, Sveriges statsminister 1905–1906 och 1911–1914 (död i Stockholm).

19 november, Joe Hill, (egentligen Joel Hägglund), 36, svenskfödd diktare, sångare, agitator och fackföreningsman (avrättad i Salt Lake City, anklagad för mord)

13 december, Francis Cockrell, 81, amerikansk general och politiker, senator 1875–1905.

Nobelpris, Fysik, Sir William Bragg, Storbritannien, Sir Lawrence Bragg, Storbritannien, Kemi,  Richard Willstätter, Tyskland, Medicin Inget pris utdelades, Litteratur, Romain Rolland, Frankrike, Fred, Inget pris utdelades

1916

1916, var ett skottår som började en lördag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en fredag i den julianska kalendern.

1 januari, I Danmark startar hembiträdenas fackförbund Husassistenternes Fagforbund egen arbetslöshetskassa

6 januari, Storbritanniens parlament antar en lag om allmän värnplikt

8 januari, De sista allierade trupperna retirerar från Gallipolihalvön.

17 januari, Galtströms järnbruk i Medelpad levererar sin sista järnmalm, varefter bruket läggs ner efter 253 års verksamhet. Professional Golfers Association (PGA) bildas.

25 januari, Lars Hanson gör succé i titelrollen när August Strindbergs Gustaf III har premiär på Intima teatern 

4 februari, Tygbrist råder i Sverige under första världskriget, sedan krigsutbrottet har priserna på klädesvaror i Sverige ökat med cirka 40% 

21 februari, Den tyska femte armén anfaller de franska befästningsanläggningarna vid Verdun. Eldkastare används för första gången av tyskarna i Verdun.

29 februari, 40 svenska fartyg har träffats av tyska torpeder eller minor sedan september 1914, vilket kostat 128 människoliv och minskat Sveriges tonnage med 50 000 bruttoton

Februari–juli, Slaget vid Verdun utkämpas med 700 000 döda, skadade eller försvunna.

1 mars, Liljevalchs konsthall på Djurgården i Stockholm invigs. Det är dödsboet efter industrimannen Carl Fredrik Liljevalch som donerat de drygt 500 000 svenska kronor det kostat att bygga. Konstahllen invigs med utställningar av Carl Larsson, Anders Zorn och Bruno Liljefors

6 mars, Det första sprängskottet i arbetet på den svenska ostkustbanan avfyras utanför Sundsvall 

9 mars, Ett hundratal mexikanska gerillasoldater under befäl av gerillaledaren Pancho Villa går över gränsen till USA och attackerar staden Columbus i New Mexico. 17 amerikaner dödas.

9–11 mars, De skandinaviska stats- och utrikesministrarna möts i Köpenhamn och manifesterar de tre staternas gemensamma neutralitetspolitik 

15 mars, Som svar på den mexikanska gerillaattacken mot Columbus, New Mexico den 9 mars tågar en amerikansk militärbrigad på 15 000 man under general John J Pershings befäl på order av president Woodrow Wilson över gränsen till Mexiko för att infånga gerillaledaren Villa.

19 mars, Åtta Curtissplan lyfter från Columbus, New Mexico, i USAs första flygsökning, in på mexikanskt territorium i sökandet efter gerillaledaren Villa. (De amerikanska styrkorna i Mexiko hemkallas i januari 1917 då president Wilson efter påtryckningar från Mexikos regering beslutar prioritera händelserna i Europa framför infångandet av Villa)

20 mars, Ota Benga avslutar sitt liv, efter 12 år i fångenskap. Han kidnappades 1904 i Kongo, och fördes till Amerika, där han hölls fången som en del i utställningen på Bronx Zoo.

1 april, Bulgarien byter stil när den julianska kalendern ersätts av den gregorianska

23 april, Stearinljusfabrikerna i Sverige ställer in produktionen på grund av brist på talk, vilket importeras till Sverige från England

24 april, Påskupproret utbryter på Irland. och organiseras av Irish Volunteers. Upproret slås ner efter sex dagars gatustrider i Dublin. James Connolly leder upproret. Nationalistpartiet Sinn Fein försöker med tysk hjälp att befria Irland från Storbritannien.

April, Mot partiets vilja håller Socialdemokratiska Ungdomsförbundet i Sverige en fredskongress. Man framåller storstrejk som vägen till fred.

3 maj – Zeth "Zäta" Höglund, Ivan Oljelund och Erik Hedén döms till straffarbete för sina uttalanden under en kongress där man förespråkat storstrejk som vägen till fred.

14 maj–30 september, Sommartid införs för första gången i Sverige, men ungefär halva befolkningen struntar i beslutet 

17 maj, Sveriges riksdag antar en enhällig neutralitetsförklaring, och samtidigt deklareras frågan om Ålands status av vital betydelse

31 maj, Skagerackslaget, som är första världskrigets största sjöslag, äger rum.

Maj, En österrikisk motoffensiv i Asiago tillfogar italienska styrkor 150 000 mans förluster.

Maj, En svår översvämning, med extrema vattennivåer drabbar bland annat Dalarna. USA skickar soldater till Dominikanska republiken för att "upprätthålla ordning" under hotande uppror 

5 juni, Den arabiska resningen mot Osmanska riket börjar på initiativ av britten Thomas Edward Lawrence

6 juni, Svenska flaggans dag firas för första gången i hela Sverige, bland annat på Skansen

7 juni, Sveriges riksdag antar en lag om obligatorisk olycksfallsförsäkring i arbetslivet från januari 1918 

24 juni, Britterna inleder stort anfall vid Sommefloden 

1 juli–26 november, Den allierade offensiven vid Somme orsakar britterna deras största förlust på en dag, då 57 000 stupar. Totalt utgör förlusterna mer än 1 miljon döda, skadade eller försvunna. Här används stridsgas för första gången av brittiska styrkor.

8 juli, I frånvaron av olympiska spel hålls Svenska spelen med deltagare även från Norge och Danmark på Stadion i Stockholm 

29 juli, Kogrundsrännan utanför Falsterbo mineras efter tyska påtryckningar. De allierade ifrågasätter då Sveriges neutralitet. Det är den enda farled de allierade kan använda genom Öresund. Samtidigt får Tysklands malmbåtar på väg från Luleå eskort av svenska flottan

1 augusti, Fredsdemonstrationer i Sverige på tvåårsdagen av krigsutbrottet

27 augusti, Bulgarien inträder i kriget på ententens sida 

29 augusti, Erich von Falkenhayn får sparken från jobbet som Tysklands överbefälhavare och ersätts av Paul von Hindenburg. Det finländska ångfartyget Wellamo torpederas och båttrafiken mellan Sverige och Finland stoppas helt

Augusti, Storbritannien förbjuder all export till Sverige. Rumänien inträder i första världskriget på Rysslands sida.

1 september, Bulgarien förklarar krig mot Rumänien

3 september, Tyskarna slås tillbaka i slaget vid Verdun

15 september, Stridsvagnar ("Tanks") används för första gången av britterna vid slaget vid Somme. Sveriges första och enda konstslöjdmuseum, Röhsska museet i Göteborg, öppnas.

28 september, Den svenska Folkhushållningskommissionen inrättas för ransoneringen av livsmedel. Privata sockerlager över elva kilo per person beslagtas.

30 september, Thorvald Stauning blir medlem av den danska samlingsregeringen och därmed Nordens förste socialdemokratiske minister

8 oktober, Sverige vinner för första gången över Danmark i fotboll, 4-0 på Stockholms stadion 

31 oktober, Den svenska livsmedelsransoneringen inleds med statliga folkhushållningskommissionens ransonering av socker, man får ett kilo per månad.

3 november, Qatar ställs under brittiskt beskydd

5 november, Det självständiga Kungariket Polen utropas på tyskt och österrikiskt initiativ 

7 november, Demokraten Woodrow Wilson besegrar republikanen Charles Evans Hughes vid presidentvalet i USA. Jeannette Rankin från Montana blir första kvinna att väljas in i USAs representanthus.

8 november, Slaget vid Somme avslutas till de allierades fördel.

13 november, Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm öppnas

21 november, Kejsar Karl blir kejsare av Österrike-Ungern 

21 november, Titanics systerfartyg HMHS Britannic sjunker efter att ha kolliderat med en mina.

28 november, Offensiven vid Somme avbryts, nära 1,2 miljoner dödade

November, Nordiska kvinnosakskonferensen hålls i Stockholm och leder till bildandet av Nordiska kvinnosaksföreningars samorganisation.

6 december, Tyska, österrikiska, turkiska och bulgariska trupper besätter Bukarest. Rumänien är besegrat

10 december, Verner von Heidenstam, Sverige får nobelpriset i litteratur, men ingen nobelfest hålls 

15 december, Slaget vid Verdun avslutas utan att tyskarna har besegrat fransmännen, nära 700 000 döda

29 december, Den ryske mystikern och helbrägdagöraren Grigorij Rasputin, tsarfamiljens rådgivare, mördas i Petrograd av en grupp sammansvurna adelsmän. USA skickar soldater till Kina för att stoppa upplopp på amerikansk egendom i Nanking. Trollhättan får stadsprivilegier Trollhätte kanals tredje slussled invigs. Grönköpings Veckoblad bryts loss från Söndags-Nisse och blir en egen tidning. Bestyrelsen för Svenska Flaggans Dag bildas för att göra 6 juni till svensk nationaldag. Ett konsortium för främjandet av svensk-ryska handelsförbindelser bildas. En svensk dyrtidskongress organiseras av socialdemokraterna, LO och KF i protest mot de ökande levnadsomkostnaderna. Ryssarna militariserar Åland, vilket väcker irritation inom den svenska riksdagen och pressen. De krigförande makternas ubåtar förbjuds använda svenska farvatten. Göteborgs Nya Verkstad ombildas till Götaverken. En inskränkningslag antas och förbjuder utländska bolag att äga mark och gruvor samt begränsar utländskt ägande i svenska bolag. Sveriges äldsta investmentbolag, Investor, bildas av Stockholms Enskilda Bank. AB Chokladfabriken Marabou grundas. Lorensbergsteatern i Göteborg invigs med August Strindbergs Ett drömspel i regi av Mauritz Stiller. Teatern är Nordens modernaste med Sveriges första vridscen, rundhorisont och ett avancerat belysningssystem. AB Spetsbergens Svenska Kolfält bildas för att handha de svenska kolgruvorna på Spetsbergen. I en kungörelse bestämmer den svenska riksdagen att samebarn, som går i så kallade nomadskolor, skall bo och utspisas i kåtor av trä. Anledningen är, att de inte skall förlora sin "lappskhet" och bli alltför lika andra svenskar. De dittills ganska dåliga svenska emigrantskeppen till USA ersätts av Broströmskoncernens nya vita bekväma fartyg. USA intervenerar i Dominikanska Republiken. I november har amerikanska marinen helt övertagit styret i landet. I Sverige menar Folkskoleöverstyrelsen att varje skolbarn i Sverige bör läkarundersökas minst två gånger under sin skoltid (förutom vid sjukdom). Det amerikanska flygplanstillverkarföretaget Boeing grundas. Allmänna smörgårdsbordet i Sverige dras in. Sprit serveras bara om man beställer lagad för minst 1 svenska kronor i Sverige. I Sverige beslagtas privata sockerlager större än 11 kilo per person. Sveriges regering protesterar mot att tre svenska timmerångbåtar sänkts av tysk ubåt. På grund av råvarubrist i Sverige förses tändsticksaskar med plån bara på ena sidan. Världens första spelfilm med homoerotiskt motiv har premiär och heter "Vingarne". Med denna får homosexualiteten ett ansikte. KFs första storförening Konsum Stockholm bildas . Naima Wifstrand spelar huvudrollen i operetten "Czardasfurstinnan" 

Födda

2 januari, Ingemar Holde, svensk skådespelare (död 1982)

3 januari, Kerstin Berger, svensk skådespelare (död 2003)

7 januari, Elena Ceaușescu, rumänsk politiker, gift med Nicolae Ceaușescu (död 1989)

10 januari, Sune Bergström, svensk biokemist, professor, nobelpristagare (död 2004)

12 januari, Pieter Willem Botha, sydafrikansk politiker, premiärminister 1978–1984, president 1984–1989 (död 2006)

14 januari, Claes Thelander, svensk skådespelare (död 1999)

17 januari, Edwin B Forsythe, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1970–1984 (död 1984)

25 januari, Jörgen Westerståhl, svensk statsvetare, dotterson till Hjalmar Branting (död 2006)

27 januari, Stjepan Filipović, jugoslavisk kommunist och partisan (död 1942)

31 januari, Yrjö Aaltonen, finländsk regissör och filmfotograf (död 1979), Sangoulé Lamizana, president i Övre Volta, nuvarande Burkina Faso 1966–1980 (död 2005)

2 februari, Dasarath Deb, indisk politiker, chefsminister i Tripura 1993–1998 (död 1998)

3 februari, Margareta Kjellberg, svensk vissångerska och historieberättare (död 2005)

7 februari, Floyd K Haskell, amerikansk demokratisk politiker, senator 1973–1979 (död 1998)

9 februari, Helmer Linderholm, svensk författare (död 1982)

14 februari, C William O'Neill, amerikansk republikansk politiker och jurist, guvernör i Ohio 1957–1959 (död 1978)

16 februari, Ivar Rydén, svensk sångare (död 2006)

17 februari, Raf Vallone, italiensk skådespelare (död 2002)

20 februari, Mia Čorak Slavenska, kroatisk ballerina (död 2002)

28 februari, Svend Asmussen, dansk kompositör, kapellmästare och jazzmusiker (violin) (död 2017)

29 februari, Dinah Shore, amerikansk sångerska (död 1994)

3 mars, Paul Halmos, ungersk-amerikansk matematiker  (död 2006)

11 mars, Harold Wilson, brittisk premiärminister 1964–1970 och 1974–1976 (död 1995)

13 mars, Lindy Boggs, amerikansk demokratisk politiker och diplomat, kongressledamot 1973–1991 (död 2013)

15 mars, Harry James, amerikansk trumpetare och orkesterledare (död 1983)

29 mars, Eugene McCarthy, amerikansk demokratisk politiker, senator 1959–1971 (död 2005)

2 april, Oleg Lundstrem, sovjetisk dirigent och jazzmusiker (död 2005)

5 april, Gregory Peck, amerikansk skådespelare (död 2003)

7 april, Anders Ek, svensk skådespelare (död 1979)

12 april, Alfie Bass, brittisk skådespelare (död 1987)

13 april, Karin Lannby, svensk skådespelare (död 2007)

17 april, Olof Johansson, svensk kompositör och musiker (dragspel) (död 2007)

22 april, Sir Yehudi Menuhin, amerikansk-brittisk violinist (död 1999)

27 april, Bengt Häger, svensk professor (död 2011)

28 april, Rune Lindström, svensk manusförfattare och skådespelare (död 1973)

30 april, Claude Shannon, amerikansk ingenjör, grundlade den moderna kommunikationsteorin och informationsteorin (död 2001)

1 maj, Glenn Ford, amerikansk skådespelare (död 2006)

4 maj, Jane Jacobs, amerikansk författare samt arkitektur- och stadsplaneringskritiker (död 2006)

5 maj, Zail Singh, president i Indien 1982–1987 (död 1994)

6 maj, Sif Ruud, svensk skådespelare (död 2011)

7 maj, Tore Wretman, svensk hovtraktör (död 2003)

8 maj, Swami Chinmayananda, indisk guru (död 1993), João Havelange, brasiliansk ordförande i det internationella fotbollsförbundet, Fifa (död 2016)

11 maj, Camilo José Cela, spansk författare (död 2002)

17 maj, Lenka Reinerová, tjeckisk författare (död 2008)

21 maj, Vladimir Rolović, jugoslavisk politiker och diplomat (död 1971)

26 maj, Moondog, pseudonym för Louis Thomas Hardin, amerikansk kompositör (död 1999)

2 juni, William R Laird, amerikansk demokratisk politiker och advokat, senator 1956 (död 1974)

6 juni, Hamani Diori, nigersk politiker, president 1960–1974 (död 1989), Jack Miller, amerikansk republikansk politiker och jurist, senator 1961–1973 (död 1994)

8 juni, Sir Francis Crick, brittisk forskare, DNA-spiralens upptäckare (död 2004)

9 juni, Robert McNamara, amerikansk affärsman och politiker, försvarsminister 1961–1968, ledare för Världsbanken 1968–1981 (död 2009)

12 juni, Ulla Isaksson, svensk författare och manusförfattare (död 2000)

14 juni, Dorothy McGuire, amerikansk skådespelare (död 2001), Georg Henrik von Wright, finlandssvensk filosof (död 2003)

24 juni, William B Saxbe, amerikansk republikansk politiker, USAs justitieminister 1974–1975 (död 2010)

28 juni, Olle Björklund, svensk skådespelare och TV-reporter (död 1981)

1 juli, Olivia de Havilland, amerikansk skådespelare (död 2020)

6 juli, Unica Zürn, tysk surrealistisk författare och konstnär (död 1970)

9 juli, Edward Heath, brittisk politiker, premiärminister 1970–1974 (död 2005)

11 juli, George Fant, svensk skådespelare (död 1998), Reg Varney, brittisk skådespelare (död 2008)

13 juli, Helmer Furuholm, svensk författare (död 1997)

16 juli, Gunnar Wersén, svensk sångtextförfattare, dramatiker och radioman (död 1977)

22 juli, Marcel Cerdan, fransk proffsboxare, världsmästare i mellanvikt 1948-1949 (död 1949)

27 juli, Asfaw Wossen, Etiopiens kejsare på papperet 1975–1976 (död 1997), Keenan Wynn, amerikansk skådespelare (död 1986)

30 juli, Sven Björkman, svensk skådespelare, författare, kåsör, manusförfattare, kompositör, sångtextförfattare (död 1967)

5 augusti, K W Gullers, svensk fotograf (död 1998)

7 augusti, Majken Torkeli, svensk skådespelare och författare (död 2013)

8 augusti, Stig Rybrant, svensk musiker (piano), kapellmästare, musikarrangör och kompositör (död 1985)

10 augusti, Hubert Maga, president i Republiken Dahomey, nuvarande Benin 1960–1963 och 1970–1972 (död 2000)

21 augusti, Ingrid Vang Nyman, dansk illustratör (död 1959)

24 augusti, Léo Ferré, fransk poet och sångare (död 1993), Gunnar Lindkvist, svensk skådespelare och revyartist (död 1990)

25 augusti, Van Johnson, amerikansk skådespelare (död 2008)

27 augusti, Ingvar Hellberg, svensk kompositör och textförfattare (död 2005)

28 augusti, Jack Vance, amerikansk science fiction–författare (död 2013)

30 augusti, Johan A Olsson, svensk fabrikör och politiker (död 2009)

13 september, Roald Dahl, brittisk författare (död 1990)

14 september, Erik Dahmén, professor i nationalekonomi (död 2005)

18 september, Rossano Brazzi, italiensk skådespelare (död 1994), Birger Lundqvist, svensk författare (död 2004), Sylva Åkesson, svensk skådespelare (död 2021)

20 september, Rudolf-August Oetker, tysk företagsledare (död 2007)

21 september, Marianne Aminoff, svensk skådespelare (död 1984), Zinovy Gerdt, sovjetisk skådespelare (död 1996)

23 september, Aldo Moro, italiensk politiker, premiärminister (död 1978)

24 september, Anne-Marie Brunius, svensk skådespelare (död 2002)

28 september, Olga Lepesjinskaja, rysk ballerina och balettlärare (död 2008)

30 september, Roland Bengtsson, svensk kompositör, kammarmusiker och musiker (gitarrist) (död 2005)

2 oktober, Sten Sundfeldt, svensk diplomat (död 1994)

3 oktober, James Herriot, brittisk veterinär och författare (död 1995), Knut Wigert, norsk skådespelare (död 2006)

4 oktober, George Sidney, amerikansk filmregissör och filmproducent (död 2002)

18 oktober, Anthony Dawson, amerikansk skådespelare (död 1992)

19 oktober, Karl-Birger Blomdahl, svensk tonsättare (död 1968)

26 oktober, Wolf Kaiser, tysk skådespelare (död 1992), François Mitterrand, fransk politiker, Frankrikes president 1981–1995 (död 1996)

30 oktober, Charles E Potter, amerikansk republikansk politiker, senator 1952–1959 (död 1979)

31 oktober, Carl Johan Bernadotte, svensk prins, son till Gustaf VI Adolf och Margareta av Connaught (död 2012)

5 november, Willoughby Gray, brittisk skådespelare (död 1993)

8 november, Peter Weiss, tysk konstnär och författare verksam i Sverige (död 1982)

17 november, Shelby Foote, amerikansk historiker och författare (död 2005)

19 november, Albino Pierro, italiensk poet (död 1995)

20 november, Evelyn Keyes, amerikansk skådespelare (död 2008)

27 november, John Padovano, amerikansk skådespelare och filmproducent (död 1973)

29 november, John Arthur Love, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Colorado 1963–1973 (död 2002)

5 december, Agneta Prytz, svensk skådespelare och dansare (död 2008)

6 december, Kristján Eldjárn, Islands president 1968–1980 (död 1982)

9 december, Kirk Douglas, amerikansk skådespelare (död 2020)

14 december,  Axel Jansson, svensk politiker (vänsterpartist) och redaktör (död 1968)

16 december, Birgitta Valberg, svensk skådespelare (död 2014)

18 december, Betty Grable, amerikansk skådespelare (död 1973)

30 december, Georg Årlin, svensk skådespelare och regissör (död 1992)

Avlidna

7 januari, Oskar Gripenberg, 77, finländsk militär.

8 januari, Carl Hellström, 74, svensk militär, målare, skämttecknare och grafiker.

22 januari, Iwan Knorr, 63, tysk kompositör.

26 januari, Franz von Schönaich, 71, österrikisk militär.

30 januari, Sir Clements Markham, 85, brittisk upptäcktsresande och geograf.

2 februari, Adolf Ahlsell, 71, svensk ingenjör.

19 februari, Ernst Mach, 78, österrikisk fysiker.

22 februari, John G Otis, 78, amerikansk politiker, kongressledamot 1891–1893.

28 februari, Henry James, 72, amerikansk-brittisk författare.

2 mars, Elisabet av Wied, 72, rumänsk drottning och författare.

4 mars, Franz Marc, 36, tysk konstnär.

11 mars, Henry G Davis, 92, amerikansk demokratisk politiker och affärsman, senator 1871–1883.

14 mars, Benjamin F Shively, 58, amerikansk politiker, senator 1909–1916.

21 mars, Cole Younger, 72, amerikansk bankrånare, medlem i James Younger-ligan.

4 april, Albert Atterberg, 70, svensk kemist och jordbruksforskare.

15 april, Auguste Barth, 81, fransk indolog.

4 maj, Joseph Mary Plunkett, 28, irländsk poet och revolutionär.

11 maj, Max Reger, 43, tysk organist och tonsättare.

13 maj, Sholem Aleichem, 57, ukrainsk rabbi och författare, förlagan till Spelman på taket.

21 maj, Artúr Görgey, 98, ungersk militär och överbefälhavare för den ungerska upprorshären 1848-49.

31 maj, Gorch Fock, 35, tysk författare och besättningsman.

16 juni, Edwin C Burleigh, 72, amerikansk republikansk politiker, senator 1913–1916.

25 juni, Thomas Eakins, 71, amerikansk målare.

29 juni, Ernst Immanuel Bekker, 88, tysk jurist.

15 juli, Hunter H Moss, 42, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1913–1916.

23 juli, Thomas M Patterson, 76, irländsk-amerikansk politiker. Sir William Ramsay, 63, brittisk kemist, nobelpristagare. Adolf Weil, 68, tysk invärtesläkare.

30 juli, Albert Neisser, 61, tysk läkare.

9 augusti, John Mellen Thurston, 68, amerikansk republikansk politiker, senator 1895–1901.

10 augusti, Karl Westerström, 35, svensk godsägare och politiker (högern)

16 augusti, Umberto Boccioni, 33, italiensk futurist, målare och skulptör.

12 september, Bernhard Riedel, 69, tysk kirurg.

15 september, Julius Fučík, 44, tjeckisk kompositör.

1 oktober, James Paul Clarke, 62, amerikansk demokratisk politiker, senator 1903–1916.

10 oktober, Antonio Sant'Elia, 28, italiensk arkitekt.

29 oktober, John S Little, 61, amerikansk demokratisk politiker.

13 november, Percival Lowell, 61, amerikansk amatörastronom.

21 november, Frans Josef, 86, kejsare av Österrike i 68 år och konung av Ungern (och därmed av Dubbelmonarkin) i 48 år.

22 november, Jack London, 40, amerikansk författare.

24 november, Sir Hiram Maxim, 76, amerikansk-brittisk uppfinnare.

1 december, Charles de Foucauld, 58, fransk romersk-katolsk präst, eremit och ordensgrundare, saligförklarad.

5 december, Augusta av Cambridge, 94, medlem av det brittiska kungahuset.

6 december, Signe Hornborg, 54, finländsk arkitekt.

10 december, Oyama Iwao, 74, japansk furste och fältherre, samt en av den Kejserliga japanska arméns grundare.

30 december, Grigorij Rasputin, 47, rysk mystiker (mördad)

Nobelpris, Fysik, Inget pris utdelades, Kemi, Inget pris utdelades, Medicin, Inget pris utdelades, Litteratur, Verner von Heidenstam, Sverige, Fred, Inget pris utdelades

1917

1917, var ett år som började en måndag i den gregorianska kalendern och ett som började en söndag i den julianska kalendern.

1 januari, I Sverige får Katrineholm och Sollefteå stadsrättigheter

8 januari, Svenska staten beslagtar all brödsäd, mjöl och bröd i ransoneringssyfte.

15 januari, Brödet ransoneras i Sverige då världskriget omöjliggjort spannmålsimport och svenska skörden slagit fel. Dagsransonen är 250 gram mjöl per person

17 januari, USA köper Jungfruöarna från Danmark för 25 miljoner dollar.

21 januari, En jordbävning drabbar Bali, Indonesien och kräver cirka 15 000 dödsoffer.

29 januari, Victor Sjöströms film "Terje Vigen", efter Henrik Ibsens dikt, har biopremiär och inleder svensk films storhetstid

31 januari, Tyskland proklamerar det oinskränkta ubåtskriget vilket inleds nästa dag med 111 ubåtar. Ubåtskrigets syfte är att avskära Storbritannien och Frankrike från import, särskilt av krigsmateriel.

1 februari, Tyskland skärper oinskränkta ubåtskriget, alla handelsfartyg till Storbritannien skall sänkas, även om de åker under neutrala staters flagg. 134 fartyg sänks på tre veckor

3 februari, USA bryter de diplomatiska förbindelserna med Tyskland. Samma dag sänker en tysk ubåt det amerikanska passagerarfartyget Housatonic.

5 februari, Då Mexiko inför en ny konstitution säger den att ingen religion skall ha fördelar i Mexikos utbildningssystem

19 februari, Kafferansonering införs i Sverige, senare under månaden även mjölkransonering

24 februari, Brittiska myndigheter överlämnar en kopia av det så kallade Zimmermanntelegrammet till Walter H Page, USAs ambassadör i Storbritannien. I det kodade telegrammet från tyske utlandssekreteraren Arthur Zimmermann ställt till Johann von Bernstorff, Tysklands ambassadör i Mexiko, försökte Tyskland värva Mexiko som bundsförvant i händelse av krig med USA.

25 februari, Tyska u-båtar beordras att sänka alla fientliga och neutrala fartyg utanför Storbritannien

26 februari – 11 personer omkommer då ett invalidtåg rusar genom fellagd växel och välter i Holmsveden i Hälsingland

1 mars, Osmanska riket byter stil när den julianska kalendern ersätts av den gregorianska

10 mars (NS), Uppror utbryter i Petrograd. Furst Georgij Lvov bildar provisorisk regering, och beordrar att tsarfamiljen tas till fånga. Revolutionen var resultatet av hungerdemonstrationer och vapennedläggelser i Petrograd.

15 mars, Rysslands tsar Nikolaus II abdikerar. En provisorisk regering under Aleksandr Kerenskijs ledning tillsätts

27 mars, Hjalmar Hammarskjöld avgår som svensk statsminister. SAP vill bli av med honom, och kallar honom för "tyskvänlige Hungerskjöld" då han får skulden för prisstegringarna och ransoneringarna. Sveriges riksdag har förkastat Storbritanniens förslag till allmänt handelsavtal med Sverige.

30 mars, Högermannen Carl Swartz blir ny svensk statsminister och ersätter Hjalmar Hammarskjöld. Arvid Lindman blir utrikesminister och Conrad Carleson blir finansminister. Regeringen kommer överens med Storbritannien om ökad livsmedelstillförsel mot att brittiska fartyg får trafikera den minerade Kogrundsrännan i Öresund.

1 april, Sverige erkänner Rysslands provisoriska regering som tillsatts efter ryske tsarens abdikation i mars 1917

4 april, Hunger- och militärdemonstrationerna 1917 inleds med oroligheter i Borlänge, Hagfors, Hofors, Linköping och Skara

2 april, USAs kongress röstar för krig mot Tyskland.

6 april, USA förklarar Tyskland krig efter ja-röster i USAs kongress, och USA går in i kriget på samma sida som Frankrike och Storbritannien. Beslutet tas med 90 röster mot 6 i senaten och 373 mot 50 i kongressen. De tilltagande tyska ubåtsaktiviteterna och Zimmermanntelegrammet (där Mexiko lovas delar av södra USA om de går in i kriget på Tysklands sida) är de utlösande faktorerna.

13 april, På väg från Schweiz till Petrograd gör Lenin uppehåll i Stockholm för att träffa svenska socialdemokrater

16 april, Vladimir Lenin anländer till Petrograd efter tågresa i plomberad järnvägsvagn genom Tyskland och Sverige. Lenin och hans närmaste medarbetare fick tyska myndigheters tillstånd att från Schweiz passera genom Tyskland. Färden gick därefter vidare genom det neutrala Sverige för vidarebefordran till Ryssland. Som en följd av livsmedelsbristen i Sverige uppstår hungerkravaller i Västervik

16–23 april, Hungersmarscher genomförs i 23 svenska städer.

20 april, Verkstadsklubbarnas medlemmar i Västerås protesterar mot dålig livsmedelsförsörjning i Sverige

22 april, 10 000 personer demonstrerar utanför svenska riksdagshuset

23 april, Amerikanske komikern Buster Keaton har premiär på sin första film, "The Butcher Boy"

24 april, Demonstrationer och hungerkravaller utbryter på många platser i Sverige.

27 april, I Stockholm demonstrerar 5 000 kvinnliga fabriksarbetare mot mjölkbristen och de höjda livsmedelspriserna. De protesterar utanför Mjölkcentralens centraler på Torsgatan i Stockholm

28 april, En privat skyddskår har bildats i Stockholm för att upprätthålla ordningen vid förstamajdemonstrationerna. Efter skarpt socialdemokratiskt angrepp i Sveriges riksdag upplöses kåren

1 maj, 590 000 personer deltar i de största demonstrationerna någonsin i Sverige, med fred som främsta krav. Hungerupplopp har sedan en tid inträffat på flera svenska orter. I Göteborg samlas 500 000 personer till demonstration.

4 maj, Vid hungerkravaller i Norrköping stormar kvinnor livsmedelsbutiker. Poliserna försöker först hejda demonstranterna, men ger snart upp.

13 maj, Eugenio Pacelli, utses till ärkebiskop av påve Benedictus XV

13–16 maj, Sveriges socialdemokratiska arbetareparti splittras då en grupp uteslutna ungsocialister bildar Sveriges socialdemokratiska vänsterparti under ledning av Zeth ”Zäta” Höglund. Stommen i partiet utgörs av Socialdemokratiska Ungdomsförbundet (SDUF). Sveriges socialdemokratiska arbetareparti bildar därför ett nytt ungdomsförbund, Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund (SSU).

23 maj, En månads oroligheter i Milano slutar då Italiens armé med våld slår ner anarkisterna och antikrigsrevolutionärer. 50 personer dödas, och 800 arresteras.

29 maj–4 juni, Hungerupproret på Seskarö äger rum. Arbetarna avväpnar utkommenderad militär och tar över livsmedelsdistributionen.

31 maj, Militär sätts in mot hungerdemonstranterna på svenska Seskarö sydväst om Haparanda

Maj, Hungerkravaller förekommer i bland annat Norrköping, Göteborg och Stockholm, varför socialdemokraterna och LO bildar en arbetarekommitté, för att återfå kontrollen över arbetarna.

5 juni, Svensk polis attackerar rösträttsdemonstranter utanför riksdagshuset i Stockholm, där 20 000 arbetare samlas med anledning av debatten om genomgripande demokratiska reformer. Tumultet utbryter när polisen spärrar vägen. Svensk polis gör chock mot rösträttsanhängare på Gustav Adolfs torg i Stockholm

7 juni, Lions Club bildas i Chicago

13 juni, Hilda Nilsson blir den sista kvinnan i Sverige att dömas till döden (för åtta barnamord), men hon hinner ta sitt eget liv innan domen verkställs.

14 juni, Brattsystemet (motbok på Systembolaget) införs i hela Sverige

29 juni, Grekland går in i första världskriget på ententens sida.

1 juli, 11-årige Pu Yi tillbaka som kejsare av Kina under två veckor efter en militärkupp som dock slås ner och republiken återinförs

2 juli, Raskravaller bryter ut i Saint Louis. Vita attackerar och dödar flera svarta.

9 juli, John Zander, Sverige sätter världsrekord på 3 000 meter löpning. Under året tar han också rekorden på 1 500 meter och 2 000 meter

18 juli, Karl XIIs grav öppnas för undersökningar.

21 juli, Rysslands provisoriska vänsterministär ombildas med Aleksandr Kerenskij som ny regeringschef, då Kerenskij krossar ett försök från bolsjevikerna att gripa makten i Ryssland. Lenin tvingas fly till det då ännu ryska Finland.

26 juli, Mjölk ransoneras i Sverige

31 juli, Brittisk storoffensiv i Flandern startas

2 augusti, Myteri på tyskt slagskepp i Wilhelmshaven

5 augusti, John Zander, Sverige sätter världsrekord på 1 500 meter löpning med tiden 3.54.7

14 augusti, Kina förklarar Tyskland krig

26 augusti, Första lokalavdelningen av SLU, sedermera Centerparets ungdomsförbund bildas i Läckeby i Småland.

8 september, I den så kallade Luxburgaffären avslöjas att tyska beskickningen i Argentina har fått telegram från Berlin befordrade genom svenska UD. Enligt USA har detta hjälpt Tyskland i ubåtskriget.

20 september, I det svenska Andrakammarvalet går högern kraftigt tillbaka. Socialister och liberaler får majoritet, och svenske kungen säger att han inte kan acceptera Hjalmar Branting i Sveriges regering. Han vill i stället se en högerministär, parlamentarismen i Sverige ställs på prov.

29 september, Ernst Rolf gör succé på Fenixpalatset i Stockholm.

1 oktober, I Sverige bildar liberale ledaren Nils Edén en koalitionsregering där socialdemokraterna Hjalmar Branting, Erik Palmstierna, Värner Rydén och Östen Undén blir de första socialdemokraterna i Sveriges regering

2 oktober, Den nya svenska bibelöversättningen, Gustav Vs bibel, stadfästs. Bibelkommissionen har arbetat med den nya översättningen sedan 1773, på uppdrag av Gustav III.

11 oktober, Tyska trupper landstiger på Ösel vid Taggaviken, i den så kallade Operation Albion.

15 oktober, I Paris avrättas den nederländska dansösen Mata Hari som tysk spion.

17 oktober, Det svenska AB Vin- & Spritcentralen konstitueras. Dan Anderssons diktsamling Svarta ballader utkommer.

18 oktober, Svenska Tändsticks AB grundas genom en sammanslagning av den svenska tändsticksindustrin till en koncern under Ivar Kreugers ledning.

19 oktober, Carl Swartz avgår som svensk statsminister och efterträds av liberalen Nils Edén. Socialdemokraten Hjalmar Branting blir finansminister. Därmed har socialdemokraterna har för första gången kommit i regeringsställning i Sverige och parlamentarismen slagit igenom.

24 oktober–18 november, Tyskar och österrikare går till gemensamt motanfall mot italienarna vid Caporetto

31 oktober, Norske författaren Knut Hamsuns roman Markens Gröda släpps och lägger grund till hans internationella berömmelse

Oktober, Sedan två brittiska offensiver mot Gaza (mars-april 1917) slagits tillbaka sätter britterna,  under Edmund H Allenbys befäl, igång en offensiv mot turkar och tyskar i Palestina, med understöd av flyg och medelhavsflottan.

2 november, Brittiska utrikesministern Arthur Balfour avger Balfourdeklarationen i vilken utlovas grundandet av ett judiskt nationalhem i Palestina.

7 november (NS), I Ryssland störtas Aleksandr Kerenskijs västmaktsorienterade regering, och bolsjevikerna under Vladimir Lenin och Lev Trotskij griper makten

15 november, Sveriges första flygbolag bildas i Landskrona av svenske flygpionjären Enoch Thulin

20 november, Ukraina utropar sig som självständig republik. Ett större antal stridsvagnar sätts in av britterna vid Cambrai.

28 november, Sveriges kung Gustaf V beger sig på statsbesök till Norge. I sitt tal i Kristiania betonar konungen sin varma önskan om enighet och samverkan mellan Nordens folk.

6 december, Finlands lantdag proklamerar Finlands självständighet från Ryssland. I hamnen i Halifax i Kanada kolliderar två fartyg, det ena är det franska Mont Blanc som är lastat med ammunition, och förorsakar en explosion, som dödar mer än 2 000 personer och raserar en stor del av staden.

7 december, Ryssland ingår vapenvila med Tyskland och Österrike, och man sätter sig ner i Brest-Litovsk för att förhandla om fred. USA förklarar krig mot Österrike. Tjekan, den ryska hemliga polisen, bildas.

12 december, En järnvägsolycka inträffar i Mont Cenistunneln i kommunen Saint-Michel-de-Maurienne i Frankrike, då ett godståg med trupper och ammunition spårar ur, och 550 personer omkommer

13 december, Sverige förhandlar i London om ett nytt handelsavtal. Framför allt handlar det om överlåtelse av svenska fartyg och minskad svensk malmexport till Tyskland

15 december, Under Lenins ledning sluter Ryssland vapenstillestånd med Tyskland.

31 december, Rysslands bolsjevikregering erkänner Finland som självständig stat. Vid nyårsfirandet på Skansen läses Nyårsklockan av skådespelaren Ivan Hedqvist. Danmarks, Norges och Sveriges kungar möts i Kristiania. Brittiska trupper intar Jerusalem. Köer uppstår i Sverige då kaffet håller på att ta slut, ett hekto per person säljs till jul. Amerikanska soldater landstiger i Chungking, Kina för att skydda amerikaner under en politisk kris. USA skickar soldater till Kuba för att skydda amerikanska intressen under uppror. USAs räder in i norra Mexiko, som pågått sedan 1914, upphör. Arbetare tvingar bönder att lämna ifrån sig livsmedel i Ådalen. Passtvånget återinförs i Sverige. Sverige inför visumtvång för alla utlänningar. 1 200 grankottar säljs för 90 öre hektolitern i Sverige. De tre huvudmännen i 1908 års attentat mot fartyget Amalthea får amnesti. Hakon Swensson i Västerås grundar AB Hakon Swensson (Hakonbolaget), vilket är den första grunden till ICA. Den kooperativa jordbruksrörelsen samlas i Sveriges allmänna lantbrukssällskap. Knut och Alice Wallenbergs stiftelse grundas genom en donation på 20 miljoner av Knut Wallenberg. Barnamordsplakatet (infört 1778) upphävs slutligen som svensk lag. Katrineholm och Sollefteå får stadsprivilegium. I Sverige inför Stockholms tjänarinneförening begreppet "hembiträde" som skall ersätta äldre begrepp som "tjänsteflicka", "tjänarinna" och "jungfru". En internationell socialistisk fredskonferens hålls i Stockholm. Sveriges kronprinsessa startar insamling av ljus till behövande. Apparaten Pianophon gör alla pianon på biografer i Sverige självspelande. Körkort införs i Sverige.

Födda

3 januari, Vernon A Walters, amerikansk general och diplomat, FN-ambassadör 1985–1989 (död 2002)

7 januari, Astrid Kristensson, svensk jurist och moderat politiker, landshövding i Kronobergs län (död 2000)

10 januari, Jerry Wexler, amerikansk låtskrivare och producent (död 2008)

12 januari, Maharishi Mahesh Yogi, indisk guru, grundare av TM (död 2008)

16 januari, Justin Ahomadégbé, president i Republiken Dahomey, nuvarande Benin (död 2002)

17 januari, Joseph W Barr, amerikansk demokratisk politiker, USAs finansminister 1968–1969 (död 1996), M G Ramachandran, indisk politiker och filmskådespelare (död 1987)

21 januari, Erling Persson, svensk entreprenör och företagsledare som grundade Hennes & Mauritz (död 2002)

24 januari, Ernest Borgnine, amerikansk skådespelare (död 2012)

25 januari, Jânio Quadros, Brasiliens president 1961 (död 1992)

26 januari, William Verity, amerikansk politiker och affärsman, handelsminister 1987–1989 (död 2007)

30 januari, Paul Frère, belgisk racerförare (död 2008)

2 februari, Eric Holmqvist, svensk politiker (s), statsråd 1961–1976 (död 2009)

3 februari, Arne Sucksdorff, svensk regissör, manusförfattare, fotograf och dokumentärfilmare (död 2001)

4 februari,  Muhammad Yahya Khan, president i Pakistan 1969–1971 (död 1980)

5 februari, Vivica Bandler, finländsk teaterregissör, manusförfattare och teaterchef (död 2004)

6 februari, Zsa Zsa Gabor, ungersk-amerikansk skådespelare (död 2016)

11 februari, Sidney Sheldon, amerikansk författare (död 2007)

14 februari, Herbert Hauptman, amerikansk kemist, nobelpristagare (död 2011)

15 februari, Egil Holmsen, svensk regissör, manusförfattare, journalist, författare och skådespelare (död 1990)

19 februari, Edith Grøn, nicaraguansk skulptör (död 1990)

20 februari, Gustaf von Platen, svensk journalist och författare (död 2003)

21 februari, Sven-Otto Österdahl, svensk byrådirektör och politiker (fp) (död 1985)

25 februari, Anthony Burgess, brittisk författare (död 1993)

26 februari, Robert Taft Jr, amerikansk republikansk politiker, senator 1971–1976 (död 1993)

27 februari, John Connally, amerikansk politiker (död 1993), Börge Krüger, svensk-dansk dansare och skådespelare (död 1995)

2 mars, Desi Arnaz, kubansk-amerikansk skådespelare (I Love Lucy) (död 1986)

6 mars, Donald Davidson, amerikansk filosof (död 2003), Will Eisner, amerikansk serieskapare (död 2005), Samael Aun Weor, colombiansk neo-gnostiker (död 1977)

11 mars, Nils Hörjel, svensk ämbetsman, landshövding i Malmöhus län 1973–1984 (död 2006)

12 mars, Fritjof Hellberg, svensk skådespelare (död 1995)

19 mars, Dinu Lipatti, rumänsk pianist (död 1950)

20 mars, Dame Vera Lynn, brittisk sångerska (död 2020)

21 mars, Arne Isacsson, svensk akvarellist och konstpedagog (död 2010)

27 mars, Cyrus Vance, amerikansk politiker, utrikesminister 1977–1980 (död 2002)

9 april, Rolf Kauka, tysk serietecknare (död 2000)

17 april, Bill Clements, amerikansk republikansk politiker och affärsman, guvernör i Texas 1979–1983 och 1987–1991 (död 2011)

19 april, Sven Hassel, dansk författare och krigsveteran (död 2012)

22 april, Yvette Chauviré, fransk ballerina (död 2016)

25 april, Ella Fitzgerald, amerikansk jazzsångerska (död 1996)

1 maj, Inga Löwdin, svensk idrottare och idrottsledare (död 2008)

3 maj, Gun Robertson, svensk skådespelare (död 2008), Chris Wahlström, svensk skådespelare (död 1977)

16 maj, George Gaynes, finländsk-amerikansk skådespelare (död 2016)

21 maj, Raymond Burr, kanadensisk-amerikansk skådespelare (Perry Mason) (död 1993)

22 maj, Gunnar Wallmark, svensk intendent och moderat politiker (död 1998)

23 maj, Tatiana Rjabusjinskaja, rysk ballerina och koreograf (död 2000)

28 maj, Sture Henriksson, svenskt fackföreningsman och politiker, kommunikationsminister 1957 (död 1957), Rune Stylander, svensk skådespelare och regiassistent (död 1973)

29 maj, John F Kennedy, amerikansk politiker, USAs president 1961–1963 (död 1963)

31 maj, Ortrud Mann, svensk dirigent och kantor (död 2006), Eric Sundquist, svensk skådespelare (död 1985)

4 juni, Howard Metzenbaum, amerikansk demokratisk politiker, senator 1974 och 1976–1995 (död 2008)

6 juni, María Montez, amerikansk skådespelare (död 1951)

7 juni, Dean Martin, amerikansk sångare och skådespelare (död 1995)

9 juni, Ullastina Rettig, svensk skådespelare (död 2008)

14 juni, Atle Selberg, norsk matematiker (död 2007)

18 juni, Erik Ortvad, dansk målare (död 2008)

25 juni, Nils Karlsson, Mora-Nisse, svensk skidlöpare (död 2012)

28 juni, Wilfred Burns, brittisk kompositör, arrangör av svensk filmmusik (död 1990)

30 juni, Lena Horne, amerikansk sångerska och skådespelare (död 2010)

2 juli, Stuart Görling, svensk kompositör och arrangör av filmmusik (död 2002), Murry Wilson, amerikansk musikproducent (död 1973)

8 juli, Jules Bacon, bodybuilder, Mr. America 1943 (död 2007)

15 juli, Nur Mohammad Taraki, afghansk politiker, president 1978–1979 (död 1979)

19 juli, William Scranton, amerikansk republikansk politiker och diplomat, guvernör i Pennsylvania 1963–1967 (död 2013)

22 juli, Lothar Lindtner, norsk skådespelare och sångare (död 2005)

26 juli, Bertil Nordahl, svensk fotbollsspelare och -tränare (död 1998)

3 augusti,  Anna-Greta Krigström, svensk skådespelare (död 1961)

15 augusti, Martin Ljung, svensk komiker och skådespelare (död 2010), Oscar Romero, latinamerikansk romersk-katolsk präst, ärkebiskop av San Salvador 1977–1980, martyr (död 1980)

17 augusti, John Zacharias, svensk skådespelare, regissör och teaterchef (död 1998)

21 augusti, Sven Törngren, svensk flygare och flygvapenofficer (död 2008)

22 augusti, Per Anders Fogelström, svensk författare (död 1998), John Lee Hooker, amerikansk sångare, gitarrist (död 2001)

25 augusti, Mel Ferrer, amerikansk skådespelare (död 2008)

26 augusti, William French Smith, amerikansk republikansk politiker, USAs justitieminister 1981–1985 (död 1990)

2 september, Bodil Kjer, dansk skådespelare (död 2003)

4 september, Henry Ford II, amerikansk industriman, chef för Ford Motor Company 1945–1960 (död 1987)

7 september, Tore Gjelsvik, norsk geolog och forskare (död 2006)

9 september, Maj Sønstevold, svensk-norsk kompositör (död 1996)

11 september, Herbert Lom, tjeckisk-brittisk skådespelare (död 2012), Ferdinand Marcos, filippinsk politiker, president 1965–1986 (död 1989)

16 september, Alexander Schmorell, medlem av Vita rosen (död 1943)

20 september, Göran Gentele, svensk regissör, operachef i Stockholm och New York (död 1972), Fernando Rey, spansk skådespelare (död 1994)

24 september, Otto Günsche, tysk SS-officer (död 2003)

30 september, Ebbe Hagard, svensk präst, författare och ordförande i Göteborgs kommunfullmäktige (död 2008)

4 oktober, Violeta Parra, chilensk folkmusiker och konstnär (död 1967)

10 oktober, Thelonious Monk, amerikansk jazzpianist (död 1982)

15 oktober, Arthur M Schlesinger, amerikansk historiker och författare (död 2007)

17 oktober, Hans Strååt, svensk skådespelare (död 1991)

18 oktober, Kjell Stensson, svensk radioprofil (död 1990)

21 oktober, Dizzy Gillespie, amerikansk jazztrumpetare och orkesterledare (död 1993), Thorbjörn Widell, svensk skådespelare (död 1973)

22 oktober, Joan Fontaine, amerikansk skådespelare (död 2013)

27 oktober, Arne Andersson, svensk idrottsman (löpare) och förskollärare (död 2009), Oliver Tambo, sydafrikansk politiker (död 1993)

29 oktober, Henry Carlsson, svensk fotbollsspelare och -tränare (död 1999)

2 november, Inge Ivarson, svensk manusförfattare och filmproducent (död 2015)

5 november, Banarsi Das Gupta, indisk politiker, chefsminister i Haryana 1990 (död 2007)

14 november, Park Chung-hee, sydkoreansk general och politiker, president 1963–1979 (död 1979)

19 november, Indira Gandhi, indisk politiker, premiärminister 1966–1977 och 1980–1984 (död 1984)

20 november, Bobby Locke, sydafrikansk golfspelare (död 1987)

30 november, Marianne Nielsen, svensk skådespelare (död 2004)

4 december, Jan Brazda, svensk-tjeckisk konstnär (död 2011)

6 december, Kamal Jumblatt, libanesisk politiker (död 1977), Olof Sundby, svensk ärkebiskop 1972–1983 (död 1996)

10 december, Yahya Petra, sultan av Kelantan 1960–1979 (död 1979)

13 december, Curt Edgard, svensk skådespelare (död 1983), Geminio Ognio, italiensk vattenpolospelare (död 1990)

14 december, Tove Ditlevsen, dansk författare (död 1976), C-H Hermansson, svensk politiker, VPK-ledare 1964–1975 och författare (död 2016)

16 december, Sir Arthur C Clarke, brittisk science fiction-författare (död 2008)

18 december, Ossie Davis, amerikansk skådespelare, regissör, producent och pjäsförfattare (död 2005)

21 december, Heinrich Böll, tysk författare, nobelpristagare (död 1985)

22 december, Udo Undeutsch, tysk psykolog (död 2013)

23 december, Sven Lykke, norsk-svensk skådespelare, sångare, dansare, koreograf, kompositör och sångtextförfattare (död 1997)

25 december, Toivo Pawlo, svensk skådespelare (död 1979)

27 december, Barbro Kollberg, svensk skådespelare (död 2014)

Avlidna

10 januari, Buffalo Bill, 70, amerikansk pionjär och showman.

11 januari, Wayne MacVeagh, 83, amerikansk diplomat och politiker, USAs justitieminister 1888.

16 januari, George Dewey, 79, amerikansk amiral. Addison G Foster, 79, amerikansk republikansk politiker och affärsman, senator 1899–1905.

10 februari, John William Waterhouse, 67, brittisk målare, prerafaelit.

8 mars, Ferdinand von Zeppelin, 78, tysk general och luftskeppskonstruktör.

31 mars, Emil von Behring, 63, tysk läkare, nobelpristagare.

1 april, Scott Joplin, 49, amerikansk ragtime-pianist och kompositör.

14 april, Ludwig Zamenhof, 57, polsk ögonläkare, esperantos uppfinnare.

1 maj, José Enrique Rodó, 45, uruguayansk författare.

10 maj, Joseph B Foraker, 70, amerikansk republikansk politiker, senator 1897–1909.

19 maj, Jørgen Brunchorst, 54, norsk botanist, politiker och diplomat.

23 maj, Harry Lane, 61, amerikansk demokratisk politiker, senator 1913–1917.

29 maj, Carl Yngve Sahlin, 93, svensk universitetslärare och filosof.

4 juni, John M Haines, 54, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Idaho 1913–1915.

30 juni, Jonathan Chace, 87, amerikansk republikansk politiker, senator 1885–1889.

6 juli, Rudolf Arborelius, 55, svensk arkitekt.

12 juli, Hugo Simberg, 44, finländsk konstnär.

14 juli, Paul Peter Waldenström, 78, svensk präst, framstående inom Svenska Missionsförbundet.

20 juli, Iwan von Müller, 87, tysk klassisk filolog.

30 juli, Paul Gerdt, 72, rysk dansör och koreograf.

3 augusti, Ferdinand Georg Frobenius, 67, tysk matematiker.

12 augusti, Eduard Buchner, 57, tysk kemist, nobelpristagare.

17 augusti, Hubert Henry Davies, 48, brittisk författare och pjäsförfattare.

3 september, Albin Lavén, 56, svensk skådespelare. Henrik Menander, 63, svensk sångdiktare.

13 september, Erik Norman, 75, svensk lantbrukare och politiker (liberal)

27 september, Edgar Degas, 83, fransk konstnär.

1 oktober, Ivan Aguéli, 48, svensk konstnär

15 oktober, Mata Hari, 41, nederländsk dansös och spion, avrättad.

21 oktober, Paul O Husting, 51, amerikansk demokratisk politiker, senator 1915–1917.

4 november, William L Terry, 67, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1891–1901.

8 november, Adolph Wagner, 82, tysk ekonom och politiker.

11 november, Liliʻuokalani, 79, hawaiiansk drottning 1891–1893, den sista regenten i monarkin Hawaii.

15 november, Émile Durkheim, 59, fransk sociolog.

17 november, Auguste Rodin, 77, fransk skulptör.

7 december, Léon Minkus, 91, österrikisk kompositör.

20 december, Eric Campbell, 38, brittisk skådespelare.

23 december, Gundelach Bruzelius, 75, svensk jurist och politiker.

24 december, Francis G Newlands, 71, amerikansk demokratisk politiker, senator 1903–1917.

Nobelpris, Fysik, Charles Glover Barkla, Storbritannien, Kemi, Inget pris utdelades, Medicin, Inget pris utdelades, Litteratur, Karl Gjellerup, Danmark, Henrik Pontoppidan, Danmark, Fred, Internationella Röda Korset

1918

1918, var ett normalår som började en tisdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en måndag i den julianska kalendern.

4 januari, Sverige och Tyskland erkänner Finland.

8 januari, USAs president Woodrow Wilson offentliggör sin 14-punktsplan vilken enligt hans mening bör läggas till grund för ett fredsslut

10 januari, Tyske flygplanskonstruktören Hugo Junkers tar patent på sitt monoflygplan med fribärande vingar

18 januari, Kommunistregimen i Ryssland upplöser Rysslands duma

27 januari, Inbördeskrig utbryter i Finland mellan "röda" socialister och "vita" borgerliga

28 januari, Estland och Lettland utropar egna, självständiga, stater. En åländsk delegation framlämnar till Gustaf V en petition om att ögruppen skall anslutas till Sverige. Nederländerna erkänner Finland.

29 januari, Svenska brigaden, en svensk frivilligkår på den "vita" sidan i Finska inbördeskriget, håller sitt första möte.

13 februari, En jordbävning av styrkan 7,3 på richterskalan inträffar i Guangdong-provinsen i Kina och kräver mer än 10 000 dödsoffer.

14 februari, Ryssland byter stil när den julianska kalendern ersätts av den gregorianska

16 februari, Litauen förklarar sig självständigt.

18 februari, Ukraina förklarar sig självständigt

20 februari, Sveriges regering meddelar att man inte tänker ge vita sidan vapenhjälp i Finska inbördeskriget, då detta anses kunna äventyra den svenska neutraliteten. Svenska opinionen är splittrad

23 februari, Svensk trupp skickas till Åland för att förhindra att finska inbördeskriget sprids dit. Truppen sänder bort finländska och ryska soldater och ögruppen ställs under svenskt beskydd

24 februari, Estland förklarar sig självständigt.

3 mars, Freden i Brest-Litovsk sluts mellan Tyskland och Ryssland, vilket avslutar första världskriget på östfronten

5 mars, Ryssland flyttar sin huvudstad från Petrograd till Moskva.

8 mars, Daniel Persson i Tällberg avgår som talman i Sveriges riksdags andra kammare på grund av hälsoskäl.

12 mars, Åland önskar sig återförenas med Sverige

15 mars, Tyskland erkänner Lettland

6 mars, Finlands flygvapen skapas och antar den blå svastikan som flygvapnets symbol. Det första planet är skänkt av den svenske etnografen Eric von Rosen (1879-1948), som på sitt plan låtit måla den indiska symbolen svastikan, som sin egen tursymbol.

7 mars, Finland ingår ett avtal med Tyskland som politiskt och ekonomiskt gör landet till en tysk satellitstat.

14 mars, Eva Andén blir den första kvinnliga ledamoten av Sveriges advokatsamfund

21 mars, Den tyska våroffensiven mot väst inleds med starten av andra slaget vid Somme.

23 mars, Paris beskjuts med artilleripjäsen Tjocka Bertha. Tyskland erkänner Litauen.

Våren, Ny uppläggning av statens budget antas av den svenska riksdagen.

1 april, Brittiska Royal Air Force, RAF, bildas.

3 april, Tyska trupper landstiger vid Hangö.

8 april, En tysk jättekanon med räckvidd på 12 mil beskjuter Paris

13 april, Klädransonering införs i Sverige

22 april, Danmark går till Folketingsval där Radikale Venstre behåller regeringsmakten med stöd av Socialdemokraterne, men det Konservative Folkeparti går framåt. Antalet platser i folketinget ökar från 113 till 139. Det tyska flygaresset "Röde baronen" skjuts ned under det andra slaget vid Somme.

24 april, Likkistor kommer till Stockholm, och i dem finns de 25 svenska frivilliga som stupat i Finland. En militär hedersvakt möter dem

27 april, AK i Sveriges riksdag antar förslaget om kvinnlig rösträtt, men FK förkastar det för sjätte gången, även lika kommunal rösträtt föreslås.

1 maj, Inbördeskrig i Ryssland

7 maj, Rumänien sluter fred med centralmakterna

12 maj, Fästningen Sveaborg överlåts till det självständiga Finland.

14 maj, Finska inbördeskriget slut.

15 maj, Regelbunden flygpostservice börjar i USA.

16 maj, Den borgerliga vita sidan har segrat i Finska inbördeskriget och tågar in i Helsingfors, med överbefälhavare Gustav Mannerheim ridande på sin vita häst i spetsen

26 maj, Armenien och Georgien förklarar sig självständiga. Seglora kyrka på Skansen invigs

14 juni, Sveriges riksdag antar en ny svensk fattigvårdslag. Fattigstugor och rotegång förbjuds, och ersätts med ålderdomshem. Lagen anses humanare. Klagorätten återinförs och fattigauktioner förbjuds.

Juni, Österrikarnas sista offensiv i Italien slås tillbaka av de allierade.

Juni–juli, USA skickar soldater till Vladivostok, Ryssland för att skydda USAs konsulat under stridigheter mellan bolsjeviker och den tjeckiska armén, som passerat Sibirien.

Juli, En gemensam proklamation av undantagstillstånd och neutralitet i Vladivostok, Ryssland utfärdas av amerikanska, japanska, brittiska, franska och tjeckiska befälhavare

1 juli, Det första derbyloppet på Jägersro trav- och galoppbana i Malmö äger rum. Det är Sveriges första derbylopp

5 juli, Spanska sjukan utbryter i Sverige genom att några fall konstateras i Malmö. Totalt kräver sjukdomen 38 000 dödsoffer i Sverige

12 juli, Några feltryckta frimärken råkar säljas i Värnamo och har sedan dess blivit kända som Värnamomärkena.

15 juli, Andra slaget vid Marne börjar.

17 juli, I Jekaterinburg (under sovjettiden Sverdlovsk) avrättas tsarfamiljen av bolsjevikerna. Båten RMS Carpathia torpederas och sänks utanför Irlands östkust av tyska u-båten U-55, 218 av 223 ombordvarande räddas.

30 juli, Potatisransonering införs i Sverige.

2 augusti, Svenska lantarbetareförbundet bildas.

8 augusti, I slaget vid Amiens bryter den tyska västfronten mellan Ancre och Aisne samman vid ett allierat stormangrepp, vilket blir ett avgörande tyskt nederlag på västfronten. Där börjar en rad av kanadensiska och australiska segrar. Den tyske generalen Erich Ludendorff kallar efter detta dagen för den tyska arméns svarta dag.

14 augusti, Diplomatiska relationer mellan Finland och Nederländerna inleds

21 augusti–3 september, Andra slaget vid Somme

Augusti, Spanska sjukan blir en omfattande epidemi, som skördar ca 25 miljoner offer. 7 000 amerikanska soldater finns stationerade i Vladivostok, Ryssland. Amerikanska och mexikanska soldater drabbar samman i slaget vid Ambos Nogales vid Nogales, Mexiko då amerikanska soldater under sin jakt på banditer flera gånger går in i Mexiko.

September, Bulgarien, Osmanska riket och Österrike begär vapenstillestånd. 5 000 amerikanska soldater landstiger i Archangelsk, Ryssland under ett allierat ingrepp.

18 september, Turkiska fronten bryter samman.

21 september, Bulgariska fronten bryter samman.

26 september, Franska styrkor under general Ferdinand Fochs befäl tillsammans med amerikanska styrkor gör en sista offensiv i Argonne.

1 oktober, Vid en svår tågolycka i Getå i Sverige omkommer 41 människor när tåget störtar ned i Bråviken

5 oktober, Allierade soldater bryter genom Hindenburglinjen

11 oktober, Nils Dardels målning Den döende dandyn ställs ut på höstsalongen i Stockholm

23 oktober, USAs president Woodrow Wilson kräver att Tyskland avskaffar monarkin om det skall bli någon tysk-amerikansk vapenvila

24 oktober, Italienarnas slutoffensiv får den österrikiska fronten att bryta samman, sedan den drabbats av myterier och politisk upplösning.

28 oktober, I Prag utropar det tjeckiska nationalrådet den oavhängiga republiken Tjeckoslovakien, självständigt från Österrike-Ungern. Tomás Masaryk blir president. Myteri utbryter inom tyska flottan.

29 oktober, Kungariket Serbien, Kroatien och Slovenien (sedermera Jugoslavien) bildas.

30 oktober, Vapenstilleståndsavtal mellan de allierade och Osmanska riket sluts

November, Till minne av Stilleståndsdagen den 11 november. Kungariket Jugoslavien bildades.

3 november, Österrike-Ungern undertecknar vapenstillestånd med de allierade. Polen förklarar sig självständigt.

9 november, Den tyska kejsaren Wilhelm II abdikerar och socialdemokraterna utropar republik i Berlin, och socialdemokraten Friedrich Ebert blir rikskansler. Tyske kejsaren går i exil till Nederländerna. Kommunistledaren Karl Liebknecht utropar en tysk sovjetrepublik. Den socialdemokratiske politikern Philipp Scheidemann utropar en tysk republik.

11 november, Första världskriget avslutas med att Tyskland undertecknar ett vapenstilleståndsavtal i Compiègne efter strider, som krävt cirka 9 miljoner döda. Den österrikiske kejsaren Karl I abdikerar. Radikala svenska socialister publicerar ett manifest som får de konservativa att frukta en revolution som i Ryssland.

12 november, Österrike blir republik.

14 november, Polen blir självständigt, nationalistledaren Józef Piłsudski, frigiven av tyskarna, tar makten.

16 november, Ungern blir självständigt.

18 november, Lettland förklarar sig självständigt.

20 november – 25 personer omkommer när ångbåten Per Brahe förliser på Vättern, däribland 36-årige svenske konstnären John Bauer med familj, bland annat omkommer även Ester Bauer och deras lilla son

1 december, Serber, kroater och slovener förklarar sig självständiga från Österrike och skapar Kungariket Jugoslavien. Efter att tidigare ha varit en dansk provins blir Island nu ett eget kungarike i personalunion med Danmark. Därmed blir den danske kungen Kristian X nu officiellt också kung av Island.

6 december, Sveriges regering bryter de diplomatiska förbindelserna med den revolutionära ryska regeringen. Övriga skandinaviska länder gör likadant

14 december, Storbritannien går till parlamentsval, det första där kvinnor får rösta. Valet vinns av David Lloyd Georges koalition av Conservative Party, större delen av Liberal Party och delar av andra partier. Labour blir största oppositionsparti.

17 december, Sveriges riksdag antar preliminärt ett förslag från Sveriges regering om allmän och lika rösträtt för alla svenska medborgare. Det är en urtima riksdag som samlas, och lika kommunal rösträtt införs, den 40-gradiga rösträttsskalan avskaffas, kvinnlig rösträtt införs och mildare krav på skattebetalning införs.

18 december, Den svenska regeringen begär folkomröstning på Åland om eventuell anslutning till Sverige, vilket avvisas av Finlands regering

24 december, Interneringen av besättningen från det 1915 sjunkna tyska fartyget SMS Albatross upphör.

31 december, Spanska sjukan har krävt 27 000 dödsoffer i Sverige under 1918

December, Uppehållstillstånd införs som krav för utländska medborgare att vistas i Sverige. De flyktingar som saknar pass underställs polisens kontroll. USA skickar i enlighet med avtal soldater till Panama som skall utföra polisuppdrag i Chiriqui under val. I Danmark går Husassistenternas Fagforbund, som arbetar för att förbättra tjänsteflickornas arbetsförhållanden, med i De Samvirkende Fagforbund. Erhvervspartiet i Danmark bildas. I Storbritannien genomförs en rösträttsreform, som utvidgar rösträtten i parlamentsval till nästan alla män över 21 år och de flesta kvinnor över 30 år. Två handelsavtal mellan Sverige och ententen tryggar spannmålsförsörjningen mot inskränkningar i järnmalmshandeln med Tyskland. Hotell- och restaurangfacket grundas i Sverige. Stockholms Telegrambyrå uppgår i Nordiska Presscentralen. Kommunfullmäktige införs för alla svenska kommuner med fler än 1.000 invånare. Därmed inleds processen som kommer att resultera i kommunstämmornas försvinnande. Sverige, Finland och Tyskland sluter avtal om att förstöra befästningarna på Åland. Den svenska reglementeringen av prostituerade, som skall förhindra spridandet av veneriska sjukdomar, avskaffas. Lex Veneris införs i Sverige. Alla personer, oavsett kön, med könssjukdom, tvingas genomgå medicinsk behandling. I en kungörelse ges svenska kvinnor rätt till rektors-, lektors- och adjunktstjänster med lägre lön och 60 år som pensionsålder. En parlamentarisk svensk kommitté för skolfrågor tillsätts. Ryska soldater, som flytt från Finland, interneras i Fristad i Västergötland. LM Ericsson och Stockholms Allmänna Telefon AB går samman. En fornminnesinventering, den så kallade Göteborgsinventeringen, genomförs i Västsverige. Ett stort samemöte hålls i Östersund, där samerna bland annat antar en resolution, som kräver "kompletterande undersökningar av statistisk och rasbiologisk art". Anledningen är, att man vill ha en statlig utredning av samernas situation till stånd. Kongliga Telegrafverket köper upp Stockholms Allmänna Telefonaktiebolag och har därmed uppnått monopol över det svenska telefonnätet. I England i Storbritannien utökas skolplikten till att upphöra vid 14 års ålder. Fortsättningsskolestadgan införs i Sverige. Alla Sveriges kommuner blir skyldiga att anordna 6-årig folkskola därpå 2-årig fortsättningsskola. Samtidigt görs den svenska fortsättningsskolan obligatorisk. I USA har alla delstaterna infört skolpliktslagar som säger att barnen åtminstone måste avsluta elementärskolan. Mjölkbrist i Stockholm, där priset höjs till 65 öre litern. Kvinnoorganisationen Asociación Nacional de Mujeres Españolas bildas. Bara 28 taxibilar i Stockholm finns i trafik på grund av gummi och bensinbrist, foderbristen att det blir ont om hästdroskor också. Spanska sjukan i Sverige skapar irritation över ständig begravningsringningar. Sveriges försörjningsläge har blivit ännu kärvare än 1917, mat delas ut från speciella centraler, dit köerna är långa. På Skeppsbron läcker kaffebönor ur säckar, och folk börjar plocka kaffebönorna på gatan.

Födda

10 januari, Arthur Chung, guyansk politiker, Guyanas president 1970–1980 (död 2008), Kåge Sigurth, svensk TV-producent och manusförfattare (död 1993)

12 januari, Bertil Jonasson, svensk lantbrukare och centerpartistisk riksdagspolitiker (död 2011)

13 januari, Curt Ericson, svensk skådespelare (död 2006), Guje Lagerwall, svensk skådespelare (död 2019)

15 januari, Gamal Abdel Nasser, egyptisk militär och politiker, president 1956–1970 (död 1970)

16 januari, Allan Ekelund, svensk filmproducent och regiassistent (död 2009)

24 januari, Gottfried von Einem, österrikisk kompositör (död 1996), Oral Roberts, amerikansk predikant (död 2009)

26 januari, Nicolae Ceaușescu, president och diktator i Rumänien 1965–1989 (död 1989), Philip José Farmer, amerikansk science fiction-författare (död 2009)

28 januari, Rolf Larsson, svensk jazzpianist, kompositör och musikarrangör (död 1991)

29 januari, John Forsythe, amerikansk skådespelare (död 2010)

4 februari, Ida Lupino, brittisk skådespelare (död 1995)

7 februari, Bertil Edgardh, svensk manusförfattare, regiassistent, författare och psykoanalytiker (död 2000)

9 februari, Felix Alvo, svensk filmproducent, produktionsledare, statistskådespelare och svajmastartist (död 1974), Sven Holmberg, svensk skådespelare och sångare (död 2003)

13 februari, Patty Berg, amerikansk golfspelare (död 2006)

14 februari, Jerome Karle, amerikansk kemist, nobelpristagare (död 2013)

20 februari, Vera Valdor, svensk skådespelare.

23 februari, Richard Butler, amerikansk extremistledare (död 2004)

26 februari, Otis R Bowen, amerikansk republikansk politiker (död 2013), Theodore Sturgeon, amerikansk science fiction-författare (död 1985)

1 mars, Else Fisher, svensk regissör och skådespelare (död 2006)

5 mars, Artur Erikson, svensk kristen sångare, pastor i Svenska Missionsförbundet (död 2000), James Tobin, amerikansk ekonom, nobelpristagare (död 2002)

7 mars, Börje Leander, svensk fotbollsspelare (död 2003)

8 mars, Ingrid Envall, svensk skådespelare (död 2005)

9 mars, Stina Sorbon, svensk sångare och skådespelare (död 1996), Mickey Spillane, amerikansk deckarförfattare (död 2006), George Lincoln Rockwell, amerikansk nynazistisk aktivist, grundare av American Nazi Party (död 1967)

16 mars, Aldo van Eyck, nederländsk arkitekt (död 1999), Frederick Reines, amerikansk fysiker, nobelpristagare (död 1998)

17 mars, Ross Bass, amerikansk demokratisk politiker (död 1993), Mercedes McCambridge, amerikansk skådespelare (död 2004)

21 mars, Patrick Lucey, amerikansk politiker och diplomat, guvernör i Wisconsin 1971–1977 (död 2014)

25 mars, Howard Cosell, amerikansk sportjournalist (död 1995)

29 mars, Pearl Bailey, amerikansk skådespelare och sångerska (död 1990)

31 mars, Julie Bernby, svensk skådespelare, sångare, författare och sångtextförfattare (död 2001)

3 april, Sixten Ehrling, svensk dirigent (död 2005)

6 april, Eva-Lisa Lennartsson, svensk sångare (död 1999)

9 april, Franz von Lampe, svensk violinpedagog och skulptör (död 1986), Jørn Utzon, dansk arkitekt, Sydneys operahus (död 2008), Sven Åsberg, svensk industriföretagare och motorprofil (död 1992)

17 april, William Holden, amerikansk skådespelare (död 1981)

20 april, Lucian Pulvermacher, ledare för True Catholic Church, motpåve (död 2009), Kai Siegbahn, svensk fysiker, nobelpristagare (död 2007)

26 april, Fanny Blankers-Koen, nederländsk friidrottare med fyra OS-guld (död 2004)

27 april, John A Scali, amerikansk diplomat och journalist, FN-ambassadör 1973–1975 (död 1995)

11 maj, Richard Feynman, amerikansk fysiker, nobelpristagare (död 1988), Sheila Burnford, skotsk-kanadensisk författare (död 1994)

12 maj, Julius Rosenberg, amerikansk misstänkt spion (död 1953), Fajer Fajersson, svensk veteförädlare (död 2007)

13 maj, Jim Hughes, amerikansk skådespelare (död 2001)

15 maj, Joseph Wiseman, kanadensisk skådespelare (död 2009)

17 maj, Birgit Nilsson, svensk operasångare, sopran (död 2005)

18 maj, Harald Emanuelsson, svensk skådespelare (död 1988)

20 maj, Edward B Lewis, amerikansk genetiker, nobelpristagare i medicin 1995 (död 2004)

25 maj, Fredrik Kayser, norsk motståndsman under andra världskriget (död 2009)

29 maj, Erik Strandell, svensk skådespelare (död 1977)

5 juni, Gunnar Helén, svensk politiker, ledare för Folkpartiet 1969–1975 (död 2002)

6 juni, Kenneth Connor, brittisk skådespelare (död 1993)

7 juni, Tage Berg, svensk skådespelare (död 1993)

8 juni, Margareta Fahlén, svensk skådespelare (död 1978)

11 juni, Rolf Gregor, svensk skådespelare (död 2007)

13 juni, Carl-Axel Hallgren, svensk skådespelare och operasångare (baryton) (död 1987)

14 juni, Eugene Bookhammer, amerikansk republikansk politiker (död 2013)

18 juni, Franco Modigliani, italiensk-amerikansk ekonom, nobelpristagare (död 2003), Elizabeth Waldo, amerikansk dirigent, kompositör, musiketnolog och violinist.

19 juni, Gunnel Vallquist, svensk författare och översättare, ledamot av Svenska Akademien (död 2016)

29 juni, Richard Edmund Lyng, amerikansk republikansk politiker, USAs jordbruksminister 1986–1989 (död 2003)

30 juni, Susan Hayward, amerikansk skådespelare (död 1975)

10 juli, Anbjørg Pauline Oldervik, norsk lyriker (död 2020)

13 juli, Alberto Ascari, italiensk racerförare, Formel 1 (död 1955)

14 juli, Ingmar Bergman, svensk regissör och filmskapare, chef för Dramaten (död 2007), Arthur Laurents, amerikansk författare, främst verksam som dramatiker och filmmanusförfattare (död 2011)

15 juli, Bertram N Brockhouse, kanadensisk fysiker, nobelpristagare (död 2003)

18 juli, Nelson Mandela, sydafrikansk politiker, president 1994–1999 (död 2013)

23 juli, Anders Franzén, marintekniker som upptäckte regalskeppet Vasa (död 1993)

26 juli, Erik Johnsson, svensk kompositör, kapellmästare och musikarrangör (död 1971)

31 juli, Siv Ericks, svensk skådespelare (död 2005)

12 augusti, Roman Malinowski, professor i byggnadsmateriallära vid Chalmers tekniska högskola i Göteborg (död 2016)

13 augusti, Frederick Sanger, brittisk mikrobiolog, nobelpristagare (död 2013)

18 augusti, Helen Brinchmann, norsk skådespelare (död 2016)

19 augusti, Karl-Arne Bergman, svensk skådespelare, rekvisitör och inspicient (död 1974)

24 augusti, Avery Dulles, amerikansk kardinal (död 2008), Sikander Bakht, indisk politiker (död 2004)

25 augusti, Leonard Bernstein, amerikansk tonsättare och dirigent (död 1990)

27 augusti, Patience Latting, amerikansk demokratisk politiker, borgmästare i Oklahoma City 1971–1983 (död 2012)

28 augusti, Lars-Eric Kjellgren, svensk regissör och manusförfattare (död 2003)

30 augusti, Ted Williams, amerikansk basebollspelare (död 2002)

18 september, Carl-Gustav Esseen, svensk matematiker som forskade inom sannolikhetsteori (död 2001)

22 september, Mahmoud Namdjou, iransk tyngdlyftare (död 1989), Jafar Salmasi, iransk tyngdlyftare (död 2000), Henryk Szeryng, polsk violinist och kompositör (död 1988)

24 september, Lennart Lindberg, svensk skådespelare (död 2004)

2 oktober, Lars Orup, svensk journalist, reporter (död 2007)

4 oktober, Kenichi Fukui, japansk kemist, nobelpristagare (död 1998)

11 oktober, Jerome Robbins, amerikansk koreograf, regissör och dansare (död 1998)

12 oktober, Olle Tandberg, svensk boxare (död 1996)

13 oktober, Viveka Linder, svensk skådespelare (död 1968)

17 oktober, Rita Hayworth, amerikansk skådespelare och dansare (död 1987)

18 oktober, Bobby Troup, amerikansk skådespelare, jazzpianist och kompositör (död 1999)

23 oktober, Ulrik Neumann, dansk kompositör, sångare och gitarrist (död 1994)

25 oktober, Mimi Nelson, svensk skådespelare (död 1999)

26 oktober, Eric Ericson, svensk dirigent och körledare (död 2013)

27 oktober, Teresa Wright, amerikansk skådespelare. (död 2005)

30 oktober, Ruth Kasdan, svensk skådespelare och sångare (död 2008)

31 oktober, Griffin B Bell, amerikansk jurist och politiker, USAs justitieminister 1977–1979 (död 2009)

3 november, Russell B. Long, amerikansk politiker, senator 1948–1987 (död 2003)

4 november, Art Carney, amerikansk skådespelare (död 2003), Cameron Mitchell, amerikansk skådespelare (död 1994)

6 november, Ewert Karlsson, svensk satirtecknare under signaturen EWK (död 2004)

7 november, Billy Graham, amerikansk väckelsepredikant (död 2018)

9 november, Spiro Agnew, amerikansk politiker (republikan), vicepresident 1969–1973 (död 1996), Thomas Ferebee, amerikansk militär, ledande bombfällare på Enola Gay, som släppte atombomben över Hiroshima (död 2000)

20 november, Sven Lindberg, svensk skådespelare (död 2006)

21 november, Olof Bergström, svensk regissör och skådespelare (död 1984)

22 november, Mikko Juva, ärkebiskop i Åbo ärkestift inom Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland 1978–1982 (död 2004), Claiborne Pell, amerikansk demokratisk politiker, senator 1961–1997 (död 2009)

29 november, Nøste Schwab, norsk skådespelare (död 2007)

30 november, Bengt Rosenius, svensk officer i flygvapnet (död 1979)

8 december, Gunnar Öhlund, svensk skådespelare (död 1999)

11 december, Aleksandr Solzjenitsyn, rysk författare, nobelpristagare (död 2008)

12 december, May Sandart, svensk dansare och skådespelare (död 2012)

15 december, Jeff Chandler, amerikansk skådespelare (död 1961)

21 december, Donald Regan, amerikansk republikansk politiker, USAs finansminister 1981–1985 (död 2003), Kurt Waldheim, österrikisk politiker, Österrikes president 1986–1992, FNs generalsekreterare 1972–1981 (död 2007)

22 december, Eric Marcusson, svensk ombudsman och socialdemokratisk politiker (död 1998)

23 december, Helmut Schmidt, tysk politiker, förbundskansler 1974–1982 (död 2015)

25 december, Bertie Mee, engelsk fotbollstränare och -spelare (död 2001), Anwar Sadat, egyptisk politiker, president 1970–1981 (död 1981)

31 december, Gunder Hägg, svensk medeldistanslöpare (död 2004)

Avlidna

3 januari, Johan Wilhelm Runeberg, 74, finländsk läkare och politiker.

6 januari, Georg Cantor, 72, tysk matematiker.

13 januari, James H Brady, 55, amerikansk republikansk politiker, senator 1913-1918.

21 januari, Emil Jellinek, 64, grundare av Mercedes.

6 februari, Gustav Klimt, 55, österrikisk målare och grafiker.

27 februari, Vasilij Safonov, 66, rysk dirigent och pianist.

13 mars, César Cui, 83, rysk kompositör.

15 mars, Isaac Stephenson, 88, amerikansk politiker och affärsman.

21 mars, Warner Miller, 79, amerikansk republikansk politiker. William V Sullivan, 60, amerikansk jurist och politiker, senator 1898–1901.

25 mars, Claude Debussy, 55, fransk kompositör.

29 mars, James Ritty, 81, amerikansk uppfinnare och barägare.

3 april, Olof Palme, 33, svensk historiker.

11 april, Otto Wagner, 76, österrikisk arkitekt. William C McDonald, 59, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i New Mexico 1912–1917.

12 april, Robert F Broussard, 53, amerikansk demokratisk politiker, senator 1915–1918.

13 april, Lavr Kornilov, 47, rysk militär.

14 april, William J Stone, 69, amerikansk demokratisk politiker, senator 1903–1918.

21 april, Manfred von Richthofen, 25, tysk jaktpilot, Röde Baronen.

28 april, Gavrilo Princip, 23, serbisk frihetskämpe alt. terrorist.

6 maj, Juhani Siljo, 30, finländsk poet, journalist och litteraturkritiker.

14 maj, Max Wilms, 50, tysk läkare.

21 maj, Algot Untola, 49, finländsk författare och journalist.

4 juni, Charles W Fairbanks, 66, amerikansk republikansk politiker, senator 1897–1905, USAs vicepresident 1905–1909.

13 juni, Samuel Jean de Pozzi, 71, fransk gynekolog.

3 juli, Benjamin Tillman, 70, amerikansk politiker.

14 juli, Abel Ayerza, 57, argentinsk läkare.

16 juli, Richard Rathbun, 66, amerikansk zoolog.

17 juli, Nikolaj II, 50, rysk tsar, mördad. Storfurstinnan Anastasia, 17, dotter till Rysslands siste tsar, mördad.

10 augusti, William Pitt Kellogg, 87, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Louisiana 1873–1877.

17 augusti, Jacob H Gallinger, 81, kanadensisk-amerikansk politiker.

18 augusti, George H Prouty, 56, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Vermont 1908–1910.

28 augusti, Ollie Murray James, 47, amerikansk demokratisk politiker, senator 1913–1918.

6 september, Elizabeth Yates, nyzeeländsk politiker.

10 september, Carl Peters, 61, tysk upptäcktsresande.

20 september, Erik, 29, svensk prins, son till Gustaf V och Victoria av Baden.

5 oktober, Roland Garros, 29, fransk flygpionjär.

9 oktober, Raymond Duchamp-Villon, 41, fransk skulptör.

30 oktober, Egon Schiele, 28, österrikisk konstnär.

9 november, Guillaume Apollinaire, 38, fransk poet.

17 november, Andrew H Burke, 68, amerikansk republikansk politiker, guvernör i North Dakota 1891–1893.

20 november, John Bauer, 36, svensk konstnär.

22 november, William D Hoard, 82, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Wisconsin 1889–1891.

27 november, Bohumil Kubišta, 34, tjeckisk konstnär.

2 december, Edmond Rostand, 50, fransk författare.

Nobelpris, Fysik, Max Planck, Tyskland, Kemi, Fritz Haber, Tyskland, Medicin, Inget pris utdelades, Litteratur, Inget pris utdelades, Fred, Inget pris utdelades

1919

1919, var ett normalår som började en onsdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en tisdag i den julianska kalendern.

1 januari, Rosa Luxemburg och Karl Liebknecht bildar Tysklands kommunistiska parti i Berlin. I Norge ändras beteckningen för regionala förvaltningsområdena namn från "amt" till "fylke". I Sverige får Boden, Ludvika och Tranås stadsrättigheter

2 januari, Ett antibrittiskt uppror bryter ut på Irland.

4 januari, Första numret av Norrländska Socialdemokraten (eller NSD) ges ut.

5 januari, Spartakistupproret börjar i Berlin, men slås ner. Sovjetrepubliken Litauen (även inkluderande Vitryssland) utropas. Tyska arbetarpartiet (från 1921 Nationalsocialistiska Tyska Arbetarpartiet) bildas.

13 januari, Spartakistupproret över

15 januari, Karl Liebknecht och Rosa Luxemburg mördas av tyska frikårer, utsända av det tyska socialdemokratiska partiet

18 januari, Fredskonferensen i Paris inleds.

21 januari, På grund av oroligheterna i Berlin beslutar Tysklands regering att nationalförsamlingen i fortsättningen skall träffas i Weimar

31 januari, I Stockholm bildas Svenska Föreningen för Nationernas förbund

6 februari, Den nyvalda tyska nationalförsamlingen inleder sitt arbete med att lagstifta om ett nytt styrelseskick för Tyska riket. Mötet hålls i Weimar på grund av oroligheter i Berlin.

12 februari, Finlands riksföreståndare, general Gustaf Mannerheim anländer på officiellt statsbesök i Sverige. Han välkomnas inte av arbetarrörelsen då generalen på Stockholms gator möter cirka 2 000 arbetare som demonstrerar mot "regeringens oförsynta tilltag att inbjuda arbetarbödeln".

13 februari, Tysklands nationalförsamling i Weimar utser socialdemokraten Philipp Scheidemann till den tyska republikens första kansler, och han skall leda en mittenkoalition

1 mars, Föreningen Norden, för ökat nordiskt samarbete, bildas

3 mars, Marsoroligheterna i Berlin inleds med en generalstrejk. Försvarsministern och överbefälhavaren Gustav Noske svarar med att utlysa belägringstillstånd och omkring 1 200 personer dödas i de följande dagarnas oroligheter.

4 mars, Komintern bildas vid en kongress i Moskva

12 mars, Elsa Brändström, som kallas "Sibiriens ängel" får Röda korsets guldmedalj för sina insatser för krigsfångar i Ryssland

15 mars, Sverige utser bland andra socialdemokraten Hjalmar Branting och liberale riksdagsledamoten Theodor Adelswärd till konferensen i Paris om Nationernas förbund

18 mars, Den spanska fotbollsklubben Valencia CF bildas.

21 mars, Det ungerska proletariatet tar makten och grundar en rådsrepublik under Bela Kuns ordförandeskap

23 mars, Benito Mussolini bildar ett kampförbund i Milano och den italienska fasciströrelsen skapas

7 april, Bayerska rådsrepubliken upprättas.

13 april, 379 människor dödas och över 1 000 skadas sedan brittisk militär under general Reginald Dyer öppnat eld mot civila demonstranter i Amritsar i provinsen Punjab i nordvästra Indien. Massakern blir upptakten till den indiska ohörsamhetsrörelsen som leds av Mahatma Gandhi.

14 april, Gregorianska kalendern införs i Rumänien. Sveriges regering godkänner att Svenska Röda Korset får ta emot 2 000 krigsbarn under svenska sommaren 1919.

17 april, Charlie Chaplin, Douglas Fairbanks, Mary Pickford och D W Griffith bildar det amerikanska filmbolaget United Artists

25 april, Bauhausskolan för arkitektur och design grundas i Weimar av arkitekten Walter Gropius

April, Polsk-ryska kriget bryter ut.

2 maj, Bayerska rådsrepubliken krossas.

14 maj, Flygpionjären Enoch Thulin omkommer vid en flygolycka i samband med en uppvisningsflygning i Landskrona

19 maj, Rädda Barnen stiftas i London.

22 maj, Prinsessan Margaretha gifter sig med prins Axel av Danmark. Bröllopet äger rum i Storkyrkan i Stockholm i närvaro av medlemmar ur svenska och danska kungahusen.

24 maj, I Sveriges riksdags första kammare och andra kammare antas rösträttsreformen som ger alla män och kvinnor som fyllt minst 23 år rösträtt. Den kvinnliga rösträtten träder inte i kraft förrän 1921 då den förutsätter en grundlagsändring.

25 maj, 16 000 personer dödas i vulkanutbrott på Java. Lektor Ernst Wigforss lägger fram ett svenskt socialdemokratiskt handlingsprogram med omfattande sociala reformer och socialiseringar.

29 maj, Albert Einsteins allmänna relativitetsteori prövas och bekräftas av Arthur Eddington som observerade en total solförmörkelse i Principe, och av Andrew Crommelin i Sobral, Ceará, Brasilien

Juni, USA drar tillbaka sina soldater från Vladivostok, Ryssland

4 juni, Folkhushållningskommissionen i Sverige upplöses

14 juni, Ett Curtissplan från amerikanska flottan landar i Lissabon. Den första flygningen över Atlanten har genomförts.

21 juni, Det amerikanska luftskeppet Wingfoot Air Express fattar eld i Chicagos innerstad. Två passagerare, en besättningsman och 10 på marken dödas. Två personer lyckas dock rädda sig med fallskärm

28 juni, Versaillesfreden undertecknas, vilken officiellt avslutar första världskriget för Tysklands del. Tyskland tvingas betala stora krigsskadestånd, och fråntas alla sina europeiska besittningar

1 juli, Den svenska legostadgan för tjänstefolk från 1833 ändras. Det är inte längre straffbart att lämna sin tjänst under kontraktstiden

4 juli, Jack Dempsey, USA besegrar titelförsvararen Jess Willard på TKO i Toledo, Ohio och blir ny världsmästare i tungviktsboxning

19 juli, Demokratiska republiken Azerbaijdzjans utrikesministerium grundas

25 juli, Juristen Kaarlo Juho Stålberg besegrar motkandidaten Gustaf Mannerheim och väljs till Republiken Finlands förste president

27 juli, Raskravaller i Chicago när en svart pojke drunknar efter att ha utsatts för stenkastning av vita män. Under några dagar dödas 38 människor och över 500 skadas

31 juli, Med röstsiffrorna 265-75 antar Tysklands parlament en ny, demokratisk konstitution

Augusti, USA tar hem de flesta soldater man 1917 skickade till Kuba. Två kompanier stannar dock vid Camagüey

1 augusti, Rumänska trupper ockuperar Budapest och gör därmed slut på Béla Kuns kommunistiska republik.

4 augusti, Ryssligan i Stockholm åker fast för tre brutala mord på misstänkta bolsjevikagenter

13 augusti, Den sista svenska kristidsransoneringen, av bröd, upphör

13 augusti, Idrottsföreningen Leksands IF bildas.

22 augusti, Ukrainas nationalistarmé mördar 5 000 judar

29 augusti, AB Elektrolux bildas genom sammanslagning av Elektromekaniska AB och AB Lux. Huvudägare är Axel Wenner-Gren.

31 augusti, Bolsjeviker plundrar Sveriges konsulat i Moskva. Sverige avskaffar sin sista kristidsransonering, brödransoneringen.

1 september, En trådlös radiotelefon förevisas på Telegrafverket i Stockholm

8–12 september, USA skickar soldater till Honduras för att upprätta en neutral zon under det att ett revolutionsförsök pågår

10 september, Saint-Germain-freden, där Österrike reduceras till en liten tyskspråkig stat, sluts.

18 september, AB Svensk Filmindustri (SF) bildas genom sammanslagning av Svenska Bio och Filmindustri AB Skandia

22 september, Mauritz Stillers film Herr Arnes penningar efter Selma Lagerlöfs roman med samma namn har premiär

29 september, Sveriges riksdag antar lagen om åtta timmars arbetsdag för industrin. Högern och bondepartierna röstar emot. Arbetsveckan blir 48 timmar.

1 oktober, Nöjesskatten träder i kraft i Sverige. (Avskaffas 1963). Danmark får lag om processrätt - Retsplejeloven.

2 oktober, USAs president Woodrow Wilson drabbas av ett slaganfall. Wilson blir delvis förlamad, sängbunden och isolerad i flera veckor och återhämtar sig aldrig helt. Frun Edith assisterar honom i den dagliga ämbetsutövningen under sjukdomen, då vicepresident Marshall aldrig formellt övertar presidentämbetet.

8 oktober, Det stora tyska luftskeppet Bodensee, med 55 passagerare flyger Berlin–Stockholm på sju timmar och landar på Gärdet. Detta är det första luftskeppet i Sverige.

12 oktober, Förre korpralen Adolf Hitler håller ett anförande på ett av Tyska Arbetarpartiets möten på en ölstuga i München. Talet imponerar på partiets grundare Anton Drexler. Hitler väljs några veckor senare in i partiet som medlem nr. 7.

30 oktober, Hjalmar Bergman utger romanen Markurells i Wadköping

31 oktober, Danmark inför lika lön för män och kvinnor i statlig tjänst. I Sverige fastställs den svenska folkskolans nya undervisningsplan "UPL 1919", som bland annat avskaffar katekesundervisningen. UPL 1919 träder i kraft höstterminen 1920 och har en treårig övergångstid. UPL 1919 blir populär bland de flesta av folkskollärarna. Småskolan och den egentliga folkskolan i Sverige samordnas samtidigt till en enhetlig sexårig skola.

5 november, Svenska Rädda barnen bildas på initiativ av bland andra Anna Branting (Hjalmar Brantings fru) och författarna Ellen Key, Marika Stiernstedt och Elin Wägner. Organisationen blir en del av en större organisation i flera europeiska länder

7 november, SÖ inrättas i Sverige och får ansvar för folkskolorna och läroverken

15 november, Evert Taubes första vissamling, Sju sjömansvisor och Byssan lull, utkommer.

27 november, Neuillyfreden där Bulgarien avträder områden till Rumänien, Jugoslavien och Grekland, sluts.

1 december, En direkt telefonförbindelse mellan Sverige och Tyskland upprättas (Stockholm–Berlin). USA skickar på Italiens begäran soldater till Trau, Dalmatien för stoppa bråk mellan serber och italienare. USA skickar slagskeppet USS Arizona (BB-39) till Osmanska riket för att skydda USAs konsulat under Greklands ockupation av Konstantinopel. Kvinnoorganisationen Shin-fujin kyokai bildas i Japan. Johan Andersson blir partiledare för Bondeförbundet Systembolaget får monopol på spritförsäljning till privatpersoner i Sverige. Genom Verkstadsföreningens (1917) och Centrala Arbetsgivareförbundets anslutning till SAF blir detta nu en direkt motpart mot LO. Den svenska försvarskommissionen avger förslag om vissa begränsningar av de militära utgifterna. Sveriges första kvinnliga arkitekt, norskfödda Anna Mohr, utexamineras. Sveriges Husmodersföreningars Riksförbund (SHR) bildas. Ekonomihistorikern Eli Heckscher tvingar Sveriges riksbank att höja diskontot genom att uppmana allmänheten att lösa in sina sedlar mot guldmynt. Renbeteskonventionen inskränker de svenska samernas rätt till betesmarker i Norge. I Sverige anställs Stockholms första skolsköterskor i Sofia, Katarina och Brännkyrka skolor. Läskedrycken Pommac lanseras. Karl Gerhard spelar sin första revy på Kabaré Fenix i Stockholm. Anders Örnes broschyr De sju grundsatserna utkommer. Råsunda filmstad byggs. Kvinnoorganisationen Jugoslavenski Zhenski Savez bildas i Jugoslavien.

Födda

1 januari, Carole Landis, amerikansk skådespelare (död 1948), J D Salinger, amerikansk författare (död 2010)

5 januari, Jacques Laurent, fransk författare (död 2000)

7 januari, Siddhi Savetsila, thailändsk politiker (död 2015)

13 januari, Robert Stack, amerikansk skådespelare (död 2003)

14 januari, Nathaniel Rochester, amerikansk forskare inom artificiell intelligens (död 2001)

31 januari, Jackie Robinson, amerikansk basebollspelare (död 1972), Olof Sjöstrand, svensk stuntman och cirkusartist (död 1999), Annika Tretow, svensk skådespelare och konstnär (död 1979)

5 februari, Red Buttons, amerikansk skådespelare (död 2006)

7 februari, Gerd Mårtensson, svensk skådespelare (död 2015)

10 februari, Clément Harari, fransk skådespelare (död 2008)

11 februari, Rolf Bergh, svensk arkitekt (död 2005)

17 februari, Allan Johansson, svensk pianist, kompositör, kapellmästare och sångare (död 1991)

18 februari, Agneta Lagerfelt, svensk skådespelare (död 2013), Jack Palance, amerikansk skådespelare (död 2006)

19 februari, Alla Sjelest, rysk ballerina och koreograf (död 1998)

21 februari, Arne Augustsson, svensk skådespelare (död 2005)

22 februari, Harry Kullman, svensk författare (död 1982)

27 februari, Ulf Peder Olrog, svensk visdiktare (död 1972)

28 februari, Teddy Rhodin, svensk balettdansör och koreograf (död 2004)

2 mars, Tamara Toumanova, rysk ballerina (död 1996), Jennifer Jones, amerikansk skådespelare (död 2009)

3 mars, Göte Arnbring, svensk skådespelare och dansare (död 1993)

13 mars, Irina Baronova, rysk ballerina (död 2008), Sven Psilander, svensk skådespelare (död 2008)

17 mars, Nat King Cole, amerikansk jazzmusiker (död 1965)

22 mars, Eivor Landström, svensk skådespelare och teaterkonsulent (död 2004)

6 april, Caren Marsh Doll, amerikansk skådespelare.

7 april, Ed Edmondson, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1953–1973 (död 1990)

8 april, Ian Smith, rhodenisk-zimbabwisk politiker, premiärminister 1964–1979 (död 2007)

11 april, Albertina Berkenbrock, brasiliansk jungfrumartyr (död 1931)

13 april, Howard Keel, amerikansk skådespelare (död 2004)

16 april, Merce Cunningham, amerikansk koreograf och dansare (död 2009), Roland Lundberg, svensk direktör och moderat politiker (död 2007)

17 april, Chavela Vargas, mexikansk rancherasångare (död 2012)

21 april, Don Cornell, amerikansk sångare (död 2004)

22 april, Torsten Ehrenmark, svensk journalist, korrespondent, kolumnist, radiopratare och författare (död 1985)

23 april, Oleg Penkovskij, sovjetisk överste, sedermera spion (död 1963), Ellen Bergman, svensk skådespelare, regissör, koreograf och teaterchef (död 2007)

24 april, César Manrique, spansk konstnär och arkitekt (död 1992)

30 april, Åke Hodell, svensk stridspilot, författare och konstnär (död 2000), Karin Nordgren, svensk skådespelare (död 2001)

7 maj, Eva Perón, Evita Perón, argentinsk politiker och första hustru till president Juan Perón (död 1952)

9 maj, Arthur English, brittisk skådespelare (död 1995), John Henry Kyl, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1959–1965 och 1967–1973 (död 2002)

18 maj, Margot Fonteyn, brittisk ballerina (död 1991)

31 maj, E T Mensah, ghanansk musiker (död 1996), Vance Hartke, amerikansk demokratisk politiker, senator 1959–1977 (död 2003)

5 juni, Lennart Hellsing, svensk författare (död 2015)

7 juni, Roger Borniche, fransk kriminalförfattare och polis (död 2020)

12 juni, Claude Marchant, amerikansk-svensk koreograf och dansare (död 2004)

14 juni, Sam Wanamaker, amerikansk skådespelare och regissör (död 1993)

15 juni, Hans Werthén, svensk industriman, ordförande i Electrolux (död 2000)

21 juni, Antonia Mesina, italiensk jungfru och martyr, saligförklarad 1987 (död 1935)

23 juni, Åke Fridell, svensk skådespelare (död 1985), Gunnar Nielsen, svensk skådespelare (död 2009)

26 juni, Richard Neustadt, amerikansk historiker och statsvetare (död 2003)

3 juli, Hampe Faustman, svensk regissör och skådespelare (död 1961)

4 juli, Gerd Hagman, svensk skådespelare (död 2011)

8 juli, Walter Scheel, tysk politiker, förbundspresident och utrikesminister (död 2016)

13 juli, William F Quinn, amerikansk republikansk politiker (död 2006), Hans Theselius, svensk musiker (död 1981)

14 juli, Eugene Allen, butler i Vita huset (död 2010)

18 juli, Jayachamaraja Wodeyar Bahadur, indisk filosof, musikvetare, politisk teoretiker och filantrop, Mysores siste regerande maharaja 1940–1950 (död 1974)

19 juli, Curt Masreliez, svensk skådespelare (död 1979)

26 juli, James Lovelock, brittisk författare, biokemist och uppfinnare (död 2022)

4 augusti, Michel Déon, fransk romanförfattare (död 2016)

6 augusti, Eric Stolpe, svensk skådespelare, revyartist, textförfattare, sångare och journalist (död 1990)

8 augusti, Dino De Laurentiis, italiensk filmproducent (död 2010)

9 augusti, Freddy Albeck, dansk sångare och skådespelare (död 1992)

25 augusti, Jarl Hamilton, svensk skådespelare (död 1973)

13 september, Olle Anderberg, svensk brottare (död 2003)

24 september, Dagmar Heurlin, svensk kammaråklagare och högerpolitiker (död 2008), Lennart Hyland, svensk radio- och TV-personlighet (död 1993)

26 september, Matilde Camus, spansk författare (död 2012)

27 september, Erik Liebel, svensk skådespelare (död 1987), Charles H Percy, amerikansk företagsledare och politiker (död 2011)

28 september, Lenn Hjortzberg, svensk skådespelare och regiassistent (död 1975)

4 oktober, Herman Ahlsell, svensk regissör och skådespelare (död 1994)

5 oktober, Donald Pleasence, brittisk skådespelare (död 1995)

12 oktober, Ingrid Foght, svensk skådespelare (död 1980)

19 oktober, Georg Adelly, svensk musiker, skådespelare och komiker (död 1997)

22 oktober, Doris Lessing, brittisk författare (död 2013)

26 oktober, Thomas Funck, svensk barnboksförfattare (död 2010), Mohammad Reza Pahlavi, iransk shah (död 1980)

4 november, Joel Broyhill, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1953–1974 (död 2006)

10 november, Michail Kalasjnikov, rysk vapenformgivare (död 2013), Moïse Tshombe, kongolesisk politiker, president av Kartanga 1960–1963 (död 1969)

14 november, Birgit Wåhlander, svensk skådespelare (död 2000)

21 november, Olof Bergström, svensk regissör och skådespelare (död 1984), Gert Fredriksson, svensk kanotist med sex olympiska guldmedaljer (död 2006)

23 november, Kerstin Johansson i Backe, svensk författare (död 2008)

26 november, Frederik Pohl, amerikansk science fiction-författare (död 2013)

1 december, Karl-Erik Forsgårdh, svensk skådespelare (död 1995)

9 december, E K Nayanar, indisk politiker (död 2004)

10 december, Sven-Eric Johanson, svensk kompositör, medlem i Måndagsgruppen (död 1997), Harrison A Williams, amerikansk demokratisk politiker, senator 1959–1982 (död 2001)

15 december, Åke Seyffarth, svensk idrottsman, (skridsko, cykel) (död 1998)

18 december, Stig Johanson, svensk skådespelare (död 1986)

21 december, Ove Sprogøe, dansk skådespelare (död 2004)

22 december, William S Richardson, amerikansk demokratisk politiker och jurist (död 2010)

23 december, Andrea Prader, schweizisk barnläkare och endokrinolog (död 2001)

28 december, Mårten Larsson, svensk skådespelare (död 2001)

31 december, Anna-Lisa Grundström, svensk författare och konstnär (död 2011)

Avlidna

6 januari, Theodore Roosevelt, 60, amerikansk politiker, USA:s president 1901–1909.

15 januari, Karl Liebknecht, 47, tysk politiker (mördad). Rosa Luxemburg, 47, polsk-tysk socialistisk politiker av judisk härkomst (mördad)

18 januari, Prins John av Storbritannien, 13, brittisk prins.

22 januari, Carl Larsson, 65, svensk konstnär (död efter slaganfall hemma i Sundborn).

21 februari, Kurt Eisner, 51, tysk socialistisk politiker och revolutionsledare (mördad)

27 februari, George F Edmunds, 91, amerikansk republikansk politiker, senator 1866–1891.

11 mars, Harald Fryklöf, 36, svensk tonsättare och organist.

21 mars, Otto Schrader, 63, tysk språkvetare.

27 mars, William Allen Sturge, 68, brittisk läkare.

10 april, Emiliano Zapata, 39, mexikansk revolutionsledare, mördad.

14 april, Halvord Lydell, 51, svensk privatlärare.

24 april, Camille Erlanger, 55, fransk tonsättare.

28 april, Albert Estopinal, 74, amerikansk demokratisk politiker och plantageägare, kongressledamot sedan 1908.

6 maj, L Frank Baum, 62, amerikansk författare.

14 maj, Enoch Thulin, 37, svensk flygpionjär (flygolycka)

21 maj, Leonard Holmström, 78, svensk geolog och folkhögskoleföreståndare.

29 maj, Robert Bacon, 58, amerikansk republikansk politiker och diplomat, USAs utrikesminister 1909.

29 juni, Aleksandr Ragoza, 61, rysk militär.

30 juni, John William Strutt, 76, brittisk fysiker, nobelpristagare.

2 juli, Friedrich Soennecken, 70, tysk uppfinnare.

3 augusti, Josef Kohler, 70, tysk jurist.

9 augusti, Ernst Haeckel, 85, tysk zoolog och naturfilosof. Ruggiero Leoncavallo, 62, italiensk operakompositör.

11 augusti, Andrew Carnegie, 83, amerikansk finansman.

13 augusti, Gustaf Windahl, 58, svensk provinsialläkare och riksdagsman.

14 augusti, Gösta Sandels, 32, svensk målare.

24 augusti, Emil Hildebrand, 70, svensk historiker och riksarkivarie.

5 september, Aleksandr Bulygin, 68, rysk politiker, inrikesminister 1905.

27 september, Adelina Patti, 76, italiensk-amerikansk sopran.

6 oktober, Ricardo Palma, 86, peruansk författare.

11 oktober, Karl Gjellerup, 62, dansk författare, nobelpristagare.

15 oktober, Adolf W Edelsvärd, 95, svensk arkitekt.

22 oktober, Edvard Evers, 66, svensk kyrkoherde i Norrköping. Joseph P Newsham, 82, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1868–1869 och 1870–1871.

9 november, Eduard Müller, 70, schweizisk president.

9 december, Alfred Dalin, 64, svensk skolman.

13 december, Woldemar Voigt, 69, tysk fysiker.

16 december, Luigi Illica, 62, italiensk librettist.

28 december, Johannes Rydberg, 65, svensk fysiker.

29 december, William Osler, 70, kanadensisk läkare.

Nobelpris, Fysik, Johannes Stark, Tyskland, Kemi, Inget pris utdelades, Medicin, Jules Bordet, Frankrike, Litteratur, Carl Spitteler, Schweiz, Fred, Woodrow Wilson, USA

1920

1920,  var ett skottår som började en torsdag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en onsdag i den julianska kalendern.

Januari, De amerikanska soldater som 1918 landsteg i Vladivostok, Ryssland vänder hemåt igen 

1 januari, Alkoholransonering med motbok införs i hela Sverige med 4 liter sprit i månaden som maximalranson, men många får nöja sig med mindre. Alla kunder på Systembolaget måste nu ha en bok där alla köp registreras. Kvinnor får mindre

2 januari, 10 000 fackligt anslutna och socialistorganisatörer arresteras vid en razzia i Palmer, USA.

10 januari, NFs stadga träder i kraft

11 januari, Demokratiska republiken Azerbajdzjan erkänns de facto av de Europeiska makterna i Versailles

13 januari, En massdemonstration med omkring 100 000 deltagare anordnas av de vänsterradikala partierna USPD och KPD utanför Riksdagshuset i Berlin, i samband med nationalförsamlingens debatt av lagen om arbetarrepresentation. Efter handgripligheter skjuter skyddsvakterna mot folkmassan, med 42 döda och över 100 skadade som följd.

16 januari, NF håller sitt första sammanträde i Paris

17 januari, Totalförbud mot tillverkning och försäljning av alla alkoholhaltiga drycker, även öl, införs i USA. Något som banar väg för gangstersyndikaten.

25 januari, Den nybildade svenska föreningen Rädda Barnen anordnar "linnesöndag" till förmån för Wiens frysande och sjuka barn

14 februari, De svenska lant- och sjöförsvarsdepartementen sammanslås till ett försvarsdepartement under en försvarsminister 

16 februari, USA skickar marinsoldater till Ryssland för att skydda amerikansk radiostation och egendom på en rysk ö i Vladivostokviken

24 februari, Propagandachefen Adolf Hitler lägger fram tyska arbetarpartiets program i en ölhall i München. Här finns krav på Versaillesfördragets upphävande, Tysklands upprustning, det stortyska livsrummet och den germanska rasens ledarställning. Storbritanniens parlament får sin första kvinnliga ledamot.

26 februari, Norge beslutar att gå med i NF 

27 februari, Danmark beslutar att gå med i NF 

1 mars, Mahatma Gandhi inleder sin ickevåldskampanj för självständighet i Brittiska Indien 

4 mars, Sveriges riksdag beslutar att Sverige skall gå med i NF, trots farhågorna för möjligheten att bibehålla neutraliteten. Högern och kommunisterna är emot anslutningen.

6 mars, Nils Edéns svenska koalitionsregering med liberaler och socialdemokrater spricker som en följd av inre motsättningar, och Hjalmar Branting kan bilda Sveriges första rent socialdemokratiska regering. Hjalmar Brantings regering är i minoritet, och kan inte driva någon "ytterlighetspolitik"

10 mars, Nils Edén avgår som svensk statsminister och efterträds av Hjalmar Branting som ger garantier till kungen angående socialisering och försvar. Brantings ministär blir Europas första parlamentariskt valda socialdemokratiska regering.

12–17 mars, Högerextrema frikårer i Tysklands huvudstad Berlin utför den så kallade Kappkuppen mot republiken, men misslyckas 

14 mars, USA skickar soldater till Kina för att under några timmar skydda liv under oroligheter i Kiukiang pågår 

17 mars, Sveriges riksbanks skyldighet att växla in sedlar mot guld på begäran avskaffas 

23 mars, Societas Sanctæ Birgittæ grundas i S:ta Gertruds kyrka i Stockholm.

Våren, Priserna faller kraftigt i Sverige och deflationskrisen är ett faktum.

9–27 april, USA skickar soldater till Guatemala för att skydda amerikanska legationen och intressen, som telegrafstationen, under stridigheter mellan unionsvänner och Guatemalas regering

1 april, Adolf Hitler lämnar sin tjänst som militär för att ägna sig åt politiken på heltid. Sverige avskaffar guldmyntfoten. En skofabrik i South Braintree, Massachusetts rånas, varvid en kassör och en vaktmästare skjuts ihjäl, och Sacco och Vanzetti grips av polisen 

17 april, I Sverige blir gift kvinna myndig och slipper ha maken som förmyndare när Sveriges riksdag antar den nya giftermålsbalken, som ersätter den gamla i 1734 års lag och gör den svenska kvinnan helt jämställd med mannen inom äktenskapet. Det blir också lättare att skiljas.

20 april, De sjunde moderna olympiska spelen i Antwerpen tjuvstartar med den första olympiska ishockeyturneringen, där bland annat ett svenskt lag bestående av bandyspelare deltar 

28 april, Tysklands riksdag beslutar att införa en 4-klassig, i vissa delstater 6-klassig, grundskola ("Grundschule") som den tyska folkskolans lägre klasser. Den blir bottenskola för alla barn i Tyskland, och därefter börjar parallellskolsystemet där de får välja om de vill fortsätta folkskolan eller gå vidare till läroverk.

30 april, Finlands regering beslutar om självstyre för Åland 

7 maj, Ryssland erkänner Georgien

13 maj, Kronprinsessan Margareta jordfästs i Storkyrkan i Stockholm, omkring 100 000 personer kantar begravningstågets väg

18 maj, En kyrkbåt kantrar under en skolutflykt på Säkkijärvi sjö i Finland. 31 skolbarn och 2 vuxna drunknar

30 maj, Jeanne d’Arc helgonförklaras.

1 juni, Nobelfesten firas för första gången sedan 1913, och enda gången under svenska sommaren (1999). Flera pristagare som tilldelats pris under krigsåren kommer för att hämta sina priser

4 juni, Trianonfördraget, där Ungern avträder områden till Tjeckoslovakien, Jugoslavien, Rumänien, Italien och Österrike, undertecknas.

6 juni, 8th Conference of the International Woman Suffrage Alliance äger rum i Geneve.

13 juni, Amerikanska posten beslutar att barn inte får skickas via postpaket

24 juni, Den svenska regeringen hänskjuter tvisten om Ålands nationella tillhörighet till NF 

Juli, Elsa Andersson blir den första svenska kvinnan som får flygcertifikat 

1 juli, Det svenska handelsdepartementet upprättas. Det svenska civildepartementet uppdelas i social- och kommunikationsdepartementen 

4 juli, Vid Wimbledonturneringens herrsingelfinal vinner William "Bill" Tilden, USA medan Suzanne Lenglen, Frankrike vinner damklassen

10 juli, Slesvigsk parti bildas i Danmark

12 juli, Ryssland erkänner Litauen

15 juli, Brittiska skonaren Shamrock IV vinner årets America's Cup vid seglingar utanför New Jersey

23 juli, Franska soldater ockpuerar Damaskus och avsätter kung Faisal I av Syrien

30 juli–8 augusti, Scouterna håller första världsjamboreen i Olympia, London

2 augusti, Internationella domstolen i Haag upprättas 

3 augusti, Storbritannien skickar soldater till Irland där IRA startat gerillakrig och tagit kontrollen över stora delar av ön 

10 augusti, Freden i Sèvres sluts på slottet i Sévres, vilket innebär det osmanska rikets definitiva förlust i första världskriget. Osmanerna förlorar en tiondel av sin tidigare yta och tvingas avstå alla områden utanför Anatolien med undantag endast av Konstantinopel.

11 augusti, Ryssland erkänner Lettland

12 augusti, Sveriges första flygpostlinje startar.

14 augusti, De sjunde olympiska sommarspelen invigs i svårt krigsskadade Antwerpen. Sverige har stått utanför kriget, och skördar bland annat framgångar i längdhopp (guld), släggkastning (silver) och konståkning (guld) 

28 augusti, Allmän rösträtt för kvinnor införs över hela USA. Vissa amerikanska delstater införde rösträtten redan 1869.

6 september, En folkomröstningen om ändring av 1915 års grundlag hålls i Danmark.

15 september, En luftpostlinje mellan Sverige och Storbritannien (Stockholm–London) öppnas via Hamburg och Amsterdam med Hermann Göring som pilot

28 september, Högern går framåt och Socialdemokraterna tillbaka i det sista svenska andrakammarvalet enligt den gamla ordningen, och Socialdemokraterna lämnar kort därefter regeringsmakten 

Hösten, Den svenska regeringen tillsätter utredningar om socialiseringar och industriell demokrati.

1 oktober, Staden Berlin slås ihop med ett stort antal förstäder och omkringliggande kommuner och bildar Stor-Berlin, en av världens största städer vid denna tid.

14 oktober, Finland och Ryssland sluter fred i Dorpat 

22 oktober, En expeditionsministär tilltäder i Sverige. Hjalmar Brantings socialdemokratiska regering lämnar in sin avskedsansökan efter svår förlust i det senaste svenska andrakammarvalet. Inget annat parti är berett att regera, och en expeditionsministär med Louis De Geer den yngre kan tillträda.

27 oktober, Hjalmar Branting avgår som svensk statsminister och Louis De Geer den yngre (obunden liberal) bildar ny regering (mer eller mindre mot sin vilja)

2 november, Presidentval i USA. Republikanen Warren G Harding besegrar demokraten James M Cox vid presidentvalet i USA. KDKA, världens första radiostation, öppnar i Pittsburgh, USA.

3 november, Sigfrid Siwertz' roman Selambs utkommer

8 november, Mauritz Stillers komedi Erotikon har premiär

15 november, NFs delegerade församling sammanträder för första gången i Genève. Delegater från 42 länder deltar.

16 november, Flygbolaget Qantas grundas.

20 november, IRA-män dödar 15 brittiska agenter i Dublin 

21 november, Över 70 skadas eller dödas då brittiska soldater öppnar eld vid en idrottsarena i Dublin

December, Agatha Christie ger ut romanen En dos stryknin. Svenska skivbarometern toppas av låten Dardanella spelad av Ben Selvin's Novelty Orchestra, vilken banar väg för jazzmusikens genombrott även i Sverige. Detta är den första amerikanska skivinspelningen som blir storsäljare i Sverige.

10 december, Knut Hamsun från Norge får Nobelpriset i litteratur 

14 december, Storbritanniens parlament antar en lag om irländskt självstyre, och ön delas i en katolsk och en protestantisk del

16 december, omkring 200 000 personer omkommer vid jordbävningen i Haiyuan i Gansu, Kina. USA tar hem de soldater man 1918 skickade till Panama. Johan Andersson blir partiledare för Bondeförbundet Sveriges socialdemokratiska kvinnoförbund bildas. Anledningen till, att det inte skett tidigare är arbetarrörelsens motstånd mot kvinnliga särorganisationer. Den svenska brödransoneringen upphör. Den svenska regeringen sluter handelsavtal och upprättar diplomatiska förbindelser med Sovjetryssland. Ett nytt försvarsbeslut minskar övningstiden för svenska värnpliktiga från 240 till 165 dagar. Lag om enhetlig standard för svenska sjuksköterskeskolor införs. Den obligatoriska svenska sjukförsäkringen för olycksfall i arbetet utvidgas till att gälla även på väg till eller från arbetet. Sveriges folkmängd passerar 6 miljoner. Mjölby, Vetlanda och Värnamo får stadsprivilegier. Folkskolans högre avdelning (klass 7 och klass 8) organiseras om i Stockholm i Sverige och blir istället en påbyggnad med teknisk utbildning i Engelbrekt och Maria, hushållsteknisk i Adolf Fredrik och Maria samt handelsutbildning i Adolf Fredrik, Klara och Sofia. I Sverige slås Folkskoleöverstyrelsen, bildad 1914, samman med den 1905 bildade Läroverksöverstyrelsen, samman till "Skolöverstyrelsen" (SÖ). Husagan i Sverige, som avskaffades 1858 mot vuxna, avskaffas helt, så att även flickor under 16 och pojkar under 18 befrias från den. I Köpenhamn har antalet husassistenter sjunkit från 24 000 runt år 1900 till cirka 19 000. Kvinnoorganisationen Syndesmos gia ta Dikaiomata tis Gynaikas bildas. Hålkort införs i Sverige med SKF som föregångare. Sveriges Verkstädes Tjänstemannaförening bildas. KF infogar alla distrikt och föreningar i KFs revisionssystem. USAs jordbruksdepartement uppmanar farmarna att odla cannabis, främst marijuana.

Födda

1 januari, Osvaldo Cavandoli, italiensk tecknare.

2 januari, Isaac Asimov, rysk–amerikansk författare.

3 januari, Siegfried Buback, tysk jurist.

9 januari, Clive Dunn, brittisk skådespelare.

12 januari, Carl-Axel Elfving, svensk skådespelare.

13 januari, Knut Nordahl, svensk fotbollsspelare. Bert Sorbon, svensk inspicient och skådespelare.

15 januari, Pamela Cundell, brittisk skådespelare.

19 januari, Javier Pérez de Cuéllar, peruansk diplomat och politiker, FN:s generalsekreterare 1982–1991.

20 januari, Federico Fellini, italiensk filmregissör och komiker. DeForest Kelley, amerikansk skådespelare.

22 januari, Irving Kristol, amerikansk politisk författare och professor. Chiara Lubich, italiensk grundare av Focolare. Alf Ramsey, brittisk fotbollsspelare och tränare, förbundskapten för Engelska fotbollslandslaget 1963–1974.

29 januari, Peter Celsing, svensk arkitekt

31 januari, Stewart Udall, amerikansk politiker, inrikesminister 1961–1969.

3 februari, Gunnar Svensson, svensk kompositör, pianist och sångare.

4 februari, Sten Sture Modéen, svensk skådespelare och kortfilmsregissör.

8 februari, Bengt Ekerot, svensk skådespelare och regissör.

22 februari, Torsten Gustafsson, svensk politiker, försvarsminister 1981–1982.

23 februari, Henry Lindblom, svensk sångare, skådespelare och tv-man.

26 februari, Lennart Palme, svensk manusförfattare och reklamkonsult. Tony Randall, amerikansk skådespelare.

28 februari, Alf Kjellin, svensk skådespelare och filmregissör.

3 mars, James Doohan, kanadensisk skådespelare och författare.

5 mars, Del Latta, amerikansk republikansk politiker,kongressledamot 1959–1989.

8 mars, Eva Dahlbeck, svensk skådespelare, författare och poet.

10 mars, Boris Vian, fransk ingenjör, författare och jazztrumpetare.

11 mars, Nicolaas Bloembergen, amerikansk fysiker, nobelpristagare.

14 mars, Anders Börje, svensk sångare, kompositör och skådespelare.

16 mars, Traudl Junge, Adolf Hitlers privatsekreterare 1942–1945. Leo McKern, australisk skådespelare.

18 mars, Pierre Plantard, fransk bluffmakare, grundade det hemliga sällskapet Prieuré de Sion.

20 mars, Lennart Landheim, svensk filmproducent och inspicient. Marian McPartland, amerikansk jazzmusiker (piano).

26 mars, Börje Nyberg, svensk skådespelare, regissör och manusförfattare.

27 mars, Carl-Henrik Norin, svensk kapellmästare, musikarrangör, kompositör och jazzmusiker (tenorsaxofon).

30 mars, Jan Olof Olsson, svensk redaktör, journalist och författare

1 april, Liane Linden, svensk skådespelare. Toshirô Mifune, japansk skådespelare. Susanna Östberg, svensk skådespelare och sångerska.

2 april, Jan Molander, svensk skådespelare och regissör.

7 april, Monica Schildt, svensk skådespelare. Ravi Shankar, indisk sitarspelare.

8 april, Charlotte Dittmer, svensk skådespelare.

10 april, Ingrid Schrewelius, svensk modejournalist och TV-medarbetare.

11 april, Peter O'Donnell, brittisk författare, skapare av Modesty Blaise.

17 april, Bengt Anderberg, svensk författare.

18 april, Nils Hansén, svensk kompositör, musikarrangör och kapellmästare.

19 april, Nils Ahlroth, svensk underhållare och skådespelare. Marvin Mandel, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Maryland 1971–1979.

21 april, Anselmo Duarte, brasiliansk skådespelare, manusförfattare och filmregissör.

26 april, Maud Hyttenberg, svensk skådespelare.

28 april, Ann-Margret Bergendahl, svensk skådespelare.

1 maj, Magnus von Platen, svensk litteraturvetare och författare.

2 maj, Alhad Bimbao, president i Uruguay 1996–2000.

5 maj, Bengt Brunskog, svensk skådespelare.

8 maj, Saul Bass, amerikansk grafisk designer.

9 maj, Richard Adams, brittisk författare.

10 maj, Eva Henning, svensk skådespelare.

15 maj, Nasrallah Sfeir, libanesisk patriark av Antiochia i Maronitiska kyrkan, kardinal från 1994.

16 maj, Ingrid Backlin, svensk skådespelare.

18 maj, Johannes Paulus II, född Karol Józef Wojtyła, påve 1978–2005.

24 maj, Friedrich Klausing, tysk militär.

26 maj, Peggy Lee, amerikansk sångerska och skådespelare. Rolf "Rulle" Lövgren, svensk revyartist.

5 juni, Cornelius Ryan, amerikansk krigskorrespondent och författare.

11 juni, Majken Cullborg, svensk författare och manusförfattare.

14 juni, Lennart Nyberg, svensk barn- och ungdomsskådespelare.

18 juni, Mario Beccaria, italiensk politiker.

29 juni, Ray Harryhausen, amerikansk filmregissör och producent.

1 juli, Harold Sakata, amerikansk skådespelare.

2 juli, Stefan Dahlén, svensk musiker.

5 juli, Barbro Ribbing, svensk skådespelare.

8 juli, Godtfred Kirk Christiansen, skaparen av Lego.

14 juli, Shankarrao Chavan, indisk politiker.

17 juli, Nils Bohlin, svensk ingenjör och uppfinnare.

20 juli, Elliot Richardson, amerikansk republikansk politiker.

21 juli, Constant Nieuwenhuys, nederländsk målare. Isaac Stern, amerikansk violinist.

23 juli, Claes Falkenberg, svensk skådespelare.

25 juli, Jan Erik Lindqvist, svensk skådespelare. David P Buckson, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Delaware 1960–1961. Rosalind Franklin, brittisk kemist.

2 augusti, Louis Pauwels, fransk journalist och författare.

7 augusti, Harry Arnold, svensk kapellmästare och kompositör, arrangör av filmmusik.

17 augusti, Maureen O'Hara, irländsk-amerikansk skådespelare.

18 augusti, Shelley Winters, amerikansk skådespelare.

21 augusti, Hans Ullberg, svensk skådespelare.

22 augusti, Ray Bradbury, amerikansk författare, Wolfdietrich Schnurre, tysk författare och poet.

24 augusti, Rolf Zetterström, svensk professor och läkare

26 augusti, Arne Andersson, svensk skådespelare och operasångare.

29 augusti, Charlie Parker, amerikansk jazzsaxofonist.

30 augusti, Donald Hewlett, brittisk skådespelare.

1 september, Richard Farnsworth, amerikansk skådespelare.

5 september, Sture Djerf, svensk skådespelare, regissör och manusförfattare.

14 september, Stellan Agerlo, svensk skådespelare.

20 september, Ellen Rasch, svensk balettdansös och skådespelare.

23 september, Mickey Rooney, amerikansk skådespelare.

27 september, Carlo Alberto dalla Chiesa, italiensk general.

25 september, Egon Kjerrman, svensk kapellmästare och kompositör.

29 september, William B Spong, amerikansk demokratisk politiker, senator 1966–1973.

30 september, Torbjörn Iwan Lundquist, svensk tonsättare.

1 oktober, Walter Matthau, amerikansk skådespelare.

4 oktober, Charlie Norman, svensk jazzpianist och underhållare 

8 oktober, Frank Herbert, amerikansk science fiction–författare.

9 oktober, Carl-Eric Björkegren, svensk affärsman.

14 oktober, Åke Arenhill, svensk konstnär, kåsör och textförfattare. Cécile Ossbahr, svensk skådespelare.

15 oktober, Mario Puzo, amerikansk författare.

17 oktober, Miguel Delibes, spansk författare.

18 oktober, Melina Mercouri, amerikansk-grekisk skådespelare, författare och politiker. Ulf Palme, svensk skådespelare, författare och regissör.

22 oktober, Tim Leary, amerikansk författare, psykolog och drogförespråkare.

23 oktober, Kaija Sirén, finländsk arkitekt.

31 oktober, Gunnar Gren, svensk fotbollsspelare, en del av trion Gre-No-Li

7 november, Per Axel Arosenius, svensk skådespelare.

9 november, Björn Holmgren, svensk balettdansör, koreograf och balettpedagog.

10 november, Ruth Maier, österrikisk judinna.

19 november, Gene Tierney, amerikansk skådespelare.

25 november, Ricardo Montalban, mexikansk skådespelare.

29 november, Richard Glazar, tjeckisk överlevare från Treblinka.

30 november, Virginia Mayo, amerikansk skådespelare.

4 december, Michael Bates, brittisk skådespelare.

6 december, Dave Brubeck, amerikansk jazzpianist och kompositör.

18 december, Sven Lampell, svensk flygare och militär.

20 december, Väinö Linna, finländsk författare

23 december, Erik Molin, svensk skådespelare.

26 december, Mary Rapp, svensk skådespelare. Eva Stiberg, svensk skådespelare.

29 december, Viveca Lindfors, svensk skådespelare.

30 december, Jack Lord, amerikansk skådespelare och regissör. Gerd Widestedt, svensk skådespelare.

31 december, John Ivar Deckner, svensk dansare, balettmästare och koreograf.

Avlidna

1 januari, Zygmunt Gorazdowski, 74, polskt helgon.

8 januari, Ezra P Savage, 77, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Nebraska 1901–1903.

12 januari, John A Mead, 78, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Vermont 1910–1912.

14 januari, John Francis Dodge, 55, amerikansk bilindustripionjär.

24 januari, Amedeo Modigliani, 35, italiensk målare, skulptör och tecknare.

26 januari, Aleksandr Rediger, 66, rysk militär och skriftställare.

20 februari, Robert Edwin Peary, 63, amerikansk mariningenjör och upptäcktsresande, upptäckte nordpolen.

27 februari, William Sherman Jennings, 56, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Florida 1901–1905. Alexandru Dimitrie Xenopol, 72, rumänsk historiker.

14 mars, Henry W Blair, 85, amerikansk republikansk politiker.

24 mars, William J Browning, 69, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1911–1920.

1 april, Case Broderick, 80, amerikansk jurist och republikansk politiker, kongressledamot 1891–1899.

9 april, Moritz Cantor, 90, tysk matematikhistoriker.

12 april, Teresa de Los Andes, 19, chilensk karmelitnunna, helgon.

25 april, Clarine Seymour, 21, amerikansk skådespelare.

1 maj, Margaret av Connaught, 38, kronprins Gustaf (VI) Adolfs första gemål (död i blodförgiftning)

16 maj, Levi P Morton, 96, amerikansk republikansk politiker, USA:s vicepresident 1889–1893.

17 maj, Jean-Louis Pascal, 82, fransk arkitekt.

21 maj, Venustiano Carranza, 60, mexikansk president, mördad.

22 maj, Hal Reid, amerikansk skådespelare och regissör.

5 juni, Frank Moss, 60, amerikansk jurist, författare och politisk aktivist.

13 juni, Essad Pascha Toptani, albansk militär och politiker, mördad.

14 juni, Max Weber, 56, tysk sociolog och nationalekonom.

30 juli, Anders Gustaf Dalman, 72, Sveriges sista skarprättare.

31 juli, Lokmanya Tilak, 64, indisk politiker.

22 augusti, Anders Zorn, 60, svensk konstnär, testamenterar bort hela kvarlåneskapet till svenska staten

26 augusti, Guillaume Berggren, 85, svensk fotograf, verksam i Istanbul. James Wilson, 85, amerikansk politiker, USAs jordbruksminister 1897–1913.

29 augusti, Léon-Adolphe Amette, 69, fransk kardinal, ärkebiskop av Paris.

5 september, Robert Harron, 27, amerikansk skådespelare.

10 september, Olive Thomas, 25, amerikansk skådespelare.

16 september, Dan Andersson, 32, svensk författare och poet (död i cyanväteförgiftning på hotell i Stockholm)

25 september, Aleksej Polivanov, 65, rysk general.

27 september, Ewert Camitz, 65, svensk disponent och politiker (liberal)

2 oktober, Winthrop M Crane, 67, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Massachusetts 1900–1903 och senator 1904–1913.

11 oktober, Alfred Petersson i Påboda, 60, svensk politiker

19 oktober, John Reed, 32, amerikansk journalist.

20 oktober, Max Bruch, 82, tysk kompositör.

25 oktober, Alexander I, 27, kung av Grekland 1917–1920.

4 november, Ludwig von Struve, 62, rysk astronom.

10 december, Horace Elgin Dodge, 52, amerikansk bilindustripionjär.

16 december, Paris Gibson, 90, amerikansk demokratisk politiker och affärsman, senator 1901–1905.

17 december, Arthur Thesleff, 49, finländsk botaniker.

Inga-Britt Linnéa  Käll (född Eriksson), 24 oktober 1920 - 29 november 1990

1921

1921, var ett normalår som började en lördag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en fredag i den julianska kalendern.

1 januari, En ny svensk giftermålsbalk införs, i vilken bland annat stadgas att gifta kvinnor är myndiga, båda föräldrarna har ansvar för barnen och att barn och hustru skall bära mannens efternamn. Därmed är svenska kvinnor slutligen myndiga oavsett om de är gifta eller ej. Den svenska Folkhushållningskommissionen, inrättad under kriget, upplöses. Victor Sjöströms film Körkarlen efter Selma Lagerlöfs roman med samma namn har premiär.

3 januari, Osmanska riket (nuvarande Turkiet) sluter fred med Armenien.

9 januari, Utgivningen av August Strindbergs samlade skrifter redigerade av John Landquist föreligger i 55 band.

13 januari, Bondeförbundet och Jordbrukarnas Riksförbund går samman till Bondeförbundet och etablerar sig som svenskt riksdagsparti.

26 januari, Den svenska riksdagen antar för andra gången och därmed definitivt rösträttsreformen. Därmed råder nu allmän och lika rösträtt för män och kvinnor, varvid socialdemokraterna och liberalerna har nått sina gemensamma mål, demokrati och parlamentarism. Evert Taube skivdebuterar i Stockholm med fyra titlar och sjunger till eget lutackompanjemang.

28 januari, En okänd soldat får sin grav under Triumfbågen i Paris.

30 januari, Den första ishockeymatchen i Sverige spelas på Stockholms stadion, där det svenska laget IFK Uppsala besegrar det tyska Berliner SC med 4–1 inför 2 022 åskådare

Januari, Den svenska riksdagen utser för första gången själv sina talmän.

19 februari, Första helikoptern flyger.

23 februari, Oscar von Sydow blir Sveriges statsminister för en expeditionsministär då Louis De Geer (1854–1935) avgår.

25 februari, Georgien blir sovjetrepublik.

28 februari, Matroserna i ryska örlogsbasen Kronstadt utanför Petrograd gör uppror mot den ryska bolsjevikregeringen, men de krossas av Trotskijs trupper 

Februari, Den svenska utrikesnämnden börjar sin verksamhet.

4 mars, Senator Warren G Harding (republikan från Ohio) efterträder demokraten Woodrow Wilson som USAs president.

8 mars, Vladimir Lenin försöker bromsa den ekonomiska krisen i Ryssland genom NEP, delvis återgång till marknadsekonomi 

24 mars, Första Kvinnliga friidrottsspelen inleds i Monte Carlo, då kvinnor inte får medverka i olympiska spelen i många grenar

25 mars, Det svenska Socialdemokratiska vänsterpartiet antar den kommunistiska internationalens (Kominterns) 21 teser.

26 mars, Socialdemokratiska vänsterpartiet splittras. En minoritet ledd av Zeth Höglund motsätter sig namnbytet till Sveriges kommunistiska parti och bildar ett nytt parti med det gamla partinamnet med Ivar Vennerström i spetsen 

30 mars, Den svenske bankdirektören Marcus Wallenberg tar initiativet till att bilda Skattebetalarnas förening 

April, USA skickar flotteskader till Panama och Costa Rica på båda sidor av Panamanäset för att stoppa krig mellan de två staterna under en gränstvist 

23 april, I USA sätter Charles Paddock, USA nytt världsrekord på 100 meter löpning med tiden 10,4 sekunder 

28 april, Emanuel Lasker, Tyskland som varit schackvärldsmästare sedan 1894 förlorar sin titel till José Raúl Capablanca, Kuba i Havanna. José Raúl Capablanca är vid denna tid 32 år

6 maj, Den danska tyendeloven från 1854 avskaffas och ersätts av medhjælperloven 

7 maj, Dödsstraffet i fredstid avskaffas i Sverige efter riksdagsbeslut med 62 röster mot 23 i Första kammaren och 116 mot 48 i Andra. Stora delar av högern är emot

13 maj, Den svenska riksdagen beslutar med stor majoritet att inrätta ett rasbiologiskt institut för att hindra brottslighet, alkoholism och sinnessjukdom med rashygien eller, som man säger "hindra tillkomsten av ur olika synpunkter icke önskvärda samhällsmedlemmar". Institutet blir det första sådana i världen. Den svenska statens arbetslöshetskommission begär ytterligare 36 miljoner i kampen mot arbetslösheten.

Juni, Ålandsfrågan avgörs av Nationernas Förbund i juni 1921. Ålands inofficiella trikolorflagga togs i bruk ett år senare.

1 juni, Karl Gerhards första revy, Vart ska vi annars gå? har premiär på Folkan i Stockholm. Den bryter radikalt mot genrens karaktär av harmlös underhållning

9 juni, Åland blir självstyrande inom Finland.

18 juni, Svenska balettens avantgardistiska musikal Brudparet i Eiffeltornet har premiär i Paris, med masker av Jean Cocteau

20 juni,  85 gruvarbetare omkommer vid en gruvexplosion i Mont Cenis 

24 juni, NF i Genève ger Finland suveräniteten över Åland, trots att många vill tillhöra Sverige. Befolkningen garanteras dock stort självstyre. Hjalmar Branting protesterar och anser att frågan inte lösts efter principen om "folkens självbestämmanderätt" 

30 juni, Kompositören och organisten Elfrida Andrée tillåts, vid 80 års ålder, bli medlem av Föreningen Svenska Tonsättare.

1 juli, Kinas kommunistiska parti bildas av bland andra Mao Zedong i Shanghai, till en början har man 57 medlemmar

2 juli, Jack Dempsey, USA vinner i New Jersey på KO mot Georges Carpentier, Frankrike under vad som kallas "Århundradets match" och behåller sin världsmästartitel i tungviktsboxning

18 juli, Den första BCG-vaccinationen utförs.

27 juli, I Toronto lyckas fysiologerna Frederick Banting och Charles Best isolera kliniskt användbart insulin 

29 juli, Adolf Hitler tar över som ledare för nationalsocialistiska tyska arbetarpartiet, med oinskränkta maktbefogenheter

14 augusti, Folkrepubliken Tuva utropas

21 augusti, Simmaren Arne Borg, Sverige sätter vid nordiska mästerskapen i Kristiania det första av sina 32 världsrekord när han simmar 1 000 meter på tiden 14.19.00

24 augusti, Brittiska R38-klassluftskeppet ZR-2 bryts i två delar vid provturen och störtar utanför Kingston upon Hull. 62 personer omkommer

12 september, I det första svenska valet med rösträtt för både män och kvinnor går vänsterpartierna fram, dock utan att få majoritet. De fem första kvinnorna väljs härvid också in i den svenska riksdagen. De är Kerstin Hesselgren (invald först) från de frisinnade, Nelly Thüring, Bertha Wellin, Agda Östlund och Elisabeth Tamm.

21 september, 535 gruvarbetare omkommer vid en explosion i en fabrik i Tyskland som tillverkar kväveprodukter

Oktober, Regeringen Branting II

13 oktober, Oscar von Sydow avgår som svensk statsminister och efterträds av Hjalmar Branting i en socialdemokratisk minoritetsregering efter socialdemokratiska valframgångar. Hjalmar Branting blir både statsminister och utrikesminister i vad han kallar en "svensk folklig landsregering"

20 oktober, Ålandskonventionen, om Ålands demilitarisering och neutralisering, undertecknas av Sverige, Finland, Tyskland, Storbritannien, Frankrike, Italien, Danmark, Polen, Estland och Lettland.

30 oktober, Filmen "Shejken" har premiär i London och huvudrollsinnehavaren Rudolph Valentino blir kvinnohjälte

31 oktober, Fédération Sportive Féminine Internationale grundas, Paris, första internationella damidrottsförbund för friidrott

November, Irland självständigt.

2 november, Svenska Röda Korset sänder en hjälpexpedition till svältande i Ryssland 

7 november, Benito Mussolini blir ledare för den italienska fasciströrelsen när den ombildas till Italiens fascistparti 

22 november, Storbritannien erkänner Afghanistans oberoende

27 november, Hjalmar Bergmans bok Farmor och Vår Herre utkommer 

6 december, Irland blir fristat (republik), utom sex grevskap i norr som blir Nordirland under fortsatt brittiskt styre 

10 december, Hjalmar Branting, Sverige får Nobels fredspris tillsammans med politikern Christian Lous Lange, Norge som är generalsekreterare i interparlamentariska unionen 

22 december, Irland får självstyre. Det sista vilda Atlaslejonet dödas i Marocko, i området vid Zelan- och Beni Mguildskogarna. Amurtigern utrotas i södra Korea. På vårvintern (norra halvklotet) upptäcker Agne Beijer den "sovande" Drottningholmsteatern. Baltzar von Platen och Carl Munters presenterar sitt kylskåp utan rörliga delar. Kungliga Tekniska högskolan i Stockholm öppnas för kvinnor. Tidningarnas Telegrambyrå (TT) bildas. Den första reguljära bussförbindelsen i Sverige öppnas. 1907 gick en busslinje från Kungsholmen till Bromma. 1911 Grebbestad - Tanum, Automatiseringen av telefonsystemen i Sverige inleds. De svenska straffen för abort lindras. Deflationskris i Sverige följs av koncentration och rationaliseringar. Den svenska deflationskrisen leder till lågkonjunktur, som gör att som mest 26,2% av LOs anställda är arbetslösa. Advisory Committee on Traffic in Women and Children bildas av nationernas förbund och utarbetar International Convention for the Suppression of the Traffic in Women and Children. Mahatma Gandhi inleder sin kampanj för passivt motstånd till följd av missnöjet med det brittiska väldet. Den kungliga svenska slupen Vasaorden (byggd 1774) brinner upp vid en brand på det varv, där den förvaras. Den första moderna arkeologiska undersökningen i Kina genomförs under ledning av den svenske forskaren Johan Gunnar Andersson. Vilhelmina i Lappland brinner ner. I Finland blir folkskolan obligatoriskt 6-årig. En cykelreparatör från Västerås utses till "bäste svenskgerman". Kapten Ragnar Ring gör en reklamfilm för varuhusen i Stockholm där Greta Garbo (då med namnet Greta Gustafsson) medverkar.

Födda

3 januari, Chetan Anand, indisk manusförfattare och filmregissör.

4 januari, Torsten Lilliecrona, svensk skådespelare.

6 januari, Nils Hallerby, svensk politiker.

8 januari, Leonardo Sciascia, italiensk författare. Gunnel Wadner, svensk skådespelare.

15 januari, Frank Thornton, brittisk skådespelare.

24 januari, Ingvar Lidholm, svensk kompositör, medlem av Måndagsgruppen.

29 januari, Gotha Andersen, dansk skådespelare.

31 januari, John Agar, amerikansk skådespelare. Carol Channing, amerikansk sångare och skådespelare. Mario Lanza, amerikansk skådespelare och sångare.

8 februari, Lana Turner, amerikansk skådespelare.

11 februari, Lloyd Bentsen, amerikansk demokratisk politiker.

14 februari, Giovanni Jaconelli, svensk musiker.

16 februari, Hua Guofeng, kinesisk kommunistisk politiker och Kinas ledare 1976–1978. Vera-Ellen, amerikansk dansare och skådespelare.

19 februari, Börje Teijler, svensk kommunhistoriker.

21 februari, John Rawls, amerikansk filosof.

22 februari, Jean-Bédel Bokassa, centralafrikansk militär och politiker, diktator 1966-1979.

24 februari, Carl-Gustaf Lindstedt, svensk skådespelare och komiker

26 februari, Betty Hutton, amerikansk skådespelare, sångare och komiker.

27 februari , Willy Kyrklund, svensk författare.

28 februari, Sven Gillsäter, svensk filmare, fotograf, författare, manusförfattare och kortfilmsregissör.

8 mars, Cyd Charisse, amerikansk skådespelare och dansare.

10 mars, Curt Nicolin, svensk industriman, ordförande i SAF

11 mars, Astor Piazzolla, argentinsk musiker och kompositör, mästare på bandoneón.

12 mars, Algimantas Dailidė, litauisk före detta nazikollaboratör, dömd krigsförbrytare. Bengt Hedlén, svensk socialdirektör och debattör.

19 mars, Tommy Cooper, brittisk komiker

21 mars, Paco Godia, spansk racerförare. Bengt Grive, svensk journalist och TV-sportkommentator. Vasilij Stalin, son till Josef Stalin.

22 mars, John J Gilligan, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Ohio 1971–1975.

23 mars, Donald Campbell, brittisk bil- och motorbåtsförare.

25 mars, Simone Signoret, fransk skådespelare och författare.

26 mars, Åke Larsson, svensk kompositör, textförfattare, musiker (bas och saxofon), orkesterledare, skivproducent, musikförläggare.

27 mars, Richard Marner, brittisk skådespelare.

28 mars, Dirk Bogarde, brittisk skådespelare. Herschel Grynszpan, polsk jude, mördade en nazist 1938.  Andra kvartalet

5 april, Ernst Wellton, svensk skådespelare.

6 april, Sten Ardenstam, svensk skådespelare.

9 april, Jean-Marie Balestre, fransk journalist och författare, ordförande för FIA 1986–1993.

16 april, Peter Ustinov, brittisk skådespelare.

20 april, Folke Lindh, svensk amatörskådespelare.

21 april, Krister Stendahl, svensk biskop och professor.

25 april, Karel Appel, nederländsk konstnär.

2 maj, Satyajit Ray, indisk regissör, manusförfattare, producent och kompositör.

5 maj, Allan Mann, svensk högt dekorerad militär (kapten)

7 maj, Rodger Davies, amerikansk diplomat.

9 maj, Sophie Scholl, tysk motståndskämpe.

12 maj, Joseph Beuys, tysk konstnär.

14 maj, Arve Opsahl, norsk skådespelare och komiker.

17 maj, Nils Erik Wååg, svensk byggnadsingenjör och politiker.

21 maj, Andrej Sacharov, sovjetrysk kärnfysiker och medborgarrättskämpe, nobelpristagare.

23 maj, James Blish, amerikansk fantasy- och science fiction-författare.

25 maj, Rolf Tourd, svensk skådespelare.

10 juni, John Y McCollister, amerikansk demokratisk politiker. Philip av Grekland och Danmark, brittisk regentgemål 1952– (gift med Elizabeth II)

19 juni, Howell Heflin, amerikansk demokratisk politiker och jurist, senator 1979–1997.

21 juni, Jane Russell, amerikansk skådespelare.

28 juni, P V Narasimha Rao, indisk premiärminister.

5 juli, Ronnie Hartley, dansk violinist.

7 juli, Ezzard Charles, amerikansk boxare.

13 juli, Anne-Margrethe Björlin, svensk skådespelare. Git Gay, svensk skådespelare, sångerska och revyartist.

15 juli, Bruce Merrifield, amerikansk kemist. Nobelpristagare.

18 juli,  John Glenn, amerikansk astronaut och senator.

1 juli, Seretse Khama, Botswanas president 1966-1980.

6 juli, Bengt Danielsson, svensk etnograf och författare.

21 juli, James Cooke Brown, amerikansk sociolog och science fiction-författare.

23 juli, Sune Elffors, svensk skådespelare och officer.

26 juli, Leif Hedenberg, svensk skådespelare och regissör.

31 juli, Peter Benenson, brittisk jurist, grundade föreningen Amnesty.

1 augusti, Jack Kramer, amerikansk tennisspelare.

3 augusti, Birgitta Arman, svensk skådespelare.

9 augusti, J James Exon, amerikansk demokratisk politiker.

11 augusti, Alex Haley, amerikansk författare.

16 augusti, Hans Asplund, svensk arkitekt, professor vid Lunds tekniska högskola.

18 augusti, Eva Wikman, svensk skådespelare.

19 augusti, Gene Roddenberry, skapare av Star Trek.

28 augusti, Barbro Hiort af Ornäs, svensk skådespelare.

31 augusti, Otis G Pike, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1961–1979.

8 september, Dinko Šakić, kroatisk Ustaša-medlem och dömd krigsförbrytare.

16 september, Ursula Franklin, tysk-kanadensisk fysiker.

17 september, Roger H Zion, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1967–1975.

18 september, Nils Hallberg, svensk skådespelare.

21 september, Nils Bejerot, svensk psykiater och forskare.

25 september, Åke Rangnar Wide, svensk konstnär och grafiker.

27 september, John Malcolm Patterson, amerikansk politiker, guvernör i Alabama 1959–1963.

30 september, Deborah Kerr, brittisk skådespelare.

2 oktober, Bruce Montgomery, brittisk filmmusikkompositör, även författare under pseudonymen Edmund Crispin.

12 oktober, Torbjörn Jahn, svensk musiker och skådespelare.

13 oktober, Yves Montand, fransk skådespelare och sångare.

18 oktober, Jesse Helms, amerikansk politiker.

19 oktober, Gunnar Nordahl, svensk fotbollsspelare, en del av trion Gre-No-Li 

22 oktober, Georges Brassens, fransk vissångare. Czesław Słania, polsk-svensk frimärksgravör.

25 oktober, Gunnel Broström, svensk regissör och skådespelare.

28 oktober, Allan Linder, svensk skådespelare. Lars Nordrum, norsk teater- och filmskådespelare.

30 oktober, Göthe Grefbo, svensk skådespelare. Britt Tunander, svensk författare och journalist.

2 november, Birgit Johannesson, svensk skådespelare.

3 november, Charles Bronson, amerikansk skådespelare. Fylgia Zadig, svensk skådespelare.

5 november, Fawzia av Egypten, drottning av Iran 1945–1945.

7 november, Rune Turesson, svensk skådespelare.

12 november, Lars Gyllensten, svensk författare och läkare, ledamot av Svenska Akademien 

13 oktober, Mauritz Hain, svensk ingenjör och före detta företagsledare; son till Richard Hain.

17 november, Albert Bertelsen, dansk konstnär.

22 november, Rodney Dangerfield, amerikansk skådespelare och ståuppkomiker.

26 november, Gertrud Fridh, svensk skådespelare.

27 november, Alexander Dubček, tjeckoslovakisk politiker.

3 december, Lillebil Kjellén, svensk skådespelare.

4 december, Deanna Durbin, amerikansk skådespelare, sångare och gitarrist.

5 december, Karl-Gustav Andersson, svensk rörverksarbetare och socialdemokratisk politiker. Clair Burgener, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1973–1983.

6 december, Marcel Callo, fransk motståndsman mot nazismen.

7 december, Carla Capponi, italiensk kommunistisk motståndskvinna under andra världskriget och läkare.

17 december, Elsie Albiin, svensk skådespelare. Kerstin Sundmark, svensk kompositör och sångtextförfattare.

21 december, Alicia Alonso, kubansk ballerina och koreograf. Britta Holmberg, svensk skådespelare. Maila Nurmi, finsk-amerikansk skådespelare.

31 december, Simon Brehm, svensk orkesterledare.

Avlidna

1 januari, Theobald von Bethmann Hollweg, 64, tysk rikskansler och premiärminister i Preussen 1909–1917.

5 januari, Adolf Appellöf, 63, svensk marinzoolog.

14 januari, Rasmus Bøgebjerg, 61, dansk skulptör.

8 februari, Francisco d'Andrade, 62, portugisisk operasångare. Pjotr Kropotkin, 78, rysk anarkist.

2 mars, Champ Clark, 70, amerikansk demokratisk politiker, talman i USAs representanthus 1911–1919.

22 mars, Albert Niemann, 41, tysk barnläkare.

23 mars, Jean-Paul Laurens, 82, fransk akademisk målare.

29 mars, Levi Ankeny, 76, amerikansk republikansk politiker och affärsman, senator 1903–1909. John Burroughs, 83, amerikansk essäist.

27 april, Fanny Grahn, 58, finländsk skådespelare.

15 maj, Thomas B Catron, 80, amerikansk republikansk politiker och jurist, senator 1912–1917.

25 maj, Émile Combes, 85, fransk politiker.

2 juni, Hjalmar Linder, 59, finländsk kammarherre, vice häradshövding och storgodsägare.

16 juni, William E Mason, 70, amerikansk republikansk politiker.

28 juni – Charles Joseph Bonaparte, 70, amerikansk advokat och politiker, justitieminister 1906–1909, grundare av FBI.

4 juli, Antoni Grabowski, 64, polsk kemiingenjör, ledande inom Esperantorörelsen.

12 juli, Harry Hawker, 32, australisk flygpionjär och företagare.

13 juli, Nils Axel Ahlberg, 81, svensk lantmätare och porträttmålare.

16 juli, Giovanni Arcangeli, 80, italiensk botaniker. Victor Arfvidson, svensk skådespelare.

21 juli, Lars Abrahamsen, 65, norsk ämbetsman och politiker.

7 augusti, Aleksandr Blok, 40, rysk poet.

8 augusti, Juhani Aho, 59, finländsk författare och journalist.

21 augusti, Enrico Caruso, 48, italiensk operatenor. Ernest Daudet, 84, fransk historiker och författare.

26 augusti, Matthias Erzberger, 45, tysk politiker.

11 september, George P Wetmore, 75, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Rhode Island 1885–1887, senator 1895–1907 och 1908–1913.

27 september, Engelbert Humperdinck, 67, tysk kompositör.

12 oktober, Philander C Knox, 68, amerikansk republikansk politiker och jurist, USA:s utrikesminister 1909–1913.

19 oktober, Henry Prentiss Armsby, 68, amerikansk husdjursfysiolog.

25 oktober, Bat Masterson, 67, amerikansk sheriff.

30 oktober, Ivar Afzelius, 73, svensk jurist och politiker.

1 november, Francisco Pradilla, 73, spansk målare.

5 november, Gustaf Fredrikson, 89, svensk skådespelare och teaterchef.

6 november, Karen Ankersted, 62, dansk politiker.

8 november, Micha Josef Berdyczewski, 56, nyhebreisk författare.

9 november, James Browning, 71, amerikansk demokratisk politiker.

15 november, Eugen Bracht, 79, tysk målare.

21 november, Kristina Nilsson, 78, svensk sångerska med internationell karriär.

28 november, Abdu'l-Bahá, 77, Bahá'í-trons ledare sedan 1882.

30 november, Hermann Schwarz, 78, tysk matematiker.

16 december, Camille Saint-Saëns, 86, fransk tonsättare.

18 december, Cornelius Leahy, 45, irländsk friidrottare.

29 december, Giovanni Ameglio, 67, italiensk militär.

1922

1922, var ett normalår som började en söndag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en lördag i den julianska kalendern.

1 januari, Det brittiska radiobolaget BBC börjar sända i London och kan höras med kristallmottagare 

9 januari, En metallarbetarstrejk i Rotterdam avblåses.

10 januari, Arthur Griffith blir republiken Irlands första president.

11 januari, Första insulininjektionen gjord på en människa.

12 januari, Författaren Sven Lidman blir ny redaktör för den växande svenska pingströrelsens tidning Evangelii Härold

22 januari, Sveriges första kvinnliga flygare, Elsa Andersson, omkommer vid ett fallskärmshopp 

22 januari, De fem första kvinnorna träder in i riksdagen. Liberalen Kerstin Hesselgren var ensam kvinna i första kammaren. Kvinnorna i andra kammaren var socialdemokraterna Agda Östlund och Nelly Thüring och högerns Bertha Wellin.

25 januari, Den svenska riksdagen antar en grundlagsändring som gör det möjligt att anordna konsultativa folkomröstningar

Februari, Egypten självständigt.

Februari, USA tar hem de sista av de soldater man 1917 skickade till Kuba

6 februari, Sedan Benedictus XV avlidit den 22 januari väljs Ambrogio Damiano Achille Ratti till påve och tar namnet Pius XI. Vid världsmästerskapen i konståkning i Stockholm vinner Gillis Grafström, Sverige herrarnas individuella tävling 

10 februari, Chefredaktören Anders Pers på Vestmanlands Läns Tidning föreslår att man skall anordna ett nytt skidlopp till minne av Gustav Vasas flykt från Mora till Sälen. Loppet är tänkt att bli ett riktigt mandomsprov och gå under namnet Vasaloppet.

28 februari, Egypten blir fullt självständig stat sedan Storbritannien avstått sitt protektorat 

10 mars, Carl Emmanuel Berg från Göta i Karlstad är den förste att anmäla sig till Vasaloppet.

18 mars, I Brittiska Indien döms Mahatma Gandhi till sex års fängelse för att ha manat indierna till civil olydnad mot britterna 

19 mars, 22-årige skogsarbetaren Ernst Alm från IFK Norsjö vinner när det första Vasaloppet genomförs. 117 (av 119 startande) löpare ger sig klockan 06:04 av från Berga, på västra sidan av älven i Sälen, och segrarens tid skrivs till 7.32.49 

April, USA börjar skicka marinsoldater till Kina för att skydda amerikaner under oroligheter

3 april, Josef Stalin blir på Lenins förslag generalsekreterare i sovjetiska kommunistpartiets centralkommitté 

10 april, Karin Boye debuterar med diktsamlingen Moln

12 april, 12 000 svenska sågverksarbetare lockoutas. Över 160 000 arbetare är utan jobb

15 april, Andra Kvinnliga internationella friidrottsspelen inleds i Monte Carlo, till 23 april

16 april, Rapallopakten undertecknas av Tyskland och Ryssland.

22 april, Amerikanska marinsoldater landstiger i Kina för att skydda amerikaner under orostider i landet.

27 april, Den tyske regissören Fritz Lang gör succé med storstadsskildringen "Dr Mabuse, spelaren"

19 maj, Genuakonferensen, vilken handlar om att få till stånd en ekonomisk rekonstruktion av Central- och Östeuropa, avslutas.

20 maj, Den svenska riksdagen beslutar att införa bilskatt

26 maj, Den svenska regeringen reglerar det civila flyget genom att införa en lufttrafikförordning och en luftfartsmyndighet

15 juni, Då den gamla kungliga slupen Vasaorden brann upp året före börjar man bygga en kopia, så exakt som möjligt utifrån bilder och minnen.

16 juni, Våldsvåg följer irländska parlamentsvalet, Sinn Fein vill ha ett fritt Nordirland och mördar regionens underhusrepresentant Henry Wilson, senare mördar Irländska republikanska armén Michael Collins, ledare för Irlands provisoriska regering 

26 juni, Michael Collins anfaller motståndarnas högkvarter i justitiepalatset i Dublin med hjälp av brittiskt artilleri. Detta blir inledningen till ett inbördeskrig på Irland.

22 juli, Greta Gustafsson (sedermera känd som Greta Garbo) slutar på PUB för att börja filma. Hon debuterar snart som badflicka i filmfarsen Luffar-Petter.

Augusti, Svenska folket säger nej till rusdrycksförbud.

13 augusti, Gustav IIIs Drottningholmsteater återinvigs efter att bland annat ha varit möbelmagasin och har fått förfalla i över ett sekel

20 augusti, Första ordinarie Damolympiaden hålls, 5 nationer tävlar i Paris, ett genombrott för damidrotten

27 augusti, Vid den första folkomröstningen i Sverige säger en knapp majoritet nej till allmänt spritförbud. 51% röstar mot förbud och 49% för.

September, Ulysses av James Joyce utkommer i Paris

September–oktober, USA skickar soldater till Osmanska riket för att skydda amerikansk egendom då turkiska nationalister intar Smyrna 

4 september, Karl Gerhard sjunger in den danska schlagern En lille rystedans som med hans svenska text blir Jazzgossen.

10 september, Monzabanan invigs med Italiens Grand Prix, vinner gör Pietro Bordino i en Fiat

11 september, Palestina proklameras som brittiskt mandat.

12 september, Paavo Nurmi, Finland sätter med tiden 14.35.4 nytt världsrekord på 5 000 meter löpning vid tävlingar på Stockholms stadion

23 september, Bertolt Brechts drama Trummor i natten uruppförs i München 

27 september, Malmö frihamn invigs av kung Gustav V, och är med sin 684 meter långa kaj Sveriges största hamn av sitt slag. Resultatet av folkomröstningen om spritens vara eller ej redovisas på kvällen vid Gustav Adolfs torg i Stockholm. Nejsidan segrar med 925 097 röster mot jasidans 889 132 röster.

30 september, Den svenska PEN-klubben bildas på initiativ av bland andra Anders Österling, och skall verka för litterärt internationellt samarbete och tryckfrihetens sak, grundas.

Oktober, Marschen mot Rom.

18 oktober, Stockholms polismästare förbjuder dans på kaféer och restauranger utan särskilt tillstånd, eftersom sådant har urartat vid ett flertal tillfällen

28 oktober, Benito Mussolini och hans fascistiska partikamrater genomför marschen mot Rom 

29 oktober, Benito Mussolini får i uppdrag att bilda italiensk regering

31 oktober, Benito Mussolini tar regeringsmakten i Italien efter att 40 000 "svartskjortor" marscherat mot Rom. Han gör sig själv till regeringschef samt in- och utrikesminister 

5 november, Brittiska amatörarkeologen Howard Carter upptäcker farao Tutankhamons grav med guldskatter i Konungarnas dal nära staden Luxor i Egypten

15 november, Parlamentsval hålls i Storbritannien. Andrew Bonar Laws konservativa parti segrar.

19 november, USA tar hem sina marinsoldater från Ryssland 

21 november, Frankrikes president Georges Clemenceau varnar i ett tal i New York för risken av den tyska militarismens återuppvaknande genom Adolf Hitler.

24 november, Sveriges finansminister Fredrik Vilhelm Thorsson slaktar 17 av 20 statliga utredningar. De har överskridit sina anslag med det dubbla 

25 november, Birger Sjöbergs Fridas bok utkommer. Benito Mussolini får diktatoriska maktbefogenheter vilket är början av fascisternas maktövertagande av Italien

26 november, Brittiska amatörarkeologen Howard Carter öppnar Tutankhamuns nära Luxor och där hittas den första fullständigt bevarade egyptiska kungagraven 

November, Agnes von Krusenstjerna hyllas av kritikerna för sin självbiografiska bok Tony växer upp

1 december, King Olivers jazzband inleder i Chicago en serie konserter där Louis Armstrong för första gången är andre trumpetare

10 december, Niels Bohr, Danmark får Nobelpriset i fysik 

17 december, Britterna lämnar Irländska fristaten.

30 december, Under en allunionell sovjetkongress bildas Sovjetunionen, världens första kommuniststat. Karl Gerhard lanserar sin klassiska kuplett Jazzgossen. De första svenska rundradiosändningarna börjar. Den svenska riksdagen fastställer att konfliktinblandade arbetare inte ska få arbetslöshetsunderstöd. En svensk parlamentarisk kommitté för skolfrågor lämnar en rapport som utsätts för hård kritik från universiteten, varför en ny utredning tillsätts. AB Kreditkassan av år 1922, en föregångare till den svenska Bankstödsnämnden, bildas. Den syndikalistiska tidningen Arbetaren grundas som dagstidning för Sveriges Arbetares Centralorganisation (SAC). Den svenska affärstidskriften Finanstidningen grundas. Mölndal får stadsprivilegium. 12 000 personer deltar vid en kommunistisk arbetslöshetsdemonstration i Stockholm. Svensk industri har minskat driften med 30%. NK lägger ner sina lyxavdelningar på grund av lågkonjunkturen. Lågkonjunkturen ökar antalet "gatflickor" i Sverige. I Sverige minskar inbetald inkomstskatt från 89 miljoner svenska kronor under 1921 till 66 miljoner svenska kronor under 1922. I Sverige hålls uppvisning om hur Shimmy och andra moderna danser skall dansas moraliskt och konstnärligt. Svenska fartygsbefälhavares rätt att aga minderåriga upphör

Födda

1 januari, William O Cowger, amerikansk republikansk politiker (död 1971), Nelson Doi, amerikansk demokratisk politiker (död 2015), Ernest Hollings, amerikansk demokratisk politiker, senator 1966–2005 (död 2019), Ensio Siilasvuo, finländsk militär (död 2003)

8 januari, Artemio Franchi, italiensk fotbollsspelare, ordförande i Uefa 1972–1983 (död 1983)

13 januari, Albert Lamorisse, fransk filmskapare, uppfinnare av brädspelet Risk (död 1970)

15 januari, Franz Fühmann, tysk författare och översättare (död 1984)

16 januari, Knut Hammarskjöld, svensk diplomat (död 2012)

17 januari, Nicholas Katzenbach, USAs justitieminister 1965–1966 (död 2012)

20 januari, Ray Anthony, amerikansk musiker.

21 januari, Telly Savalas, amerikansk skådespelare (död 1994)

24 januari, Veit Bethke, svensk dansare och skådespelare (död 1988)

28 januari, Carl-Einar Gregmar, svensk skådespelare (död 2001)

1 februari, Renata Tebaldi, italiensk sopran (död 2004)

3 februari, Ulf Johanson, svensk skådespelare (död 1990)

6 februari, Hans Dahlin, svensk skådespelare och regissör (död 2000)

9 februari, Kathryn Grayson, amerikansk skådespelare och sångerska (död 2010), Solveig Lagström, svensk skådespelare och sångare (död 1994)

10 februari, Harold Hughes, amerikansk politiker, guvernör i Iowa 1963–1969, senator 1969–1975 (död 1996)

15 februari, John B Anderson, amerikansk politiker, kongressledamot 1961–1981 (död 2017)

22 februari, Folke Olhagen, svensk radio- och TV-journalist (död 1991)

1 mars, Yitzhak Rabin, israelisk politiker, nobelpristagare (död 1995), Ali Reza Pahlavi, iransk prins (död 1954)

2 mars, Knatten Andersson, svensk skådespelare (död 1992)

3 mars, Nándor Hidegkuti, ungersk fotbollsspelare (död 2002)

5 mars, Sándor Kopácsi, ungersk polis och politisk aktivist (död 2001), Pier Paolo Pasolini, italiensk filmregissör och författare (död 1975)

8 mars, Mats Björne, svensk skådespelare (död 2017)

12 mars, Jack Kerouac, amerikansk författare (död 1969)

21 mars, Russ Meyer, amerikansk regissör, producent, fotograf och manusförfattare (död 2004)

24 mars, Marjo Bergman, svensk mannekäng och skådespelare (död 2004), Miguel Gustavo, brasiliansk journalist och kompositör (död 1972)

26 mars, William Milliken, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Michigan 1969–1983 (död 2019)

27 mars, Jules Olitski, ryskfödd amerikansk konstnär och lärare (död 2007), Bengt Sundmark, svensk skådespelare. (död 1986)

28 mars, Olle Länsberg, svensk författare, manusförfattare och sångtextförfattare (död 1998)

31 mars, Helle Winther, svensk skådespelare (död 2005)

4 april, Elmer Bernstein, amerikansk kompositör och arrangör av filmmusik (död 2004)

5 april, Stig Woxther, svensk skådespelare (död 1999)

7 april, Mongo Santamaria, kubansk sångare och trummis (död 2003)

13 april, Julius Nyerere, tanzanisk politiker (död 1999)

16 april, Kingsley Amis, brittisk författare (död 1995)

17 april, Bengt Rasin, svensk sjömilitär (död 2013)

22 april, Bengt Berger, svensk skådespelare (död 1986), Charles Mingus, amerikansk jazzbasist och orkesterledare (död 1979)

24 april, Ole Blegel, svensk skådespelare (död 1985), J D Cannon, amerikansk skådespelare (död 2005)

25 april, Georges Cottier, schweizisk kardinal.(död 2016)

28 april, Josef Halfen, svensk regissör och skådespelare (död 1984), Alistair MacLean, brittisk författare (död 1987), Yngve Nyquist, svensk personalintendent och riksdagsman (socialdemokrat) (död 1985)

29 april, Tommy Noonan, amerikansk skådespelare (död 1968), Toots Thielemans, belgisk jazzmusiker (död 2016)

2 maj, Rudolf Keijser, svensk musiker och pianostämmare (död 1991)

8 maj, Bernardin Gantin, beninsk kardinal (död 2008)

13 maj, Henning Sjöström, svensk advokat (död 2011)

14 maj, Franjo Tuđman, president i Kroatien 1990–1999 (död 1999)

18 maj, Kai Winding, dansk-amerikansk jazztrombonist (död 1983)

23 maj, Per Grundén, svensk operasångare och skådespelare (död 2011), Sigurd Jørgensen, svensk filmproducent och regiassistent (död 2006)

27 maj, Christopher Lee, brittisk skådespelare (död 2015), John David Vanderhoof, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Colorado 1973–1975 (död 2013)

29 maj, Lars Perne, svensk sångtextförfattare och sketchförfattare (död 1972)

30 maj, Lisbeth Bodin, svensk sångerska och skådespelare (död 2007)

31 maj, Denholm Elliott, brittisk skådespelare  (död 1992)

1 juni, Povel Ramel, svensk friherre, sångare, revyförfattare, kompositör, musiker, visdiktare, komiker med mera (död 2007)

2 juni, Carmen Silera, brittisk skådespelare (död 2002)

3 juni, Thure Jadestig, svensk socialdemokratisk politiker (död 2017)

10 juni, Judy Garland, amerikansk skådespelare (död 1969)

13 juni, Etienne Leroux, sydafrikansk afrikaansspråkig författare (död 1989)

16 juni, Lukas Bonnier, svensk förlagsman (död 2006), Göte Lovén, svensk kompositör, gitarrist och sångare (död 2019)

22 juni, Rosario Bentivegna, italiensk kommunistisk motståndsman under andra världskriget och läkare (död 2012), Gösta Theselius, svensk musikarrangör, kompositör och jazzmusiker (klarinett, tenorsaxofon och piano) (död 1976)

23 juni, Keve Hjelm, svensk skådespelare (död 2004)

26 juni, Eleanor Parker, amerikansk skådespelare (död 2013)

1 juli, Carl-Gustaf Andrén, svensk teolog, professor och universitetskansler (död 2018)

3 juli, Lars-Magnus Lindgren, svensk regissör och manusförfattare (död 2004)

7 juli, Pierre Cardin, fransk modeskapare (död 2020)

12 juli, Mark Hatfield, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Oregon 1959–1967, senator 1967–1997 (död 2011)

13 juli, Anker Jørgensen, dansk statsminister fem gånger 1972–1982 (död 2016)

18 juli, Thomas Samuel Kuhn, amerikansk filosof och professor (död 1996)

21 juli, Elisaveta von Gersdorff Oxenstierna, svensk skådespelare (död 1992), Marie Hedeholm, svensk skådespelare  (död 2006), Mollie Sugden, brittisk skådespelare (död 2009)

24 juli, Charles Mathias, amerikansk republikansk politiker (död 2010)

26 juli, Blake Edwards, amerikansk filmregissör (död 2010)

28 juli, Jacques Piccard, schweizisk djuphavsforskare (död 2008)

6 augusti, Daniel Walker, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Illinois 1973–1977 (död 2015)

9 augusti, Gösta Holmström, svensk skådespelare (död 2014)

11 augusti, Gösta Prüzelius, svensk skådespelare (död 2000)

17 augusti, Frederick B Dent, amerikansk affärsman och republikansk politiker (död 2019)

18 augusti, Alain Robbe-Grillet, fransk författare (död 2008)

21 augusti, Roland Söderberg, svensk skådespelare och scenograf (död 1983)

24 augusti, Lennart Nilsson, svensk fotograf (död 2017)

29 augusti, Al Arndt, amerikansk militär och flygare (död 2004)

4 september, Per Olof Sundman, svensk författare och riksdagspolitiker (centerpartist), ledamot av Svenska Akademien 1975–1992 (död 1992)

9 september, Hans G Dehmelt, tysk-amerikansk fysiker, nobelpristagare (död 2017)

19 september, Emil Zátopek, tjeckoslovakisk friidrottare (död 2000), Dana Zátopková, tjeckoslovakisk friidrottare (död 2020)

4 oktober, Malcolm Baldrige, amerikansk republikansk politiker och affärsman (död 1987), Gianna Beretta Molla, italiensk barnläkare, helgonförklarad 2004 (död 1962), Åke Hasselgård, svensk jazzmusiker (död 1948)

7 oktober, Bali Ram Bhagat, indisk politiker, talman i Lok Sabha 1976–1977 (död 2011)

8 oktober, Nils Liedholm, svensk fotbollsspelare, en del av trion Gre-No-Li (död 2007)

10 oktober, Big Bengt, svensk entreprenör. grundade High Chaparral (död 2016)

17 oktober, Tom Younger, amerikansk skådespelare, producent, och regissör, verksam i Sverige (död 1996)

18 oktober, Bengt Andersson, svensk skådespelare och TV-underhållare (död 2007)

22 oktober, Bengt Järrel, svensk regissör, skådespelare och sångare (död 2001)

27 oktober, Poul Bundgaard, dansk skådespelare (död 1998)

31 oktober, Barbara Bel Geddes, amerikansk skådespelare (död 2005), Norodom Sihanouk, Kambodjas kung 1993–2004 (död 2012), Karin Walton, svensk skådespelare (död 2016)

7 november, Percy Brandt, svensk skådespelare (död 2005)

8 november, Christiaan Barnard, sydafrikansk hjärtkirurg, den förste att utföra en hjärttransplantation (död 2001), Carl Magnus von Seth, svensk författare och journalist (död 2019)

9 november, Imre Lakatos, ungersk filosof (död 1974), Britt Mogård, svensk politiker (m) (död 2012)

11 november, Kurt Vonnegut, amerikansk författare (död 2007)

14 november, Boutros Boutros-Ghali, egyptisk politiker, FNs generalsekreterare 1992–1996 (död 2016)

26 november, Charles M Schulz, amerikansk serietecknare, seriehunden Snobben (död 2000)

1 december, Dilip Kumar, indisk skådespelare (död 2021), Vsevolod Bobrov, sovjetisk ishockeyspelare (död 1979)

3 december, Sven Nykvist, svensk filmfotograf (död 2006), Siv Thulin, svensk skådespelare (död 1966)

15 december, Alan Freed, amerikansk discjockey och radioman (död 1965)

20 december, George Roy Hill, amerikansk filmregissör (död 2002)

22 december, Jim Wright, amerikansk demokratisk politiker, talman i USAs representanthus 1987–1989 (död 2015)

24 december, Ava Gardner, amerikansk skådespelare (död 1990), Mille Schmidt, svensk skådespelare, revyartist och regissör (död 2003)

28 december,  Stan Lee, amerikansk författare och förläggare (död 2018)

30 december, Nils-Eric Gustafsson, svensk lantbrukare och centerpartistisk politiker (död 2017)

Avlidna

5 januari, Ernest Henry Shackleton, 47, brittisk polarforskare.

10 januari, Axel Engdahl, 58, svensk skådespelare och revyförfattare.

13 januari, Joseph Millard, 85, kanadensisk-amerikansk politiker, senator 1901–1907.

22 januari, Benedictus XV, född Giacomo Giambattista della Chiesa, 67, påve sedan 1914. Elsa Andersson, 24, svensk flygare.

14 februari, Heikki Ritavuori, 41, finländsk politiker, inrikesminister 1919–1922.

20 februari, John F Shafroth, 67, amerikansk politiker, guvernör i Colorado 1909–1913.

25 februari, Henri Landru, 52, fransk seriemördare, avrättad.

14 mars, August Palm, 73, svensk socialdemokratisk agitator, känd som Mäster Palm.

8 april, Erich von Falkenhayn, 60, tysk militär.

9 april, Hans Fruhstorfer, 56, tysk upptäcktsresande och entomolog. Patrick Manson, 77, brittisk läkare.

10 april, Irving W Drew, 77, amerikansk politiker, senator 1918.

12 april, František Ondříček, 64, tjeckisk violinist.

23 april, Vlaho Bukovac, 66, kroatisk målare.

25 april, Henning Hammarlund, 64. svensk urmakare och fabrikör.

28 april, Paul Deschanel, 67, fransk politiker, Frankrikes president 18 februari–21 september 1920.

30 april , Alfred Hage, 78, dansk politiker.

11 maj, Allen M Fletcher, 68, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Vermont 1912–1915.

18 maj, Alphonse Laveran, 76, fransk läkare, nobelpristagare.

21 maj, Michael Mayr, 58, österrikisk politiker.

26 maj, Ernest Solvay, 84, belgisk kemist, företagare och filantrop.

28 maj, Carl Teike, 58, tysk kompositör.

1 juni , Samuel E Pingree, 89, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Vermont 1884–1886.

2 juni, William P Pollock, 51, amerikansk demokratisk politiker, senator 1918–1919.

12 juni, Wolfgang Kapp, 63, tysk politiker.

13 juni, Fredrik Stang Lund, 62, norsk jurist och politiker.

20 juni, Vittorio Monti, 54, italiensk kompositör.

22 juni, Newton C. Blanchard, 73, amerikansk demokratisk politiker och jurist, guvernör i Louisiana 1904–1908.

24 juni, Walther Rathenau, 54, tysk industriman och politiker. Algot Sandberg, 57, svensk skådespelare, författare, journalist, dramaturg och tidningsman.

26 juni, Albert I, 73, furste av Monaco

27 juni, Leonard Typpö, 54, finländsk diktare, riksdagsman och lantbrukare.

19 juli, George Taylor Jester, 74, amerikansk demokratisk politiker.

28 juli, Jules Guesde, 76, fransk socialistisk politiker.

1 augusti, Francis S White, 75, amerikansk demokratisk politiker, senator 1914–1915.

2 augusti, Alexander Graham Bell, 75, brittisk-amerikansk uppfinnare och dövlärare. William E Crow, 52, amerikansk republikansk politiker, senator 1921–1922.

3 augusti, Ture Malmgren, 71, svensk tidningsman och kommunpolitiker.

8 augusti, Lars Utne, 59, norsk skulptör.

12 augusti, Arthur Griffith, 50, Irländska fristatens president.

21 augusti, Jørgen Løvland, 74, norsk politiker.

22 augusti, Michael Collins, 31, Irländska fristatens krigsminister, (mördad i bakhåll under irländska inbördeskriget)

23 augusti, Albert J Hopkins, 76, amerikansk republikansk politiker, senator 1903–1909.

1 september, Helene av Waldeck och Pyrmont, 61, brittisk prinsessa.

23 september, W Chrystie Miller, 79, amerikansk skådespelare.

26 september, Thomas E. Watson, 66, amerikansk politiker, publicist och författare.

4 oktober, Roberto Johann Wernicke, 68, argentinsk patolog.

29 oktober, Ebba Ramsay, 94, svensk skolledare.

1 november, Alva Adams, 72, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Colorado 1887–1889, 1897–1899 och 1905.

14 november, Rudolf Kjellén, 58, svensk statsvetare.

18 november, Marcel Proust, 51, fransk författare.

28 november, Anna Haslam, 93, irländsk kvinnorättskämpe.

2 december, Fritz Wetterhoff, 44, finländsk aktivist.

7 december, Frank B Gary, 62, amerikansk demokratisk politiker och jurist, senator 1908–1909.

12 december, Kyösti Wilkuna, 43, finländsk författare.

27 december, Thomas William Rhys Davids, 79, brittisk indolog.

1923

1923, var ett normalår som började en måndag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en söndag i den julianska kalendern.

1 januari, Brittiska BBC startar reguljära radiosändningar, vilket Storbritannien blir först ut i Europa med. Sändningarna kan även höras i Sverige om man har förstärkarlampa

2 januari, Svarta invånare i Rosewood, Florida utsätts för en överraskningsattack av Ku Klux Klan. Åtta personer dödas.

8 januari, Forskningsresanden Sten Bergman återvänder till Sverige från en forskningsexpedition till Kamtjatka.

9 januari, Juan de la Cierva visar upp den första autogiron som kan flyga.

11 januari, Franska och belgiska trupper ockuperar Ruhrområdet. Tyskarna svarar med passivt motstånd vilket bland annat förorsakar en våldsam inflation. Ockupationen är föranledd av inställandet av betalningen av Tysklands krigsskadestånd. I de knappa tiderna uppvisar den svenska statsverkspropositionen en minskning med 200 miljoner och uppgår till 737 miljoner 

27 januari, Det tyska nazistpartiet håller i München sin första kongress och kräver Versaillesfredens ogiltigförklarande. Kongressen pågår till 29 januari 

31 januari, 65 000 svenska arbetare är lockoutade och 20 000 i strejk för att arbetsgivarna velat sänka lönerna.

Januari, Svenske regissören Victor Sjöström, som har skrivit kontrakt med filmbolaget Goldwyn, flyttar till Hollywood

Februari, Det svenska Socialdemokratiska vänsterpartiet, den falang, som inte vill följa komintern, återansluter sig till socialdemokraterna.

7 februari, Den kinesiske krigsherren Wu Peifu anställer en massaker på strejkande järnvägsarbetare och kommunister i Changxindian utanför Peking, vilket blev känt som "7 februarimassakern"

17 februari, Farao Tutankhamons grav öppnas

Mars, Time Magazine.

3 mars, Första numret av den amerikanska veckotidningen TIME Magazine utkommer.

4 mars, En ensam dam deltar i Vasaloppet, då gymnastikdirektör Margit Nordin som första kvinna startar bland de 161 deltagarna. Oskar Lindberg, IFK Norsjö, vinner på tiden 6.53.26. Margit Nordins deltagande leder till häftig debatt om kvinnliga i Vasaloppsåkare, och reglerna ändras så att kvinnor förbjuds delta fram till 1981.

9 mars, Sveriges första radiolicens löses av ingenjör Gösta Fant i Ålsten.

24 mars, Vid en jordbävning med styrkan 7,3 på richterskalan i Kina omkommer cirka 140 000 personer.

28 mars, Sveriges första kommunala busslinje öppnas i Göteborg

Våren, Socialdemokraterna och kommunisterna får egen majoritet i Göteborgs stadsfullmäktige för första gången.

April, Regeringen Trygger.

4 april, Tredje Kvinnliga internationella friidrottsspelen inleds i Monte Carlo, till 7 april

6 april, Den svenska socialdemokratiska minoritetsregeringen avgår sedan Sveriges riksdags andra kammare avslagit ett kompromissförslag om direktiv till AK. Socialdemokraternas förslag är att arbetare, som varit arbetslösa i mer än sex månader skall erhålla arbetslöshetsunderstöd även vid konflikt.

19 april, Hjalmar Branting avgår som svensk statsminister och efterträds av Ernst Trygger som bildar en högerministär, dock med svagt parlamentariskt underlag

Maj, Affischen för Jubileumsutställningen i Göteborg 1923. Liseberg.

6 maj, First World Congress of Jewish Women äger rum i Wien.

7 maj, Dagen innan invigningen av Jubileumsutställningen i Göteborg utbryter slagsmål och skottlossning på utställningsområdet, mellan strejkbrytare och strejkande byggnadsarbetare. Konflikten hade börjat med en hamnarbetarstrejk som utvidgades till att också gälla byggnadsarbetarna på jubileumsutställningen.

8 maj, Jubileumsutställningen i Göteborg öppnas för att fira stadens 300-årskalas. Detta medför bland annat att, nöjesfältet Liseberg och Svenska Mässan invigs. Utställningen Nordisk Konst öppnar, vilket är första utställning för både Göteborgs Konsthall och Göteborgs konstmuseum på den nyinvigda Götaplatsen.

10 maj, Första hästkapplöpningarna med totalisatorspel (toto) avgörs på Jägersro i Malmö

12 maj, 9th Conference of the International Woman Suffrage Alliance i Rom.

16 maj, Polismordet i Göteborg 1923, i formell bemärkelse ett fall av vållande till annans död ägde rum inne på Göteborgs detektivstation på Spannmålsgatan, när detektivkonstapel Carl Olander sköts till döds i tjänsten av Kurt Haijby. Den svenska behörighetslagen antas, varvid kvinnor tillerkänns rätt att inneha statliga ämbeten, med undantag för polis, militär och präst. Vin- och Spritcentralen får monopol på handel med sprit i Sverige 

23 maj, IRA utropar vapenvila vilket avslutar inbördeskriget på Irland.

26–27 maj, Det första Le Mans 24-timmars-loppet kördes utanför Le Mans i Frankrike.

27 maj, Det svenska partiet Frisinnade landsföreningen sprängs på nykterhetsfrågan.

5 juni, Tyska riksbanken ger upp kampen mot den galopperande inflationen som råder, eftersom tyska staten tvingas finansiera löpande verksamhet med sedelpressarna. De uteblivna inkomsterna från Ruhrområdet ersätts med tryckning av nya sedlar.

18 juni, Vulkanen Etna på Sicilien får ett utbrott som gör cirka 60 000 invånare hemlösa.

23 juni, Efter en byggtid på tolv år invigs Stockholms stadshus av kung Gustaf V på Midsommarafton. Verner von Heidenstam håller tal och påminner att det är på dagen 400 år sedan Gustav Vasa tågade in i Stockholm. Organisationen "De vanföras väl" bildas i Göteborg. Den nya Vasaorden står färdig till Stockholms stadshus invigning.

30 juni, Under första halvåret har 40 dödsolyckor i motortrafiken inträffat i Sverige. Antalet bilar i Stockholmsområdet beräknas detta år till 7 700.

Sommaren, Första bussen i Stockholm körs mellan Gustav Adolfs torg och Odenplan

6 juli, Första HSB-föreningen bildas i bostadsnödens Stockholm

24 juli, Lausannefördraget, som bestämmer det moderna Turkiets gränser, undertecknas.

Juli, Sovjetunionen får sin första officiella flagga som dock bara används i fyra månader.

Augusti, Mustafa Kemal Atatürk.

2 augusti, USAs president Warren G Harding avlider under en resa till den amerikanska västkusten, och efterträds av sin vicepresident, Calvin Coolidge. Coolidge avlägger den grundlagsenliga ämbetseden som förestavas av hans far; denne är nämligen fredsdomare till yrket.

5 augusti, Göteborgs sjöflygplats på Hisingen invigs 

14 augusti, Mustafa Kemal väljs till Turkiets första president

15 augusti, Första utställningen med Bauhaus i Weimar med bland andra Walter Gropius, Ludwig Mies van der Rohe, Hans Poelzig, Erich Mendelsohn och le Corbusier.

September, Jordbävning i Japan.

1 september, Tokyo och Yokohama drabbas av en jordbävning som orsakar bränder som lägger stora delar av Tokyo i aska, som skördar 140 000 dödsoffer och cirka 700 000 hus. Styrkan var enligt richterskalan 7,9.

14 september, Uppsalas första moderna bostadsförening (Ymer i Fålhagen) registreras av Länsstyrelsen i Uppsala län.

16 september, Svenska Hyresgästernas riksförbund bildas 

29 september, Den underjordiska telefonkabeln mellan Stockholm och Göteborg står helt färdig 

5 oktober, Det svenska Statens institut för rasbiologi föreslår att "mindervärdiga folkelement" skall kunna tvångssteriliseras 

7 oktober, Sveriges liberala parti bildas, efter att Frisinnade landsföreningen har splittrats på spritförbudsfrågan. Det nya partiet är emot förbudet.

14 oktober, Svenska Kryssarklubben bildas för att, som det heter i stadgarna, ”väcka och stärka hågen för turist- och långfärder till sjöss och främja möjligheterna för sådana färder”

14 oktober, Ankara blir Turkiets huvudstad

21 oktober, Kreugerkoncernen blir en världstrust i fråga om tändstickor

23 oktober, För första gången sänds en gudstjänst i radio i Sverige

29 oktober, Turkiet blir republik i och med upplösandet av det Osmanska riket, och förste president blir Kemal Atatürk. Sveriges utrikesminister Carl Hederstierna väcker uppseende då han i ett tal säger att Sverige skall ingå i försvarsförbund med Finland, och tvingas några dagar senare lämna Sveriges regering. Kommunister gör uppror i Hamburg.

31 oktober, Sjöflyghamnen vid Lindarängen på Gärdet blir Stockholms flygstation

November, Ölkällarkuppen.

November, USA drar tillbaka de sista av de marinsoldater man i april 1922 skickade till Kina

3 november, Sveriges kronprins Gustaf Adolf gifter sig i London med lady Louise Mountbatten, dotter till prins Ludvig av Battenberg och prinsessan Viktoria av Hessen-Darmstadt i St James's Palace i London 

8 november, Adolf Hitler proklamerar en "nationell revolution" i München, men kuppförsöket slås ner på ett dygn. Adolf Hitler ställer sig först på ett bord, skjuter ett skott mot taket med en revolver och ropar "Den revolutionära revolutionen har börjat". Det tyska nazistpartiets inleder sitt kuppförsök. Dagen därpå marscherar Hitler med 3 000 man in mot centrum där polisen öppnar eld. Sexton nazister och tre poliser dödas. Hitler faller men pressar sig in i en bil och försvinner.

11 november, Hitler arresteras i Uffing utanför München. Han säger senare att han aldrig tänkt använda våld, att han var säker på stöd från polis och militär och ville genomföra kuppen med deras stöd.

13 november, Sovjetunionen byter officiell flagga till den numera välkända varianten med hammaren och skäran.

15 november, Tyska riksbanken ger ut en ny valuta för att få stopp på den galopperande inflationen. En ny mark motsvarar 1 000 000 000 000 (biljon) av den gamla.

22 november, Svenska Antisemitiska Föreningen grundas i Göteborgs av Barthold Lundén.

23 november, Nazistiska och kommunistiska partier förbjuds i Tyskland.

5 december, Parlamentsvalet i Storbritannien resulterar i landets första labourregering som dock saknar egen majoritet och bara lyckas behålla makten i tio månader.

23 december, En gudstjänst från Jakobs kyrka i Stockholm sänds för första gången i radio.

31 december, Sveriges befolkning passerar för första gången över 6 miljoner. Anton Pettersson blir partisekreterare i Bondeförbundet Sveriges antisemitiska parti bildas av Barthold Lundén. Föreningens organ är boulevardbladet Vidi. Sverige spelar en aktiv roll som medlare under Korfukrisen mellan Grekland och Italien. Hela den svenska malmbanan är nu elektrifierad. Handelshögskolan i Göteborg grundas och finansieras till en början av privata donationer samt kommunala och statliga medel. I studien Sveriges läge propagerar friherre Axel Rappe för ett svenskt försvarsförbund med Finland, för att stå emot ett sovjetiskt anfall. LM Ericsson börjar tillverka telefoner med fingerskiva. Ernst Rolf lanserar melodin Bättre och bättre dag för dag. Stora Barnhuset i Stockholm, där man tar hand om föräldralösa och oförsörjda barn, läggs ner efter 290 års verksamhet. Interpol bildas Cirka 40 dödsolyckor med bil inträffar i Sverige, SJ-chefen vill ha uppfostran i trafikkultur och inte dyra bommar vid järnvägskorsningar. Sverige tillåter totalisatorspel på hästar. Första kända tipskupongen i Sverige används.

Födda

1 januari, Sembène Ousmane, senegalesisk författare. Kenne Fant, svensk skådespelare, regissör och författare.

3 januari, Sam Phillips, amerikansk musiker, skivproducent och skivbolagsdirektör (Sun records där Elvis Presley skivdebuterade)

9 januari, Gaby Stenberg, svensk skådespelare (Beatrice i TV-såpan Rederiet)

10 januari, Gertrud Sigurdsen, svensk socialdemokratisk politiker, bland annat socialminister 1985–1988.

11 januari,  Carroll Shelby, amerikansk racerförare, pilot och bilkonstruktör.

25 januari, Arvid Carlsson, svensk farmakolog, nobelpristagare.

30 januari , Tosse Bark, svensk kompositör, musiker, sångare och skådespelare.

31 januari, Norman Mailer, amerikansk författare och journalist. Jorge María Mejía, argentinsk kardinal inom Romersk-katolska kyrkan.

2 februari, Svetozar Gligorić, serbisk schackspelare.

6 februari, Tulli Sjöblom, svensk skådespelare.

13 februari, James Abdnor, amerikansk republikansk politiker, senator 1981–1987. Chuck Yeager, amerikansk testpilot, först genom ljudvallen.

18 februari, Gunnar Höglund, svensk barnskådespelare, manusförfattare, producent och regissör.

20 februari, Forbes Burnham, guyansk politiker, Guyanas president 1980–1985.

27 februari, Dexter Gordon, amerikansk jazzsaxofonist.

28 februari, Anders Andelius, svensk skådespelare. Charles Durning, amerikansk skådespelare.

2 mars, Basil Hume, brittisk kardinal, ärkebiskop av Westminster 1976–1999. Viveca Serlachius, svensk skådespelare.

7 mars, Vladimír Zábrodský, tjeckoslovakisk ishockeyspelare.

12 mars, Walter Schirra, amerikansk astronaut.

14 mars, Diane Arbus, amerikansk fotograf. William J Scherle, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1967–1975.

19 mars, Marianne Karlbeck, svensk skådespelare.

22 mars, Marcel Marceau, fransk mimskådespelare.

28 mars, Thad Jones, amerikansk jazztrumpetare och kompositör.

29 mars, Erik Johansson, svensk arbetsförmedlingsföreståndare och riksdagspolitiker.

1 april, Ingrid Östergren, svensk skådespelare.

5 april, Ernest Mandel, belgisk politiker, trotskist.

11 april, Curry Melin, svensk meteorolog.

12 april, Ann Miller, amerikansk skådespelare, sångerska och dansare.

13 april, Barbro Nordin, svensk skådespelare.

16 april, Arch A Moore, amerikansk republikansk politiker, guvernör i West Virginia 1969–1977 och 1985–1989.

20 april, Sten Andersson, svensk politiker, socialdemokratisk utrikesminister 1985–1991 

22 april, Aaron Spelling, amerikansk filmproducent.

25 april, Anita Björk, svensk skådespelare. Melissa Hayden, kanadensisk ballerina. Albert King, amerikansk gitarrist och sångare.

27 april, Sven Sörmark, svensk chefredaktör och kriminalförfattare.

29 april, Irvin Kershner, amerikansk filmregissör.

1 maj, Joseph Heller, amerikansk författare.

2 maj, Patrick Hillery, Irlands president 1976–1990.

3 maj, Ralph Hall, amerikansk politiker.

4 maj, Gillis William Long, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1963–1965 och 1973–1985.

11 maj, Corrado Balducci, italiensk katolsk teolog.

20 maj, Ingvar Kjellson, svensk skådespelare.

26 maj, James Arness, amerikansk skådespelare.

27 maj, Henry Kissinger, amerikansk diplomat och utrikesminister, nobelpristagare.

28 maj, György Ligeti, ungersk tonsättare.

31 maj, Ellsworth Kelly, amerikansk konstnär. Rainier III furste av Monaco 1949–2005.

1 juni, Else-Marie Brandt, svensk skådespelare.

2 juni, Margot Trooger, tysk skådespelare.

4 juni, Gregor Dahlman, svensk skådespelare.

8 juni, Astor Holmqvist, svensk inspicient, cirkusartist och turnéledare.

13 juni, Christian Bratt, svensk skådespelare och sångare.

15 juni, Erroll Garner, amerikansk jazzpianist., Erland Josephson, svensk skådespelare, regissör, Dramatenchef och författare. Hans Lagerkvist, svensk regissör, producent, och skådespelare.

25 juni, Sam Francis, amerikansk konstnär.

2 juli, Wisława Szymborska, polsk poet, nobelpristagare.

3 juli, Charles Hernu, fransk politiker, Frankrikes försvarsminister 1981–1985.

6 juli, Wojciech Jaruzelski, polsk politiker, president 1989–1990.

8 juli, Harrison Dillard, amerikansk friidrottare, fyra OS-guld. Bibi Lindkvist, svensk skådespelare, regiassistent och ljudtekniker.

10 juli, Hans Villius, svensk professor i historia och TV-personlighet.

23 juli, Cyril M Kornbluth, amerikansk science fiction-författare.

25 juli, Estelle Getty, amerikansk skådespelare. Maria Gripe, svensk författare.

26 juli, Curt Broberg, svensk skådespelare och teaterregissör.

27 juli, Masutatsu Oyama, koreansk grundare av karatestilen kyokushinkai.

2 augusti, Shimon Peres, israelisk politiker och statsman, Israels premiärminister 1984–1986 och 1995–1996.

3 augusti, Jean Hagen, amerikansk skådespelare.

5 augusti, Richard Kleindienst, amerikansk republikansk politiker, USA:s justitieminister 1972–1973.

15 augusti, Bengt Blomgren, svensk skådespelare, manusförfattare och regissör.

20 augusti, Jim Reeves, amerikansk countrysångare.

23 augusti, Balram Jakhar, indisk politiker.

24 augusti, Bo Setterlind, svensk författare och poet.

29 augusti, Richard Attenborough, brittisk skådespelare, regissör och dokumentärfilmare.

31 augusti, Rolf Bolin, svensk regissör, manusförfattare, klippare och sångtextförfattare. Lars-Owe Carlberg, svensk inspelningsledare, produktionsledare och producent.

1 september, Rocky Marciano, amerikansk tungviktsboxare.

7 september, Stig Ossian Ericson, svensk skådespelare och författare. Peter Lawford, brittisk-amerikansk skådespelare. Louise Suggs, amerikansk golfspelare.

9 september, Daniel Carleton Gajdusek, amerikansk läkare, nobelpristagare. Bertil Norström, svensk skådespelare Cliff Robertson, amerikansk skådespelare

13 september,  Zoya Kosmodemyanskaya, sovjetisk partisan.

15 september, Catharina Broomé, dominikansyster, författare.

17 september, Hank Williams, amerikansk countrylegend.

18 september, Betty Bjurström, svensk varietédansös och skådespelare.

28 september, Tuli Kupferberg, amerikansk poet och musiker, medlem i The Fugs.

3 oktober, Inger Jacobsen, norsk skådespelare och sångerska.

5 oktober, Stig Dagerman, svensk författare. Claes Esphagen, svensk skådespelare. Glynis Johns, brittisk skådespelare.

7 oktober, Irma Grese, tysk krigsförbrytare. Sonja Kolthoff, svensk skådespelare.

16 oktober, Bert Kaempfert, tysk orkesterledare och kompositör.

17 oktober, Barney Kessel, amerikansk jazzgitarrist.

23 oktober, Lennart Ekström, svensk manusförfattare och sångtextförfattare. Bengt Haslum, svensk sångtextförfattare, författare, översättare och programledare i radio. Bhairon Singh Shekhawat, indisk politiker, vicepresident från 2002.

29 oktober, Desmond Bagley, brittisk thrillerförfattare.

30 oktober, Victor Martyn, svensk illusionist.

1 november, Gordon R Dickson, kanadensisk science fictionförfattare.

2 november, Rune Ottoson, svensk skådespelare.

5 november, Rudolf Augstein, tysk tidningsutgivare, grundare av Der Spiegel.

6 november, Robert P Griffin, amerikansk republikansk politiker och jurist, senator 1966–1979.

7 november, Tjadden Hällström, svensk skådespelare, revyförfattare och komiker. Hasse Tellemar (född Andersson), svensk musiker och radioman.

15 november, Lento Goffi, italiensk poet.

18 november, Alan Shepard, amerikansk flygare och astronaut, första amerikanen i rymden 1961. Ted Stevens, amerikansk politiker.

20 november, Nadine Gordimer, sydafrikansk författare, nobelpristagare.

22 november, Ragnvi Lindbladh, svensk skådespelare.

23 november, Daniel Brewster, amerikansk demokratisk politiker.

24 november, Ingemar Pallin, svensk sångare, skådespelare och radioman.

25 november, Mauno Koivisto, finländsk politiker, Finlands president 1982–1994.

27 november, Roy Lichtenstein, amerikansk konstnär.

29 november, Richard G Shoup, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1971–1975.

2 december, Maria Callas, grekisk-amerikansk sopran.

5 december, Norman Burton, amerikansk skådespelare.

9 december, Bror Mellberg, svensk fotbollsspelare och affärsman.

12 december, Olle Bengtsson ("Skofteby-Bengtsson"), svensk boxare.

13 december, Gunnar Lundin, svensk skådespelare, inspicient och produktionsledare.

17 december, Jürgen Ponto, tysk bankchef.

18 december, Rut Cronström, svensk skådespelare. Palle Granditsky, svensk skådespelare, regissör och teaterchef.

30 december, Carl-Göran Ekerwald, svensk författare. Sara Lidman, svensk författare

Avlidna

3 januari, Jaroslav Hašek, 39, tjeckisk författare, lämnade efter sig den ofullbordade romanen Den tappre soldaten Švejks äventyr under världskriget

3 januari, Cora L V Scott, 82, amerikanskt medium, präst och författare.

1 februari, Ernst Troeltsch, 57, tysk protestantisk teolog och religionsfilosof.

6 februari, Edward Barnard, 65, amerikansk astronom.

10 februari, Wilhelm Röntgen, 77, tysk fysiker, nobelpristagare.

26 februari, George Clement Perkins, 83, amerikansk republikansk politiker.

3 mars, Georg von Rosen, 80, svensk greve, konstnär och professor vid Konstakademien.

8 mars, Johannes Diderik van der Waals, 85, nederländsk fysiker, nobelpristagare.

20 mars, Józef Bilczewski, 62, polsk romersk-katolsk ärkebiskop, helgon.

26 mars, Sarah Bernhardt, 78, fransk skådespelare.

1 april, Thomas Mitchell Campbell, 66, amerikansk demokratisk politiker.

4 april, Horace Boies, 95, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Iowa 1890–1894.

5 april, Lord Carnarvon, 56, brittisk adelsman som bekostade utgrävningarna i Konungarnas dal i Egypten.

28 april, Knute Nelson, 80, norsk-amerikansk politiker.

26 maj, Albert Leo Schlageter, 28, tysk Freikorps-medlem som avrättades för sabotageverksamhet.

4 juni, Filippo Smaldone, 74, italiensk romersk-katolsk präst, helgon.

24 juni, Edith Södergran, 31, finlandssvensk författare (död i TBC [5]), lämnar efter sig Landet som icke är 

9 juli, William R Day, 74, amerikansk politiker och jurist, USA:s utrikesminister 1898 och domare i USAs högsta domstol 1903–1922.

12 juli, William P Dillingham, 79, amerikansk republikansk politiker, senator sedan 1900.

20 juli, Pancho Villa, 45, mexikansk general och revolutionär, (mördad av sina egna män i Mexiko)

23 juli, Charles Dupuy, 71, fransk politiker, Frankrikes tillförordnade president 25–27 juni 1894, 16–17 januari 1895 och 16–18 februari 1899.

2 augusti, Warren G Harding, 57, amerikansk politiker, USA:s president sedan 1921.

16 augusti, Karl Nordström, 68, svensk konstnär.

19 augusti, Vilfredo Pareto, 75, italiensk sociolog, ekonom och moralfilosof.

3 september, Frans Enwall, 64, svensk skådespelare. Albert Stutzer, 74, tysk lantbrukskemist.

14 september, Ernst Lagus, 64, finländsk skolman och författare.

9 oktober, Henry Markham, 82, amerikansk republikansk politiker. Tommaso Salvadori, 88, italiensk zoolog.

19 oktober, Adolfo Apolloni, 68, italiensk skulptör.

27 oktober, Oscar Norén, 78, svensk tidningsman och godsägare.

29 oktober, Betty Elfving, 86, finländsk författare.

8 november , Alfhild Agrell, 74, svensk författare.

11 december, Kata Dalström, 64, svensk författare och förgrundsgestalt inom arbetarrörelsen.

12 december, Raymond Radiguet, 20, fransk författare.

27 december, Gustave Eiffel, 91, fransk ingenjör, skapare av Eiffeltornet i Paris och delaktig i uppförandet av frihetsgudinnan i New York.

1924

1924, var ett skottår som började en tisdag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en måndag i den julianska kalendern.

1 januari, Ernst Rolfs revy "Lyckolandet" har premiär på Oscarsteatern, och är en helt ny teaterform för Sverige där kabaré blandas med amerikansk show 

4 januari, Storstrejk utbryter i Stockholm.

5 januari, Nya tennishallen vid Östermalms idrottsplats i Stockholm invigs.

7 januari, Kvinnornas idrottsriksdag samlas för första gången, varvid Svenska kvinnors centralförbund för fysisk kultur bildas.

8 januari, Renhållningsarbetarna i Sundsvall går ut i strejk.

9 januari, Det svenska Frisinnade folkpartiet bildas, knutet till Frisinnade landsföreningen.

10 januari, Arbetslösa från Stockholm anländer till Sundsvall för att ersätta de strejkande renhållningsarbetarna och mottas med demonstrationer.

12 januari, Automatisk telefontrafik införs för vissa abonnenter i Stockholm.

15 januari, De strejkande renhållningsarbetarna i Sundsvall demonstrerar mot inkallade strejkbrytare.

16 januari, En polisstyrka på 20 man sänds från Stockholm till Sundsvall med anledning av strejken.

17 januari, Svenska kommunalarbetareförbundet förklarar att de till Sundsvall kallade poliserna måste återsändas. Mul- och klövsjuka konstateras i Skåne.

22 januari, Labour tar för första gången regeringsmakten i Storbritannien med James Ramsey McDonald som premiärminister.

25 januari, I Chamonix, Frankrike invigs en internationell vintersportvecka, som kom att bli de första olympiska vinterpelen.

26 januari, Den sovjetiska staden Petrograd byter namn till Leningrad till Lenins ära. Arthur Gibbs inspelning av The Charleston ligger överst på USA-listan och den nya modedansen är ett faktum.

27 januari, Josef Stalin håller minnestalet när 59Lenins balsamerade stoft placeras i mausoleum vid Röda torget i Moskva, och det är tänkt att trojkan Josef Stalin, Lev Kamenjev och Grigorij Zinovjev skall leda landet

Februari, Gaskammare används för första gången vid avrättning i USA. IBM

1 februari, Den svenska regeringens försvarsförslag framläggs med 195 dagars utbildning för infanteriet, Karlsborgs nedläggande och förbandsnedläggningar. Storbritannien erkänner Sovjetunionen.

3 februari, Förslaget att hänskjuta renhållningsstrejken i Sundsvall till skiljedom avvisas av arbetarna.

8 februari, Gaskammare används för första gången vid avrättning i USA, "den humanaste metoden att döda en människa" enligt konstruktionen

12 februari, Tutankhamuns grav öppnas. George Gershwins orkesterstycke "Rhapsody in Blue" uruppförs i New York och får entusiastiskt mottagande 

14 februari, Förlikningsmannens medlingsförsök i Sundsvallskonflikten strandar. Det amerikanska kontorsmaskinföretaget IBM bildas.

15 februari, Den första nordiska naturskyddskonferensen, som pågått några dagar i Stockholm, avslutas.

18 februari, Victor Sjöströms första Hollywoodfilm, Inför högre rätt, har biopremiär 

22 februari–24 maj, Storkonflikt på norska arbetsmarknaden 

26 februari, Motionerna i den svenska försvarsfrågan inlämnas.

27 februari, Vid världsmästerskapen i konståkning i Manchester vinner Gillis Grafström, Sverige guld

28 februari–31 mars, Amerikanska trupper landstiger i Honduras för att skydda amerikanska medborgare och intressen i samband med valoroligheter 

Mars, Gösta Berlings saga, Svenska Panoptikons entré.

1 mars, Filmen Gösta Berlings saga har biopremiär på Röda Kvarn, regisserad av Mauritz Stiller.

10 mars, Man lyckas häva mul- och klövsjukan i Skåne.

13 mars, De sista till Sundsvall kommenderade poliserna återvänder till Stockholm.

15 mars, Sverige erkänner Sovjetunionen och ett handelsavtal mellan staterna undertecknas 

18 mars, Vaxkabinettet Svenska Panoptikon i Stockholm säljs på auktion 

1 april, Adolf Hitler döms till fem års fängelse och 500 guldmark i böter i högförräderiprocessen efter ölkällarkuppen 1923. För att stabilisera penningvärdet och undvika att kronan som fri valuta utsätts för spekulation blir Sverige första land i Europa att återinföra guldmyntfoten, som avskaffades i början av första världskriget. En krona är värd 1/2480 kg guld. Internationell statistik visar att Stockholm är världens telefontätaste stad, med 25 telefoner per 100 invånare

2 april, Inbrottstjuvar spränger kassaskåpet på poststationen i Arvidsjaur och tar 26 000 kronor i kontanter. Inga spår efter förövarna.

5 april, Sympatistrejk för renhållningsarbetarna utbryter på Sundsvalls byggnadskontor.

6 april, Fascisterna får nästan två tredjedelar av rösterna vid parlamentsvalet i Italien 

8 april, AB Stockholms Macaronifabrik i Sundbybergs köping, Sveriges största, brinner ner. Värdet uppskattas till 200 000 kronor.

11 april, Rundradion kräver indirekt sitt första dödsoffer i Sverige: En yngling kommer i kontakt med en elledning under arbete med en radioantenn.

14 april, Uppgörelse träffas i de svenska byggnadsfacken. Murares och träarbetares timlöner höjs med 18 à 20%. Stockholms första och enda bensinspårvagn börjar trafikera sträckan Karlaplan–Frihamnen.

18 april, Den svårtillgängliga Peipaktetoppen i Sarekmassivet bestigs för första gången.

20 april, Vattendragen i södra och mellersta Sverige stiger kraftigt och orsakar svåra översvämningar.

24 april, Samfundet Sverige-Finland bildas i Stockholm.

28 april, Med tveksamhet antar betodlarna i Skåne ett av Sockerbolaget angivet bud i betprisfrågan.

30 april, Sveriges riksdag antar en svensk radiolag, som ger staten rätt att besluta vem som får göra radioutsändningar och hur dessa skall finansieras. Lagen kallas lag om elektriska anläggningar för trådlös telegrafering och telefoni. Härvid bildas AB Radiotjänst (sedermera Sveriges Radio), som får monopol på rundradiosändningar. Tidningarnas telegrambyrå får monopol på nyhetsförmedling i radio. Svenska staten utfärdar regler för sändningarnas innehåll i sändningarna, men ansvarar inte för programverksamheten. Staten tar också hand om sändaranläggningar och distributionen till lyssnarna. Verksamheten finansieras av mottagarlicenser.

1 maj, Den första stämningen efter Stims tillkomst angående rätten till ett musikaliskt verk inges. Kärande är Jean Sibelius och svarande är Svensk Filmindustri.

2 maj, Stensele kyrkby härjas av eldsvåda varvid 25 familjer blir hemlösa.

3 maj, Carl Milles med "Folkungafontänen" erhåller första pris i en tävling om förslag till Folkungabrunn i Linköping

5 maj, Det svenska försvarsutskottet beslutar enhälligt att föreslå upprättandet av ett självständigt flygvapen om fyra kårer.

11 maj, Erik Rafael-Rådbergs Jenny Lind-staty avtäcks på Framnäs udde vid Djurgårdsbrunnsviken.

13 maj, En järnvägsolycka inträffar vid Näsvikens station vid Hudiksvall då ett godståg spårar ur. Loket välter och 22 vagnar ramponeras, men inga människor blir skadade.

14 maj, Sveriges riksdag godkänner bensinskatt på 5 öre per liter 

17 maj, Sveriges riksdag säger ja till att införa ett system med postgirokonton i Sverige från 1925, för att förenkla betalningarna för företag och allmänheten. Mälaren börjar översvämma Mälartorget, Munkbrokajen och Stadshusets trädgård i Stockholm.

23 maj, Sovjets förste minister i Stockholm, Ossinskij, överlämnar sina kreditivbrev till konungen. Den svenska riksdagens försvarsdebatt börjar.

24 maj, Regeringen Tryggers försvarsopposition förkastas av Sveriges riksdag.

30 maj, Ett nordiskt studentsångarmöte i Stockholm samlar 300 deltagare.

Juni, Giacomo Matteotti, Arbetskonferensen i Genève väljer Hjalmar Branting till ordförande. Mary Pickford och Douglas Fairbanks hyllas vid sin ankomst med tåg till Stockholm 1924. Foto från trappan vid Centralplan utanför Stockholms centralstation. Immigration Act of 1924

1 juni, Malmö nya personbangård, den dittills största i Norden, tas i bruk.

2 juni, Flygbolaget ABA öppnar mellan Lindarängen, Stockholm och Helsingfors sin första reguljära flyglinje. Andra nordiska författarmötet öppnas i Stockholm.

6 juni, Nöjesfältet, mitt emot Gröna Lund i Stockholm, invigs.

7 juni, Vattenståndet i Mälaren når sin maxhöjd, 554 cm.

8 juni, Abessiniens regent, prins Ras Tafari (Haile Selassie), anländer till Stockholm och mottas av representanter för kungahuset och regeringen med flera.

10 juni, Italienska socialistpartiets ledare Giacomo Matteotti tvingas in i en bil på väg till den italienska nationalförsamlingen och mördas av fascister

12 juni, Slutresultatet för en svensk insamling för det 1923 jordbävningsdrabbade Japan blir 177 050 svenska kronor.

15 juni, En utredning om en rationellare svensk skatteuppbörd tillsätts.

16 juni, Arbetskonferensen i Genève väljer Hjalmar Branting till ordförande.

17 juni, Marinflygaren kapten A Flory fullbordar en flygfärd mellan Southampton och Stockholm.

21 juni, Filmstjärnorna Mary Pickford och Douglas Fairbanks besöker Stockholm

22 juni, Den nederländska kungafamiljen kommer på officiellt statsbesök till Sverige.

25 juni, USA inför en ny immigrationslag som förbjuder all invandring från Japan och kraftigt begränsar migrationen från Syd- och Östeuropa 

Juli, Olympiska sommarspelen 1924:Karta över spelplatser och listning (på franska) av idrottsgrenarna under spelen.

1 juli, En reguljär flyglinje öppnas mellan Malmö och Hamburg. Under året öppnas även flyglinjerna Malmö–Köpenhamn och Stockholm–Helsingfors. Reguljär luftposttrafik öppnas på linjen Malmö–Hamburg–Amsterdam–Rotterdam.

4 juli, Åttonde världspostkongressen öppnas av kung Gustaf V i rikssalen på Stockholms slott.

5 juli, I Säter inleder det svenska kungaparet en fyra dagars bilresa genom Dalarna. Vid ett militäruppror i Brasilien tar militären kontroll över São Paulo och behåller den månaden ut.

5–27 juli, Under de 8e moderna olympiska sommarspelen i Paris dominerar Paavo Nurmi, Finland långdistanslöpningen med fem guldmedaljer. Bland andra är Sverige framgångsrika med guld i brottning, modern femkamp och dressyr

6 juli, Regelbunden flygtrafik mellan Malmö och Köpenhamn börjar.

12 juli, Företaget Kleenex lanserar världens de första pappersnäsdukar (för västvärlden)

21 juli, Tre visenter från Skansen släpps ut i en stor park i Västmanland. Senare överförs ytterligare två djur till parken.

22 juli, Fyra barn dödas vid lek med en gammal granatkartesch på Björkborns gamla skjutbana vid Bofors.

Augusti, Första Allsvenskan i fotboll.

2 augusti, Östarpsgården i Skåne invigs som del av Kulturhistoriska museet i Lund.

3 augusti, I Sverige startar den första Allsvenska serien i fotboll. Serien ersätter det tidigare svenska mästerskapet i fotboll, och innehåller tolv lag.

4 augusti, Damfriidrottstävlingen Women's Olympiad hålls i London, 8 nationer deltar

5 augusti, I vattnet mellan Fåfängan och Hammarbyleden i Stockholm påträffas liket av en ung kvinna i en tillknuten säck. En utländsk styrman erkänner mordet.

10 augusti, Östra Ryds gamla kyrka (från 1400-talet) i Uppland återinvigs av ärkebiskopen.

11 augusti, Prinsparet av Siam anländer på statsbesök till Stockholm.

12 augusti, I Älvdalen grundar veterinären Birger Furugård Sveriges första nationalsocialistiska parti, Svenska nationalsocialistiska frihetsförbundet. En roddbåt med fem flickor och en pojke kantrar vid Ölands Smedby varvid flickorna omkommer.

16 augusti, En handelstraktat mellan Sverige och Lettland undertecknas, grundad på principen om mest gynnad nation.

18 augusti, Nattflygning mellan Stockholm och Berlin börjar.

20 augusti, Styrelsemajoriteten i Folkets Dagblad Politiken med Karl Kilbom i spetsen övertar genom en nattlig kupp tidningens redaktionella ledning. Sveriges kommunistiska parti med cirka 9 000 medlemmar splittras, då en minoritet led av Zeth Höglund lämnar partiet och bildar ett eget kommunistiskt parti

22 augusti, Världsscoutledaren Baden-Powell anländer till Stockholm.

25 augusti, Stockholmsläroverkens "intagningscentral" träder i verksamhet. Det finns 167 sökande men bara 65 platser.

28 augusti, Ett smuggelfartyg med 30 000 liter sprit ombord förstörs genom brand utanför Kapelluddens fyr på Öland.

31 augusti, Kokainet kräver sitt första dödsoffer i Stockholm, en 33-årig arbetare. Paavo Nurmi sätter nytt världsrekord på 10 000 meter.

September, USA skickar marinsoldater till Kina för att skydda amerikaner och andra utlänningar i Shanghai under oroligheter. De amerikanska soldater som i maj 1916 landsteg i Dominikanska republiken vänder hemåt igen.

1 september, Det första svenska sexdagarsloppet på cykel vinns av Erik "Orsa" Bohlin från Uppsala. 19 deltagare startar

2 september, Nordiska prästmötet i Lund öppnas med 645 deltagare.

4 september, Lokal strejk på grund av lönetvist inom pälsvaruindustrin i Malmö besvaras med blockad, som berör nästan hela Sverige.

6 september, En av ingenjörstrupper byggd hängbro över Dalälven vid Överboda invigs. Den är en av de längsta hängbroarna i Sverige.

10 september, Sveriges första Lottakår bildas under namnet Stockholms landstormskvinnoförening.

11 september, Två spårvagnar kolliderar vid Brunnsbacken nära Slussen i Stockholm. En arbetare dödas och fem skadas.

14 september, Det trettonde svenska allmänna kyrkliga mötet inleds och avslutas den 17 september.

17 september, Vid andrakammarvalet i Sverige blir socialdemokraterna största parti med 104 mandat.

18 september, Den svenska bostadskooperationen HSBs riksförbund (Hyresgästernas sparkasse- och byggnadsförening) bildas.

20 september, Stockholms organiserade tidningskolportörer beslutar att upphöra med försäljningen av de allt talrikare "smutstidningarna"

23 september, Lidingöbro värdshus vid Kaknäs på Djurgården i Stockholm brinner ner.

28 september, Sveriges dittills två sista obestigna bergstoppar, Sareks nordtopp och Suchtkammen, meddelas vara uppnådda.

29 september, Dalälvens regleringsförening beslutar att omedelbart genomföra en reglering av Siljan.

2 oktober, Genèveprotokollet, bland annat med förbud mot anfallskrig, antas av Nationernas Förbund.

3 oktober, Den svenska regeringen ger AB Radiotjänst ensamrätt på rundradiosändningar, som skall finansieras med licenser 

6 oktober, Den skandinaviska myntunionen upplöses formellt, varvid danska och norska skiljemynt upphör att vara lagligt betalningsmedel i Sverige.

10 oktober, Bryggeriarbetarstrejk utbryter i Stockholm.

12 oktober, Kassan på Komediteatern i Stockholm rånas under revolverhot på 800 kronor. Rånaren undkommer.

13 oktober, En uppgörelse träffas i pälsvaruindustristrejken i Malmö.

14 oktober, Den konservativa svenska regeringen avgår på försvarsfrågan, och Hjalmar Branting kan bilda en tredje ministär

16 oktober, En paratyfusepidemi med över 60 fall utbryter i Stockholm. Epidemin kommer från några tårtor levererade av ett konditori på Kungsholmen.

18 oktober, Hjalmar Branting som presenterar sin tredje socialdemokratiska regering, med nedskärning av svenska försvaret överst på dagordningen, och Östen Undén blir utrikesminister. Ernst Trygger avgår som svensk statsminister

24 oktober, Svenska lantarbetareförbundet proklamerar strejk. Cirka 2 500 man berörs.

28 oktober, En trafikräkning genomförs vid Slussen i Stockholm. Nära 25 000 åkdon passerar under dagen, varav ungefär hälften är bilar.

29 oktober, Storbritanniens labourregering avgår

November, Presidentval i USA. Bergtagen

4 november, Republikanen Calvin Coolidge besegrar Demokraten John W Davis och progressiva Robert M La Follette, Sr. vid presidentvalet i USA.

7 november, Växjö Schackklubb bildades vid ett möte på Roséns kafé i Växjö.

8 november, Mul- och klövsjukan utbryter åter i Skåne (smittan överförd från Danmark). Järnvägen Sveg–Hede i Härjedalen invigs.

14 november, Bryggeriarbetarna i Stockholm går med på medlingsförslagets villkor och avblåser strejken.

17 november, Södertälje kanal står färdig efter ombyggnaden.

18 november, Vid ett dynamitinbrott i Hällefors bruks kontor tillgrips 26 000 kronor. Tjuvarna undkommer.

22 november, Bibliotekarien R Höckert blir svårt misshandlad av ligister på Söder i Stockholm då han tagit ett par ofredade damer i försvar. Detta framkallar en livlig pressdiskussion om säkerheten på Stockholms gator, varunder behovet av effektivare polisbevakning med styrka framhålls.

28 november, Thomas Manns roman Bergtagen publiceras.

December, Radiostationen i Grimeton, Bertil Ohlin

1 december, Den stora radiostationen i Grimeton i Halland öppnas för kommersiell trafik. Ett kommunistuppror i Estland slås ned.

3 december, Skämttidningarna Strix och Söndags-Nisse sammanslås till en tidning, Söndagsnisse-Strix. Svenska delegater beger sig till Rom, för att delta i NFs möte angående Italiens besättande av den grekiska ön Korfu. Man medför en krans att nedläggas på den mördade italienske politikern Matteottis grav, vilket ogillas av Mussolini, då Matteotti var socialist.

4 december, Ångaren Siri av Göteborg förstörs på Skagerack totalt av eld. Besättningen räddas av en tysk ångare.

5 december, Storbritannien går till parlamentsval. Conservative Party vinner en klar majoritet, medan Labour går tillbaka något och Liberal Party går ner från 158 till 40 mandat. Den konservative partiledaren Stanley Baldwin bildar ny regering.

7 december, Ett tyskt smuggelfartyg anlöper Sundsvall på grund av maskinskada. Lasten på nära 100 000 liter sprit beslagtas.

8 december, Utanför Skagen påseglas nattetid barken Tana av Råå med en besättning av 14 man, varav sju omkommer då fartyget sjunker.

8–13 december, NFs möte i Rom hålls, men den svenske utrikesministern Östen Undén kan ej närvara, då han ligger sjuk på sitt hotell i staden.

9 december, Wargöns ABs stora brädgård i Hällefors spolieras av eld. 6 000 standards virke förstörs. Branden är den största i mannaminne i Bergslagen.

14 december, Eldsvåda härjar Ecks verkstäder i Partille. Skadorna uppskattas till 3 miljoner kronor.

15 december, Järnvägen Hällnäs–Lycksele, den första etappen på tvärbanan som skall sammanbinda inlandsbanan med norra stambanan, invigs.

17 december, 25-årige Bertil Ohlin blir professor i statskunskap i Köpenhamn

20 december, Adolf Hitler friges från Landsbergsfängelset efter att ha avtjänat knappt ett år av sitt femåriga fängelsestraff. Med sig ut har han manuskriptet till boken "Min kamp" 

23 december, Jultrafiken vid Stockholms central sätter rekord vad beträffar antalet tåg.

24 december, Åtta personer dödas då ett passagerarflygplan på väg från London till Paris störtar och orsakar den dittills största flygolyckan. Albanien utropas till republik.

30 december, Eriksbergs Mekaniska Verkstads nya flytdocka i Göteborg invigs. Dockan är den största i Skandinavien med en lyftkraft på 18 000 ton. Den amerikanske astronomen Edwin Hubble anger att det existerar flera galaxer.

31 december, Vid ett starkt åskväder i Boråstraktaten slår blixten ned i Haby kraftstation. Temporary Slavery Commission bildas av Nationernas förbund. Föreningen Stockholms landsstormskvinnor bildas. Arbetet med den första Volvon påbörjas. Nordens största sluss invigs i Södertälje. Häftig debatt i Sveriges riksdag när AK diskuterar förslag om att göra Sverige till republik. Svenskt rekord i bilkörning på sluten bana noteras, med 96 kilometer i timmen som genomsnittsfart. Övergångsställen målas med gula streck på Stockholms gator. Mul- och klövsjuka i Sverige drabbar på ett år 260 000 kreatur som måste slaktas. Beslagtagen smuggelsprit från främst Baltikum till Sverige blir under ett år 180 757 liter. KF inleder egen tillverkning då man tar över kvarnen Tre Kronor. Herointillverkning förbjuds i USA. En stor konferens hålls för att reglera cannabis. Framför allt har Egypten stora problem

Födda

1 januari, Macías Nguema, ekvatorialguineas president 1968–1979.

3 januari, Marianne Gyllenhammar, svensk skådespelare.

4 januari, Charles Thone, amerikansk republikansk politiker.

5 januari, Olle Grönstedt, svensk skribent, filmrecensent och skådespelare.

10 januari, Max Roach, amerikansk jazztrumslagare.

19 januari, Nicholas Colasanto, amerikansk skådespelare.

22 januari, Bengt Lindström, svensk skådespelare.

23 januari, Paul Feyerabend, österrikisk filosof.

26 januari, Alice Babs, född Nilsson, svensk sångare och skådespelare. James W McCord Jr, amerikansk CIA tjänsteman.

27 januari, Rauf Denktaş, turkcypriotisk advokat och politiker, Nordcyperns president 1985–2005.

30 januari, Lloyd Alexander, amerikansk översättare och författare.

6 februari, Billy Wright, engelsk fotbollsspelare och fotbollstränare.

9 februari, Bengt Carenborg, svensk skådespelare.

11 februari, Budge Patty, amerikansk tennisspelare.

13 februari, Kurt Willbing, svensk barn- och ungdomsskådespelare.

19 februari, Lee Marvin, amerikansk skådespelare.

21 februari, William Hathaway, amerikansk demokratisk politiker. Robert Mugabe, diktatorisk president i Zimbabwe.

24 februari, Teresa Bracco, italiensk jungfrumartyr, saligförklarad. Abe Vigoda, amerikansk skådespelare.

28 februari, Robert A Roe, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1969–1993.

2 mars, Lys Assia, schweizisk sångare

8 mars, Anthony Caro, brittisk skulptör.

15 mars, Walter Gotell, tysk-brittisk skådespelare.

22 mars, Al Neuharth, amerikansk publicist.

23 mars, Ingrid Magnusson, svensk operasångare och skådespelare.

27 mars, Sarah Vaughan, amerikansk jazzsångare.

28 mars, Arne Söderberg, svensk musiker, musiklärare och kompositör.

1 april, Birgitta Pramm-Johansson, svensk fotograf och TV-producent.

2 april, Kurt-Olof Sundström, svensk skådespelare, regissör och manusförfattare.

3 april, Marlon Brando, amerikansk skådespelare.

7 april, Espen Skjønberg, norsk skådespelare.

13 april, Stanley Donen, amerikansk filmregissör.

14 april, Ruud van Feggelen, nederländsk vattenpolospelare och vattenpolotränare.

16 april, Henry Mancini, amerikansk kompositör, pianist och dirigent.

22 april, Gunnar Arvidsson, svensk journalist och TV-profil.

25 april, Ragnar Jahn, svensk skådespelare.

1 maj, Grégoire Kayibanda, Rwandas förste president.

12 maj, Erich Conard, svensk pressfotograf.

22 maj, Charles Aznavour, fransk sångare och skådespelare.

29 maj, Lars Bo, dansk konstnär

31 maj, Gisela May, tysk skådespelare.

3 juni, Torsten Wiesel, svensk-amerikansk vetenskapsman, nobelpristagare 1981

6 juni, Lill Arncloo, svensk skådespelare.

12 juni, George H W Bush, amerikansk politiker, USAs president 1989–1993.

16 juni, . Balanandan, indisk politiker och fackföreningsman.

20 juni, Audie Murphy, USAs mest dekorerade soldat under andra världskriget och skådespelare.

23 juni, Per Gerhard, manusförfattare, skådespelare, regissör och teaterledare, son till Karl Gerhard. Ranasinghe Premadasa, Sri Lankas president 1989–1993.

24 juni, Ewert Ellman, svensk skådespelare.

28 juni, Marc Wallenberg, svensk bankman.

29 juni, Philip H Hoff, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Vermont 1963–1969.

4 juli, Eva Marie Saint, amerikansk skådespelare.

5 juli, Edward Idris Cassidy, australisk kardinal (död 2021)

6 juli, Louie Bellson, amerikansk storbandstrumslagare (död 2009)

8 juli, Anton Schwarzkopf, tysk berg- och dalbanekonstruktör (död 2001)

11 juli, Curt Åström, svensk skådespelare, sångare, kompositör och textförfattare (död 1986)

14 juli, Marianne Anderberg, svensk skådespelare.

15 juli, Jeremiah Denton, amerikansk republikansk politiker och amiral, senator 1981–1987. Marianne Bernadotte (född Lindberg), svensk skådespelare och filantrop, änka efter Sigvard Bernadotte.

20 juli, Tor Isedal, svensk skådespelare.

24 juli, Rune Jansson, svensk skådespelare. Stig Wallgren, svensk reklamman, konstnär, kompositör, sångtextförfattare, artist och författare.

25 juli, Frank Church, amerikansk demokratisk politiker, senator 1957–1981.

30 juli, Hugh Gallen, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i New Hampshire 1979–1982.

1 augusti, Georges Charpak, polsk-fransk fysiker, nobelpristagare.

3 augusti, Leon Uris, amerikansk författare.

10 augusti, Sven-Eric Gamble, svensk skådespelare. Jean-François Lyotard, fransk filosof.

12 augusti, Mohammad Zia ul-Haq, pakistansk militär och politiker, Pakistans president 1978–1988.

13 augusti, Meta Velander, svensk skådespelare.

22 augusti, Madame Nhu, sydvietnamesisk politiker.

24 augusti, Ulla Holmberg, svensk skådespelare.

25 augusti, Allan Edwall, svensk skådespelare, författare, regissör, musiker.

28 augusti, Janet Frame, nyzeeländsk författare.

29 augusti, Dinah Washington, amerikansk R&B-sångare.

30 augusti, Ulf Albert Sandström, svensk musiker, kompositör och textförfattare.

6 september, John Melcher, amerikansk demokratisk politiker, senator 1977–1989.

9 september, Russell M Nelson, amerikansk religiös ledare. Henrik Tikkanen, finlandssvensk illustratör och författare.

10 september, Carl-Axel Heiknert, svensk skådespelare och regiassistent. Sissi Kaiser, svensk skådespelare. Putte Wickman, svensk musiker.

13 september, Maurice Jarre, fransk kompositör av filmmusik.

16 september, Lauren Bacall, amerikansk skådespelare.

19 september, Marianne Schüler, svensk dansare och skådespelare.

28 september, Marcello Mastroianni, italiensk skådespelare.

30 september, Cecil Heftel, amerikansk demokratisk politiker.

1 oktober, Jimmy Carter, amerikansk politiker, USAs president 1977–1981, mottagare av Nobels fredspris 2002. William Rehnquist, amerikansk jurist, chefsdomare i USAs högsta domstol 1986–2005.

4 oktober, Charlton Heston, amerikansk filmskådespelare och författare.

6 oktober, Gunnar Hedberg, svensk skådespelare.

7 oktober, Ruth Prawer Jhabvala, tysk-brittisk författare.

10 oktober, Ed Wood, amerikansk filmregissör.

13 oktober, Harry Schein, svensk författare, bankman, publicist, chef för Filminstitutet 

14 oktober, Gunnel Linde, svensk TV- och radioproducent, författare, grundare av föreningen BRIS.

18 oktober, Leif Liljeroth, svensk skådespelare.

21 oktober, Sten Gester, svensk skådespelare.

31 oktober, Lars Widding, svensk journalist och författare

14 november, Kenneth J Gray, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1955–1974 och 1985–1989.

17 november, Maj-Briht Bergström-Walan, svensk sexolog, sexualforskare och psykoterapeut.

18 november, Philip Stone, brittisk skådespelare.

20 november, Benoît B Mandelbrot, polskfödd, fransk matematiker, en frontfigur inom fraktal geometri., Michael Riffaterre, fransk litteraturvetare.

23 november, Ulla Akselson, svensk skådespelare.

27 november, Nils Åsblom, svensk skådespelare.

30 november, Shirley Chisholm, amerikansk politiker.

2 december, Alexander Haig, amerikansk general, politiker, NATO-ÖB. Vilgot Sjöman, svensk filmskapare.

3 december, Ralph Regula, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1973–2009.

5 december, George Savalas, amerikansk skådespelare.

9 december, Ellika Mann, svensk skådespelare.

11 december, Maj-Britt Nilsson, svensk skådespelare och sångerska.

13 december, Bertil Gärtner, svensk biskop i Göteborgs stift 1970–1991, professor emeritus.

14 december, Raj Kapoor, indisk skådespelare.

20 december, Arne Domnérus, svensk jazzmusiker och orkesterledare. Friederike Mayröcker, tysk författare.

22 december, Marianne Stjernqvist, svensk skådespelare på ett flertal stadsteatrar samt TV-teatern.

27 december, James A McClure, amerikansk republikansk politiker, senator 1973–1991.

28 december, Åke Gyllström, svensk järnvägstjänsteman. Masja Bruskina, rysk judinna, sjuksköterska och partisan.

Avlidna

2 januari, Nathan B Scott, 81, amerikansk republikansk politiker och affärsman, senator 1899–1911.

9 januari, Basil Lanneau Gildersleeve, 92, amerikansk klassisk filolog.

12 januari, William V Allen, 76, amerikansk politiker.

14 januari, Arne Garborg, 72, norsk författare.

21 januari, Vladimir Lenin, 53, sovjetrysk politiker

24 januari, Marie-Adelaïde, 29, storhertiginna av Luxemburg.

3 februari, Woodrow Wilson, 67, amerikansk politiker, USAs president 1913–1921, mottagare av Nobels fredspris 1919.

5 februari, Joseph M. Carey, 79, amerikansk republikansk politiker och jurist.

28 februari, Hanna Ouchterlony, 85, Frälsningsarméns grundare i Sverige.

11 mars, Archibald Meston, 72, australisk politiker. Helge von Koch, 54, svensk matematiker.

20 mars, Fernand Cormon, 78, fransk konstnär.

31 mars, Nilo Peçanha, 56, Brasiliens president 1909-1910. Henning Berger, 51, svensk författare.

3 april, Ebenezer J Ormsbee, 89, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Vermont 1886–1888.

4 april, Arnold Pick, 72, tjeckoslovakisk neurolog och psykiater.

10 april, Hugo Stinnes, 54, tysk industrialist och politiker.

21 april, Eleonora Duse, 65, italiensk skådespelare.

3 maj, Margaret Maher, 83, tjänsteflicka hos Emily Dickinson.

4 maj, Edith Nesbit, 65, brittisk författare.

5 maj, Frederick W. Mulkey, 50, amerikansk republikansk politiker, senator 1907 och 1918.

3 juni, Franz Kafka, 40, tyskspråkig judisk författare, död i TBC

8 juni, George Mallory, 37, brittisk bergsbestigare.

10 juni, Giacomo Matteotti, 39, italiensk socialistisk politiker.

1 juli, Torsten Wasastjerna, 60, finländsk konstnär.

13 juli, Alfred Marshall, 81, brittisk nationalekonom.

27 juli, Ferruccio Busoni, 58, italiensk kompositör.

3 augusti, Joseph Conrad, 66, polsk-brittisk författare.

18 augusti, LeBaron B Colt, 78, amerikansk republikansk politiker och jurist, senator 1913-1924.

28 augusti, Henry Gage, 71, amerikansk republikansk politiker, Kaliforniens 20e guvernör 1899–1903.

18 september, F H Bradley, 78, brittisk filosof.

22 september, Robert J Gamble, 73, amerikansk republikansk politiker, senator 1901–1913.

2 oktober, William B Ross, 50, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Wyoming 1923-1924.

8 oktober, Ida Högstedt, 56, svensk författare.

12 oktober, Anatole France, 80, fransk författare, nobelpristagare 1921.

22 oktober, Henry Augustus Buchtel, 77, amerikansk republikansk politiker och präst, guvernör i Colorado 1907–1909.

3 november, Cornelius Cole, 102, amerikansk republikansk politiker, senator 1867–1873.

4 november, Gabriel Fauré, 79, fransk tonsättare, pianist och organist.

21 november, Alois Riehl, 80, österrikisk filosof.

24 november, Charles S. Fairchild, 82, amerikansk politiker, USAs finansminister 1887–1889.

29 november, Giacomo Puccini, 65, italiensk operakompositör

8 december, Carl Anton Larsen, 64, norsk sjökapten, valfångare och upptäcktsresande. Xaver Scharwenka, 74, polsk-tysk pianist och kompositör.

28 december, Léon Bakst, 58, rysk målare och scenograf.

1925

1925, var ett normalår som började en torsdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en onsdag i den julianska kalendern.

1 januari, Den tiomiljonte bilen lämnar Fordfabriken i Detroit. Med Sven Jerring som hallåman börjar AB Radiotjänst regelbundna utsändningar från Telegrafverkets studio på Malmskillnadsgatan 24 i Stockholm. Första programmet är en gudstjänst. Norges huvudstad Kristiania återtar det gamla namnet Oslo 

2 januari, Postgirot börjar sin verksamhet med omkring 700 kontoinnehavare.

3 januari, Benito Mussolini meddelar att han tar diktatorisk makt över Italien.

4 januari, Mul- och klövsjuka konstateras åter i Skåne.

5 januari, USAs första kvinnliga guvernör Nellie Tayloe Ross tillträder sitt ämbete i staten Wyoming.

7 januari, Elva europeiska staters finansministrar, några med ombud, sammanträder i Paris för att överlägga om fördelningen av dels nettobehållningen av Ruhrockupationen, dels den miljard som utgör första årsbetalning enligt Dawesplanen.

9 januari, Uppgörelse i den svenska verkstadskonflikten nås på grundval av status quo.

14 januari, Regeringen beslutar att nödslakt av mul- och klövsjukesmittade djur inte längre skall ske i Skåne. Kostnaderna är för höga. Sven Jerrings barnradioprogram, Barnens brevlåda, startar.

15 januari–29 augusti, USA skickar soldater till Kina för att skydda liv och egendom vid internationella bosättningar i Shanghai under oroligheter 

18 januari, Stiftelsen Malmö Konserthus börjar sin verksamhet med en festkonsert under ledning av kapellmästare Tor Mann.

19 januari, Firma Albin Hagström registreras.

21 januari, Albanska republiken utropas.

24 januari, Hjalmar Branting avgår av hälskoskäl som svensk statsminister och efterträds av Rickard Sandler. Per Albin Hansson blir SAPs partiordförande.

25 januari, Sankt Matteus kyrka i Stockholm återinvigs efter en genomgripande restaurering.

26 januari, Skandinaviska luftfartsförbundet konstitueras i Stockholm.

29 januari, Stalin avskedar Trotskij som krigskommissarie i Sovjetunionen

2 februari, Are Waerland, som utgivit boken När länkarna brista om Hammarbymordet 1913, anklagar inför rätten i Uppsala dr Dahlén vid Löwenströmska lasarettet för att ha utfört detta.

3 februari, Stora falsarier vid virkesaffärer avslöjas i lappländska Vilhelmina. Ett stort antal trävarubolag är bedragna.

9 februari, Motorfartyget Kastütis från Lettland grundstöter och går till botten vid Harstena. Besättningen på 6 man omkommer.

13 februari, Carl Milles Sten Sture-monument på Kronåsen utanför Uppsala avtäcks.

14 februari, NSDAP blir återigen tillåtet i Tyskland. SAF beslutar att från den 19 februari genomföra en lockout mot 130 000 svenska arbetare.

17 februari, Den svenska regeringen tillsätter en särskild medlingskommission med anledning av SAFs lockoutförklaring.

18 februari, Båda kamrarna godkänner efter lång debatt det vilande grundlagsförslaget om öppen omröstning i den svenska riksdagen.

21 februari, Den svenska riksdagen avslår en motion om rusdrycksförbud.

23 februari, SAF beslutar att uppskjuta lockouten till den 16 mars. Mauritz Stiller och Greta Garbo skriver kontrakt med den stora filmjätten Metro-Goldwyn-Mayer i Hollywood.

24 februari, Ett kurdiskt uppror utbryter i Turkiet. En livlig debatt om att införa högertrafik i Sverige utbryter i Sveriges riksdag men leder inte till något. Förslaget kommer från Svenska Motorcykelförbundets generalsekreterare

26 februari, Två svenska ingenjörer, Carl Munters och Baltzar von Platen, har konstruerat en kylmaskin, som lovar att bli en världsartikel av rang.

27 februari, Den nya fasta bron mellan Värtan och Lidingö öppnas för trafik. NSDAP grundas på nytt i München 

28 februari, Den svenska riksdagen avslår förslaget om likalön för kvinnor i statlig tjänst. De skall erhålla ett ålderstillägg, som dock är lägre än det tillägg, som män i samma lönegrad har. Den svenska regeringen framlägger sin stora försvarsproposition, vilket betyder en kraftig nedskärning av försvaret. Därmed påbörjas i Sverige en omfattande militär nedrustning.

Mars, Göteborgs konstmuseum. Kylskåp

1 mars, Sveriges förre statsminister Hjalmar Branting begravs i Storkyrkan i Stockholm.

2 mars, Medlingskommissionen i den stora arbetskonflikten framlägger ett medlingsförslag.

4 mars, President Hardings förre budgetchef, Charles G Dawes, blir USAs nye vicepresident.

6 mars, Egyptian Feminist Union, Egyptens första kvinnoorganisation, grundas.

7 mars, Stockholms stads brandstodsbolag donerar 750.000 kronor till uppförandet av Östermalms brandstation.

8 mars, Den svenska riksdagen bifaller efter långa debatter förslaget om rätt till borgerlig begravning. Sven Jerring refererar Vasaloppet i den första direktsända radiosändningen utanför studio.

11 mars, Strejk utbryter vid Stripa gruva, vilket blir upptakten till den så kallade Stripakonflikten.

14 mars, Göteborgs nya konstmuseum, invigs av prins Eugen.

15 mars, Turkisk militär slår ner ett kurdiskt uppror

16 mars, Medlingskommissionen i storlockouten meddelar att det visat sig omöjligt att ena parterna, varför lockouten omedelbart träder i kraft, bland annat vid Stripa gruva 

18 mars, LOs representantskap beslutar att inte möta lockouten med storstrejk.

19 mars, 2 000 personer dödas och 20 städer läggs i ruiner då en tornado drar fram genom flera delstater i USA 

23 mars, De två svenska ingenjörerna Baltzar von Platen och Carl Munters får Polhemsmedaljen för uppfinningen av kylskåpet. Electrolux har övertagit tillverkningen, och företagets VD Axel Wenner-Gren hoppas på försäljning även utanför Sverige. Finländske regissören Mauritz Stiller och svenska skådespelerskan Greta Garbo skriver kontrakt med amerikanska filmbolaget Metro-Goldwyn-Mayer i Hollywood

25 mars, Mariakyrkan i Ystad återinvigs efter restaurering.

26 mars, AB Möbelinsutrikompaniets fabrikskomplex i Tranås läggs i aska varvid ett 80-tal arbetare blir arbetslösa.

27 mars, Medlingskommissionen lyckas träffa en uppgörelse i Stripakonflikten. Därmed har storlockouten nedlagts och arbetet återupptas 

31 mars, Linköpings stadsfullmäktige beslutar antaga professor Carl Milles förslag till Folkungabrunn till utförande.

April, Attentatet mot Sveta Nedelja-kyrkan. Paul von Hindenburg. Processen.

7 april, Götafors bomullsspinneri i Mölndal brinner ner. Skadorna uppgår till en miljon kronor.

13 april, På godset Fogelstad i Södermanland öppnar Elisabeth Tamm den oberoende kvinnliga medborgarskolan för att stimulera kvinnor till utbildning 

14 april, En internationell stortjuv, Tyske Karl, rymmer från rannsakningsfängelset i Stockholm genom att kasta sig över muren. Roald Amundsens nordpolsexpedition anländer till Spetsbergen.

15 april, Tyske Karl infångas åter.

16 april, 200 personer dödas då kommunister utför ett attentat vid katedralen i Sofia mot Bulgariens kung, som dock klarar sig. Telefonförbindelse uppnås Stockholm–Wien och Stockholm–Prag.

19–21 april, USA skickar soldater till La Ceiba i Honduras för att skydda utlänningar under politiska oroligheter

24 april, Fältmarskalk Paul von Hindenburg håller ett radiotal inför presidentvalet i Tyskland. Det är första gången som radion används som propagandamedium i landet. Dagen efter segrar von Hindenburg i presidentvalet.

25 april, Vid nödbostäderna vid Voltafabriken i Ulvsunda inträffar cyanväteförgiftning i samband med desinfektion. Ett 20-tal barn insjuknar, ett avlider.

26 april, 77-årige generalfältmarskalken Paul von Hindenburg vinner presidentvalet i Tyskland. Franz Kafkas "Processen" ges ut postumt

Maj, Lidingöbron

1 maj, Lönekonflikt utbryter vid Stripa gruva, eftersom gruvarbetarna fortsätter strejka, trots att ett riksavtal för gruvdrift ingås. Strejken fortsätter, på grund av att gruvarbetarna inte är nöjda med avtalet. Cypern blir Brittisk koloni

4 maj, Sverige är ett av deltagarländerna vid den internationella konferensen rörande handeln med vapen och ammunition, som öppnas i Genève denna dag.

8 maj, Statsrådet Ernst Wigforss utnämns till finansminister i Sveriges socialdemokratiska regering.

10 maj, Skonaren Orion från Skillinge kolliderar utanför Sandhammaren med en tysk ångare och går till botten. Tre man omkommer.

11 maj, Hindenburg håller sitt intåg i Berlin.

12 maj, I den svenska stenkolsgruvan på Spetsbergen, Sveagruvan, utbryter eld, som på grund av den dåliga vattentillgången inte effektivt kan bekämpas.

15 maj, Flyglinjen Malmö–Amsterdam öppnas.

16 maj, Sverige debuterar i International Lawn Tennis Challenge och vinner med 3–2 mot Schweiz

20 maj, Den nya Lidingöbron invigs.

22 maj, Carl Milles staty av Gustav Vasa avtäcks i Nordiska museet i Stockholm 

26 maj, Den svenska riksdagen godkänner nedrustningsförslaget som innebär kraftig nedrustning. Försvarsminister Per Albin Hansson drar in 17 förband och minskar utbildningstiden från 165 till 90 dagar. Flygvapnet tillkommer som en egen vapengren. Skonerten Hans av Halmstad stöter på en mina söder om Gotska Sandön och sprängs i luften. Sex man omkommer.

27 maj, Den svenska riksdagen antar en lag om etiskt samvetsömma värnpliktiga.

30 maj, Göteborgs nya posthus invigs. Studenterna i Shanghai demonstrerar och beskjuts av brittisk polis. Detta blir upptakten till omfattande oroligheter i Kina.

Juni, Chrysler, Roald Amundsen på Spetsbergen

1 juni, Den beryktade dynamitarden Chr. Olsen söker nattetid bryta sig ut ur sin cell på Långholmen tvärs genom muren. Han upptäcks av vaktmanskapet.

3 juni, Tre stora förrådsbyggnader vid trämassefabriken vid Iggesunds bruk brinner ner.

5 juni, Flyglinjen Stockholm–Danzig invigs.

6 juni, Det amerikanska bilföretaget Chrysler bildas av Walter P Chrysler genom att företaget Maxwell Motor Company (grundat 1904) omorganiseras till Chrysler Corporation.

7 juni, Den första fotbollsallsvenskan är färdigspelad. Som seriesegrare står GAIS från Göteborg.

12 juni, Hovrätten fastställer rådhusrättens dom i målet mellan Are Wærland och dr Dahlén varigenom den förre döms till tre månaders fängelse och 10 000 kronor i skadestånd. Sveriges riksdag beslutar om försvarets framtid, Försvarsbeslutet 1925

14 juni, Priset på is i Sverige höjs, på grund av årets blidvinter. Sverige slås ut ur Davis Cup efter att ha förlorat mot Nederländerna med 5-0.

18 juni, Norske polarforskaren Roald Amundsen återvänder till Spetsbergen från en misslyckad nordpolsflygning.

19 juni, Finske presidenten Relander ankommer till Stockholm på officiellt besök. Den första svenska avelsdjursutställningen öppnas i Stockholm. Oroligheterna i Kina förvärras. Generalstrejk utbryter i Kanton.

20 juni, Vapenhandelskonferensen i Genève avslutas efter att ha utarbetat en konvention om vapenhandelskontroll.

23 juni, En bankkassör i Tidaholm avviker utomlands per flygmaskin efter att ha tillgripit 95 000 kronor. Mannen grips i Marocko och återförs för rannsakan och dom.

24 juni, Brittiska trupper ingriper Kanton, där strider utkämpas mot demonstranter.

27 juni, Rotorfartyget Buckau anländer till Stockholm och stannar där några dagar i reklamsyfte utan att dock göra någon succé.

30 juni, Svenska teatern i Stockholm brinner ned till grunden

Juli, Locarnofördraget, Insulin

2 juli, Den nya stora radiostationen i Grimeton nära Varberg invigs.

4 juli, Suzanne Lenglen, Frankrike vinner för sjätte gången damsingelklassen vid Wimbledonmästerskapen.

5 juli, Greta Garbo kommer till New York med båt 

7 juli, Ett våldsamt åskväder drar fram över Stockholm, medförande den största nederbörd som uppmäts på 20 år och svåra översvämningar.

10 juli, Sovjetunionens officiella nyhetsbyrå TASS börjar sin verksamhet. Den så kallade approcessen inleds i Dayton i Tennessee. Det är en lärare vid namn Scopes som står åtalad för att ha undervisat sina elever om evolution.

11 juli, Vid Domnarvets Jernverk exploderar en elektrisk smältugn, varvid fyra arbetare dödas.

14 juli, Gränsfördragen mellan Frankrike och Tyskland undertecknas.

18 juli, Adolf Hitler publicerar första bandet av sin bok Mein Kampf. Stor eldsvåda härjar de stora brädgårdarna och oljeupplagen på Hisingen i Göteborg. Skador för cirka 4 miljoner kronor uppstår.

20 juli, En ny landsvägsbro invigs vid Leksand. Den är en av Sveriges största med en längd på 225 meter och en bredd på 8 meter.

23 juli, En motortorpedbåt, av en i Sverige ny typ, inköpt från engelska flottan, provkörs i Stockholms skärgård. Den kan göra 41 knop.

24 juli, Skeppsredare Dan Broström omkommer vid en bilolycka vid Trönninge söder om Halmstad. På grund av den svåra torkan uppstår svåra skogsbränder på olika håll i Sverige.

26 juli, Tio ungdomar drunknar vid en seglingsolycka i Kalmarsund. En strejk vid Kalmar gasverk väcker uppmärksamhet i hela Sverige.

31 juli – Fransmännens och belgarnas ockupation av Ruhr upphör

Augusti, Arne Borg

3 augusti, Den nya djupleden i Mälaren, åstadkommen genom en upprensning av farlederna, demonstreras för ett antal inbjudna.

5 augusti, Det sjätte kyrkliga fredsmötet börjar i Stockholm. De sista av de amerikanska soldater som 1912 landsteg i Nicaragua vänder hemåt igen 

8 augusti, Den rasistiska organisationen Ku Klux Klan håller sin första nationella kongress i Washington med över 40 000 medlemmar 

12 augusti, Vid tävlingar i Göteborg sätter simmaren Arne Borg nytt världsrekord på 1 000 meter med tiden 21.41,3. Tyska regeringen antar skiljedoms- och lufttrafikfördrag med Sverige.

14 augusti, Två personer avlider i Stockholm till följd av cyanväteförgiftning i samband med rökning av bredvidliggande lägenheter.

19 augusti, På initiativ av svenske ärkebiskopen Nathan Söderblom hålls ett stort ekumeniskt kyrkomöte i Stockholm med kyrkor från hela världen utom den katolska. Två personer omkommer vid en explosionsolycka i filmstaden i Råsunda.

20 augusti, Gasverksstrejken i Kalmar slutar med en uppgörelse, i stort sett lika med vad staden tidigare bjudit.

21 augusti, Svenska kungaparet Gustaf V och drottning Victoria kommer på statsbesök till Helsingfors.

26 augusti, Limhamns snickerifabrik och dess stora virkeslager brinner ner. Branden hotar hela Limhamns samhälle.

28 augusti, Eldhärden i Sveagruvan på Spetsbergen är nu fullständigt satt under vatten. Kolbrytningen ligger nere till våren 1926.

30 augusti, Det ekumeniska mötet i Stockholm avslutas.

10 september, Arne Borg sätter nytt världsrekord i simning 500 meter vid tävlingar i Stockholm med 6.08,4.

11 september, Vid en eldsvåda i en mjölnarbostad i Frykfors nära Karlstad omkommer fyra personer.

14 september, Sveriges kvinnliga idrottsförbund (SKI) grundas, Göteborg

17 september, Stationsmästaren vid Knivsta station, E B Christofferson, lyckas rädda två kvinnor från att bli överkörda av ett tåg, men faller själv under det och dödas.

19 september, Vid de så kallade Höglundskommunisternas kongress i Stockholm godkänns ett av partistyrelsen framlagt förslag om återinträde i Socialdemokraterna.

22 september, Blomsterfondens i Stockholm första hus för gamla invigs. Byggnaden innehåller 69 lägenheter för omkring 100 gamla.

23 september, Taxichaufför Karl Hugo Svensson rånmördas i närheten av Nacka

25 september, Författaren Bo Bergman inväljs som medlem i Svenska akademien.

27 september, Stora fältövningar i fullt moderna former börjar i Östergötland.

28 september, Charlie Chaplins film Guldfeber har premiär i Stockholm.

29 september, Överenskommelse träffas om att Svenska Handelsbanken skall överta Mälarbanken.

30 september, Nya utrikesporton införs i Sverige, vilket bland annat innebär att grundpriset för brevportot sänks från 30 till 25 öre.

Oktober, Sten Pettersson.

2 oktober, De första dubbeldäckade bussarna i London sätts i trafik. Den första svenska fascisttidningen Nationen utkommer med sitt första nummer, och har en klar antisemitisk prägel. Upplagan är på 6 000, och tidningen har grundats av bondeledaren Elof Eriksson.

4 oktober, Sten-Pelle Pettersson, Sverige sätter världsrekord på 400 meter häcklöpning med tiden 53.8 sekunder vid friidrottstävlingar i Paris.

9 oktober, Handelsidkerskan Anna Lang rånmördas i sin butik i närheten av Grimslöv utanför Växjö. Polisen lyckas inte gripa den skyldige under året.

12–23 oktober, USA skickar soldater till Panama för att amerikanska intressen under strejker och upplopp 

15 oktober, I en tävling om kompositioner till Konserthusets i Stockholm invigning erövras första och tredje pris av Kurt Atterberg.

16 oktober, De taxameterförsedda hyrverksbilarna i Stockholm får genom ett regeringsbeslut rätt att ta upp passagerare på gatan. Belgien, Storbritannien, Frankrike, Tyskland och Italien skriver under Locarnoavtalet och lovar att hålla fred med varandra 

18 oktober, Den franska flottan bombar Damaskus för att slå ned ett drusiskt uppror i Syrien.

21 oktober, Den svenska föreningen Riksmusei vänner konstitueras. Den fotoelektriska cellen presenteras på The Electric Show i New York. På grund av gränsstrider rycker grekiska trupper in på bulgariskt område mot staden Petritji. Detta blir upptakten till nya oroligheter på Balkan.

26 oktober, NFsråd samlas i Paris och beslutar att beordra Bulgariens och Greklands regeringar att inom 60 timmar dra tillbaka sina trupper.

31 oktober, Den persiske shahen och hans dynasti avsätts av parlamentet. Regeringsmakten övertas av premiärministern Rhiza Khan. Inbördeskrig utbryter i Kina.

November, Feng Yuxiang. Grand Ole Opry.

6 november, Carnegieska sockerbruket i Göteborg härjas av brand.

8 november Svenska Amerika Liniens M/S Gripsholm, handelsflottans största fartyg, lägger till i Göteborg efter jungfruresan från varvet i Newcastle, och är svenska handelsflottans största fartyg.

9 november, Vid en eldsvåda i Svartöstadens municipalsamhälle utanför Luleå brinner åtta byggnader ner. NSDAPs skyddstrupper, SS, bildas 

12 november, General Feng Yuxiang gör statskupp i Republiken Kina och avsätter regeringen.

13 november, Lidingö köping utanför Stockholm erhåller stadsrättigheter att gälla från och med 1926. Lidingö blir Sveriges 112e stad.

14 november, Den första kollektivutställningen av surrealistiska verk öppnas. De är målade av bland andra Hans Arp, Joan Miró och Pablo Picasso.

15 november, Sveriges försvarsminister Per Albin Hansson utses till tillförordnad partiordförande för socialdemokraterna 

25 november, I Oslo undertecknas konvention mellan Sverige och Norge angående fredligt avgörande av tvister 

27 november, En lotsbåt från Bremö utanför Sundsvall med tre lotsar ombord går av okänd anledning till botten, varvid de tre ombordvarande drunknar.

28 november – Radioprogrammet Grand Ole Opry premiärsänds från Nashville, Tennessee i USA.

29 november, Svenska Tändsticks AB erhåller tändsticksmonopol i Peru. Svenska Dagbladets guldmedalj, den så kallade bragdmedaljen, delas ut för första gången. Löparen Sten "Sten-Pelle" Pettersson väljs till årets svenska idrottare och erhåller medaljen.

December, PUB

1 december, Locarnopakten, som ska garantera freden och gränserna i Europa, undertecknas högtidligt i London. Paul U Bergströms nya varuhusbyggnad vid Hötorget i Stockholm öppnas

2 december, Den nya statsbanedelen mellan Forsmo på Norra stambanan och Hoting på Inlandsbanan invigs.

10 december, Till konung i Persien väljs premiärministern och diktatorn Riza Khan Pahlavi. Manne Siegbahn får Nobelpriset i fysik för sina upptäckter om röntgenspektra

10 december, Storbritanniens utrikesminister Austen Chamberlain och USAs vicepresident Charles Dawes delar Nobels fredspris

11 december, Den svenska regeringen tillsätter en 15-mannakommitté för att utreda frågan om arbetslöshetsförsäkring.

12 december, Det första motorhotellet, ett så kallat motell, öppnas i San Luis Obispo i Kalifornien.

16 december, Ostkustbanedelen Njurunda (Njurundabommen)–Sundsvall–Härnösand invigs.

17 december, Vid eldsvåda i Kramfors municipalsamhälle läggs sex byggnader i aska, därav ett par av samhällets större.

18 december, På Stalins initiativ beslutar det sovjetiska kommunistpartiets 14e kongress att Sovjetunionen skall förvandlas från ett jordbruks- till ett industrisamhälle.

23 december, Sergej Eisensteins film "Pansarkryssaren Potemkin" har biopremiär i Moskva 

24 december, Bogserbåten Saturnus av Stockholm rapporteras försvunnen på Bottenhavet och antas ha gått under med hela besättningen, 10 man.

25 december, PUB i Stockholm invigs

26 december, Sigurd Lewerentz inviger Uppståndelsekapellet i Skogskyrkogården, Stockholms kommun.

31 december, Vid nyårsfirandet på Skansen läses Nyårsklockan av skådespelaren Uno Henning. Under AB Radiotjänsts första verksamhetsår har 126 000 radiolicenser à 12 kronor (alltså sammanlagt 1 512 000 kronor) lösts. Svenska kvinnor får, med vissa undantag, samma rätt som män till statliga tjänster. Gifta kvinnor får rätt att behålla sitt svenska medborgarskap även vid giftermål med utländska medborgare. Sverige arbetar för att Tyskland ska tas med i Nationernas Förbund (NF). Bolidens Gruv-AB bildas. Den kvinnliga medborgarskolan på Fogelstad inrättas av den så kallade Fogelstadgruppen. Elektrolux AB inleder kylskåpstillverkning. Den tyske politikern och militären Hermann Göring intas på Långbrosjukhusets avdelning för mentalsjuka. Sveriges Kyrkosångsförbund bildas Sveriges riksdag avvisar ett förslag om lika lön för kvinnor i statlig tjänst  Svenska Dagbladets guldmedalj delas ut för första gången. Första priset går till Sten-Pelle Pettersson. Korsordsflugan slår till i Sverige. Biograferna på landsorten i Sverige hotas av radiointresset. Anders Sandrew köper en biograf.

Födda

4 januari – Veikko Hakulinen, finländsk skidåkare, OS-guld 1952, 1956, och 1960 (död 2003)

9 januari, Lee Van Cleef, amerikansk skådespelare (död 1989)

18 januari, Bengt Eklund, svensk skådespelare (död 1998)

19 januari, Rocco Chinnici, italiensk domare (död 1983)

22 januari, Einar Larsson, svensk centerpartistisk politiker, landshövding i Kristianstads län 1985–1989 (död 2018)

24 januari, Maria Tallchief, amerikansk ballerina (död 2013)

25 januari, Margery Sharp, brittisk författare (död 1991)

26 januari, Paul Newman, amerikansk skådespelare (död 2008)

29 januari, Karin Miller, svensk skådespelare (död 1999)

4 februari, Arne Åhman, svensk friidrottare (död 2022)

8 februari, Jack Lemmon, amerikansk skådespelare och regissör (död 2001)

11 februari, Leif "Smoke Rings" Anderson, svensk radioman (död 1999)

17 februari, Hal Holbrook, amerikansk skådespelare (död 2021)

18 februari, George Kennedy, amerikansk skådespelare (död 2016)

20 februari, Alex La Guma, sydafrikansk författare och politiker (död 1985)

22 februari, Hans Gillingstam, svensk medeltidshistoriker, genealog (död 2016)

1 mars, Majlis Granlund, finlandssvensk skådespelare (död 1991)

7 mars, Tom Dan-Bergman, svensk skådespelare och teaterregissör (död 2009)

8 mars, Jefim Geller, sovjetisk schackspelare (död 1998)

9 mars, G William Miller, amerikansk politiker och centralbankschef, USAs finansminister 1979–1981 (död 2006)

12 mars, Harry Harrison, amerikansk science fiction-författare (död 2012)

14 mars, William Clay Ford, Sr, amerikansk företagare (död 2014)

19 mars, Anders Jonason, svensk författare (död 1993)

21 mars, Carl-Olof Alm, svensk skådespelare (död 1996), Yngve Holmberg, svensk politiker (död 2011)

26 mars, Pierre Boulez, fransk kompositör och dirigent (död 2016)

29 mars, Harriett Philipson, svensk skådespelare (död 2013), Jan von Zweigbergk, svensk skådespelare och regiassistent (död 1991)

3 april, Åke Falck, svensk regissör, skådespelare, programledare och manusförfattare (död 1974)

11 april, Viola Liuzzo, amerikansk medborgarrättsaktivist (död 1965)

14 april, Rod Steiger, amerikansk skådespelare (död 2002)

22 april, Hans Arnold, schweizisk-svensk konstnär och illustratör (död 2010)

23 april, Brenda Cowling, brittisk skådespelare (död 2010)

26 april, Jørgen Ingmann, dansk musiker  (död 2015)

30 april, Johnny Horton, amerikansk countrysångare (död 1960)

2 maj, Inga Gill, svensk skådespelare (död 2000)

5 maj, Leo Ryan, amerikansk politiker (död 1978)

11 maj, Rubem Fonseca, brasiliansk författare (död 2020)

12 maj, Yogi Berra, amerikansk basebollspelare (död 2015)

17 maj, Michel de Certeau, fransk jesuit, filosof, psykoanalytiker och samhällsvetare (död 1986)

19 maj, Malcolm X, afroamerikansk nationalist och muslim (död 1965), Pol Pot, kambodjansk diktator, röda khmerernas ledare (död 1998)

20 maj, Amy Aaröe, svensk skådespelare och filmbolagsdirektör (död 2024), Emy Storm, svensk skådespelare (död 2014)

21 maj, Olof Thunberg, svensk skådespelare och regissör (död 2020)

22 maj, Jean Tinguely, schweizisk konstnär (död 1991)

23 maj, Randi Kolstad, norsk skådespelare (död 1999)

24 maj, Mai Zetterling, svensk skådespelare, manusförfattare och regissör (död 1994)

28 maj, Martha Vickers, amerikansk skådespelare och fotomodell (död 1971), Bülent Ecevit, turkisk politiker (död 2006), Dietrich Fischer-Dieskau, tysk operasångare (död 2012)

1 juni, Brita Malmer, svensk arkeolog.

3 juni, Tony Curtis, amerikansk skådespelare.

7 juni, Iiro Kajanto, finländsk klassisk filolog.

8 juni, Barbara Bush, president George Bush Sr:s fru, mamma till president George W. Bush (Jr).

10 juni, Lennart Bergelin, svensk tennisspelare och tennistränare

11 juni, Emanuel Minos, norsk teolog och predikant.

14 juni, Gösta Krantz, svensk revy- och filmskådespelare. Pierre Salinger, amerikansk demokratisk politiker och journalist.

16 juni, Evert Svensson, svensk kristen socialdemokratisk politiker.

17 juni, Åke Arell, svensk arkitekt.

20 juni, Audie Murphy, amerikansk soldat, krigshjälte och skådespelare.

21 juni, Johannes Salminen, finländsk författare och professor. Maureen Stapleton, amerikansk skådespelare.

25 juni, Robert Venturi, amerikansk arkitekt.

29 juni, Giorgio Napolitano, italiensk politiker.

30 juni, Hagge Geigert, svensk artist, skribent och teaterdirektör.

2 juli, Patrice Lumumba, kongolesisk politiker.

5 juli, Jean Raspail, fransk författare, journalist och upptäcktsresande.

6 juli, Mervyn Griffin, amerikansk TV-programledare och exekutiv producent. Bill Haley, amerikansk rock-and-roll-musiker.

8 juli, Carlabel Berglund, svensk ishockeyspelare.

10 juli, Mahathir bin Mohamad, malaysisk politiker, Malaysias premiärminister 1981–2003 och 2018–2020.

11 juli, Nicolai Gedda, svensk opera- och romanssångare 

26 juli, Jerzy Einhorn, svensk professor i radioterapi och politiker (kristdemokrat)

28 juli, Georg Klein, ungersk läkare, professor och författare.

29 juli, Mikis Theodorakis, grekisk kompositör och politiker.

31 juli, John Swainson, amerikansk politiker.

2 augusti, Jorge Videla, argentinsk militär, president 1976–1981 (död 2013)

8 augusti, Alija Izetbegović, bosnisk politiker, Bosnien och Hercegovinas president 1992–1996 (död 2003)

11 augusti, Rune Andréasson, svensk serietecknare (död 1999)

15 augusti, Oscar Peterson, kanadensisk jazzpianist (död 2007)

18 augusti, Brian Aldiss, brittisk författare (död 2017)

20 augusti, Henning Larsen, dansk arkitekt (död 2013)

22 augusti, Honor Blackman, brittisk skådespelare (död 2020)

27 augusti, Gösta Arvidsson, svensk kulstötare (död 2012)

28 augusti, Esa Timonen, finländsk politiker (död 2015)

2 september, Russ Conway, brittisk pianist. Gunnar "Siljabloo" Nilson, svensk jazzklarinettist.

6 september, Andrea Camilleri, italiensk författare. Jimmy Reed, amerikansk musiker.

7 september, Khin Hnin Yu, burmesisk författare.

8 september, Peter Sellers, brittisk skådespelare.

10 september, Roy Brown, amerikansk R&B-musiker.

12 september, Bengt Feldreich, svensk radio- och TV-journalist.

13 september, Mel Tormé, amerikansk jazzsångare, kompositör och sångförfattare.

16 september, Charlie Byrd, amerikansk jazzgitarrist och kompositör. B B King, amerikansk bluesartist.

17 september, John List, amerikansk mördare.

20 september, Sven-Eric Nilsson, svenskt statsråd.

27 september, J Howard Edmondson, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Oklahoma 1959–1963, senator 1963–1964.

29 september, John Tower, amerikansk republikansk politiker, senator 1961–1985.

3 oktober, Gore Vidal, amerikansk författare, manusförfattare och skådespelare.

5 oktober, Robert Burren Morgan, amerikansk demokratisk politiker, senator 1975–1981. Raisa Strutjkova, rysk ballerina och koreograf.

8 oktober, Olle Hellbom, svensk regissör.

9 oktober, Carl-Fredrik Algernon, svensk sjöofficer och krigsmaterielinspektör. Robert Docking, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Kansas 1967–1975.

13 oktober, Margaret Thatcher, brittisk premiärminister 1979-1990.

15 oktober, Margaretha Krook, svensk skådespelare 

16 oktober, Daniel J Evans, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Washington 1965–1977. Angela Lansbury, brittisk skådespelare.

18 oktober, Ramiz Alia, albansk politiker, statschef 1982-1991.

22 oktober, Ulla Hodell, svensk skådespelerska. Robert Rauschenberg, amerikansk konstnär.

23 oktober, Johnny Carson, amerikansk TV-personlighet.

27 oktober, Warren Christopher, USAs utrikesminister 1993–1997.

29 oktober, Robert Hardy, brittisk skådespelare. Zoot Sims, amerikansk jazzmusiker, tenorsax.

31 oktober, Lee Grant, amerikansk skådespelerska. Charles Moore, amerikansk arkitekt, representant för postmodernismen. Roger Nimier, fransk författare.

2 november, Claire Aho, finländsk fotograf.

10 november, Richard Burton, walesisk skådespelare.

20 november, Robert Kennedy, amerikansk politiker. Maja Plisetskaja, rysk prima ballerina assoluta.

25 november, Elsa-Karin Boestad-Nilsson, svensk överingenjör och matematiker. Jocelyn Vollmar, amerikansk ballerina och balettlärare.

27 november, Michael Tolan, amerikansk skådespelare och filmproducent. Ernie Wise, komiker.

30 november, Maryon Pittman Allen, amerikansk journalist och politiker.

1 december, Martin Rodbell, amerikansk biokemist, nobelpristagare i medicin 1994 (död 1998)

2 december, Julie Harris, amerikansk skådespelare (död 2013)

3 december, Kim Dae-jung, sydkoreansk politiker, nobelpristagare (död 2009)

6 december, Jean King, amerikansk demokratisk politiker (död 2013)

8 december, Sammy Davis Jr, amerikansk artist, sångare och skådespelare (död 1990)

10 december, Carl-Magnus Skogh, svensk rallyförare (död 2023)

12 december , Ahmad Shamlu, iransk poet och författare (död 2000)

13 december, Dick Van Dyke, amerikansk skådespelare, komiker.

23 december, Anders Dahlgren, svensk politiker (c), jordbruksminister 1976–1978 och 1979–1982 samt tillförordnad försvarsminister 1981 (död 1986)

24 december, Karl-Erik Stark, svensk skådespelare (död 1987)

28 december, Hildegard Knef, tysk skådespelare (död 2002)

29 december, Gunnar Johansson, svensk skådespelare (död 1998)

31 december, Per Verner-Carlsson, svensk regissör (död 2004)

Avlidna

3 januari, James Hoge Tyler, 78, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Virginia 1898–1902.

24 februari, Hjalmar Branting, 64, svensk socialdemokratisk politiker, Sveriges statsminister från 10 mars till 27 oktober 1920, 1921–1923 och från 1924 till 24 januari detta år

26 februari, James E Martine, 74, amerikansk demokratisk politiker, senator 1911–1917.

28 februari, Friedrich Ebert, 54, tysk politiker, Weimarrepublikens förste president 1919-1925.

2 mars, Luigj Gurakuqi, 46, albansk politiker.

9 mars, Willard Leroy Metcalf, 66, amerikansk konstnär.

12 mars, Sun Yat-sen, 58, Republiken Kinas grundare.

15 mars, Axel "Döderhultarn" Petersson, 56, svensk träsnidare

16 mars, August Paul von Wassermann, 59, tysk bakteriolog.

19 mars, Charles A Culberson, 69, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Texas 1895–1899, senator 1899–1923.

20 mars, George Nathaniel Curzon, 66, brittisk statsman.

22 mars, Nils Claus Ihlen, 69, norsk industriman och politiker.

30 mars, William J McConnell, 85, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Idaho 1893–1897. Rudolf Steiner, 64, tysk filosof, grundare av antroposofin och Waldorfpedagogiken.

8 april, Thecla Åhlander, 69, svensk skådespelare.

14 april, John Singer Sargent, 69, amerikansk konstnär.

15 april, August Endell, 54, tysk arkitekt, formgivare och författare.

16 april, Thyra Grafström, 60, svensk textilkonstnär.

21 april, Jean Grafström, 66, svensk operasångare.

5 maj, Fredrik Vilhelm Thorsson, 59, svensk finansminister.

19 maj, Viking Eggeling, 44, svensk konstnär och filmare.

20 maj, Elias M Ammons, 64, amerikansk politiker, guvernör i Colorado 1913–1915.

3 juni, Camille Flammarion, 83, fransk astronom.

13 juni, Marguerite Mongenast-Servais, 42, kvinnorättsaktivist i Luxemburg.

15 juni, Emanuel L Philipp, 64, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Wisconsin 1915–1921.

18 juni, Robert M La Follette, 70, amerikansk politiker, senator 1906–1925.

1 juli, Erik Satie, 59, fransk kompositör.

4 juli, Pier Giorgio Frassati, 24, saligförklarad italiensk student och tertiar inom dominikanorden.

12 juli, Sebastian Gripenberg, 75, finländsk arkitekt, senator och bankdirektör.

17 juli, Lovis Corinth, 66, tysk konstnär.

19 juli, Josiah Grout, 84, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Vermont 1896–1898.

24 juli, Dan Broström, 55, svensk skeppsredare (bilolycka).

26 juli, Gottlob Frege, 76, tysk matematiker och filosof.

7 augusti, George Gray, 85, amerikansk demokratisk politiker och jurist, senator 1885–1899.

25 augusti, Franz Conrad von Hötzendorf, 72, österrikisk greve och militär.

4 september, Morris Simmonds, 70, tysk läkare.

16 september, Aleksandr Fridman, 37, rysk matematiker och kosmolog.

14 oktober, Samuel M Ralston, 67, amerikansk demokratisk politiker, senator 1923–1925.

26 oktober, Axel Jäderin, 75, svensk tidningsman, politiker och chefredaktör.

20 november, Alexandra av Danmark, 80, drottning av Storbritannien 1901–1910 (gift med Edvard VII)

26 november, Magnus Enckell, 55, finländsk konstnär.

27 november, Roger de La Fresnaye, 40, fransk konstnär.

19 december, Samuel Clason, 58, svensk riksarkivarie och politiker.

1926

1926, var ett normalår som började en fredag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en torsdag i den julianska kalendern.

1 januari, Lidingö stad blir Sveriges 112e stad

6 januari, Tyska flygbolaget Lufthansa grundas 

7 januari, Med anledning av de svåra isförhållandena vid Norrlandskusten beslutar svenska regeringen sända Isbrytaren II, för att assistera nödställda fartyg

14 januari, I Stockholm undertecknas en konvention angående fredligt avgörande av tvister mellan Sverige och Danmark

17 januari, Efter nio år går Höglunds-kommunisterna tillbaka till det socialdemokratiska moderpartiet och lovar att "inte bedriva fraktionspolitik i någon form" 

23 januari, Internatläroverket Sigtunaskolan invigs av den svenske ärkebiskopen Nathan Söderblom. TV.

27 januari, Uppfinningen television visas för första gången av skotten John Logie Baird i Storbritannien

8 februari, Almagrundets fyrskepp skruvas fast i isen vid Huvudskär utan möjlighet till förbindelse med land

8 mars, Bouppteckningen efter 1925 avlidne skeppsredare Dan Broström visar tillgångar på över 13,5 miljoner svenska kronor

9 mars, Tyskland vägras medlemskap i NF

12 mars, Ett makabert mord genomförs på Pipersgatan i Stockholm med hjälp av Sveriges första bilbomb, då direktören Sixten Flyborg dödas

19 mars, Gamlestadens fabriker i Göteborg härjas av eld, varvid färgeriet och blekeriet läggs i aska

23 mars, Det irländska partiet Fianna Fáil grundas, med Eamon de Valera som partiledare.

1 april, Prinsessan Ingrid konfirmeras i Slottskapellet av ärkebiskop Nathan Söderblom.

7 april, Stockholms konserthus, ritat av Ivar Tengbom, invigs. Det är målat i lysande blått och anses tillhöra 20-talsklassicismens höjdpunkter. Festligheterna pågår i tre dagar.

15 april, Roald Amundsens luftskepp Norge passerar tidigt på morgonen Stockholm på sin färd från Oslo till Leningrad

24 april, Sovjetunionen och Tyskland undertecknar ett neutralitets- och vänskapsfördrag i Berlin 

Maj, Majkuppen i Polen 1926.

7 maj–25 juni, USA skickar soldater till Nicaragua efter en statskupp 

9 maj, Amerikanen Richard Byrd blir först att flyga över nordpolen 

12 maj, Umberto Nobile, italiensk luftskeppspionjär, flyger över nordpolen med luftskeppet Norge tillsammans med Roald Amundsen.

15 maj, Józef Piłsudski griper makten i Polen efter gatustrider, och utropar "moralisk diktatur". Elektrifieringen av järnvägslinjen Stockholm–Göteborg är fullbordad. De första ordinarie eltågen anländer till respektive ändpunkter. Den svenska riksdagen avskaffar de sista resterna legostadgan, som reglerade förhållandet mellan husbonde och anställda

18 maj, Det meddelas att Reijmyre glasbruk i Östergötland skall läggas ner

20 maj, Vid en explosionsolycka vid Gyttorps krutbruk nära Nora dödas två arbetare och skadas tre

21 maj, Den svenska regeringen bemyndigar telegrafstyrelsen att i Motala uppföra en ny storstation för rundradio

22 maj, Stark vårflod i Ångermanland och Jämtland leder till att banvallar och landsvägar översvämmas

27 maj, Vid en explosionsolycka vid AB Expressdynamits anläggningar i Grängesberg omkommer sex personer

29 maj, En omfattande brand i centrala Piteå gör 22 familjer hemlösa. Det är den största eldsvådan i staden på 40 år, och lägger tio boningshus med tillhörande ekonomibyggnader i aska. Dalälven genombryter en skyddsvall vid Dragsängarnas invallningsföretag, varvid ett område på 240 tunnland sätts under vatten

30 maj, 10th Conference of the International Woman Suffrage Alliance äger rum i Paris.

Maj, Viseringestvånget mellan Sverige och Tyskland avskaffas.

Juni, Regeringen Sandler lämnar Stockholms slott efter sin sista konselj den 2 juni 1926. Från vänster: statsminister Rickard Sandler, kommunikationsminister Viktor Larsson, justitieminister Torsten Nothin, handelsminister Carl Svensson, konsultative statsrådet Karl Schlyter, socialminister Gustav Möller och jordbruksminister Sven Linders.

1 juni, Den svenska socialdemokratiska regeringen fälls av den borgerliga riksdagsmajoriteten i samband med arbetsmarknadskonflikten vid Stripa gruva i Västmanland. Statens arbetslöshetskommission (AK) beslutar att arbetslösa som vägrar ta anvisat arbete ska avstängas från ersättning. Regeringen förklarar, att anvisning inte borde ha skett. Borgarna stöder dock AK och skärper konfliktdirektiven, varför regeringen avgår 

2 juni, Det första elektriska tåget mellan Stockholm och Göteborg insätts i ordinarie trafik 

7 juni, Rickard Sandler avgår som svensk statsminister och efterträds av Carl Gustaf Ekman i en frisinnad-liberal regering. Han introducerar den så kallade vågmästarpolitiken.

11 juni, Det hus där Arthur Hazelius föddes, invigs efter att ha förvärvats till Skansen

13 juni, Den starka nederbörden vållar betydande översvämning i norra Västergötland, Värmland och Dalsland.

14 juni, Boxaren Harry Persson, Sverige vinner på knockout mot engelsmannen Phil Scott och blir inofficiell europamästare i tungvikt 

19 juni, Christian Erikssons staty över Karl IX, stadens grundare, avtäcks på Residenstorget i Karlstad

1 juli, Stockholms stads nya mantalskontor öppnas

7 juli, Löjtnant N Söderberg, Malmslätt, lyckas rädda sig med fallskärm då hans flygplan havererar, vilket är första gången en fallskärm räddar ett liv i Sverige

14 juli, Sverige är drabbat av en värmebölja och har den högsta temperaturen i Europa 

16 juli, Tolv gårdar brinner ner i Lycksele. Genom branden blir ett 20-tal familjer hemlösa

25 juli, En våldsam cyklon drar fram över östra Närke och anställer stor förödelse

26 juli, I Malmö hittar tullen ett stort parti sprit och tobak ombord på en av flottans torpedbåtar, Iris, som senast besökt Köpenhamn

Augusti, Internationella kvinnospelen 1926 i Göteborg. Nordfälttåget

Augusti, Mongoliet erkänner Tuva

Augusti–september, I Kina leder nationalisternas attack mot Hankow under Nordfälttåget till att USA skickar soldater till Kina för att skydda amerikanerna där

12 augusti, Brita Hazelius, 17 år, slår världsrekord på 200 m bröstsim, dagen efter den dubbla distansen

14 augusti, De tyska och österrikiska nazistpartierna håller en gemensam konferens i Passau, Tyskland

23 augusti, Essviks och Nyhamns fabrikssamhällen söder om Sundsvall eldhärjas. Genom branden blir över 100 personer hemlösa

27 augustim USA skickar återigen soldater till Nicaragua efter en statskupp. Den andra damolympiaden går av stapeln på Slottsskogsvallen i Göteborg, och varar till 29 augusti.

30 augusti, En läkare i Skövde, Sverige döms till två månaders fängelse och 1 500 svenska kronor i böter för att i betydande omfattning ha utfärdat spritrecept.

3 september, Nobelpristagaren Rabindranath Tagore kommer på ett kort besök till Stockholm

6 september, Filmen Flickan i frack har biopremiär 

7 september, I Växjö avtäcks en av bildhuggaren A Källström modellerad staty av Esaias Tegnér

8 september, Tyskland upptas som medlem av NF

11 september, Spanien lämnar NF

16 september, USA drar tillbaka de flesta av de soldater man sedan augusti 1926 skickat till Kina, men några stannar kvar 

20 september, Årets svenska lingonskörd betecknas som ovanligt dålig, nästan tydande på missväxt

21 september, Förlovningen mellan kronprins Leopold III av Belgien och den svenska prinsessan Astrid eklateras

23 september, Utmanaren Gene Tunney, USA blir världsmästare i tungviktsboxning i Philadelphia då han sensationellt vinner mot titelhållaren Jack Dempsey, USA på poäng 

25 september, 1926 Slavery Convention signeras.

2 oktober, Den sista skenan på Ostkustbanan fastspikas vid Rogsta mellan Edsäter och Via norr om Hudiksvall.

7 oktober, Italiens fascistparti jämställer sig med italienska staten 

10 oktober, Svenske ärkebiskopen Nathan Söderblom angriper vid ett visitationstal i Vaxholm det korta kjolmodet, "Det är rentav anstötligt med dessa korta kjolar" 

13 oktober, Under de senaste dagarna har en orkan rasat över södra och västra Skandinavien med en mängd fartygsförlisningar och dödsfall som följd

18 oktober, Agnes von Krusenstjernas sista bok om flickan Toni, Tonis sista läroår, utkommer . Med dessa böcker har författaren berört den kvinnliga sexualiteten på ett sätt som ej tidigare kunnat göras

21 oktober, Kyrkomötet godkänner den svenska regeringens förslag om borgerlig begravning 

22 oktober, Handelshögskolans nya byggnad vid Sveavägen i Stockholm invigs

28 oktober, Sveriges tobakshandlares riksförbund uppmanar sina medlemmar att avstå från försäljning av skandalbladet Fäderneslandet

31 oktober, Bandelen Gävle–Söderhamn på Ostkustbanan öppnas för ordinarie trafik

November, Bröllopet mellan prinsessan Astrid och kronprins Leopold

1 november, Prins Oscar Bernadotte överlämnar som gåva sin egendom Villa Fridhem på Gotland jämte en större summa pengar till KFUM

4 november, Prins Carls yngsta dotter, svenska prinsessan Astrid, gifter sig med Belgiens kronprins Leopold vid en borgerlig ceremoni i Stockholm, vilket är 1920-talets stora kungliga romans 

4–6 november, Då nationalisterna i Kina intagit Kiukiang skickar USA flottstyrkor till Kina för att skydda utlänningar

7 november, Carl Milles staty Europa och tjuren avtäcks på Stora Torg i Halmstad

10 november, Den svenske kaptenen L E Tornberg sätter världsrekord i höjdflygning med 5 731 meter. Giftermålet mellan prinsessan Astrid och prins Leopold bekräftas vid en ceremoni i St Michael och St Gudula katedralen i Bryssel 

20 november, Landsvägen Malmö–Lund, Sveriges mest trafikerade, invigs efter en genomgripande ombyggnad. Den är dels belagd med smågatsten, dels med betong. Kanada, Australien, Sydafrika och Newfoundland blir självstyrande områden under Storbritannien i det nybildade Brittiska samväldet.

7 december, Fångdammen till flottans nya torrdocka på Beckholmen i Stockholm sprängs. Dockan, östkustens största, tas i bruk några dagar senare

10 december, The Svedberg får Nobelpriset för sina insatser inom kolloidkemin. George Bernard Shaw från Storbritannien har fått litteraturpriset, men uteblir från ceremonin 

13 december, Väinö Tanner bildar Finlands första arbetarregering 

22 december, Harry Persson, Sverige förlorar på poäng mot Jimmy Maloney i Madison Square Garden i New York efter segrar i USA och Kuba. Den nya Nockebybron vid Drottningholm öppnas för trafik. Bron mäter 450 meter i längd och har kostat 550 000 kronor.

25 december, Kronprins Hirohito blir Japans kejsare, vilket han i praktiken blev 1921 när kejsar Yoshito blev oförmögen att regera 

27 december, Garnisonssjukhuset i Boden, ett av Sveriges modernaste, härjas svårt av eld. Sven Hedin påbörjar sin fjärde och sista expedition till Asien. Sveriges Fascistiska Folkparti etablerar sig i Stockholm som Sveriges första fascistparti, med tillhörande Sveriges Fascistiska Kamporganisation (SFKO). Partiet leds av Konrad Hallgren, Sven Hedengren och Sven-Olov Lindholm samt ger ut tidningen Spöknippet. Automatiseringen av det svenska telefonsystemet inleds. Svenska sparbanksföreningen börjar ge ut barntidningen Lyckoslanten. Den automatiska telefonsvararen uppfinns i Karlskrona. Leufsta bruk i Uppland läggs ner. Den svenska polisen får en enhetlig uniform för hela landet. AB Volvo grundas. I Köpenhamn, Danmark byter Københavns Tjenestepigeskole namn till "Husassistenternes Fagskole". Villa Josephson uppförs i Sverige. Sverige lämnar sin plats i NF för att få in Tyskland. Svenska kronprinsparet ger sig ut på jorden runt-resa och besöker bland annat Hollywood.

Födda

5 januari, Maria Schell, österrikisk skådespelare (död 2005)

7 januari, Gudrun Henricsson, svensk skådespelare och sångerska (död 2018)

11 januari, Sten G Camitz, svensk regissör, fotograf, klippare och filosof (död 2014)

22 januari, Viljo Rasila, finländsk historiker (död 2023)

23 januari, Lars Björne, svensk filmfotograf (död 2013)

27 januari, Marit Bergson, svensk skådespelare och scripta. Ingrid Thulin, svensk skådespelare (död 2004)

29 januari, Abdus Salam, pakistansk fysiker, nobelpristagare 1979 (död 1996)

2 februari, Valéry Giscard d'Estaing, fransk politiker, Frankrikes president Frankrike 1974–198 (död 2020)

8 februari, Allan Rich, amerikansk skådespelare (död 2020)

14 februari, María del Carmen Franco y Polo, spansk hertiginna, dotter till Francisco Franco (död 2017)

20 februari, Bob Richards, ("Den stavhoppande prästen"), amerikansk friidrottare, stavhoppare (död 2023)

25 februari, Eva Bergh, norsk skådespelare (död 2013)

2 mars, Carl Lidbom, svensk socialdemokratisk politiker, handelsminister 1975–1976, ambassadör i Paris 1982–1992 (död 2004)

2 mars, Murray Rothbard, amerikansk nationalekonom (död 1995)

6 mars, Alan Greenspan, amerikansk nationalekonom, centralbankschef 1987–2006.

13 mars, Roy Haynes, amerikansk jazzmusiker (död 2024), Gert Landin, svensk radio- och TV-journalist och programpresentatör (död 2003)

15 mars, Peter Shaffer, brittisk författare, dramatiker och manusförfattare (död 2016)

16 mars, Jerry Lewis, amerikansk skådespelare, komiker, filmproducent, manusförfattare och regissör (död 2017)

18 mars, Peter Graves, amerikansk skådespelare (död 2010)

24 mars, Dario Fo, italiensk författare, nobelpristagare (död 2016)

27 mars, Ulf von Zweigbergk, svensk skådespelare (död 2013)

28 mars, Ullacarin Rydén, svensk skådespelare (död 1974)

30 mars, Ingvar Kamprad, svensk företagare, grundare av IKEA (död 2018), Ray McAnally, irländsk skådespelare (död 1989)

2 april, Jack Brabham, australiensisk racerförare (död 2014)

3 april, Virgil I. Grissom, amerikansk astronaut (död 1967)

5 april, Roger Corman, amerikansk regissör, producent och manusförfattare (död 2024)

6 april, Ian Paisley, nordirländsk protestantisk politiker, EU-parlamentariker 1979–2004 (död 2014)

9 april, Hugh Hefner, amerikansk företagare, grundare av Playboy (död 2017), János Herskó, ungersk regissör, skådespelare och manusförfattare (död 2011), Harris Wofford, amerikansk demokratisk politiker, senator 1991–1995 (död 2019)

14 april, Herbert Harris, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1975–1981 (död 2014)

15 april, Colin Bean, brittisk skådespelare (död 2009), Walter Huddleston, amerikansk demokratisk politiker, senator 1973–1985 (död 2018)

16 april, Hans Bendrik, svensk skådespelare och dramatiker (död 2010)

17 april, John Harryson, svensk skådespelare (död 2008)

21 april, Elizabeth II, regerande drottning av Storbritannien 1952–2022 (död 2022), Tord Peterson, svensk skådespelare (död 2021)

22 april, Harald Leipnitz, tysk skådespelare (död 2000)

24 april, Thorbjörn Fälldin, svensk politiker, partiledare för Centerpartiet 1971–1985, Sveriges statsminister 1976–1978 och 1979–1982 (död 2016), Elsa-Marianne von Rosen, svensk balettdansös, koreograf och skådespelare (död 2014)

30 april, Cloris Leachman, amerikansk skådespelare (död 2021), Sten Samuelson, svensk arkitekt (död 2002)

5 maj, Åke Harnesk, svensk skådespelare (död 2018)

6 maj, Stig Dingertz, svensk civilingenjör och landstingspolitiker (moderat)

8 maj, David Attenborough, brittisk zoolog.

10 maj, Alfreda Markowska, polsk rom som under andra världskriget räddade cirka femtio romer och judar undan nazisterna (död 2021)

18 maj, Dirch Passer, dansk skådespelare och manusförfattare (död 1980)

25 maj, Max von der Grün, tysk författare (död 2005)

26 maj, Miles Davis, amerikansk jazztrumpetare (död 1991)

28 maj, Mogens Glistrup, dansk politiker, grundare av Fremskridtspartiet (död 2008)

29 maj, Peter Wallenberg, svensk företagsledare och industrifinansman (död 2015)

31 maj, Staffan Lindén, svensk skämttecknare och författare (död 2000), John Kemeny, ungersk-amerikansk matematiker och programmerare (död 1992)

1 juni, Marilyn Monroe, amerikansk skådespelare (död 1962), Richard Schweiker, amerikansk republikansk politiker (död 2015)

2 juni, Raul Hilberg, amerikansk-österrikisk historiker (död 2007)

3 juni, Roscoe Bartlett, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1993–2013. Allen Ginsberg, amerikansk poet (död 1997)

5 juni, Peter G Peterson, amerikansk republikansk politiker och företagsledare (död 2018)

6 juni, Lars Ekborg, svensk skådespelare (död 1969)

8 juni, Nine Christine Jönsson, svensk författare, manusförfattare och skådespelare (död 2011)

10 juni, Brita Borg, svensk sångerska, skådespelare och revyartist (död 2010)

15 juni, Arne Hårdén, svensk konstruktör och formgivare (död 2008), Gun Kessle, svensk fotograf, illustratör, konstnär och författare (död 2007), Aleksandr Lapauri, rysk dansare och koreograf (död 1975)

16 juni, Norma Sjöholm, svensk revyskådespelare och dansare (död 2000)

20 juni, Lee S Dreyfus, amerikansk republikansk politiker samt medie- och kommunikationsvetare, guvernör i Wisconsin 1979–1983 (död 2008)

23 juni, Lars Johan Werle, svensk kompositör, arrangör av filmmusik (död 2001)

25 juni, Kep Enderby, australisk jurist och politiker, justitieminister 1975 (död 2015)

28 juni, Mel Brooks, amerikansk komiker, regissör och skådespelare.

29 juni, Jabir al-Ahmad al-Jabir as-Sabah, emir i Kuwait 1977–2006 (död 2006)

30 juni, Paul Berg, amerikansk kemist, nobelpristagare 1980 (död 2023)

4 juli, Alfredo Di Stéfano, argentinsk-spansk fotbollsspelare (död 2014)

13 juli, Arne Ragneborn, svensk skådespelare, regissör och manusförfattare (död 1978), Bengt-Arne Wallin, svensk musiker och kompositör (död 2015)

14 juli, Harry Dean Stanton, amerikansk skådespelare (död 2017)

15 juli, Leopoldo Galtieri, argentinsk militär, president 1981–1982 (död 2003)

16 juli, Sigyn Sahlin, svensk skådespelare (död 2010)

21 juli, Bill Pertwee, brittisk skådespelare (död 2013), Norman Jewison, kanadensisk filmregissör, filmproducent, skådespelare och manusförfattare (död 2024)

24 juli, Margreth Weivers, svensk skådespelare (död 2021)

27 juli, Marlow Cook, amerikansk republikansk politiker, senator 1968–1974 (död 2016), Georg C Ehrnrooth, finländsk politiker, riksdagsledamot 1958–1979 och 1983–1987 (död 2010)

31 juli, Hilary Putnam, amerikansk filosof (död 2015)

3 augusti, Tony Bennett, amerikansk sångare (död 2023), John M Murphy, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1963–1981 (död 2015), Vanja Rodefeldt, svensk skådespelare (död 2001), Arne Stivell, svensk filmproducent, regissör, skådespelare och musiker (död 1997)

4 augusti, Bengt Lagerkvist, svensk regissör, manusförfattare och författare (död 2013)

5 augusti, Per Wahlöö, svensk författare och journalist (död 1975)

6 augusti, János Rózsás, ungersk författare (död 2012)

13 augusti, Fidel Castro, Kubas premiärminister och president efter revolutionen 1959 (död 2016)

14 augusti, Agostino Cacciavillan, italiensk kardinal (död 2022), René Goscinny, fransk författare, Asterix skapare (död 1977)

15 augusti, Konstandinos Stephanopoulos, Greklands president 1995–2005 (död 2016)

17 augusti, Jiang Zemin, Kinas president 1993–2003 (död 2022)

19 augusti, Angus Scrimm, amerikansk skådespelare och journalist (död 2016)

28 augusti,  T V Rajeswar, indisk politiker, chef för Indiens underrättelsetjänst (död 2018)

5 september, Bojan Westin, svensk skådespelare (död 2013)

9 september, Jan-Olof Strandberg, svensk skådespelare, teaterchef och regissör (död 2020)

13 september, Nils Nygren, svensk skådespelare (död 1976)

17 september, Jean-Marie Lustiger, fransk kardinal, ärkebiskop emeritus av Paris (död 2007)

18 september, Inger Juel, svensk skådespelare och sångerska (död 1979), Joe Kubert, amerikansk serietecknare (död 2012)

19 september, Masatoshi Koshiba, japansk fysiker, nobelpristagare (död 2020), Lurleen Wallace, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Alabama 1967–1968 (död 1968)

21 september, Noor Jehan, pakistansk sångerska och skådespelerska (död 2000)

23 september, John Coltrane, amerikansk jazzmusiker och tenorsaxofonist (död 1967)

2 oktober, Jan Morris, brittisk författare och journalist (död 2020)

8 oktober, Lars Jansson, svensk författare och konstnär (död 2000)

13 oktober, Carl-Michael Alw, svensk skådespelare (död 1997)

15 oktober, Michel Foucault, fransk filosof och idéhistoriker (död 1984), Evan Hunter, egentligen Salvatore Lombino, amerikansk författare, pseudonym Ed McBain (död 2005)

18 oktober, Chuck Berry, amerikansk rock-and-roll-musiker (död 2017), Klaus Kinski, tysk skådespelare (död 1991)

19 oktober, Arne Bendiksen, norsk sångare och låtskrivare (död 2009)

21 oktober, Don Elliott, amerikansk jazztrumpetare (död 1984)

27 oktober, H R Haldeman, amerikansk politisk konsult, statstjänsteman och affärsman (död 1993)

8 november, John Louis Mansi, brittisk skådespelare (död 2010)

20 november, John Gardner, brittisk kriminalförfattare (död 2007)

21 november, Hans Öberg, svensk utövare av bandy, fotboll, ishockey och handboll (död 2009)

25 november, Poul Anderson, amerikansk science fiction-författare (död 2001)

26 november, Rabi Ray, indisk politiker, talman i Lok Sabha 1989–1991 (död 2017)

30 november, Richard Crenna, amerikansk skådespelare (död 2003)

6 december, Marie Takvam, norsk författare och skådespelare (död 2008)

8 december, Joachim Fest, tysk historiker och författare (död 2006)

11 december, Berit Gustafsson, svensk skådespelare (död 2012)

13 december, George Rhoden, jamaicansk sprinter (död 2024)

17 december, Rolf Carlsten, svensk artist, regissör och skådespelare (död 2015)

21 december, Erik Bergman, svensk kompositör och textförfattare (död 1984)

23 december, Jorge Medina Estévez, chilensk kardinal i Romersk-katolska kyrkan (död 2021)

26 december, Gina Pellón, kubansk målare (död 2014)

30 december, Gösta Nordgren, Snoddas, svensk sångare, flottare och bandyspelare (död 1981)

31 december, Curt Boström, svensk socialdemokratisk politiker (död 2014)

Avlidna

15 januari, Enrico Toselli, 42, italiensk pianist och kompositör.

23 januari, Désiré-Joseph Mercier, 74, belgisk katolsk ärkebiskop och kardinal.

2 februari, Vladimir Suchomlinov, 77, rysk militär. Karl von Weizsäcker, 72, tysk politiker.

3 februari, Johannes Lepsius, 67, tysk teolog och orientalist.

5 februari, Gustav Eberlein, 78, tysk skulptör. Siegmund Exner, 79, österrikisk fysiolog. André Gedalge, 69, fransk kompositör.

8 februari, William Bateson, 64, brittisk genetiker.

28 februari, Rienzi Melville Johnston, 76, amerikansk publicist och demokratisk politiker, senator 1913.

20 mars, Louise av Sverige, 74, drottning av Danmark 1906–1912, gift med Fredrik VIII.

28 mars, John T Rich, 84, amerikansk republikansk politiker.

4 april, Hjalmar Lundbohm, 70, svensk LKAB-disponent, som "byggde Kiruna".

5 april, Washington Ellsworth Lindsey, 63, amerikansk republikansk politiker, guvernör i New Mexico 1917–1919.

7 april, Friedel J Pick, 58, tjeckisk-österrikisk läkare.

21 april, Alva Garbo, 22, svensk skådespelare.

25 april, Ellen Key, 76, svensk författare och pedagog.

29 april, William E English, 75, amerikansk politiker, kongressledamot 1884–1885.

10 maj, Alton B Parker, 73, amerikansk jurist och politiker.

15 maj, Albert W Gilchrist, 68, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Florida 1909–1913.

31 maj, Knut Wicksell, 74, svensk nationalekonom och politisk aktivist.

10 juni, Antoni Gaudí, 73, spansk arkitekt.

14 juni, Mary Cassatt, 82, amerikansk impressionist.

1 juli, Alexander del Mar, 89, amerikansk politisk ekonom, historiker och författare.

2 juli, Émile Coué, 69, fransk psykolog.

20 juli, Felix Dzerzjinskij, 48, sovjetisk politiker.

22 juli – Friedrich von Wieser, 75, österrikisk nationalekonom.

30 juli,, Albert B Cummins, 76, amerikansk republikansk politiker, senator 1908–1926.

22 augusti, Charles William Eliot, 92, amerikansk pedagog och vetenskapsman, president av Harvard University 1869–1908.

23 augusti, Bert M Fernald, 68, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Maine 1909–1911, senator 1916–1926. Rudolph Valentino, 31, italiensk skådespelare.

5 september, Karl Harrer, 35, tysk journalist och politiker.

23 september, Paul Kammerer, 46, österrikisk biolog.

5 oktober, Richard F Pettigrew, 78, amerikansk politiker och advokat, senator 1889–1901.

6 oktober, Simon Bamberger, 80, tysk-amerikansk politiker, guvernör i Utah 1917–1921.

7 oktober, Hjalmar Westring, 68, svensk ämbetsman och politiker.

9 oktober, Josias von Heeringen, 76, tysk militär.

23 oktober, Olympia Brown, 91, amerikansk kvinnorättskämpe.

31 oktober, Harry Houdini, 52, ungersk-amerikansk magiker.

6 november, Carl Swartz, 68, svensk högerpolitiker och fabrikör, Sveriges statsminister från 30 mars till 19 oktober 1917.

15 november, Lafayette Young, 78, amerikansk republikansk politiker och publicist, senator 1910–1911.

21 november, Joseph McKenna, 83, amerikansk jurist och republikansk politiker.

5 december, Claude Monet, 86, fransk impressionistisk målare.

6 december, George Alfred Carlson, 50, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Colorado 1915–1917.

7 december, William B McKinley, 70, amerikansk republikansk politiker, senator 1921–1926.

10 december, Nikola Pašić, 81, serbisk politiker.

17 december, Lars Magnus Ericsson, 80, svensk telefonkonstruktör, grundare av LM Ericsson 

19 december, William R Webb, 84, amerikansk demokratisk politiker och pedagog, senator 1913.

25 december, Taishō, 47, japansk kejsare 1912–1926.

31 december, Henry A du Pont, 88, amerikansk republikansk politiker, militär och affärsman, senator 1906–1917.

1927

1927, var ett normalår som började en lördag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en fredag i den julianska kalendern.

2 januari, Göteborgs två största bryggerier går ihop till AB Pripp & Lyckholm

11 januari, Den svenska statsverkspropositionen offentliggörs, och utgifterna är 36,6 miljoner svenska kronor lägre än föregående år 

19 januari, Storbritannien skickar soldater till Kina 

31 januari, Den allierade militärkommissionen lämnar Tyskland 

Februari, USA utökar antalet närvarande flottstyrkor och marinsoldater i Kina efter oroligheter i Shanghai 

Mars, Motala långvåg

1 mars, 53 personer omkommer vid gruvolyckan i Storbritannien

8 mars, Sovjet inleder reformprogrammet Hujum i Centralasien, med målet att avskaffa muslimska sedvänjor som förtrycker kvinnor i de sovjetiska delrepublikerna i Centralasien, däribland slöjan.

10 mars, Förbudet för Adolf Hitler att hålla tal i Bayern upphävs

11 mars, Svenska Fjällklubben stiftas på restaurang Pagod, Stockholm.

15 mars, Europas starkaste radiosändare tas i drift i Motala. Radiotjänsts program kan nu höras i hela Syd- och Mellansverige

21 mars, Chiang Kai-sheks soldater intar Shanghai för att återförena Kina, några dagar senare även Nanking där den utländska stadsdelen stormas, och USA och Storbritannien skickar soldater. USA börjar stationera trupper ur sin flotta för att skydda amerikaner och andra utlänningar, och flottstyrkor stationeras även i Shanghai och Tientsin 

31 mars, Jacob Wallenberg, 35, blir VD för Stockholms Enskilda Bank. Lillebror Marcus, 28, blir vice VD, och därmed tar tredje generationen Wallenberg över ledningen 

4 april, Fritz Langs film Metropolis har Sverigepremiär 

5 april, Brännvinsförbudet i Norge upphör 

11 april, USAs finansdepartement meddelar att 5,5 miljoner gallon sprit beslagtagits och att 300 000 personer anhållits för illegal sprithantering sedan förbudet kom 1920

12 april, I Kina bryter Chiang Kai-shek med kommunisterna

14 april, Den första serietillverkade Volvobilen rullar ut från fabriken på Hisingen. Produktionen är fem bilar per dag och priset 4 800 svenska kronor medan topphastigheten är 90 kilometer i timmen. Bilen är en ÖV 4 

18 april, Chiang Kai-shek bildar en kinesisk nationalistregering i Nanking, oberoende av den radikala regeringen i Wuhan

22 april, Mississippifloden i USA svämmar över och lägger ett område stort som 1/10 av Sverige under vatten, vilket gör över 600 000 personer hemlösa 

2 maj, Sprit börjar åter säljas i Norge 

9 maj, Australiens nyanlagda huvudstad Canberra invigs 

19 maj, Den svenska befolkningsstatistiken för 1926 presenteras och visar att födelsetalet på 16,9 per 1 000 invånare är Europas lägsta 

20 maj, Sveriges riksdag antar en skolreform som bland annat innebär att läroverken öppnas för flickor på samma villkor som pojkar. Folkskola blir allmän bottenskola för den högre undervisningen, oavsett samhällsklass. Realskolan blir 4- eller 5-årig. Högern bekämpar reformen. Med den delas även det svenska gymnasiet upp i latinlinje och reallinje.

20–21 maj, Amerikanska svenskättlingen Charles Lindbergh flyger ensam över Atlanten, från New York till Paris på 33,5 timmar i sitt enmotoriga flygplan Spirit of St Louis 

16 juni, En direkt telefonlinje mellan Stockholm och Paris öppnas. En vecka senare kommer en direktlinje mellan Stockholm och London 

29 juni, En total solförmörkelse inträffade över Sverige.

Juli, I tidningen Allt för alla börjar Elov Persson teckna sin serie om soffliggaren Kronblom 

6 juli, Kina bryter med Sovjetunionen

8 juli, Vilhelm Mobergs genombrottsroman Raskens utkommer, och handlar om en indelt soldat, författaren är vid boksläppet 28 år gammal 

31 juli, Solvalla travbana invigs utanför Stockholm 

31 juli, Första Dam-SM i friidrott, Lidköping

13 augusti, Efter nederlaget i Nanchang avgår Chiang Kai-shek som överbefälhavare över Nationella revolutionära armén och drar sig tillbaka till hemstaden Xikou.

23 augusti, Trots protesterar från hela världen avrättar USA anarkisterna Sacco och Vanzetti genom att sätta dem i elektriska stolen, efter att de dömts till döden på svaga grunder av en domstol i Boston 

28 augusti, 28-årige Henry Hansen, Danmark vinner det fjärde Sexdagarsloppet på cykel i Sverige före Georg "Enskede" Johnsson, Sverige 

2 september, Arne Borg tar tre guld och sätter världsrekord på 1 500 meter frisim med tiden 19.07.02 vid Europamästerskapen i simsport i Bologna 

11 september, Sverige vinner friidrottslandskampen mot Finland med 98-86

12 september, Den amerikanska filmen Åtrå, vilken gör Greta Garbo till internationell storstjärna och även har Lars Hanson i en roll, har svensk biopremiär 

15 september, Hjalmar Gullberg debuterar med diktsamlingen I en främmande stad. Svenska tändsticksaktiebolaget köper Japans största tändsticksbolag, Tokyo Match Company

22 september, Gene Tunney, USA behåller sin världsmästartitel i tungviktsboxning i Chicago då han vinner returen mot Jack Dempsey på poäng 

September, En svensk expedition under ledning av Einar Gjerstad avreser till Cypern för att göra utgrävningar. Expeditionen, som även består av John Lindros, Alfred Westholm och Erik Sjöqvist, kommer att bli kvar på Cypern till 1931.

6 oktober, Filmen Jazzsångaren med Al Jolson, världens första ljudfilm, har biopremiär i USA 

27 oktober, Ett minnestal hålls över Svante Arrhenius vid Svenska Kemistsamfundets sammanträde.

31 oktober, Järnvägen Ostkustbanan mellan Gävle och Härnösand i Sverige invigs 

5 november, Efter en storaffär med franska staten behärskar Svenska Tändsticksaktiebolaget en stor del av världsproduktionen av tändstickor

11 december, Parlamentariska systemet avskaffa i Italien 

12 november, Leon Trotskij utesluts ur Sovjetunionens kommunistiska parti varigenom Josef Stalin får full makt över partiet.

25 november, 11-årige violinisten Yehudi Menuhin får lysande kritik efter konsert i Carniege Hall i New York 

29 november, Det första telefonsamtalet mellan Stockholm och New York utväxlas 

1 december, Norge gör anspråk på Bouvetön av kapten Lars Christensen

2 december, Under sovjetiska kommunistpartiets 15e kongress beslutas bland annat om kollektivisering av det sovjetiska jordbruket, Leo Trotskij utesluts ur partiet 

10 december, Italienska författarinnag Grazia Deloda, som bland annat skrivit "Rö för vinden" (1913), får Nobelpriset i litteratur 

11 december, Kommunistisk kommun upprättas i Kanton, men krossas av Chiang Kai-sheks soldater

13 december, För första gången arrangeras ett Luciatåg i Stockholm, Sverige av Stockholms-Tidningen, med Lucia på hästryggen 

16 december, Lockout varslas för gruvorna i mellan-Sverige. 35 00 personer omkommer vid en jordbävning i Japan. USA har 5 670 soldater i Kina och 44 fartyg på kinesiska vatten. Olof Olsson i Kullenbergstorp blir partiledare för Bondeförbundet. Ivan Bratt träder tillbaka som VD för vin- och spritcentralen. En utredning om sterilisering av "i biologiskt avseende mindervärdiga" tillsätts av den svenska riksdagen. Det svenska Riksförbundet landsbygdens folk (RLF), en facklig organisation för jordbrukare, bildas. Munckska kåren bildas i Stockholm av pensionerade generalen Bror Munck i samförstånd med polischefen i Stockholm och med överståthållarens gillande. Det är en hemlig beväpnad frivillig skyddskår om cirka 2 000 man. Den ska bistå polisledningen i händelse av försök till kommunistiskt maktövertagande. Debattorganet Ny militär tidskrift grundas av några yngre officerare som efter nedrustningen 1925 vill verka för ett starkare svenskt försvar. Pyramiden, en av de svenska kolgruvorna på Spetsbergen, säljs till Sovjetunionen. Sverige får en generell utlänningslag. Det svenska företaget Skoglund och Olson (Seto) i Gävle börjar tillverka leksaksbilar i gjutjärn, något som är ovanligt för svenska leksakstillverkare. Produktionen pågår till 1938. Cessna Aircraft Company grundas.

Födda

5 januari, Satguru Sivaya Subramuniyaswami, hindu-guru.

10 januari, Johnnie Ray, amerikansk sångare.

13 januari, Brock Adams, amerikansk demokratisk politiker.

17 januari, Astrid Bergman Sucksdorff, svensk fotograf och författare. Nils Eklund, svensk skådespelare. Eartha Kitt, amerikansk sångerska.

20 januari, Lars Granberg, svensk skådespelare.

23 januari, Bal Thackeray, indisk radikalt nationalistisk politiker.

24 januari, Paula Hawkins, amerikansk republikansk politiker, senator 1981–1987.

25 januari, Antônio Carlos Jobim, brasiliansk sångare och kompositör.

27 januari, Bengt Öste, svensk journalist.

28 januari, Per Oscarsson, svensk skådespelare

29 januari, Peter Fernandez, amerikansk skådespelare, röstskådespelare och regissör.

30 januari, Olof Palme, svensk socialdemokratisk politiker, Sveriges statsminister 1969–1976 och 1982–1986 

2 februari, Stan Getz, amerikansk jazzsaxofonist. Jurij Grigorovitj, rysk dansör och koreograf.

3 februari, Leppe Sundewall, svensk jazzmusiker (trumpet)

7 februari, Juliette Gréco, fransk skådespelare, sångartist.

14 februari, Lois Maxwell, kanadensisk skådespelare (Miss Moneypenny i ett flertal James Bondfilmer)

15 februari, Carlo Maria Martini, italiensk kardinal. Bengt-Olof Thylén, svensk disponent och politiker (m)

18 februari, Ulla Andréasson, svensk skådespelare. Richard A Snelling, amerikansk republikansk politiker.

20 februari, Roy Cohn, amerikansk politiker och jurist. Sidney Poitier, amerikansk skådespelare, regissör och producent.

21 februari, Lars Engström (skådespelare), svensk regissör och skådespelare. Hubert de Givenchy, fransk modeskapare.

24 februari, Stig Ramel, svensk affärsman och författare, vd för nobelstiftelsen 1972–1992.

28 februari, Jarl Kulle, svensk skådespelare. Krishan Kanth, indisk politiker, vicepresident 1997–2002.

1 mars, Harry Belafonte, amerikansk sångare och skådespelare.

6 mars, Gordon Cooper, amerikansk astronaut. Gabriel García Márquez, colombiansk författare, nobelpristagare 1982.

7 mars, Lars Elldin, svensk skådespelare.

11 mars, Robert Mosbacher, amerikansk politiker, affärsman och seglare.

15 mars, Carl Smith, amerikansk countrymusiker.

16 mars, Brita Billsten, svensk skådespelare. Clint Courtney, amerikansk basebollspelare. Vladimir Komarov, rysk kosmonaut.

18 mars, Mohamed Ben Ahmed Abdelghani, algerisk politiker. John Kander, amerikansk kompositör.

21 mars, Hans-Dietrich Genscher, tysk politiker, utrikesminister 1974–1992.

24 mars, Martin Walser, tysk författare, dramatiker och manusförfattare.

27 mars, Mstislav Rostropovitj, rysk cellist och dirigent.

28 mars, Marianne Fredriksson, svensk författare och journalist.

31 mars, William Daniels, amerikansk skådespelare. Eduardo Martínez Somalo, spansk kardinal i Romersk-katolska kyrkan, camerlengo 1993–2007.

2 april, Ferenc Puskás, ungersk fotbollsspelare.

5 april, Leo Myhrán, svensk skådespelare och inspicient.

6 april, Gerry Mulligan, amerikansk jazzmusiker barytonsaxofonist.

8 april, Lennart Swahn, svensk TV-programledare.

11 april, Jacques Mayol, fransk fridykare.

16 april, Benedictus XVI, född Joseph Alois Ratzinger, påve 2005–2013. Rimma Karelskaja, rysk ballerina och balettlärare.

20 april, Phil Hill, amerikansk racerförare.

23 april, Wilfred D'Souza, indisk politiker, före detta chefsminister i Goa.

25 april, Albert Uderzo, fransk tecknare, Asterix skapare.

27 april, Coretta Scott King, änka efter Martin Luther King.

1 maj, Albert Zafy, president i Madagaskar 1993–1996.

5 maj, Sylvia Fedoruk, kanadensisk fysiker och politiker.

7 maj, Elisabeth Söderström, svensk operasångare (sopran)

11 maj, Hans-Eric Hellberg, svensk författare. Ulla Sjöblom, svensk skådespelare och sångare.

13 maj, Herbert Ross, amerikansk filmregissör, filmproducent, koreograf och skådespelare.

22 maj, George A Olah, ungerskmerikansk kemist. Nobelpristagare.

23 maj, Robert Frederick Bennett, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Kansas 1975–1979.

25 maj, Robert Ludlum, amerikansk författare.

27 maj, Jackie Söderman, svensk regissör och koreograf.

31 maj, Erik Sjögren, svensk balettdansör och skådespelare.

6 juni, Bengt Schött, svensk skådespelare.

10 juni, Mona Dan-Bergman, svensk skådespelare.

11 juni, Beryl Grey, brittisk ballerina.

17 juni, Lucio Fulci, italiensk filmregissör, manusförfattare, skådespelare.

24 juni, Martin L Perl, amerikansk fysiker, nobelpristagare.

25 juni, Jimmy Duncan, amerikansk låtskrivare.

28 juni, F Sherwood Rowland, amerikansk kemist. Nobel pristagare.

30 juni, Sleim Ammar, tunisisk läkare och poet. Shirley Fry, amerikansk tennisspelare.

1 juli, Winfield Dunn, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Tennessee 1971–1975. Hariette Garellick, svensk skådespelare. Chandra Shekhar, indisk politiker, regeringschef 1990–1991.

2 juli, Brock Peters, amerikansk skådespelare.

4 juli, Gina Lollobrigida, italiensk skådespelare.

6 juli, Janet Leigh, amerikansk skådespelare.

7 juli, Alan J Dixon, amerikansk demokratisk politiker, senator 1981–1993.

9 juli, Susan Cabot, amerikansk skådespelare.

11 juli, Dénis Lindbohm, svensk författare. Herbert Blomstedt, svensk-amerikansk dirigent.

15 juli, C H Mohammed Koya, indisk politiker, före detta chefsminister i Kerala.

19 juli, Jan Myrdal, svensk författare 

24 juli, James J Howard, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1965–1988.

28 juli, John Ashbery, amerikansk poet.

29 juli, Harry Mulisch, nederländsk författare. Shri Madhavsinh Solanki, indisk politiker, tre gånger chefsminister i Gujarat.

30 juli, Richard Johnson, brittisk skådespelare.

6 augusti, Inga Landgré, svensk skådespelerska.

7 augusti, George Busbee, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Georgia 1975–1983.

9 augusti, Daniel Keyes, amerikansk science fiction-författare. Marvin Minsky, amerikansk forskare inom kognitionsvetenskap och artificiell intelligens.

15 augusti, John Cranko, sydafrikansk koreograf (död 1973)

17 augusti, F Ray Keyser, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Vermont 1961–1963 (död 2015)

21 augusti, Barry Foster, brittisk skådespelare (död 2002)

26 augusti, Stig Hällzon, svensk författare och journalist (död 2025), Bansi Lal, indisk politiker, tre gånger regeringschef i Haryana.

28 augusti, Anna-Greta Bergman, svensk skådespelare. Hans Ellis, svensk skådespelare.

4 september, John McCarthy, amerikansk datavetare och forskare inom artificiell intelligens.

9 september, Bengt Dalunde, svensk barnskådespelare, skådespelare och fotograf.

14 september, Janet Davies, brittisk skådespelare.

16 september, Peter Falk, amerikansk skådespelare.

19 september, Harold Brown, amerikansk fysiker och demokratisk politiker, USAs försvarsminister 1977–1981.

25 september, Jagmohan, indisk politiker, varit guvernör i Kashmir.

26 september, Patrick O'Neal, amerikansk skådespelare.

27 september, Romano Scarpa, italiensk Disney-tecknare. Bror Jacques de Wærn, svensk arkivarie, dokumentärfilmare och skådespelare.

29 september, Rune Gnestadius (Gnesta-Kalle), svensk radio-, TV-producent, programledare, musiker (dragspel) och kapellmästare.

6 oktober, Emmanuel III Delly, patriark för Kaldeisk-katolska kyrkan, kardinal i Katolska kyrkan.

11 oktober, William Perry, amerikansk affärsman och politiker, USAs försvarsminister 1994–1997.

12 oktober, Anne Blomberg, svensk skådespelare.

13 oktober, Lee Konitz, amerikansk jazzsaxofonist. Turgut Özal, turkisk president.

14 oktober, Roger Moore, brittisk skådespelare.

16 oktober, Günter Grass, tysk författare och nobelpristagare.

17 oktober, Axel Düberg, svensk skådespelare.

18 oktober, George C Scott, amerikansk skådespelare.

19 oktober, Pierre Alechinsky, belgisk målare.

21 oktober, Nadia Nerina, sydafrikansk ballerina.

23 oktober, Edward Kienholz, amerikansk konstnär.

27 oktober, Jorge Batlle, Uruguays president 2000–2004.

28 oktober, Cleo Laine, brittisk sångare och skådespelare. Sven Sjönell, svensk skådespelare, regiassistent och scripta.

29 oktober, Frank Sedgman, australisk tennisspelare.

31 oktober, Edmund Gettier, amerikansk filosof.

5 november, Göran Lindgren, svensk filmproducent. Kenneth Waller, brittisk skådespelare.

7 november, Gertie Lindgren, svensk kostymör, konstymtecknare för filmer och teater.

8 november, Lal Krishna Advani, indisk politiker. Olof Ruin, svensk statsvetare (död 2023)

12 november, Yutaka Taniyama, japansk matematiker.

23 november, Angelo Sodano, italiensk kardinal inom Romersk-katolska kyrkan, Vatikanstatens statssekreterare 1991–2006.

24 november, Toralv Maurstad, norsk skådespelare.

25 november, Bartholomäus Schink, tysk motståndsman och ledare inom Edelweisspiraten.

27 november, Maj-Britt Nilsson, svensk revyskådespelare. William E Simon, amerikansk republikansk politiker, USAs finansminister 1974–1977.

3 december, Andy Williams, amerikansk sångare och underhållningsartist. Livia Fränkel, svensk förintelseöverlevare.

5 december, Bhumibol Adulyadej, kung av Thailand.

11 december, Lloyd Meeds, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1965–1979.

15 december, Nils G Åsling, svensk centerpartistisk politiker, industriminister 1976–1978 och 1979–1982.

18 december, Ramsey Clark, amerikansk demokratisk politiker och försvarsadvokat för Saddam Hussein.

25 december, Ram Narayan, indisk sarangispelare.

28 december, Allan Sundwall, svensk skådespelare, inspelningsledare och regiassistent.

30 december, Sten Lonnert, svensk skådespelare.

Avlidna

9 januari, Percival W. Clement, 80, amerikansk politiker, guvernör i Vermont 1919–1921.

19 januari, Charlotte av Belgien, 86, kejsarinna av Mexiko 1864–1867.

25 januari, William E Cameron, 84, amerikansk politiker, guvernör i Virginia 1882–1886.

26 januari, Lyman J Gage, 90, amerikansk politiker.

10 februari, Laura Netzel, 87, finlandssvensk kompositör.

19 februari, Georg Brandes, 85, dansk författare och en av Skandinaviens ledande litteraturkritiker 

22 februari, Judson Harmon, 81, amerikansk demokratisk politiker, USAs justitieminister 1895–1897.

6 mars, Marie Spartali Stillman, 82, brittisk målare.

27 mars, Klaus Berntsen, 82, dansk politiker.

1 april, James Smith Jr, 75, amerikansk demokratisk politiker, senator 1893–1899.

3 april, Maria Sandel, 56, svensk författare.

15 april, Gaston Leroux, 58, fransk författare, skrev Fantomen på Operan.

27 april, Albert J Beveridge, 64, amerikansk historiker och politiker, senator 1899–1911.

1 maj, Oscar Swahn, 79, svensk sportskytt, världens äldste OS-medaljör.

3 maj, David Arellano, 24, chilensk fotbollsspelare.

8 maj, Georg Grönroos, 41, finländsk skådespelare.

11 maj, Juan Gris, 40, spansk målare, skulptör och tecknare.

12 maj, Joseph Shield Nicholson, 76, brittisk nationalekonom.

15 maj, Waren Tay, brittisk oftalmolog och kirurg.

3 juni, Einar Hanson, 27, svensk skådespelare.

14 juni, Jerome K Jerome, 68, brittisk författare.

1 juli, Charles W Gates, 71, amerikansk republikansk politiker och affärsman, guvernör i Vermont 1915–1917.

7 juli, Gösta Mittag-Leffler, 81, svensk matematiker.

26 juli, Gustaf Uddgren, 62, svensk manusförfattare, redaktör, journalist och tidningsman.

30 juli, Edmond Noel, 71, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Mississippi 1908–1912.

4 augusti, Eugène Atget, 70, fransk fotograf.

7 augusti, Kyrillos V av Alexandria, 96, koptisk-ortodox påve och patriark av Alexandria från 1874 till 1927.

14 september, Hugo Ball, 41, tysk författare och medgrundare till Dadarörelsen i Zürich. Isadora Duncan, 50, amerikansk dansös (död i Nice då sjalen fastnade i ekrarna under bilresa)

15 september, Herman Gorter, 62, nederländsk poet och filosof. George Washington Hays, 63, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Arkansas 1913–1917.

30 september, Ole Juul, 75, norsk konstnär.

2 oktober, Svante Arrhenius, 68, svensk kemist, nobelpristagare.

7 oktober, Paul Sérusier, 62, fransk målare.

10 oktober, Gustave Whitehead, 53, tysk-amerikansk flygpionjär.

20 november, Wilhelm Stenhammar, 56, svensk kompositör

28 november, John W Griggs, 78, amerikansk republikansk politiker, USAs justitieminister 1898–1901.

12 december, William Hodges Mann, 84, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Virginia 1910–1914.

19 december, Hjalmar Arwin, 56, svensk ingenjör.

24 december, Vladimir Bechterev, 70, rysk neurolog.

1928

1928, var ett skottår som började en söndag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en lördag i den julianska kalendern.

2 januari, Arbetsgivarna lockoutar 17 000 arbetare inom den svenska pappersmassaindustrin. Konflikten utvidgas senare med 13 000 arbetare vid pappersbruken 

10 januari, Lev Trotskij utvisas från Sovjetunionen.

13 januari, Konserthuset i Göteborg, en byggnad helt i trä från 1904, brinner ned

16 januari, Lockout utbryter vid gruvorna i mellan-Sverige 

18 januari, I ett riksdagstal lanserar Per Albin Hansson begreppet "Folkhemmet".

23 januari, Norge annekterar Bouvetön 

30 januari, Josef Stalin förvisar Lev Trotskij och 30 andra inom partioppositionen till Alma-Ata. Pappersarbetarkonfliten i Sverige utvidgas till sågverken.

Januari, En konflikt som leder till strejk utbryter inom den svenska gruvindustrin.

Februari, De 2a Olympiska vinterspelen hölls i Sankt Moritz, Schweiz.

8 februari, TV-bilder överförs från London till New York

11 februari, De andra olympiska vinterspelen invigs i Sankt Moritz, Schweiz med 24 deltagande nationer, och 461 aktiva av vilka 27 är damer 

20 februari, Telefonlinjen mellan Sverige och USA öppnas officiellt 

21 februari, Backenmötet i Umeå hålls. Det är upptakten till bildandet av Riksförbundet Landsbygdens folk.

Mars, Stockholms stadsbibliotek, M/S Kungsholm

5 mars, Papperskonflikten i Sverige utvidgas till att omfatta 57 000 arbetare 

11 mars, Per-Erik Hedlund och Sven Utterström passarar arm i arm över mållinjen i det sjunde Vasaloppet 

13 mars, 450 personer dödas då Saint Francis-dammen utanför Los Angeles brister

15 mars, Artur Lundkvist debuterar med diktsamlingen Glöd 

17 mars, Svenska Amerika Liniens passagerarfartyg M/S Kungsholm, som kan ta 1 630 passagerare, sjösättas på varvet i Hamburg inför tusentals åskådare 

23 mars, Det avslöjas att de svenska gruvarbetarna har fått ekonomiskt stöd från Sovjetunionens gruvarbetarfederation i sin konflikt. LO tar avstånd 

31 mars, Stockholms stadsbibliotek, ritat av Gunnar Asplund i nyklassicistisk stil, invigs.

8 april, Turkiets nationalförsamling avlägsnar alla hänvisningar till koranen ur den turkiska konstitutionen. En uppgörelse träffas i konflikten på pappers- och sågverksområdet i Sverige

14 april, En ny svensk ärvdabalk antas av Sveriges riksdag, som avskaffar arvsrätten för kusiner och mer avlägsna släktingar. Allmänna arvsfonden instiftas 

15 april, Luftskeppet Italia lyfter från Milano med 16 personer

3 maj, Luftskeppet Italia flyger över Stockholm

11 maj, I New York påbörjas de första regelbundna TV-sändningarna, en halvtimme om dagen tre dagar i veckan

19 maj, 195 personer omkommer vid en gruvolycka i Mather, Pennsylvania

24 maj, Luftskeppet Italia når luftrummet över Nordpolen men störtar under återresan

25 maj, Den svenska riksdagen antar regeringens förslag om bindande kollektivavtal och arbetsdomstol, trots fackliga protester och socialdemokratiskt motstånd. SAP röstar emot, och uppmanar tillsammans med LO till tre timmars strejk i protest mot den nya arbetslagstiftningen.

29 maj, En räddningsexpedition med två flygbåtar och en landmaskin för att undsätta luftskeppet Italia startas 

30 maj, Tre medlemmar av räddningsexpeditionen som skall undsätta luftskeppet Italia har lämnat lägret på isen och begett sig mot Nordostlandet, Sveriges riksdag beslutar om 6- och 7-årig kommunal flickskola

7 juni, Abessiniens regent Ras Tafari låter sig krönas till kung Haile Selassie

8 juni, Chiang Kai-sheks nordliga fälttåg avslutas med att Peking erövras, och Chiang Kai-shek förklarar Kina återförenad. Sveriges försvarsminister Per Albin Hansson väljs formellt till partiordförande för Socialdemokraterna under partikongressen. I sitt hälsningstal framhåller han vikten av samarbete för att kunna "förverkliga drömmen om det goda folkhemmet" 

9 juni, Signaler från luftskeppet Italia fångas upp 

15 juni, Junker-flygplanet "Uppland" avgår med destination Spetsbergen för att undsätta luftskeppet Italia startas 

18 juni, Amelia Earhart blir första kvinnan som flyger över Atlanten 

20 juni, Kapten Einar Lundborg lyckas rädda general Umberto Nobile från luftskeppet Italia. Roald Amundsen ger sig av från Tromsø för att undsätta luftskeppet Italia, men försvinner

21 juni, Örebroutställningen 1928 – 1928 års industriutställning och lantbruksmöte öppnas på Västra Mark i Örebro.

22 juni, 17 personer omkommer då Jämtlandsexpressentåget krockar med ett hjälplok i Länninge, Sverige.

27 juni, Oslos tunnelbana invigs

Juli, De 9e Olympiska sommarspelen hölls i Amsterdam, Nederländerna.

1 juli, En ny invandringslag träder i kraft i Sverige. Kontrollen av invandringen skärps för att skydda arbetsmarknaden, öka säkerheten och bevara "folkstammens renhet".

5 juli, Löjtnant Birger Schyberg räddar Umberto Nobile som på nytt försöker undsätta besättningen från luftskeppet Italia 

11 juli, Sovjetiska isbrytaren Krassins spaningslygplan upptäcker Mariano och Zappi, som omkommit i olyckan luftskeppet Italia, och att Finn Malmgren omkommit. Överlevande personal räddas 

28 juli, De nionde Olympiska sommarspelen inleds i Amsterdam, Nederländerna och för första gången får kvinnor delta i friidrotten 

4 augusti, Bilmärket Desoto introduceras.

8 augusti, En uppgörelse träffas i den svenska gruvkonflikten, som har pågått sedan januari

9 augusti, Pan-Pacific Women's Conference äger rum i Honolulu.

14 augusti, 500 personer omkommer då en kinesisk ångbåt förliser på Yangtzefloden 

15 augusti, Erik "Målarn" Lundkvist, Sverige sätter vid tävlingar på Stockholms stadion nytt världsrekord i spjutkastning med 71.01 meter och han blir därmed först i världen att kasta spjutet över 70 meter

16 augusti, Allmän värnplikt införs i Sovjetunionen 

27 augusti, 15 stater undertecknar Kelloggpakten om att acceptera skiljedomar för att undvika öppna konflikter 

31 augusti, Bertolt Brecht och Kurt Weills "Tolvskillingsoperan" har urpremiär i Berlin. Kurt Weill har skrivit musiken. Turkiet inför latinsk skrift i stället för arabisk.

Augusti, Jussi Björling provsjunger för att försöka komma in vid Stockholmsoperan. Operachefen John Forsell anmärker, "Märkvärdigt bra, fenomen. 17 år. Bör anammas och skötas. Bör kunna bli något".

1 september, Kungariket Albanien utropas, med Ahmet Zogu som kung

5 september, Av ren slump upptäcker brittiske bakteriologen Alexander Flemming penicillinets bakteriedödande förmåga

6 september, Sovjetunionen ansluter sig till Kelloggpakten

9 september, 23 personer dödas då en tävlingsbil på Monzabanan kör in bland publiken. Loppet fortsätter 

14 september, Spaniens kung Alfonso XIII kommer på statsbesök till Stockholm

15 september, Alexander Fleming upptäcker av en slump penicillinet då han råkar se att möglet på en stafylokockodling  Andrakammarval i Sverige.

18 september, I regi av Walt Disney debuterar Musse Pigg på vita duken i "Steamboat Willie", första tecknade ljudfilmen 

20 september, Fascistiska stora rådet blir italienska statens högsta organ 

21 september, Vid andrakammarvalet i Sverige (svenskt andrakammarval) går högern fram och socialdemokraterna tillbaka efter högerns "skrämselkampanj" som kallas "Kosackvalet". Valdeltagandet är rekordstort. Inför valet har Högerns Ungdomsförbund (SNU) kombinerat propaganda mot SAP med kommunisthets, Sveriges historia och traditionell svensk rysskräck. I en affischkampanj har man hävdat att en röst på SAP är en röst för "Moskva" och att SAP vill införa kommunistiskt skräckvälde med härjande kosacker.

26 september, Den svenska frisinnade-liberala koalitionsregeringen avgår 

28 september, USA erkänner Chiang Kai-sheks regering i Kina 

1 oktober, En ren högerregering ledd av Arvid Lindman ersätter Carl Gustaf Ekmans koalitionsregering i Sverige

2 oktober, Carl Gustaf Ekman avgår som svensk statsminister och efterträds av högerns Arvid Lindman.

6 oktober, Chiang Kai-shek blir Kinas president och Kina får en ny författning. Hjalmar Söderbergs roman Jesus Barabbas utkommer och vållar upprörd debatt

19 oktober, China, Sveriges största biograf med 1 500 platser, invigs med Sverigepremiär av filmen Anna Karenina, där Greta Garbo spelar huvudrollen 

6 november, Republikanen Herbert Hoover besegrar Demokraten Al Smith vid presidentvalet i USA

12 november, 100 personer omkommer då den brittiska ångbåten SS Vestris förliser utanför Virgnia, USA

28 november, Kemal Atatürk inför det latinska alfabetet för att skriva turkiska i Turkiet.

18 november, Den första tecknade ljudfilmen, Walt Disneys Musse Pigg som Ångbåtskalle, har premiär. Filmen hade gått upp på biograferna redan i juli samma år, men då som stumfilm.

20 november, Svenska författarinnan Selma Lagerlöf uppvaktas på 70-årsdagen av Sveriges ecklesiastikminister Värner Rydén

30 november, Den första arbetsfredskonferensen hålls i Stockholm, med ombud från SAF och LO 

December, Danska skolskeppet och femmastade barken "København" försvinner i slutet av månaden spårlöst på Sydatlanten med 60 män ombord 

5 december, Berlins läkarförening kräver lagstiftning om sterilisering av "fortplantningsovärdiga personer" 

10 december, Norskan Sigrid Undset får Nobelpriset i litteratur framför allt för "Kristin Larvansdatter" (1920-1922) och två romaner om "Olav Audunsson" (1925-1927) 

17 december, 10 000 svenskar tar emot 23-åriga Greta Garbo då hon anländer till Göteborg ombord på båten M/S Kungsholm för att fira jul. Den svenska Rikskommissionen för ekonomisk försvarsberedskap tillsätts. Den socialdemokratiska partikongressen uttalar sig mot minoritetsparlamentarism och C G Ekmans vågmästarpolitik. Den svenska Arbetsdomstolen (AD) bildas och arbetsmarknadens parter får del i den. AD är specialdomstol för arbetsmarknadskonflikter. Volvos första buss och lastbil rullar ut från fabriken. Axelvolds gård i Skåne importerar Sveriges första skördetröska. Sveriges första skördetröska tas i drift. Folke Bernadotte och Estelle Manville gifter sig i bykyrkan i Pleasantville, New York. Ingenjör Axel Svedlund i Örebro börjar tillverka gengasaggregat för bilar som kan eldas med träkol. SR flyttar till Kungsgatan 8 i Stockholm. Richard Hobson håller ett radiotal mot narkotika i USA.

Födda

1 januari, Camara Laye, guineansk författare (död 1980)

2 januari, Dan Rostenkowski, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1959–1995 (död 2010)

5 januari, Zulfikar Ali Bhutto, pakistansk politiker, president 1971–1973, premiärminister 1973–1977 (död 1979), Walter Mondale, amerikansk politiker (död 2021)

8 januari, Slade Gorton, amerikansk republikansk politiker (död 2020)

14 januari, Lauch Faircloth, amerikansk politiker (död 2023), Lars Forssell, svensk författare och ledamot av Svenska Akademien (död 2007)

22 januarim Birch Bayh, amerikansk demokratisk politiker, senator 1963–1981 (död 2019), Britt Lindeborg, svensk sångtextförfattare (död 1998)

23 januari, Lennart Lundh, svensk skådespelare (död 1997)

24 januari, Michel Serrault, fransk skådespelare (död 2007)

25 januari, Eduard Sjevardnadze, sovjetisk och georgisk politiker (död 2014)

26 januari, Roger Vadim, fransk regissör (död 2000)

1 februari, Tom Lantos, ungersk-amerikansk politiker, kongressledamot 1981–2008 (död 2008)

5 februari, Tage Danielsson, svensk komiker, revyartist, författare, regissör och skådespelare (död 1985)

10 februari, Gene Taylor, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1973–1989 (död 1998)

16 februari, Olle Teimert, svensk skådespelare (död 2006)

18 februari, Eeva Kilpi, finländsk författare.

20 februari, Stellan Skantz, svensk skådespelare och inpicient (död 1999), Jean Kennedy Smith, amerikansk diplomat (död 2020)

23 februari, Vasilij Lazarev, sovjetisk kosmonaut (död 1990)

26 februari, Anatolij Filiptjenko, sovjetisk kosmonaut (död 2022), Fats Domino, amerikansk sångare, pianist och låtskrivare (död 2017)

27 februari, Alfred Hrdlicka, skulptör och grafisk konstnär (död 2009), Ariel Sharon, israelisk politiker (död 2014)

12 mars, Edward Albee, amerikansk dramatiker (död 2016)

14 mars, Frank Borman, amerikansk astronaut (död 2023)

15 mars, Marcel Van, vietnamesisk redemptorist (död 1959)

19 mars, Hans Küng, schweizisk romersk-katolsk teolog (död 2021), Patrick McGoohan, amerikansk skådespelare (död 2009)

25 mars, Jim Lovell, amerikansk astronaut.

26 mars, John H Edwards, engelsk läkare och medicinsk genetiker (död 2007), Åke Hylén, svensk skådespelare och stillbildsfotograf (död 1967)

29 mars, Philip Locke, brittisk skådespelare (död 2004), Vincent Gigante, amerikansk maffialedare (död 2005)

2 april, Joseph Louis Bernardin, amerikansk romersk-katolsk ärkebiskop och kardinal (död 1996), Serge Gainsbourg, fransk sångare (död 1991)

3 april, Don Gibson, amerikansk countryartist (död 2003), Kerstin Meyer, svensk operasångare (död 2020)

4 april, Maya Angelou, amerikansk författare (död 2014), Jimmy Logan, brittisk skådespelare (död 2001)

5 april, Lars-Erik Liedholm, svensk skådespelare, regissör, regiasstent och manusförfattare (död 1996)

6 april, James Watson, amerikansk forskare, nobelpristagare i medicin.

7 april, Per Appelberg, svensk skådespelare (död 2002), James Garner, amerikansk skådespelare (död 2014)

8 april, Fred Ebb, amerikansk sångtextförfattare (död 2004)

9 april, Tom Lehrer, amerikansk matematiker och satirisk sångskrivare.

14 april, Egil Monn-Iversen, norsk kompositör och filmproducent (död 2017)

16 april, Nils Elvander, svensk professor i nationalekonomi och statsvetenskap (död 2006)

17 april, Nguyen Van Thuan, vietnamesisk kardinal (död 2002), Sture Hovstadius, svensk skådespelare (död 2010)

18 april, Raffaello Gambino, italiensk vattenpolospelare (död 1989), Ferenc Göndör, ungersk författare, ingenjör och folkbildare (död 2010)

19 april, Alexis Korner, brittisk bluesmusiker (död 1984), Azlan Shah, sultan av Perak (död 2014)

23 april, Shirley Temple, amerikansk skådespelare och diplomat (död 2014)

28 april, Yves Klein, fransk konstnär (död 1962)

29 april, Svenerik Perzon, svensk skådespelare (död 2005)

4 maj, Maynard Ferguson, kanadensisk jazztrumpetare och flygelhornist (död 2006), Lars Gullin, svensk jazzmusiker (död 1976), Hosni Mubarak, egyptisk president (död 2020), Betsy Rawls, amerikansk golfspelare (död 2023), Joseph Tydings, amerikansk demokratisk politiker, senator 1965–1971 (död 2018), Wolfgang von Trips, tysk racerförare (död 1961)

8 maj, Hans Sackemark, svensk skådespelare och producent (död 2007)

9 maj, Colin Chapman, Lotus grundare (död 1982), Pancho Gonzales, amerikansk tennisspelare (död 1995)

12 maj, Burt Bacharach, amerikansk kompositör av framförallt populärmusik och filmmusik (död 2023)

13 maj, Enrique Bolaños, nicraguansk politiker, Nicaraguas president 2002–2007 (död 2021)

17 maj,  Idi Amin, ugandisk diktator 1971–1979 (död 2003)

23 maj, Rosemary Clooney, amerikansk skådespelare och sångare (död 2002)

25 maj, Frigyes Hidas, ungersk kompositör (död 2007)

26 maj, Jack Kevorkian, amerikansk läkare, anhängare av dödshjälp (död 2011)

30 maj, Agnès Varda, fransk regissör (död 2019)

31 maj, Maj Larsson, svensk sångare, skådespelare och talpedagog (död 2024), Siv Larsson, svensk sångare och skådespelare (död 2012)

1 juni, Georgij Dobrovolskij, sovjetisk kosmonaut (död 1971)

2 juni, Stig Claesson, svensk författare (död 2008)

3 juni, Donald Judd, amerikansk konstnär inom minimalismen (död 1994)

4 juni, Ruth Westheimer, amerikansk sexrådgivare, känd som Dr Ruth (död 2024)

6 juni, R D Wingfield, brittisk författare, Ett fall för Frost (död 2007)

8 juni, Edward J Perkins, amerikansk diplomat, FN-ambassadör 1992–1993 (död 2020)

9 juni, Bertil Werkström, svensk ärkebiskop 1983–1993 (död 2010)

10 juni, Bengt Bedrup, svensk journalist och TV-personlighet (död 2005)

11 juni, Verner Edberg, svensk skådespelare (död 2003), Fabiola av Belgien, drottning av Belgien (död 2014)

14 juni, Che Guevara, argentinsk revolutionär och läkare (död 1967)

16 juni, Speedy Long, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1965–1973 (död 2006), Sten Mattsson, svensk skådespelare (död 2013)

20 juni, Jean-Marie Le Pen, fransk nationalistpolitiker (död 2025)

24 juni, Kaj Hjelm, svensk barnskådespelare (död 1983)

25 juni, Peyo, belgisk serietecknare (död 1992)

28 juni, John Stewart Bell, irländsk fysiker (död 1990), Hans Blix, svensk politiker, diplomat och jurist.

1 juli, Birgitta Ulfsson, finlandssvensk skådespelare (död 2017)

4 juli, Kerstin Isedal, svensk skådespelare (död 2023)

13 juli, Tommaso Buscetta, italiensk maffiaboss (död 2000), Bob Crane, amerikansk skådespelare (död 1978), Sven Davidson, svensk tennisspelare (död 2008)

14 juli, Nancy Olson, amerikansk skådespelare.

15 juli, Hans Tvilling, svensk ishockeyspelare.

16 juli, Robert Sheckley, amerikansk science fiction-författare (död 2005)

17 juli, Eino Hanski, rysk-svensk författare, dramatiker och konstnär (död 2000)

18 juli, Stig Grybe, svensk skådespelare och komiker (död 2017)

20 juli, Belaid Abdessalam, algerisk politiker (död 2020), Pavel Kohout, tjeckisk-österrikisk författare.

22 juli, Robert Bergland, amerikansk demokratisk politiker, USAs jordbruksminister 1977–1981 (död 2018), Åke Lindström, svensk skådespelare och regissör (död 2002)

26 juli, Stanley Kubrick, amerikansk filmregissör (död 1999)

3 augusti, Henning Moritzen, dansk skådespelare och regissör (död 2012)

6 augusti, Andy Warhol, amerikansk bildkonstnär (död 1987)

7 augusti, James Randi, kanadensisk-amerikansk illusionist (död 2020)

19 augusti, Lasse Lönndahl, svensk sångare och skådespelare (död 2022)

21 augusti, Art Farmer, amerikansk jazztrumpetare och flygelhornist (död 1999)

22 augusti, Karlheinz Stockhausen, tysk kompositör (död 2007)

27 augusti, Mangosuthu Buthelezi, sydafrikansk politiker (död 2023)

31 augusti, James Coburn, amerikansk skådespelare (död 2002), Jaime Sin, filippinsk romersk-katolsk ärkebiskop av Manila 1974–2003, kardinal från 1976 (död 2005)

6 september, Fumihiko Maki, japansk arkitekt (död 2024)

9 september, Sol LeWitt, amerikansk konstnär (död 2007)

11 september, Reubin Askew, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Florida 1971–1979 (död 2014)

14 september, Dick Clark, amerikansk demokratisk politiker, senator 1973–1979 (död 2023)

15 september, Cannonball Adderley, amerikansk jazzsaxofonist (altsax) (död 1975)

17 september, Roddy McDowall, brittiskfödd amerikansk skådespelare (död 1998)

19 september, Kåre Santesson, svensk skådespelare, producent och regissör (död 2025), Adam West, amerikansk skådespelare (död 2017)

22 september, Halvar Björk, svensk skådespelare (död 2000), Richard Stone, amerikansk politiker och diplomat (död 2019)

26 september, Robert D Ray, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Iowa 1969–1983 (död 2018)

29 september, Gerhard Stoltenberg, tysk politiker (död 2001)

30 september, Elie Wiesel, rumänsk-amerikansk författare, nobelpristagare (död 2016)

3 oktober, Kåre Willoch, norsk statsminister 1981–1986 (död 2021)

6 oktober, Peter Granberg, svensk skådespelare och programledare i radio (död 1996)

17 oktober, Ali Kafi, algerisk politiker, Algeriets president 1992–1994 (död 2013)

21 oktober, Whitey Ford, amerikansk basebollspelare (död 2020)

26 oktober, Albert Brewer, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Alabama 1968–1971 (död 2017)

30 oktober, Fatimeh Pahlavi, iransk prinsessa (död 1987)

31 oktober, Roy Romer, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Colorado 1987–1999.

3 november , Osamu Tezuka, japansk animatör (död 1989)

10 november, Ennio Morricone, italiensk kompositör, främst av filmmusik, och orkesterledare (död 2020), Beppe Wolgers, svensk författare, poet, översättare, underhållare (död 1986)

11 november, Carlos Fuentes, mexikansk författare (död 2012), Edward Zorinsky, amerikansk politiker, senator 1976–1987 (död 1987)

17 november, Arman (Armand Pierre Fernandez), fransk målare och skulptör (död 2005)

23 november, Torsten Hansson, svensk arkitekt och politiker (död 2000)

27 november, Alekos Alexandrakis, grekisk skådespelare (död 2005)

30 november, Karin Söder, svensk politiker (centerpartist), bland annat utrikesminister 1976–1978 och partiledare 1986–1987 (död 2015)

5 december, Doreen Denning, svensk skådespelare och dubbningsregissör (död 2007)

6 december, Gunnar Hellström, svensk skådespelare och regissör (död 2006)

7 december, Noam Chomsky, amerikansk lingvist, medieforskare, författare och debattör.

8 december, Cleo Jensen, dansk sångare och skådespelare (död 2001)

9 december, Gerard Batliner, liechteinsteinsk politiker, regeringschef 1962–1970 (död 2008), Dick Van Patten, amerikansk skådespelare (död 2015)

10 december, Dan Blocker, amerikansk skådespelare (död 1972)

12 december, Helen Frankenthaler, amerikansk målare (död 2011), Ernst-Hugo Järegård, svensk skådespelare (död 1998)

15 december, Friedensreich Hundertwasser, österrikisk målare, grafiker och arkitekt (död 2000)

16 december, Philip K Dick, amerikansk science fiction-författare (död 1982)

18 december, György Vízvári, ungersk vattenpolospelare (död 2004)

23 december, Roger Jepsen, amerikansk republikansk politiker, senator 1979–1985 (död 2020)

25 december, Rolf Björling, svensk operasångare (tenor) (död 1993)

27 december, Ove Tjernberg, svensk skådespelare (död 2001)

28 december, Öyvind Fahlström, svensk konstnär (död 1976)

30 december, Bo Diddley, amerikansk rockmusiker (död 2008)

31 december, Sture Allén, svensk språkforskare, ledamot av Svenska Akademien 1980 (död 2022), Gunnar Kieri, svensk författare.

Avlidna

3 januari,  Ejnar Smith, 49, svensk författare och manusförfattare.

11 januari, Valborg Aulin, 68, svensk pianist och tonsättare.

29 januari, Douglas Haig, 66, brittisk fältmarskalk i första världskriget.

4 februari, Hendrik Lorentz, 74, nederländsk matematiker och fysiker, nobelpristagare i fysik 1902.

15 februari, Herbert Henry Asquith, 75, brittisk politiker, Storbritanniens premiärminister 1908–1916.

15 mars, Alice Bonthron, 76, svensk handikappedagog.

1 april, Nils Aréhn, 50, svensk skådespelare.

18 maj, Bill Haywood, 59, amerikansk socialist och fackföreningsman.

20 maj, Karl Husberg, 73, svensk ämbetsman och politiker.

2 juni, Otto Nordenskjöld, 58, svensk polarforskare.

6 juni, John D Works, 81, amerikansk republikansk politiker och jurist, senator 1911–1917.

14 juni, Emmeline Pankhurst, 69, brittisk suffragett.

15 juni, Nils Personne, 78, svensk teaterregissör och skådespelare.

16 juni, Harry A Richardson, 75, amerikansk republikansk politiker, senator 1907–1913.

17 juni, Edwin Meredith, 51, amerikansk publicist och politiker, USAs jordbruksminister 1920–1921.

18 juni, Roald Amundsen, 55, norsk polarforskare(räddningsförsök vid Arktis)

27 juni, Robert B Mantell, 74, skotsk-amerikansk skådespelare.

6 juli, Charles N Herreid, 70, amerikansk republikansk politiker, guvernör i South Dakota 1901–1905.

7 juli, Martin White, brittisk liberal politiker, parlamentsledamot 1895–1897.

9 juli, George Earle Chamberlain, 77, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Oregon 1903–1909, senator 1909-1921.

21 juli, Anders Christian Andersen, 53, dansk författare.

30 juli, John Christopher Cutler, 82, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Utah 1905–1909.

8 augusti, Stjepan Radić, 57, kroatisk politiker.

10 augusti, Hjalmar Selander, 69, svensk skådespelare, regissör och teaterdirektör.

12 augusti, Leoš Janáček, 74, tjeckisk tonsättare.

24 september, Carl Wilhelmson, 61, svensk konstnär.

22 oktober, Andrew Fisher, 66, australisk politiker, Australiens premiärminister 1908–1909, 1910–1913 och 1914–1915. Charles A Towne, 69, amerikansk politiker, senator 1900–1901.

23 oktober, Alphonse Aulard, 79, fransk historiker.

30 oktober, Robert Lansing, 64, amerikansk demokratisk politiker, USAs utrikesminister 1915–1920.

7 november, Mattia Battistini, 72, italiensk operasångare.

8 november, Mauritz Stiller, 45, finländsk filmregissör.

10 november, Anita Berber, 29, tysk dansare.

15 november, Kössi Kaatra, 46, finländsk journalist och författare.

19 november, Franz Stuhlmann, 65, tysk zoolog.

21 november, Hermann Sudermann, 71, tysk författare.

23 november, William E Purcell, 72, amerikansk demokratisk politiker, senator 1910–1911.

26 november, Reinhard Scheer, 65, tysk sjömilitär.

1 december, Gunnar Knudsen, 80, norsk affärsman och politiker, Norges statsminister 1908–1910 och 1913–1920.

3 december, Johan Olin, 45, finländsk brottare.

10 december, Charles Rennie Mackintosh, 60, brittisk arkitekt.

14 december, Theodore Roberts, 67, amerikansk skådespelare.

20 december, Eglantyne Jebb, 52, brittisk filantrop och grundare av Rädda Barnen.

21 december, Luigi Cadorna, 78, italiensk militär.

23 december, John Merle Coulter, 77, amerikansk botaniker.

24 december, Frank M Byrne, 69, amerikansk republikansk politiker, guvernör i South Dakota 1913–1917.

25 december, Mathilda Wrede, 64, finländsk filantrop.

26 december, Carl Olsson, 65, svensk lantbrukare och politiker (liberal)

28 december, Domenico Alaleona, 47, italiensk kompositör.

1929

1929, var ett normalår som började en tisdag i den gregorianska kalendern.

Januari–mars, En våg av snö och kyla slår till i Nordeuropa, stora problem för färje- och tågtrafiken

1 januari, Den svenska Arbetsdomstolen inleder sin verksamhet

5 januari, Kung Alexander I av Jugoslavien upplöser den jugoslaviska nationalförsamlingen

6 januari, Alexander I gör statskupp och utropar Kungariket Jugoslavien., Heinrich Himmler utnämns av Adolf Hitler till Reichsführer SS, riksledare för SS i Tyskland.

7 januari, Tarzan blir seriefigur.

10 januari, Den belgiske tecknaren Hergé publicerar första avsnittet av Tintin

15 januari, Prinsessan Märthas förlovning med kronprins Olav av Norge eklateras i Stockholm.

17 januari, Karl-Alfred, en seriefigur skapad av E C Segar, dök för första gången upp i seriestrippen Thimble Theatre (Fingerborgsteatern).

28 januari, Leo Trotskij, förvisad till Alma-Ata, tvingas av Josef Stalin att lämna Sovjetunionen och reser till Turkiet. Arbetsdomstolen håller sin första session i Stockholms rådhus.

31 januari, Erich Maria Remarques På västfronten intet nytt utkommer.

1 februari, Erich Maria Remarques På västfronten intet nytt utkommer på svenska

2 februari, Norge gör anspråk på Peter Is ö.

8 februari, Det första telefonsamtalet mellan Stockholm och Buenos Aires utväxlas. Priset är 39:80 kronor per minut.

9 februari, Litvinovprotokollet skrivs på i Moskva av Sovjetunionen, Polen, Estland, Rumänien och Lettland

11 februari, Lateranfördraget sluts, varmed Vatikanstaten erkänns

14 februari, Under alla hjärtans dag låter maffialedaren Al Capone mörda sju konkurrerande gangsterbossar i Chicago. Stockholms hälsovårdsnämnds biolog, dr Harald Huss, uppfordrar nämnden att förbjuda restaurangernas smörgåsbord såsom varande ohygieniska.

19–20 februari, Konstituerande möte i Sånga-Säby på Färingsö, för Riksförbundet Landsbygdens folk, då Lantmännens Producentförbund från Backen, Umeå, går samman med fackföreningen Sveriges Demokratiska Jordbrukareförbund och Färentuna häradskommitté för ekonomisk rättvisa åt landsbygdens befolkning.

1 mars, Stockholms första och enda bensinspårvagn tas ur trafik.

4 mars, USAs förre handelsminister Herbert Hoover efterträder Calvin Coolidge som USAs president. Kansasrepublikanen Charles Curtis blir hans vicepresident.

5 mars, Vid världsmästerskapen i konståkning i London blir Gillis Grafström, Sverige världsmästare för tredje gången.

16 mars, Riksförbundet Landsbygdens Folk (RLF) bildas för att vara opolitiskt och ha som mål att "tillvarata ekonomiska och sociala intressen hos landsbygdens folk". Bildandet sker vid ett möte i Stockholm med ett par hundra jordbrukare.

21 mars, Prinsessan Märtha av Sverige och kronprins Olav V av Norge förmäls i Oslo] i Vor Frelsers kirke.

24 mars, I Södra Möre i Kalmar län vräks 32 familjer till strejkande lantarbetare. Konflikten varar i två år

April, Allmänna sparbanken går omkull och Jordbrukarbanken råkar i likviditetskris till följd av sparbankskraschen.

3 april, Persien skriver på Litvinovprotokollet

9 april, Stockholms centrala omnibusaktiebolag beslutar att inköpa 80 nya omnibusar för över två miljoner kronor, för att möta den växande trafiken.

13 april, Utställningen Det moderna kontoret öppnar i Stockholm, och förevisar bland annat en elektrisk skrivmaskin och Facit AB ställer ut sina senaste moderna räknemaskiner

15 april, Telefonlinjen mellan Sverige och Spanien, tills vidare den längsta i Europa, öppnas. Invigningssamtalet utväxlas mellan kronprins Gustaf (VI) Adolf och kung Alfons XIII av Spanien.

16 april, Storbritannien drabbas av smittkoppsepidemi

17 april, Telefonförbindelse öppnas mellan Stockholm och Lissabon.

25 april, Josef Stalin godkänner officiellt Sovjetunionens första femårsplan, målet är att genomföra en industrialisering

1 maj, Socialister och kommunister inställer förstamajdemonstrationerna i Stockholm till följd av ett intensivt snöslask.

2 maj, Ljudfilmen har svensk premiär i Stockholm med amerikanska Hans hustrus ära, som inte väcker någon större förtjusning. En svensk sakkunnigkommitté lägger fram ett förslag om sterilisering i "rashygieniskt och socialt syfte".

9 maj, Norge annekterar Jan Mayen

14 maj, Gustaf Dalén presenterar den kokseldade AGA-spisen

15 maj, Den svenska riksdagen beviljar statsunderstöd åt insättarna i de allmänna sparbankerna.

16 maj, Den amerikanska filmutmärkelsen Oscar utdelas för första gången. Tysken Emil Jannings och amerikanen Janet Gaynor får priset som bästa manliga respektive kvinnliga skådespelare

24 maj, Över 500 dödas under några dagars strider i Palestina mellan araber och judar

25 maj, Sveriges första teknologie doktorer, fem stycken, promoveras vid Kungliga tekniska högskolan.

28 maj, Ernst Rolfrevyns svarta stjärna, Little Esther, vägras servering på restaurang Brända Tomten i Stockholm på grund av sin hudfärg.

30 maj, Labour vinner parlamentsvalet i Storbritannien

2 juni, Det svenska tullverkets tre första kvinnliga kammarskrivare utexamineras i Stockholm.

6 juni, Stockholms läns arbetsförmedling meddelar att den under den rådande bristen på unga flickor lyckats värva ett 20-tal ynglingar som lantjungfrur eller hembiträden.

7 juni, Det nordiska resekortet införs som legitimation i stället för pass inom Sverige, Norge, Danmark, Finland och Island.

9 juni, Pontonförsedda flygplanet Sverige, fört av Albin Ahrenberg, startar från Stockholm för att över Island och Grönland flyga till New York

17 juni, 11th Conference of the International Woman Suffrage Alliance i Berlin.

19 juni, En nyinrättad professur i ekonomisk historia tilldelas Eli F Hesckscher, medan Bertil Ohlin övertar hans tidigare professur i nationalekonomi

21 juni, Djurgårdsteatern i Stockholm brinner ned med scenutrustning, kostymer och restauranguppsättning. En bildtelegrafstation öppnas i Stockholm

25 juni, Det rapporteras att midsommaren i Sverige förflutit under två dagars stritt regn, kyla och storm. Göteborg och delar av Skåne uppvisar nederbördsrekord.

Sommaren, Priset på svenska jordbruksprodukter faller.

1 juli, AB Radiotjänst inrättar en radioteater under regissören Per Lindberg, som vill göra radioteatern till en folkteater. Första pjäs blir Hagar Olssons SOS.

2 juli, Svenska uppbördssakkunniga föreslår i ett betänkande bland annat att arbetsgivare skall innehålla och insända de anställdas skatt. Förslaget blir föremål för allmän kritik.

8 juli, En våldsam storm förhärjar mellersta Sverige. Dygnets nederbörd är lika stor som en normal månads.

17 juli, Sovjetunionen bryter de diplomatiska förbindelserna med Kina

22 juli, Gammelsvenskbyborna påbörjar sin resa mot Sverige

28 juli, En Genèvekonventionen om behandling om krigsfångar undertecknas av 42 stater i Genève

1 augusti, De från Sovjetunionen över Centraleuropa hemvändande 881 Gammelsvenskbyborna (ättlingar till estlandssvenskar, som förvisats från Dagö i Estland till Ukraina) anländer till ett till deras mottagande festsmyckat Trelleborg

10 augusti, Den i stor utsträckning surrealistiska Halmstadgruppen framträder med en utställning med modern konst på Kulturen i Lund, Sverige och väcker stor debatt

16 augusti, Gränsstrider mellan sovjetiska och kinesiska soldater

20 augusti, Kreugerkoncernen slår ihop ett tiotal norrländska skogsindustrier till Svenska Cellulosa AB (SCA)

7 september, Passagerarångbåten SS Kuru kantrar och sjunker i hård storm på sjön Näsijärvi, och endast ett 20-tal av 150 ombordvarande omkommer

5 september, Frankrikes konseljpresident Aristide Briand lägger inför NF ett utkast till "Europas förenta stater"

16 september, Morgongymnastik i Sveriges Radio, under ledning av kapten Bertil Uggla, startar

27 september, Sveriges Kommunistiska Parti (SKP) splittras för tredje gången sedan starten 1917, nu i Moskvatrogna "Sillénarna" och nationella "Kilbomarna" då minoriteten med Kominterns stöd utesluter majoriteten. Ett tag finns två SKP, ett Kominterntroget under Hugo Sillén ("Sillénarna") och ett fristående under Karl Kilbom ("Kilbomarna").

29 september, Det svenska justitiedepartementet lämnar förslag till lag om skärpta straff (upp till ett års straffarbete) för så kallade billån (bilstöld) samt med införande av allmän åtalsrätt för dylika brott.

9 oktober, Skottlossning utbryter mellan Moskvatrogna "Sillénkommunister" och "Kilbomare" i bråk om högkvarteret i Stockholm

15 oktober, En orkanliknande storm anställer svåra härjningar i mellersta Sverige, speciellt i Gästrikland.

21 oktober, Diktantologin Fem unga, med Erik Asklund, Josef Kjellgren, Artur Lundkvist, Harry Martinson och Gustav Sandgren utkommer

22 oktober, Den svenske finansministern utser sakkunniga för utredning av frågan om rationell utjämning av skattetrycket inom de svenska kommunerna.

24 oktober, Den stora depressionen. Den stora depressionen inleds med börskraschen på Wall Street under den så kallade svarta torsdagen. Gustav Andrée flyger från Stockholm till Kapstaden på 26 dygn med mellanlandningar

29 oktober, Börskurserna i New York faller med 50 miljarder US-dollar

1 november, Värnplikt i Australien upphör

18 november, En jordbävning drabbas Grand Banks

20 november, Svenska Dagbladets guldmedalj till framgångsrika svenska idrottare under året tilldelas längdskidåkaren Sven Utterström och konståkaren Gillis Grafström

21 november, Gränsstriderna mellan sovjetiska och kinesiska soldater upphör

25 november, Hammarbyleden och Årstabron i Stockholm invigs.

10 december, Tysken Thomas Mann, författare till "Buddenbrooks" och "Bergtagen", får Nobelpriset i litteratur. Hans von Euler-Chelpin, Sverige får för sitt arbete kring enzymer dela Nobelpriset i kemi med Arthur Harden, Storbritannien.

17 december, Det svenska förpackningsföretaget Åkerlund och Rausing grundas.

26 december, Den första svenska ljudfilmen, Säg det i toner, har premiär. Inspelningen är gjord i Berlin då Sverige 1929 saknar ljudateljé. Edvin Adolphson är regissör. Biopubliken uppmanas ge sin uppfattning av ljudfilmens framtid, och en övervägande majoritet tror inte på den. Titelmelodin är skriven av Jules Sylvain

28 december, Under den "Svarta lördagen" i Samoa dödar nyzeeländsk kolonialpolis 11 obeväpnade demonstranter, vilket leder till att Maurörelsen börjar kräva ett självständigt Samoa

December, För första gången uppsätts en julkrubba i en av Svenska kyrkans kyrkor, vilket sker i Sankt Petri kyrka i Malmö. De svenska socialdemokraterna mobiliserar för de fackliga valen, som de vinner över kommunisterna. Därmed är hotet om kommunistisk kontroll över LO undanröjt. Den svenska LO-skolan vid Brunnsviks folkhögskola grundas. Nysvenska förbundet bildas genom en utbrytning ur SFKO. Ledare är Per Engdahl, svensk fascisms förgrundsgestalt och ledande ideolog. Sveriges första sopnedkast installeras i ett nybyggt HSB-hus. Den svenska obligatoriska försäkringen för olycksfall i arbetet utvidgas till att gälla även yrkessjukdomar. Den första lagstiftningen inom det svenska redovisningsområdet uppkommer. I Sverige byter "realskolexamen" namn till "realexamen". Den ständigt varma AGA-spisen introduceras. Svindelhärva stänger flera sparbanker i Sverige. Sträng vinter i Sverige, svenska och tyska krigsfartyg används som isbrytare. Norska konståkerskan Sonja Henie uppträder inför 15 000 åskådare på Stockholms stadion. Stockholm är telefontätast i världen. Ett nytt kallvalsverk börjar anläggas på Gärdet i Munkfors. Strömlinjeformen blir modernismens designsymbol

Födda

1 januari, Cordelia Edvardson, svensk författare och journalist. Wilhy Sandberg, svensk dansare och koreograf.

3 januari, Sergio Leone, italiensk regissör. Gordon E Moore, amerikansk företagare.

6 januari, Babrak Karmal, afghansk politiker, Afghanistans president 1980–1986.

7 januari, Kerstin Wibom, svensk skådespelare.

8 januari, Saeed Jaffrey, indisk skådespelare.

10 januari, Göte Wilhelmsson, svensk pianist och orkesterledare.

15 januari, Martin Luther King, amerikansk medborgarrättskämpe, pastor.

25 januari, Michael Michai Kitbunchu, thailändsk kardinal och ärkebiskop.

28 januari, Ali Mirzai, iransk tyngdlyftare.

31 januari, Jean Simmons, brittisk skådespelare.

6 februari, Sixten Jernberg, svensk längdåkare med åtta guld i OS och VM

9 februari, Bill Barrett, amerikansk republikansk politiker.

10 februari, Jerry Goldsmith, amerikansk filmmusikkompositör.

11 februari, Gunvor Pontén, svensk skådespelare.

13 februari, Per Lindqvist, svensk sångare och skådespelare.

14 februari, Vic Morrow, amerikansk skådespelare.

15 februari, Graham Hill, brittisk racerförare.

19 februari, Björn Bjelfvenstam, svensk skådespelare.

20 februari, Amanda Blake, amerikansk skådespelare. Erika Bertschinger-Eicke, känd som Uriella, ledare för sekten Fiat Lux.

21 februari, James Beck, brittisk skådespelare.

22 februari, James Hong, amerikansk skådespelare.

23 februari, Aleksij II, patriark av Moskva.

28 februari, Frank Gehry, amerikansk arkitekt.

6 mars, Tom Foley, amerikansk demokratisk politiker och diplomat.

7 mars, Ernst Zimmermann, chef för Motoren- und Turbinen-Union. Göran O Eriksson, svensk författare och regissör. Göte Fyhring, svensk skådespelare.

9 mars, Marie Cardinal, fransk författare. Desmond Hoyte, guyansk politiker, premiärminister 1984–1985, Guyanas president 1985–1992.

10 mars, Huey P Meaux, amerikansk musikproducent.

12 mars, Owe Thörnqvist, svensk sångare och visdiktare.

14 mars, Chadli Benjedid, före detta president i Algeriet.

15 mars, Anita Blom, svensk skådespelare. Cecil Taylor, amerikansk jazzmusiker (piano)

22 mars, P Ramlee, malaysisk skådespelare och sångare. Yayoi Kusama, japansk målare och skulptör.

23 mars, Roger Bannister, brittisk läkare och löpare.

1 april, Milan Kundera, tjeckisk författare.

3 april, Miyoshi Umeki, japansk skådespelare.

5 april, Nigel Hawthorne, brittisk skådespelare. Hugo Claus, belgisk, nederländskspråkig författare.

6 april, André Previn, amerikansk pianist och dirigent.

8 april, Jacques Brel, belgisk vissångare.

10 april, Max von Sydow, svensk skådespelare och regissör

15 april, Ulf Linde, svensk konstkritiker

17 april, James Last, tysk orkesterledare.

18 april, Lena Brogren, svensk skådespelare.

22 april, Michael Francis Atiyah, brittisk matematiker.

26 april, Sven-Olle Olsson, svensk lantbrukare och kommunalråd.

28 april, Carolyn Jones, amerikansk skådespelare.

2 maj, Jigme Dorji Wangchuk, kung av Bhutan 1952–1972.

4 maj, Audrey Hepburn, amerikansk skådespelare av brittisk-nederländskt ursprung. Johann Otto von Spreckelsen, dansk arkitekt.

6 maj , Paul C Lauterbur, amerikansk kemist, nobelpristagare 2003.

10 maj, Antonine Maillet, kanadensisk författare (död 2025)

14 maj, Åke Ortmark, svensk redaktör, författare och programledare i tv.

15 maj, Stig Gustavsson, svensk skådespelare.

16 maj, John Conyers, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1965-2017 (död 2019)

23 maj, Ulla Jacobsson, svensk skådespelare.

24 maj, Ove Kant, svensk filmare, regissör, manusförfattare och skådespelare.

25 maj, Beverly Sills, amerikansk operasångerska.

28 maj, Yvonne Lombard, svensk skådespelare.

2 juni, Ken McGregor, australisk tennisspelare (död 2007)

4 juni, Károlos Papoúlias, grekisk politiker, president 2005–2015 (död 2021)

6 juni, Sunil Dutt, indisk skådespelare och politiker (död 2005)

10 juni, James A McDivitt, amerikansk astronaut (död 2022)

12 juni, Anne Frank, tysk judisk dagboksförfattare (död 1945)

17 juni, Bengt Scherstén, svensk läkare, professor i allmänmedicin (död 2009)

18 juni, Jürgen Habermas, tysk sociolog och filosof.

20 juni, Bonnie Bartlett, amerikansk skådespelare.

23 juni, June Carter Cash, amerikansk countryartist (död 2003)

30 juni, Hans Krondahl, svensk konstnär (död 2018)

1 juli, Gerald M. Edelman, amerikansk biolog, nobelpristagare (död 2014)

2 juli, Imelda Marcos, filippinsk presidenthustru.

4 juli, Darío Castrillón Hoyos, colombiansk kardinal (död 2018)

7 juli, Thakur Ram Lal, indisk politiker, chefsminister i Himachal Pradesh 1980–1983 (död 2002)

10 juli, Bob Bullock, amerikansk demokratisk politiker (död 1999), George Clayton Johnson, amerikansk manusförfattare (död 2015)

23 juli, Kicki Håkansson, svensk fotomodell (död 2024)

24 juli, Berit Gramer, svensk skådespelare (död 2020)

25 juli, Somnath Chatterjee, indisk politiker (död 2018)

26 juli, Bengt Linder, svensk författare och journalist (död 1985)

28 juli, Jacqueline Kennedy Onassis, amerikansk fotomodell, president John F Kennedys fru 1953–1963, Aristoteles Onassis fru 1968–1975 (död 1994)

30 juli, Else-Merete Heiberg, norsk skådespelare.

1 augusti, Hafizullah Amin, afghansk politiker, Afghanistans president 1979 (död 1979)

4 augusti, Yassir Arafat, palestinsk politiker; ordförande i PLO 1969–2004. Mottagare av Nobels fredspris 1994 (död 2004), Kishore Kumar, indisk sångare (död 1987)

7 augusti, Alf Enerström, svensk läkare och högerextrem politiker (död 2017)

8 augusti, Ronnie Biggs, brittisk tågrånare (död 2013)

14 augusti, Louise Slaughter, amerikansk demokratisk politiker (död 2018)

15 augusti, Georgios Roubanis, grekisk stavhoppare (död 2025)

16 augusti, Bill Evans, amerikansk jazzpianist (död 1980). Helmut Rahn, tysk fotbollsspelare, anfallare (död 2003)

17 augusti, Gary Powers, amerikansk pilot (död 1977)

20 augusti, Gerda Antti, svensk författare.

23 augusti, Peter Thomson, australisk golfspelare (död 2018)

27 augusti, Ira Levin, amerikansk thrillerförfattare (död 2007)

28 augusti, Bodil Kåge, svensk skådespelare (död 2014)

4 september, Thomas Eagleton, amerikansk demokratisk politiker, senator 1969–1987 (död 2007)

5 september, Andrijan Nikolajev, sovjetisk kosmonaut (död 2004)

7 september, T P McKenna, irländsk skådespelare (död 2011)

10 september, Busk Margit Jonsson, svensk operasångare. Arnold Palmer, amerikansk golfspelare (död 2016)

14 september, Hans Clarin, tysk skådespelare (död 2005)

15 september, Murray Gell-Mann, amerikansk fysiker, nobelpristagare (död 2019), John Julius Norwich, brittisk historiker, reseskribent och TV-personlighet (död 2018)

16 september, Dale E. Kildee, amerikansk demokratisk politiker (död 2021)

17 september, Stirling Moss, brittisk racerförare (död 2020)

18 september, Elizabeth Spriggs, brittisk skådespelare (död 2008)

25 september, Ronnie Barker, brittisk komiker (död 2005)

30 september, Dorothee Sölle, tysk teolog och skribent (död 2003)

5 oktober, Richard F Gordon, amerikansk astronaut (död 2017)

11 oktober,  B B Gurung, indisk politiker, chefsminister i Sikkim 1984–1985 (död 2022)

16 oktober, Fernanda Montenegro, brasiliansk skådespelare och TV-personlighet.

18 oktober, Violeta Chamorro, president i Nicaragua 1990–1997.

28 oktober, Elisabeth Killander, svensk sjuksköterska (död 2005), Joan Plowright, brittisk skådespelare (död 2025)

2 november, Muhammad Rafiq Tarar, pakistansk politiker, Pakistans president 1998–2001 (död 2022)

3 november, Per-Olof Ekvall, svensk skådespelare och recitatör (död 2018), Ulf G Johnsson, svensk skådespelare och kompositör.

5 november, Lennart Johansson, svensk ordförande i Uefa och vice ordförande i Fifa (död 2019)

6 november, Tom Olsson, svensk skådespelare och teaterregissör (död 2015)

7 november, Erik Gunnar Eriksson, grundare av hjälporganisationen Hoppets Stjärna (död 2006)

9 november, Imre Kertész, ungersk författare, nobelpristagare (död 2016)

11 november, Varg-Olle Nygren, svensk motorcykelförare (död 2021)

12 november, Grace Kelly, amerikansk skådespelare, furstinna av Monaco (död 1982)

13 november, Fred Phelps, amerikansk pastor, känd för sina korståg mot homosexualitet (död 2014)

18 november, Åke Lagergren, svensk skådespelare (död 1999)

24 november, Sigvard Marjasin, svensk politiker och landshövding (socialdemokraterna) (död 2021)

25 november, Sigurd Glans, svensk journalist och författare.

30 november, Dick Clark, amerikansk programledare (död 2012)

1 december, David Doyle, amerikansk skådespelare (död 1997), Alfred Moisiu, president i Albanien.

6 december, Nikolaus Harnoncourt, österrikisk dirigent (död 2016)

7 december, Boris Stepantsev, sovjetisk filmregissör (död 1983)

9 december, John Cassavetes, amerikansk skådespelare och filmregissör (död 1989), Ulla-Bella Fridh, svensk skådespelare och sångerska (död 1993)

12 december, Alexander Trowbridge, amerikansk affärsman och politiker (död 2006)

13 december, Gun Jönsson, svensk regissör och skådespelare (död 2021), Christopher Plummer, kanadensisk skådespelare (död 2021)

18 december, Józef Glemp, polsk kardinal (död 2013)

19 december, Pentti Hämäläinen, finländsk boxare (död 1984)

20 december, David H Gambrell, amerikansk demokratisk politiker och advokat, senator 1971–1972 (död 2021)

24 december, Lennart "Nacka" Skoglund, svensk fotbollsspelare (död 1975)

Avlidna

11 januari, Elfrida Andrée, svensk organist och kompositör, Sveriges första kvinna i statlig tjänst och Sveriges första kvinnliga organist, pionjär inom svensk kyrkomusik. Hjalmar Öhrwall, svensk professor i fysiologi.

13 januari, Wyatt Earp, amerikansk sheriff.

24 januari, Wilfred Baddeley, brittisk tennisspelare.

11 februari, Frank P. Flint, amerikansk republikansk politiker, senator 1905–1911.

12 februari, Lillie Langtry, brittisk skådespelare.

14 februari, Elmore Y Sarles, amerikansk republikansk politiker, guvernör i North Dakota 1905–1907.

17 februari, Arnold Norlind, svensk docent.

20 mars, Ferdinand Foch, fransk marskalk.

4 april, Carl Benz, tysk automobilkonstruktör.

13 april, Joseph Weldon Bailey, amerikansk demokratisk politiker, senator 1901–1913.

15 april, Gustaf Steffen, svensk sociolog.

17 april, Alfred Berg, svensk tonsättare och dirigent.

28 april, Carl Hallendorff, svensk historiker.

30 april, Birger Sjöberg, svensk författare

15 maj, Joseph D Sayers, amerikansk demokratisk politiker.

23 maj, Rezsö Bálint, österrikisk-ungersk neurolog och psykiater.

1 juni, Nurkhon Yuldashkhojayeva, uzbekisk dansare.

16 juni, Bramwell Booth, brittisk frälsningssoldat och psalmförfattare, Frälsningsarméns general 1912–1929.

26 juni, Amandus Adamson, estländsk skulptör och målare.

13 juli, Eric Lindholm, svensk skådespelare.

14 juli, Hans Delbrück, tysk historiker och politiker.

15 juli, Otto Ludwig Binswanger, schweizisk läkare, professor.

17 juli, Frederick Booth-Tucker, ledare för Frälsningsarmén i USA 1896–1904.

24 juli, Adolf Meyer, tysk arkitekt.

4 augusti, Carl Auer von Welsbach, österrikisk kemist och uppfinnare.

7 augusti, Ivar Nilsson, svensk skådespelare.

17 augusti, Cyrus Locher, amerikansk demokratisk politiker, senator 1928.

24 augusti, Lawrence Tyson, amerikansk demokratisk politiker och general, senator 1925-1929.

30 augusti, Ivo Vojnović, kroatisk författare.

23 september, Richard Zsigmondy, österrikisk kemist, nobelpristagare 1925.

29 september, Theodor Adelswärd, svensk friherre och statsråd.

1 oktober, Antoine Bourdelle, fransk skulptör.

3 oktober, Gustav Stresemann, tysk politiker, förbundskansler 1923, mottagare av Nobels fredspris 1926.

18 oktober, Gustaf Ranft, svensk skådespelare. Robert S Vessey, amerikansk republikansk politiker, guvernör i South Dakota 1909–1913.

24 oktober, Harald Plum, dansk affärsman.

26 oktober, Vilhem Hansen, svensk generaldirektör. Arno Holz, tysk författare och litteraturteoretiker.

28 oktober, Theodore E Burton, amerikansk republikansk politiker, senator 1909–1915 och 1928-1929.

29 oktober, Åke Thomasson, svenskt justitieråd. Edvin Gullstrand, svenskt justitieråd.

6 november, Max av Baden, prins av Baden och tysk politiker; rikskansler 3 oktober–9 november 1918.

12 november, Bogi Thorarensen Melsteð, isländsk historiker.

22 november, Leonard Bygdén, svensk överbibliotekarie.

24 november, Georges Clemenceau, fransk premiärminister, kallad Tigern. Francis E Warren, amerikansk republikansk politiker, senator 1890–1893 och 1895–1929.

5 december, Oscar Björck, svensk professor vid Konstakademin.

13 december, Rosina Heikel, Finlands första kvinnliga läkare.

20 december, William Kirk Kaynor, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1929. Émile Loubet, fransk politiker, Frankrikes president 1899–1906.

24 december, LeRoy Percy, amerikansk politiker, senator 1910–1913.

1930

1930, var ett normalår som började en onsdag i den gregorianska kalendern.

1 januari, I Folkans nyårsrevy debuterar Karlstadsflickan Zarah Leander i Stockholm

5 januari, Kollektivjordbruk införs i Sovjetunionen

18 februari, Himlakroppen Pluto upptäcks av den amerikanske astronomen Clyde Tombaugh

26 februari, Sverige har nu en halv miljon telefonabonnenter, en på var tolfte invånare 

27 februari, Norge annekterar Peter Is ö 

4 mars, Över 1 000 personer omkommer och 30 000 blir hemlösa vid översvämningar i Frankrike 

9–10 mars, 21 000 liter sprit hittas i tiolitersdunkar i en sjöbod som tillhör en obebodd lägenhet ägd av en fyrmästare på Svenska Högarna 

12 mars, Spritsmugglarkungen Algot Niska grips i Stockholms skärgård sedan polisen hittat 21 000 liter sprit i en sjöbod på Sundskär

13 mars, Forskare på Lowellobservatoriet i Flagstaff meddelar att man hittat det man trodde var Solsystemets nionde planet

28 mars, Konstantinopel får officiellt namnet Istanbul

1 april, Josef von Sternbergs film "Blå ängeln" har biopremiär i Berlin med Marlene Dietrich i huvudrollen 

4 april, Inbördeskrig i Kina

12 april, Nyligen avlidna svenska drottningen Victoria av Baden begravs 

2 maj, Nils Ferlin debuterar med diktsamlingen En döddansares visor och Harry Martinson recenserar med orden "det är äkta lyrik" 

11 maj, Lillaverkemeteoritens nedslag, ett av få bevittnade meteoritnedslag i Sverige.

15 maj, Sjuksköterskan Ellen Church blir världens första flygvärdinna då hon medföljer på en flygning mellan de amerikanska städerna Oakland och Chicago.[12]

16 maj, 6 000 personer omkommer vid översvämningar i Burma. Stockholmsutställningen, som betecknar den funktionalistiska stilens ("Funkisen") genombrott, öppnas på Djurgårdsbrunnsviken. Planetariet och utställningen Svea Rike är populärast. Bostadsutställningen med Gunnar Asplund som arkitekt är huvudattraktion. Över 4 miljoner besökare ser utställningen under drygt fyra månader. Även sommarstugan som byggidé lanseras där

21 maj, Sveriges riksdag beslutar om fri fart på svenska vägar

25 maj, Passtvånget slopas för skandinaver vid resor över Öresund

26 maj, Düsseldorfmördaren, Peter Kürten grips. Kürten har erkänt 20 mord och lika många mordbränder

31 maj, Den svenska riksdagen avslår regeringens förslag om höjning av spannmålstullarna.

2 juni, I Sverige faller Arvid Lindmans regering på avslaget om spannmålstullarna och avgår, när den inte får stöd från Sveriges riksdag

6 juni, Några butiker i Springfield, Massachusetts erbjuder för första gången kunderna djupfrysta livsmedel

7 juni, Frisinnade ledaren Carl Gustaf Ekman bildar svensk regering och även blir försvarsminister

12 juni, Max Schmeling (av Tyskland) besegrar Jack Sharkey (av USA) då Sharkey diskvalificeras för slag under bältet då de två i New York gör upp om världsmästartiteln i tungviktsboxning, som lämnats vakant sedan Gene Tunney dragit sig tillbaka obesegrad

30 juni, De sista ockupationstrupperna lämnar Rhenlandet efter tio år

3 juli, First Eastern Women's Congress äger rum i Damaskus.

7–11 juli, Fackföreningsinternationalen håller ett möte i Stockholm.

17 juli, EPA öppnar på Söder i Stockholm, och har standardiserat billighetssortiment 

30 juli, Uruguay vinner med 4-2 mot Argentina i Montevideo då första VM-finalen i fotboll spelas i Montevideo 

6 augusti, Resterna av Salomon August Andrées nordpolsexpedition 1897 återfinns på Vitön utanför Spetsbergen 

11 augusti, Den första helt svenskproducerade talfilmen, För hennes skull, med Inga Tidblad och Gösta Ekman den äldre, har biopremiär i Stockholm 

20 augusti, Jussi Björling debuterar på operan som Don Ottavio i Mozarts Don Juan 

22 augusti, Det meddelas att Salomon August Andrées nordpolsexpedition 1897 återfunnits 

23 augusti, Nyheten om att Salomon August Andrées nordpolsexpedition 1897 fynd är förstasidesnyhet i flera svenska tidningar 

6 september, Damfriidrottstävlingen Internationella kvinnospelen 1930 inleds i Prag, 17 nationer deltar, till 9 september

14 september, NSDAP går starkt framåt vid tyska riksdagsvalet, från 2,6 1928 till 18,3. Även kommunisterna går starkt framåt. NSDAP får totalt 6.202.957 röster vilket ger dem 103 mandat i den tyska riksdagen, mot tidigare 12.

24 september, Det jättelika tyska luftskeppet Graf Zeppelin gör en lov över Stockholm 

25 september, Stoftet efter medlemmarna i Andrées ballongfärd återförs till Sverige under storartade hyllningar på olika sätt.

5 oktober, 48 personer omkommer då ett brittiskt luftskepp störtar över Frankrike 

1 november, Funkisutställningen i Stockholm stängs 

2 november, Ras Tafari Mahonen kröns till Abessiniens kejsare som Haile Selassie

3 november, Efter en militärkupp i Brasilien utses Getúlio Dorneles Vargas till landets president.

11 november, Finlands riksdag antar en lag som förbjuder kommunister i parlamentet 

November,Nya regler för svenska polisen medför, att svenska poliser endast får använda batong på dagtid, men sabel på kvällstid, vilket pågår till 1933.

7 december, Television demonstreras för första gången i Sverige på biografen Röda Kvarn i Stockholm. Skådespelaren Fridolf Rhudin syns i rutan

10 december, Svenske ärkebiskopen Nathan Söderblom får Nobels fredspris för sitt ekumeniska arbete

17 december, EPA öppnar på Söder i Stockholm sitt första varuhus, med standardiserat billighetssortiment. Allt ska kosta under en svensk krona.

31 december, Lagen om åtta timmars arbetsdag antages definitivt i Sverige efter en försöksperiod på elva år. 3 000 personer omkommer vid en jordbävning i Iran. 2 000 personer omkommer vid en jordbävning i Neapel. Sverige inför sin första narkotikaförordning. AB Kreuger & Toll redovisar för 1929 en nettovinst av 29 118 841 kronor, mot 19 853 870 föregående år. Utdelningen föreslås till 30%. Den svenske socialdemokraten Ernst Wigforss lanserar i en riksdagsmotion keynesianismen som ekonomisk teori för krisbekämpning. Inmalningstvång för handelskvarnar och spannmålsreglering införs i Sverige. Oslokonventionen undertecknas för att hålla tullarna mellan de nordiska länderna nere, vilket dock misslyckas. Varje svenskt län får ett centralbibliotek. Fascisten Per Engdahl bildar Föreningen Det Nya Sverige, som senare blir Riksförbundet Det Nya Sverige. Sverige får sin första utländska kvinnliga ambassadör, när sovjetiska Aleksandra Kollontaj blir ambassadör i Stockholm. Karl Marx' Kapitalet utkommer på svenska i översättning av Rickard Sandler. De svenska hembiträdenas antal når sin topp på 145 000. Benito Mussolini håller tal inför 100 000 fascister i Livorno vilket i fråga om hätskhet saknar sitt motstycke. Talet, som främst riktar sig mot Frankrike, avslutas med orden "Ord äro sköna, men kanoner, kulsprutor, fartyg och aeroplan äro ännu skönare". Jetmotorn uppfinns av Frank Whittle. Edvin Adolphson spelar in den första talfilmen på svenska, När rosorna slår ut. I Sverige blir folkskolestyrelse genom lag obligatorisk i kommun där skoldistriktet sammanfaller med kommungränserna och där det finns kommunalfullmäktige. Omkring 120 000 flickor och kvinnor i Norge arbetar i husligt arbete

Födda

2 januari, Werner Vögeli, schweizisk-svensk kock och hovtraktör (död 2007)

3 januari, Robert Loggia, amerikansk skådespelare (död 2015)

5 januari, Bengt Dennis, svensk nationalekonom, journalist och ämbetsman.

19 januari , Tom Cox, brittisk parlamentsledamot för Labour 1970–2005 (död 2018)

20 januari, Buzz Aldrin, amerikansk rymdfarare, andra mannen på månen.

22 januari, Kerstin Bratt, svensk skådespelare (död 2011)

23 januari, William Pogue, amerikansk rymdfarare (död 2014), Derek Walcott, luciansk författare, nobelpristagare (död 2017)

26 januari, Jan-Olof Rydqvist, svensk skådespelare och manusförfattare (död 1977)

27 januari, Bobby Bland, amerikansk musiker (död 2013)

28 februari, Osman El-Sayed, egyptisk brottare (död 2013)

30 januari, Gene Hackman, amerikansk skådespelare (död 2025)

31 januari, Joakim Bonnier, svensk racerförare (död 1972)

5 februari, Ilon Wikland, estnisk-svensk illustratör.

10 februari, Robert Wagner, amerikansk skådespelare.

11 februari, Mary Quant, brittisk modeskapare (död 2023)

17 februari, Ruth Rendell, brittisk kriminalförfattare (död 2015)

22 februari, Edward D Hoch, amerikansk kriminalförfattare (död 2008)

26 februari, Lazar Berman, rysk pianist (död 2005)

27 februari, Martin Lönnebo, svensk författare och biskop i Linköpings stift 1980–1995 (död 2023), Joanne Woodward, amerikansk skådespelare.

28 februari, Arne Weise, svensk journalist och TV-man (död 2019)

3 mars, Ion Iliescu, rumänsk politiker, president 1990–1996 och 2000–2004.

6 mars, Lorin Maazel, amerikansk dirigent (död 2014)

17 mars, James B Irwin, amerikansk rymdfarare, åttonde mannen på månen (död 1991)

22 mars, Pat Robertson, amerikansk TV-predikant (död 2023), Stephen Sondheim, amerikansk kompositör och textförfattare (död 2021)

24 mars, Steve McQueen, amerikansk skådespelare, regissör och producent (död 1980)

26 mars, Sandra Day O'Connor, amerikansk jurist; ledamot av USAs högsta domstol 1981–2005, den första kvinnliga domaren där (död 2023), Sigge Parling, svensk fotbolls-, bandy- och ishockeyspelare (död 2016)

27 mars, David Janssen, amerikansk skådespelare (död 1980)

28 mars, Gun Arvidsson, svensk skådespelare, teaterregissör och teaterpedagog (död 2004)

30 mars, John Astin, amerikansk skådespelare.

31 mars, Julián Herranz Casado, spansk kardinal.

2 april, Barbro Ericson, svensk operasångerska (contralto).

3 april, Helmut Kohl, tysk politiker, förbundskansler 1982–1998 (död 2017)

9 april, Arne Berglie, norsk-svensk ingenjör (död 2021)

10 april, Ray Blanton, amerikansk demokratisk politiker (död 1996)

11 april, Nicholas F Brady, amerikansk republikansk politiker, USAs finansminister 1988–1993. Anton LaVey, amerikansk författare, den moderna satanismens grundare (död 1997)

15 april, Vigdís Finnbogadóttir, Islands president 1980–1996 och världens första demokratiskt valda kvinnliga president.

24 april, Richard Donner, amerikansk regissör, manusförfattare och filmproducent (död 2021)

28 april, James Baker, amerikansk politiker, stabschef i Vita Huset 1981–1985, utrikesminister 1989–1992.

2 maj, Yoram Kaniuk, israelisk författare, konstnär, journalist och teaterkritiker (död 2013)

5 maj, Hans Abramson, svensk regissör och manusförfattare (död 2012)

18 maj, Alf Nilsson, svensk skådespelare (död 2018)

20 maj, Miguel Seijas, uruguayansk roddare.

22 maj, Harvey Milk, amerikansk politiker (död 1978)

23 maj, Paul Andersson, svensk poet (död 1976)

26 maj, Sivuca, brasiliansk dragspelare (död 2006)

27 maj, John Barth, amerikansk författare (död 2024)

28 maj, Pat Saiki, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1987–1991.

31 maj, Clint Eastwood, amerikansk skådespelare, regissör och producent.

2 juni, Charles P Conrad, amerikansk rymdfarare, tredje mannen på månen (död 1999), Babulal Gaur, indisk politiker (död 2019)

6 juni, Annalisa Wenström, svensk skådespelare (död 1964)

8 juni, Bo Widerberg, svensk filmregissör (död 1997)

11 juni, Elisabeth Granneman, norsk skådespelare (död 1992), Charles B Rangel, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1971–2017.

12 juni, Jim Nabors, amerikansk skådespelare (död 2017)

19 juni, Gena Rowlands, amerikansk skådespelare (död 2024)

20 juni, Magdalena Abakanowicz, polsk textilkonstnär (död 2017)

28 juni, Joachim Hansen, tysk skådespelare (död 2007)

30 juni, Donn F Eisele, amerikansk rymdfarare (död 1987)

11 juli, Harold Bloom, amerikansk litteraturvetare (död 2019)

14 juli, Ruth Drexel, tysk skådespelare (död 2009)

17 juli, Sigge Ericsson, svensk skridskoåkare (död 2019)

29 juli, Per Sjöstrand, svensk skådespelare, regissör och manusförfattare (död 2008)

1 augusti, Pierre Bourdieu, fransk sociolog (död 2002), Lawrence Eagleburger, amerikansk republikansk politiker och diplomat, USAs utrikesminister 1992–1993 (död 2011)

2 augusti, Bertil Johansson, svensk lantbrukare och centerpartistisk politiker (död 2018), Inger Sandberg, svensk författare (död 2023)

4 augusti, Hans Dahlberg, svensk skådespelare och TV-programledare (död 2019)

5 augusti, Neil Armstrong, amerikansk rymdfarare, första mannen på månen (död 2012)

7 augusti, Majken Johansson, svensk poet (död 1993)

8 augusti, Lars Björkman, svensk författare och manusförfattare (död 2016)

10 augusti, Martha Keys, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1975–1979.

16 augusti, Robert Culp, amerikansk skådespelare, regissör och författare (död 2010)

20 augusti, Folke Asplund, svensk skådespelare (död 2010), Robert Wareing, brittisk politiker, parlamentsledamot 1983–2010 (död 2015)

22 augusti, Rolf Billberg, svensk jazzmusiker (död 1966)

25 augusti, Sean Connery, skotsk skådespelare (död 2020)

3 september, Catherine Baker Knoll, amerikansk demokratisk politiker (död 2008)

9 september, Frank Lucas, amerikansk drogsmugglare (död 2019), Sonny Rollins, amerikansk jazzsaxofonist.

17 september, Radja Jerosjina, sovjetisk längdskidåkare (död 2012), Edgar Mitchell, amerikansk rymdfarare, sjätte mannen på månen (död 2016), Thomas P Stafford, amerikansk rymdfarare (död 2024)

18 september, Jan Askild, svensk bokförläggare.

23 september, Ray Charles, amerikansk pianist och sångare (död 2004)

24 september, John W Young, amerikansk rymdfarare, nionde mannen på månen (död 2018)

28 september, Rune Hallberg, svensk skådespelare och sångare.

29 september, Colin Dexter, brittisk författare (död 2017)

1 oktober, Richard Harris, irländsk skådespelare (död 2002)

6 oktober, Hafez al-Assad, syrisk militär och politiker, president 1971–2000 (död 2000)

10 oktober, Harold Pinter, brittisk dramatiker, regissör, skådespelare, poet och politisk aktivist (död 2008)

11 oktober, Sam Johnson, amerikansk republikansk politiker (död 2020)

14 oktober, Mobutu Sese Seko, kongolesisk militär och politiker, Zaires president 1965–1997 (död 1997), Alan Williams, brittisk parlamentsledamot (död 2014)

15 oktober, Ned McWherter, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Tennessee 1987–1995 (död 2011)

24 oktober, The Big Bopper, amerikansk rockmusiker och låtskrivare (död 1959)

29 oktober, Bernie Ecclestone innehavare av de kommersiella rättigheterna i formel 1. Niki de Saint Phalle, fransk konstnär (död 2002)

31 oktober, Michael Collins, amerikansk rymdfarare (död 2021)

4 november, Arjun Singh, indisk politiker, minister för personalutveckling 2004–2009 (död 2011)

9 november, Helena Fernell, svensk skådespelare och dansare.

13 november, Tage Severin, svensk skådespelare och sångare (död 2016)

16 november, Orvar Bergmark, svensk fotbollsspelare och bandyspelare (död 2004), Salvatore Riina, italiensk maffialedare (död 2017)

21 november, Gerard Lindqvist, svensk skådespelare (död 2011)

22 november, Owen Garriott, amerikansk astronaut (död 2019)

23 november, Bill Brock, amerikansk republikansk politiker (död 2021)

26 november, Rolf Hossinger, svensk pilot (död 2005)

30 november, G Gordon Liddy, amerikansk radiopersonlighet (död 2021)

3 december, Jean-Luc Godard, fransk filmregissör (död 2022)

4 december – Ronnie C, orbett, brittisk komiker (död 2016)

8 december, Maximilian Schell, österrikisk-schweizisk skådespelare, regissör och författare (död 2014)

10 december, Clayton Yeutter, amerikansk republikansk politiker, USAs jordbruksminister 1989–1991 (död 2017)

16 december, Bill Young, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1971–2013 (död 2013)

20 december, Margaretha Meyerson, svensk skådespelare och sångerska (död 2015)

21 december, Kalevi Sorsa, finländsk politiker, statsminister 1972–1975, 1977–1979 och 1982–1987 (död 2004)

28 december, Hans Holmér, chef för säkerhetspolisen 1970–1976 (död 2002)

29 december, Lissi Alandh, svensk skådespelare (död 2008)

31 december, Lasse Holmqvist, svensk tv-programledare, journalist och författare (död 1996), Henry Sidoli, svensk manusförfattare och regissör (död 1997)

Avlidna

1 januari, Peter Brynie Lindeman, 71, norsk organist, violoncellist och kompositör.

7 januari, Jacob Breda Bull, 76, norsk författare.

19 januari, Frank P Ramsey, 26, brittisk matematiker, filosof och ekonom.

9 februari, Paul Levi, 46, tysk politiker. Richard With, 83, norsk affärsman och politiker, känd som Hurtigrutens fader.

13 februari, Conrad Ansorge, 67, tysk pianist och kompositör., Anton Faistauer, 42, österrikisk målare.

14 februari, Fred Dubois, 78, amerikansk politiker, senator 1891–1897 och 1901–1907.

15 februar, Giulio Douhet, 60, italiensk militär. Charles F Johnson, 71, amerikansk demokratisk politiker och jurist, senator 1911–1917.

22 februari, Mabel Normand, 35, amerikansk skådespelare.

23 februari, Horst Wessel, 22, tysk nazist.

24 februari, Christian Theodor Holtfodt, 66, norsk militär och politiker, Norges försvarsminister 1914–1919.

26 februari, Rafael Merry del Val y Zulueta, 64, spansk kardinal och teolog.

2 mars, D H Lawrence, 44, brittisk författare.

6 mars, Alfred von Tirpitz, 80, tysk sjömilitär.

8 mars, William Howard Taft, 72, amerikansk politiker, USAs president 1909–1913.

11 mars, Silvio Gesell, 67, tysk anarkist och ekonom.

12 mars, Alois Jirásek, 78, tjeckisk författare.

14 mars, Martin Grove Brumbaugh, 67, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Pennsylvania 1915–1919.

16 mars, Miguel Primo de Rivera, 60, spansk general och politiker.

19 mars, Arthur Balfour, 81, brittisk politiker, Storbritanniens premiärminister 1902–1905.

22 mars, Gastone Brilli-Peri, 36, italiensk racerförare.

29 mars, Anton Bettelheim, 78, österrikisk författare och översättare.

1 april, Cosima Wagner, 92, dotter till Franz Liszt.

2 april, Zewditu I, 53, Etiopiens kejsarinna sedan 1916.

3 april, Emma Albani, 82, kanadensisk operasångare (sopran). Ellen Wester, 57, svensk översättare och författare.

4 april, Victoria av Baden, 67, drottning av Sverige sedan 1907, gift med Gustaf V, död i sin villa i Rom, mestadels bosatt utanför Sverige sedan 1926

7 april, Octaviano Ambrosio Larrazolo, 70, mexikansk-amerikansk politiker, guvernör i New Mexico 1919–1921, senator 1928–1929.

12 april, Joseph König, 86, tysk kemist.

13 april, Agnes Branting, 68, svensk textilkonstnär och författare.

14 april, Vladimir Majakovskij, 36, rysk författare och bildkonstnär.

22 april, Jeppe Aakjær, 63, dansk författare.

28 april, Alfred William Finch, 75, belgisk-finländsk konstnär.

1 maj, Emil Genetz, 77, finländsk kompositör.

8 maj, Henning Mankell, 61, svensk kompositör.

11 maj, Nils Kreuger, 71, svensk konstnär.

12 maj, Pieter Jelles Troelstra, 70, nederländsk politiker.

13 maj, Helene Lange, 82, tysk kvinnosakskämpe. Fridtjof Nansen, 68, norsk upptäcktsresande, oceanograf, zoolog och diplomat, nobelpristagare.

14 maj, John P Buchanan, 82, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Tennessee 1891–1893.

5 juni, Jacques Hermant, 75, fransk arkitekt.

8 juni, Leopold Ambronn, 75, tysk astronom.

10 juni, Adolf von Harnack, 79, tysk teolog och historiker.

13 juni, Henry Segrave, 33, brittisk racerförare.

18 juni, Anna Whitlock, 78, svensk kvinnosakskämpe.

20 juni, Kristian Erslev, 77, dansk historiker.

22 juni, Karl von Amira, 82, tysk rättshistoriker.

7 juli, Arthur Conan Doyle, 71, brittisk författare, skapare av berättelserna om detektiven Sherlock Holmes. Julius Hart, 71, tysk författare.

11 juli, Andon Zako Çajupi, 64, albansk författare.

19 juli, Oscar Blom, 53, svensk organist och kompositör.

23 juli, Glenn Curtiss, 52, amerikansk flygpionjär.

24 juli, Santeri Alkio, 68, finländsk författare och politiker. Gustaf Johansson, 86, ärkebiskop i Åbo ärkestift inom Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland sedan 1899.

27 juli, Alfred Friedrich Bluntschli, 88, schweizisk arkitekt.

28 juli, Allvar Gullstrand, 68, svensk ögonläkare, nobelpristagare.

29 juli, Alexander von Fielitz, 69, tysk kompositör.

30 juli, Joan Gamper, 52, schweizisk fotbollspionjär.

3 augusti, Joseph Anton Sickinger, 71, tysk skolman.

4 augusti, Siegfried Wagner, 61, tysk kompositör och dirigent.

7 augusti, James D Phelan, 69, amerikansk demokratisk politiker och bankman, senator 1915–1921.

11 augusti, Edward Angle, 75, amerikansk tandläkare. Adolf Schirmer, 79, norsk arkitekt.

18 augusti, Clara Wæver, 75, dansk textilkonstnär.

25 augusti, Daniel Wadén, 80, finländsk företagsledare.

26 augusti, Lon Chaney, 47, amerikansk skådespelare. Thomas Sterling, 79, amerikansk republikansk politiker, senator 1913–1925.

31 augusti, Eduard Meyer, 75, tysk historiker.

5 september, Carl Panzram, 39, amerikansk seriemördare.

4 september, Vladimir Arsenjev, 57, rysk forskningsresande.

18 september, John Lind, 76, svensk-amerikansk politker.

19 september, Hendrik Zwaardemaker, 73, nederländsk fysiolog.

23 september, Charles Manly Stedman, 89, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1911–1930.

24 september, Otto Mueller, 55, tysk expressionistisk målare och grafiker. Oskar Emil Tudeer, 80, finländsk filolog.

25 september, Abram Archipov, 68, rysk konstnär.

29 september, Bruno Granholm, 73, finländsk arkitekt. Ilja Repin, 86, rysk målare.

30 september, Eduard Polón, 69, finländsk industrialist och politiker.

1 oktober, Riccardo Drigo, 84, italiensk kompositör och dirigent.

3 oktober, Friedrich Ludwig, 58, tysk musikhistoriker.

5 oktober,  Stina Berg, 60, svensk skådespelare.

24 oktober, Paul Appell, 75, fransk matematiker.

30 oktober, Sakichi Toyoda, 63, japansk industrialist.

2 november, Viggo Jensen, 56, dansk tyngdlyftare, skytt, gymnast och friidrottare.

5 november, Christiaan Eijkman, 72, nederländsk hygieniker.

9 november, Tasker Howard Bliss, 76, amerikansk militär.

11 november, T Coleman du Pont, 66, amerikansk republikansk politiker och affärsman, senator 1921–1922 och 1925–1928.

12 november, John M Gearin, 79, amerikansk demokratisk politiker, senator 1905–1907.

15 november, Alfred Wegener, 50, tysk meteorolog, geofysiker och paleogeograf.

18 november, Käthe Schirmacher, 65, tysk kvinnosakskämpe.

21 november, Ernst Fuchs, 79, österrikisk oftalmolog.

22 november, August Heisenberg, 61, tysk filolog.

24 november, René Blondlot, 81, fransk fysiker.

26 november, Otto Sverdrup, 76, norsk polarforskare.

3 december, Václav Laurin, 65, tjeckisk entreprenör.

8 december, Charles D Kimball, 71, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Rhode Island 1901–1903.

12 december, Lee Slater Overman, 76, amerikansk politiker, senator 1903–1930.

13 december, Fritz Pregl, 61, österrikisk kemist, nobelpristagare.

17 december, Frank L Greene, 60, amerikansk republikansk politiker, senator 1923–1930.

18 december, Edward José, 65, belgisk skådespelare och filmregissör.

23 december, Vintilă Brătianu, 63, rumänsk politiker.

24 december, Oskar Nedbal, 56, tjeckisk kompositör.

25 december, Eugen Goldstein, 80, tysk fysiker.

Rune Bertil Käll, 8 mars 1930 - 10 januari 2003, Län: Gotland

1931

1931, var ett normalår som började en torsdag i den gregorianska kalendern.

8 januari, Den svenske författaren Hjalmar Bergman jordfästs efter att ha avlidit, 47 år gammal 

12 januari, 34 000 textilarbetare i Sverige strejkar i två månader då arbetsgivarna sänkt lönerna med minst 10% 

Januari, All-Asian Women's Conference, Asiens första internationella kvinnokonferens, hålls i Lahore i Indien.

5 februari, Den brittiske racerföraren Captain Cambell slår hastighetsrekord för markfordon med 398,038 kilometer i timmen vid tävlingar i Floridas Daytona Beach 

17 februari, Polismästaren i Stockholm förbjuder Adolf Hitler och Joseph Goebbels att tala vid ett offentligt svenskt nazistmöte 

18 februari, Den kroatiske albanologen Milan Šufflay mördas av den jugoslaviska säkerhetspolisen

27 februari, Marika Stiernstedt blir ordförande i Sveriges författareförening 

Mars, Den svenska Cypernexpeditionen återvänder till Stockholm med 10 000-tals föremål.

31 mars, 5 000 personer omkommer vid en jordbävning i Nicaragua

14 april, Kung Alfonso XIII abdikerar efter republikanska framgångar vid kommunalvalen och lämnar Spanien

30 april, Kanton i Kina intas av soldater som gjort uppror mot Chiang Kai-shek, striden mot kommunisterna hårdnar 

1 maj, Empire State Building i New York invigs.

3 maj, Andrémuseet i Gränna invigs 

7 maj, Med sitt flygplan lyckas svensken Albin Ahrenberg undsätta saknade brittiske vetenskapsmannen Augustine Courthald i Grönland 

11 maj, Fritz Langs film M med Peter Lorre har biopremiär 

13 maj, Strejkbrytare anländer till Lunde i Ådalen. Några av dem misshandlas ombord på ångaren Milos vid Sandvikens massafabrik av strejkande arbetare, varför landshövdingen beslutar att inkalla militär.

14 majSvensk militär skjuter ihjäl fem personer vid en demonstration i Lunde i Ådalen, Sverige, vilket leder till demon, strationer runtom i Sverige 

15 maj, Militären dras bort från Lunde, Sverige och arbetarna får sköta ordningen.

19 maj, Kravaller utbryter i Stockholm till följd av Ådalshändelserna; bland annat ses en banderoll med textningen "Ner med mördarregeringen".

21 maj, De döda i Ådalshändelserna i Sverige begravs, varvid man klockan tolv håller fem minuters tystnad i hela Sverige.

26 maj, Justitiekanslern åtalar flera svenska tidningar för smädelse efter Ådalshändelserna. Bland annat har regeringen kallats "mördarregering" 

28 maj, Auguste Piccard slår höjdrekord med luftballong. Han kommer 16 000 meter upp i stratosfären.

29 maj, Damfriidrottstävlingen Olimpiadi della Grazia inleds i Florens, 11 nationer deltar, till 31 maj

7 juni, Tycho Brahemuseet invigs på Ven 

14 juni, 45 personer omkommer då ett franskt turistfartyg kantrar i storm utanför Saint-Nazaire, Frankrike 

23 juni, Wiley Post och Harold Gatty startar från Roosevelt Field, Long Island i ett försök att flyga Jorden runt i enmotorigt flygplan.

28 juni, Norrmän ockuperar en del av östra Grönland. Danmark drar tvisten inför internationella domstolen i Haag

30 juni, Varbergs fästning upphör att vara fängelse och fångarna flyttas till Halmstad.

9 juliSödra Sverige drabbas av en orkan, som fäller 1,3 miljoner träd i Kalmar län 

13 juli, Den tyska bankkrisen,  når sin kulmen, och det internationella betalningssystemet rasar samman, delvis som följd av den internationella bankkrisen. De tyska börserna och bankerna stängs, och flera av USAs banker går i konkurs.

16 juli, Abessiniens konstitution antas 

21 juli, Ådalskommissionen anser i sin rapport att dödsskotten berodde på otydliga order och missförstånd. Ingen arbetare verkar enligt rapporten ha varit beväpnad

12 augustiFloden Yangtze i Kina svämmar över och 23 miljoner människor evakueras från sina hem 

15 augusti, Ny rapport visar att,  antalet arbetslösa i Tyskland är 4,8 miljoner i antalet 

23 augusti, Harry Persson förlorar på teknisk knockout i första ronden mot norrmannen Otto von Porat, och slutar tävlingsboxas

28 augusti, Efter kraftiga kursfall försäkrar Ivar Kreuger att hans världskoncern fortfarande är stark

31 augusti, Enligt den svenska arbetslöshetsutredningen ökar arbetslösheten snabbt och uppgår nu till 12,8% av de fackligt anslutna 

1 september, Gösta Ekman den äldre och Zarah Leander har huvudrollerna när Glada änkan har premiär på Konserthusteatern i Stockholm 

18 september, Japansk-kinesisk militär konflikt, när japanska soldater kommer in i Manchuria, vars norra provinser hävdas av Japan

19 september, Det sista numret av tidningen Stockholms Dagblad (grundad 1824) utkommer.

23 september, Storbritannien avskaffar guldmyntfoten. Erik Wellander utnämns till professor i tyska vid Stockholms högskola och blir därmed skolans första professor i annat språk än svenska

24 september, Carl Milles staty Poseidon invigs på Götaplatsen i Göteborg 

27 september, På grund av den ekonomiska krisen förs mängder av guld ut ur Sverige, varför guldmyntfoten upphävs av Sveriges riksbank. Därmed devalveras den svenska kronan

1 oktoberKvinnlig rösträtt införs i,  Spanien

24 oktober, I USA döms gangsterledaren Al Capone till elva års fängelse och 50 000 US-dollar i böter för skattebrott. En högerextrem hemlig skyddskår, Munckska kåren, utrustad med illegala vapen, avslöjas och upplöses snabbt 

27 oktober, Storbritannien går till parlamentsval. Den nationella koalitionsregeringen får en stor majoritet, till övervägande delen bestående av Conservative Partys ledamöter. Labour går kraftigt tillbaka, delvis på grund av partiets delning mellan det officiella Labour och premiärminister Ramsay MacDonalds National Labour Party.

3 november, Scoutkåren Mälarscouterna bildas i en källarlokal i Ålsten.

7 november, Föreningen Unga Örnar, för riktigt unga socialdemokrater, bildas.

20 november, 42 personer omkommer vid gruvolycka i Storbritannien 

5 december, Kristus Frälsarens katedral i Moskva mineras och sprängs på order av Stalins minister Kaganovitj.

10 december, Den under året avlidne svenske författaren Erik Axel Karlfeldt får Nobelpriset i litteratur postumt. Hans maka fru Gerda Karlfeldt kommer och hämtar priset 

12 december, Den dittills största stölden av pengar i Sverige upptäcks. 500 000 svenska kronor har stulits ur ett kassaskåp i ett uppbördskontor i Stockholm

31 december, Vid nyårsfirandet på Skansen läses inte dikten Nyårsklockan utan Skansenchefen Lindblom håller istället ett högtidstal. British Union of Fascists bildas. Moderskapsförsäkringen införs i Sverige, vilket innebär sjukpenning för kvinnor. Svenska antisemitiska föreningen upplöses. Den svenska socialdemokratiska partistyrelsen tillsätter en kommitté som skisserar upp den nya socialdemokratiska krispolitiken. Elektrifieringen av Södra stambanan inleds. Den svenska regeringen beviljar tre miljoner till beredskapsarbeten. Svenska Kvinnors Vänsterförbund (SKV), som ska arbeta för jämställdhet, fred och solidaritet, tillkommer ur det tidigare Frisinnade kvinnor (grundat 1914) som ett partipolitiskt obundet vänsteralternativ. Birger Furugård bildar Svenska nationalsocialistiska partiet (SNSP). Det svenska Apotekstjänstemannaförbundet bildas. De anställdas centralorganisation (DACO) bildas, som en samorganisation av yrkesföreningar för svenska tjänstemän. Statlig inköpsgaranti för svensk brödsäd införs och importen av vete och råg monopoliseras genom svenska spannmålsföreningen. Sverige blir medlem i Internationella Kriminalpoliskommissionen (Interpol) med säte i Wien. Svensken Johannes Kolmodin anländer till Abessinien (nuvarande Etiopien) som politisk rådgivare åt kejsaren Haile Selassie. I skriften Världskrig hotar förutspår Erich Ludendorff ett kommande världskrig vilket kommer att leda till Tysklands fullkomliga nederlag, och han kallar där Nationalsocialistiska tyska arbetarepartiet för folkfördärvare. Svenska Amerika Linien målar om sina fartyg från svart till vitt, eftersom man alltmer har börjat kryssa i tropiska farvatten. Jussi Björling får sitt genombrott utanför Sverige, när han uppträder på Tivoli i Köpenhamn. I Sverige förstatligas småskoleseminarierna. DACO bildas i Sverige. Medicinalstyrelsen i Sverige griper in för att få stopp på 1920-talets kokainvåg. Ångermanlands Sportfiskeklubb (ÅSK) bildas.

Födda

5 januari, Robert Duvall, amerikansk skådespelare.

7 januar, Mack Mattingly, amerikansk republikansk politiker och diplomat, senator 1981–1987. Pierina Morosini, italiensk jungfru och martyr, saligförklarad 1987 (död 1957)

8 januari, Barbro Larsson, svensk skådespelare och regissör (död 2025)

14 januari, Iréne Gleston, svensk skådespelare (död 2006)

17 januari, James Earl Jones, amerikansk skådespelare (död 2024), Douglas Wilder, amerikansk politiker, guvernör i Virginia 1990–1994.

19 januari, Tippi Hedren, amerikansk skådespelare och fotomodell.

22 januari, Sam Cooke, amerikansk sångare och låtskrivare (död 1964)

25 januari, Stikkan Anderson, svensk textförfattare, musikförläggare, affärsman, manager för popgruppen Abba (död 1997)

29 januari, Ferenc Mádl, ungersk politiker, president 2000–2005 (död 2011)

1 februari, Boris Jeltsin, rysk president 1991–1999 (död 2007)

2 februari, Walter Burkert, schweizisk professor, forskare i grekisk religion och kult (död 2015), Dries van Agt, nederländsk politiker (död 2024)

4 februari, Isabel Perón, president i Argentina 1974–1976.

6 februari, Mamie Van Doren, amerikansk skådespelare. Rip Torn, amerikansk skådespelare. (död 2019)

8 februari, James Dean, amerikansk skådespelare (död 1955)

9 februari, Josef Masopust, tjeckoslovakisk fotbollsspelare (död 2015), Robert Morris, amerikansk konstnär inom minimalismen (död 2018), Carl-Eiwar Carlsson, svensk programledare (död 1974)

12 februari, Göran Graffman, svensk regissör och skådespelare (död 2014)

13 februari, Tore Bengtsson, svensk skådespelare (död 2015)

15 februari, Claire Bloom, brittisk skådespelare.

18 februari, Toni Morrison, amerikansk författare, nobelpristagare (död 2019)

19 februari, Camillo Ruini, italiensk kardinal.

24 februari, James Abourezk, amerikansk demokratisk politiker, senator 1973–1979 (död 2023)

26 februari, Robert Novak, amerikansk journalist (död 2009)

28 februari, Peter Alliss, engelsk golfspelare, TV-kommentator, författare och golfbanearkitekt (död 2020)

2 mars, Michail Gorbatjov, rysk politiker, president 1990–1991, nobelpristagare (död 2022), János Sebestyén, ungersk pianist (död 2012)

4 mars, Sonya Hedenbratt, svensk jazzsångerska, skådespelare och revyartist (död 2001)

5 mars, Tamara Miansarova, sovjetisk sångare (död 2017), Barry Tuckwell, australisk valthornist (död 2020)

9 mars, Thore Skogman, svensk kompositör och artist (död 2007)

11 mars, Gunlög Hagberg, svensk skådespelare (död 2021), Rupert Murdoch, australisk miljardär och tidningsman.

14 mars, Sten Wickbom, svensk socialdemokratisk politiker, justitieminister 1983–1987 (död 2015)

18 mars, Howard Coble, amerikansk republikansk politiker (död 2015)

21 mars, Richard Ratsimandrava, madagaskisk politiker, president 1975 (död 1975)

22 mars, William Shatner, kanadensisk skådespelare, författare, producent, filmregissör och musiker.

23 mars, Sonja Stjernquist, svensk operett- och musikalsångerska (sopran) och skådespelare (död 2002)

29 mars, Arne Selmosson, svensk fotbollsspelare (död 2002)

2 april, Gudrun Anderson, svensk sångtextförfattare (död 2010)

7 april, Daniel Ellsberg, amerikansk fredsaktivist (död 2023)

9 april, Andreas von Mirbach, tysk officer och diplomat (död 1975)

10 april, Cilla Ingvar, svensk revyartist (död 1998)

11 april, Luís Cabral, president i Guinea-Bissau 1974-1980, landets förste president (död 2009)

13 april, Beverley Cross, brittisk pjäs- och manusförfattare (död 1998)

15 april, Ulf Qvarsebo, svensk skådespelare (död 1990), Tomas Tranströmer, svensk poet, nobelpristagare (död 2015)

17 april, Malcolm Browne, amerikansk journalist och fotograf (död 2012)

23 april, Arne Ljungqvist, svensk höjdhoppare och dopingjägare.

24 april, Lennart Haag, mångfaldig svensk mästare i biljard (död 2022)

25 april, Erna Groth, svensk skådespelare, sångare och scripta (död 1993)

28 april, Eva Seeberg, norsk-svensk journalist, författare och manusförfattare (död 2019)

1 maj, Torsten Sjöholm, svensk skådespelare och teaterregissör (död 2003)

4 maj, Bruce Haack, kanadensisk musiker, föregångare inom elektronisk musik (död 1988)

6 maj, Willie Mays, amerikansk basebollspelare (död 2024)

7 maj, Jerry Chesnut, amerikansk låtskrivare (död 2018), Ingvar Wixell, svensk operasångare (baryton) (död 2011)

10 maj, Ettore Scola, italiensk manusförfattare och filmregissör (död 2016)

13 maj, Jim Jones, amerikansk sektledare (död 1978)

16 maj, K Natwar Singh, indisk författare och politiker, utrikesminister 2004–2005 (död 2024)

17 maj, Marshall Applewhite, ledare för självmordssekten Heaven's Gate (död 1997)

18 maj, Don Martin, amerikansk serietecknare (död 2000)

19 maj, Alfred Schmidt, tysk filosof, aktiv inom Frankfurtskolan (död 2012), David Wilkerson, amerikansk pastor, ledare för Times Square Church i New York (död 2011)

26 maj, Sven Delblanc, svensk författare (död 1992)

27 maj, Faten Hamama, egyptisk skådespelare (död 2015)

1 juni, Lennart Atterling, svensk redaktör, kortfilmsregissör och skådespelare (död 2009)

2 juni, Eric Krönmark, svensk moderat politiker, försvarsminister (död 2024)

5 juni, Jacques Demy, fransk regissör (död 1990)

6 juni, Rolf Bengtsson, svensk skådespelare (död 1976)

7 juni, Okot p'Bitek, ugandisk författare (död 1982)

12 juni, Fredrik Ohlsson, svensk skådespelare (död 2023), Siv Widerberg, svensk författare, journalist och lågstadielärare (död 2020)

13 juni, Irvin Yalom, amerikansk läkare, psykoterapeut och författare.

16 juni, Robert Freeman Smith, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1983–1995 och 1997–1999 (död 2020)

18 juni, Klaus Wunderlich, tysk musiker (död 1997)

20 juni, Martin Landau, amerikansk skådespelare (död 2017), Ingemar Simonsson, svensk präst och debattör (död 2005)

21 juni, Margaret Heckler, amerikansk republikansk politiker (död 2018)

23 juni, Mona Krantz, svensk radiokvinna (död 2001), Ola Ullsten, svensk politiker, partiledare för Folkpartiet 1978–1983, Sveriges statsminister 1978–1979, ambassadör (död 2018)

25 juni, Vishwanath Pratap Singh, indisk politiker, regeringschef 1989–1990 (död 2008)

28 juni, Hans "Hasse" Alfredson, svensk regissör, författare och skådespelare (död 2017)

1 juli, Leslie Caron, fransk skådespelare. Seyni Kountché, nigerisk militär och politiker, president 1974–1987 (död 1987)

2 juli, Frank Williams, brittisk skådespelare (död 2022)

5 juli, James "Jimmy the Gent" Burke, irländsk-amerikansk gangster (död 1996)

7 juli, David Eddings, amerikansk författare (död 2009)

10 juli, Thord Carlsson, svensk radioman (död 2005)

14 juli, Michael Meschke, svensk marionettist och teaterchef.

20 juli, Karin Ahrland, svensk politiker och ambassadör (död 2019)

23 juli, Lennart Aspegren, svenskt kansliråd på budgetdepartementet 1978–1979, FN-domare och skådespelare. Gunnar Cyrén, svensk silversmed, glaskonstnär och industridesigner (död 2013) Arata Isozaki, japansk arkitekt (död 2022), Jan Troell, svensk filmregissör

30 juli, Håkan Winberg, svensk moderat politiker, justitieminister 1979–1981 (död 2022)

31 juli, Nick Bollettieri, amerikansk tennistränare (död 2022)

1 augusti, Bo Holmqvist, svensk TV-redaktör, nyhetsankare i Aktuellt 1964–1970 (död 2022)

4 augusti, Päiviö Tommila, finländsk historiker (död 2022)

5 augusti, Mona Åstrand, svensk skådespelare (död 1995)

9 augusti, Mário Zagallo, brasiliansk fotbollsspelare och -tränare (död 2024)

11 augusti, Jane Friedmann, svensk skådespelare.

12 augusti, Kalle Sändare, svensk komiker och telefonskämtare (död 2008), Bengt Gillberg, svensk skådespelare (död 2002)

18 augusti, Kjell-Olof Feldt, svensk socialdemokratisk politiker, finansminister 1982–1990 (död 2025)

23 augusti, Lars Görling, svensk författare, regissör och manusförfattare (död 1966)

24 augusti, Jörgen Cederberg, svensk radioproducent och regissör (död 2008)

25 augusti, Peter Gilmore, brittisk skådespelare (Onedinlinjen) (död 2013)

30 augusti, Jack Swigert, amerikansk astronaut (död 1982)

4 september, Mitzi Gaynor, amerikansk skådespelare, sångerska och dansös (död 2024)

6 september, Sander Levin, amerikansk demokratisk politiker.

8 september, Sangrid Nerf, svensk skådespelare (död 1972)

10 september, Philip Baker Hall, amerikansk skådespelare (död 2022)

12 september, Ian Holm, brittisk skådespelare (död 2020)

13 september, Staffan Burenstam Linder, svensk moderat politiker och nationalekonom, Sveriges handelsminister 1976–1978 och 1979–1981 samt europaparlamentariker 1995–2000 (död 2000)

16 september, Jan Johansson, svensk pianist och kompositör (död 1968)

17 september, Anne Bancroft, amerikansk skådespelare (död 2005)

19 september, Brook Benton, amerikansk sångare och låtskrivare (död 1988)

21 september, Larry Hagman, amerikansk skådespelare (död 2012)

23 september, Ignatius Acheampong, ghanansk militär och politiker, statschef 1972–1978 (död 1979)

29 september, Anita Ekberg, svensk skådespelare (död 2015)

30 september, Angie Dickinson, amerikansk skådespelare.

1 oktober, John Vikström, ärkebiskop för Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland 1982–1998.

2 oktober, Björn Lindroth, svensk regissör, manusförfattare, konstnär och sångtextförfattare (död 1999)

7 oktober, Desmond Tutu, sydafrikansk ärkebiskop, nobelpristagare (död 2021)

12 oktober, Ole-Johan Dahl, norsk datavetare (död 2002)

13 oktober, Raymond Kopa, fransk fotbollsspelare (död 2017)

15 oktober, Abdul Kalam, indisk vetenskapsman, flygingenjör och politiker, president 2002–2007 (död 2015)

19 oktober, John le Carré, brittisk författare (död 2020)

20 oktober, Mickey Mantle, amerikansk basebollspelare (död 1995)

21 oktober, Hugh Thomas, brittisk historiker (död 2017)

2 november, Paolo Portoghesi, italiensk arkitekt och , rkitekturhistoriker (död 2023)

3 november Monica Vitti, italiensk skådespelare (död 2022)

4 november, Bernard Law, amerikansk kardinal (död 2017)

5 november, Thomas R Pickering, amerikansk diplomat, FN-ambassadör 1989–1992. Ike Turner, amerikansk sångare, musiker, låtskrivare och musikproducent (död 2007)

11 november, Pete Stark, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1973–2013 (död 2020)

12 november, Norman Mineta, amerikansk politiker (död 2022)

15 november, Calvin Floyd, svensk-amerikansk regissör, manusförfattare, författare, producent, jazzsångare, kompositör och pianist (död 2014), Erik Tudeer, åländsk politiker (obunden) (död 2001)

23 november, Berto Marklund, svensk skulptör, tecknare och skådespelare (död 2020)

28 november, Hope Lange, amerikansk skådespelare (död 2003)

2 december, Masaaki Hatsumi, japansk kampsportsmästare. Edwin Meese, amerikansk republikansk politiker, USAs justitieminister 1985–1988. Richard Stites, amerikansk historiker (död 2010)

5 december, Tommy Johnson, svensk skådespelare (död 2005)

8 december, Bo Samuelson, svensk skådespelare (död 2009)

10 december, Marianne Ljunggren, svensk dansare, skådespelare, revy- och varietéartist (död 1987)

11 december, Rita Moreno, puertoricansk skådespelare.

15 december, Klaus Rifbjerg, dansk författare, filmkritiker och manusförfattare (död 2015)

16 december, Lasse Björn, svensk ishockeyspelare (död 2024)

18 december, Gunnel Lindblom, svensk skådespelare och regissör (död 2021)

20 december, Ike Skelton, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1977–2011 (död 2013)

30 december, Skeeter Davis, amerikansk countrysångare (död 2004)

Avlidna

1 januari, Hjalmar Bergman, 47, svensk författare

3 januari, Joseph Joffre, 78, fransk militär.

4 januari, Art Acord, 40, amerikansk stumfilmsskådespelare.

6 januari, Ernst Siemerling, 73, tysk läkare.

11 januari, Giovanni Boldini, 88, italiensk konstnär.

23 januari, Anna Pavlova, 49, rysk prima ballerina.

7 februari, Sven Nyblom, 62, svensk regissör, översättare av opera- och operettlibretton och operasångare (tenor)

18 februari, Frank Emerson, 48, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Wyoming 1927–1931. Milan Šufflay, 51, kroatisk historiker och politiker.

7 mars, Theo van Doesburg, 47, nederländsk målare, konstskribent och poet. Akseli Gallen-Kallela, 65, finländsk konstnär.

31 mars, Knute Rockne, 43, norsk-amerikansk tränare av amerikansk fotboll.

8 april, Erik Axel Karlfeldt, 66, svensk poet och författare, nobelpristagare i litteratur

9 april, Nicholas Longworth, 61, amerikansk republikansk politiker, talman i USAs representanthus 1925–1931.

9 maj, Albert Abraham Michelson, 78, amerikansk fysiker.

15 juni, Albertina Berkenbrock, 12, brasiliansk martyr.

22 juni, Armand Fallières, 89, fransk politiker, Frankrikes president 1906–1913.

12 juli, Nathan Söderblom, 65, svensk ärkebiskop sedan 1914, mottagare av Nobels fredspris 1930

22 juli, Herbert Baddeley, 59, brittisk tennisspelare.

6 augusti, Bix Beiderbecke, 28, amerikansk jazztrumpetare.

21 augusti, Anna Sahlstén, 71, finländsk målare.

13 september, Lawrence D'Orsay, 78, brittisk skådespelare.

18 september, John F Nugent, 63, amerikansk demokratisk politiker, senator 1918–1921.

25 september, Ulrich von Wilamowitz-Moellendorff, 82, tysk klassisk filolog.

13 oktober, Ernst Didring, 62, svensk författare.

18 oktober, Thomas Edison, 84, amerikansk uppfinnare.

6 november, Thaddeus H Caraway, 60, amerikansk demokratisk politiker.

14 november, Oscar Bergström, 57, svensk operasångare (basbaryton) och skådespelare.

27 november, M Hoke Smith, 76, amerikansk publicist och politiker.

13 december, William D Jelks, 76, amerikansk politiker, guvernör i Alabama 1901–1907.

1932

1932, var ett skottår som började en fredag i den gregorianska kalendern.

4 januari, En sketch i Karl Gerhards nyårsrevy förbjuds efter protest till svenska Utrikesdepartementet från Frankrikes minister i Stockholm där "Fru Marianne" (Frankrike) framställs som bordellmamma

8 januari, Ärkebiskopen av Canterbury förbjuder den anglikanska kyrkan att viga frånskilda

22 januari, De svenska nationalsocialisternas har första större offentliga möte i Stockholm, Dagens Nyheter beskriver ledaren Birger Furugård som "styv agitator". 6 000 människor kommer till Hötorget och lyssnar 

27 januari, Kreugerkoncernen köper aktiemajoriteten i Bolidens gruvaktiebolag

31 januari, Japanska krigsfartyg beskjuter Shanghai

Februari, Avgörande slag mellan Japan och Kina avbryts då de kinesiska soldaterna drar sig tillbaka, och fredssamtal påbörjas. Vasaloppet ställs in på grund av snöbrist 

1 februari, Ivar Kreuger utställer i New York en check på 50 000 kronor.

4 februari, De 3e olympiska vinterspeen invigs Lake Placid med deltagare från 17 länder och pågår fram till 15 februari.

13 februari, Kreugers check löses in på Svenska handelsbanken av en viss "Carl Ekman" (statsminister Carl Gustaf Ekman).

15 februari, Arbetslösheten i Tyskland uppgår till 6 127 000 människor 

17 februari, Svenska Röda Korset startar insamlingar för nödlidande i Sverige 

18 februari, Manchuriet, ockuperat av japanska soldater, utropas till självständig stat och stridigheterna mellan Japan och Kina upphör 

22 februari, Hanna Anderssons påträffas död i en kvarndamm i Esarps socken i Skåne. Hennes man, Nils Andersson anklagas och det blir ett uppmärksammat rättsfall, det så kallade Esarpsmålet.

25 februari, Adolf Hitler blir tysk medborgare 

27 februari, Lapporörelsen iscensätter det så kallade Mäntsäläupproret i Finland.

29 februari, Sveriges Grand Prix 1932 körs vid sjön Rämen i Dalarna med den helt otippade Västeråsaren Olle Bennström som segrare.

2 mars, Flygaren Charles Lindberghs 18 månader gamla son kidnappas från sitt sovrum, och hittas mördad drygt två månader senare

6 mars, Lapporörelsen gör ett misslyckat kuppförsök i Finland. IF Göta vinner svenska mästerskapsfinalen i bandy mot Västerås SK med 3-2 (2-0).

7 marsFredrik von Sydow mördar sin far, politikern Hjalmar von Sydow, samt familjens hushållerska Karolina Herou och jungfru , Ebba Hamn i hemmet på Norr Mälarstrand. Innan polisen kan gripa mördaren skjuter han sin fru och sedan sig själv på restaurang Gillet i Uppsala. Något motiv till de så kallade "von Sydowska morden" har aldrig framkommit.

12 mars, Den 52-årige svenske finansmannen Ivar Kreuger hittas skjuten i sin lägenhet i Paris, och självmord befaras. Detta och de ekonomiska svårigheter som följer på det kallas "Kreugerkraschen".

22 mars, Arbetslösheten i Sverige beräknas till 100 000, och 40 000 svenska socialister demonstrerar mot arbetslösheten under parollen "Massorna hungrigavad göra statsmakterna?".

2 april, Örebro konserthus invigs av Prins Eugen.

3 april, IAAF möts i Berlin och diskvalificerar finländske långdistanslöparen Paavo Nurmi på livstid för brott mot amatörbestämmelserna

10 april, Fältmarskalk Paul von Hindenburg vinner tyska presidentvalet.

4 maj Committe of E, perts on Slavery bildas av NF.

9 maj – Muntlig tentamen vid studentexamen tillämpas för första gången i Sverige

15 maj, En misslyckad militärkupp inträffar i Japan.

22 maj, Erling Eidem blir Sveriges nye ärkebiskop efter att Nathan Söderblom dog föregående år 

23 maj, För att förbättra de svenska bildkonstnärernas dåliga ekonomi bildas den svenska konstnärsföreningen Färg och form i Stockholm med 38-årige Bror Hjorth som ordförande. Bland andra medlemmar finns Albin Amelin, Sven X-et Erixon och Eric Hallström 

Juni Ivar Kreugers motorkryssare tärnan auktioneras ut till Axel Wenner-Gren för 15 000 svenska kronor

6 juni, Debutanten Gunnar Ekelöfs , ent på jorden betecknas som den första surrealistiska diktsamlingen i Sverige 

12 juni, Det albanska fotbollsförbundet blir medlem i Fifa.

21 juni, Jack Sharkey, USA besegrar Max Schmeling, Tyskland på poäng i Madison Square Garden under kampen om världsmästartiteln i tungviktsboxning

24 juni, Parlamentarism och konstitutionell monarki införs i Thailand genom revolutionen i Siam.

5 juli, António de Oliveira Salazar blir fascistisk premiärminister i Portugal för de kommande 36 åren.

15 juli, Josephine Baker uppträder på China i Stockholm 

22 juli, Sveriges statsminister Carl Gustaf Ekman återbetalar 50 000 svenska kronor som han för sitt partis räkning mottagit av Ivar Kreuger 

24 juli, Statsminister Ekman nekar i pressen till all kännedom om och befattning med den check på 50 000 kronor, som han löst in den 13 februari.

26 juli, 69 personer omkommer då ett segelskolfartyg förliser i storm i Tyskland 

30 juli, De tionde olympiska sommarspelen invigs i Los Angeles. En uppmärksammad bedrift är svenske brottaren Ivar Johanssons guld vid två olika viktklasser. och pågår till 14 augusti.

31 juli, Vid riksdagsval i Tyskland får nazisterna 37,4% av rösterna, och blir största parti, Adolf Hitler gör anspråk på posten som tysk rikskansler. Valrörelsen präglas av blodiga gatubråk med många dödsoffer 

5 augusti, Kungen Gustaf V underrättas om Ekmans förehavanden med den andra penningsumman. Ekman erkänner innehavet, men hans rykte är redan för skadat.

6 augusti, Motorvägen mellan Köln och Bonn invigs som första motorvägen i Tyskland. Första internationella filmfestivalen i Venedig hålls. Carl Gustaf Ekman avgår som svensk statsminister (även som partiordförande för Frisinnade folkpartiet) efter avslöjandet om att han tagit emot pengar av Ivar Kreuger. Han skall ha mottagit 50 000 svenska kronor, men nekar först. Han efterträds på båda posterna av handelsminister Felix Hamrin 

30 augusti, Nazisten Hermann Göring väljs till tyska riksdagens talman 

September, Mängder av Ivar Kreugers ägodelar går på auktion 

September, Föllingemeteoriten upptäcks nära Ottsjön, Jämtland

10 september, Tunnelbanelinjen IND Eighth Avenue Subway Line i New York tas i bruk

12 september, Tysklands rikspresident Paul von Hindenburg upplöser Tysklands riksdag efter misstroendeomröstning mot tyska regeringen. En valdebatt med företrädare för partierna sänds för första gången i svensk radio 

14 september, Över 100 personer omkommer då ett transportåg med främlingslegionärer spårar ur nära Tlemcen, Algeriet 

17 september, Det svenska andrakammarvalet blir en framgång för SAP, som vinner 14 mandat och har 104 platser i AK medan de borgerliga har 118. Ett krispaket står överst på SAPs dagordning 

24 september, Per Albin Hansson bildar efter seger i svenska valet en socialdemokratisk regering som börjar bekämpa arbetslösheten med ett åtgärdsprogram i sin minoritetsregering. Felix Hamrin avgår som svensk statsminister.

30 september, Bauhaus, högskolan för formgivning i Dessau, Tyskland stänger igen efter nazisternas hatkampanjer

9 oktober, Josef Stalin rensar ut 20 motståndare i sovjetiska kommunistpartiet, bland andra Lev Kamenjev och Grigorij Zinovjev från Lenintiden

14 oktober, Statistik visar att antalet understödstagare i den svenska fattigvården har ökat dramatiskt under den stora arbetslösheten 

15 oktober, Fritiof Nilsson Piraten debuterar med Bombi Bitt och jag 

20 oktober, 26-årige svenske prinsen Gustaf Adolf, svenske kronprinsens äldste son, gifter sig med 24-årige tyska prinsessan Sibylla av Sachsen-Coburg-Gotha i en civil ceremoni.

8 november, Demokraten Franklin D Roosevelt vinner presidentvalet i USA före republikanen Herbert Hoover.

10 november, Färjestads BK grundas av några pojkar i Håfströms kiosk i Karlstadsorten Färjestad.

17 november, Franz von Papens regering i Tyskland avgår, och en svår parlamentarisk situation börjar

27 november, Second Eastern Women's Congress äger rum i Teheran.

3 december, Kurt von Schleicher bildar ny regering i Tyskland 

10 december, Animerade kortfilmen I jultomtens verkstad producerad av Walt Disney har premiär. I Sverige är filmen mest känd som ett av inslagen i programmet Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul som sänds på Sveriges Television varje julafton sedan 1960.

17 december, Stockholms rådhusrätt dömer Torsten Kreuger, bror till Ivar Kreuger, till tre och ett halvt års straffarbete för bedrägeri mot köpare av obligationer. USA skickar soldater till Kina för att skydda amerikanska intressen under Japans anfall mot Shanghai. 70 000 personer omkommer vid en jordbävning i Kansu, Kina. Ibn Saud skapar staten Saudiarabien genom att slå samman staterna Hijaz och Najd. Den nya lantbrukshögskolan i Ultuna i Sverige öppnas. AB Tempo, ett nytt enhetsprisföretag, grundas av Åhlén & Holm. Den svenska "Munckska kåren" upplöses. En svensk kommission, Kreugerkommissionen, tillsätts och konstaterar att konkurs för Kreugerkoncernen är oundviklig. Då flera avslöjanden om oegentligheter inom koncernen följer vidtas åtgärder för att lugna allmänheten och förhindra panikreaktioner på finansmarknaden. Många banker, som har lånat ut pengar till Kreugerkoncernen, beviljas statliga pengar för att överleva, framförallt Skandinaviska Banken, som är hårdast drabbad. Många privatpersoner gör stora förluster, men de stora förlorarna är de privata bankfirmorna, av vilka många går omkull. Sveriges regering utfärdar amnesti för de tryckfrihetsdömda efter Ådalshändelserna 1931. Den svenska polisen omorganiseras och 1908 års reservpolis utökas till statspolis. Mjölkreglering införs i Sverige, och sköts av Svenska mejeriernas förening. Verkstadsföretagen J & C.G. Bolinders Mekaniska Verkstad och Munktells Mekaniska Verkstads AB går samman till AB Bolinder-Munktell. Nybro stad får stadsprivilegium. Ivar Kreugers privata fastigheter, lyxbåtar och konstsamling, auktioneras ut. Varje svensk medborgare av "arisk ras" kan bli medlem av nationalsocialistiska partiet. Vilda strejker vid många fabriker i Norrland blir våldsamt. Stenar kastas mot polisen som svarar genom att skjuta. Mått-Johanssons passbitar av stål blir världsstandard. Experiment med de första husvagnsbyggena i Sverige genomförs.

Födda

4 januari, Carlos Saura, spansk filmregissör och manusförfattare (död 2023) Clint Hill, amerikansk Secret Serviceagent.

5 januari, Raisa Gorbatjova, hustru till Michail Gorbatjov (död 1999), Johnny Adams, amerikansk bluessångare (död 1998)

6 januari, Hans Lindgren, svensk skådespelare, manusförfattare och producent (död 2012)

9 januari, John Evert Härd, svensk germanist, professor i tyska vid Uppsala universitet (död 2011)

13 januari, Nils Brandt, finlandssvensk skådespelare (död 1990)

14 januari, Don Garlits, amerikansk dragracingförare.

16 januari, Dian Fossey, amerikansk primatolog och etolog (död 1985)

19 januari, William P Hobby Jr, amerikansk demokratisk politiker.

20 januari, Göran Bernhard, svensk skådespelare (död 1998)

24 januari, Henri Nouwen, nederländsk romersk-katolsk präst och författare (död 1996)

26 januari, Coxsone Dodd, jamaicansk reggaeproducent (död 2004)

6 februari, Camilo Cienfuegos, kubansk revolutionär (död 1959), Karin Falck, svensk TV-producent. François Truffaut, fransk regissör (död 1984)

7 februari, Gay Talese, amerikansk författare och journalist. Alfred Worden, amerikansk astronaut (död 2020)

8 februari, John Williams, amerikansk filmmusikkompositör.

11 februari, Margit Carlqvist, svensk skådespelare. Henri Namphy, haitisk general och politiker, president 1986–1988 samt 1988 (död 2018), Ingemar Lagerström, svensk översättare.

14 februari, Harriet Andersson, svensk skådespelare.

15 februari, Erika Remberg, österrikisk skådespelare (död 2017)

18 februari, Miloš Forman, tjeckisk-amerikansk filmregissör (död 2018)

19 februari, Joseph P Kerwin, amerikansk astronaut. Gerhard Richter, tysk konstnär.

22 februari, Ted Kennedy, amerikansk politiker (död 2009), Elsa Prawitz, svensk skådespelare, manusförfattare och musiktextförfattare (död 2001)

23 februari, Majel Barrett, amerikansk skådespelare (död 2008)

24 februari, Michel Legrand, fransk populärkompositör (död 2019), Zell Miller, amerikansk politiker (död 2018)

25 februari, Gunnar Weman, svensk ärkebiskop 1993–1997 (död 2024)

26 februari , Johnny Cash, amerikansk countrymusiker (död 2003)

27 februari, Elizabeth Taylor, amerikansk skådespelare (död 2011), Åke Wihlney, svensk TV-profil (död 1985)

28 februari, Anders Öhrwall, svensk dirigent (död 2012)

4 mars, Miriam Makeba, sydafrikansk sångare (död 2008)

6 mars, Marc Bazin, haitisk politiker, premiärminister och tillförordnad president 1992–1993 (död 2010), Bronisław Geremek, polsk historiker och politiker (död 2008)

12 mars, Andrew Young, amerikansk demokratisk politiker och diplomat, kongressledamot 1973–1977, FN-ambassadör 1977–1979.

15 mars, Alan Bean, amerikansk astronaut (död 2018)

16 mars, Walter Cunningham, amerikansk astronaut (död 2023)

18 mars, Karl-Erik Hagström, svensk företagsledare, VD för AB Albin Hagström (död 2010), John Updike, amerikansk författare (död 2009)

21 mars, Walter Gilbert, amerikansk biokemist, nobelpristagare 1980.

31 mars, Kerstin Palo, svensk skådespelare.

1 april, Debbie Reynolds, amerikansk skådespelare och sångare (död 2016)

4 april, Anthony Perkins, amerikansk skådespelare (död 1992), Andrej Tarkovskij, rysk regissör, författare och skådespelare (död 1986)

8 april, József Antall, ungersk politiker, premiärminister 1990–1993 (död 1993)

10 april, Omar Sharif, egyptisk skådespelare (död 2015)

11 april, Joel Grey, amerikansk skådespelare och sångare.

12 april, Lakshman Kadirgamar, lankesisk politiker, Sri Lankas utrikesminister 1994–2001 och 2004–2005 (död 2005)

13 april, Orlando Letelier, chilensk politiker och diplomat (död 1976)

18 april, Öllegård Wellton, svensk skådespelare (död 1991)

25 april, Nikolaj Kardasjev, rysk astrofysiker (död 2019)

26 april, Michael Smith, brittisk-kanadensisk kemist, nobelpristagare (död 2000), Birgitta Stenberg, svensk författare och manusförfattare (död 2014)

27 april, Bert-Åke Varg, svensk skådespelare (död 2022)

28 april, Torbjörn Axelman, svensk skådespelare, regissör, manusförfattare och producent (död 2023)

1 maj, Berndt Egerbladh, svensk jazzmusiker, kompositör och programledare i TV (död 2004)

3 maj, Aldo Rossi, italiensk postmodernistisk arkitekt (död 1997)

7 maj, Pete Domenici, amerikansk republikansk politiker, senator 1973–2009 (död 2017)

8 maj, Sonny Liston, amerikansk boxare (död 1970)

16 maj, Meg Westergren, svensk skådespelare.

19 maj, Alma Cogan, engelsk popsångare (död 1966)

29 maj, Jan Malmsjö, svensk skådespelare och sångare 

31 maj, Margaretha Löwler, svensk skådespelare.

4 juni, John Drew Barrymore, amerikansk skådespelare (död 2004)

6 juni, David Scott, amerikansk astronaut.

11 juni, Gerd Andersson, svensk balettdansör och skådespelare.

12 juni, Jan Sandquist, svensk TV-reporter.

19 juni, Pier Angeli, italiensk skådespelare (död 1971)

21 juni, Lalo Schifrin, argentinsk pianist, kompositör och dirigent.

22 juni, Bengt Forslund, svensk producent, regissör och författare. Amrish Puri, indisk skådespelare (död 2005), Prunella Scales, brittisk skådespelare. Soraya Esfandiary, persisk exdrottning (död 2001)

28 juni, Pat Morita, japansk-amerikansk skådespelare (död 2005)

29 juni, Ingvar S Melin, finländsk politiker, försvarsminister 1975–1976 (död 2011)

30 juni, Mongo Beti, kamerunsk författare (död 2001)

2 juli, Esko Almgren, finländsk politiker.

9 juli, Donald Rumsfeld, amerikansk republikansk politiker, försvarsminister 1975–1977 samt 2001–2006 (död 2021)

12 juli, Ursula Richter, svensk radioproducent och programledare (död 2007)

16 juli, Dick Thornburgh, amerikansk republikansk politiker, USAs justitieminister 1988–1991 (död 2020)

17 juli, Quino, egentligen Joaquín Salvador Lavado, argentinsk serieskapare (död 2020)

19 juli, Jan Lindblad, svensk naturfilmare och författare (död 1987)

20 juli, Nam June Paik, koreansk-amerikansk konstnär (död 2006), Otto Schily, tysk politiker och jurist. Sonja Westerbergh, svensk skådespelare (död 2018)

22 juli, Oscar de la Renta, dominikansk-amerikansk modedesigner (död 2014)

25 juli, Bengt Göransson, svensk socialdemokratisk politiker, Sveriges utbildningsminister 1989–1991 (död 2021), Paul J Weitz, amerikansk astronaut (död 2017)

29 juli, Jaakko Sievänen, finländsk målare (död 2013)

31 juli, Ted Cassidy, amerikansk skådespelare (död 1979), Johann Georg av Hohenzollern-Sigmaringen, tysk prins och make till prinsessan Birgitta (död 2016), Pelle Petterson, svensk seglare och formgivare.

2 augusti, Peter O'Toole, irländsk-brittisk skådespelare (död 2013)

3 augusti, Gunwer Bergkvist, svensk skådespelare.

7 augusti, Rien Poortvliet, nederländsk konstnär (död 1995)

8 augusti, John Culver, amerikansk demokratisk politiker, senator 1975–1981 (död 2018)

9 augusti, Tam Dalyell, brittisk parlamentsledamot för Labour från 1962 (död 2017)

12 augusti, Sirikit, thailändsk drottning.

17 augusti, Karl-Axel Björnberg, svensk författare, guide och underhållare. Leslie Manigat, president i Haiti 1988 (död 2014), V S Naipaul, trinidad-brittisk författare, nobelpristagare (död 2018)

19 augusti, Thomas P Salmon, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Vermont 1973–1977 (död 2025)

22 augusti, Gerald P Carr, amerikansk astronaut (död 2020)

26 augusti, Joe Engle, amerikansk astronaut (död 2024), Olov Svedelid, svensk författare (död 2008)

27 augusti, François Bronett, svensk cirkusdirektör (död 1994)

1 september, Bengt Hallberg, svensk jazzpianist (död 2013)

7 september, Rolf Holmström, svensk fotbollsspelare (död 2012)

8 september, Patsy Cline, amerikansk countrysångare (död 1963)

11 september, Sven-Axel Carlsson, svensk skådespelare och filmproducent (död 1971), Jan-Erik Wikström, svensk politiker, riksdagsledamot för Folkpartiet 1970–1973 och 1976–1992 (död 2024)

18 september, Luis Ayala, chilensk tennisspelare (död 2024)

22 september, Ingemar Johansson, svensk boxare, tungviktsvärldsmästare (död 2009), Algirdas Brazauskas, litauisk politiker, president 1993–1998 (död 2010)

24 september, Svetlana Beriosova, litauisk ballerina (död 1998)

25 september, Glenn Gould, kanadensisk pianist (död 1982)

26 september, Manmohan Singh, indisk politiker, Indiens regeringschef 2004–2014 (död 2024)

28 september, Víctor Jara, chilensk visdiktare och sångare (död 1973)

29 september, Robert Benton, amerikansk regissör och manusförfattare.

12 oktober, Jake Garn, amerikansk republikansk politiker, senator 1974–1993.

13 oktober, Dušan Makavejev, serbisk regissör och manusförfattare (död 2019)

16 oktober, Detlev Karsten Rohwedder, tysk företagsledare och politiker (död 1991)

17 oktober, Paul Anderson, amerikansk tyngdlyftare (död 1994)

18 oktober, Vytautas Landsbergis, litauisk president 1990–1993.

21 oktober, R J Rummel, amerikansk statsvetare (död 2014)

24 oktober, Evert Sandin, svensk dragspelare (död 2015)

27 oktober, Jean-Pierre Cassel, fransk skådespelare (död 2007), Sylvia Plath, amerikansk poet (död 1963)

28 oktober, Suzy Parker, amerikansk fotomodell och skådespelare (död 2003)

1 november, Francis Arinze, nigeriansk romersk-katolsk ärkebiskop och kardinal.

7 november, Ann-Marie Gyllenspetz, svensk skådespelare (död 1999)

10 november, Roy Scheider, amerikansk skådespelare (död 2008)

15 november, Petula Clark, brittisk sångare och skådespelare. Alvin Plantinga, amerikansk filosof.

20 november, Lucy Marlow, amerikansk skådespelare (död 2018)

23 november, Renato Raffaele Martino, italiensk kardinal (död 2024), Bernt Callenbo, svensk skådespelare, regissör och manusförfattare (död 2011)

25 november, Leif Forstenberg, svensk skådespelare (död 2002)

27 november, Benigno Aquino, filippinsk politiker (död 1983)

29 november, Jacques Chirac, fransk politiker, Frankrikes president 1995–2007 (död 2019), Moltas Erikson, svensk radioprofil (död 1988)

3 december, Corry Brokken, nederländsk sångerska och skådespelare (död 2016)

5 december, Little Richard, amerikansk rock-and-roll-musiker (död 2020)

9 december, Don King, amerikansk boxningspromotor.

17 december, Bill Nilsson, svensk motocrossförare (död 2013)

18 december, Tony Williamson, brittisk manusförfattare (död 1991)

20 december, Christina Lundquist, svensk skådespelare (död 2001)

24 december, Ian Wachtmeister, svensk industriman och politiker, partiledare för partiet Ny demokrati (död 2017)

31 december, Sune Mangs, finlandssvensk sångare och skådespelare (död 1994)

Avlidna

7 januari, André Maginot, 54, fransk politiker.

10 februari, Edgar Wallace, 56, brittisk författare.

21 februari, Erik Dan Bergman, 63, svensk journalist och författare.

6 mars, John Philip Sousa, 77, amerikansk kompositör och dirigent av marschmusik.

7 mars, Aristide Briand, 69, fransk politiker.

7 mars, Hjalmar von Sydow, 69, svensk politiker (mördad).

12 mars, Charles Gide, 84, fransk nationalekonom. Ivar Kreuger, 52, svensk ingenjör och finansman (mord eller självmord) 

14 mars, George Eastman, 77, amerikansk uppfinnare.

28 mars, Leslie M Shaw, 83, amerikansk republikansk politiker, USAs finansminister 1902–1907.

4 april, Wilhelm Ostwald, 73, tysk fysiker och kemist, nobelpristagare i kemi.

18 april, William J. Harris, 64, amerikansk demkratisk politiker, senator 1919–1932.

20 april, Giuseppe Peano, 73, italiensk matematiker.

22 april, Augusta Jansson, 72, svensk företagare, känd för sina karameller.

7 maj, Paul Doumer, 75, fransk politiker, Frankrikes president sedan 1931 (mördad)

15 maj, Tsuyoshi Inukai, 76, japansk politiker, Japans premiärminister sedan 1931 (mördad)

25 maj, Franz von Hipper, 68, tysk amiral.

12 juni, Horace Chilton, 78, amerikansk demokratisk politiker, senator 1891–1892 och 1895–1901.

13 juni, William C Redfield, 73, amerikansk demokratisk politiker, handelsminister 1913–1919.

16 juni, Frederik van Eeden, 72, nederländsk författare.

2 juli, Märta Petrini, 65, svensk operasångare.

10 juli, John Börjeson, 77, svensk lektor.

22 juli, Errico Malatesta, 78, italiensk anarkist och revolutionär.

26 juli, Fred Duesenberg, 55, amerikansk racerförare och bildesigner, grundare av bilmärket Duesenberg.

16 augusti, Karl Fazer, 66, finländsk bagare och företagsledare.

19 augusti, Louis Anquetin, 71, fransk målare.

2 september, Johan August Gustafsson, 80, träskulptör, även kallad JAG.

7 september, Ernst Nevanlinna, 59, finländsk nationalekonom och politiker.

21 september, Olof Hammarsten, 91, svensk professor i medicinsk och fysiologisk kemi.

23 september, Jules Chéret, 96, fransk konstnär.

27 september, John Sharp Williams, 78, amerikansk demokratisk politiker.

11 oktober, William Alden Smith, 73, amerikansk republikansk politiker, senator 1907–1919.

19 oktober, Nils Sonesson, 70, svensk politiker, borgmästare i Söderhamn.

29 oktober, Joseph Babinski, 74, fransk neurolog.

17 november, Aleksander Federley, 68, finländsk konstnär.

15 december, William W Stickney, 79, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Vermont 1900–1902.

25 december, Ernst Rolf, 41, svensk revyartist och teaterdirektör (lunginflammation efter att ha hoppat i sjön vid sitt sommarställe Mölna gård på södra Lidingö)

1933

1933, var ett normalår som började en söndag i den gregorianska kalendern.

1 januari, Svenske kuplettsångaren och revyartisten Ernst Rolf begravs, och gatorna i Stockholm kantas av över 60 000 personer 

3 januari, Japanska trupper ockuperar Shanghai. USA drar tillbaka de soldater man 1926 skickade till Nicaragua

10 januari, Röda korset drar igång en kampanj för att hjälpa svältande svenska barn 

11 januari, Sveriges finansminister Ernst Wigforss vill i statsverkspropositionen höja de jämförelsevis låga svenska skatterna

18 januari, Finlands Friidrottsförbund ställer in årets planerade friidrottslandskamp mellan Finland och Sverige på grund av dålig stämning mellan finländska och svenska friidrottare både på och utanför tävlingsbanorna de senaste åren

28 januari, Kurt von Schleicher avgår som Tysklands rikskansler 

30 januari, Tysklands president Paul von Hindenburg utnämner efter månadslångt politiskt intrigspel Adolf Hitler till tysk rikskansler efter att ha bildat en "nationell" regering bestående av tysknationella och nationalsocialister. 10 miljoner tyskar går arbetslösa

31 januari, 15 miljoner går arbetslösa i USA 

Januari, Sedan Sven-Olov Lindholm och hans anhängare uteslutits ur Sveriges Nationalsocialistiska Parti (SNSP) bildar de Nationalsocialistiska Arbetarepartiet (NSAP/SSS).

1 februari, Tysklands riksdag upplöses, och nyval utlyses till 5 mars

2 februari, Systrarna Christine och Léa Papin, som arbetar som hembiträden i Le Mans, mördar sin arbetsgivares fru och dotter.

7 februari, Hermann Göring skickar ett hotfullt telegram till Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning sedan Torgny Segerstedt skrivit en kritisk artikel om Adolf Hitler den 3 februari.

22 februari, I USA förbättrar racerföraren Malcolm Campbell [5] sitt hastighetsrekord för bilar till 438,470 kilometer i timmen

24 februari, Riksförbundet för sexuell upplysning, RFSU, bildas vid ett möte i Stockholm på initiativ av Elise Ottesen-Jensen. De vill bland annat ha mer liberala abortlagar och ökad sexualundervisning i skolan

27 februari, Riksdagshuset i Berlin eldhärjas av oklara orsaker, vilket nazisterna använder för att inskränka de demokratiska fri- och rättigheterna. Nederländaren Marinus van der Lubbe anklagas för dådet

3 mars, 3 000 personer omkommer vid en jordbävning i Japan  Styrkan uppmäts till 8,4.

4 mars, USAs president Franklin D. Roosevelt presenterar vid sin ämbetsinstallation, sitt program nya given för att bekämpa arbetslösheten. Texasdemokraten John Nance Garner blir USAs nye vicepresident efter Kansasrepublikanen Charles Curtis.

5 mars, NSDAP får 43,9 % av de avgivna rösterna vid riksdagsval i Tyskland. Den spanske dramatikern Federico García Lorca's Blodsbröllop publiceras för första gången.

20 mars, Det första koncentrationslägret för politiska fångar i Tyskland öppnas. Det är lägret i Dachau strax norr om München.

21 mars, Adolf Hitler och rikspresident Paul von Hindenburg närvarar vid den tyska riksdagens öppningsceremoni, den så kallade Potsdamdagen. Sammankomsten bojkottas av socialdemokraternas och kommunisternas ledamöter.

23 mars, Tyska riksdagen ger Adolf Hitler oinskränkt makt över Tyskland i fyra år utan att riksdagen behöver blandas in

25 mars, Den svenska regeringen framlägger ett stort förslag till hur man skall kunna bekämpa den ekonomiska krisen. Man vill använda statsbudgeten som konjunkturutjämnare och balansera budgeten över en hel konjunkturcykel. Gunnar Myrdal ligger bakom förslaget.

27 mars, Japan går ur NF

28 mars, Attacker börjar på judar i Tyskland

Mars, Den svenska arbetslösheten når sin kulmen med 189 225 arbetslösa.

1 april, Nazisterna i Tyskland uppmuntrar till bojkott av judars butiker. Tyska medborgare av judisk härkomst blir förbjudna att inneha offentliga positioner

5 april, Internationella domstolen i Haag godkänner Danmarks suveränitet över östra Grönland och fördömer Norges ockupation. Norge rättar sig efter utslaget

18 april, De svenska byggnadsarbetarna går i strejk sedan arbetsgivarna sänkt lönerna. Konflikten varar till februari 1934

26 april, Gestapo etableras.

28 april, 600 personer deltar vid en luffarkonferens i uppländska Heby i arbetslöshetens spår

April, LOs ledning ger ut cirkulär 807, vilket markerar starten för en upptrappad kamp mot kommunisterna i de svenska fackföreningarna. Regeln att svenska poliser endast får ha batong på dagtid (instiftad 1930) hävs, varför de nu åter får använda sabel dygnet runt.

2 maj, Adolf Hitler förbjuder fackföreningar i Tyskland.

8 maj, Mahatma Gandhi inleder en hungerstrejk i Brittiska Indien för att tvinga fram förbättringar för de kastlösa ("oberörbara").

10 maj, Paraguay förklarar krig mot Bolivia. Nationalsocialisterna i Tyskland tänder ett bokbål i Berlin [5], där böcker av bland andra Heinrich Mann, Erich Maria Remarque, Karl Marx, Heinrich Heine, Ernst Bloch och Sigmund Freud bränns utanför operan. Karl Gerhards uttalat antinazistiska revy Oss greker emellan har premiär på Folkan i Stockholm.

17 maj, Vidkun Quisling, tidigare försvarsminister i den norska bonderegeringen, bildar Nasjonal Samling, Norges nazistparti tillsammans med Johan Bernhard Hjort

27 maj, Krisuppgörelsen "Kohandeln" träffas mellan Socialdemokraterna och Bondeförbundet för att göra upp om krispolitiken som får stöd i Sveriges riksdag. Denna innebär, att SAP får igenom sitt krav på anslag till arbetslöshetens bekämpande, men inte obligatorisk arbetslöshetsförsäkring och avskaffande av Arbetslöshetskommissionen. Som motprestation måste SAP acceptera att en del offentliga arbeten (reservarbeten) betalas lägre än på den öppna arbetsmarknaden. Bondeförbundet får också igenom en margarinaccis och utbyggnad av den tidigare påbörjade jordbruksregleringen.

6 juni, 400 bilar får plats på världens första drive-in-biograf i New Jersey 

10 juni, Sveriges riksdag antar en lag om förbud mot politiska uniformer, vilka har börjat användas på senare tid, framförallt av nazisterna 

21 juni, Tyskland blir enpartistat 

29 juni, Primo Carnera, Italien slår Jack Sharkey, USA KO i 6e rounden i New York under kampen om världsmästartiteln i tungviktsboxning 

Sommaren, En avdelning av Nationalsocialistiska Tyska Arbetarpartiets Utlandsorganisation (NSDAP/AO) bildas i Stockholm. Den svenska kronkursen knyts till det brittiska pundet.

Juli, Svåra skogsbränder härjar i Sverige, där 40 000 tunnland förstörs i Dalarna och Norrland 

1 juli, Den första reguljära svenska inrikesflyglinjen öppnas mellan Stockholm och Visby. Linjen blir succé och på tre veckor har över 600 passagerare åkt med 

7 juli, Sveriges socialminister Gustav Möller tillsätter en utredning om hembiträdenas situation i Sverige, som är så gott helt oreglerad. Det finns 1933 cirka 50 000 hembiträden i Sverige, lantbruket undantaget. Hembiträdet Hanna Grönvall är sakkunnig

9 juli, Den högsta lufttemperaturen i Sverige, 38 grader, uppmäts i Ultuna

14 juli, Samtliga partier med undantag av Nationalsocialistiska tyska arbetarepartiet förbjuds i Tyskland.

22 juli, Wiley Post landar i New York efter att ha genomfört den första soloflygningen världen runt.

3 augusti, LO ansluter sig till fackföreningsinternationalens bojkott av tyska varor.

6 augusti, Vrams Grand Prix, Sveriges första stora internationella Grand Prix-tävling för bilar, går av stapeln.

25 augusti, En jordbävning med styrkan 7,4 drabbar Kina. Cirka 10 000 människor omkommer.

14 september, Den svenska flygplanskryssaren HMS Gotland sjösätts.

22 september, Joseph Goebbels bildar den kulturpolitiska institutionen Reichskulturkammer.

30 september, Arbetslösheten i Tyskland har sjunkit till 3 850 000. Tunneln mellan Slussen och Ringvägen i Stockholm invigs. Den trafikeras av spårvagnar och kan nu kallas tunnelbana. Linjen binder samman Slussen och Skanstull, och efter Skanstull fortsätter resan ovan mark där man passerar Enskede, Svedmyra och Örby. Linjen invigs av kung Gustaf V.

Oktober, UICC, Internationella Cancerunionen, grundas vid en kongress i Madrid.

3 oktober, Fulgencio Batista tar makten i Kuba och störtar president Gerardo Machado. USA skickar sin flotta, som dock inte landstiger

14 oktober, Tyskland lämnar nedrustningskonferensen i Genève och går ur NF. 

25 oktober, Amerikanske jazzartisten Louis Armstrong kommer på sitt första Stockholmsbesök, och uppträder för fulla hus på Auditorium med Hot Harlem Band

28 oktober, Arber i Palestina revolterar mot hög judisk invandringskvot

31 oktober, Kap Farväl (skriven av Harry Martinson) utkommer.

November, Jättelik valaffisch vid riksdagsvalen i Tyskland 1933, Ett folk, en ledare, ett ja.

November, Den svenska "statarskolan" slår igenom i svensk litteratur, Moa Martinson debuterar med romanen "Kvinnor och äppelträd" och Jan Fridegård med "En natt i juli"

10 november, Ivar Lo-Johansson utger sin första statarroman Godnatt, jord 

12 november, NSDAP får 92% av rösterna vid riksdagsval i Tyskland, övriga valsedlar förklaras ogiltiga 

15 november, Joseph Goebbels öppnar Reichskulturkammer i närvaro av Hitler.

17 november, Sovjetunionen och USA upptar diplomatiska förbindelser 

20 november, Moa Martinsons debutroman Kvinnor och äppelträd utkommer 

5 december, Alkoholförbudet i USA avvecklas. Den svenska justitiekanslern åtalar Populär Tidskrift för Sexuell Upplysning för dess "påträngande" löpsedlar.

20 december, Vapenstillestånd i kriget mellan Paraguay och Bolivia

24 decembe, Cirka 200 personer omkommer vid en tågkollision i Lagny, Frankrike. Vulkanen Shindake i Japan får ett utbrott och flera människor omkommer när lavamassor begraver flera byar. USA har 3 027 soldater i Kina. Den första munkaffären under Krispy Kremes namn invigs i Nashville. Nationernas förbund bildar Advisory Committee of Experts on Slavery. Sverige inför nya undervisningsplaner för läroverken. Vid sin programrevision tar det svenska Bondeförbundet in uttalanden om rasskydd och rasbiologi. De svenska så kallade Stripadirektiven avskaffas. Svenska landsbygdens kvinnoförbund (SLKF), som står nära Bondeförbundet, bildas. En svensk lag mot rattfylleri antas. Den svenska insamlingen för landsflyktiga intellektuella bildas för att ta emot vetenskapsmän som flytt från Tyskland. Den första tampongen lanseras i Sverige. Den statligt reglerade svenska skjutstrafiken, där bönder måste ställa upp med häst och vagn för resande, avskaffas slutgiltigt, eftersom den har konkurrerats ut av bilar och tåg. Sveriges första vandrarhem öppnas i Gränna. Vilhelm Lundstedt motionerar till Sveriges riksdag om homosexualitetens avkriminalisering i Sverige. Tyskland inför tvångslagar om sterilisering

Födda

3 januari, Long Boret, kambodjansk politiker.

16 januari, Susan Sontag, amerikansk författare.

17 januari, Dalida, fransk sångerska.

18 januari, Mats Dahlbäck, svensk skådespelare.

25 januari, Corazon Aquino, Filippinernas president 1986–1992. Olof Frenzel, svensk skådespelare och perukmakare.

26 januari, Bengt "Fölet" Berndtsson, svensk fotbollsspelare.

5 februari, Jörn Donner, finlandssvensk författare, filmproducent och politiker.

8 februari, Anders Nyström, svensk skådespelare.

13 februari, Paul Biya, president i Kamerun. Kim Novak, amerikansk skådespelare.

18 februari, Yoko Ono, amerikansk musiker, och konstnär.

19 februari, Gunnel Sporr, svensk skådespelare.

21 februari, Nina Simone, amerikansk blues- och soulsångerska.

25 februari, Jan Bjelkelöv, svensk skådespelare.

27 februari, Malcolm Wallop, amerikansk republikansk politiker, senator 1977–1995.

5 mars, Walter Kasper, tysk kardinal.

7 mars, Hannelore Kohl, Helmut Kohls hustru.

14 mars, Michael Caine, brittisk skådespelare. Quincy Jones, amerikansk skivproducent, TV- och filmproducent, jazzmusiker och låtskrivare. Anu Kaipainen, finländsk författare.

15 mars, Philippe de Broca, fransk regissör och manusförfattare.

30 mars, Braulio Castillo, puertoricansk-mexikansk skådespelare och producent. George Morfogen, amerikansk skådespelare.

1 april, Dan Flavin, amerikansk konstnär, skulptör.

5 april, Frank Gorshin, amerikansk skådespelare.

9 april, Jean-Paul Belmondo, fransk skådespelare.

12 april, Olof Buckard, svensk satiriker och imitatör. Montserrat Caballé, spansk sångerska, sopran.

13 april, Ben Nighthorse Campbell, amerikansk politiker.

18 april, Waldemar Bergendahl, svensk filmproducent och manusförfattare.

19 april, Jayne Mansfield, amerikansk skådespelare.

20 april, Birgitta Andersson, svensk skådespelare.

25 april, Per Gunnar Evander, svensk författare manusförfattare och regissör 

26 april, Ilkka Kuusisto, finländsk kompositör, dirigent och organist (död 2025)

29 april, Willie Nelson, amerikansk sångare, låtskrivare och gitarrist.

2 maj, Lennart Kollberg, svensk skådespelare och TV-regissör.

3 maj, James Brown, amerikansk sångare, soul etc.

10 maj, Jean Becker, fransk regissör och skådespelare.

11 maj, Louis Farrakhan, amerikansk muslimsk ledare. Ramon Sylvan, svensk tv-inspicient och skådespelare.

15 maj, Bertil Svensson, svens tv-producent och programledare.

18 maj, H D Deve Gowda, indisk politiker, regeringschef 1996-1997.

19 maj, Carl Billquist, svensk skådespelare.

21 maj, Ulf Björlin, svensk dirigent och tonsättare, arrangör av filmmusik.

23 maj, Joan Collins, brittisk skådespelare. Ceija Stojka, österrikisk författare och konstnär.

24 maj, Maj-Britt Lindholm, svensk skådespelare. Bengt Martin, svensk författare.

26 maj, Edward Whittemore, amerikansk författare.

1 juni, Charles Nesbitt Wilson, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1973–1996.

3 juni, Ernst Günther, svensk skådespelare.

4 juni, Godfried Danneels, belgisk kardinal.

6 juni, Heinrich Rohrer, schweizisk fysiker, nobelpristagare.

9 juni, Don Young, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1973–2022.

11 juni, Gene Wilder, amerikansk skådespelare, filmregissör och filmproducent. Nils Lindberg, svensk pianist och kompositör.

12 juni, Eddie Adams, amerikansk fotograf.

17 juni, H Guy Hunt, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Alabama 1987–1993.

19 juni, Viktor Patsajev, rysk kosmonaut.

26 juni, Claudio Abbado, italiensk dirigent. David Winnick, brittisk parlamentsledamot för Labour.

3 juli, Kjell Jansson, svensk skådespelare.

7 juli, Jan Hemmel, svensk TV-regissör och TV-producent.

8 juli, Marty Feldman, brittisk-amerikansk skådespelare.

11 juli, Per Myrberg, svensk skådespelare och sångare.

12 juli, Donald E Westlake, amerikansk deckarförfattare.

13 juli, Piero Manzoni, italiensk konstnär.

25 juli, Jovan Rajs, svensk läkare

29 juli, Lou Albano, amerikansk fribrottare och skådespelare

31 juli, Lars Lennart Forsberg, svensk regissör.

1 augusti, Dom DeLuise, amerikansk skådespelare.

2 augusti, Tom Bell, brittisk skådespelare.

7 augusti, Elinor Ostrom, amerikansk statsvetare.

8 augusti – Tore Forsberg, svensk spion.

10 augusti, Doyle Brunson, amerikansk pokerspelare.

11 augusti, Jerry Falwell, amerikansk pastor och evangelist.

12 augusti, Anita Gradin, svensk politiker.

14 augusti, Erik Eriksson (filmare)

16 augusti, Stuart Roosa, amerikansk astronaut.

18 augusti, Roman Polański, polsk-amerikansk filmregissör.

20 augusti, George J Mitchell, amerikansk demokratisk politiker och jurist.

21 augusti, Gurie Nordwall, svensk skådespelare.

23 augusti, Robert Curl, amerikansk kemist, nobelpristagare.

25 augusti. Rune Gustafsson, svensk kompositör och gitarrist. Tom Skerritt, amerikansk skådespelare.

26 augusti, Catherine Berg, svensk skådespelare.

27 augusti, Kerstin Ekman, svensk författare, akademiledamot.

1 september, Håkan Serner, svensk skådespelare.

2 september, Mathieu Kérékou, Benins president.

4 september, Ola Nyberg, finlandssvensk illustratör.

13 september, Seikko Eskola, finsk historiker och samhällsdebattör.

14 september, Hillevi Rombin, var Fröken Sverige och Miss Universum 1955.

17 september, Chuck Grassley, amerikansk republikansk politiker, senator 1981-.

19 september, Ingrid Jonker, sydafrikansk författare. David McCallum, skotskfödd amerikansk skådespelare.

28 september, Joe Benton, brittisk parlamentsledamot för Labour.

29 september, Samora Machel, Mocambiques första president.

9 oktober, Lill Larsson, svensk skådespelare.

14 oktober, Gunnel Nilsson, svensk sångerska och skådespelare.

22 oktober, William Anders, amerikansk astronaut.

28 oktober, Garrincha, brasiliansk fotbollsspelare.

1 november, Bengt Andersson, svensk balettdansör.

3 november, John Barry, brittisk filmmusikkompositör. Louis Wade Sullivan, amerikansk republikansk politiker, USAs hälsominister 1989–1993. Michael Dukakis, amerikansk politiker, guvernör i Massachusetts

10 november, Ronald E Evans, amerikansk astronaut.

12 november, Bruno Sacco, italiensk designer. Diane Watson, amerikansk demokratisk politiker och diplomat, kongressledamot 2001–2011.

14 november, Fred W Haise, amerikansk astronaut.

17 november, Roland Hedlund, svensk skådespelare.

19 november, Larry King, amerikansk journalist, talkshowikon.

20 november, Per Wästberg, svensk författare och tidningsman 

21 november, Henry Hartsfield, amerikansk astronaut.

23 november, Krzysztof Penderecki, polsk tonsättare.

25 november, Alan Arnell, brittisk fotbollsspelare.

28 november, Joe Knollenberg, amerikansk republikansk politiker.

29 november, John Mayall, bluesmusiker. James Rosenquist, amerikansk målare.

2 december, Kent Andersson, svensk skådespelare och revyförfattare.

3 december, Paul J Crutzen, nederländsk kemist. Nobelpristagare.

7 december, Anna Christina Ulfsparre, svensk arkivarie och professor.

20 december, Jean Carnahan, amerikansk demokratisk politiker, senator 2001–2002. Bo Hansson, svensk journalist och TV-programledare.

23 december, Akihito, Japans kejsare.

24 december, Eva Engström, svensk skådespelare, regissör, manusförfattare och författare.

Avlidna

5 januari, Calvin Coolidge, 60, amerikansk politiker, USAs president 1923–1929.

26 januari, Rafael Ramstedt, 44, finländsk sångare.

29 januari, Sara Teasdale, 48, amerikansk poet och kulturpersonlighet.

30 januari, Hans Maikowski, 24, tysk SA-medlem.

31 januari, John Galsworthy, 65, brittisk författare, nobelpristagare.

7 februari, Albert Apponyi, 86, ungersk aristokrat och politiker.

12 februari, Ernst von der Recke, 85, dansk författare.

16 februari, Spottiswoode Aitken, 64, amerikansk skådespelare. Carl Gunderson, 68, amerikansk republikansk politiker, guvernör i South Dakota 1925–1927.

26 februari, Thomas Watt Gregory, 71, amerikansk demokratisk politiker, USAs justitieminister 1914–1919.

2 mars, Thomas J Walsh, 73, amerikansk demokratisk politiker, senator 1913–1933.

21 mars, Paulette Duvernet, 23, fransk skådespelare. Victor Hutinel, 83, fransk läkare.

22 mars, Uuno Kailas, 31, finländsk författare.

26 mars, Eddie Lang, 30, amerikansk jazzgitarrist.

30 mars, Filip Månsson, 69, svensk konstnär.

12 april, Adelbert Ames, 97, amerikansk general och republikansk politiker, guvernör i Mississippi 1868–1870 och 1874–1876.

29 april, lay Stone Briggs, 57, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1919–1933.

8 maj, Magnus Schjerfbeck, 72, finländsk arkitekt.

29 juni, Fatty Arbuckle, 46, amerikansk stumfilmsskådespelare.

17 juli, Anders Buen, 69, norsk socialdemokratisk politiker.

19 juli, Edwin S Johnson, 76, amerikansk demokratisk politiker, senator 1915–1921.

31 juli, Karl C Schuyler, 56, amerikansk republikansk politiker, senator 1932–1933.

8 augusti, Adolf Loos, 62, österrikisk arkitekt och kulturkritiker.

23 augusti, Henning Elmquist, 61, svensk ämbetsman och socialpolitiker.

9 september, William Squire Kenyon, 64, amerikansk republikansk politiker och jurist, senator 1911–1922.

25 september, Paul Ehrenfest, 53, österrikisk fysiker.

18 oktober, Helmi Biese, 66, finländsk konstnär.

3 november, John B Kendrick, 76, amerikansk demokratisk politiker, senator 1917–1933.

30 november, Arthur Currie, 57, kanadensisk militär.

1 december, Pekka Halonen, 68, finländsk konstnär.

4 december, Stefan George, 65, tysk poet.

28 december, Henry F Lippitt, 77, amerikansk republikansk politiker och affärsman, senator 1911–1917.

1934

1934, var ett normalår som började en måndag i den gregorianska kalendern.

1 januari, Det amerikanska fängelset Alcatraz blir federalt. Inför det nya året håller konjunkturen på att förbättras. Arbetslösheten i Sverige är ännu hög, men sjunker 

15 januari, En jordbävning med styrkan 8,1 skakar gränstrakterna mellan Nepal och Indien. Cirka 11 000 människor omkommer

26 januari, En vänskaps- och nonaggressionspakt mellan Tyskland och Polen undertecknas.

4 februari, Den svenska högerns ungdomsförbund Sveriges nationella ungdomsförbund, som är starkt påverkat av nazismen, bryter med moderpartiet, som helt har tagit avstånd från nazismen. Högern bildar i stället Ungsvenskarna, som tar ställning för demokratin

9 februari, Balkanpakten bildas genom att Grekland, Jugoslavien, Rumänien och Turkiet undertecknar ett avtal om gemensamt försvar av varje deltagande lands gränser.

12 februari, Gatustrider rasar i Wien och andra städer i Österrike mellan militär och arbetare. Undantagstillstånd införs, SPÖ och fackföreningar förbjuds 

23 februari, Leopold III efterträder Albert I, som omkommit under bergsbestigning, som Belgiens kung

8 mars, 26-årige svenske prinsen Sigvard gifter sig i London med tyskan Erica Patzek mot svenske kungens (Gustaf V) vilja och mister därmed sin prinstitel 

12 mars, Statschefen Konstantin Päts och general Johan Laidoner utropar undantagstillstånd i Estland och låter gripa ledarna för den högerextrema Vapsrörelsen. Parti- och mötesverksamhet förbjuds. Päts regerar i fortsättningen Estland genom dekret och ställer in de planerade valen i april 1934.

20 mars, Heinrich Himmler blir chef för all polisverksamhet i Tyska riket.

29 mars, Tysklands riksregering fråntar vetenskapsmannen Albert Einstein hans tyska medborgarskap på grund av hans judiska börd 

3 april, Köpenhamns första S-tågslinje invigs.

7 april, 41 personer omkommer då ett klippblock störtar ner i Tafjorden 

8 april, Arbetslösheten i Tyskland har genom omfattande motorvägsbyggen sjunkit till 2,8 miljoner 

21 april, Den första svenska vårsalongen hålls på Liljevalchs konsthall i Stockholm, Sverige som motvikt till separatutställningarna 

25 april, I Köpenhamn, Danmark påbörjas bygget av Husassistenternes Byggeforening og Alderdomshjem 

16 maj, Svenske konstnären Evert Lundquist har debututställning på Konstnärshuset i Stockholm, Sverige. Den svenska regeringens hjälpprogram för jordbruket godkänns av Sveriges riksdag.

18 maj, Sveriges riksdag antar en lag om sterilisering av "sinnessjuka" eller sinnesslöa som "på grund härav sakna förmåga att lämna giltigt samtycke till åtgärdande" 

23 maj, Brottslingarna Bonnie Parker och Clyde Barrow skjuts till döds av polis under ett bakhåll.

28 maj, Femlingarna Dionne föds i Callender i Ontario i Kanada.

30 maj, Den svenska riksdagen beslutar om arbetslöshetsförsäkring där staten bidrar till fackföreningarnas arbetslöshetskassor 

9 juni, Den amerikanske seriefiguren Kalle Anka debuterar i kortfilmen The Wise Little Hen

10 juni, Italien vinner med 2-1 mot Tjeckoslovakien i andra VM-finalen i fotboll spelas i Rom 

11 juni, Den svenska riksdagen antar en plan för arbetslöshetens bekämpande.

14 juni, Max Baer, USA slår Primo Carnera, Italien på KO i 11e rounden i New York och blir ny tungviktsvärldsmästare i boxning

17 juni, Enligt ny statistik var födelsetalet för 1933 det lägsta som någonsin registrerats i Sverige och det lägsta i Europa 

30 juni, Under de långa knivarnas natt i Tyskland mördas ledande motståndare till nationalsocialisterna, bland dem förre rikskanslern general Kurt von Schleicher men även Ernst Röhm och andra ledande personer inom stormtrupperna (SA).

1 juli, En ny svensk vägtrafikstadga, som ger polisen rätt att hindra en berusad förare att fortsätta sin färd, träder i kraft i Sverige

8 juli, Dagens Nyheters sportredaktör David Jonasson tar initiativ till Simborgarmärket för att stimulera simkunnigheten i Sverige, män skall simma 200 meter och kvinnor 150. 19 000 personer gör provet första veckan, och kampanjen går under mottot "Varje svensk, en simmare".

22 juli, John Dillinger blir skjuten av FBI utanför biografen Biograph.

25 juli, Österrikes förbundskansler Engelbert Dollfuss mördas vid ett misslyckat statskuppförsök av nationalsocialister i Wien

2 augusti, Tyska rikets rikspresident Paul von Hindenburg avlider, och Adolf Hitler övertar hans ämbete och kallar sig "Führer" och ledare. På en dryg månad har Hitler blivit av med sina två mest potentiella motståndare. Försvarsminister Werner von Blomberg låter den tyska försvarsmakten svära trohetsed till Adolf Hitler som person.

5 augusti, Folkpartiet bildas i Sverige genom sammanslagning av Frisinnade folkpartiet och Sveriges liberala parti. Första partiledaren är Felix Hamrin 

9 augusti, Damfriidrottstävlingen Internationella kvinnospelen 1934 inleds i London, 19 nationer deltar, till 11 augusti

15 augusti, De amerikanska soldater som den 28 juli 1915 landsteg i Haiti vänder hemåt igen. Sigurd Walléns film Anderssonskans Kalle har premiär. I rollerna ses Thor Modéen, Hjördis Petterson och Julia Cæsar 

17 augusti, börjar den sovjetiska författarkongressen i Sovjetunionen under vilken den socialistiska realismen förklaras som enda tillåtna konstriktning inom alla konstarter

19 augusti, En folkomröstning i Tyska riket godkänner förslaget att förena ämbetena som rikspresident och rikskansler i en person, Adolf Hitler, som därigenom blir tyskarnas Führer.

2 september, Sverige slår Tyskland i en friidrottslandskamp på Stockholms stadion 

8 september, Cirka 130 personer omkommer då ett passagerarfartyg eldhärjas utanför New Jersey, USA

19 september, Sovjetunionen ansluter sig till NF. Snickare Bruno Hauptmann grips för kidnappning och mord på Charles Lindberghs son 

21 september, 4 000 personer omkommer då en orkan slår till mot Honshu i Japan 

29 september, Göteborgs nya stadsteater, ritad av arkitekt Carl Bergsten i funkisstil, invigs 

2 oktober, 1 600 personer omkommer då en tyfon slår till mot Japan. Stora delar av Japans risskörd förstörs. 260 döda vid gruvolycka i Storbritannien. Kommunistledaren Karl Kilbom startar Folket i bild som den svenska arbetarrörelsens motvikt till den "kolorerade veckopressen" 

9 oktober, Jugoslaviens kung Alexander och den franske utrikesministern Louis Barthou dödas vid ett attentat i Marseille utfört av kroatiska terrorister från Ustasja och makedonska VMRO.

16 oktober, Mao Zedong och de kinesiska kommunister börjar marschera mot nordväst efter att ha besegrats av Chiang Kai-sheks soldater i inbördeskriget i sydöstra Kina 

20 oktober, Privata bolaget AB Tipstjänst, som får monopol på fotbollstips i Sverige, börjar sin verksamhet och 20% av vinsterna går till den svenska idrottsrörelsen

27 oktober, Cirka 100 000 kinesiska kommunister börjar under ledning av Mao Zedong den så kallade Långa marschen

30 oktober, Stortjuvarna Bildsköne Bengtsson och Tatuerade Johansson åker fast i Göteborg 

November, Alva och Gunnar Myrdals bok Kris i befolkningsfrågan utkommer och vållar långvarig debatt om befolkningsutvecklingen i Sverige och leder till att Befolkningskommissionen, vars förslag får stora betydelse för 1930-talets sociala reformpolitik i Sverige, tillsätts 1935

10 november, En grupp svenska officerare anställs av den etiopiske kejsaren Haile Selassie som militära rådgivare.

1 december, Omfattande politiska utrensningar inleds i Sovjetunionen 

5 december, Stridigheter mellan Abessinien och Italienska Somaliland utbryter

16 december, Ett svenskt kompani om 261 man uppsätts vid Svea livgarde i Stockholm, för att skickas att övervaka folkomröstningen i Saarområdet.

20 december, Det svenska kompaniet avreser från Stockholm.

22 december, Det svenska kompaniet anländer till Saarbrücken i Saar, som fredsbevarande NF-styrka

24 december, Julskinkan i Sverige har kostat 1:70 svenska kronor per kilo, och i världsdepressionens spår nöjer sig många med grisfötter för 80 öre per kilo 

29 december, Pär Lagerkvists ursinnigt antinazistiska pjäs Bödeln har premiär på Vasateatern i Stockholm med Gösta Ekman den äldre i huvudrollen 

31 december, Vid nyårsfirandet på Skansen läses Nyårsklockan av skådespelaren Uno Henning, medan den traditionelle uppläsaren Anders de Wahl läser den i radio. USA skickar soldater till Foochow, Kina för att skydda USAs konsulat. 6 000 personer omkommer vid en jordbävning i Indien. British Committee for Relations with Other Countries grundas för att utveckla kulturella relationer. Hanna Grönvall blir biträdande föreståndare i stiftelsen Stockholms hembiträdesförening. Axel Pehrsson-Bramstorp väljs till ny ledare för Bondeförbundet efter Olof Olsson. Den svenska riksdagen antar en lag om sju dagars varsel vid arbetskonflikter. Den svenska nationalekonomen Bertil Ohlin ger ut Penningpolitik, offentliga arbeten, subventioner och tullar som medel mot arbetslöshet, påverkad av keynesianismen. Det av Karl Kilbom ledda Sveriges Kommunistiska Parti ombildas till Socialistiska partiet då partiet förenas med socialdemokratiska utbrytare från Göteborgsregionen. Partiet blir med tiden mer och mer nazistiskt och dess tidning Folkets dagblad får stöd från det nazistiska Tyskland. Svensk sjuksköterskeförening ombildas till fackförening. Ett kreditavtal med Sovjetunionen fälls av den svenska riksdagens majoritet, men Sverige stöder Sovjetunionen inträde i Nationernas förbund. Den nya svenska banklagen förbjuder beviljandet av krediter till vissa typer av kredittagare. Den svenska industrin passerar jordbruket i antal sysselsatta. De svenska beredskapsarbetena når en topp med 40 000 sysselsatta. Sveagruvan, den sista svenska kolgruvan på Spetsbergen, säljs till Store Norske Spitsbergen Kulkompani A/S för en miljon kronor. Det svenska samfundet Manhem bildas med C E Carlberg som ledare och finansiär. Antisemitismen är en viktig del av samfundet. Lagerbriträdet Oskar Andersson från Göteborg uppfinner den elektriska ljusstaken. På Säfstaholms slott i Vingåker i Sverige startar ett skolhem för elever med utvecklingsstörning. Camping med tält börjar bli populärt i Sverige. STF börjar inrätta vandrarhem i Sverige. Sverige Radio har 750 000 radiolicenser, mot 25 000 under 1925 

Födda

5 januari, Murli Manohar Joshi, indisk politiker, inrikesminister och senare minister för personalutveckling 1996–2004.

7 januari, Tassos Papadopoulos, cypriotisk politiker, president 2003–.

8 januari, Georg Riedel, svensk jazzmusiker och kompositör. Jacques Anquetil, fransk professionell cyklist.

10 januari, Leonard Boswell, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1997–.

11 januari, Sven Wollter, svensk skådespelare.

12 januari, Ulf Lindqvist, svensk sångare och skådespelare.

22 januari, Ann-Marie Adamsson, svensk skådespelare. Bill Bixby, amerikansk skådespelare. Pia Rydwall, svensk skådespelare.

31 januari, Suzanne Dansereau, svensk TV-producent.

1 februari, Marina Kondratieva, rysk ballerina.

2 februari, Bosse Larsson, svensk TV-programledare.

5 februari, Hank Aaron, amerikansk basebollspelare.

6 februari, Vern Ehlers, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1993–.

7 februari, Edward Fenech Adami, maltesisk politiker, president 2004–.

11 februari, Mel Carnahan, amerikansk politiker. John Surtees, brittisk racerförare.

16 februari, Peter Dahl, svensk konstnär. Marlene Hagge, amerikansk golfspelare.

17 februari, Alan Bates, brittisk skådespelare. Barry Humphries, australisk skådespelare och underhållare, skapare av Dame Edna. Bengt Nilsson, svensk idrottsman, mottagare av Svenska Dagbladets guldmedalj 1954.

18 februari, Paco Rabanne, fransk modeskapare.

19 februari, Hugo Álvarez, argentinsk-svensk regissör och skådespelare.

22 februari, Ray Bremser, amerikansk poet. Birgit Nordin, svensk operasångare (sopran)

23 februari, Morgan Andersson, svensk skådespelare.

24 februari, Emelie Lagergren, svensk skådespelare. George Ryan, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Illinois 1999–2003.

25 februari, Tony Lema, amerikansk professionell golfspelare.

26 februari, Mohammed Lakhdar-Hamina, algerisk filmregissör och manusförfattare.

27 februari, Ralph Nader, amerikansk advokat och politiker.

2 mars, Hans Erik Engqvist, svensk författare.

3 mars, Hans Hollein, österrikisk arkitekt.

5 mars, James B Sikking, amerikansk skådespelare.

7 mars, Ekrem Bora, turkisk skådespelare. Dennis Dahlsten, svensk skådespelare.

9 mars, Jurij Gagarin, rysk kosmonaut. Milan Muškatirović, jugoslavisk vattenpolomålvakt.

14 mars, Gene Cernan, amerikansk astronaut. Dionigi Tettamanzi, italiensk kardinal inom Romersk-katolska kyrkan, ärkebiskop av Milano.

15 mars, Minoru Takeyama, japansk arkitekt och författare.

22 mars, Orrin Hatch, amerikansk politiker, republikansk ledamot av USAs senat. Larry Martyn, brittisk skådespelare. May Britt Wilkens, svensk skådespelare.

25 mars, Johnny Burnette, amerikansk rockabillymusiker.

26 mars, Alan Arkin, amerikansk skådespelare.

30 mars, Rolf Rämgård, svensk längdskidåkare och politiker.

31 mars, Shirley Jones, amerikansk skådespelare. Weine Renliden, svensk musiker.

3 april, Jane Goodall, brittisk primatolog, etolog och antropolog.

5 april, Roman Herzog, tysk politiker (CDU), förbundspresident 1994–1997.

7 april, Giuseppe D'Altrui, italiensk vattenpolospelare.

8 april, Kisho Kurokawa, japansk arkitekt.

10 april, David Halberstam, amerikansk journalist och författare. Jan Nygren, svensk skådespelare. Catrin Westerlund, svensk skådespelare.

16 april, Ram Naik, indisk politiker.

24 april, Shirley MacLaine, amerikansk skådespelare, sångare, dansare och artist.

28 april, Jacob Palmstierna, svensk friherre och bankman.

29 april, Åse-Marie Nesse, norsk poet och översättare.

1 maj, Laura Betti, italiensk filmskådespelare.

2 maj, Olle Adolphson, svensk kompositör och trubadur, Karin Wegeståhl, svensk socialdemokratisk riksdagsledamot.

3 maj, Frankie Valli, amerikansk sångare, medlem i gruppen The Four Seasons.

7 maj, Lena Malmsjö, svensk dansare, produktionsledare och rektor.

8 maj, Lena Madsén, svensk skådespelare och mannekäng.

14 maj, Siân Phillips, brittisk skådespelare.

21 maj, Bengt Samuelsson, svensk forskare i medicinsk kemi, professor emeritus, nobelpristagare i medicin 1982.

23 maj, Robert Moog (Bob Moog), amerikansk synth-pionjär.

27 maj, Harriet Forssell, svensk jazzsångare och skådespelare.

30 maj, Aleksej Leonov, rysk kosmonaut, första rymdpromenaden.

31 maj, Karl-Erik Welin, svensk tonsättare

1 juni, Pat Boone, amerikansk sångare och skådespelare.

4 juni, Carl Fredrik Reuterswärd, svensk konstnär

6 juni, Albert II av Belgien

9 juni, Anders Thunborg, svensk socialdemokratisk politiker, försvarsminister 1983–1985 och FN-ambassadör 1983–1985.

11 juni, Henri de Laborde de Monpezat, prinsgemål av Danmark 1972–2016, gift med Margrethe II. Staffan Westerberg, svensk regissör, manusförfattare och skådespelare.

23 juni, Virbhadra Singh, indisk politiker, chefsminister i Himachal Pradesh.

1 juli, Claude Berri, fransk regissör. Jamie Farr, amerikansk skådespelare. Ilselill Larsen, dansk skådespelare. Jean Marsh, brittisk skådespelare. Sydney Pollack, amerikansk filmproducent, regissör och skådespelare.

6 juli, Ulf Schenkmanis, svensk radio- och TV-programledare.

8 juli, Marty Feldman, brittisk skådespelare.

11 juli, Giorgio Armani, italiensk modeskapare.

13 juli, Wole Soyinka, nigeriansk dramatiker och författare.

16 juli, Donald M Payne, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1989–2012.

21 juli, Edolphus Towns, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1983–.

29 juli, Albert Speer Jr, tysk arkitekt och stadsplanerare. Katarina Taikon, svensk författare.

2 augusti, Valerij Bykovskij, rysk kosmonaut.

3 augusti, Jonas Savimbi, angolansk politiker.

6 augusti, Sir Christian Bonington, engelsk bergsbestigare.

7 augusti, Inga Sarri, svensk skådespelare.

16 augusti, Anna Sjödahl, svensk konstnär. Diana Wynne Jones, brittisk författare.

18 augusti, Carin Mannheimer, svensk regissör, manusförfattare och författare.

19 augusti, David Durenberger, amerikansk republikansk politiker, senator 1978–1995.

22 augusti, Norman Schwarzkopf, amerikansk general, befälhavare över USAs styrkor under Gulfkriget 1991.

29 augusti, David Pryor, amerikansk demokratisk politiker.

13 september, Pierre Fränckel, svensk skådespelare, regissör, producent och teaterchef.

14 september, Kate Millett, amerikansk författare och feminist.

15 september, Fob James, amerikansk politiker, guvernör i Alabama 1979–1983 och 1995–1999.

16 september, George Chakiris, amerikansk skådespelare.

19 september, Brian Epstein, britt, The Beatles manager.

20 september, Sophia Loren, italiensk skådespelare.

21 september, Leonard Cohen, kanadensisk musiker och författare.

22 september, Ornella Vanoni, italiensk sångerska.

23 september, P O Enquist, svensk författare, regissör och dramatiker. Gino Paoli, italiensk sångare och låtskrivare.

26 september, Geoffrey Grey, brittisk kompositör och dirigent

27 september, Wilford Brimley, amerikansk skådespelare. Ib Glindemann, dansk kompositör och orkesterledare.

28 september, Brigitte Bardot, fransk skådespelare.

3 oktober, Hamilton Camp, engelsk-amerikansk skådespelare.

5 oktober, Angelo Buono Jr, amerikansk seriemördare.

6 oktober, Jan Blomberg, svensk skådespelare, känd berättarröst.

7 oktober, Ulrike Meinhof, västtysk terrorist.

12 oktober, Thomas Lee Judge, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Montana 1973–1981.

13 oktober, Nana Mouskouri, grekisk sångare. Jack Colvin, amerikansk skådespelare.

14 oktober, Kerstin Tidelius, svensk skådespelare.

18 oktober, Åke Cato, svensk manusförfattare och underhållare i press och TV.

19 oktober, Yakubu Gowon, president i Nigeria 1966–1975.

20 oktober, Bill Chase, amerikansk trumpetare. Michiko, japansk kejsarinna.

21 oktober, Jerry Lewis, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot.

31 oktober, Donya Feuer, amerikansk svensk koreograf, dansare, manusförfattare och regissör. Fillie Lyckow, svensk skådespelare.  Prinsessan Margaretha, kung Carl XVI Gustafs syster, svensk prinsessa, gift Ambler.

2 november, Ken Rosewall, australisk tennisspelare.

7 november, Jan Allan, svensk kompositör och musiker (trumpet)

9 november, Ingvar Carlsson, svensk socialdemokratisk politiker, Sveriges statsminister (1986–1991, 1994–1996), Carl Sagan, amerikansk astronom och författare.

11 november, Heinz Hopf, svensk skådespelare.

12 november, Charles Manson, amerikansk mördare.

13 november, Garry Marshall, amerikansk filmregissör, skådespelare, manusförfattare och filmproducent.

14 november, Kurt Hamrin, svensk fotbollsspelare.

15 november, Viola Sundberg, svensk skådespelare.

16 november, Carl-Åke Eriksson, svensk skådespelare.

22 november, Östen Warnerbring, svensk sångare.

23 november, Lew Hoad, australisk tennisspelare. Robert Towne, amerikansk manusförfattare.

24 november, Sven-Bertil Taube, svensk sångare och skådespelare. Alfred Schnittke, rysk postmodern kompositör.

29 november, Nicéphore Soglo, före detta president i Benin.

30 november, Lansana Conté, guineansk politiker och militär, Guineas president 1984–2008. Björn Gustafson, svensk skådespelare.

2 december, Tarcisio Bertone, italiensk kardinal.

4 december, Victor French, amerikansk skådespelare.

5 december, Ingvar Hirdwall, svensk skådespelare.

9 december, Morten Grunwald, dansk skådespelare.

12 december, Miguel de la Madrid, mexikansk politiker, Mexikos president 1982–1988.

19 december, Kurt Hamrin, svensk fotbollsspelare.

24 december, Eva Deckner, svensk dansare och skådespelare. Stjepan Mesić, kroatisk politiker, president 2000–2010.

26 december, Richard Swinburne, brittisk filosof.

27 december, Larissa Latynina, sovjetrysk gymnast med arton OS-medaljer varav nio guld.

30 december, Del Shannon, amerikansk sångare, kompositör, gitarrist.

Avlidna

10 januar, Marinus van der Lubbe, 24, nederländsk murargesäll, dömd för att ha anlagt riksdagshusbranden i Berlin 1933 (giljotinerad i Leipzig).

21 januari, John Liander, 70, svensk skådespelare, sångare och teaterdirektör.

29 januari, Fritz Haber, 65, tysk kemist, nobelpristagare.

2 februari, James Hartness, 72, amerikansk republikansk politiker och uppfinnare, guvernör i Vermont 1921–1923.

5 februari, William Morris Davis, 83, amerikansk geolog, geograf och meteorolog.

23 februari, Edward Elgar, 76, brittisk kompositör.

5 mars, Paul U Bergström, 73, svensk affärsman.

27 mars, Carrie E Breck, 79, amerikansk sångförfattare.

5 april, Jiro Sato, 26, japansk tennisspelare.

6 april, Jonas Gifting, 78, svensk militär, korpral.

11 april, John Collier, 84, brittisk målare.

13 april, Richard P Ernst, 76, amerikansk republikansk politiker, senator 1921–1927.

16 april, John J Blaine, 58, amerikansk republikansk politiker.

19 april, Alexander Samuelson, 72, svensk-amerikansk glasingenjör.

3 maj, Oscar Tropp, 51, svensk dansare, manusförfattare och koreograf.

10 maj, Vjatjeslav Menzjinskij, 59, sovjetisk politiker.

13 maj, Albert Sleeper, 71, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Michigan 1917–1921.

23 maj, Clyde Chestnut Barrow, 25, amerikansk bankrånare. Bonnie Elizabeth Parker, 23, amerikansk bankrånare.

30 maj, Waldemar Bülow, 70, svensk tidningsman, politiker och humorist.

2 juni, James Rolph, 64, amerikansk republikansk politiker, Kaliforniens 27e guvernör.

11 juni, Lev Vygotskij, 37, vitrysk pedagog och filosof.

23 juni, Mathias Taube, 57, svensk konstnär och skådespelare.

24 juni, Charles Thomas, 84. amerikansk politiker, guvernör i Colorado 1899–1901, senator 1913–1921.

29 juni, Sidney C Roach, 57, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1921–1925.

30 juni, Kurt von Schleicher, 52, tysk militär och nazistisk politiker (mördad). Gregor Strasser, 42, tysk nazistisk politiker (mördad). Gustav von Kahr, 71, tysk konservativ politiker (mördad).

1 juli, Chester I Long, 73, amerikansk republikansk politiker, senator 1903–1909. Ernst Röhm, 46, tysk militär och nazistisk politiker (mördad).

2 julim Henry Hollis Horton, 68, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Tennessee 1927–1933.

4 juli, Marie Curie, 66, polsk-fransk fysiker, tvåfaldig nobelpristagare 

6 juli, Franklin MacVeagh, 96, amerikansk bankman och politiker, USAs finansminister 1909–1913.

22 juli, John Dillinger, 31, amerikansk gangster.

25 juli, Engelbert Dollfuß, 41, österrikisk förbundskansler 1932-1934, mördad.

26 juli, William F Kirby, 66, amerikansk demokratisk politiker och jurist, senator 1916–1921.

27 juli, Nelly Diener, 22, schweizisk flygvärdinna.

29 juli, John L McLaurin, 74, amerikansk demokratisk politiker, senator 1897–1903.

2 augusti, Paul von Hindenburg, 86, fältmarskalk och tysk president.

19 augusti, Henry T Rainey, 73, amerikansk demokratisk politiker, talman i USAs representanthus.

23 augusti, Viktor Kaplan, 57, österrikisk ingenjör och uppfinnare av Kaplanturbinen.

13 september, William Lorimer, 73, amerikansk republikansk politiker.

29 september, Ilmari Aalto, 43, finländsk konstnär.

30 september, John K Shields, 76, amerikansk demokratisk politiker och jurist, senator 1913–1925.

2 oktober, Einar Fröberg, 58, svensk skådespelare, regissör, manusförfattare och författare.

9 oktober, Alexander I, 45, kung av Jugoslavien 1921–1934, mördad. Louis Barthou, 72, fransk politiker, mördad. Vlado Tjernozemski, 36, bulgarisk revolutionär, attentatsman.

15 oktober, Raymond Poincaré, 74, fransk politiker, Frankrikes president 1913–1920.

17 oktober, Adolf Hölzel, 81, tysk målare och konsthistoriker.

22 oktober, Pretty Boy Floyd, 30, amerikansk bankrånare.

25 oktober, Lauri Ingman, 66, finländsk politiker och teolog, statsminister 1918–1919 och 1924–1925 samt ärkebiskop sedan 1930.

8 november, Carlos Chagas, 55, brasiliansk läkare.

18 november, Pietro Gasparri, 82, italiensk kardinal.

20 november, Joel Lehtonen, 52, finländsk författare.

27 november, Baby Face Nelson, 25, amerikansk förbrytare.

1 december, Sergej Kirov, 48, sovjetisk politiker (mördad)

7 december, William W Brandon, 66, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Alabama 1923–1927.

1935

1935, var ett normalår som började en tisdag i den gregorianska kalendern.

Januari, Kejsar Haile Selassie av Etiopien grundar en militärskola i Holeta

1 januari, Italiens nordafrikanska kolonier Tripolitanien och Cyrenaica slås samman till Libyen. 10 år efter starten har Sveriges Radio 700 000 licenser. Vart tredje svenskt hushåll har radio, och bara Storbritannien och Danmark är radiotätare i Europa 

13 januari, I en folkomröstning i Saarland vill en majoritet på drygt 90% av de röstande återförenas med Tyskland. En neutral kommission under svensk ledning övervakar omröstningen. I det område, som övervakas av den svenska NF-styrkan, går allt lugnt till.

24 januari, Världens första ölburk säljs i Richmond, Virginia

28 januari, Island blir det första landet att legalisera abort på medicinska grunder.

29 januari, Det svenska kronprinsparet Gustaf (VI) Adolf och Louise Mountbatten återkommer till Sverige från sin resa till Orienten.

18 februari, Den svenska NF-styrkan lämnar Saarområdet och anträder hemresan.

20 februari, Dansk-norska Caroline Mikkelsen landstiger som första kvinna på Antarktis

23 februari, Den svenska NF-styrkan upplöses i Stockholm.

26 februari, Radarn demonstreras för första gången. Turkiet inför en lag som ålägger alla medborgare att bära familjenamn 

2 mars, Den första Volvon med strömlinjeformad kaross, PV 36 Carioca, presenteras och är företagets första strömlinjeformade personbil 

5 mars, Leni Riefenstahls film "Viljans triumf", om de tyska nationalsocialisternas partidagar 1934, har biopremiär i Berlin 

16 mars, Tyskland inför allmän värnplikt, vilket strider mot Versaillesfördraget, och Adolf Hitler meddelar att Tyskland skall återupprusta.

25 mars, I Storlien vinner Sigge Bergman Sveriges första internationella slalomtävlingar

8 april, Ingrid Bergman och Gösta Ekman den äldre spelar huvudrollerna när Gustaf Molanders filmatisering av Hjalmar Bergmans Swedenhielms har premiär 

13 april, Publiken strömmar till sedan flera av konstnären Bror Hjorths skulpturer på Färg och form i Sverige avlägsnats på grund av anstötlighet 

17 april, NF överlämnar ett dokument där man protesterar mot Tysklands upprustning 

18 april, 12th Conference of the International Woman Suffrage Alliance äger rum i Istanbul.

28 april, Moskvas tunnelbana invigs 

1 maj, Tyskan Leni Riefenstahl får pris för filmen "Viljans triumf" 

13 maj, Adolf Hitlers ställföreträdare Rudolf Hess besöker Stockholm, inbjuden av svensk-tyska föreningen

24 maj, Prinsessan Ingrid gifter sig i Stockholm med kronprins Frederik (IX) av Danmark, bröllopskortegen följs av nästan 250 000 åskådare. De vigs i Storkyrkan 

25 maj, Vid tävlingar i USA hoppar Jesse Owens, USA längdhopp med nya världsrekordlängden 8,13 meter 

27 maj, Den svenska riksdagen firar 500-årsjubileum, vilket firas i Arboga, där den första riksdagen hölls av Engelbrekt Engelbrektsson 1435, samt vid riksdagshuset i Stockholm. Jaktplanet Curtiss P-36 flyger för första gången.

28 maj, En utredning föreslår övergång till högertrafik i Sverige från 1938. Kostnaden beräknas till 10 miljoner svenska kronor. Boulderdammen i USA färdig. Bröllopet mellan prinsessan Ingrid och kronprins Fredrik

29 maj, Boulderdammen står färdigbyggd i USA.

31 maj, En jordbävning med styrkan 7,5 på Richterskalan förstör stora delar av staden Quetta i Brittiska Indien nära gränsen mot Afghanistan varvid cirka 25 000 människor omkommer 

3 juni, Det svenska Högerpartiets ordförande Arvid Lindman avgår och efterträds av Gösta Bagge

5 juni, Sveriges riksdag höjer folkpensionen i Sverige till lägst 320 svenska kronor om året 

10 juni, Anonyma Alkoholister bildas av börsmäklaren William Griffith Wilson och läkaren Robert Holbrook Smith i Akron, Ohio i USA.

13 juni, I USA vinner Jim Braddock, USA mot Max Baer, USA i kampen om världsmästartiteln i tungviktsboxning 

14 juni, KF meddelar att man förvärvat aktiemajoriteten i Paul U bergström AB, varuhuset PUB vid Hötorget i Stockholm 

1 juli, I Norge byter "Møre fylke" namn till Møre og Romsdal fylke. Den svenska förordningen om tyst trafik träder i kraft, vilken innebär förbud mot att onödigtvis avge signal i tätbebyggt område

10 juli, Gösta Bagge ersätter Arvid Lindman som svensk högerledare 

16 juli, Svåra antisemitiska kravaller utbryter i Berlin inspirerade av den tyska premiären på den svenska filmen Pettersson och Bendel. De första parkeringsmätarna börjar användas i Oklahoma City.

7 augusti, En utredning angående de svenska skyddshemmen för unga avslöjar svåra missförhållanden

27 augusti, 1930 års försvarskommitté förordar en förstärkning av det svenska försvaret igen efter nedrustningen 1925, på grund av den allt mörkare situationen utomlands.

29 augusti, Svenskfödda drottning Astrid av Belgien omkommer i en bilolycka vid Vierwaldstättersjön i Schweiz. Hennes make kung Leopold undkommer med lättare skador.

Augusti, Ett svensk-etiopiskt vänskaps- och handelsavtal undertecknas, trots italienska protester.

13 september, Skådespelaren Judy Garland gör en audition hos filmbolaget MGM, vilken leder till att hon får göra ett flertal filmer för dem.

15 september, Hakkorsflaggan blir Tysklands nya nationalsymbol och Nürnberglagarna träder i kraft i Tyskland, varvid de tyska judarna förlorar sitt medborgarskap 

1 oktober, Generalmajor Eric Virgin tvingas, på svenska UDs uppmaning, lämna sin tjänst hos den etiopiske Haile Selassie, eftersom han börjar reta italienarna för mycket.

3 oktober, Italien invaderar Abessinien utan krigsförklaring 

4 oktober, Göteborgs konserthus, ritat av Nils Einar Eriksson, invigs

6 oktober, UD får meddelande om att fyra av de fem svenska officerarna i etiopisk tjänst har begärt avsked ur svenska armén. Detta har de gjort för att kunna kämpa i Abessinienkriget på Abessiniens sida, utan att kompromettera Sverige, som är neutralt i kriget.

8 oktober, De svenska officerarna i Abessinien beviljas avsked.

10 oktober, Operan Porgy och Bess av George Gershwin uruppförs i New York.

15 oktober, Trafikkarusellen Slussen i Stockholm invigs och väcker internationell uppmärksamhet 

23 oktober, Efter två veckors insamling av medel kan svenska Röda Korset sända fem ambulanser med personal till det av Italien överfallna Abessinien

28 oktober, Eyvind Johnsons "Här har Du Ditt liv", andra delen i hans romantrilogi "Romanen om Olof", kommer ut 

4 november, Den första långfilmen i färg, amerikanska Fåfängans marknad, visas i Sverige, i Stockholm

5 november, Sällskapsspelet Monopol kommer ut på marknaden i USA.

14 november, Storbritannien går till parlamentsval. Resultatet blir ännu en stor majoritet för den nationella koalitionsregeringen, om än något minskad sedan förra valet. Det största oppositionspartiet, Labour, går framåt. Nürnbergslagarna i Tyskland träder i kraft och personer av judisk börd förbjuds att vara tyska medborgare, rösta i politiska val och inneha offentlig tjänst. Harry Martinsons självbiografiska roman Nässlorna blomma kommer ut.

18 november, Sanktioner mot Italien inleds. Flera stater, bland dem Tyskland, deltar inte i bojkotten

19 november, Västerbron i Stockholm invigs

28 november, Det första elektriska tåget på sträckan Krylbo–Bollnäs körs.

December, Glassen puckstång börjar säljas, med eller utan choklad

11 december, Svenska Radioaktiebolaget påbörjar försök med reguljära TV-sändningar från sina lokaler på Kungsholmen i Stockholm 

15 december, Jan Fridegårds delvis självbiografiska roman Jag Lars Hård kommer ut och anses av en del kritiker som alltför rå

23 december, Befolkningskommissionen i Sverige, tillsatt efter makarna Myrdahls bok Kris i befolkningsfrågan, föreslår skattelättnader för att stimulera barnafödandet

30 december, En svensk ambulansgrupp i Abessinien, på plats för att hjälpa till med krigssjukvården, anfalls av italienska bombflygplan. Svenske sjukvårdaren Gunnar Lundström dödas, vilket leder till häftiga internationella protester. Bolivias kokerskor bildar en fackförening. Lika folkpension för män och kvinnor införs i och med den svenska folkpensionslagen, som gör avgiftspensionerna större. Sven Hedin återvänder från sin sista Asienexpedition. Det svenska Folkpartiets kvinnoförbund bildas. Arbetsmarknadens parter får del i administrationen av den svenska arbetslöshetsförsäkringen. Ett av Folkpartiet och Bondeförbundet omarbetat regeringsförslag till lagstiftning på arbetsmarknaden fälls av Allmänna valmansförbundet och socialdemokraterna. Svensk-sovjetiska vänskapsförbundet bildas. Första numret av Vecko-Revyn utkommer. Företaget Volvo börsnoteras. Speditionsföretaget AB Svenska Godscentralen (ASG) bildas Kooperativa Förbundet köper PUB i Stockholm. De första lagliga tvångssteriliseringarna i Sverige genomförs

Födda

1 januari, Prakash Chautala, indisk politiker, chefsminister i Haryana flera gånger (död 2024)

2 januari, Valerij Kubasov, rysk kosmonaut (död 2014)

4 januari, Floyd Patterson, amerikansk boxare (död 2006)

5 januari, Inger Pehrsson, svensk scenograf, och kostymör för filmer och teater.

8 januari, Elvis Presley, amerikansk rocksångare och skådespelare (död 1977)

11 januari, Ghita Nørby, dansk skådespelare.

17 januari, Lars Lind, svensk skådespelare.

24 januari, Mona Malm, svensk skådespelare (död 2021)

31 januari, Richard Lindskog, svensk operettsångare och skådespelare. Kenzaburo Oe, japansk författare, nobelpristagare (död 2023)

11 februari, Gene Vincent, amerikansk rockmusiker (död 1971)

14 februari, Mickey Wright, amerikansk golfspelare (död 2020)

15 februari, John Rusling Block, amerikansk republikansk politiker.

17 februari, Christina Pickles, brittisk-amerikansk skådespelare.

23 februari, Tommy Nilson, svensk skådespelare (död 2010)

25 februari, Sally Jessy Raphaël, amerikansk pratshowledare och skådespelare.

1 mars, Lars Lidberg, svensk psykiater och professor i rättspsykiatri (död 2005)

3 mars, Zjelju Zjelev, bulgarisk politiker, Bulgariens president 1990–1997 (död 2015)

8 mars, Bodil Mannheimer, svensk skådespelare (död 2023)

14 mars, P C Jersild, svensk läkare och författare

15 mars, Jimmy Swaggart, amerikansk sångare, pastor och evangelist.

17 mars, Luis Goytisolo, spansk författare.

18 mars, Weiron Holmberg, svensk skådespelare.

21 mars, Hubert Fichte, tysk författare (död 1986), Brian Clough, engelsk fotbollsspelare och manager (död 2004)

26 mars, Mahmoud Abbas, palestinsk regeringschef 2003, ordförande för den palestinska myndigheten från 2005.

28 mars, Margaretha Wästerstam, svensk skådespelare och TV-producent.

1 april, Larry McDonald, amerikansk politiker (död 1983)

6 april, Elisabeth Rehn, finländsk politiker (sfp), Thor G Norås, norsk kulturpersonlighet (död 2015)

8 april, Lasse Petterson, svensk skådespelare (död 2019)

17 april, Theo Angelopoulos, grekisk filmregissör (död 2012), Jan Wirén, svensk pressfotograf och skådespelare (död 2022)

19 april, Dudley Moore, brittisk skådespelare (död 2002), Justin Francis Rigali, amerikansk romersk-katolsk kardinal, ärkebiskop av Philadelphia.

25 april, James Peebles, amerikansk astronom.

28 april, Pehr G Gyllenhammar, svensk företagsledare, koncernchef för Volvo (död 2024)Maj

2 maj, Faisal II av Irak, irakisk kung 1939–1958 (död 1958), Luis Suárez, spansk fotbollsspelare och -tränare (död 2023)

24 maj, Karl-Erik Andersén, svensk skådespelare och dramapedagog.

27 maj, Gunnar Uddén, svensk skådespelare.

3 juni, Eddie McGrady, nordirländsk politiker inom Social Democratic and Labour Party (död 2013)

4 juni, Lars Lönnroth, svensk litteraturvetare.

6 juni, Tenzin Gyatso, nuvarande Dalai Lama.

13 juni, Christo, bulgarisk konstnär (död 2020)

17 juni, Börje Hörnlund, svensk politiker, centerpartist.

21 juni, Françoise Sagan, fransk författare (död 2004)

25 juni, Gerd Hegnell, svensk skådespelare.

3 juli, Harrison Schmitt, amerikansk astronaut.

9 juli, Wim Duisenberg, nederländsk politiker och ekonom, Europeiska centralbankens förste ordförande.

10 juli, Lars Edström, svensk filmöversättare och röstskådespelare.

11 juli, Oliver Napier, nordirländsk politiker och jurist.

13 juli, Kurt Westergaard, dansk karikatyrtecknare.

15 juli, Johan Bergenstråhle, svensk teater- och filmregissör. Ken Kercheval, amerikansk skådespelare.

17 juli, Benjamin Civiletti, amerikansk advokat och politiker. Donald Sutherland, kanadensisk-amerikansk skådespelare.

19 juli, Claes-Håkan Westergren, svensk skådespelare.

25 juli, Lars Werner, svensk politiker, partiledare för VPK

26 juli, Sara Arnia, svensk skådespelare.

27 juli, Yvonne Brosset, svensk balettdansös och skådespelare. Rune Söderqvist, svensk reklamtecknare och illustratör.

8 augusti, Donald P Bellisario, amerikansk tv-producent (skapare av Magnum, Airwolf och På heder och samvete).

13 augusti, Jessie Flaws, svensk-amerikansk skådespelare.

17 augusti, Gunnar Wiklund, svensk sångare (baryton).

19 augusti, Story Musgrave, amerikansk astronaut.

30 augusti, John Phillips, amerikansk musiker, medlem av The Mamas and the Papas.

31 augusti, Eldridge Cleaver, en av ledarna inom svarta panterrörelsen.

3 september, Assar Rönnlund, svensk längdskidåkare

6 september, Lars Löfgren, svensk regissör, författare och teaterchef.

7 september, Abdou Diouf, president i Senegal (1981–2000).

9 september, Chaim Topol, israelisk skådespelare.

11 september, Jacques Gaillot, fransk katolsk biskop. German Titov, rysk kosmonaut.

12 september, Birgitta Hoppeler, svensk skådespelare.

13 september, Arvo Pärt, estländsk tonsättare.

14 september, Hans Bergström, svensk regissör och skådespelare.

16 september, Carl Andre, amerikansk konstnär, skulptör.

25 september, Maj Sjöwall, svensk författare och översättare.

29 september, Jerry Lee Lewis, amerikansk rock-and-roll-pionjär.

1 oktober, Julie Andrews, brittisk skådespelare och sångare.

3 oktober, Charles Duke, amerikansk astronaut.

4 oktober, Ulla Edin, svensk skådespelare. A W F Edwards, brittisk statistiker, genetiker och evolutionsbiolog

6 oktober, Helena Reuterblad, svensk skådespelare.

8 oktober, Marian Gräns, svensk skådespelare.

12 oktober, Luciano Pavarotti, italiensk operasångare, tenor. Hans Sidén, svensk popskribent på Göteborgs-Posten.

15 oktober, Solveig Svensson, svensk sångerska. Ulla-Britt Svensson, svensk sångerska.

17 oktober, Sydney Chapman, brittisk parlamentsledamot för Conservative.

18 oktober, Peter Boyle, amerikansk skådespelare.

19 oktober, Agne Simonsson, svensk fotbollsspelare och fotbollstränare.

20 oktober, Jerry Orbach, amerikansk skådespelare.

22 oktober, Inge Eriksen, dansk författare.

24 oktober, Lena Söderblom, svensk skådespelare.

29 oktober, Peter Watkins, brittisk filmregissör.

1 november, Gary Player, sydafrikansk professionell golfspelare.

3 november, Frank Cook, brittisk parlamentsledamot för Labour.

4 november, Hussein I, Jordaniens kung (1951–1999).

5 november, Lester Piggott, engelsk galoppjockey.

7 november, Lubomír Beneš, tjeckisk animatör och regissör.

8 november, Alain Delon, fransk skådespelare. Alfonso López Trujillo, colombiansk kardinal.

11 november, Bibi Andersson, svensk skådespelare.

17 november, Toni Sailer, österrikisk alpin skidåkare.

23 november, Vladislav Volkov, rysk kosmonaut.

29 november, Diane Ladd, amerikansk skådespelare.

1 december, Woody Allen, amerikansk regissör, manusförfattare och skådespelare.

3 december, Eddie Bernice Johnson, amerikansk demokratisk politiker.

11 december, James G Martin, amerikansk republikansk politiker, guvernör i North Carolina (1985–1993). Pranab Mukherjee, indisk politiker.

19 december, Gösta Bredefeldt, svensk skådespelare och dramatiker.

20 december, Henry E Brown, amerikansk republikansk politiker. Anna Schönberg, svensk skådespelare.

21 december, John G Avildsen, amerikansk regissör och producent. Lorenzo Bandini, italiensk racerförare.

26 december, Ena Carlborg, svensk skådespelare och dramapedagog. Caj Selling, svensk balettdansör.

30 december, Omar Bongo, president i Gabon (1967-2009), Bengt Robertson, svensk läkare, medicinsk forskare, professor,poet och författare.

Avlidna

16 januari, Franklin S. Billings, 72, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Vermont 1925–1927., Ma Barker, 61, amerikansk brottsling och gängledare.

28 januari, Michail Ippolitov-Ivanov, 75, rysk kompositör.

31 januari, Albert McIntire, 82, amerikansk republikansk politiker och jurist, guvernör i Colorado 1895–1897.

3 februari, Hugo Junkers, 76, tysk flygplanskonstruktör.

8 februari, Max Liebermann, 87, tysk konstnär.

25 februari, Louis De Geer, 80, svensk liberal politiker, friherre och ämbetsman, Sveriges statsminister 1920–1921.

6 mars, Fridolf Rhudin, 39, svensk skådespelare

8 mars, Malcolm R Patterson, 73, amerikansk demokratisk politiker och jurist.

15 mars, Johan Ramstedt, 82, svensk politiker, Sveriges statsminister från 13 april till 2 augusti 1905.

23 mars, Alexander Moissi, 55, österrikisk teaterskådespelare.

31 mars, Concordia Selander, 73, svensk skådespelare.

8 april, Patrick Joseph Sullivan, 70, irländsk-amerikansk politiker, senator 1929–1930.

14 april, Emmy Noether, 53, tysk matematiker.

22 april, Carl Bergsten, 55, svensk arkitekt.

6 maj, Bronson M Cutting, 46, amerikansk republikansk politiker, senator 1927–1928 och 1929–1935.

10 maj, Raymond Hamilton, 21, amerikansk brottsling.

12 maj, Józef Piłsudski, 67, polsk marskalk, politiker, statschef efter frigörelsen 1918.

15 maj, Kazimir Malevitj, 56, rysk målare, grundare av suprematismen.

17 maj, Paul Dukas, 69, fransk tonsättare. Antonia Mesina, 15, italiensk jungfru och martyr, saligförklarad 1987.

19 maj, T E Lawrence, 46, brittisk officer, författare och arkeolog.

21 maj, Arvid Gyllström, 45, svensk-amerikansk akrobat, manusförfattare, producent och regissör.

7 juni, Ivan Mitjurin, 79, rysk (sovjetisk) hortonom.

21 juni, Angus Wilton McLean, 65, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i North Carolna 1925–1929.

3 juli, André Citroën, 57, fransk bilkonstruktör.

12 juli, Alfred Dreyfus, 75, fransk officer.

13 juli, Samuel H Elrod, 79, amerikansk republikansk politiker, guvernör i South Dakota 1905–1907.

23 augusti. Ivan Hedqvist, 55, svensk skådespelare och regissör.

29 augusti, Astrid av Sverige, 29, drottning av Belgien.

10 september, Huey Long, 42, amerikansk politiker, guvernör i Louisiana 1928–1932, senator 1932–1935.

15 oktober, Björn Halldén, 73, svensk kompositör, sångtextförfattare och kapellmästare. Raymond Poincaré, 74, fransk president och konseljpresident.

20 oktober, Arthur Henderson, 72, brittisk politiker och fackföreningsledare.

6 november, Henry Fairfield Osborn, 78, amerikansk paleontolog och geolog.

7 november, Johan Lindström Saxon, 76, svensk författare, tidningsman, bokförläggare, publicist och sångtextförfattare.

9 november, Walter L Fisher, 73, amerikansk republikansk politiker.

10 december, Allan Serlachius, 65, finländsk jurist och politiker.

15 december, Frank Henry Cooney, 62, kanadensisk-amerikansk politiker och affärsman, guvernör i Montana 1933–1935.

21 december, Kurt Tucholsky, 45, tysk journalist och satiriker.

22 december, Thomas D Schall, 57, amerikansk republikansk politiker.

24 december, Alban Berg, 50, österrikisk tonsättare.

1936

1936, var ett skottår som började en onsdag i den gregorianska kalendern.

1 januari, Ljungby får stadsprivilegium. Dansfilmen Top Hat med Fred Astaire och Ginger Rogers har biopremiär i Sverige

8 januari, Enligt rapport till Medicinalstyrelsen finns det 13 spetälska i Sverige. Iran inleder reformprogrammet Kashf-e hijab, med målet att avskaffa slöjan, som ett led i sin moderniseringspolitik.

13 januari, Den amerikanska långfilmen Anna Karenina, med Greta Garbo i titelrollen, har biopremiär i Sverige 

16 januari, Den svenska stiftelsen Solstickan bildas. Överskottet på försäljning av tändsticksaskar med etikett ritad av Einar Nerman skall gå till kroniskt sjuka barn och gamla 

20 januari, Vid Georg Vs död efterträds han som kung av Storbritannien av sin son Edvard VIII. Den 11 december samma år abdikerar han, för att kunna gifta sig med sin älskarinna Wallis Simpson.

23 januari, Kvarngatan 6 i Stockholm var adressen där tårgas användes för första gången för att oskadliggöra en dubbelmördare som barrikaderat sig i en lägenheten. Tårgasen, bromaceton, sprutades in i lägenheten med hjälp av en insektsspruta försedd med gummislang som stoppades in i nyckelhålet. Man bröt sig sedan in i lägenheten, men dubbelmördaren hade skjutit sig och avled på väg till sjukhuset.

5 februari, Charlie Chaplins långfilm Moderna tider har biopremiär i USA

6 februari, De 4e olympiska vinterspelen invigs i Garmisch-Partenkirchen, med de första olympiska tävlingarna i alpin skidåkning som nyhet 

15 februari, I Berlin presenteras Adolf Hitler den första Volkswagenbilen på en bilutställning. Bilmodellen byggs på uppdrag av Adolf Hitler 

16 februari, De spanska vänsterpartierna, som gått samman i "folkfronten", skördar stora valframgångar och kan bilda spansk regering 

18 februari, Lee Falks tecknade serie "Fantomen" publiceras för första gången i New York Journal

26 februari, Volkswagenfabriken öppnas i Tyskland. Ett kuppförsök i Japan misslyckas, men resulterar i praktiken ändå till att militären för övertaget över den civila regeringen.

29 februari, Den abessinska nordarmén på 25 000 man krossas under Italiens offensiv 

7 mars, Tyskland återtar demilitasierade Rhenlandet i strid med Versaillesfreden och Adolf Hitler förklarar Locarnopakten från oktober 1925 upphävd 

10 mars, Storbritannien ökar militäranslagen

Mars, I Sverige bildas "Hembiträdesföreningarnas samarbetskommité" på initiativ av Hanna Grönvall

1 april, Österrike inför allmän värnplikt 

2 april, Elektrifieringen av norra stambanan är klar i och med att sträckan Bollnäs–Ånge öppnas för elektrisk trafik 

15 april, Charlie Chaplins film Moderna tider har svensk premiär i Stockholm 

20 april, Upplopp utbryter bland araberna i Palestina, som protesterar mot talrik judisk invandring. Flera personer dödas

28 april, 16-årige Faruk blir kung av Egypten 

April, Anna Haijby skriver till Stockholms rådhusrätt och begär skilsmässa, eftersom hon hävdar, att hennes man Kurt har varit otrogen med svenske kungen, Gustaf V.

2 maj, Hovfunktionärer kallar till krismöte, vilket leder till Haijbyaffären, då det svenska hovet 1936-1947 betalar 250 000 kronor till Kurt Haijby, för att han inte skall avslöja något.

5 maj, Italienska soldater går in i Addis Abeba 

9 maj, Efter att Italien formellt annekterat Abessinien förklarar Benito Mussolini kriget avslutat

12 maj, Sanktionerna mot Italien upphävs. Ormsjöolyckan i södra Lappland kräver 14 timmerflottares liv då deras motorbåt kapsejsar.

21 maj, Sveriges riksdag beslutar att den obligatoriska 6-åriga folkskolan i Sverige skall förlängas med ett läsår 

23 maj, Stockholms första reguljära flygplats på land invigs i Bromma av kung Gustaf V 

Maj, LO och SAF inleder förhandlingar i Saltsjöbaden.

9 juni, Aerotransports Fokkerplan "Lappland" störtar strax efter start på Bulltofta flygfält, 12 skadas och en person omkommer.

11 juni, Den svenska riksdagens borgerliga majoritet fattar över huvudet på den socialdemokratiska regeringen beslut om förstärkning av det svenska försvaret, vilket får den svenska regeringen att avgå. Grundutbildningstiden ökar från 90 till 150 dagar och Försvarsstaben, överbefälhavarens ledningsorgan i fred, bildas.

13 juni, Den borgerliga oppositionen i Sveriges riksdag fäller ett förslag om dyrortsgruppering av de svenska pensionerna

15 juni, Den svenska socialdemokratiska regeringen avgår efter de båda händelserna 11 och 13 juni.

19 juni, I New York vinner Max Schmeling, Tyskland mot Joe Louis, USA på KO i 12e ronden under kampen om världsmästartiteln i tungviktsboxning, vilket nazisterna i Tyskland hälsar med jubel som ett "bevis för den ariska rasens överlägsenhet över den svarta". Sveriges statsminister Per Albin Hansson avgår och efterträds av Axel Pehrsson-Bramstorp i en ren bondeförbundsregering med mycket smalt parlamentariskt underlag. Denna regering sitter i endast några månader, i avvaktan på höstens val, och kallas för "Semesterregeringen". Salaligan rånar bankbudet Elon Pettersson på avlöningskassan från Strå kalkbruk, varvid han skjuts med flera skott. Detta blir Salaligans sista mord.

22 juni, Lantbrukaren Albert Johansson och hans son Thure finner ett bevarat 1300-talslik vid gården Bocksten i Rolfstorp i Halland. Fyndet, som ger en god bild av 1300-talets klädedräkt, ställs ut på Varbergs museum och blir känt som Bockstensmannen.

24 juni, Tre medlemmar ur Salaligan, bland annat 28-årige ledaren Sigvard Tuneman, grips efter fem mord som är ouppklarade. Bland annat har de skjutit ner och rånat ett bankbud i trakterna kring Sala, morden har begåtts från 1930 och framåt

26 juni, Salaligan arresteras.

28 juni, Italiensk-abesinska kriget slut 

13 juli, De spanske politikern José Calvo Sotelo mördas.

18 juli, Francisco Franco och andra generaler gör en statskupp mot den nyligen folkvalda vänsterrepublikanska regeringen, och inbördeskrig bryter ut. Kuppen utförs i Spanska Nordafrika 

20 juli, För första gången i modern tid tänds den olympiska elden på Olympen i Grekland och förs till värdlandet (Tyskland) för de olympiska spelen.

24 juli, Carl Milles Orfeusgrupp utanför Konserthuset i Stockholm avtäcks 

26 juli, Den första kapprodden med kyrkbåtar på Siljan hålls.

1 augusti, De 9e olympiska sommarspelen öppnas i Berlin

4 augusti, Sven Hedin håller tal vid Berlin-OS. Japan slår Sverige med 3-2 i fotbollsturneringen vid olympiska sommarspelen i Berlin, vilket Sven Jerring refererar med "Japaner, japaner, japaner".

15 augusti, Sverige förklarar sig neutralt i spanska inbördeskriget och förklarar sig inte vara bundet av NFs sanktionsbestämmelser.

24 augusti, Under Trotskijprocessen i Sovjetunionen låter Josef Stalin avrätta 16 tidigare höga partifunktionärer 

13 september, 74 personer omkommer då ett klippblock störtar rakt ner i Loensjön i Norge, och en flodvåg utlöses som spolar bort byarna Bødal och Nesdal

20 september, Vid det svenska valet till Andra kammaren får socialdemokraterna 49,5% av rösterna [2]. Nazisterna gör sitt bästa val i Sverige någonsin med 0,7%.

28 september – SAP under ledning av Per Albin Hansson bildar koalitionsregering med Bondeförbundet efter socialdemokratiska framgångar i svenska valet

29 september, SJs generaldirektör Axel Granholm drar samman de sista rälsbitarna på Inlandsbanan 

22 oktober, I Spanien bildar antifascistiska frivilliga från hela Europa bridgader mot Francisco Franco

23 oktober, Tyskland och Italien stöder Francisco Franco med "frivilliga" och vapen

24 oktober, Tyskland erkänner det italienska kejsardömet Abessinien

25 oktober, Adolf Hitler och Benito Mussolini tillkännager axeln Rom–Berlin.

1 november, Militäralliansen Rom–Berlin proklameras 

3 november, Demokraten Franklin D Roosevelt vinner presidentvalet i USA före republikanen Alf Landon.

19 november, Birger Furugårds nazistparti Svenska Nationalsocialistiska partiet upplöses. Medlemmarna uppmanas ansluta sig till det av Sven-Olov Lindholm ledda Nationalsocialistiska arbetarpartiet 

25 november, Adolf Hitler och Benito Mussolini bildar en pakt i Berlin om "gemensamt motstånd mot världskommunismen" 

28 november, 1937 års psalmbok börjar användas i Sverige

30 november, På Evert Taubes initiativ bildas samfundet "Visans vänner" i Sverige 

8 december, Den svenske journalisten Barbro Alvings (Bang) ögonvittnesskildringar från spanska inbördeskriget börjar publiceras i Dagens Nyheter 

9 december, 14 personer omkommer vid flygolycka i London 

10 december, Eugene O'Neill från USA blir förste renodlade dramatiker som får Nobelpriset i litteratur

11 december, Edvard VIII abdikerar från den brittiska tronen för att kunna gifta sig med den frånskilda amerikanskan Wallis Simpson, då reglerna och parlamentet inte godkänner att han förblir kung, om han gifter sig med henne. Han efterträds samma dag som kung av Storbritannien av sin bror Georg VI.

16 december, Hovrätten för övre Norrland invigs i Umeå.

26 december, Filmen Söder om landsvägen med Edvard Persson har premiär på biografen Astoria i Stockholm. Den svenska förenings- och förhandlingsrätten lagfästs, varvid även tjänstemän får lagstadgad förhandlingsrätt. Bertil Ohlin ger ut skriften Fri eller dirigerad ekonomi där principerna för socialliberalismen skisseras, vilken i princip innebär den kommande tidens ekonomi i Sverige. De första svenska barnrikehusen färdigställs. De är hyreshus för barnfamiljer med små inkomster. Den svenska lantarbetstidslagen stiftas och gäller för jord- och trädgårdsbruk där en eller flera arbetare förutom lantbrukarens familj är stadigvarande sysselsatt. Arbetsdagens och -veckans längd inom jord- och trädgårdsbruk regleras i denna lag. Den svenske tenoren Jussi Björling slår igenom internationellt som Rodolphe i La Bohème i Wien. Höganäs stad får stadsprivilegium. Den brittiske ekonomen John Maynard Keynes presenterar i boken The General Theory of Employment, Interest and Money sin teori Keynesianismen. Teorin innehåller bland annat idéer om hur en regering ska dämpa konjunktursvängningar. Fastighetsanställdas förbund grundas. I Sverige bildas Hembiträdesföreningarnas centralkommitté på initiativ av Hanna Grönvall, ordförande för Stockholms hembiträdesförening. Lagen om förenings- och förhandlingsrätt i Sverige ger möjligheter för privatanställda tjänstemän att organisera sig. Premiär för filmen Intermezzo med Ingrid Bergman, Inga Tidblad och Hasse Ekman.

Födda

11 januari, Charles Porter, australisk friidrottare.

12 januari, Muhammed Sayed, indisk politiker.

13 januari, Margareta Henning, svensk skådespelare.

22 januari, Clive Derby-Lewis, sydafrikansk politiker.

23 januari, Axel Fritz, svensk skådespelare.

28 januari, Alan Alda, amerikansk skådespelare. Ismail Kadare, albansk författare.

30 januari, Rune Zetterström, svensk operasångare.

3 februari, James Bridges, amerikansk regissör. Lasse Sarri, svensk regissör, manusförfattare och skådespelare.

11 februari, Per Clemensson, svensk författare. Sigvard Hammar, svensk journalist i press, radio och TV samt programledare. Burt Reynolds, amerikansk skådespelare.

18 februari, Jean M Auel, amerikansk författare.

20 februari, Roy Beggs, brittisk parlamentsledamot för Ulster Unionist Party. Kerstin Widgren, svensk skådespelare.

22 februari, Henny Moan, norsk skådespelare.

29 februari, Jack Lousma, amerikansk astronaut. Ingemar Odlander, svensk journalist. Henri Richard, kanadensisk ishockeyspelare.

3 mars, Georg Andersson, svensk socialdemokratisk politiker, kommunikationsminister 1989–1991.

4 mars, Jim Clark, brittisk racerförare.

5 mars, Dean Stockwell, amerikansk skådespelare.

8 mars, Janusz Zakrzeński, polsk skådespelare.

10 mars, Alfredo Zitarrosa, uruguayansk sångare, trubadur, kompositör, poet, författare och journalist. Sepp Blatter, schweizisk fotbollsfunktionär, president för FIFA 1998–2016.

15 mars, Howard Greenfield, amerikansk textförfattare (Oh Carol, Breaking Up Is Hard To Do).

16 mars, Eva Kotamanidou, grekisk skådespelare.

17 mars, Thomas K Mattingly, amerikansk astronaut. Åke Nordin, svensk företagsledare, grundare av Fjällräven.

18 mars, Elisabeth Falk, svensk skådespelare. F W de Klerk, sydafrikansk politiker, president 1989–1994.

19 mars, Ursula Andress, schweizisk skådespelare.

22 mars, Edith Grossman, amerikansk översättare.

29 mars, Joseph P Teasdale, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Missouri 1977–1981.

31 mars, Towa Carson, svensk sångare.

3 april, Karl G Gustafson, svensk skådespelare.

9 april, Valerie Jean Solanas, amerikansk feminist och författare., Ghassan Kanafani, palestinsk författare, journalist och aktivist.

14 april, Akwasi Afrifa, ledare för Ghanas militärjunta 1969–1970.

17 april, Henrik Liljegren, svensk diplomat, talskrivare och författare.

20 april, Monica Ekberg, svensk skådespelare.

23 april, Roy Orbison, amerikansk sångare.

28 april, Tariq Aziz, irakisk politiker.

29 april, Zubin Mehta, indisk orkesterledare (dirigent) inom klassisk musik.

1 maj, Erwin Bischofberger, schweizisk-svensk jesuit, professor och författare. Hasse Wallman, svensk kompositör, sångtextförfattare, regissör, manusförfattare, produktionsledare och direktör.

2 maj, Engelbert Humperdinck, brittisk musiker.

8 maj, James R Thompson, amerikansk republikansk politiker och jurist, guvernör i Illinois 1977–1991.

9 maj, Glenda Jackson, brittisk skådespelare och politiker.

12 maj, Tom Snyder, amerikansk journalist och TV-programledare. Frank Stella, amerikansk konstnär, målare.

13 maj,  Rafael Campos, dominikansk skådespelare.

15 maj, Egon Engström, svensk skådespelare.

17 maj, Dennis Hopper, amerikansk skådespelare och regissör. Lars Gustafsson, svensk författare och filosofiprofessor

21 maj, Günter Blobel, amerikansk läkare, Nobelpristagare i fysiologi eller medicin 1999.

27 maj, Louis Gossett Jr, amerikansk skådespelare. Birgitta Grönwald, svensk skådespelare.

4 juni, Bruce Dern, amerikansk skådespelare.

9 juni, Åke Lundqvist, svensk skådespelare.

10 juni, Åke Strömmer, svensk sportjournalist.

11 juni, Helena Brodin, svensk skådespelare.

12 juni, Abdel Moneim El-Guindi, egyptisk boxare. Nkem Nwankwo, nigeriansk författare.

14 juni, Irmelin Sandman Lilius, finlandssvensk författare.

15 juni, William Joseph Levada, amerikansk kardinal.

18 juni, Denny Hulme, nyzeeländsk racerförare.

23 juni, Costas Simitis, grekisk regeringschef.

25 juni, Birgitta Hofgård, svensk skådespelare.

30 juni, Ann Lundgren, svensk skådespelare.

2 juli, Harry Barnes, brittisk parlamentsledamot för Labour.

4 juli, Ralph Abraham, amerikansk matematiker och kaosteoretiker.

5 juli, Shirley Knight, amerikansk skådespelare.

6 juli, Stellan Olsson, svensk regissör och manusförfattare.

7 juli, Tord Ganmark, svensk barnskådespelare. Jo Siffert, schweizisk racerförare.

10 juli, Anne-Lie Kinnunen, svensk sångerska och skådespelare.

13 juli, Niels Dybeck, svensk skådespelare. Kjell Lönnå, svensk körledare, programledare och kompositör.

14 juli, Robert F Overmyer, amerikansk astronaut.

20 juli, Barbara Mikulski, amerikansk politiker, demokratisk ledamot av USAs senat.

29 juli, Elizabeth Dole, amerikansk jurist och senator, ordförande för amerikanska Röda Korset.

31 juli, Boniface Alexandre, president i Haiti.

1 augusti,Yves Saint-Laurent, fransk modeskapare.

10 augusti, Malene Schwartz, dansk skådespelare och teaterdirektör.

12 augusti, Kjell Grede, svensk regissör och manusförfattare.

18 augusti, Robert Redford, amerikansk skådespelare, regissör och filmproducent.

21 augusti, Wilt Chamberlain, amerikansk basketspelare.

23 augusti, Henry Lee Lucas, amerikansk mördare.

24 augusti, Kenny Guinn, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Nevada 1999–2007.

29 augusti, John McCain, amerikansk republikansk politiker, senator 1987–2018.

1 september, Valerij Legasov, sovjetisk kärnfysiker.

3 september, John Olver, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1991-.

5 september, John Danforth, amerikansk advokat och politiker, FN-ambassadör 2004–2005., Alcee Hastings, amerikansk demokratisk politiker och jurist, kongressledamot 1993–2021.

7 september, Buddy Holly, amerikansk sångare.

9 september, Jerrold Immel, amerikansk kompositör.

10 september, Peter Lovesey, brittisk kriminalförfattare.

17 september, Rolv Wesenlund, norsk komiker och skådespelare.

24 september, Jim Henson, amerikansk dockdesigner, dockspelare, filmproducent, filmregissör och manusförfattare.

29 september, Silvio Berlusconi, italiensk politiker, Italiens premiärminister 1994 och från 2001.

30 september, Jim Sasser, amerikansk demokratisk politiker och diplomat, senator 1977–1995.

1 oktober, Duncan Edwards, engelsk fotbollsspelare.

4 oktober, Christopher Alexander, österrikisk arkitekt.

5 oktober, Václav Havel, tjeckisk författare och politiker.

6 oktober, Ralph Lundsten, svensk kompositör och kortfilmsregissör.

10 oktober, Nigel Beard, brittisk parlamentsledamot för Labour. Henk Versnel, nederländsk antikhistoriker.

11 oktober, Charles Fullerton, amerikansk astronaut.

13 oktober, Donald McHenry, amerikansk diplomat, FN-ambassadör 1979–1981.

15 oktober, Kari Rydman, finländsk tonsättare.

16 oktober, Andrej Tjikatilo, seriemördare från Ukraina.

17 oktober, Dave Hobson, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1991–2009.

24 oktober, Bill Wyman, eg. William Perks, basist, medlem i Rolling Stones.

31 oktober, Michael Landon, amerikansk skådespelare, regissör och sångare.

1 november, Mimmo Wåhlander, svensk skådespelare.

3 november, Roy Emerson, australisk tennisspelare.

4 november, Didier Ratsiraka, president av Madagaskar 1975–1993 och 1997–2002.

8 november, Edward Gibson, amerikansk astronaut.

9 november, Bob Graham, amerikansk demokratisk politiker.

15 november, Wolf Biermann, tysk vissångare och författare.

18 november, Hank Ballard, amerikansk sångare. Ahmad Yassin, andlig ledare för Hamas.

28 november, Gary Hart, amerikansk demokratisk politiker, senator 1975–1987.

4 december, Grace Napolitano, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1999–.

8 december, David Carradine, amerikansk skådespelare, känd från bland annat Kill Bill, Volume 1 och Kill Bill, Volume 2.

11 december, Hans van den Broek, nederländsk politiker och diplomat (död 2025)

16 december, Katinka Faragó, svensk scripta och filmproducent.

17 december, Tommy Steele, brittisk sångare.

25 december, Ismail Merchant, indisk filmproducent. Dharam Singh, indisk advokat och politiker (INC).

28 december, Jim McDermott, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1989–2017.

30 december, Seela Sella, finländsk skådespelare.

31 december, Siw Malmkvist, svensk schlagersångare och skådespelare.

Avlidna

1 januari, Roger Allin, 87, engelsk-amerikansk politiker, guvernör i North Dakota 1895–1897.

9 januari, John Gilbert, 38, amerikansk skådespelare.

16 januari, Albert Fish, 65, amerikansk seriemördare, pedofil och kannibal, avrättad.

18 januari, Rudyard Kipling, 70, brittisk författare, nobelpristagare.

20 januari, Georg V, 70, kung av Storbritannien och Irland.

28 januari, Richard A Loeb, 30, amerikansk brottsling.

4 februari, Wilhelm Gustloff, 41, tysk nazistisk politiker.

8 februari, Juho Koskimies, 76, finländsk kyrkohistoriker och biskop.

12 februari, Ibra Charles Blackwood, 57, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i South Carolina 1931–1935.

16 februari, Roy D Chapin, 55, amerikansk biltillverkare och politiker.

20 februari, Georges Vacher de Lapouge, 81, fransk antropolog. Jean-Jacques Winders, 86, belgisk arkitekt.

23 februari, William Adamson, 72, brittisk politiker.

25 februari, Arthur Amundsen, 49, norsk gymnast.

27 februari, Joshua W Alexander, 84, amerikansk demokratisk politiker, USAs handelsminister 1919–1921., Ivan Pavlov, 86, rysk fysiolog och psykolog.

28 februari, Justus Hagman, 77, svensk skådespelare.

4 mars, Ruben Liljefors, 64, svensk tonsättare och dirigent

9 mars, Sidney Johnston Catts, 72, amerikansk politiker, guvernör i Florida 1917–1921.

10 mars, Harald Andersin, 53, finländsk arkitekt.

11 mars, David Beatty, 65, brittisk amiral.

13 mars, Gunnar Höjer, 61, svensk gymnast.

18 mars, Yrjö Sirola, 60, finländsk kommunistisk politiker.

19 mars, Ottilia Adelborg, 80, svensk konstnär och författare.

21 mars, Aleksandr Glazunov, 70, rysk kompositör.

1 april, Jalmari Ruokokoski, 49, finländsk konstnär.

2 april, William Louis Abbott, 76, amerikansk läkare. Gunnar Klintberg, 65, svensk skådespelare, regissör och manusförfattare.

3 april, Bruno Richard Hauptmann, 36, tysk-amerikansk brottsling och mördare (avrättad)

7 april, Marilyn Miller, 37, amerikansk skådespelare och dansare.

8 april, Robert Bárány, 59, ungersk-svensk läkare, nobelpristagare.

11 april, Richard Yates, 75, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Illinois 1901–1905.

18 april, Ottorino Respighi, 56, italiensk tonsättare.

5 maj, Marianne Hainisch, 97, österrikisk feminist och kvinnorättsaktivist.

6 maj, Clara Schuch, 56, tysk socialdemokratisk politiker.

8 maj, Nils Robert af Ursin, 82, finländsk skolman och politiker.

10 maj, Hinke Bergegren, 75, svensk socialistisk agitator

14 maj, Edmund Allenby, 75, brittisk general.

16 maj, Julius Schreck, 37, tysk nazist, SS-Oberführer.

25 maj, Gustav Holst, 59, brittisk tonsättare.

4 juni, Joseph Wellington Byrns, 66, amerikansk demokratisk politiker.

14 juni, Hans Poelzig, 67, tysk arkitekt.

18 juni, Maksim Gorkij, 68, rysk författare.

21 juni, Sophia Bernadotte, 44, svensk friherrinna.

10 juli, Abraham Berge, 84, norsk politiker, Norges statsminister 1923–1924.

13 juli, José Calvo Sotelo, 43, spansk politiker.

16 juli, Richard L Murphy, 60, amerikansk demokratisk politiker, senator 1933–1936.

25 juli, Heinrich Rickert, 73, tysk filosof.

30 juli, Pontus Artti, 58, finländsk diplomat och journalist.

2 augusti, Louis Blériot, 64, fransk flygpionjär. Margaretta Eagar, 72, irländsk barnflicka, verksam i Rysslands kejserliga familj.

9 augusti, Otto Kotilainen, 68, finländsk kompositör.

15 augusti, Grazia Deledda, 64, italiensk författare, nobelpristagare.

19 augusti, Federico García Lorca, 38, spansk författare, mördad. Oscar von Sydow, 63, svensk politiker och ämbetsman, Sveriges statsminister 23 februari–13 oktober 1921.

23 augusti, Juliette Adam, 99, fransk författare.

25 augusti, Grigorij Zinovjev, 52, sovjetisk politiker.

31 augusti, Ossian Brofeldt, 67, svensk skådespelare och sångare. William F Whiting, 72, amerikansk republikansk politiker och affärsman, USAs handelsminister 1928–1929.

2 september, Charles A Rawson, 69, amerikansk politiker.

13 september, Magnus Johnson, 64, svensk-amerikansk politiker.

14 september, Irving Thalberg, 37, amerikansk filmproducent.

15 september, Svetozar Pribićević, 60, serbisk politiker av kroatisk börd.

22 september, Eric J Serlachius, 52, finländsk jurist och politiker, Finlands justitieminister 1933–1936.

24 september, Ivar Arwidsson, 62, svensk zoolog.

2 oktober, J E Sunila, 61, finländsk politiker, Finlands statsminister 1927–1928 och 1931–1932.

6 oktober, Gyula Gömbös, 49, ungersk militär och politiker, Ungerns premiärminister 1932–1936.

22 oktober, James Couzens, 64, kanadensisk-amerikansk affärsman och politiker.

24 oktober, Fred Ott, 76, amerikansk skådespelare.

30 oktober, Harry Graham, 61, brittisk författare.

2 november, Duan Qirui, 71, kinesisk krigsherre och politiker.

5 november, Nathan E. Kendall, 68, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1909–1913, guvernör i Iowa 1921–1925.

19 november, Elijah S Grammer, 68, amerikansk republikansk politiker och affärsman, senator 1932–1933.

20 november, José Antonio Primo de Rivera, 33, spansk politiker. Buenaventura Durruti, 40, spansk antifascist.

26 november, Max Schreck, 56, tysk skådespelare.

27 november, Basil Zaharoff, 87, turkiskfödd grekisk affärsman.

30 november, Fred Green, 65, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Michigan 1927–1931.

4 december, Oscar Wisting, 65, norsk upptäcktsresande.

9 december, Juan de la Cierva, 41, spansk flygpionjär. Arvid Lindman, 74, svensk politiker, sjömilitär och industriledare, Sveriges statsminister 1906–1911 och 1928–1930, död i flygolycka.

10 december, Luigi Pirandello, 69, italiensk författare, nobelpristagare.

20 december, Peter Norbeck, 66, amerikansk republikansk politiker, senator 1921–1936.

27 december, Hans von Seeckt, 70, tysk militär, generalöverste. Heikki Suolahti, 16, finländsk kompositör.

28 december, Nestor Lakoba, 43, sovjetisk politiker.

31 december, Miguel de Unamuno, 72, spansk författare och filosof.

1937

1937, var ett normalår som började en fredag i den gregorianska kalendern.

8 januari, Den svenske teologen och kommunisten Olle Meurling rapporteras stupad. Han är en av de första svenskar som rest som frivillig till spanska inbördeskriget för att strida mot Francisco Franco 

23 januari, 17 personer ställs inför rätta i Moskva för att ha deltagit i en komplott, ledd av Lev Trotskij, för att störta Sovjetunionen 

30 januari, Fullmaktslagen som ger Adolf Hitler diktatorsmakt förlängs i fyra år 

31 januari, I Sovjetunionen avrättas 31 personer, åtalade och dömda för bland annat landsförräderi.

1 februari, Radiotjänst börjar i Sveriges radio sända "Klockspelet" från stadshustornet samt "Dagens dikt" och "Dagens melodi". Esaias Tegnérs "Det eviga" blir första dikten ut 

8 februar, Fascisterna erövrar Málaga. Pilsnerfilmen Pensionat Paradiset har premiär på Skandia (biograf) i Stockholm. Filmen möter stark kritik och vissa kallar filmen en samhällsfara

16 februari, Patent på nylon utfärdas i USA av kemikoncernen Du Pont. Nylon är den första helt syntetiska konstfibern, och uppfanns av kemisten Wallace Carothers

22 februari, Salaligan döms till straffarbete.

23 februari, Det styrande Kuomintangpartiet i Kina säger nej till samarbete med Kinas kommunistiska parti

25 februari, Sveriges Författarförbund kallar till protestmöte om de så kallade pilsnerfilmerna i Stockholms konserthus.

3 mars, Sveriges riksdag utfärdar förbud för svenskar att ta värvning i spanska inbördeskriget 

8 mars, Den danske statsministern Thorvald Stauning avvisar tanken på ett nordiskt försvarsförbund vid ett tal i Lund.

13 mars, Svenska Resebyråföreningen, SRF, bildas.

20 mars, Vid slaget vid Guadalajara segrar de spanska republikanerna mot Francos trupper.

1 april, Brittiska Indien får en ny författning som ger delstaterna visst självstyre, och Burma skiljs från Indien. I Tyskland uppgår Lübeck i Preussen

8 april. Skräddaren LH Hådén i Hudiksvall blir Sveriges miljonte radiolicensinnehavare

18 april, Råsunda fotbollsstadion i Råsunda municipalsamhälle i Solna landskommun invigs, som Nordens största idrottsarena, med fotbollsmatchen AIK–Malmö FF, som följs av nästan 25 000 åskådare

26 april, Den baskiska staden Guernica i Spanien bombas av den tyska luftwaffeavdelningen Kondorlegionen på begäran av Francisco Franco 

27 april, Golden Gate-bron i San Francisco öppnas för trafik 

6 maj, Det vätgasfyllda tyska luftskeppet Hindenburg fattar eld vid landningen i Lakehurst nära New York och 33 personer omkommer.

8 maj, Sveriges riksdag inför moderskapspenning, mödrahjälp och barnavårdscentraler. Moderskapspenningen är statlig. Detta sker efter att barnafödandet i Sverige minskat drastiskt sedan åren kring 1900, och man vill utjämna de ekonomiska förhållandena mellan barnlösa och barnrika familjer. Moderskapspenningen införs från årsskiftet 1937-1938, är behovsprövad och införs på förslag av befolkningskommissionen.

12 maj, Georg VI av Storbritannien och drottning Elizabeth kröns i Westminster Abbey i London 

17 maj, Råsunda fotbollsstadion i Råsunda municipalsamhälle i Solna landskommun, Nordens största idrottsarena, invigs internationellt med en landskamp Sverige–England, som engelsmännen vinner med 4–0 

28 maj, Neville Chamberlain blir ny brittisk regeringschef efter Stanley Baldwin

4 juni, Riksdagen antar lag om behovsprövade barnbidrag, som träder i kraft 1 januari 1938

8 juni, Carl Orffs Carmina Burana uruppförs i Frankfurt am Main 

11–12 juni, I Sovjetunionen likviderar Josef Stalin de högsta militära cheferna 

13 juni, På Värmdö i Sverige invigs Sveriges första gymnastikfolkhögskola, "Lillsved".

14 juni, Irländska fristaten byter namn till Eire och förklarar sig självständig 

15 juni, Med Social Security Bill skall ålderspension och arbetslöshetsförsäkring införas i USA

22 juni, Joe Louis, USA besegrar Jim Baddock, USA på KO i 8e ronden i Chicago och blir tungviktsvärldsmästare i tungviktsboxning 

6 juli, Den brittiska planen för delning av Palestina i en arabisk stat, en judisk och ett mandatområde med de heliga platserna avvisas 

7 juli, Marco Polo-broincidenten i Peking utlöser det andra sino-japanska kriget.

8 juli, Japan anfaller Kina, erövrar Peking i slutet av juli och Tsientsin.

21 juli, Éamon de Valera väljs till Eires president.

28 juli, IRA gör ett misslyckat bombattentat mot brittiska kungaparet i Belfast 

Augusti, Japan flygbombar Shanghai, och kinesiska kommunister och nationalister börjar samarbeta mot japanerna

6 augusti, Järnvägen Inlandsbanan i Sverige är helt färdig mellan Gällivare och Kristinehamn invigs i och med invigning av sträckan Arvidsjaur–Jokkmokk 

13 augusti, Japan invaderar Kina och anfaller Shanghai.

23 augusti, Jewish Agency vill ha direkt förhandling mellan araberna och judarna innan Palestina delas

10 september, Mao Zedong sluter fred med Chiang Kai-shek för att bekämpa Japans angrepp på Kina

18 september, Den nya radiostationen i Hörby tas i bruk

25 september, Benito Mussolini besöker Adolf Hitler håller ett gemensamt fredsmöte i Berlin

19 september, Landsberg am Lech anges som Ungdomens stad, nationalsocialismens tredje viktigaste.

1 oktober, Radiotjänst startar programmet "Dagens Eko", 15 minuter varje dag med nyheter och kommentarer.

15 oktober, En väldig silverskatt från 1700-talet, i tre stora kopparkittlar, Loheskatten, hittas i ett hus i Gamla stan i Stockholm

17 oktober, 300 musiker protesterar i ett spelande demonstrationståg mot att icke-svenska musiker får arbetstillstånd i Sverige 

21 oktober, Roberto Ortiz väljs till Argentinas president.

Oktober, "Frontkämparnas stödfond" bildas för att samla in pengar till tobak, kläder och litteratur åt de svenskar, som kämpar i spanska inbördeskriget.

5 november, I det så kallade Hossbach-protokollet förklarar Adolf Hitler sin avsikt att föra krig.

6 november, Italien går med i antikominternpakten 

26 november, En ny svensk psalmbok stadfästs av Sveriges ecklesiastikminister Arthur Engberg, vilken godkändes av Kyrkomötet 1936 

29 november, Operasångaren Jussi Björling gör succédebut i Carnegie Hall i New York 

1 december, Japan erkänner Francisco Francos regim i Spanien 

6 december, En svensk uppfinning för byggbranschen, perspektivfönstret, presenteras 

11 december, Italienska stora rådet beslutar att Italien skall lämna NF 

17 december, Docenten Nanna Svartz blir Sveriges första kvinnliga professor i medicin samt Sveriges första kvinnliga professor i statlig tjänst, åren 1938–1957 är hon professor i medicin vid Karolinska Institutet 

21 december, Snövit och de sju dvärgarna har premiär i USA. Den svenska Socialvårdskommittén inleder sitt arbete. Det civila luftskyddet i Sverige organiseras genom en luftskyddslag. Befolkningsskyddsrum börjar byggas och alarmeringsanordningar installeras. Riksföreningen Sverige–Tyskland bildas i Lund. Den är mycket välvilligt inställd till Hitlertyskland och samlar flera akademiker. Den svenska förlossningsvården blir kostnadsfri. Dyrortsgruppering (indelning av Sveriges kommuner efter levnadskostnadsnivå) av folkpensionerna införs. En ny svensk lag förbjuder av djurskyddsskäl slakt av husdjur utan bedövning. Den svenska Tjänstemännens Centralorganisation (TCO) bildas. Rickard Sandler besöker Moskva och blir den förste svenske utrikesministern någonsin att besöka Rysslands huvudstad. Svenska Aeroplan AB (SAAB) bildas efter ett riksdagsbeslut om att göra Sverige självförsörjande på flygmateriel. Vid ett stort möte i Arvidsjaur i Sverige protesterar svenska samer mot de dåliga förhållandena vid de så kallade nomadskolor, som svenska staten låter deras barn gå i. Statliga bosättningslån införs i Sverige. Hor avkriminaliseras i svensk lag. När den tyskjudiske pedagogen David Katz skall installeras som professor i Stockholm delar svenska nazister ut flygblad mot olika instanser. Jussi Björling ger sig ut på sin första USA-turné. I en ny svensk lag betraktas för första gången den, som har blivit utsatt för incest eller våldtäkt, som offer. Tidigare har personen betraktats som medskyldig. KFs tidskrift Konsumentbladet byter namn till Vi. Filmlustspelet Ryska snuvan har premiär i Sverige. Förbud av slaveri i Bahrain. Kommittén för ökad kvinnorepresentation bildas.

Födda

6 januari, Harri Holkeri, finländsk politiker, statsminister 1987–1991, talman i FNs generalförsamling 2000–2001 (död 2011), Doris Troy, amerikansk sångare (död 2004)

8 januari, Shirley Bassey, brittisk populärsångerska.

13 januari, Ingvar Andersson, svensk revyartist och skådespelare.

14 januari, Matthew Carter, brittisk typograf.

15 januari, Marianne Bengtsson, svensk skådespelare (död 2005)

16 januari, Ingvar Skogsberg, svensk regissör och manusförfattare.

18 januari, John Hume, nordirländsk politiker, parlamentsledamot, mottagare av Nobels fredspris (död 2020)

19 januari, Birgitta Bernadotte, svensk prinsessa, dotter till prins Gustaf Adolf och prinsessan Sibylla av Sachsen-Coburg-Gotha (död 2024)

22 januari, Edén Pastora, ledare för contras i Nicaragua (död 2020)

25 januari, Bill Pascrell, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1997–2024 (död 2024)

27 januari, Fred Åkerström, svensk sångare och trubadur (död 1985)

30 januari, Vanessa Redgrave, brittisk skådespelare. Boris Spasskij, sovjetisk schackspelare.

1 februari, Don Everly, amerikansk musiker, medlem i duon The Everly Brothers (död 2021) Ray Sawyer, amerikansk musiker, medlem i Dr Hook and the Medicine Show (död 2018)

2 februari, Krister Hagéus, svensk filmproducent och produktionsledare (död 2004)

4 februari, David Newman, amerikansk manusförfattare (död 2003)

7 februari, Svante Thuresson, svensk sångare (död 2021)

10 februari, Roberta Flack, amerikansk sångare (död 2025)

13 februari, Sigmund Jähn, östtysk kosmonaut (död 2019)

14 februari, Wiveca Billquist, svensk fotomodell, skådespelare och TV-producent (död 2014)

15 februari, Terry Everett, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1993–2009 (död 2024)

19 februari, Boris Pugo, lettisk-sovjetisk politiker (död 1991)

20 februari, Nancy Wilson, amerikansk sångare (död 2018), Robert Huber, tysk kemist, nobelpristagare 1988.

21 februari, Yvonne Floyd, svensk manusförfattare (död 1990), Harald V, kung av Norge 1991–.

22 februari, Tommy Aaron, amerikansk golfspelare. Joanna Russ, amerikansk science fiction-författare (död 2011)

24 februari, Lars-Gunnar Björklund, svensk sportjournalist (död 2012)

27 februari, David Ackles, amerikansk musiker  (död 1999)

1 mars, Stig Bergling, svensk spion (död 2015)

2 mars, Abdelaziz Bouteflika, president i Algeriet 1999–2019 (död 2021)

5 mars, Olusẹgun Ọbasanjọ, nigeriansk militär och politiker, president 1976–1979 och 1999–2007.

6 mars, Valentina Teresjkova, sovjetisk kosmonaut. Första kvinnan i rymden.

8 mars, Juvénal Habyarimana, Rwandas diktator 1973–1994.

12 mars, Janne ”Loffe” Carlsson, svensk skådespelare, musiker och kompositör (död 2017), Carlo Bonomi, italiensk röstskådespelare (död 2022)

14 mars, Jarl Borssén, svensk skådespelare och komiker (död 2012), Benny Paret, kubansk boxare (död 1962)

16 mars, William L Armstrong, amerikansk republikansk politiker, senator 1979–1991.

17 mars, Brian Sedgemore, brittisk politiker, parlamentsledamot för Labour Party 1974–1979 och 1983–2005.

18 mars, Mark Donohue, amerikansk racerförare.

19 mars, Egon Krenz, östtysk politiker (kommunist), statschef 18 oktober–7 december 1989.

20 mars, Jerry Reed, amerikansk countrysångare och skådespelare (död 2008)

21 mars, Fred Akuffo, ordförande för militärjunta i Ghana 1978–1979 (död 1979), Ann Clwyd, brittisk parlamentsledamot för Labour Party 1984–2019 (död 2023)

22 mars, Armin Hary, tysk friidrottare, sprinter. Birgitta Öhman, svensk regissör och manusförfattare.

1 april, Ewonne Winblad, svensk journalist, tv-reporter och tv-chef (död 2022)

2 april, Paul Kanjorski, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1985–2011.

5 april, Colin Powell, amerikansk general, försvarsstabschef, utrikesminister (död 2021)

14 april, Jan-Erik Lundqvist, svensk tennisspelare

20 april, George Takei, japan-amerikansk skådespelare.

21 april, Finn Nielsen, dansk skådespelare.

22 april, Jack Nicholson, amerikansk skådespelare.

26 april, Jean-Pierre Beltoise, italiensk racerförare (död 2015)

27 april, Sandy Dennis, amerikansk skådespelare (död 1992)

28 april, Saddam Hussein al-Tikriti, irakisk president och diktator 1979–2003 (död 2006)

1 maj, Ahmad Yassin, grundare av Hamas (död 2004), Bo Nilsson, svensk kompositör och sångtextförfattare (död 2018)

2 maj, Bengt Bratt, svensk författare, manusförfattare och dramatiker.

4 maj, Olle Björling, svensk skådespelare (död 2017), Inger Hayman, svensk skådespelare.

6 maj, Rubin Carter, amerikansk boxare (mellanvikt) (död 2014), Ove Stefansson, svensk skådespelare (död 2014)

8 maj, Dennis DeConcini, amerikansk demokratisk politiker, senator 1977–1995.

11 maj, Gun Allroth, svensk TV-journalist och tv-producent.

12 maj, George Carlin, amerikansk ståuppkomiker och skådespelare (död 2008)

13 maj, Roger Zelazny, amerikansk fantasy- och science fictionförfattare (död 1995)

14 maj, Göran Tunström, svensk författare (död 2000)

15 maj, Madeleine Albright, amerikansk utrikesminister 1997–2001 (död 2022)

17 maj, Karl-Fredrik Berggren, svensk professor i teoretisk fysik (död 2020)

18 maj, Jacques Santer, luxemburgsk politiker, ordförande i Europeiska kommissionen 1995–1999.

21 maj, Mengistu Haile Mariam, Etiopiens president och militärdiktator 1977–1991.

22 maj, Facundo Cabral, argentinsk folksångare och låtskrivare (död 2011), Uno "Garvis" Öhrlund, svensk ishockeyspelare.

23 maj, Danio Bardi, italiensk vattenpolospelare (död 1991)

24 maj, Archie Shepp, amerikansk jazzsaxofonist.

26 maj, Neil Ardley, engelsk författare och jazzmusiker (död 2004)

1 juni, Morgan Freeman, amerikansk skådespelare och regissör.

3 juni, Solomon P Ortiz, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1983–2011.

4 juni, Lena Brundin, svensk skådespelare. Freddy Fender, amerikansk countryartist (död 2006)

7 juni, Neeme Järvi, estländsk musiker och dirigent.

12 juni, Vladimir Arnold, rysk matematiker (död 2010)

15 juni, Waylon Jennings, amerikansk countryartist (död 2002)

16 juni, Bo Hermansson, svensk regissör och manusförfattare. Simeon Sachsen-Coburg-Gotha, bulgarisk kunglighet och politiker, tsar av Bulgarien 1943–1946, premiärminister 2001–2005.

18 juni, Jay Rockefeller, amerikansk demokratisk politiker, senator 1985–2015.

23 juni, Martti Ahtisaari, finländsk politiker, president 1994–2000 (död 2023)

25 juni, Eddie Floyd, amerikansk sångare. Sven Lindahl, svensk journalist, nyhetsankare, kompositör och textförfattare.

26 juni, Hans Wahlgren, svensk skådespelare, textförfattare och sångare (död 2024)

27 juni, Joseph P Allen, amerikansk astronaut. János Dunai, ungersk fotbollsspelare (död 2025)

28 juni, Richard Bright, amerikansk skådespelare (död 2006)

2 juli, Lord David Owen, brittisk politiker. Richard Petty, amerikansk racerförare.

4 juli, Sonja Haraldsen, drottning av Norge 1991–, gift med Harald V.

5 juli, Nita Lowey, amerikansk demokratisk politiker.

6 juli, Vladimir Asjkenazi, rysk pianist och dirigent., Ned Beatty, amerikansk skådespelare (död 2021), Bessie Head, botswansk författare (död 1986)

7 juli, Carroll Hubbard, amerikansk politiker (död 2022)

8 juli, Irma Erixson, svensk skådespelare.

12 juli, Bill Cosby, amerikansk skådespelare.

17 juli, Solveig Ternström, svensk skådespelare, manusförfattare och regissör.

25 juli, Colin Renfrew, brittisk arkeolog. (död 2024)

31 juli, Olof Johansson, svensk politiker (centerpartist), miljöminister 1991–1994, partiledare 1987–1998

2 augusti, Margaretha Byström, svensk skådespelare, manusförfattare och teaterregissör. Garth Hudson, kanadensisk musiker, medlem i The Band (död 2025)

3 augusti, Steven Berkoff, brittisk skådespelare. Roland Burris, amerikansk demokratisk politiker, senator 2009–2010.

8 augusti, Dustin Hoffman, amerikansk skådespelare. Kerstin-Maria Stalín, svensk riksdagsledamot (miljöpartist). Cornelis Vreeswijk, nederländsk-svensk trubadur (död 1987)

12 augusti, Tommy Berggren, svensk skådespelare.

15 augusti, Judy Biggert, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1999-2013.

20 augusti, Runar Martholm, svensk skådespelare (död 2019)

24 augusti, Moshood Abiola, nigeriansk politiker (död 1998) Sten Johan Hedman, svensk skådespelare.

30 augusti, Bruce McLaren, nyzeeländsk racerförare (död 1970)

2 september, Kristina Adolphson, svensk skådespelare.

6 september, Bosse Broberg, svensk jazztrumpetare (död 2023), Berndt Ehinger, svensk ögonläkare och professor.

10 september, Axelle Axell, svensk skådespelare.

11 september, Robert Crippen, amerikansk astronaut.

15 september, Gordon R England, amerikansk ämbetsman, biträdande försvarsminister 2005–2009.

19 september, Boris Onisjtjenko, sovjetisk modernfemkampare. Pekka Tarjanne, finländsk politiker, trafikminister 1972–1975 (död 2010)

20 september, Monica Zetterlund, svensk jazz- och populärsångerska och skådespelare (död 2005)

22 september, Camilla Mickwitz, finländsk grafiker, animatris och författare (död 1989)

23 september, Lennart Klefbom, svensk skådespelare och regiassistent (död 2018)

26 september, Jerry Weintraub, amerikansk filmproducent och talangscout (död 2015)

4 oktober, Lee P Brown, amerikansk demokratisk politiker.

6 oktober, Arne Qvick, svensk sångare.

10 oktober, Bobby Charlton, engelsk fotbollsspelare och fotbollstränare (död 2023)

13 oktober, Frej Lindqvist, svensk skådespelare, manusförfattare och regissör.

16 oktober, Emile Ford, brittisk schlagerartist (död 2016)

17 oktober, Peter Nilson, svensk författare och astronom (död 1998), Margareta Wallenius-Kleberg, svensk affärskvinna (död 2023)

20 oktober, Wanda Jackson, amerikansk sångerska.

21 oktober, Farooq Abdullah, indisk politiker, före detta chefsminister i Jammu och Kashmir.

23 oktober, Giacomo Russo, italiensk racerförare (död 1967)

1 november, Gio Petré, svensk skådespelare.

3 november, Lynn Woolsey, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1993–2013.

5 november, Harris Yulin, amerikansk skådespelare.

6 november, Yashwant Sinha, indisk politiker, finansminister 1998–2002 och utrikesminister 2002–2004.

7 november, Mary Travers, amerikansk sångerska, medlem i Peter, Paul and Mary (död 2009)

11 november, Vittorio Brambilla, italiensk racerförare (död 2001), Dick Celeste, amerikansk demokratisk politiker och diplomat, guvernör i Ohio 1983–1991.

12 november, Richard H Truly, amerikansk astronaut (död 2024)

15 november, Yaphet Kotto, amerikansk skådespelare (död 2021)

26 november, Boris Jegorov, sovjetisk kosmonaut (död 1994)

29 november, Tom Trana, svensk rallyförare (död 1991)

30 november, Monica Nielsen, svensk skådespelare och sångerska. Tom Simpson, engelsk tävlingscyklist (död 1967)

2 december, Manohar Joshi, indisk politiker (död 2024)

3 december, Bobby Allison, amerikansk racerförare (död 2024)

5 december, Maud Hansson Fissoun, svensk skådespelare (död 2020)

7 december, Kenneth Colley, brittisk skådespelare.

8 december, James MacArthur, amerikansk skådespelare (död 2010)

10 december, Roine Carlsson, svensk socialdemokratisk politiker och fackföreningsledare, försvarsminister 1985–1991 (död 2020)

12 december, Prosper Avril, president i Haiti 1988–1990. Connie Francis, amerikansk sångare.

14 december, Anita Lindblom, svensk sångerska och skådespelare (död 2020)

18 december, Harold Best, brittisk parlamentsledamot för Labour (död 2020)

21 december, Jane Fonda, amerikansk skådespelare.

23 december, Karol J Bobko, amerikansk astronaut (död 2023)

25 december, Johan Lönnroth, svensk nationalekonom och vänsterpartistisk politiker.

26 december, Gnassingbé Eyadéma, togolesisk militär och politiker, Togos president 1967–2005 (död 2005), Walter Norman, svensk skådespelare. Christina Schollin, svensk skådespelare.

28 december, Ratan Tata, indisk företagsledare (död 2024)

29 december, Maumun Abdul Gayum, maldivisk politiker, Maldivernas president 1978–2008. Barbara Steele, brittisk skådespelare. Mohd Khalil Yaakob, malaysisk politiker, guvernör av Melaka.

30 december, Gordon Banks, engelsk fotbollsspelare, målvakt (död 2019), Noel Paul Stookey, amerikansk sångare i gruppen Peter, Paul and Mary.

31 december, Anthony Hopkins, brittisk skådespelare. Hal Rogers, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1981–.

Avlidna

7 januari, Charles Henderson, 76, amerikansk demokratisk politiker och affärsman, guvernör i Alabama 1915–1919.

8 januari, Olle Meurling, 27, svensk teolog.

17 januari, Robert D Carey, 58, amerikansk republikansk politiker, senator 1930–1937.

20 januari, Valdemar Dalquist, 48, svensk skådespelare, författare, textförfattare och regissör.

25 januari, Santeri Ivalo, 70, finländsk författare.

5 februari, Lou Andreas-Salomé, 75, rysk-tysk författare och psykoanalytiker.

14 februari, Erkki Melartin, 62, finländsk kompositör.

15 februari, Vincenzo Lancia, 55, italiensk racerförare, ingenjör och entreprenör inom bilindustrin.

3 mars, Jonas Heiska, 63, finländsk konstnär.

5 mars, Rudolf Otto, 67, tysk teolog och filosof.

10 mars, Jevgenij Zamjatin, 53, rysk författare.

12 mars, Charles-Marie Widor, 93, fransk organist och kompositör.

16 mars, Benjamin Baker Moeur, 67, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Arizona 1933–1937.

18 mars, Felix von Bothmer, 84, tysk militär.

20 mars, Harry Vardon, 66, brittisk golfspelare.

21 mars, Gustaf Oscar Wallenberg, 74, svensk affärsman, diplomat och politiker.

29 mars, William M Butler, 76, amerikansk republikansk politiker. Karol Szymanowski, 54, polsk kompositör.

1 april, Hugo Bergroth, 70, finländsk filolog.

10 april, Algernon Ashton, 77, brittisk tonsättare, pianopedagog och essäist.

16 april, Henric Westman, 83, svensk godsägare, donator.

18 april, George Puchta, 77, amerikansk republikansk politiker, borgmästare i Cincinnati 1916–1917.

21 april, James Gillett, 76, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Kalifornien 1907–1911. Saima Harmaja, 23, finländsk poet.

23 april, Nathan L Bachman, 58, amerikansk demokratisk politiker och jurist.

28 april, John Garland Pollard, 65, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Virginia 1930–1934.

29 april, Wallace Carothers, 41, amerikansk kemist, nylonets uppfinnare.

9 maj, Harry S New, 78, amerikansk republikansk politiker.

15 maj, Philip Snowden, 72, brittisk politiker, finansminister 1924 och 1929–1931.

23 maj, John D Rockefeller, 97, amerikansk finansman.

29 maj, Lizardo Garcia, 93, Ecuadors president mellan 1905–1906.

3 juni, Hugo Hammarskjöld, 92, svensk politiker.

6 juni, William Henry Thompson, 83, amerikansk demokratisk politiker och jurist, senator 1933–1934.

7 juni, Jean Harlow, 26, amerikansk skådespelare.

12 juni, Michail Tuchatjevskij, 44, sovjetisk fältmarskalk.

18 juni, Gaston Doumergue, 73, fransk politiker, Frankrikes president 1924–1931.

19 juni, J M Barrie, 77, skotsk författare.

2 juli, Amelia Earhart, 39, amerikansk pilot.

11 juli, George Gershwin, 38, amerikansk kompositör och pianist.'

13 juli, Victor Laloux, 86, fransk arkitekt.

15 juli, Sam Ask, 58, svensk manusförfattare och skådespelare.

20 juli, Guglielmo Marconi, 63, italiensk uppfinnare, nobelpristagare.

27 juli, Hans Dahl, 88, norsk konstnär.

19 augusti, Holger Rosman, 66, svensk historieforskare.

29 augusti, Otto Hölder, 77, tysk matematiker.

2 september, Pierre de Coubertin, 74, fransk författare, skapare av moderna olympiska spelen

14 september, Tomáš Garrigue Masaryk, 87, Tjeckoslovakiens förste president.

16 september, Fabian Klingendahl, 85, finländsk industriman.

29 september, Ray Ewry, 63, amerikansk friidrottare.

16 oktober, Jean de Brunhoff, 37, fransk författare, Babars skapare. Cecilia av Grekland, 26, grekisk prinsessa.

17 oktober, Bruce Ismay, 74, brittisk affärsman och direktör för White Star Line.

19 oktober, Ernest Rutherford, 66, brittisk-nyzeeländsk fysiker, nobelpristagare.

24 oktober, Nils Wahlbom, 50, svensk skådespelare.

9 november, Ramsay MacDonald, 71, brittisk politiker, var premiärminister i Storbritannien 1924 och 1929–1935.

15 november, Eero Järnefelt, 74, finländsk konstnär.

19 november, Axel de la Motte, 58, svensk skådespelare och tapetserare.

23 november, Jagadish Chandra Bose, 78, indisk läkare och forskare på mikrovågsområdet. George Albert Boulenger, 79, brittisk zoolog. Samuel J Nicholls, 52, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1915–1921.

27 november, Felix Hamrin, 62, svensk frisinnad politiker och grosshandlare, partiledare för Frisinnade folkpartiet 1932–1935, Sveriges statsminister från 6 augusti till 24 september 1932.

1 december, Gunnar Lihr, 40, finländsk flygkapten.

8 december, Hans Molisch, 81, österrikisk botaniker.

9 december, Gustaf Dalén, 68, svensk ingenjör och fysiker, nobelpristagare i fysik 

20 december, Erich Ludendorff, 72, tysk (preussisk) general under första världskriget.

21 december, Frank Kellogg, 80, amerikansk utrikesminister 1925–1929, mottagare av Nobels fredspris 1929.

28 december, Maurice Ravel, 62, fransk pianist och kompositör.

1938

1938, var ett normalår som började en lördag i den gregorianska kalendern.

Januari, Operation Hitlerjugend, ett led i den stora utrensningen, inleds i Sovjetunionen.

1 januari, I Finland grundas Lapplands län genom utbrytning ur Uleåborgs län

17 januari, 20 000 personer inom den svenska hotell- och restaurangbranschen lockoutas. Så gott som alla svenska hotell och restauranger är stängda i två månader

18 januari, Gösta Ekman den äldre jordfästs, 100 000 personer följer sorgetåget, och Sverige Radio tystnar i en minut

27 januari, Den första domen till den nya svenska strafformen ungdomsfängelse avkunnas

4 februari, Tyske rikskanslern Adolf Hitler tar befälet över den tyska krigsmakten.

10 februari, Vid val i Nordirland visar att befolkningen inte vill övergå från Storbritannien till Irländska republiken

24 februari, Första nylonprodukten börjar tillverkas i USA och är en tandborste

26 februari, Befolkningskommissionen föreslår skolmåltider för folkskolebarn

27 februari, Svenska kyrkan börjar använda 1937 års psalmbok.

9 mars, Tyska soldater tågar mot Österrike

12 mars, Österrike invaderas av tyska trupper, folkmassor jublar

13 mars, Adolf Hitler proklamerar att Österrike är en del av det Tyska riket genom Anschluss (anslutning)

15 mars, Nya massavrättningar genomförs i Sovjetunionen

18 mars, Många civila dödade då Francisco Franco-sidans flyg bombar Barcelona. Skådespelaren Pauline Brunius utnämns till Dramatens första kvinnliga chef då hon efterträder Olof Molander.

20 mars, Mexiko förstatligar alla oljebolag

23 mars, Sveriges riksdag beslutar att göra första maj till svensk allmän helgdag från 1939

26 mars, För att inom Sverige behålla pengar som läggs på utländska lotterier grundar den svenska riksdagen statliga Svenska Penninglotteriet AB

26 mars, En befolkningskommission i Sverige föreslår att de svenska skolorna bjuder på skolmåltid varje skoldag.

6 april, Astrid Kindstrand blir Sveriges första kvinnliga nyhetsuppläsare i radio, vilket leder till en folkstorm av protester.

8 april, Automatisering med fingerskiva på telefonapparaterna är nu helt genomförd i Stockholm

22 april, Sverige inför visumtvång för österrikiska medborgare på grund av att deras nationalitet anses oklar efter den tyska annekteringen föregående månad

28 april, Storbritannien och Frankrike ingår försvarsallians

29 april, Disciplinstraff som prygel och mörk cell förbjuds helt inom den svenska fångvården 

April, Svenska småföretagares riksförbund antar en resolution mot "den stora invandringen".

4 maj, Vatikanstaten erkänner Francisco Francos regim. Mot bakgrund av den hotande uppladdningen i Europa beviljar den svenska riksdagen kraftigt höjda försvarsanslag

5 maj, Vatikanen erkänner Francisco Francos regering i Spanien.

10 maj, Den svenska riksdagen beslutar att inrätta Statens institut för folkhälsan, främst för att främja förebyggande sjukvård

18 maj, Filmen "Dimmornas kaj" med Jean Gabin har biopremiär i Paris. Den svenska lagen om förbud om preventivmedelsförsäljning upphävs

26 maj, Sveriges riksdag beslutar om folktandvård

28 maj, Sjöhistoriska museet i Stockholm invigs.

Juni, över 200 personer omkommer vid en tågolycka i Okayama, Japan

1 juni, Stålmannen debuterar i serieform. Direktflyg mellan Stockholm och Paris startar.

2 juni, Den svenska riksdagen beslutar om 12 dagars (två veckor) lagstadgad betald semester med bibehållen lön för alla svenskar anställda i allmän eller enskild tjänst

10 juni, Den svenska regeringen ger hemliga direktiv för säkerhetstjänstens arbete vid krig eller krigsfara. Man skall övervaka personer, post-, telegraf-, telefon- och radiotrafik.

11 juni, Radiumhemmet vid Karolinska institutet i Stockholm invigs

14 juni, Norge tillåter kvinnliga präster

16 juni, Kung Gustaf V firas på 80-årsdagen

17 juni, En ny svensk abortlag tillåter abort på medicinska, humanitära, eugeniska (rashygieniska) eller sociala indikationer.

19 juni, Vid VM-finalen i fotboll i Paris vinner Italien finalen mot Ungern med 4–2 medan Brasilien slår Sverige med 4–2 i bronsmatchen.

26 juni, Joe Louis, USA försvarar världsmästartiteln i tungviktsboxning då han slår ut Max Schmeling, Tyskland i första ronden i USA.

28 juni, En meteorit vägande 450 ton träffar jorden vid Chicora, Pennsylvania i USA.

30 juni, Skulptören Carl Milles öppnar sitt hem på Lidingö, Sverige för allmänheten

1 juli, Radiotjänst inleder försök med sändningar utanför Sverige

24 juli, 53 personer omkommer då ett militärflygplan störtar vid flyguppvisningar i Colombia

25 juli, Det svenska norska "Georg Branting"-kompaniet är ett av de första, som går över floden Ebro i Spanien, en avgörande händelse i spanska inbördeskriget.

4 augusti, Svenskan Sally Bauer simmar över Kattegatt på sexton och en halv timme. En vecka senare simmar hon över Ålands hav på 13 timmar

7 september, Luftförsvarsövningar inleds i Sverige genom att hela Stockholm mörkläggs

8 september, Sverige och Finland enas om ett gemensamt försvar av Åland. Sovjet svarar med att befästa Leningradområdet på finskt territorium.

12 september, Filmen Robin Hoods äventyr, med Errol Flynn i huvudrollen, har svensk biopremiär

17 september, Andra EM i friidrott inleds i Wien (det första där damtävlingar var tillåtna även om herrtävlingen inledd 3 september i Paris var separat)

22 september, Den svenska försvarsberedskapen stärks på grund av det alltmer instabila politiska läget i Europa genom inkallelser av en fjärdedel som varit inkallade under svenska sommaren 1938

27 september, Världens största fartyg, Queen Elizabeth på 83 670 bruttoregisterton, lämnar varvet i Liverpool. Disneys första tecknade långfilm, Snövit och de sju dvärgarna, har svensk premiär.

29–30 september, Efter överläggningar mellan Tysklands rikskansler Adolf Hitler, Italiens diktator Benito Mussolini, Storbritanniens premiärminister Neville Chamberlain och Frankrikes president Édouard Daladier i München undertecknar dessa fyra, för sina länders räkning, Münchenöverenskommelsen. Den innebär bland annat att Tjeckoslovakien tvingas avträda Sudetlandet till Tyskland. När Neville Chamberlain kommer hem till Storbritannien menar han, att freden har räddats och säger att vi har fått "fred i vår tid"

1 oktober, Tyska trupper marscherar in i Sudetlandet

1 oktober–8 oktober, Polen och Ungern annekterar delar av Tjeckoslovakien

5 oktober, Tjeckoslovakiens president Edvard Beneš avgår från sitt ämbete.

10 oktober, Författaren Ludvig "Lubbe" Nordström inleder sina radioföredrag om "Lort-Sverige" som väcker stor upprördhet genom att beskriva levnadsförhållandena på den svenska landsbygden

15 oktober, Tyskland beslutar att märka alla judiska pass med ett rött "J", efter påstötningar från bland andra Sverige

24 oktober, Omfattande vindsröjning anordnas i Stockholm i luftskyddets intresse för att bli av med brännbart material på vindarna.

30 oktober, En radioutsändning av 22-årige H G Wells roman Världarnas krig, dramatiserad av Orson Welles, vållar panik i USA, då många tror att jorden blir invaderad av marsianer på riktigt

3 november, En konferens hålls i Helsingfors om Ålands befästande.

9 november, En stor pogrom mot judar genomförs i Tyskland och under den så kallade Kristallnatten förstörs judisk egendom, affärer och synagogor i hela Tyskland av SA-trupper. 38 judar dödas och 20 000 judar grips för att skickas till koncentrationsläger.

11 november, İsmet İnönü efterträder avlidne Kemal Atatürk som Turkiets president

21 november, Ett stort opinionsmöte mot judeförföljelserna i Tyskland hålls i Auditorium i Stockholm

30 november, Det tjeckoslovakiska parlamentet utser Emil Hácha till ny president.

1 december, Frågesport introduceras i svensk radio av Gösta Knutsson och blir en stor succé. Grand Hotel Saltsjöbaden, där Saltsjöbadsavtalet undertecknades 1938.

20 december, LO och SAF undertecknar ett huvudavtal i Saltsjöbaden vilket är grunden till "Den svenska modellen". Man beslutar att man skall nå samförstånd genom förhandlingar istället för konflikter ("Saltsjöbadsandan"), för att garantera arbetsfreden framöver. Avtalet innehåller regler om samarbetsorgan, Arbetsmarknadsnämnden, förhandlingsordning, uppsägning av arbetare samt ekonomiska åtgärder och samhällsfarliga konflikter.

22 december, Den svenska socialstyrelsen förklarar att vara jude inte är tillräckligt för att räknas som flykting. Politiska flyktingars ställning stärks, medan "rasflyktingar" inte räknas som politiska och därmed inte får asylrätt i Sverige. Neonskylten på biografen Draken i Stockholm tänds. Schweiziske kemisten Albert Hoffman lyckas framställa LSD. Ferdinand Nilsson blir partisekreterare i Bondeförbundet Den så kallade statspolisen får i uppdrag att även ansvara för den allmänna säkerhetstjänsten i Sverige vid krig eller krigsfara. Den svenska befolkningskommissionen, som skall underlätta försörjning och skötande av barn, avslutar sitt arbete och kommer med en rad förslag. Förslagen är förmånligare familjebeskattning, bättre förlossningsvård och mödravård, moderskapspenning, statliga bosättningslån, barnbeklädnadsbidrag och stöd för aktiviteter. En svensk skattereform genomförs, mantalspenningarna från 1600-talet avskaffas. En ny svensk gruvlag antas. Den svenska preventivmedelslagen upphävs, varvid preventivmedel blir lagliga. Tandvårdsförsäkring införs i Sverige. Stockholms stads hembiträdesskola grundas. Det svenska Allmänna valmansförbundet byter namn till Högerns riksorganisation. De nordiska staterna kommer överens om gemensamma neutralitetsregler. Det svenska Emigranternas självhjälp bildas av judiska flyktingar i Sverige. SAAB inleder produktionen av flygplan. Skandinaviska Kredit AB ombildas till Skandinaviska banken. Det svenska företaget Seto:s tillverkning av leksaksbilar i gjutjärn (som har pågått sedan 1927) läggs ner. I Sverige vill Stockholms hembiträdesförening att även hembiträden skall få åtta timmars arbetsdag. 25-åriga Ingrid Björnberg tar anställning som barnflicka på Stockholms slott. Svensktillverkad folkgasmask ute i handeln. En konstgalleriägare i Sverige döms till böter för att ha haft söndagsöppet. Hallwylska museet i Stockholm öppnas. Åtal då två minderåriga tillåtits dansa Lambeth Walk på Nöjesfältet i Stockholm

Födda

1 januari, Frank Langella, amerikansk skådespelare., Picko Troberg, svensk racerförare (död 2016)

2 januari, Ian Brady, brittisk mördare (död 2017), Hans Herbjørnsrud, norsk författare (död 2023), Robert Smithson, amerikansk konstnär inom minimalism och earth art (död 1973)

3 januari, Ove "Påven" Andersson, svensk rallyförare och stallchef i rally och Formel 1 (död 2008)

5 januari, Juan Carlos I, Spaniens kung 1975–2014. Terry Davis, brittisk politiker, parlamentsledamot för Labour Party 1971–1974 och 1979–2004. Ngũgĩ wa Thiong'o, kenyansk författare.

7 januari, Lena Granhagen, svensk skådespelare.

10 januari, Lois Capps, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1998–2017.

20 januari, Olof Lundström Orloff, svensk skådespelare (död 2022)

21 januari, Leif Hallberg, svensk skådespelare (död 1960)

25 januari, Etta James, amerikansk R&B-sångerska (död 2012), Konrad Raiser, Generalsekreterare i Kyrkornas Världsråd.

28 januari, Mats Paulson, svensk sångare, poet, målare och visdiktare (död 2021)

30 januari, Islam Karimov, president i Uzbekistan (död 2016)

31 januari, Beatrix av Nederländerna, drottning av Nederländerna 1980–2013, därefter nederländsk prinsessa.

3 februari, Emile Griffith, amerikansk proffsboxare (död 2013), Pauli Siitonen, finländsk längdåkare (död 2024)

4 februari, Donald W Riegle, amerikansk politiker, senator 1976–1995.

7 februari, S Ramachandran Pillai, indisk kommunistisk politiker.

10 februari, Torsten Wahlund, svensk skådespelare (död 2024)

11 februari, Boris Majorov, sovjetrysk ishockeyspelare. Jevgenij Majorov, sovjetisk ishockeyspelare (död 1997), Manuel Noriega, general och diktator i Panama (död 2017)

14 februari, Anita Dahl, svensk skådespelare.

17 februari, Bengt Sändh, svensk trubadur. författare, snusfabrikör.

20 februari, Richard Beymer, amerikansk skådespelare.

23 februari, Karl Erik Olsson, svensk centerpartistisk politiker, jordbruksminister 1991–1994, EU-parlamentariker 1995–2004 (död 2021), Diane Varsi, amerikansk skådespelare (död 1992)

25 februari, Herb Elliott, australisk medeldistanslöpare.

27 februari, Pascale Petit, fransk skådespelare.

28 februari, Martin Olav Sabo, amerikansk demokratisk politiker (död 2016)

2 mars, Ricardo Lagos, chilensk politiker, president 2000–2006.

7 mars, Rolf Larsson, svensk skådespelare och regissör (död 2001)

8 mars, George Innes, brittisk skådespelare., Leif Silbersky, svensk advokat och författare (död 2024)

9 mars, Barbro Svensson, Lill-Babs, svensk sångerska (död 2018)

15 mars, Leif Widengren, svensk polis (död 1992)

17 mars, Rudolf Nurejev, sovjetisk balettdansör och skådespelare (död 1993)

19 mars, Jacob Söderman, finländsk ämbetsman och politiker.

20 mars, Bosse Parnevik, svensk imitatör.

31 mars, Sheila Dikshit, indisk politiker, chefsminister i Delhi 1998–2013 (död 2019), Nicholas Winterton, brittisk parlamentsledamot för Conservative 1971–2010.

1 april, Ali MacGraw, amerikansk skådespelare.

2 april, John Larsson, svensk författare, Frälsningsarméns ledare 2002–2006 (död 2022)

3 april, Allan Larsson, svensk journalist och socialdemokratisk politiker, finansminister 1990–1991.

7 april, Spencer Dryden, amerikansk musiker, trumslagare i Jefferson Airplane (död 2005)

8 april, Kofi Annan, ghanansk diplomat, FNs sjunde generalsekreterare (död 2018)

9 april, Tom Metzger, amerikansk nynazist (död 2020)

15 april, Björn Alke, svensk kompositör (död 2000), Jay Garner, amerikansk general, USAs administratör i Irak efter kriget 2003.

16 april, Kasdi Merbah, algerisk politiker, regeringschef 1988–1989 (död 1993)

17 april, Ben Barnes, amerikansk demokratisk politiker.

21 april, Eraldo Pizzo, italiensk vattenpolospelare.

23 april, Steve Symms, amerikansk republikansk politiker, senator 1981–1993 (död 2024)

25 april, Christina Lindström, svensk skådespelare.

28 april, Madge Sinclair, jamaicansk skådespelare (död 1995), Jimmy Wray, brittisk politiker (död 2013)

29 april, Bernard Madoff, amerikansk finansman (död 2021)

30 april, Larry Niven, amerikansk science fictionförfattare.

4 maj, Leif Söderström, svensk operaregissör och librettist (död 1994)

5 maj, Jerzy Skolimowski, polsk regissör och manusförfattare.

6 maj, Bim Warne, svensk skådespelare (död 2020)

14 maj, Sven Hulterström, svensk socialdemokratisk politiker, bland annat socialminister 1989–1990., Göran Zachrisson, svensk golfjournalist och TV-kommentator (död 2021)

15 maj, William A Steiger, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1967–1978 (död 1978), Inga Ålenius, svensk skådespelare (död 2017)

16 maj, Stuart Bell, brittisk politiker (död 2012)

20 maj, Einar Bergh, svensk operasångare (död 1997), Astrid Kirchherr, tysk fotograf som också stylade Beatles (död 2020)

21 maj, Kay Pollak, svensk filmregissör.

31 maj, Peter Yarrow, amerikansk sångare, medlem i Peter, Paul and Mary (död 2025)

2 juni, Prinsessan Désirée, svensk prinsessa.

3 juni, Seppo Heikinheimo, finländsk musikvetare och författare (död 1997)

8 juni, Angelo Amato, italiensk katolsk biskop (död 2024)

15 juni, Synnöve Clason, svensk litteraturvetare.

18 juni, Bo Holmström, svensk TV-reporter, debattör och författare (död 2017)

21 juni, Dan Burton, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1983–2013.

24 juni, Kim Procopé, finlandssvensk skådespelare.

28 juni, Leon Panetta, amerikansk politiker.

8 juli, Tore Frängsmyr, svensk professor i vetenskapshistoria (död 2017)

9 juli, Brian Dennehy, amerikansk skådespelare (död 2020)

18 juli, Lennart Hjulström, svensk regissör och skådespelare (död 2022)

19 juli, Kjell Lennartsson, svensk skådespelare. Franklin Delano Roosevelt III, amerikansk nationalekonom.

20 juli, Diana Rigg, brittisk skådespelare (död 2020), Natalie Wood, amerikansk skådespelare (död 1981)

21 juli, Les Aspin, amerikansk demokratisk politiker, USAs försvarsminister 1993–1994 (död 1995), Janet Reno, amerikansk demokratisk politiker, USAs justitieminister 1993–2001 (död 2016)

23 juli, Ronny Cox, amerikansk skådespelare.

28 juli, Alberto Fujimori, peruansk politiker, president 1990–2000 (död 2024)

1 augusti, Margita Ahlin, svensk regissör och skådespelare.

7 augusti, Giorgetto Giugiaro, italiensk bildesigner.

9 augusti, Rod Laver, australisk tennisspelare. Leonid Kutjma, ukrainsk politiker, president 1994–2004.

10 augusti, Lars Amble, svensk skådespelare och regissör (död 2015)

15 augusti, Peter Blitz, svensk barnskådespelare. Maxine Waters, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1991–.

17 augusti, Abu Bakar Bashir, islamisk andlig ledare i Indonesien.

20 augusti, Jean-Loup Chrétien, fransk rymdfarare.

24 augusti, Brian Cotter, brittisk politiker (död 2023)

25 augusti, Frederick Forsyth, brittisk författare.

28 augusti, Paul Martin, kanadensisk politiker, premiärminister 2003–2006.

1 september, Per Kirkeby, dansk konstnär (död 2018)

6 september, Lillemor Dahlqvist, svensk sångare och skådespelare.

7 september, Juanita Millender-McDonald, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1996–2007 (död 2007)

10 september, Karl Lagerfeld, tysk-fransk modeskapare (död 2019)

12 september, Sonny Johnson, svensk skådespelare och regissör.

13 september, John Smith, brittisk politiker, partiledare för Labour 1992–1994, handelsminister 1978–1979 (död 1994)

23 september, Romy Schneider, tysk skådespelare (död 1982)

25 september, Clifford Trahan, amerikansk countrymusiker (död 2016)

29 september, Wim Kok, nederländsk politiker, premiärminister i Nederländerna 1994–2002 (död 2018

1 oktober, Alf Svensson, svensk politiker, partiledare

3 oktober, Eddie Cochran, amerikansk rockmusiker (död 1960)

8 oktober, Fred Stolle, australisk tennisspelare.

9 oktober, Denzil Davies, brittisk politiker (död 2018)

10 oktober, Heinz Fischer, österrikisk politiker, förbundspresident 2004–2016.

14 oktober, John Dean, amerikansk jurist. Farah Diba Pahlavi, iransk kejsarinna.

16 oktober, Sten Ljunggren, svensk skådespelare. Jorma Ojaharju, finländsk författare (död 2011)

17 oktober, Evel Knievel, amerikansk stuntman (död 2007)

20 oktober, Carl-Johan Seth, svensk skådespelare, regissör och författare.

23 oktober, John Heinz, amerikansk republikansk politiker, senator (död 1991)

27 oktober, Maurice Hinchey, amerikansk demokratisk politiker (död 2017)

2 november, Sofia av Grekland, spansk drottning.

8 november, Jonas Cornell, svensk producent, regissör och manusförfattare (död 2022), Murtala Mohammed, före detta president i Nigeria (död 1976)

13 november, Jean Seberg, amerikansk skådespelare (död 1979)

16 november, Robert Nozick, amerikansk filosof (död 2002)

18 november, Eugenio Montejo, venezuelansk författare (död 2008)

19 november, Ted Turner, amerikansk affärsman, grundade TV-kanalen CNN.

21 november, Bernt Carlsson, svensk politiker och diplomat (död 1988), Bengt W Sahlberg, professor i turismvetenskap.

22 november, Christina Lagerson, svensk TV-regissör.

23 november, Sara Karloff, amerikansk skådespelare.

4 december, Agneta Ekmanner, svensk skådespelare och fotomodell.

6 december, Nicky Cruz, amerikansk pastor och före detta gängledare i New York.

8 december, John Kufuor, president i Ghana från 2001.

13 december, Heinz Georg Kramm, tysk sångare.

15 december, Klaus Hänsch, tysk politiker, talman i Europaparlamentet 1994–1997.

16 december, Liv Ullmann, norsk skådespelare och filmregissör.

18 decembe, Chas Chandler, brittisk musiker, medlem i The Animals (död 1996), Ahmad Yassin, ledare för Hamas (död 2004)

20 december, Jayawantiben Mehta, indisk politiker (död 2016)

22 december, Tandja Mamadou, president i Niger (död 2020)

24 december, Carl-Göran Öberg, svensk ishockeyspelare.

25 december, John E Peterson, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1997–2009.

26 december, Eberhard Gwinner, tysk ornitolog (död 2004)

29 december, Jon Voight, amerikansk skådespelare.

Avlidna

12 januari, Gösta Ekman den äldre, 47, svensk skådespelare och teaterchef (uremi).

16 januari, William Henry Pickering, 79, amerikansk astronom.

1 februari, Ernst Öberg, 68, svensk skådespelare.

7 februari, Harvey S Firestone, 69, amerikansk entreprenör, grundare av gummifirman Firestone.

1 mars, Gabriele D'Annunzio, 74, italiensk författare.

15 mars, Genrich Jagoda, 46, chef för de sovjetiska säkerhetspolisen NKVD 1934–1936, avrättad. Nikolai Bucharin, 49, rysk politiker, redaktör, avrättad.

20 mars, Oskar Textorius, 74, svensk skådespelare, sångare och teaterdirektör.

7 april, Suzanne Valadon, 72, fransk konstnär.

8 april, King Oliver, 52, amerikansk musiker

12 april, Fjodor Sjaljapin, 65, rysk operasångare.

16 april,bAugust Falck, 55, svensk skådespelare.

21 april, August Ander, 69, svensk lantbrukare och politiker (liberal).

23 april, Anna Maria Roos, 76, svensk lärare, författare, och sångtextförfattare.

4 maj, Carl von Ossietzky, 48, tysk pacifist, nobelpristagare.

7 maj, Octavian Goga, 57, rumänsk politiker och författare.

1 juni, K A Wallenberg, 85, svensk bankman.

3 juni, Marion Butler, 75, amerikansk politiker, jurist och publicist, senator 1895–1901.

6 juni, Rafael Guízar Valencia, 60, mexikansk romersk-katolsk biskop, helgon.

14 juni, Edvard Gylling, 56, finlandssvensk kommunist.

15 juni, Ernst Ludwig Kirchner, 58, tysk målare, expressionist.

19 juni, Henry W Keyes, 75, amerikansk republikansk politiker, guvernör i New Hampshire 1917–1919, senator 1919–1937.

29 juni, Frederick William Vanderbilt, 82, amerikansk järnvägsmagnat.

4 juli, Suzanne Lenglen, 39, fransk tennisspelare.

24 juli, Obadiah Gardner, 85, amerikansk demokratisk politiker, senator 1911–1913.

4 augusti, Pearl White, 49, amerikansk skådespelare, stumfilmens drottning.

6 augusti, Joseph W Fifer, 97, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Illinois 1889–1893.

16 augusti, Andrej Hlinka, 73, slovakisk katolsk präst och politiker.

31 augusti, Joseph M Devine, 77, amerikansk republikansk politiker, guvernör i North Dakota 1898–1899.

10 september, Fredrikke Qvam, 95, norsk kvinnorättskämpe.

25 september, Paul Olaf Bodding, 72, norsk missionär.

5 oktober, Faustina Kowalska, 33, polsk nunna, helgon (2000). Albert Ranft, 79, svensk teaterchef och skådespelare.

21 oktober, Henry Heitfeld, 79, amerikansk politiker, senator 1897–1903.

24 oktober, Ernst Barlach, 68, tysk skulptör.

9 november, Ernst vom Rath, 29, tysk diplomat.

10 november, Kemal Atatürk, 57, turkisk politiker, president, det moderna Turkiets skapare

11 november, Josiah O Wolcott, 61, amerikansk demokratisk politiker och jurist, senator 1917–1921.

16 november, Frank D Jackson, 84, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Iowa 1894–1896.

20 november, Maud av Storbritannien, 68, drottning av Norge sedan 1905, gift med Haakon VII. Mikito Takayasu, 78, japansk oftalmolog.

21 november, Leopold Godowsky, 68, amerikansk pianist.

24 december, Bruno Taut, 58, tysk arkitekt och stadsplanerare.

25 december, Karel Čapek, 48, tjeckisk författare.

1939

1939, var ett normalår som började en söndag i den gregorianska kalendern.

1 januari, På Mosaiska församlingens förslag godkänner den svenska regeringen att ta emot omkring 1 000 judar från Tyskland som transitflyktingar. Församlingen får ansvaret för dem och viseringstvång införs för alla utomnordiska flyktingar.

2 januari, Den amerikanska tidskriften TIME utser Adolf Hitler till årets man 1938.

7 januari, Enligt befolkningskommissionens slutbetänkande krävs det fyra barn per familj för att bibehålla den svenska folkmängden 

14 januari, Norge gör anspråk på Drottning Mauds land som en norsk besittning 

17 januari, Tyskland förbjuder judar att gå på bio, teater eller konsert. Körkorten dras in, yrkesförbud införs och barnen kastas ut från skolan. På så vis försöker nationalsocialisterna tvinga ut de 375 000 judar som finns kvar i Tyskland 

24 januari, En jordbävning med styrkan 8,3 på Richterskalan drabbar Chile. Cirka 30 000 invånare omkommer 

26 januari, Francisco Francos trupper intar Barcelona 

30 januari, Adolf Hitler lovar lösning på "judeproblemet" i Tyskland 

2 februari, Kung Gustaf V överlämnar storkorset av Svärdsorden till Hermann Göring på legationen i Berlin 

17 februari, Studentkåren i Uppsala träffas och kräver i en resolution att Sveriges regering skall avvisa invandring av judiska läkare från Tyskland 

19 februari, Svenska skådespelaren Ingrid Bergman tecknar kontrakt med Hollywood 

27 februari, Frankrikes och Storbritanniens regeringar erkänner Francisco Francos regering i Spanien

Februari, Den svenska regeringen anslår 500 000 kronor till att ta hand om flyktingar. Detta leder till diverse protester i hela Sverige.

2 mars, Sedan Pius XI har avlidit, 81 år gammal den 10 februari, väljs kardinal Eugenio Maria Giuseppe Giovanni Pacelli och tar namnet Pius XII

5 mars, Sven Selånger, Sverige vinner som förste icke-norsk backhoppningstävlingen i Holmenkollen

10 mars, Sveriges regering beslutar att på prov ersätta tyska med engelska som andraspråk i vissa realskolor

13 mars, Det svenska politiska partiet Allmänna valmansförbundet byter officiellt namn till Högern 

14 mars, Det slovakiska provinsparlamentet förklarar Slovakien självständigt. Prästen Jozef Tiso blir landets president.

15 mars, Tjeckoslovakien upphör att existera eftersom tyska trupper ockuperar resterande delar av Böhmen och Mähren och riksprotektoratet Böhmen-Mähren skapas, medan en tyskvänlig regering insätts i Slovakien.

21 mars, I en föredragning för den svenska regeringen framhåller försvarsstabschefen ett anfall från Sovjet som mest troligt i händelse av krig.

22 mars, Tyskland annekterar Memelland från Litauen.

28 mars, Madrid faller för Francisco Francos trupper efter tre års inbördeskrig som kostat ungefär 1,2 miljoner människoliv. Den svenska regeringen föreslår åtgärder för att stärka det svenska försvaret.

31 mars, Storbritanniens premiärminister Neville Chamberlain garanterar Polens självständighet. Sverige erkänner Francisco Francos regim i Spanien 

Mars, Studentkåren i Lund ansluter sig till Uppsalakårens resolution.

1 april, Spanska inbördeskriget tar slut.

5 april, Medlemskap i Hitlerjugend blir obligatoriskt för alla pojkar mellan 10 och 18 år i Tyskland 

7 april, Italien invaderar Albanien. Kung Zog lämnar landet.

15 april, Svenska flottans Skeppsgossekår, inrättad 1685, avvecklas.

16 april, Den  amerikanske jazzmusikern Duke Ellington ger sin första Sverigekonsert 

26 april, Storbritannien inför allmän värnplikt 

29 april, Kryssaren Admiral Hipper tas i bruk av tyska Kriegsmarine.

Maj, I Detective Comics #27 debuterar seriefiguren Batman, skapad av tecknaren Bob Kane och författaren Bill Finger. På svenska blir han även känd som Läderlappen.

1 maj, Första maj blir Sveriges första[1] och länge enda borgerliga helgdag.

5 maj, Den svenska riksdagen antar en lag som förbjuder arbetsgivare att avskeda kvinnor på grund av graviditet, giftermål eller förlovning. De får också två veckors betald ledighet vid förlossning.

7 maj, Spanien lämnar NF

17 maj, Finland, Norge och Sverige avböjer att sluta en ickeanfallspakt med Tyskland

22 maj, Tyskland och Italien undertecknar Stålpakten

23 maj, 26 personer omkommer då amerikanska u-båten USS Sailfish sjunker utanför Hamton Beach, New Hampshire, USA

31 maj, Danmark och Tyskland ingår en icke-angreppspakt

1 juni, 96 personer omkommer då brittiska u-båten HMS Thetis sjunker utanför Liverpool, England, Storbritannien

3 juni, På grund av Sovjetunionens negativa inställning återtar Sveriges regering en proposition om att Sverige och Finland skall försvara Åland tillsammans. Sverige inför en ny affärstidslag som säger att butikerna normalt måste stänga klockan 18:00

7 juni, Sveriges riksdag antar lagar om civil beredskap. Allmänna förfogandelagen reglerar hur förnödenheter och tjänster får tas ut av enskilda eller kommuner under krig och andra krisförhållanden.

18 juni, Den tyske dramatikern Bertolt Brecht, som flytt till Sverige från nazisterna i Tyskland, slår sig ner på Lidingö efter att tidigare ha bott i Danmark

Juni, Den svenska försvarsmakten begär medel för att uppföra skyddsvärn mot främmande angrepp i Skåne och på Gotland.

23 juni, Siam byter namn till Thailand

28 juni, Pan American World Airways börjar flyga reguljärt mellan USA och Europa

8 juli, 13th Conference of the International Woman Suffrage Alliance äger rum i Köpenhamn.

15 juli, Rudolf Harbig, Tyskland sätter med tiden 1.46.6 nytt världsrekord på 800 meter löpning i Milano

20 juli, Den internationella Lingiaden, en slags frisksportsolympiad, anordnas på Stockholms stadion med deltagare från 37-länder till 100-årsminnet av Pehr Henrik Lings död. Svenska Gymnastikförbundet anordnar, och över 7 000 aktiva deltar

27 juli, Gösta Knutsson utkommer med första boken om katterna i Uppsala, Pelle Svanslös på äventyr

Juli, De första värnen i den svenska försvarslinjen Per Albinlinjen uppförs i Skåne.

1 augusti, Glenn Miller spelar in låten In the Mood på skiva

8 augusti, En urtima (extra) riksdag öppnas i Stockholm.

12 augusti, Filmen Trollkarlen från Oz har världspremiär.

23 augusti, I Moskva ingår Sovjetunionen och Tyskland en icke-angreppspakt

27 augusti, Sveriges statsminister Per Albin Hansson håller på Skansen ett direktsänt radiotal om det svenska försvaret där han bland annat hävdar att "Sveriges beredskap är god". Omfattande inkallelser till svenska flottan och kustartilleriet genomförs. Skånska gymnastikdirektören Sally Bauer simmar som första svensk över Engelska kanalen på 15 timmar och 22 minuter. Världens första jetdrivna flygplan Heinkel He 178 genomför sin premiärflygning

31 augusti, 18 arbetare dödas då brospannet till under byggnad varande Sandöbron över Ångermanälven rasar

1 september, Tyskland invaderar Polen klockan 04:45 på morgonen. Sveriges regering utfärdar deklarationen "Regeringen har funnit gott att förklara att det under det krig som utbrutit mellan Polen och det tyska riket skall iakttaga fullständig neutralitet"

3 september, Frankrike och Storbritannien förklarar krig mot Tyskland, och inleder Andra världskriget. Även Australien och Nya Zeeland förklarar Tyskland krig. Sverige förklarar sig neutralt. Den brittiska passagerarbåten Athenia anfalls utan varning av en tysk ubåt och sänks. USA förklarar sig neutralt i det pågående kriget.

10 september, Kanada förklarar krig mot Tyskland.

17 september, Sovjetunionen invaderar östra Polen

24 september, Lastångaren S/S Gertrud Bratt torpederas på Skagerack och blir därmed det första svenska fartyg som sänks under andra världskriget.

27 september, Polen kapitulerar, Warszawa faller för tyskarna.

28 september, Sovjetunionen och Tyskland gör upp om delningen av Polen. Ett avtal mellan Estland och Sovjetunionen ger Sovjetunionen rätt att ha militärbaser i Estland.

29 september, Polen kapitulerar till Tyskland och Sovjetunionen, som delar landet mellan sig. Därmed upphör Polen att existera.

September, Tre polska ubåtar flyr från polskt vatten till Sverige, där de blir kvar under resten av kriget.

1 oktober, Sista polska bastionen, Hela, kapitulerar.

2 oktober, Filmen Landstormens lilla Lotta med Sickan Carlsson har biopremiär

5 oktober, Rysk-lettisk överenskommelse ger ryssarna militärbaser i Lettland.

11 oktober, Eriksdalshallen i Stockholm invigs. USAs president Franklin D Roosevelt erhåller ett brev från Albert Einstein, som uppmanar USA att skyndsamt utveckla en atombomb med användande av uran. Detta leder till att Manhattanprojektet startas. Ryskt-litauiskt avtal ger ryssarna militärbaser i Litauen.

14 oktober, Det svenska folkhushållningsdepartementet återupprättas. Det får ansvar för ransonering och reglering av framförallt livsmedel, energi och råvaror.

18–19 oktober, Sveriges kung Gustaf V, Kristian X av Danmark och Håkon VII av Norge samt Finlands president Kyösti Kallio möts i Stockholm för att visa enighet och neutralitet gentemot de krigförande i Europa, och uppslutning på Finlands sida i förhandlingarna med Sovjetunionen

19 oktober, Finlands begäran om ett militärt förbund mellan de nordiska länderna avslås.

27 oktober, Ransoneringskort på livsmedel börjar utdelas i Sverige som en beredskap inför eventuell ransonering

31 oktober, Sovjetunionen tillkännager krav på Finland

8 november, Adolf Hitler undgår knappt ett mordförsök i samband med 16-årsfirandet av Ölkällarkuppen.

11 november, Ture Nermans antinazistiska tidning Trots Allt! tas i beslag för smädliga omdömen om Adolf Hitler

30 november, Sovjetunionen anfaller Finland med att angripa finländska städer med bombflygplan, och startar därmed Finska vinterkriget. I Sverige förbereds stora hjälpinsatser. Förutom Helsingfors anfalls även Viborg och Hangö, och de sovjetiska soldaterna går över gränsen men stöter på hårt motstånd. Sverige förklarar sig som ickekrigförande part.

1 december, Risto Ryti, chef för Finlands Bank, bildar en nationell samlingsregering i Finland

2 december, De svenska kommunisttidningarna Ny Dag och Arbetartidningen får var sitt nummer belagt med kvarstad

3 december, Elektrisk adventsljusstake lanseras i Sverige.

6 december, Ett stort opinionsmöte hålls i Stockholm för Finland, vilket inleder ett exempellöst engagemang för Finlands sak, främst genom insamlingar

7 december, Slaget vid Suomussalmi börjar.

8 december, Den svenska nationalinsamlingen för Finland börjar sin verksamhet. Slutsumman blir 490 miljoner kronor, vilket är mer än den finländska statsbudgeten.

9 december, Generallöjtnant Olof Thörnell blir Sveriges förste överbefälhavare

12 december, Den svenska regeringen godkänner en frivilligkår till Finland.

13 december, Med anledning av det pågående andra världskriget bildas en samlingsregering i Sverige bestående av alla politiska partier i Sveriges riksdag utom SKP och med Per Albin Hansson som statsminister för att visa nationell enighet. Det svenska pansarskeppet "Manligheten" exploderar av ett minsvep, varigenom 4 matroser dödas (en korpral och tre meniga) och 13 skadas.

14 december, Sovjetunionen utesluts ur Nationernas förbund för sitt anfall på Finland.

15 december, Filmen Borta med vinden, baserad på Margaret Mitchells roman med samma namn, har biopremiär i USA

21 december, Den svenska frivilligkåren till Finland börjar organiseras och består till slut av 10 000 man.

22 december, 196 personer omkommer vid en tågolycka i Genthin, Tyskland då två snälltåg kolliderar

27 december, En jordbävning med styrkan 7,8 på Richterskalan drabbar östra Turkiet. Cirka 32 000 invånare omkommer och staden Erzincan blir svårt skadad

31 december, Vid nyårsfirandet på Skansen läses Nyårsklockan av skådespelaren Arnold Sjöstrand. Tio miljoner personer blir hemlösa, svälter eller drunknar vid översvämningarna i norra Kina. Sverige inför recepttvång på amfetamin. Den svenska försvarsstaben begär 7,9 miljoner kronor för anläggandet av befästningar i Skåne. Regeringen beviljar 4 miljoner. En minoritet inom den svenska regeringen, ledd av utrikesministern, vill förverkliga Ålandsplanen, medan majoriteten avvisar detta och meddelar finska regeringen om detta. Disciplinkompanier införs i Sverige för att isolera inkallade som anses nationellt opålitliga. Kommunister drabbas, men även nazister i händelse av krig med Tyskland. Statens jordbruksnämnd ombildas till Statens livsmedelskommission. Den handhar frågor om Sveriges försörjning av livsmedel, fodermedel och gödningsmedel. Staten övertar ägandet av Svenska Penninglotteriet AB. Det var tidigare privatägt men kontrollerat av staten. De svenska landstormskvinnornas föreningar ombildas till lottakårer. Kommunala tjänstepliktslagen antas i Sverige. Den reglerar den civila hälso- och sjukvårdspersonalens tjänstgöringsskyldigheter. Samfundet Nordens Frihet bildas för att värna om Nordens oberoende och bistå Finland. Producentbidrag för småbrukare införs i Sverige. Den svenska valutalagen antas och valutareglering införs. Syftet är att kontrollera och begränsa möjligheterna att föra valutor, värdepapper och kapital över statsgränsen. Den svenska kronan devalveras med 30%. Den svenska maximiprislagen antas. Svenska staten anslår 400 000 kronor för att bygga fasta ordentliga skolor för samebarn. Frank W Cyr anordnar USAs första federala skolbussystem. I Sverige får Hugo Hammarström tillstånd att starta "Stockholms folkskolor sångklasser" i Adolf Fredriks skola. Det börjar med två klasser, "sångavdelningar", i folkskolans årskurs 3. Samtliga svenska tågbolag förstatligas genom ett riksdagsbeslut och tillfaller Statens Järnvägar.

Födda

2 januari, Jim Bakker, amerikansk TV-evangelist.

3 januari, Bobby Hull, kanadensisk ishockeyspelare.

7 januari, Birgitta Pettersson, svensk skådespelare.

10 januari, Sal Mineo, amerikansk skådespelare. Scott McKenzie, amerikansk musiker.

15 januari, Per Ahlmark, svensk politiker, ledare för Folkpartiet 1975–1978 

16 januari, Christodoulos, ärkebiskop och primas över Greklands autocefala kyrka.

19 januari, Phil Everly, amerikansk musiker, medlem i duon The Everly Brothers.

20 januari, Paul Coverdell, amerikansk republikansk politiker, senator 1993–2000.

23 januari, Sonny Chiba, japansk skådespelare.

25 januari, Gabriel Romanus, svensk folkpartistisk politiker och socialminister.

28 januari, John Fabian, amerikansk astronaut. Pratapsing Rane, indisk politiker, chefsminister i Goa.

30 januari, Frank Wolf, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1981–.

1 februari, Paul Gillmor, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1989–2007. Jekaterina Maksimova, rysk ballerina.

3 februari, Michael Cimino, amerikansk regissör, producent och manusförfattare.

6 februari, Mike Farrell, amerikansk skådespelare känd från bland annat TV-serien M*A*S*H.

13 februari, Valerij Rozjdestvenskij, rysk kosmonaut.

21 februari, Börje Ahlstedt, svensk skådespelare.

27 februari, Antoinette Sibley, brittisk ballerina. Peter Revson, amerikansk racerförare.

28 februari, Daniel C Tsui, kinesisk-amerikansk fysiker, nobelpristagare. Pelle Berglund, filmregissör.

1 mars, Leo Brouwer, kubansk tonsättare och dirigent.

5 mars, Benyamin Sueb, indonesisk skådespelare.

7 mars, Marianne von Baumgarten, svensk redaktör och journalist.

8 mars, Mike Lowry, amerikansk demokratisk politiker.

10 mars, Fred Gunnarsson, svensk skådespelare.

13 mars, Neil Sedaka, amerikansk sångare och sångskrivare.

14 mars, Lars Gunnar Erlandson, svensk utrikeskorrespondent. William Lenoir, amerikansk astronaut.

15 mars, Ted Kaufman, amerikansk demokratisk politiker, senator 2009–2010.

17 mars, Giovanni Trapattoni, italiensk fotbollstränare.

19 mars, Sune Eriksson, åländsk politiker (liberal).

21 mars, Christer Boustedt, svensk musiker och skådespelare.

28 mars, Zdenek Sverák, tjeckisk manusförfattare och skådespelare.

2 april, Marvin Gaye, amerikansk blues– och R&B–sångare.

4 april, JoAnne Carner, amerikansk golfspelare. Darlene Hooley, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1997–2009.

7 april, Francis Ford Coppola, amerikansk filmregissör.

8 april, Elizabeth Clare Prophet, ledare inom New Age.

9 april, Berit Gullberg, svensk författare och teaterförläggare.

13 april, Seamus Heaney, irländsk författare, nobelpristagare. Paul Sorvino, amerikansk skådespelare.

15 april, Claudia Cardinale, italiensk skådespelare.

16 april, Dusty Springfield, brittisk sångare.

19 april, Inga-Britt Ahlenius, svensk revisor och politiker.

20 april, Elspeth Ballantyne, australisk skådespelare. Peter S Beagle, amerikansk författare. Gro Harlem Brundtland, norsk statsminister 1981, 1986–1989 och 1990–1996, chef för WHO 1998–2003.

22 april, Sven Yrvind, svensk seglare och segelbåtskonstruktör.

23 april, Stanisław Wielgus, polsk romersk-katolsk ärkebiskop.

27 april, Stanisław Dziwisz, polsk kardinal, ärkebiskop av Kraków.

4 maj, Amos Oz, israelisk författare, professor och samhällsdebattör.

7 maj, Ruggero Deodato, italiensk skräckfilmsregissör. José Antonio Abreu, venezuelansk musiker, kompositör och politiker

11 maj, Ardy Strüwer, svensk konstnär, komiker och manusförfattare.

13 maj, Harvey Keitel, amerikansk skådespelare.

14 maj, Sven Olov Finnberger, svensk affärsman.

18 maj, Patrick Cormack, brittisk parlamentsledamot för Conservative Party från 1970. Giovanni Falcone, italiensk domare

30 maj, Iwar Wiklander, svensk skådespelare.

3 juni, Rihko Haarlaa, finländsk skogsvetare.

6 juni, Jet Harris, brittisk musiker.

15 juni, Anatolij Andrejevitj Kim, rysk författare

19 juni, Inger Axö, svensk skådespelare och sångare. Yvonne Axö, svensk skådespelare och sångare.

23 juni, Arne Lifmark, svensk regissör och manusförfattare.

25 juni, Östen Braathen, svensk skådespelare, klippare och TV-regissör.

1 juli, Karen Black, amerikansk skådespelare.

2 juli, Michael Castle, amerikansk republikansk politiker. John H Sununu, amerikansk republikansk politiker och programledare.

5 juli, Karin Ekström, svensk skådespelare. Ali Khamenei, Irans högsta ledare, Ayatollah från 1989.

16 juli, Ruth Perry, tillförordnad president i Liberia 1996–1997.

21 juli, John Negroponte, amerikansk diplomat och politiker.

22 juli, Terence Stamp, brittisk skådespelare.

24 juli, Christian Kampmann, dansk författare och journalist.

26 juli, John Howard, premiärminister i Australien.

28 juli, Gösta Ekman, svensk skådespelare.

31 juli, France Nuyen, fransk skådespelare.

2 augusti, Wes Craven, amerikansk skräckfilmsregissör och -manusförfattare.

5 augusti, Irene av Nederländerna, nederländsk prinsessa.

7 augusti, Mickey Kantor, amerikansk demokratisk politiker. Siewert Öholm, svensk programledare i TV.

9 augusti, Romano Prodi, italiensk politiker, president för EU-kommissionen 1999–2004.

14 augusti, Inger Taube, svensk fotomodell och skådespelare.

16 augusti, Valerij Rjumin, sovjetisk kosmonaut.

17 augusti, Gun Carlson, åländsk politiker (centerpartist). Ed Sanders, amerikansk sångare, poet och konstnär, medlem i The Fugs.

19 augusti, Ginger Baker, brittisk trummis, medlem i Cream.

21 augusti, Lennart Norbäck, svensk skådespelare, produktionsledare och regiassistent.

20 augusti, John Peel, brittisk musikproducent och radioman.

1 september, Carl-Axel Dominique, svensk kompositör och musiker. Lily Tomlin, amerikansk skådespelare.

4 september, Jan Halldoff, svensk filmregissör.

5 september, George Lazenby, australiensisk skådespelare. Clay Regazzoni, schweizisk racerförare. Roland Janson, svensk skådespelare.

12 september, Henry Waxman, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1975–.

13 september, Bill Janklow, amerikansk republikansk politiker, guvernör i South Dakota 1979–1987 och 1995–2003. Richard Kiel, amerikansk skådespelare, mest känd som Jaws i James Bond–filmerna.

18 september, Jorge Sampaio, portugisisk politiker, president 1996–2006.

22 september, Alla Sizova, rysk ballerina.

27 september, Kathy Whitworth, amerikansk golfspelare.

29 september, Isabel Parra, chilensk folkmusiker.

30 september, Len Cariou, kanadensisk skådespelare. Sven-Olof Petersson, svensk musiker (saxofon), medlem i Sven-Ingvars 1962–1986.

2 oktober, Jurij Glazkov, sovjetisk kosmonaut.

4 oktober, Jackie Collins, amerikansk författare, skådespelare och producent.

8 oktober, Paul Hogan, australisk skådespelare.

10 oktober, Joseph R Pitts, amerikansk republikansk politiker.

12 oktober, Dicky Zulkarnaen, indonesisk skådespelare.

13 oktober, T J Cloutier, amerikansk pokerspelare.

14 oktober, Ralph Lauren, modedesigner.

18 oktober, Lee Harvey Oswald, amerikansk antagen mördare av John F Kennedy.

22 oktober, George Cohen, engelsk fotbollsspelare. Tony Roberts, amerikansk skådespelare.

23 oktober, Ami Priyono, indonesisk skådespelare.

24 oktober, F Murray Abraham, amerikansk skådespelare.

27 oktober, John Cleese, brittisk skådespelare.

28 oktober, Jane Alexander, amerikansk skådespelare.

31 oktober, Ron Rifkin, amerikansk skådespelare.

1 november, Bernard Kouchner, fransk läkare och politiker.

2 november, Richard Serra, amerikansk konstnär, skulptör.

18 november, Margaret Atwood, kanadensisk författare. Brenda Vaccaro, amerikansk skådespelare.

21 november, Mulayam Singh Yadav, indisk politiker.

23 november, Betty Everett, amerikansk sångare.

24 november, Marit Paulsen, svensk författare, samhällsdebattör och politiker (folkpartist).

26 november, Abdullah Ahmad Badawi, Malaysias premiärminister. Tina Turner, amerikansk sångare.

27 november, Ulla Strömstedt, svensk skådespelare.

1 december, Lee Trevino, amerikansk golfspelare.

10 december, Yvonne Ingdahl, dansk skådespelare.

11 december, Gösta Engström, svensk skådespelare, scenograf, rekvisitör, manusförfattare och passare. Tom Hayden, amerikansk radikal och politiker.

26 december, Phil Spector, amerikansk musikproducent.

24 december, Dean Corll, amerikansk seriemördare.

27 december, Christer Glenning, svensk TV-programledare och biljournalist. John Amos, amerikansk skådespelare.

28 december, Conny Andersson, svensk racerförare.

Avlidna

1 januari, Albin Belar, 74, slovensk seismolog, naturforskare, miljökämpe och uppfinnare.

9 januari, Kirtland I. Perky, 71, amerikansk demokratisk politiker och jurist, senator 1912–1913.

15 januari, Kullervo Manner, 58, finländsk journalist och politiker.

18 januari, Hjalmar Peters, 63, svensk skådespelare.

20 januari, Gunnar Jeanson, 40, svensk musikhistoriker.

25 januari, Aleksandr Lukomskij, 70, rysk militär.

26 januari, Newell Sanders, 88, amerikansk affärsman och republikansk politiker, senator 1912–1913.

28 januari, William Butler Yeats, 73, irländsk författare, nobelpristagare.

3 februari, Frederick Steiwer, 55, amerikansk republikansk politiker, senator 1927–1938.

4 februari, Edward Sapir, 55, amerikansk antropolog och lingvist.

10 februari, Pius XI, född Ambrogio Damiano Achille Ratti, 81, påve sedan 1922, Lili Ziedner, 53, svensk skådespelare.

27 februari, Nadezjda Krupskaja, 70, rysk revolutionär, Lenins hustru.

2 mars, Howard Carter, 64, brittisk arkeolog.

6 mars, Ferdinand von Lindemann, 86, tysk matematiker.

7 mars, William P Jackson, 71, amerikansk republikansk politiker, senator 1912–1914.

13 mars, Lucien Lévy-Bruhl, 81, fransk antropolog och filosof.

16 mars, Frank Fitzgerald, 54, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Michigan 1935–1937 och 1939.

28 mars, Gösta Theslöf, 66, finländsk militär.

29 mars, Gerardo Machado, 67, Kubas president 1925–1933.

31 mars, Johan Petter Åhlén, 59, svensk företagsledare, grundare av företaget Åhlén och Holm.

1 april, Anton Makarenko, 51, sovjetisk pedagog.

4 april, Ghazi, 27, kung av Irak sedan 1933.

21 april, Wilhelm Kroll, 69, tysk klassisk filolog.

23 april, Maria Gabriella Sagheddu, 25, italiensk trappistnunna och bekännare.

24 april, Harald Scavenius, 65, dansk politiker, Danmarks utrikesminister 1920–1922.

4 maj, Erik Johansson, 47, svensk skådespelare.

5 maj, Clara Schønfeld, 82, dansk skådespelare.

6 maj, Konstantin Somov, 69, rysk målare.

17 maj, Selim A. Lindqvist, 71, finländsk arkitekt.

25 maj, Ellen Jolin, 84, svensk författare, målare och grafiker.

5 juni, Arvi Järventaus, 55, finländsk präst och författare.

25 juni, Richard Seaman, 26, brittisk racerförare.

26 juni, Ford Madox Ford, 65, brittisk författare.

29 juni, Mehmed Spaho, 56, jugoslavisk politiker.

7 juli, Axel Hägerström, 70, svensk filosof. Claude A Swanson, 77, amerikansk demokratisk politiker.

14 juli, Alfons Mucha, 78, tjeckisk konstnär.

15 juli, Eugen Bleuler, 82, schweizisk psykiater.

7 augusti, Eino Rautavaara, 63, finländsk operasångare (baryton).

11 augusti, Jean Bugatti, 30, italiensk-fransk bilkonstruktör.

23 augusti, Eugène-Henri Gravelotte, 63, fransk fäktare.

2 september, Zeno J Rives, 65, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1905–1907.

15 september, Lawrence Y Sherman, 80, amerikansk republikansk politiker och jurist, senator 1913–1921.

20 september, Tadeusz Dołęga-Mostowicz, 41, polsk romanförfattare

22 september, Werner von Fritsch, 59, tysk militär, arméchef 1935–1938.

23 september, Sigmund Freud, 83, österrikisk psykiater.

3 oktober, M M Logan, 65, amerikansk demokratisk politiker och jurist, senator 1931–1939.

7 oktober, Harvey Cushing, 70, amerikansk hjärnkirurg.

16 oktober, Ludolf Nielsen, 63, dansk kompositör.

23 oktober, Zane Grey, 67, amerikansk författare.

7 november, William E Chilton, 81, amerikansk demokratisk politiker, senator 1911–1917.

25 november, Elbert Lee Trinkle, 63, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Virginia 1922–1926.

28 november, James Naismith, 78, kanadensisk läkare och pedagog, upphovsman till basketboll.

30 november, Béla Kun, 52, ungersk politiker.

1 december, Jorma Gallen-Kallela, 41, finländsk konstnär.

3 december, Prinsessan Louise, hertiginna av Argyll, 91, brittisk prinsessa, dotter till Viktoria av Storbritannien och Albert av Sachsen-Coburg-Gotha.

4 december, Wu Peifu, 65, kinesisk krigsherre.

12 december, Olaf Amundsen, 63, norsk politiker, Norges justitieminister 1921–1922.

18 december, Bruno Liljefors, 79, svensk konstnär

19 december, Hans Langsdorff, 45, tysk marinofficer.

22 december, Ma Rainey, 53, amerikansk bluesartist, "bluesens moder".

23 december, Anthony Fokker, 49, nederländsk flygplanskonstruktör och tillverkare.

29 december, Johannes Irgens, 70, norsk diplomat och politiker, Norges utrikesminister 1910–1913.

1940

1940, var ett skottår som började en måndag i den gregorianska kalendern.

1 januari, Karlskoga stad får stadsprivilegium. Filmen Trollkarlen från Oz med Judy Garland har svensk premiär 

6 januari, 100 000 svenskar helgarbetar i 400 svenska företag och skänker inkomsten till Finlandshjälpen under mottot "Trettondedagen för Finland". Sveriges första skidlift invigs i Åre 

8 januari, Den svenska riksdagen godkänner införandet av tvångsmedel i krigstid.

10 januari, En operativ svensk flygstyrka överförs till Kemi i Finland.

12 januari, Flygplan från Sovjetunionen bombar städer i Finland.

15 januari, Viss censur av vykort införs i Sverige.

16 januari, De första finländska krigsbarnen kommer till Haparanda och förs sedan vidare till värdfamiljer runtom i Sverige där de skall bo tills förhållandena i Finland normaliserats

17 januari, Sveriges utrikesminister Christian Günther kommenterar konflikten mellan Finland och Sovjetunionen med att hävda "Finlands sak är vår"

18 januari, Sandemans konditori på Östra storgatan 36 i östra Jönköping, Sverige brinner 

20 januari, Europa drabbas av en köldvåg där Themsen fryser till is för första gången sedan 1890 och snö faller på Rivieran 

26 januari, Statens informationsstyrelse inrättas i Sverige med uppgift att bland annat övervaka svenska böcker, press, radio och film 

27 januari, Biografteatern Amiralen i Malmö invigs av Jens Edvard Kock.

29 januari, Tryck- och informationsfriheten i Sverige inskränks när främst kommunisttidningar och antinazistiska Trots allt! får transportförbud

Januari, Den svenska regeringen beviljar 23,5 miljoner kronor för byggandet av befästningar längs skånska kusten, den så kallade Per Albinlinjen.

1 februari, Sovjetisk offensiv vid Karelen och Ladoga

3 februari, Den första "stridsgruppen" av svenskar hamnar i stridigheter i finska vinterkriget.

10 februari, Under den antikommunistiska stämningen i Sverige gör den svenska polisen på regeringens direktiv razzior i kommunistiska lokaler och tidningsredaktioner 

16 februari, Det tyska fraktfartyget Altmark bordas av engelsmännen i den så kallade Altmarkaffären.

21 februari, Sovjetiskt flyg bombar av misstag Pajala. Hus och gårdar i byn träffas, men ingen människa dödas eller skadas svårt 

24 februari, Den svenska socialstyrelsen får rätt att förordna om omhändertagande i förläggning av icke önskvärda utlänningar.

2 mars, Både svenska och norska regeringarna säger nej till transitering av allierade trupper genom länderna till Finland 

3 mars, Den sovjetiska armén intar Viborg. Den kommunistiska tidningen Norrskensflammans hus i Luleå förstörs efter en anlagd brand. Fem personer omkommer

4 mars, I Sverige införs så kallat "kokslov" i skolorna för att spara på eldningen av klassrummen.

5 mars, Katynmassakern: Medlemmarna i sovjetiska Politbyrån (Josef Stalin, Vjatjeslav Molotov, Lazar Kaganovitj, Michail Kalinin, Kliment Vorosjilov och Lavrentij Berija) undertecknar en order, beredd av Beria, för att avrätta 25 700 av den polska intelligentian, inkluderat 14 700 polska krigsfångar.

13 mars, Finska vinterkriget avslutas genom fredsavtal i Moskva mellan Finland och Sovjetunionen efter tre och en halv månads krig. Villkoren betraktas på många håll i världen som mycket hårda för Finland. Striderna upphör dagen därpå. Den amerikanska filmen Ninotchka med Greta Garbo i den kvinnliga huvudrollen har biopremiär i Sverige och blir succé 

21 mars, Sverige inför transportförbud för kommunisttidningar

27 mars, Heinrich Himmler ger order om att bygga ett koncentrationsläger i Auschwitz. Kaffe och te ransoneras, vilket blir de första svenska ransoneringarna under andra världskriget

31 mars, Tyska kryssaren Atlantis lämnar Vadehavet för vad som kommer att bli den längsta turen för ett krigsskepp någonsin. (622 dagar utan att gå in hamn för reparation)

8 april, Storbritannien minerar norskt territorialvatten.

9 april, Tyskland anfaller Danmark och Norge, och danskarna kapitulerar så gott som omedelbart medan norrmännen fortsätter göra motstånd. Norska flyktingar börjar strömma över gränsen till Sverige. Huvuddelen av de svenska styrkorna finns i norr, vid finländska gränsen. Tyska kryssaren KMS Blücher sänks av norska kustförsvaret på Oscarsborg i Oslofjorden.

11 april, Allmän mobilisering utfärdas i Sverige.

12 april, Sveriges statsminister Per Albin Hansson deklarerar Sveriges fasta försvars- och neutralitetsvilja, medan den allmänna mobiliseringen pågår 

13 april, Per Albin Hansson uppmanar vid en presskonferens till återhållsamhet i den svenska kritiken mot Tyskland.

April, Den svenska beskickningen varnar för ett anfall mot Skandinavien. Sveriges överbefälhavare begär omfattande förstärkning av beredskapen, sedan man fått förvarningar om att både tyskarna och de allierade tänker ingripa i Skandinavien. I Sverige beslutar "Hembiträdesföreningarnas samarbetskommitté" att byta namn till "Hembiträdesföreningarnas centralkommitté"

Maj, Winston Churchill håller tal i parlamentet där han bara kan lova "Blod, möda, tårar och svett".

1 maj, Första maj-tågen i Sverige ersätts av nationella medborgartåg. Där kan man bland annat se högerledaren Gösta Bagge och LOs ordförande August Lindberg tillsammans 

9 maj, Sveriges regering meddelar att tyska soldater på väg till och från permission i hemlandet får åka tåg på svenska järnvägar

10 maj, Den tyska offensiven på västfronten startar när tyskarna går in i Nederländerna, Belgien och Luxemburg. Island besätts av brittiska trupper. Winston Churchill efterträder Neville Chamberlain som brittisk premiärminister 

13 maj, Winston Churchill håller tal i parlamentet där han bara kan lova "Blod, möda, tårar och svett".

14 maj, Tyska bombflygplan vräker ner bomber över hamnstaden Rotterdam i Nederländerna, som skadas svårt av tyska Luftwaffe 

15 maj, Nederländerna kapitulerar till Tysklands invasion. Tyska trupper överskrider gränsen till norra Frankrike. Den första McDonald'srestaurangen öppnas i San Bernardino, Kalifornien. Den svenska sångerskan Zarah Leander skriver på ett nytt kontrakt med tyska UFA i Berlin, med det dittills största gaget i Europa 

17 maj, Tyska soldater intar Bryssel

20 maj, Tyska soldater går in i Frankrike

27 maj, Allierade trupper påbörjar Operation Dynamo, evakuering från Dunkerque över engelska kanalen i vad som har kallats Miraklet i Dunkerque. Belgien kapitulerar till Tysklands invasion

29 maj, Riksdagen beslutar att det svenska hemvärnet, som spontant har bildats här och var under 1939 och 1940, skall organiseras.

2 juni, 20-årige Fausto Coppi, Italien vinner årets Tour de France 

4 juni, Operation Dynamo avslutas efter att man har räddat stora delar av den brittiska expeditionskåren, cirka 300 000 man - över till Storbritannien. Brittiska soldater flyr från Dunkerque 

5 juni, Tyskland inleder en offensiv mot Maginotlinjen sedan då kapitulerat och Dunkerque utrymts

7 juni, Norge kapitulerar till Tyskland.

8 juni, Den allierade expeditionskåren i norra Norge, bestående av brittiska, franska och polska trupper, tvingas evakuera från Narvik.

9 juni, Den svenska regeringen ger sin tillåtelse till tyska trupptransporter till och från Norge genom Sverige.

10 juni, Italien förklarar krig mot Storbritannien och Frankrike på Tysklands sida. USAs president Franklin D. Roosevelt betecknar handlingen som En dolkstöt i ryggen vid ett tal i Virginia. Tyska truppförband under ledning av general Erwin Rommel når fram till Engelska kanalen.

12 juni, Den svenska riksdagen antar i en första omröstning en tryckfrihetsparagraf i grundlagen som tillåter censur vid krig eller krigsfara 

14 juni, Tyska trupper marscherar in i Paris, som faller utan strid. Koncentrationslägret Auschwitz-Birkenau börjar sin verksamhet.

15 juni, Sovjetunionen annekterar de baltiska staterna (Estland, Lettland och Litauen)

17 juni, Sovjetunionen ockuperar Estland och Litauen. Tyska Luftwaffes Junkers 88-bombflygplan sänker det brittiska skeppet RMS Lancastria, som evakuerar soldater från närheten av Saint-Nazaire, Frankrike, och 5 800 personer dödas. Krigstidscensuren hindrar dock först information om händelsen från att nå allmänheten.

18 juni, Den franske generalen Charles de Gaulle håller ett radiotal från London där han uppmanar sina landsmän till motstånd mot tyskarna, samt bildar en fransk exilregering. Sovjetunionen ockuperar Lettland.

22 juni, Fransk-tysk vapenvila undertecknas och Philippe Pétain blir fransk regeringschef i den södra obesatta delen, styrd från Vichy. Vapenvilan sluts i Compiègneskogen i samma järnvägsvagn som tyskarna undertecknade kapitulationen 1918.

24 juni, Frankrike och Italien ingår vapenvila

Juni, En bredare transportering av sjuka och permittenter mellan Norge och Tyskland på svenska järnvägar börjar. Sverige börjar ta emot omkring 50 000 norska flyktingar.

6 juli, En svensk-tysk överenskommelse ingås om transitering av varor och militär personal från Tyskland till Norge. Enligt de diplomatiska noterna som utbyts tillåts ett tåg per dag i vardera riktning passera, och krigsmateriel får bara transporteras med speciellt tillstånd. Efter tyska påtryckningar uppmanar Norges stortings presidium Norges kung Haakon VII, som flytt till London, att abdikera men kungen vägrar 

10 juli, Slaget om Storbritannien (Battle of Britain) börjar med tyska flyganfall mot England samt brittiska konvojer i Engelska kanalen.

11 juli, Frankrikes president Albert Lebrun avgår och ersätts av Philippe Pétain, och därmed har tredje republikens övergång till auktoritär stat fullbordats

31 juli, Sången Den ökända hästen från Troja sjungs för första gången i Karl Gerhards revy Gullregn.

1 augusti, Polismästaren i Stockholm förbjuder, efter tyska påtryckningar, den mot Adolf Hitler riktade sången Den ökända hästen från Troja i Karl Gerhards revy Gullregn då den anses förargelseväckande

2 augusti, BK Häcken grundades

3 augusti, Estniska SSR och Litauiska SSR bildas

6 augusti, Lettiska SSR bildas 

9 augusti, Även överståthållaren i Stockholm förbjuder sången Den ökända hästen från Troja i Karl Gerhards revy

20 augusti, Winston Churchill håller talet Never in the Field of Human Conflict Was So Much Owed by so Many to So Few

21 augusti, Sovjetiske Leo Trotskij, som gått i landsflykt till Mexiko, mördas av en sovjetisk agent på order av Josef Stalin i Mexico City och avlider av skadorna han tillfogats med ishacka.

5 september, Tyska kryssaren hilfskreuzer Komet går in i Stilla havet via Berings sund efter att ha korsat Atlanten från Nordsjön med hjälp av sovjetiska isbrytarna Lenin, Stalin och Kaganovich

7 september, Luftwaffe börjar bomba London för första natten av 57 i följd.

8 september, Livsmedelsransonering på mjöl och bröd införs i Sverige, en månad senare även fläsk

12 september, De prehistoriska grottmålningarna i Lascauxgrottorna upptäcks.

15 september, Slaget om Storbritannien kulminerar när brittiska flygvapnet skjuter ner 58 tyska bombflygplan. Andrakammarvalet resulterar i socialdemokratisk majoritet med 53,8% av rösterna, högsta väljarandel ett parti uppnått sedan Sverige fick allmän rösträtt. Bondeförbundet vill gå ur den svenska regeringen, men samlingsregeringen bibehålls 

17 september, Adolf Hitler skjuter upp Tysklands planerade landstigning i Storbritannien "på obestämd tid", först planerat till 21 september, då tyska flygvapnet inte vunnit luftherraväldet. 9 personer omkommer då två tåg kolliderar i Gubbero, Sverige

24 september, Karin Boyes roman Kallocain, om ett totalitärt samhälle med tankekontroll, utkommer 

25 september, Norges storting beslutar att skrota monarkin i Norge 

27 september, Italien, Japan och Tyskland ingår en tremaktspakt i Berlin

September, Tyskarna börjar transitera trupper från Norge till Finland via Sverige.

3 oktober, Brittiskt bombflyg släpper av misstag bomber över Malmö.

12 oktober, Taisei Yokusankai-partiet bildas i Japan och upphäver sedan i praktiken parlamentarismen genom sitt maktövertagande.

15 oktober, Charlie Chaplins långfilm "Diktatorn", som gör parodi på Adolf Hitler, har biopremiär i USA och blir omdebatterad 

24 oktober, En färja med trupptransport av ingenjörer kantrar i sjön Armasjärvi vid Övertorneå i Sverige. 46 man omkommer då färja avsedd för 40 transporterar 102 man. Den svenska Johnsonlinjens tankmotorfartyg Janus torpederas. Fyra man omkommer, medan 33 räddas av ett engelskt örlogsfartyg. Ett tyskt enmotorigt jaktflygplan nödlandar utanför Karlstad på grund av kompassfel. Besättningsmannen, en underofficer samt planet omhändertas av svensk militär.

28 oktober, Italien invaderar Grekland. Brittiska soldater landstiger på Kreta 

31 oktober, Tyskland skjuter upp Operation Seelöwe på obestämd tid, men fortsätter bombningarna av södra England.

Oktober, Torgny Segerstedt (redaktör för Göteborgs Handels- och Sjöfarts Tidning) kallas upp till Gustaf V för att förmås upphöra med sina tyskfientliga skriverier. Han vägrar.

5 november, Demokraten Franklin D Roosevelt vinner presidentvalet i USA före republikanen Wendell Willkie.

6 november, Chile förklarar Chilenska Antarktis grundat

10 november, En jordbävning med styrkan 7,3 på Richterskalan drabbar Rumänien. Omkring 1 000 människor omkommer.

14 november, Coventry i England förstörs genom ett omfattande bombanfall utfört av tyska Luftwaffe.

15 november, Som svar på anfallet mot Coventry börjar RAF att bomba Hamburg i Tyskland.

22 november, I Sverige tillsätts en skolutredningskommitté.

December, Över 200 personer omkommer då ett persontåg och ett godståg kolliderar på Formosa. En tågolycka i Friedrichshafen, Tyskland, kräver 99 människoliv

1 december,  All privat användning av bensin i Sverige stoppas. Bilarna får drivas med gengas

3 december, 543 personer omkommer då två expresståg kolliderar i Velilla del Ebro, Spanien då två snälltåg kolliderar 

16 december, Det största handelsavtal Sverige någonsin undertecknat ingås med Tyskland. Den svenske idrottsmannen Olle Möller häktas för mord på 10-åriga Gerd Johansson. Han döms senare mot sitt nekande till 10 års straffarbete 

18 december, Adolf Hitler fastställer planen för Operation Barbarossa, anfallet mot Sovjetunionen.

19 december, Finland väljer statsminister Risto Ryti till president 

21 december, Den svenska filmen Swing it magistern med Alice Babs i huvudrollen har premiär och bidrar till swingdansens storhetstid

29 december, Tyska Luftwaffe bombar London och dödar nästan 3 000 civila.

30 december, Det första svenska lejdfartyget, Gullmaren, som efter förhandlingar med de krigförande släpps igenom krigszonerna ankommer från New York med last av livsmedel 

31 december, Vid nyårsfirandet på Skansen läses inte dikten Nyårsklockan, men den traditionelle uppläsaren Anders de Wahl läser den i radio. USA skickar soldater till Newfoundland, Bermuda, Saint Lucia, Bahamas, Jamaica, Antigua, Trinidad och Brittiska Guyana för att skydda luft- och flottbaser man genom avtal fått av Storbritannien. British Union of Fascists förbjuds. Gösta Nyström konstruerar den självbärande bilkarossen. I en marinorder avskedas all kommunistisk civilanställd personal i Sverige. Kommunistiska värnpliktiga placeras på logementsfartyget Bercut. Gustav V försäkrar Hitler att Sverige skall värna sin neutralitet samt att man är fast besluten att förhindra allierad aktivitet på svenskt område. Norge och Sverige diskuterar möjligheten att förvandla Narvik till neutralt område under svensk administration. Diskussionen om ett svensk-finskt försvarsförbund tas upp igen men faller på både Sovjets och Tysklands motstånd. På socialdemokraternas partikongress framför Per Albin Hansson tanken på en permanent samlingsregering då alla nu står på samma demokratiska värdegrund. Det svenska Centralförbundet Folk och Försvar bildas av politiska partier, frivilliga försvarsorganisationer med flera för att informera om riksdagens säkerhetspolitik. Riksmarschen, propagandatävlingar i gång och ett uttryck för beredskaps- och folkhälsoandan i Sverige, anordnas för första gången. En svensk lag som möjliggör upplösandet av partier antas, men kommer aldrig att användas. Den svenska priskontrollnämnden inrättas. Studieförbundet Medborgarskolan bildas av Högerns ungdomsförbund. Karolinska sjukhuset i Stockholm invigs. Damernas värld bildas genom ombildning av handarbetstidningen Flitiga händer. Vägskatt införs i Sverige. Kapell och krematorium ritade av Gunnar Asplund invigs på Skogskyrkogården i Stockholm. En svensk skolbok i tyska skriver "Der Führer hat Ordnung geschaffen" ("Ledaren Adolf Hitler har skapat ordning"), mot slutet av 1940-talet utbytt mot "Gott hat die Welt geschaffen" (Gud har skapat världen) 

Födda

1 januari, Clifford Olson, kanadensisk seriemördare

2 januari, Vjatjeslav Ivankov, rysk förbrytare

4 januari, Helmut Jahn, amerikansk arkitekt

11 januari, Bertil Bertilson, svensk musiker, kompositör, sångare och en av medlemmarna i Rockfolket

14 januari, Trevor Nunn, brittisk regissör

16 januari, Kjell E Genberg, svensk deckarförfattare

19 januari, Paolo Borsellino, italiensk domare.

21 januari, Jack Nicklaus, amerikansk golfspelare.

22 januari, John Hurt, brittisk skådespelare.

24 januari, Joachim Gauck, tysk president

27 januari, James Cromwell, amerikansk skådespelare

28 januari, Carlos Slim Helú, mexikansk-libanesisk affärsman, världens rikaste person 2013–

9 februari, John Maxwell Coetzee, sydafrikansk författare, nobelpristagare 2003

12 februari, Hank Brown, amerikansk republikansk politike, Ebbe Gilbe, svensk dokumentärfilmare

15 februari, Taichirō Hirokawa, japansk röstskådespelare och berättare

19 februari, Saparmurat Nijazov, president i Turkmenistan, Smokey Robinson, amerikanska sångare

21 februari, Peter Gethin, brittisk racerförare. John Lewis, amerikansk politiker.

23 februari, Peter Fonda, amerikansk skådespelare och regissör.

24 februari, Inger Alfvén, svensk författare. Anson Chan, ledande politiker i Hongkong. Denis Law, skotsk fotbollsspelare.

28 februari, Mario Andretti, italiensk-amerikansk racerförare. Joe South, amerikansk popmusiker.

29 februari, Vartholomaios I, ekumenisk patriark av Konstantinopel.

2 mars, Lothar de Maizière, tysk politiker

6 mars, Bernt Ström, svensk skådespelare.

7 mars, Rudi Dutschke, tysk studentledare. Viktor Savinich, rysk kosmonaut.

10 mars, Chuck Norris, amerikansk skådespelare. Dean Torrence, amerikansk musiker i duon Jan and Dean.

12 mars, M A Numminen, finländsk artist, sångare, kompositör och författare.

15 mars, Frank Dobson, brittisk parlamentsledamot för Labour från 1979. Phil Lesh, amerikansk musiker, basist i Grateful Dead.

16 mars, Bernardo Bertolucci, italiensk filmregissör.

17 mars, Mark White, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Texas 1983–1987.

17 mars, Leif Mannerström, svensk krögare.

19 mars, Barbara Franklin, amerikansk politiker, handelsminister 1992–1993.

22 mars, Gunnar Bergvall, svensk civilingenjör och civilekonom, grundare av TV4. Göran Grimwall, svensk professor och författare. Haing S Ngor, kambodjansk-amerikansk skådespelare.

24 mars, David Atkinson, brittisk parlamentsledamot för de konservativa.

25 mars, Inger Säfwenberg, svensk TV-producent.

26 mars, James Caan, amerikansk skådespelare. Christina Odenberg, biskop i Lunds stift 1997–2007. Nancy Pelosi, amerikansk politiker, ledamot av USAs representanthus sedan 1987 och talman mellan (2007–2011, 2019–2023)

27 mars, Christina Jutterström, svensk journalist, chefredaktör för Dagens Nyheter 1982–1995 och för Expressen 1995–1996, vd för Sveriges Television från 2001. Austin Pendleton, amerikansk skådespelare.

31 mars, Barney Frank, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1981–2013. Patrick Leahy, amerikansk politiker, demokratisk ledamot av USA:s senat.

1 april, Wangari Maathai, kenyansk miljöaktivist, vice miljöminister i Kenya, mottagare av Nobels fredspris.

2 april, Mike Hailwood, brittisk racerförare.

7 april, Per Mindus, svensk professor i psykiatri.

9 april, Mona-Lis Hässelbäck, svensk skådespelare.

12 april, Herbie Hancock, amerikansk jazzmusiker, pianist och kompositör.

13 april, Max Mosley, brittisk racerförare, ordförande för FIA 1993–2009.

15 april, Ove Engström, svensk sångare och kompositör.

16 april, Valerie Davey, brittisk parlamentsledamot för Labour från 1997. Margrethe II, regerande drottning av Danmark 1972–.

18 april, Märit Andersson, svensk regissör, TV-producent och journalist.

19 april, Reinhard Bonnke, tysk evangelist. Johnny Nash, amerikansk musiker.

20 april, Jan Cremer, nederländsk författare och konstnär.

21 april, Mokdad Sifi, före detta regeringschef i Algeriet.

25 april, Sten "Taxi" Jonsson, svensk underhållare, Al Pacino, amerikansk skådespelare.

30 april, Marutei Tsurunen, japansk politiker, född i Finland. Burt Young, amerikansk skådespelare.

3 maj, Peter Kneip, svensk skådespelare.

5 maj, Lance Henriksen, amerikansk skådespelare. Lasse Åberg, svensk skådespelare och konstnär.

7 maj, Harry Klynn, grekisk skådespelare, manusförfattare och komiker. Vassilis N Triandafilidis, grekisk skådespelare, komiker och manusförfattare.

8 maj, Ricky Nelson, amerikansk rockartist.

9 maj, James L Brooks, amerikansk manusförfattare, regissör och producent.

10 maj, Bill Cash, brittisk konservativ politiker, parlamentsledamot 1984-.

12 maj, Lill Lindfors, svensk artist.

15 maj, Ira Einhorn, amerikansk mördare.

16 maj, Mathias Henrikson, svensk skådespelare.

20 maj, Sadaharu Oh, japansk basebollspelare.

26 maj, Levon Helm, amerikansk musiker, trummis i The Band.

28 maj, Tom Petri, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1979-2015.

29 maj, Leonardo Henrichsen, svensk-argentinsk journalist. Farooq Leghari, president i Pakistan 1993–1997.

31 maj, Bruce Chatwin, brittisk författare och vagabond.

1 juni, René Auberjonois, amerikansk skådespelare.

2 juni, Konstantin II, kung av Grekland.

7 juni, Tom Jones, walesisk sångare.

8 juni, Nancy Sinatra, amerikansk sångare.

19 juni, Paul Shane, brittisk skådespelare.

20 juni, John Mahoney, brittisk-amerikansk skådespelare.

23 juni, Wilma Rudolph, amerikansk friidrottare med tre OS-guld 1960. Stuart Sutcliffe, brittisk musiker, spelade med i The Beatles.

2 juli, Robert Broberg, svensk artist. Kenneth Clarke, brittisk konservativ politiker. Georgi Ivanov, bulgarisk kosmonaut.

6 juli, Nursultan Nazarbajev, president i Kazakstan.

7 juli, Maud Elfsiö, svensk skådespelare. Ringo Starr, egentligen Richard Starkey, brittisk trumslagare och sångare, medlem i The Beatles.

8 juli, Ben Chapman, brittisk parlamentsledamot för Labour från 1997.

11 juli, Anita Wall, svensk skådespelare.

13 juli, Patrick Stewart, brittisk skådespelare.

18 juli, James Brolin, amerikansk skådespelare. Harry Mitchell, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 2007-.

20 juli, Monica Dominique, svensk skådespelare, kompositör, arrangör och revyartist., David Tuchmanov, rysk musiker och kompositör

22 juli, Vera Tschechowa, tysk skådespelare.

26 juli, Mary Jo Kopechne, sekreterare åt Edward Kennedy.

28 juli, Hérard Abraham, president i Haiti 1990.

31 juli, Elisabeth Odén, svensk skådespelare.

3 augusti, Martin Sheen, amerikansk skådespelare.

11 augusti, Pia Brandelius, svensk journalist, anställd vid Sveriges Radios ekoredaktion 1968–1980 och vid Sveriges Television från 1980, nyhetsuppläsare i Aktuellt. Rolf Skoglund, svensk skådespelare.

15 augusti, Gudrun Ensslin, en av grundarna av Röda arméfraktionen.

17 augusti, David Price, amerikansk demokratisk politiker.

20 augusti, Rubén Hinojosa, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1997–2017.

28 augusti, William Cohen, amerikansk republikansk politiker, ledamot i representanhuset 1973–1979, ledamot i senaten 1979–1997 samt försvarsminister 1997–2001.

3 september, Eduardo Galeano, uruguayansk författare.

5 september, Giancarlo Bigazzi, italiensk låtskrivare.

6 september, Elwyn Berlekamp, amerikansk matematiker.

9 september, Roy DeMeo, italiensk-amerikansk maffioso.

11 september, Brian De Palma, amerikansk filmregissör.

12 september, Jan Bonnevier, svensk redaktör, programledare och TV-producent. Stephen J Solarz, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1975–1993.

16 september, Lillebil Ankarcrona, svensk skådespelare.

17 september, Jan Eliasson, svensk diplomat, ordförande i FNs generalförsamling 2005-.

18 september, Abbas El Fassi, marockansk premiärminister.

22 september, Anna Karina, dansk-fransk fotomodell och skådespelare.

23 september, John Wilkinson, brittisk parlamentsledamot för Conservative 1970–1974 och från 1979.

28 september, Aleksandr Ivantjenkov, rysk kosmonaut.

2 oktober, Gheorghe Gruia, rumänsk världsmästare i handboll.

5 oktober, Nar Bahadur Bhandari, indisk politiker, chefsminister i Sikkim 1985-1995.

6 oktober, Wyche Fowler, amerikansk demokratisk politiker och diplomat, senator 1987–1993.

9 oktober, Gordon J Humphrey, amerikansk republikansk politiker, senator 1979–1990. John Lennon, sångare, gitarrist och låtskrivare, medlem i The Beatles.

11 oktober, Christoph Blocher, schweizisk politiker, partiledare för Schweiziska folkpartiet och justitie- och polisminister från 2003.

12 oktober, Esko Salminen, finländsk skådespelare.

13 oktober, Ingeborg Nyberg, svensk sångerska och skådespelare.

14 oktober, Cliff Richard egentligen Harry Roger Webb, brittisk rock- och populärsångare, skådespelare.

15 oktober, Benno Ohnesorg, tysk student och pacifist. Kari Sylwan, svensk dansös, koreograf, pedagog och skådespelare.

19 oktober, Michael Gambon, brittisk skådespelare.

20 oktober, Heidrun Goebbels, dotter till Joseph Goebbels.

21 oktober, Manfred Mann, sydafrikansk popmusiker.

23 oktober, Pelé, brasiliansk fotbollslegend.

26 oktober, Hans Wigren, svensk skådespelare och manusförfattare.

27 oktober, Arthur Blessitt, amerikansk hippiepastor, var med och startade Jesusrörelsen. John Gotti, amerikansk maffiaboss.

28 oktober, Gennadij Strekalov, rysk kosmonaut.

1 november, Jon Skolmen, norsk skådespelare och författare.

5 november, Elke Sommer, tysk skådespelare.

11 november, Barbara Boxer, amerikansk politiker, demokratisk ledamot av USAs senat.

13 november, Rudolf Schwarzkogler, österrikisk konstnär inom body art och performance.

17 november, Luke Kelly, irländsk musiker.

19 november, Alberto Nessi, schweizisk, italienskspråkig författare.

21 november, Natalja Makarova, rysk balettdansös.

22 november, Terry Gilliam, amerikansk filmregissör, manusförfattare, skådespelare och animatör.

23 november, Gösta Pettersson, svensk cyklist.

27 november, Bruce Lee, kinesisk-amerikansk filmskådespelare och kampsportsexpert.

29 november, Mark James, amerikansk låtskrivare. Chuck Mangione, amerikansk jazzmusiker. Monica Stenbeck, svensk skådespelare.

4 december, Gary Gilmore, amerikansk förbrytare, avrättad 1977.

5 december, Peter Pohl, svensk författare.

12 december, Dionne Warwick, amerikansk populärsångerska.

16 december, Norm Dicks, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1977–2013.

19 december, Phil Ochs, amerikansk sångare och kompositör.

21 december, Frank Zappa, amerikansk kompositör, musiker och sångare.

23 december, Jorma Kaukonen, amerikansk musiker, gitarrist i Jefferson Airplane.

24 december, Per Eric Nordquist, svensk TV- och radioproducent och programledare.

26 december, Sören Gyll, svensk företagsledare.

28 december, A K Antony, indisk politiker, vid tre tillfällen chefsminister i Kerala.

30 december, Christer Dahl, svensk regissör, manusförfattare, författare och producent. Birgitta Palme, svensk skådespelare, regissör och teaterchef.

31 december, Jan Tiselius, svensk skådespelare. Burhanuddin Rabbani, före detta president i Afghanistan, Ali Saibou, före detta president i Niger

Avlidna

7 januari, Carl Boberg, 80, svensk predikant, riksdagsman och författare.

19 januari, William Borah, 74, amerikansk republikansk politiker, senator 1907-1940.

4 februari, Nikolaj Jezjov, 44, sovjetisk politiker och chef för NKVD.

5 februari, Charles S Deneen, 76, amerikansk republikansk politiker.

15 februari, Rookes Evelyn Crompton, 94, brittisk industriman.

18 februari, Rudy Wiedoeft, 47, amerikansk musiker, saxofonist.

27 februari, Peter Behrens, 71, tysk arkitekt.

8 mars, Oscar Branch Colquitt, 78, amerikansk demokratisk politiker, publicist och affärsman.

10 mars, Michail Bulgakov, 48, rysk författare.

11 mars, Samuel H Piles, 81, amerikansk republikansk politiker och diplomat, senator 1905–1911.

16 mars, Selma Lagerlöf, 81, svensk författare, nobelpristagare, ledamot av Svenska Akademien (död på gården Mårbacka i Värmland)

26 april, Carl Bosch, 65, tysk kemist, ingenjör och företagsledare.

30 april, Furnifold McLendel Simmons, 86, amerikansk politiker, senator 1901–1931.

9 maj, Gustaf Eliasson, 72, svensk grosshandlare och politiker (liberal)

14 maj, Emma Goldman, 70, rysk-amerikansk anarkist.

20 maj, Verner von Heidenstam, 80, svensk författare och poet, ledamot av Svenska Akademien, nobelpristagare 

24 maj, Clarence W Watson, 76, amerikansk demokratisk politiker och industrialist, senator 1911–1913.

28 maj, Fredrik Karl av Hessen, 72, tysk prins, vald men aldrig tillträd kung av Finland 1918.

30 maj, Kurt Björkvall, 36, svensk civil flygpionjär.

6 juni, Arthur Zimmermann, 75, tysk politiker, Tysklands utrikesminister 1916–1917.

16 juni, Vítězslava Kaprálová, 25, tjeckisk kompositör och dirigent.

20 juni, Jehan Alain, 29, fransk organist och kompositör.

28 juni, Italo Balbo, 44, italiensk politiker.

29 juni, Paul Klee, 60, schweizisk konstnär.

1 juli, Ben Turpin, 70, amerikansk stumfilmsskådespelare.

7 juli, Dagmar Parmas, 53, finländsk skådespelare och sångare.

31 juli, Elfriede Lohse-Wächtler, 40, tysk målare.

8 augusti, Alessandro Bonci, 70, italiensk operasångare.

12 augusti, Thorvald Astrup, 64, norsk arkitekt.

16 augusti, Henri Desgrange, 75, fransk tidningsutgivare, skapare av Tour de France.

18 augusti, Walter P Chrysler, 65, amerikansk bilindustripionjär.

20 augusti, Sven Olsson i Labbemåla, 70, svensk lantbrukare och politiker (folkpartist)

21 augusti, Lev Trotskij, 60, ukrainsk-sovjetisk exilpolitiker och marxistisk teoretiker, mördad.

9 september, Alexandra Ahnger, 81, finländsk sångpedagog.

15 september, William B Bankhead, 66, amerikansk demokratisk politiker, talman i USAs representanthus.

24 september, Charley Straight, 49, amerikansk pianist, orkesterledare och kompositör.

27 september, Walter Benjamin, 48, tysk filosof, litteraturvetare och konstkritiker.

30 september, Oliver Shoup, 70, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Colorado 1919–1923.

6 oktober, Henry Horner, 61, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Illinois 1933–1940.

12 oktober, Tom Mix, 60, amerikansk skådespelare.

20 oktober, Gunnar Asplund, 55, svensk arkitekt.

27 oktober, Fini Henriques, 73, dansk kompositör.

30 oktober, Gunnar Landtman, 62, finländsk filosof, sociolog och politiker.

3 november, Lewis Hine, 66, amerikansk fotograf.

4 november, Harry Bernard, 62, amerikansk skådespelare.

9 november, Neville Chamberlain, 71, brittisk politiker, Storbritanniens premiärminister 1937–1940.

11 november, Julia Håkansson, 87, svensk skådespelare.

16 november, Albert Engström, 71, svensk författare och konstnär, ledamot av Svenska Akademien

26 november, Ivar F Andrésen, 44, norsk operasångare (bas)

11 december, Nathaniel B Dial, 78, amerikansk demokratisk politiker, senator 1919–1925.

14 december, Anton Korošec, 68, slovensk politiker.

15 december, Eugene Elliott Reed, 74, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1913–1915.

16 december, Eugène Dubois, 82, nederländsk antropolog, geolog och paleontolog.

19 december, Kyösti Kallio, 67, finländsk politiker, Finlands president 1937–1940.

21 december, F Scott Fitzgerald, 44, amerikansk författare.

23 december, Felix Nylund, 62, finländsk skulptör.

1941

1941, var ett normalår som började en onsdag i den gregorianska kalendern.

1 januari, 5% omsättningsskatt (oms) införs på så gott som all svensk försäljning. Skatten administreras av en nybildad omsättningsskattenämnd 

11 januari, Nasjonal Samlings partiledare Vidkun Quisling ber närvarande tysk militär att ingripa mot Quislings opposition 

14 januari, Tyska kryssaren Pinguin hejdar norska valfångstflottan vid Bouvetön, och stoppar valfångsten på Antarktiska oceanen under resten av kriget

17 januari, Guomindangs trupper under Chiang Kaisheks befäl öppnar eld mot kommunisttrupper. Kinesiska inbördeskriget återupptas efter Andra världskriget.

19 januari, Brittiska trupper anfaller italienska trupper i Eritrea.

20 januari, Trådbussar införs i Stockholm. USAs förre jordbruksminister Henry Wallace från Iowa efterträder Texasdemokraten John Nance Garner som USAs nye vicepresident.

21 januari, Brittiska och australiska trupper anfaller Tobruk, som nästa dag erövras från de tyska trupperna. Legionärernas uppror och pogromen i Bukarest äger rum i Bukarest.

11 februari, Generallöjtnant Erwin Rommel kommer till Tripoli.

17 februari, Skolstrejk i Bergen i Norge i protest mot nazistorganisationen Hirden.

22 februari, Behandling av psykiskt sjuka med elektrochockterapi vid Beckomberga sjukhus presenteras i Svensk läkartidning. Man ger stötar på 80 till 115 volt genom tinningarna i 0,5 till 0,7 sekunder

1 mars, Alfred Hitchcocks film Utrikeskorrespondenten har svensk biopremiär

4 mars, Brittiska soldater landstiger i Grekland

7 mars, Den svenska regeringen rekonstrueras. Kooperatören Axel Gjöres blir folkhushållningsminister.

11 mars, USAs kongress antar Lend-Leaselagen

11 mars, USAs president Franklin D Roosevelt undertecknar Lend-Leaselagen, som innebär att krigsförnödenheter, som tillverkats i USA, kan skeppas till de allierade som lån.

30 mars, Tyska afrikakåren, ledd av Erwin Rommel, inleder sin offensiv i Nordafrika 

Våren, Sverige sluter handelsavtal med Sovjet om järnprodukter i utbyte mot spannmål. Avtalet får dock ingen betydelse, på grund av det tyska anfallet mot Sovjet senare under året.

April, Grönland ställs under USAs beskydd 

1 april, Priskontroll införs i Sverige

6 april, Grekland tvingas kapitulera då tyska trupper hjälper Italien i striden på det grekiska fastlandet. Tyska trupper invaderar Jugoslavien 

8 april, Radiolicens nr 1 500 000 löses. Sverige anses vara radiotätast i världen 

10 april, Oberoende staten Kroatien utropas med Ante Pavelić som regeringschef 

13 april, Sovjetunionen och Japan sluter icke-angreppspakt 

16 april, Tyskarna genomför en massiv flygräd mot London, med nära 700 flygplan. Cirka 1 000 personer dödas och 2 000 skadas svårt.

17 april, Jugoslavien kapitulerar till de invaderande tyska soldaterna efter elva dagar

23 april, Grekiska armén kapitulerar

24 april, Grekiska armén kapitulerar i Saloniki.

23 eller 24 april, Författarinnan Karin Boye begår självmord i skogen utanför Alingsås.

30 april, De brittiska soldaterna lämnar Greklands fastland 

6 maj, Svenske kåsören Kar de Mumma benämner yngre moderiktiga herrar som följer vårens kontroversiella mode med bland annat bredbrättad hatt och stor rutig kavaj med begreppet "swingpjatt"

9 maj, Den tyska ubåten U-110 erövras av brittiska flottan. Ombord finns den senaste versionen av Enigma, den tyska krypteringsmaskinen, som sedan används för att avkoda tyska meddelanden.

10 maj, Adolf Hitlers ställföreträdare Rudolf Hess flyger i hemlighet till Skottland för att medla fred med Storbritannien på egen hand, men tas till fånga när han nödlandar med fallskärm, och blir internerad för resten av kriget.

15 maj, Sveriges ÖB beordrar att kommunister skall avskiljas från sina förband och överföras till arbetskompanier. Även vissa syndikalister och radikala socialdemokrater drabbas.

20 maj, Kreta invaderas av tyska fallskärmstrupper vid Slaget om Kreta.

21 maj, Den svenska riksdagen godkänner förslaget om att sänka rösträttsåldern från 23 till 21 år, samma som myndighetsåldern 

23 maj, Sveriges riksdag antar en skärpt steriliseringslag 

24 maj, Det tyska slagskeppet Bismarck sänker det brittiska HMS Hood varvid samtliga ombord utom tre omkommer.

26 maj, Tyska slagskeppet Bismarck träffas av torpeder och blir svårt att manövrera.

27 maj, Tyska slagskeppet Bismarck sänks och 2 300 man följer med i djupet

28 maj, Stockholms stift inrättas.

14 juni, En massdeportation av cirka 40 000 litauer till Sibirien påbörjas. USAs regering fryser alla tyska tillgångar i banker med mera.

16 juni, Stockholms stadsfullmäktige beslutar att påbörja bygget av Stockholms tunnelbana.

19 juni, Konsum öppnar Sveriges första snabbköp i hörnet av Odengatan och Roslagsgatan i Stockholm.

22 juni, Tyskland anfaller utan krigsförklaring Sovjetunionen, och några dagar senare förklarar även Finland att man ligger i krig med Sovjetunionen. Tyskland begär att få skicka Engelbrechtdivisionen (14 712 fullt utrustade soldater) Norge till Finland genom Sverige. Italien och Rumänien förklarar krig mot Sovjetunionen. Sovjetiska styrkor öppnar eld på Hangöfronten. Hangö bombas av tyskt flyg. I samband med krigsutbrottet mellan Tyskland och Sovjet föreslår den svenska Högern och utrikesministern ett förbud mot Sveriges Kommunistiska Parti (SKP). Den svenska riksdagen diskuterar de tyska kraven, Midsommarkrisen: Sedan statsministern använt ett påstått abdikationshot från Gustaf V i debatten tillåtes transiteringen "som en engångsföreteelse".

25 juni, Engelbrechtdivisionen påbörjar resan genom Sverige. Finland sluter upp på Tysklands sida för att återta områden man tvingats avträda föregående år. Sovjetunionen flygbombar finländska städer, och Finlands statsminister Jukka Rangell konstaterar i ett radiotal att Finland åter är i krig med Sovjetunionen.

26 juni, Sveriges regering medger att den tyska Engelbrechtdivisionen får åka tåg på järnväg genom Sverige från Norge till Finland. Beslutet blir mycket omdebatterat i Sverige 

27 juni, Ungern förklarar Sovjetunionen krig

30 juni, Pogromen i Lviv äger rum i Lviv.

10 juli, Finland inleder storanfallet mot Sovjetunionen.

Juli, USA skickar krigsfartyg mot Tyskland för att kontrollera vägarna för skepp i Europa 

11 juli, Den svenska regeringen beslutar om civil hjälp till Finland. Liksom vid förra finska krigsutbrottet (1939) sker frivilliga insamlingar. Mannerheims dagorder nr 3 anger befriandet av Fjärrkarelen från bolsjevismen som krigsmål.

7 juli, Amerikanska soldater stationeras i Island, som ställs under USAs beskydd 

12 juli, Engelbrechtdivisionen fullbordar transiteringen genom Sverige, vilken har skett utan incidenter. Storbritannien och Sovjetunionen undertecknar ett biståndsavtal.

16 juli, Smörgåsbordet förbjuds på restaurangerna i Stockholm 

19 juli, Ett tåg med last av tysk ammunition exploderar på Krylbo station. Misstankar om sabotage bekräftas senare men kan inte bekräftas. Tåget exploderar då det står uppställt 

26 juli, Alla japanska tillgångar i USA tas i beslag.

10 augusti, Gunder Hägg, Sverige, sätter genom att springa 1 500 meter på tiden 3.47.6 det första av sina 15 världsrekord under åren 1941–1945, vilket sker vid svenska mästerskapen på Stockholms stadion

12 augusti, Två svenska B 5-flygplan från Västgöta flygflottilj kolliderar under övning vid Ljugarn på Gotland. Tre av fyra besättningsmän omkommer vid olyckan

14 augusti, USAs president Franklin D Roosevelt och Storbritanniens premiärminister Winston Churchill undertecknar Atlantdeklarationen.

30 augusti, Finländska soldater intar Viborg

September, Amerikanska krigsfartyg attackerar tyska ubåtar

1 september, Tyska judar över sju år tvingas bära davidsstjärna 

3 september, Första massgasningarna i Auschwitz genomförs 

8 september, Den tyska belägringen av Leningrad börjar

17 september, Genom misstänkt sabotage sprängs tre av svenska flottans jagare, förtöjda i Hårsfjärden i Stockholm, och 33 personer dödas och 17 skadas. Jagarna är Klas Horn, Klas Uggla och Göteborg och sabotage misstänks men går inte att visa. Olyckan är en av de svåraste katastrofer som i svensk fredstid drabbat svenska försvaret.

19 september, Tyska soldater erövrar Kiev. Första Casinorevyn, "Hör oss, Klara", av Gösta Bernhard och Stig Bergendorff har premiär 

29 september, Tyska Einsatzkommandon mördar cirka 35 000 judar från Kiev vid Babij Jar 

September, Årets svenska skörderesultat är det sämsta på 50 år.

Hösten, Sverige börjar tillämpa en generösare flyktingpolitik mot judar, vilket dock är försent, eftersom förintelsen har börjat och tyska judar ej tillåts lämna Tyskland.

2 oktober, Vilhelm Mobergs historiska roman med aktuell antinazistisk tendens, Rid i natt, utkommer och får lysande recensioner 

6 oktober, Den amerikanska storfilmen Borta med vinden har svensk biopremiär och för första gången visas en fyra timmar lång film i Sverige.

11–12 oktober, En brand förstör en Firestone Tire & Rubber Co-fabrik i Fall River, Massachusetts, och 15 850 ton gummi förstörs, vilket och orsakar ett bakslag för den amerikanska militären

16 oktober, Sovjetunionen flyttar regeringen från Moskva till Kujbysjev

25 oktober, Den tyska arméoffensiven stannar upp då man inringat Leningrad och endast är fyra mil från Moskva

November, USA upphäver sin neutralitetsakt för att säkra amerikanskt militärt stöd till Storbritannien. USA skickar soldater till Nederländska Guyana för att skydda leveranser av aluminiummalm från bauxitgruvorna. Brasilien deltar också

6 november, Första delen, Grupp Krilon, i en romansvit där Eyvind Johnson bland annat driver med neutralitetspolitiken, utkommer 

13 november, Det brittiska hangarfartyget Ark Royal sänks av den tyska ubåten U-81.

17 november, Den svenska värnplikten förlängs från 175 till 450 dagar. Marinen och flygvapnet förstärks och pansar- och luftvärn blir egna truppslag inom armén. USAs ambassadör i Japan sänder ett telegram till Washington, D C om att Japan planerar att anfalla Pearl Harbor, Hawaii. Telegrammet ignoreras dock.

18 november, Britterna går till offensiv i Italienska Nordafrika

19 november, Både tyska kryssaren Kormoran och australiska kryssaren HMAS Sydney sjunker vid ett slag utanför Västaustraliens kust. Inga av de 645 australiska sjömännen från Sydney överlever

21 november, I Sverige invigs en affischkampanj som manar till tystnad och vaksamhet mot ryktesspridning, med Bertil Almqvists tecknade "En svensk tiger" som symbol. Första delen av Frans G Bengtssons roman Röde Orm utkommer 

22 november, HMS Devonshire sänker tyska kryssaren Atlantis, och därmed upphör krigets längsta färd med krigsskepp. (622 dagar utan att gå i hamn för reparation)

5 december, Sovjetiska soldater går till motoffensiv mot tyskarna, vilka står 3 mil från Moskva

6 december, Tysklands offensiv hejdas framför Moskva 

7 december, Större delen av USAs Stillahavsflotta i Pearl Harbor, Hawaii utsätts för ett överraskande anfall av Japan genom hangarfartygsbaserade flygstridskrafter. Därmed inträder USA i andra världskriget på de allierades sida. Japan förklarar krig mot USA, Storbritannien, Kanada och Australien

8 december, USA går in i världskriget på de allierades sida och USAs president Franklin D Roosevelt radiotalar

11 december, Italien och Tyskland förklarar krig mot USA

13 december, Uppmäts den kallaste temperaturen någonsin i Sverige, -53,3 grader. Plats, Malgovik, Vilhelmina kommun. Köldrekordet är bekräftat av SMHI.

19 december, Adolf Hitler avskedar generalfältmarskalk Walther von Brauchitsch och tar själv befälet över tyska armén. USA tar hem sina soldater från Kina. Kina inför dödsstraff för den som tillverkar eller säljer opium eller vallmo. Karl Lindegren blir partisekreterare i Bondeförbundet. Nils Löfgren och Bengt Lundqvist uppfinner Xylocain för lokalbedövning. Sveriges ÖB förordar en svensk uppslutning i kriget mot Sovjet. LO antar nya centralistiska stadgar som ger landssekretariatet ökad makt. 1941 års svenska försvarsutredning tillsätts. LO och SAF sluter arbetarskyddsavtal. Vattenföroreningsregler för industri- och kloakvatten införs i Sverige. En svensk grundlagsändring medger censur och utgivningsförbud samt provisorisk kvarstad, det vill säga beslagtagning utan föregående rättegång. Hösten 1941 efterträder den svenska Pressnämnden det tidigare Pressrådet (som inrättades av staten i september 1939). Nämnden bildas för att reglera vad pressen skriver om kriget och gör det genom att skicka grå lappar. Statens flyktingnämnd bildas och fungerar som central svensk myndighet för hjälp åt nödställda flyktingar som skrivits ut från flyktingläger. Lejdtrafiken med neutrala länder genom Skagerackspärren startar med Tysklands och Storbritanniens godkännande. Debatten om det svenska dansbaneeländet blossar upp. Idrottsanläggningen Ryavallen i Borås invigs. Sveriges Åke Seyffarth noterar två världsrekord i skridskolandskamp mellan Sverige och Schweiz. 70% av antalet behövliga barn föds i Sverige. Sveriges riksdag inför lyxskatt. Allmänna smörgåsbord förbjuds på Sveriges restauranger. Svensk polis utreder fall av illegal värvning till tyska Waffen-SS. I Sverige samlar man in måsägg för äggmassa till livsmedelsindustrin. Sverige sänker den maximala spritransonen från fyra till tre liter per månad. Sverige inför nya bestämmelser mot svartabörshandel med ransonerade varor. Falsterbokanalen öppnas i Sverige för att skydda sjöfarten mot minorna ute på Kattegatt . Önskemål i Sveriges riksdag om tvångssterilisering av tattare. USA steriliserar 36 000 människor. Första prototypen till Ericofonen "Cobra" får sin design (färdiga produkten dröjer till 1956) 

Födda

3 januari, Robin Morgan, amerikansk feminist, författare och skådespelare.

5 januari, Hayao Miyazaki, japansk animatör.

6 januari, Tamara Lund, finländsk operasångerska (sopran) och skådespelare.

8 januari, Graham Chapman, brittisk komiker, manusförfattare och skådespelare, medlem i Monty Python. Boris Vallejo, peruansk-amerikansk konstnär.

9 januari, Joan Baez, amerikansk folkmusiker, gitarrist och kompositör.

10 januari, Tom Clarke, brittisk parlamentsledamot för Labour.

11 januari, Gérson, brasiliansk fotbollsspelare.

14 januari, Faye Dunaway, amerikansk skådespelare och regissör.

15 januari, Captain Beefheart, sångare.

21 januari, Plácido Domingo, spansk-mexikansk operasångare, tenor.

24 januari, Neil Diamond, egentligen Noah Kaminsky, amerikansk sångare och låtskrivare.

25 januari, Olle Kåks, svensk konstnär. Ulf Tistam, svensk skådespelare.

28 januari, King Tubby, jamaicansk musiker.

30 januari, Dick Cheney, USAs vicepresident.

31 januari, George S Mickelson, amerikansk republikansk politiker, guvernör i South Dakota 1987–1993. Eugène Terre'Blanche, sydafrikansk farmare och politiker.

3 februari, Monica Nordquist, svensk skådespelare.

4 februari, John Steel, brittisk musiker, medlem av The Animals.

5 februari, Stephen J Cannell, amerikansk manusförfattare och författare.

7 februari, Doc Hastings, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1995-.

8 februari, Nick Nolte, amerikansk skådespelare.

11 februari, Ulf Sterner, svensk ishockeyspelare.

13 februari, Percy Barnevik, svensk industriman, chef för ASEA och senare ABB 

14 februari, John Butterfill, brittisk konservativ parlamentsledamot. Lars Passgård, svensk skådespelare. Paul Tsongas, amerikansk demokratisk politiker.

15 februari, Leif Blomberg, svensk politiker (s), invandrarminister 1994–1996 och ordförande för Metall.

17 februari, Gene Pitney, amerikansk sångare och låtskrivare.

20 februari, Buffy Sainte-Marie, kanadensisk sångerska.

22 februari, Hipólito Mejía, Dominikanska republikens president 2000–2004.

27 februari, Charlotte Stewart, amerikansk skådespelare.

10 mars, Stefan Grudin, svensk radioman och komiker.

11 mars, Christina Stenius, svensk skådespelare.

15 mars, Mike Love, amerikansk sångare, medlem i The Beach Boys.

16 mars, Bernardo Bertolucci, italiensk filmregissör

18 mars, Stefan Jarl, svensk dokumentärfilmare och regissör.

22 mars, Bruno Ganz, schweizisk skådespelare.

23 mars, Carola Standertskjöld, finländsk sångare.

26 mars, Richard Dawkins, brittisk zoolog och genetiker. Lella Lombardi, italiensk racerförare.

27 mars, Ivan Gašparovič, slovakisk politiker, president från 2004.

30 mars, Annica Risberg, svensk skådespelare och sångerska. Wasim Sajjad, president i Pakistan 1997-1998.

3 april, Jan Berry, amerikansk musiker i duon Jan and Dean.

7 april, Gorden Kaye, brittisk skådespelare. Danny Wells, kanadensisk skådespelare

10 april, Paul Theroux, amerikansk författare.

11 april, Shirley Stelfox, brittisk skådespelare. Frederick Hauck, amerikansk astronaut.

12 april, Bobby Moore, engelsk fotbollsspelare.

14 april, Pete Rose, amerikansk basebollspelare.

15 april, Howard Berman, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1983–2013.

16 april, Jan-Erik Olsson, svensk brottsling. Cliff Stearns, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1989–2013.

18 april, Michael D Higgins, irländsk politiker, Irlands president 2011-. Jochen Rindt, österrikisk racerförare.

20 april, Ryan O'Neal, amerikansk skådespelare.

21 april, David L Boren, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Oklahoma 1975–1979, senator 1979-1994.

23 april, Paavo Lipponen, finländsk socialdemokratisk politiker, statsminister 1995–2003.

24 april, Richard Holbrooke, amerikansk diplomat (död 2010)

27 april, Fethullah Gülen, turkisk predikant.

28 april , Ann-Margret, svensk-amerikansk skådespelare och sångerska.

5 maj, Alexander Ragulin, rysk ishockeyspelare.

8 maj, James Traficant, amerikansk politiker, kongressledamot 1985–2002.

11 maj, Malou Hallström, svensk skådespelare och TV-profil. Eric Burdon, brittisk sångare, medlem i The Animals.

13 maj, Urban Sahlin, svensk skådespelare.

18 maj, Kent Sänd, svensk samhällsdebattör.

19 maj, Nora Ephron, amerikansk regissör och manusförfattare (död 2012)

22 maj, Menzies Campbell, skotsk advokat och ledamot av det brittiska underhuset (liberaldemokrat)

24 maj, Bob Dylan, amerikansk sångare, gitarrist och låtskrivare.

26 maj, Jim Dobbin, brittisk parlamentsledamot för Labour och Co-operative Party 1997-.

29 maj, Per Ragnar, svensk författare och skådespelare.

2 juni, Charlie Watts, trumslagare, medlem i The Rolling Stones.

3 juni, Åke Green, omskriven pingstpastor på Öland.

4 juni, Klaus Michael Grüber, tysk regissör och skådespelare.

10 juni, Jürgen Prochnow, tysk skådespelare.

12 juni, Chick Corea, amerikansk jazzpianist och -kompositör. Lucille Roybal-Allard, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1993-.

15 juni, Essy Persson, svensk skådespelare.

19 juni, Magnus Härenstam, skådespelare och TV-man. Václav Klaus, Tjeckiens president från 2003.

20 juni, Stephen Frears, brittisk regissör.

24 juni, Julia Kristeva, bulgarisk filosof, feminist, och lingvist. Sylvia Lindenstrand, svensk operasångerska och skådespelare. Charles Whitman, amerikansk massmördare.

25 juni, Roy Marsden, brittisk skådespelare.

27 juni, Mike Honda, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 2001-. Michael Kallaanvaara, svensk skådespelare. Krzysztof Kieślowski, polsk regissör och manusförfattare.

28 juni, Gunilla von Bahr, svensk flöjtist.

3 juli, Barbro Oborg, svensk skådespelare. Liamine Zéroual, Algeriets president 1994–1999.

4 juli, Sam Farr, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1993–2017.

5 juli, Antonio Escohotado, spansk filosof, advokat, essäist och universitetsprofessor.

6 juli, Kjell-Hugo Grandin, svensk skådespelare.

7 juli, Michael Howard, brittisk politiker, partiledare för Konservativa partiet 2003–2005. Liston Söderberg, svensk fotbollsspelare och tränare.

12 juli, Juha Väätäinen, finländsk långdistanslöpare.

13 juli, Robert Forster, amerikansk skådespelare.

16 juli, George Young, brittisk parlamentsledamot för Conservative.

18 juli, Bill Delahunt, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1997-. Frank Farian, tysk musikproducent, kompositör och sångare.

19 juli, Natalia Bessmertnova, rysk ballerina.

27 juli, Charlie Norwood, amerikansk republikansk politiker.

30 juli, Paul Anka, amerikansk sångare.

31 juli, Amarsinh Chaudhary, indisk politiker.

1 augusti, Ron Brown, amerikansk demokratisk politiker. Sue Wilkins Myrick, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1995–2013.

5 augusti, Leonid Kizim, sovjetisk kosmonaut.

7 augusti, Bob Etheridge, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1997–2011.

14 augusti, David Crosby, amerikansk sångare och gitarrist. Lars Humble, svensk skådespelare.

17 augusti, Ibrahim Babangida, Nigerias president 1985–1993. Lars Haldenberg, svensk skådespelare.

20 augusti, Slobodan Milošević, jugoslavisk ex-president.

21 augusti, Walter Block, amerikansk nationalekonom.

3 september, Jenny Maxwell, amerikansk skådespelare.

4 september, Sushil Kumar Shinde, indisk politiker.

6 september, Danny . Davis, amerikansk demokratisk politiker.

8 september, Krister Broberg, svensk musiker och skådespelare.

4 september, Sushil Kumar Shinde, indisk politiker, chefsminister i Maharashtra 2003–2004.

9 september, Otis Redding, amerikansk soulsångare.

10 september, Gunpei Yokoi, japansk spelskapare.

15 september, Flórián Albert, ungersk fotbollsspelare (anfallare), Signe Anderson, amerikansk musiker, sångerska i Jefferson Airplane 1965–1966. Mirosław Hermaszewski, polsk kosmonaut.

17 september, Marit Allen, brittisk modejournalist och kostymör.

21 september, Ragnar Erlandsson, åländsk politiker (centerpartist)

24 september, Linda McCartney, amerikansk fotograf, hustru till Paul McCartney.

25 september, Hayati Kafé, svensk jazzsångare.

29 september, Thomas Hellberg, svensk skådespelare. Fred West, brittisk seriemördare.

30 september, Paul Bremer, amerikansk diplomat, ledare för den civila administrationen i Irak 2003–2004. Reine Wisell, svensk racerförare.

3 oktober, Chubby Checker, amerikansk rock-and-rollsångare.

4 oktober, Ulf Adelsohn, svensk politiker, statsråd, moderatledare 1981–1986, sedermera landshövding i Stockholms län. Anne Rice, amerikansk författare. Titti Nylander, svensk journalist.

7 oktober, Lennart Malmer, svensk regissör, manusförfattare, filmare, producent, kompositör och fotograf.

8 oktober, Jesse Jackson, amerikansk människorättsaktivist.

10 oktober, Peter Coyote, amerikansk skådespelare.

11 oktober, Tony Worthington, brittisk parlamentsledamot för Labour från 1987.

13 oktober, Paul Simon, amerikansk sångare, gitarrist och låtskrivare. Neil Aspinall.

14 oktober, Inger Öjebro, svensk skådespelare.

17 oktober, Anita Lindohf, svensk skådespelare.

23 oktober, Igor Smirnov, president i Transnistrien.

26 oktober, Holger Meins, medlem av Röda armé-fraktionen.

1 november, Raymond Nederström, svensk skådespelare.

5 november, Art Garfunkel, amerikansk sångare och filmskådespelare.

6 november, Peter Althin, svensk advokat och kristdemokratisk politiker. John Carter, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 2003-.

7 november, Angelo Scola, patriark av Venedig.

17 november, Gene Clark, amerikansk musiker, medlem av The Byrds

18 november, Angela Watkinson, brittisk parlamentsledamot för Konservativa partiet.

23 november, Franco Nero, italiensk skådespelare.

24 november, Pete Best, brittisk musiker, medlem i The Beatles innan gruppen fick skivkontrakt.

25 november, Percy Sledge, amerikansk sångare. Riaz Ahmed Gohar Shahi, pakistansk mystiker och författare.

29 november, Ronald D Coleman, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1983–1997.

30 november, Phil Wills, brittisk parlamentsledamot för Liberal Democrats.

4 december, Giovanni Tonucci, italiensk katolsk ärkebiskop, nuntie.

6 december, Kersti Adams-Ray, svensk journalist och programledare i radio.

8 december, Geoff Hurst, engelsk fotbollsspelare.

9 december, Beau Bridges, amerikansk skådespelare.

10 december, Fionnula Flanagan, irländsk skådespelare. Eva Sjöström, svensk skådespelare. Kyu Sakamoto, japansk musiker.

11 december, Max Baucus, amerikansk demokratisk politiker, senator.

15 december, Mike Love, amerikansk popmusiker, medlem i The Beach Boys.

16 december, Lesley Stahl, amerikansk journalist och författare.

19 december, Maurice White, amerikansk musiker, låtskrivare och producent, grundare och frontfigur i Earth, Wind & Fire.

20 december, Roland Johansson, svensk skådespelare. Rolf Johansson, svensk skådespelare.

21 december, Ingrid Dahlberg, svensk regissör, producent, före detta  Dramatenchef och landshövding i Dalarnas län.

24 december, Michael E Ryan, amerikansk flygvapengeneral, flygvapenstabschef 1997–2001.

31 december, Sir Alex Ferguson, skotsk fotbollstränare.

Avlidna

3 januari, Henning Ohlson, svensk författare, manusförfattare och sjöman.

5 januari, Amy Johnson, brittisk pionjärflygare

8 januari, Robert Baden-Powell, scoutrörelsens grundare.

13 januari, James Joyce, irländsk författare.

23 januari, Richard C Hunter, amerikansk demokratisk politiker, senator 1934–1935.

27 januari, István Csáky, ungersk greve, diplomat och politiker; utrikesminister 1938-1941.

9 februari, Reed Smoot, amerikansk republikansk politiker och religiös ledare, senator 1903–1933.

11 februari, Victoria Strandin, svensk dansare.

14 februari, Aloys Schulte, tysk historiker.

7 mars, Günter Prien, tysk marinofficer, ubåtskapten.

15 mars, Aleksej von Jawlensky, rysk målare inom expressionismen.

28 mars, Virginia Woolf, brittisk författare.

3 april, Pál Teleki von Szék, ungersk greve, vetenskapsman och politiker; premiärminister 1920–1921 och 1939-1941.

5 april, Parvin E'tesami, iransk poet.

9 april, Morris Sheppard, amerikansk demokratisk politiker, senator 1913–1941.

23 eller 24 april, Karin Boye, svensk författare, självmord i skogen utanför Alingsås.

8 maj, Tore Svennberg, svensk skådespelare, chef för dramaten 1922–1928.

27 maj, Günther Lütjens, tysk sjömilitär, amiral 1940, stupad.

30 maj, John Forsell, Operasångare och Kungliga operans teaterchef 1924–1939.

2 juni, Lou Gehrig, amerikansk basebollspelare.

4 juni, Vilhelm II, tysk kejsare 1888–1918.

6 juni, Louis Chevrolet, Schweiz-amerikansk racerförare, grundare av bilmärket Chevrolet.

11 juni, Carl Grimberg, svensk historiker.

22 juni, Pat Harrison, amerikansk demokratisk politiker, senator 1919-1941.

26 juni, Andrew Jackson Houston, amerikansk politiker, senator 1941.

28 juni, George Frederic Still, engelsk barnläkare.

10 juli, Jelly Roll Morton, amerikansk jazzmusiker.

26 juli, Henri Lebesgue, fransk matematiker, generaliserade Riemann-integralen.

7 augusti, Rabindranath Tagore, indisk författare, nobelpristagare.

14 augusti, Maximilian Kolbe, polsk franciskanmunk och martyr, helgonförklarades 1982.

1 september, George Pardee, amerikansk läkare och politiker.

10 september, Fritz Noether, matematiker.

25 september, Clifford Grey, brittisk skådespelare, författare och manusförfattare.

9 oktober, John Gardiner Richards, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i South Carolina 1927–1931.

14 oktober, Hjalmar Söderberg, svensk författare och journalist.

22 oktober, Louis Marcoussis, fransk konstnär, målare.

25 oktober, Robert Delaunay, fransk konstnär. Nisse Lind, svensk kapellmästare, kompositör, skådespelare och musiker (dragspel, piano)

26 oktober, Masja Bruskina, rysk judinna, sjuksköterska och partisan, avrättad.

2 november, Bengt Djurberg, svensk skådespelare och sångare. Simon Guggenheim, amerikansk republikansk politiker, affärsman och filantrop, senator 1907–1913.

11 november, Albert Gérard Léo d'Amade, fransk militär

17 november, Ernst Udet, tysk flyggeneral (självmord)

18 november, Chris Watson, Australiens tredje premiärminister.

23 november, Horace F Graham, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Vermont 1917–1919.

29 november, Zoja Kosmodemjanskaja, sovjetrysk partisan, mördad.

1 december, Alva B Adams, amerikansk demokratisk politiker, senator 1923–1924 och 1933-1941.

2 december, Ellen Palmstierna, svensk friherrinna, rösträttskämpe, ordförande och delaktig i grundandet av föreningen Rädda Barnen.

3 december, Christian Sinding, norsk tonsättare.

6 december, John Matthew O'Connell, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1933-1939.

7 december, Knut Lambert, svensk regissör och skådespelare.

9 december, Bruno Aspelin, finländsk artist och vissångare.

11 december, Kasper Järnefelt, finländsk konstkritiker och översättare.

19 december, Hans Nockemann, tysk SS-officer.

25 december, Richard S Aldrich, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1923-1933.

27 december, Hamilton Fish Kean, amerikansk republikansk politiker, senator 1929–1935.

31 december, August Bruhn, svensk kyrkoherde och politiker (liberal)

1942

1942, var ett normalår som började en torsdag i den gregorianska kalendern.

1 januari, All offentlig belysning inskränks i Sverige. Reklamskyltarna släcks. Bollnäs stad och Kumla stad får stadsrättigheter.

2 januari, Manila intas av Japan.

7 januari, Textilransonering införs i Sverige 

11 januari, Japan förklarar krig mot Nederländerna och invaderar Nederländska Indien. Japan intar Kuala Lumpur.

15 januari, De tyska styrkorna i Sovjetunionen har akuta problem med snö och köld i sina vinterförläggningar 

19 januari, Japanska soldater går in i Burma, tränger söderut vid Filippinerna och hotar Australien

20 januari, Under den nazistiska Wannseekonferensen i Berlin ges SS-generalen Reinhard Heydrich i uppdrag att organisera den slutgiltiga lösningen på judefrågan, det vill säga systematiskt folkmord

22 januari, Inom ramen för nytt hjälpprojekt kommer tusentals finländska krigsbarn till Stockholm för läkarundersökning och placering i svenska hem. 4 200 finländska barn finns redan placerade på barnhem runtom i Sverige. 450 barn från Finland tas emot i svenska hem, och under året kommer totalt 25 000 barn 

25 januari, Temperaturen i södra Sverige sjunker till mellan -25 och -30° C medan det blåser 15–20 meter per sekund

26 januari, Orson Welles film En sensation (Citizen Kane) har svensk premiär. De första amerikanska trupperna kommer till Europa.

29 januari, Peru annekterar Orienteprovinsen och Tumbes hamn från Ecuador.

1 februari, Tysklands rikskommissarie Josef Terboven utnämner Vidkun Quisling till Norges regeringschef

8 februari, Argentina förklarar Argentinska Antarktis grundat

12 februari, I skånska Tyringe sammanstöter ett militärtåg med ett godståg varvid fem personer dör och 15 skadas.

14 februari, Cornelius Warmerdam, USA förbättrar sitt eget världsrekord i stavhopp till 4,77 meter vid tävlingar i USA

15 februari, Singapore kapitulerar för japanska styrkor då japanerna tvingat tillbaka britterna på Malackahalvön

19 februari, Japanska bombplan anfaller Darwin, Australien.

24 februari, Norges biskopar lägger ner sina ämbeten i protest mot tyskarnas ockupation. Båten SS Struma, som transporterar judiska flyktingar från axel-allierade Rumänien till Brittiska Palestina, torpederas och sänks av sovjetiska u-båten Sjtj 213, och 768 män, kvinnor och barn dödas, och den enda överlevaren är en 19-årig man. Detta blir andra världskrigets största civila sjöfartsolycka

26 februari, Köldrekord slås i hela Sverige, -35 grader i Skåne, vilket anses som 1900-talets kallaste dag i Sverige. Dessutom är temperaturen i bostäder och på arbetsplatser låg på grund av kolbristen. Gotland isoleras på grund av inställd färjetrafik och Sverige upplever 1942 sin tredje exceptionellt kalla vinter i rad 

27 februari, Japanska flygplan sänker USS Langley, USAs första hangarfartyg.

8 mars, Japan erövrar Java och tar över Nederländska Indien. USA:s soldater under Douglas McArthur börjar lämna Filippinerna

17 mars, Japan har erövrat Filippinerna 

13 mars, 17 svenska tidningar av olika partifärg beslagtas av regeringen för att de har publicerat en artikel om tyskarnas tortyr i norska fängelser. Den svenska beslagspolitiken når härmed sin kulmen.

26 mars, Deportationerna av judar till Auschwitz inleds. Första numret av socialdemokratiska "Aftontidningen" utkommer, startad av LO som en motvikt mot det mycket tyskvänliga Aftonbladet. Redaktör är Frans Severin.

28 mars, Då det råder brist på koppar i Sverige släpps rostande mynt av järn ut

Våren, Det första interneringslägret för ryska krigsflyktingar i Sverige upprättas på Baggå herrgård i Västmanland.

5 april, 5 000 norska präster lägger ner sina ämbeten i protest mot naziregimen i Norge.

18 april, Pierre Laval blir regeringschef i Frankrike. USA inleder flygbombningar av Tokyo, Yokohama och andra städer i Japan som första amerikanska vedergällningen mot Japan för attacken på Pearl Harbor.

23 april, Brittiska flygvapnet inleder en fyra dagar lång bombning av Rostock.

24 april, Varmvatten tillåts i tre dagar i veckan i svenska hyreshus, i Stockholm kräver detta 12 000 kubikmeter ved extra 

29 april, Britterna bombar Trondheim.

30 april, 18 unga norrmän avrättas som hämnd för att två tyska säkerhetspoliser dödats i ett bakhåll

Maj, Den första massgasningen sker i Birkenaulägret, där 1 500 män och barn gasas ihjäl så fort de anlänt 

6 maj, De sista kvarvarande amerikanska styrkorna på Corregidor kapitulerar till de japanska styrkorna.

11 maj, Tyska ubåtar sänker amerikanska handelsfartyg i mynningarna till Mississippifloden och Saint Lawrencefloden.

27 maj, Tjeckiska motståndsmän utför ett attentat i Prag mot tyske SS-generalen Reinhard Heydrich, som skadas så att han avlider den 4 juni 

29 maj, Riksförbundet Sveriges lottakårer bildas

1 juni–27 juni, Första slaget vid El Alamein utkämpas.

4 juni, Adolf Hitler besöker Finlands överbefälhavare Gustaf Mannerheim i hans högkvarter i Finland och gratulerar på 75-årsdagen 

4–7 juni, Amerikanerna besegrar japanerna i slaget vid Midway, Japans första större nederlag i kriget och. En japansk flotta med fyra hangarfartyg ställs mot en amerikansk med tre. Alla japanska sänks, USA förlorar ett. Vändpunkten i Stillahavskriget.

5 juni, USA förklarar krig mot Bulgarien, Ungern och Rumänien 

7 juni IFK Göteborg vinner Fotbollsallsvenskan.

10 juni, Den tjeckiska orten Lidice utanför Kladno och dess vuxna befolkning förintas av en tysk trupp som hämnd för attentatet mot riksprotektorn Reinhard Heydrich. En ny svensk rättegångsbalk antas av riksdagen.

17 juni, Den svenska försvarsutredningens femårsplan antas av riksdagen. Försvaret förstärks, flygvapnet byggs ut och posten som ÖB görs permanent.

19 juni, För att bromsa hyreshöjningarna inför den svenska riksdagen hyresreglering och besittningsrätt för hyresgäster

21 juni, Tyska soldater erövrar Tobruk 

22 juni, Tyska Afrikakåren tågar in i Egypten. Ångbåten Ada Gorthon sänks av en sovjetisk ubåt på svenskt vatten på väg till Tyskland med malm. Adolf Hitler befordrar generallöjtnanten Erwin Rommel till generalfältmarskalk och hoppar därmed över två generalsgrader.

29 juni, Den egyptiska kuststaden Mersa Matruh, som är en viktig brittisk stödjepunkt, erövras av general Erwin Rommels tyska Afrikakår.

30 juni, De sista judiska skolorna i Tyskland stängs.

Juli, Tyskland torpederar ytterligare en svensk malmbåt

1 juli, Gunder Hägg springer en engelsk mil på nya världsrekordtiden 4.06,2. Den 3 juli sätter han nytt världsrekord även på två engelska mil, med tiden 8.47,8 i Stockholm i Stockholm

4 juli, Amerikanska åttonde flygvapnet flyger på sitt första olycksbådande uppdrag i Europa med lånade brittiska flygplan. Tre av sex flygplan återvänder

11 juli, Fartyget M/S Luleå sänks av en ubåt utanför Västervik.

17 juli, Gunder Hägg springer 1 500 meter på nya världsrekordtiden 3.45,8 i Stockholm och fyra dagar senare även 2 000 meter på nya världsrekordtiden 5.16,4 i Malmö

18 juli, Sveriges riksdag beslutar att en flygflottilj, F 15, skall inrättas i Söderhamn.

22 juli, Deportationerna av judar från Warszawa till Treblinka inleds i tyskockuperade Polen utanför byn Treblinka. Fram till oktober 1943 dödas uppskattningsvis 850 000 personer där, av vilka 800 000 var judar

23 juli, Adolf Hitler ger order om samtidiga anfall mot Leningrad, Stalingrad och Kaukasus.

24 juli, Sovjetiskt flyg bombar av misstag Borgholm på Öland, men ingen kommer till skada.

26 juli, 175 000 brandbomber fälls över Hamburg.

6 augusti, Manfred Björkquist utses till Stockholms stifts förste biskop

7 augusti, Sven "Svängis" Johansson, Sverige vinner Sexdagarsloppet på cykel i Sverige. Slaget om Guadalcanal inleds.

13 augusti, Brittiska och amerikanska forskare börjar samarbeta för att bygga en atombomb

21 augusti, En kommission tillsätts för att utreda förekomsten av "ytterlighetsriktningar" inom den svenska polis- och officerskåren. Gunder Hägg, Sverige springer 2 000 meter på nya världsrekordtiden 5.11.8 i Stockholm.

23 augusti, Tyska trupper når Stalingrad. Gunder Hägg, Sverige springer 3 000 meter på nya världsrekordtiden 8.01.02 i Östersund

25 augusti, Sovjetiska bombflygplan utför en omfattande bombning av Helsingfors för andra gången på några dagar.

28 augusti, Gunder Hägg sätter sitt sjätte världsrekord för säsongen genom att springa 3000 meter på 8.01,2.

3 september, Tyska soldater tränger in i Stalingrads förorter efter månaders hårda strider. Svenska Norgehjälpen bildas.

4 september, Gunder Hägg, Sverige springer en 1 engelsk mil på nya världsrekordtiden 4.04,6 i Stockholm

9 september, Den första skärmbildsbussen för röntgenundersökning av TBC börjar sin färd genom Norrland med ett besök i Ådalen 

11 september, Gunder Hägg, Sverige springer en 2 engelska mil på nya världsrekrodtiden 13.35,4 i Stockholm

12 september, Det brittiska fartyget RMS Laconia, med 2 725 personer ombord, sänks av en tysk u-båt utanför Afrikas västra kust.

18 september, Tyskarna avrättar i Paris 116 personer som de anser vara kommunistiska spioner.

20 september, Gunder Hägg, Sverige noterar nytt världsrekord på 5 000 meter löpning med 13.58.2 vid tävlingar på Slottsskogsvallen i Göteborg samt springer 3 engelska mil på tiden 13.32,4

25 september, Brittiskt flyg bombar Oslo under Nasjonal samlings riksmöte.

27 september, Tyska kryssaren Stier och Libertyfartyget Stephen Hopkins sjunker efter ett kanonslag på Sydatlanten. Stier blir enda handelsrädare att sänkas av så kallade "Defensively Equipped Merchant Ships"

September, Den svenska tidskriften Judisk Krönika börjar publicera månatliga rapporter under rubriken "Utrotningskriget mot judarna".

2 oktober, Atlantångaren Queen Mary rammar och sänker en brittisk kryssare, i vilken 338 personer omkommer 

6 oktober, Undantagstillstånd införs i Trondheim, 25 personer avrättas för sabotageförsök.

13 oktober, Hugo Valentin publicerar artikeln "Utrotningskriget mot judarna" i Göteborgs Handels- och Sjöfarts Tidning.

16 oktober, En orkan och därmed sammanhängande översvämningar medför förluster av cirka 40 000 människoliv i området kring Bombay i Indien

23 oktober, Den svenska regeringen beslutar att värnpliktiga födda 1923 skall uttas till tjänsteplikt i skogsbruket för att under kolbristen säkra tillgången på ved 

23 oktober–4 november, Andra slaget vid passet El Alamein utkämpas mellan Erwin Rommels tyska Afrikakår och Bernard Montgomerys åttonde brittiska armé, vilket innebär allierad seger och vändpunkten i ökenkriget.

31 oktober, Prisstopp införs för första gången i Sverige, av rädsla för starkt ökande inflation

3 november, Tyska Afrikakåren under generalfältmarskalk Erwin Rommel retirerar.

8 november, Operation Torch, där amerikanska och brittiska styrkor landstiger i Nordafrika med 185 000 man, inleds

10 november, Tyska soldater utrymmer Egypten. Erik Scavenius tillträder som statsminister i Danmark. Som ett brott mot stilleståndsavtalet av 1940 invaderar tyska trupper Vichy-Frankrike som följd av general François Darlans överenskommelse om krigsstillestånd med de allierade i Nordafrika.

12 november, De allierade erövrar Tobruk i Libyen.

19 november, General Georgij Zjukovs sovjetryska trupper går till framgångsrik motoffensiv vid Stalingrad, som tvingar Tyskland att överge strategiska ställningar, och får krigslyckan att vända 

27 november, Frankrike sänker sin flotta utanför Toulon för att undvika att den faller i tyskarnas händer.

28 november, Norska judar deporteras till Polen.

29 november, Blue Star Lines cargo liner MV Dunedin Star går på grund vid Skelettkusten utanför Sydvästafrika. Besättning och passagerare överlever efter en 26 dagar lång vandring till Windhoek

November, Desertörer börjar tas emot som flyktingar i Sverige.

November–december, Sedan den svenska regeringen meddelat Tyskland att man är beredd att ta emot återstående norska judar flyr cirka 900 av dem till Sverige. Svenska kyrkan uttalar sig för mottagandet av judiska flyktingar och mot rashat.

1 december, Första numret av svenska sport- och äventyrstidningen Rekordmagasinet utkommer. Konstnären Sven Xet Erixon utses till professor vid Konstakademien i Stockholm

2 december, Den italienske fysikern Enrico Fermi, som lever i exil i USA, genomför en kontrollerad kärnreaktion i en reaktor i ett laboratorium i Chicago

4 december, USA flygbombar Neapel.

15 december, Sovjetiska soldater omringar tyska i Stalingrad

19 december, Efter förhandlingar mellan den svenska arbetsmarknadens organisationer kommer man överens om lönestopp.

21 december, Varmvatten tillåts återigen i tre dagar per vecka i svenska hyreshus 

31 december, Livsmedelsransonerna i Sverige har under året varit mycket knappa, men ändå anses hälsoläget gott. Amfetamin narkotikaklassas i Sverige. Arbetarskyddsnämnden inrättas genom ett avtal mellan LO och SAF. Den är ett gemensamt arbetsmiljöorgan för SAF, LO och PTK. Kommunala bostadsförmedlingar införs i Sverige. Elektrifieringen av stambanan genom övre Norrland slutförs. Den svenska militära underrättelsetjänsten organiseras i C-byrån. I Sverige firar den svenska folkskolan 100-årskalas med en utställning på Skansen i Stockholm. I Sverige uppnår Hembiträdesföreningarnas centralkommitté sitt maximum med 27 anslutna föreningar och 512 medlemmar. Enbärsstekt ungmås serveras på restaurang i Sverige. Munkfors, Sverige blir municipalsamhälle, UHB satsar på egnahemsbyggande. Svenskt rekord på kyleffekt noteras i Vuoggatjålme. Samernas folkhögskola grundas i Sorsele. Radioindustrins Fabrikaktiebolag (RIFA) grundas i Gränna av ASEA med flera för att säkra kondensatortillverkningen i Sverige.

Födda

1 januari, Gennadij Sarafanov, rysk kosmonaut.

2 januari, Dennis Hastert, amerikansk politiker, republikan.

3 januari, László Sólyom, ungersk politiker, president 2005–2010. John Thaw, brittisk skådespelare, kommissarie Morse.

5 januari, Jaber al-Mubarak al-Hamad al-Sabah, kuwaitisk politiker.

8 januari, Stephen Hawking, brittisk fysiker. Bob Taft, amerikansk politiker, guvernör i Ohio 1999–2007. Vjatjeslav Zudov, rysk kosmonaut.

10 januari, Walter Hill, amerikansk filmregissör, manusförfattare och filmproducent.

11 januari, Clarence Clemons, amerikansk skådespelare och musiker, saxofonist i The E Street Band.

12 januari, Ramiro de León Carpio, president i Guatemala 1993–1996.

13 januari, Piero Marini, italiensk romersk-katolsk ärkebiskop och påvlig ceremonimästare.

14 januari, Stig Engström, svensk skådespelare.

16 januari, Doris Funcke, svensk skådespelare och konstnär.

17 januari, Muhammad Ali, amerikansk boxare.

18 januari, Vassula Rydén, grekisk profet, som säger sig få uppenbarelser från Jesus.

21 januari, Han Pil-Hwa, nordkoreansk skridskoåkare, Edwin Starr, amerikansk soulsångare.

23 januari, Hans Alsér, svensk bordtennisspelare och förbundskapten för bordtennislandslaget.

29 januari, Arnaldo Tamayo Méndez, kubansk kosmonaut. Laila Novak, svensk fotomodell, mannekäng och skådespelare.

30 januari, Marty Balin, amerikansk sångare, gitarrist, medlem i Jefferson Airplane.

1 februari, Terry Jones, brittisk komiker och skådespelare, medlem i Monty Python.

2 februari, Graham Nash, brittisk popmusiker (The Hollies, Crosby, Stills & Nash, Crosby, Stills, Nash & Young).

3 februari, Gunnar Edander, svensk kompositör, arrangör av filmmusik.

6 februari, Olle Stenholm, svensk journalist.

8 februari, Terry Melcher, amerikansk kompositör, låtskrivare och producent.

9 februari, Carole King, amerikansk sångerska och sångförfattare.

10 februari, Lawrence Weiner, amerikansk konstnär inom konceptkonsten.

15 februari, Kim Jong Il, nordkoreansk diktator. Gunilla Åkesson, svensk skådespelare och sångerska.

16 februari, Bob Asklöf, svensk skådespelare och sångare.

17 februari, Huey P Newton, amerikansk aktivist.

24 februari, Paul Jones, brittisk sångare, munspelare och skådespelare.

28 februari, Brian Jones, gitarrist, medlem i The Rolling Stones.

1 mars, Richard Myers, amerikansk flygvapengeneral, försvarschef 2001–2005. Maj Wechselmann, svensk regissör och dokumentärfilmare.

2 mars, Karl-Gunnar Ellverson, svensk präst och författare. John Irving, amerikansk författare. Lou Reed, amerikansk sångare, låtskrivare (Velvet Underground, etc).

3 mars, Björn Gedda, svensk skådespelare. Vladimir Kovalyonok, vitrysk kosmonaut.

4 mars, Stig Malm, svensk fackföreningsman ordförande i LO 1983–1993.

5 mars, Mike Resnick, amerikansk science fictionförfattare. Adrien Houngbédji, före detta regeringschef i Benin.

9 mars, John Cale, brittisk sångare, gitarrist, basist, pianist, låtskrivare och musikproducent.

11 mars, Amarinder Singh, indisk politiker, chefsminister i Punjab.

12 mars, Ratko Mladić, överbefälhavare för den bosnienserbiska armén 1992–1995.

13 mars, Scatman John, amerikansk musiker.

16 mars, Hansi Schwarz, svensk musiker, medlem i Hootenanny Singers.

17 mars, John Wayne Gacy, amerikansk seriemördare.

21 mars, Françoise Dorléac, fransk skådespelare.

22 mars, Abbas Djoussouf, regeringschef på Komorerna 1998–1999.

25 mars, Aretha Franklin, amerikansk gospel- och soulsångerska. Richard O'Brien, brittisk skådespelare, författare och kompositör.

26 mars, Erica Jong, amerikansk författare.

27 mars, Hans Ernback, svensk skådespelare, teaterregissör dramatiker och konstnär. Laila Westersund, svensk revyartist, skådespelare och sångare. Michael York, brittisk skådespelare.

28 mars, Daniel C Dennett, amerikansk professor i filosofi. Neil Kinnock, brittisk politiker, partiledare för Labour 1983–1992. Conrad Schumann, tysk soldat.

29 mars, Larry Pressler, amerikansk republikansk politiker, senator 1979–1997.

1 april, Samuel R Delany, amerikansk författare och litteraturkritiker.

4 april, Monique Ernstdotter, svensk skådespelare.

5 april, Pascal Couchepin, schweizisk politiker, förbundspresident 2003 och 2008, inrikesminister 2003–2009. Peter Greenaway, brittisk regissör.

6 april, Annelie Alexandersson, svensk dansare och skådespelare.

10 april, Ian Callaghan, engelsk fotbollsspelare.

11 april, Anatoli Berezovoy, rysk kosmonaut.

12 april, Carlos Reutemann, argentinsk racerförare och politiker.

14 april, Valentin Lebedev, rysk kosmonaut. Björn Rosengren, svensk socialdemokratisk politiker och fackföreningsman, landshövding i Norrbottens län 1995–1998 och näringslivsminister 1998–2002.

15 april, Jerry Williams, svensk rocksångare. Kenneth Lay, amerikansk affärsman, grundare och VD av Enron Corporation.

18 april, Jochen Rindt, österrikisk racerförare.

19 april, Alan Price, brittisk musiker, medlem i The Animals Robert Sund, svensk psykolog, dirigent och kompositör.

20 april , Arto Paasilinna, finländsk författare.

24 april, Barbra Streisand, amerikansk sångerska och skådespelare.

2 maj, Jacques Rogge, belgisk ordförande i IOK.

4 maj, Moisés Hassan, medlem av juntan i Nicaragua 1979–1981.

5 maj, Jean Corston, brittisk parlamentsledamot för Labour från 1992. Tammy Wynette, amerikansk countrysångerska.

7 majm Christer Ulfbåge, svensk journalist och programledare i TV.

9 maj, John Ashcroft, amerikansk politiker, justitieminister från 2001. Tommy Roe, amerikansk popsångare.

13 maj, Nina Sorokina, rysk ballerina. Vladimir Dzhanibekov, kosmonaut från Uzbekistan.

14 maj, Byron Dorgan, amerikansk demokratisk politiker, senator 1992–2011.

17 maj, Tom Turesson, svensk fotbollsspelare.

22 maj, Ted Kaczynski, amerikansk förbrytare, känd som Unabombaren.

23 maj, Rolf Andersson, svensk dansare och skådespelare. Sandra Dee, amerikansk skådespelare och sångerska. Britt-Louise Tillbom, svensk skådespelare.

27 maj, Piers Courage, brittisk racerförare. Björn Henricson, svensk filmproducent.

6 juni, Benito Casagrande, finländsk arkitekt.

7 juni, Annette Brooke, brittisk parlamentsledamot för Liberal Democrats.

13 juni, Inger Hammar, svensk lärare och historiker. Abdulsalami Abubakar, president i Nigeria 1998–1999.

17 juni, Mohamed El Baradei, egyptisk chef för det internationella atomenergiorganet, IAEA. Bhagat Singh Koshiyari, indisk politiker, chefsminister i Uttaranchal 2001–2002.

18 juni, Roger Ebert, amerikansk filmkritiker. Thabo Mbeki, sydafrikansk president från 1999. Paul McCartney, brittisk sångare, musiker och låtskrivare, The Beatles.

20 juni, Brian Wilson, amerikansk sångare, kompositör, ledarfigur för The Beach Boys.

22 juni, Laila Freivalds, svensk politiker (s), justitieminister 1988–1991 samt 1994–2000, utrikesminister 2003–2006.

26 juni, Gilberto Gil, brasiliansk musiker och kulturminister.

27 juni, Christer Abrahamsen, svensk filmproducent. Bruce Johnston, amerikansk musiker, medlem i The Beach Boys.

28 juni, Sjoukje Dijkstra, nederländsk konståkerska, OS- och flera VM-guld. Björn Isfält, svensk kompositör, arrangör av filmmusik. Jim Kolbe, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1985–2007. Chris Hani, sydafrikansk kommunistisk politiker.

1 juli, Gustaf Elander, svensk skådespelare.

2 juli, Vicente Fox, Mexikos president 2000–2006.

7 juli, Kaj Ellertsson, svensk filmproducent.

10 juli, Ronnie James Dio, brittisk rocksångare, varit med i Black Sabbath och Rainbow. Phil Gingrey, amerikansk obstetriker och republikansk politiker, kongressledamot 2003–2015. Pjotr Klimuk, vitrysk kosmonaut.

12 juli, Leif "Loket" Olsson, svensk programledare.

13 juli, Harrison Ford, amerikansk skådespelare. Roger McGuinn, amerikansk musiker, medlem i The Byrds.

14 juli, Jan Rohde, norsk popsångare. Javier Solana, spansk politiker.

23 juli, Myra Hindley, brittisk mördare.

24 juli, Sjerig-ool Oorzjak, president i Tuva. Chris Sarandon, amerikansk skådespelare.

31 juli, Jan Bergquist, svensk dramatiker och skådespelare.

2 augusti, Isabel Allende, chilensk författare.

4 augusti, Don S Davis, amerikansk skådespelare, känd från TV-serien Stargate SG-1 som general Hammond.

5 augusti, Sergio Ramírez, Nicaraguas vicepresident 1984–1990.

6 augusti, Parker Griffith, amerikansk politiker, kongressledamot 2009–2011.

7 augusti, B J Thomas, amerikansk countrymusiker.

7 augusti, Tobin Bell, amerikansk skådespelare.

8 augusti, James Blanchard, amerikansk demokratisk politiker och diplomat, guvernör i Michigan 1983–1991.

17 augusti, Roshan Seth, indisk skådespelare.

18 augusti, Sten Elfström, svensk skådespelare. Bosse Ringholm, svensk finansminister (s) 1999–2004, vice statsminister 2004–2006.

20 augusti, Isaac Hayes, amerikansk soulsångare, kompositör, musiker och skådespelare.

21 augusti, Maria Kaczyńska, polsk presidenthustru.

22 augusti, Erik Penser, svensk finansman.

23 augusti, Thorstein Bergman, svensk visdiktare och trubadursångare.

24 augusti, Max Cleland, amerikansk demokratisk politiker, senator 1997–2003.

25 augusti, Nathan Deal, amerikansk politiker.

27 augusti, Marion Berry, amerikansk demokratisk politiker.

28 augusti, José Eduardo dos  Santos, president i Angola.

31 augusti, Bengt Berger, svensk musiker och kompositör.

1 september, C J Cherryh, amerikansk författare.

3 september , Al Jardine, amerikansk musiker, medlem i The Beach Boys.

4 september, Bob Filner, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1993–2012. Raymond Floyd, amerikansk golfspelare.

7 september, Stewe Claeson, svensk författare och översättare.

9 september, John Linder, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1993–2011.

12 september, Linda Gray, amerikansk skådespelare.

15 september, Stefan Böhm, svensk skådespelare, regissör och teaterledare.

18 september, Siv Strömquist, svensk språkvetare och författare till flera språkböcker.

24 september, Mike Berry, brittisk skådespelare.

27 september, Gun Hellsvik, svensk politiker (moderat), justitieminister 1991–1994.

1 oktober, Jean-Pierre Jabouille, fransk racerförare. Günter Wallraff, tysk journalist.

6 oktober, Britt Ekland, svensk skådespelare. Björn Nordqvist, svensk fotbollsspelare.

11 oktober, Amitabh Bachchan, indisk skådespelare.

12 oktober, Daliah Lavi, israelisk skådespelare. Bunchy Carter, martyr inom Svarta Pantrarna.

15 oktober, Penny Marshall, amerikansk skådespelare, filmproducent och regissör.

17 oktober, Gary Puckett, sångare och gitarrist.

20 oktober, Christiane Nüsslein-Volhard, tysk biolog och genetiker, mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin 1995.

21 oktober, Elvin Bishop, amerikansk bluesmusiker.

26 oktober, Bob Hoskins, brittisk skådespelare. Kenneth Johnson, amerikansk regissör. Cecilia Torudd, svensk illustratör och serietecknare, Ensamma mamman.

27 oktober, Marie Göranzon, svensk skådespelare.

28 oktober, Kees Verkerk, nederländsk skridskoåkare.

1 november, Larry Flynt, amerikansk porrmogul, grundare av Hustler. John Spratt, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1983–. Olle Svenning, svensk journalist och författare.

3 november, Christer Petterson, svensk trummis, medlem i Hep Stars.

5 november, Ingrid Boström, svensk skådespelare.

7 november, Johnny Rivers, amerikansk sångare och gitarrist.

10 november, Hans-Rudolf Merz, schweizisk politiker, finansminister från 2003.

13 november, John P Hammond, amerikansk bluesgitarrist och sångare.

14 november, Jan Stenbeck, svensk medieman (Tele2 med mera)

15 november, Daniel Barenboim, israelisk pianist och dirigent.

17 november, Bo Holmberg, landshövding i Södermanlands län. Boel Flodgren, svensk universitetsrektor, jurist och professor. Martin Scorsese, amerikansk filmregissör.

18 november, Susan Sullivan, amerikansk skådespelare.

19 november, Gary Ackerman, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1983–. Calvin Klein, amerikansk modeskapare.

20 november, Paulos Faraj Rahho, irakisk kaldeisk-katolsk ärkebiskop. Norman Greenbaum, amerikansk sångare och låtskrivare. Joe Biden, amerikansk demokratisk politiker. Johan Hirschfeldt, svensk jurist.

24 november, Billy Connolly, brittisk komiker, musiker och skådespelare.

25 november, Rosa von Praunheim, tysk filmregissör, författare, konstnär och aktivist för homosexuellas rättigheter.

27 november, Ulf Elfving, svensk radioprogramledare. Jimi Hendrix, amerikansk rockmusiker.

28 november, Eric Shinseki, amerikansk general och politiker, arméchef 1999–2003, krigsveteranminister 2009–2014.

1 december, Jukka Paarma, ärkebiskop i Åbo ärkestift inom Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland 1998–2010.

2 december, Tim Boswell, brittisk parlamentsledamot för Conservative.

3 december, Alice Schwarzer, journalist. Astrid Strüwer, svensk dansare och balettpedagog.

4 december, Chris Hillman, amerikansk musiker, medlem i The Byrds.

5 december, Herbert Dreilich, tysk rockmusiker (sångare och gitarrist i Karat).

9 december, Billy Bremner, skotsk fotbollsspelare. Dick Butkus, amerikansk utövare av amerikansk fotboll och skådespelare.

10 december, Catherine Share, en av kvinnorna i Charles Mansons gäng.

13 december, Anna Eshoo, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1993–. Arne Treholt, norsk politiker, diplomat och spion.

14 december, Erik Norberg, svensk historiker, riksarkivarie 1991–2003.

15 december, Kathleen Blanco, amerikansk politiker, guvernör i Louisiana 2004–2008.

17 december, Paul Butterfield, bluessångare och musiker, som ledde Paul Butterfield Blues Band. Muhammadu Buhari, president i Nigeria 1983-1985.

21 december, Hu Jintao, kinesisk kommunistisk politiker, president 2003–2013. Reinhard Mey, sångare.

23 december, Lars-Erik Berenett, svensk skådespelare. Grynet Molvig, norsk-svensk skådespelare.

26 december, Marco Vinicio Cerezo, president i Guatemala 1986–1991.

29 december. Rick Danko, amerikansk rockmusiker, gitarrist i The Band. Oscar Rodriguez Maradiaga, ärkebiskop av Tegucigalpa, Honduras.

30 december, Michael Nesmith, amerikansk skådespelare och musiker, medlem av The Monkees 1966–1969. Fred Ward, amerikansk skådespelare.

31 december, Jan Steinmann, svensk TV-chef och affärsman.

Avlidna

16 januari, Carole Lombard, 33, amerikansk skådespelare.

17 januari, Walter von Reichenau, 57, tysk fältmarskalk.

4 februari, Fountain L Thompson, 87, amerikansk demokratisk politiker, senator 1909–1910.

8 februari, Fritz Todt, tysk ingenjör, 50, nazist, ledare för Organisation Todt.

22 februari, Stefan Zweig, 60, österrikisk författare.

24 februari, Anton Drexler, 57, tysk politiker, grundare av DAP.

8 mars, José Raoul Capablanca, 53, kubansk schackspelare, världsmästare 1921–1927.

10 mars, Earl L Brewer, 72, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Mississippi 1912–1916.

12 mars, Robert Bosch, 80, tysk industriman.

14 mars, Bibb Graves, 70, amerikansk politiker, guvernör i Alabama 1927–1931 och 1935–1939.

21 mars, Mathilda Malling, 78, f. Kruse, svensk författare.

15 april, Ludvig "Lubbe" Nordström, 60, svensk författare och journalist. Robert Musil, 61, österrikisk författare.

24 april, Lucy Maud Montgomery, 67, kanadensisk författare.

3 maj, Thorvald Stauning, 68, dansk socialdemokratisk politiker, före detta statsminister.

17 maj, Signe Brander, 73, finländsk fotograf.

22 maj, Stjepan Filipović, 26, jugoslavisk kommunist och partisan.

29 maj, John Barrymore, 60, amerikansk skådespelare.

4 juni, Reinhard Heydrich, 38, tysk SS-general (SS-Obergruppenführer), riksprotektor i Böhmen-Mähren, död efter attentat.

10 juni, Stanley Lupino, 49, brittisk skådespelare, författare och dramatiker.

19 juni, Alois Eliáš, 51, tjeckoslovakisk general och politiker.

24 juni, Ludwig Aschoff, 76, tysk läkare och patolog.

26 juni, Agda Östlund, 72, svensk sömmerska, riksdagsledamot, ordförande i Stockholms allmänna kvinnoklubb.

30 juni, William Henry Jackson, 99, amerikansk konstnär, fotograf och upptäcktsresande.

5 juli, Karin Swanström, 69, svensk skådespelare, regissör, producent och teaterdirektör.

10 juli, Viran Rydkvist, 62, svensk skådespelare och teaterdirektör.

12 juli, Thomas F Bayard Jr., 74, amerikansk demokratisk politiker, senator 1922–1929.

30 juli, Jimmy Blanton, 23, amerikansk jazzmusiker, kontrabasist.

3 augusti, Richard Willstätter, 69, tysk-judisk kemist, nobelpristagare.

5 augusti, Janusz Korczak, 64, polsk läkare, författare och barnpedagog.

9 augusti, Edith Stein, 50, Teresa Benedicta av Korset, filosof, karmelitnunna och martyr, helgon.

20 augusti, Rudolf Spielmann, 59, österrikisk schackspelare.

22 augusti, Michail Fokin, 62, rysk balettdansör och koreograf.

28 augusti, Harold Hilton, 73, engelsk golfspelare.

22 september, Westmoreland Davis, 83, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Virginia 1918–1922.

28 oktober, Bruno Tacke, 81, tysk lantbrukskemist.

3 november, Eric Abrahamsson, 52, svensk skådespelare.

20 november, Emma Meissner, 76, svensk operettsångerska (sopran) och skådespelare.

21 november, James Hertzog, 76, sydafrikansk general, jurist och politiker.

1 december, Ruth Maier, 22, österrikisk judinna.

3 december, Wilhelm Peterson-Berger, 75, svensk tonsättare och musikkritiker 

6 december, Karl Herxheimer, 81, tysk dermatolog.

8 december, Albert Kahn, 73, amerikansk arkitekt.

24 december, François Darlan, 61, fransk amiral, vicepresident i Vichyfrankrike 1941-1942 (mördad). Bertil Schedin, 44, svensk skådespelare.

1943

1943, var ett normalår som började en fredag i den gregorianska kalendern.

5 januari, Läger inrättas för vissa kategorier som behöver hållas under uppsikt bland de 30 000 flyktingar som finns i Sverige

12 januari, I Sachsenhausen norr om Berlin prästvigs Hannelotte Reiffen och Ilse Härter inom den tyska Bekännelsekyrkan, de första kvinnorna i Tyskland som prästvigs till samma ämbete som manliga präster.

14 januari, Casablancakonferensen öppnas i Casablanca, Marocko. Den håller på till den 24 januari.

15 januari, Det amerikanska försvarshögkvarteret Pentagon invigs.

18 januari, Belägringen av Leningrad hävs. Sveriges ÖB utfärdar en order till militära chefer i händelse av angrepp, där det heter att "varje meddelande om att motståndet skall uppges är falskt"

19 januari, Det svenska krigsfartyget HMS Älvsnabben sjösätts.

23 januari, Brittiska trupper erövrar Tripoli från axelmakterna.

31 januari, Tysklands kringrängda 6:e armé kapitulerar vid Stalingrad

1 februari, Vidkun Quisling utses till norsk statsminister av ockupationsmakten Tyskland.

2 februari, Slaget vid Stalingrad avslutas när de tyska trupperna under ledning av fältmarskalk Friedrich Paulus kapitulerar.

8 februari, Ryska trupper återtar Kursk.

9 februari, Amerikanska trupper besegrar japanerna i slaget om Guadalcanal.

11 februari, General Dwight D Eisenhower utses att leda de allierade styrkorna i västra Europa.

14 februari, Sista misslyckade motoffensiven av de tyska soldaterna i Afrika

18 februari, Joseph Goebbels håller sportpalatstalet i Berlin.

28 februari, Norsk Hydros anläggning för tungt vatten, som används vid kärnklyvning, sprängs av norska och brittiska agenter som därmed hindrar Tysklands försök att utveckla en atombomb. Joachim Ronneberg leder sex norrmän och attacken utförs i Rjukan och kallas Operation Gunnerside.

4 mars, Den svenska sångerskan Zarah Leander lämnar Tyskland och slår sig åter ner i Sverige

6 mars, I den så kallade Ränneslättsolyckan dör sex och skadas 29 personer (av vilka fyra dör senare) vid en kraftig explosion vid militära övningar.

14 mars, Brittiska u-båten HMS Thunderbolt sänks utanför Siciliens kust av en italiensk korvett, vilket blir andra gången fartyget går förlorat. Nils "Mora-Nisse" Karlsson vinner Vasaloppet för första gången av nio

26 mars, Sveriges regering häver transportförbudet för kommunisttidningarna Ny dag och Norrskensflamman

27 mars, De fyra svenska kommunistiska morgontidningar, som belades med transportförbud 1940, får förbudet upphävt.

Våren, Den svenska regeringen diskuterar, efter påstötningar från Jewish Agency, möjligheten att rädda 20 000 polsk-judiska barn till Sverige, men projektet blir aldrig av.

5 april, Ett opinionsmöte mot permittenttrafiken hålls i Auditorium i Stockholm och samlar 700 personer

15 april, Den svenska ubåten HMS Ulven, med 33 mans besättning, försvinner

19 april, Upproret i Warszawas getto startar när judarna i Warszawas getto gör uppror inför deportationer till Auschwitz, men får svag hjälp och upproret krossas

27 april, Sverige inför skoransonering, lädersulor ersätts alltmer av träbottnar

5 maj, Försvunna svenska u-båten HMS Ulven hittas minsprängd på svenskt vatten utanför Marstrand efter tre veckors sökande, ingen i besättningen har överlevt, 33 personer fanns i u-båten

13 maj, Heeresgruppe Afrika under befäl av Generaloberst Hans-Jürgen von Arnim kapitulerar i Tunisien därmed avslutas det gemensamma tyska och italienska fälttåget i Nordafrika

16 maj, Royal Air Forces 617e division genomför Dambuster-räden mot dammarna Möhne, Eder och Sorpe i västra Tyskland. Upproret i Warszawas getto nedslaget

29 maj, Den allierade bombar den tyska staden Ronsdorf.

30 maj, Olle Tandberg, Sverige vinner Europamästerskapstiteln i tungviktsboxning på poäng mot Karel Sys, Belgien i en titelmatch på Råsunda fotbollsstadion

16 juni, Sveriges kung Gustaf V hyllas som en enande nationell svensk gestalt på sin 85-årsdag

19 juni, Tysklands propagandaminister Joseph Goebbels förklarar Berlin "judefritt"

1 juli, Arne Andersson, Sverige förbättrar världsrekord på en engelsk mil i löpning med tiden 4.02.06 vid friidrottsgala i Göteborg

5 juli, Slaget vid Kursk, krigshistoriens största pansarslag inleds på morgonen och kommer att pågå till den 23 augusti. Sveriges första så kallade "zigenarskola" öppnas på privat initiativ i en Stockholmsförort

10 juli, 7e amerikanska armén ledd av George S Patton och British Eighth Army under Bernard Montgomery landstiger på Sicilien

15 juli, Broschyren "Om kriget kommer" delas ut till Sveriges hushåll, och ger råd och vägledning vid eventuell evakuering

16 juli, Sandöbron över Ångermanälven invigs. Med 264 meter har den världens längsta brospann

24 juli, De allierade inleder en serie flygbombningar av Hamburg, vilket kräver 30 000 dödsoffer och utlöser en eldstorm. Brittiska och kanadensiska bombflygplan anfaller nattetid, amerikanska under dagtid. Vid operationens avslutande i november har 9 000 ton bomber fällts över staden, mer än 30 000 invånare har omkommit och cirka 280 000 byggnader har förstörts.

25 juli, Den italienske diktatorn Benito Mussolini avgår och makten övergår till marskalken Pietro Badoglio

30 juli, General Charles de Gaulle tar över ledningen för den franska befrielserörelsen.

15 augusti, Sveriges regering stoppar tågtrafiken med tyska permittenter genom Sverige, liksom transiteringen av tyskt krigsmateriel till Norge. På tre år har över två miljoner tyska soldater åkt tåg genom Sverige

17 augusti, Hela Sicilien erövras av amerikanska soldater. Arne Andersson, Sverige noterar nytt världsrekord på 1 500 meter löpning med 3.45.0

24 augusti, Ett allierat bombplan störtar utanför Annelöv efter att ha träffats av luftvärn vid bombningar av Berlin

28 augusti, Den första Sankt Eriks-Mässan öppnas i Stockholm.

3 september, Benito Mussolini tas till fånga och Italien kapitulerar till de allierade då italienska fastlandet invaderas.

9 september, Amerikanska soldater landstiger i Salerno

10 september, Tyska soldater ockuperar i Rom

12 september, Vid en kupp planerad av SS-kaptenen Otto Skorzeny fritar tyskarna Benito Mussolini ur fångenskapen och kriget startar på nytt i norra Italien

13 september, Chiang Kai-shek blir president i Kina

30 september, Motståndet mot nazismen växer i Danmark, och Danmarks frihetsråd bildas

September, Sverige sluter ett avtal med Sovjetunionen om att ryska inspektörer fritt skall få bestämma över de ryska interneringslägren i Sverige.

1 oktober, Det första helt svensktillverkade militärplanet, SAABs lätta bombplan B17, provflygs

2 oktober, Sedan nazisterna dagen innan börjat arrestera danska judar meddelar Sverige offentligt att samtliga danska judar är välkomna till Sverige.

11 oktober, Filmen Casablanca, med Humphrey Bogart och Ingrid Bergman, har svensk premiär

13 oktober, Italien förklarar Tyskland krig

14 oktober, Filippinerna förklarar sig självständigt

17 oktober, Tyska kryssaren hilfskreuzer Michel, sänks utanför Japan av amerikanska u-båten Tarpon

22 oktober, Tyskt flyg skjuter ner det svenska flygplanet SE-BAG Gripen 75 kilometer väster om Smögen. Flygplanet havererar senare mot klipporna på Hållö, varvid 13 personer dör och två överlever.

30 oktober, det japanska passagerarfartyget Shanghai Maru kolliderar med Sakito Maru 75 Mil utanför Shanghai.

Oktober, Cirka 7 500 danska judar flyr till Sverige. Reportageböcker om förintelsen publiceras och Erik Brandt meddelar i den svenska riksdagen att tyskarna dödar judar med gas.

16 november, 160 amerikanska bombplan angriper kraftverket och tungvattenfabriken i Rjukan i Norge.

18 november, Brittiska bombflygplan bombar av misstag Lund. Lars Ahlin debuterar med romanen Tåbb med manifestet

22 november, Stora delar av Berlin ödeläggs efter några dagars massiva flygbombningar

23 november, Den svenske sol-och-våraren Gustaf Raskenstam ställs inför rätta. Han döms senare till 3,5 års straffarbete

28 november–1 december, En konferens hålls i Teheran mellan Winston Churchill, Josef Stalin och Franklin D Roosevelt. Man diskuterar möjligheten att öppna en andra front mot tyskarna i Europa.

30 november, Lärare och manliga studenter vid Oslo universitet arresteras, vilket väcker harm i Sverige.

November, Inga tidningsbeslag sker längre i Sverige utan rättegång.

3 december, Den svenska regeringen beslutar om utbildning av 7 500 danska och 11 000 norska flyktingar till polistrupper, att insättas när Tysklands ockupation bryter samman

9 december, Marskalk Josip Broz "Tito" bildar en jugoslavisk partisanregering

16 december, Den svenska riksdagen antar en ny arrendelag, som säger, att arrende skall erläggas i pengar, inte in natura eller i dagsverken

20 december, En svensk handelsdelegation avreser till USA för att förbereda de svensk-amerikanska förbindelserna efter kriget

24 december, Dwight D Eisenhower blir allierad överbefälhavare.

25 december, Det tyska slagskeppet Scharnhorst sänks av brittiska flottstyrkor vid Norges kust. 1 400 personer omkommer vid en jordbävning i Istanbul. Den svenske sångboken Nu ska vi sjunga utkommer i Sverige på initiativ av Alice Tegnér. Schweiziske kemisten Albert Hofmann prövar det LSD han framställde 1938 på sig själv. Då Komintern läggs ner står SKP utan international. Det svenska Bondeförbundet byter namn till Landsbygdspartiet Bondeförbundet. Det svenska Kvinnoorganisationernas samarbetsråd i alkohol- och narkotikafrågor bildas. Svenska staten övertar genom finansdepartementet ägandet av Tipstjänst AB. Vinsten skall nu gå till idrotten. Kommunisterna vinner valet till representantskapet i svenska Metallindustriarbetareförbundets avdelning 1, varmed de får majoriteten i Metalls avtalsråd. Sverige går ur Internationella kriminalpoliskommissionen, som efter kriget skulle bli känt som Interpol, som på den tiden styrdes av Tyskland. Brittiska nattbombare flyger över Sverige på väg till och från Tyskland, med den svenska regeringens goda minne. Ingvar Kamprad grundar det svenska företaget Ingvar Kamprad Elmtaryd Agunnaryd (IKEA). Deckarförfattaren Stieg Trenter debuterar med kriminalromanen Ingen kan hejda döden. Solna stad och Sandvikens stad får stadsrättigheter. AB Svenska Tobaksmonopolet får importmonopol och kontroll över den svenska detaljhandeln av tobak. Sveriges riksdag inför nöjesskatt på dans. Sverige slår Ungern i friidrottslandskamp. Svensk polis slår till mot tysk värvningscentral i Stockholm

Födda

3 januari, Jarl Alfredius, svensk journalist och nyhetspresentatör i TV. Mouloud Hamrouche, före detta regeringschef i Algeriet.

8 januari, Andrew Hunter, brittisk politiker.

9 januari, Lennart Hegland, svensk musiker (basist). Eva Persson, svensk skådespelare och dramapedagog.

10 januari, Jim Croce, amerikansk sångare och låtskrivare.

13 januari, Anita Ekström, svensk skådespelare.

14 januari, Angelo Bagnasco, italiensk kardinal, ärkebiskop av Genua. Lena Hjelm-Wallén, svensk socialdemokratisk politiker, utbildningsminister 1982–1985, utrikesminister 1994–1998 och vice statsminister 1998–2002. Shannon Lucid, amerikansk astronaut.

16 januari, Mona Seilitz, svensk skådespelare.

17 januari, Chris Montez, amerikansk sångare. René Préval, Haitis president 1996–2001.

18 januari, Kay Granger, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1997-. Charlie Wilson, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 2007–2011.

19 januari, Joe Butler, amerikansk musiker, medlem av The Lovin' Spoonful. Janis Joplin, amerikansk sångare. Margriet Francisca, nederländsk prinsessa.

22 januari, Jim Saxton, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1984–2009.

24 januari, Sharon Tate, amerikansk fotomodell och skådespelare.

25 januari, Tobe Hooper, amerikansk filmregissör för skräckfilmer. Hans-Erik Philip, dansk kompositör och musikarrangör.

26 januari, Bernard Tapie, fransk skådespelare.

27 januari, John Mica, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1993-. Alfred Karamuço, albansk politiker och justitieminister.

28 januari, John Beck, amerikansk skådespelare.

30 januari, Amanda Feilding, brittisk aktivist.

2 februari, Per Gahrton, svensk miljöpartistisk politiker, språkrör 1984–1985

5 februari, Michael Mann, amerikansk filmregissör, producent och manusförfattare.

9 februari, Nalle Knutsson, svensk festfixare och TV-personlighet. Joe Pesci, amerikansk skådespelare. Jonny Nilsson, svensk skridskoåkare

10 februari, Walter B Jones, amerikansk republikansk politiker.

12 februari, Cowboy-Laila, norsk countryartist.

14 februari, Aaron Russo, amerikansk filmproducent och politisk aktivist.

18 februari, K G Hammar, svensk teolog och kyrkoman, svensk ärkebiskop 1997–2000, Svenska kyrkans ärkebiskop 2000-2006.

20 februari, Aleksandr Aleksandrov, rysk kosmonaut. Mike Leigh, brittisk regissör och författare av teaterpjäser, TV-pjäser och filmer.

25 februari, George Harrison, brittisk gitarrist, sångare och låtskrivare, medlem i The Beatles.

2 mars, Rosa DeLauro, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1991-.

4 mars, Berit Carlberg, svensk sångare, skådespelare, regissör och revyprimadonna.

6 mars, Eva Bysing, svensk skådespelare, underhållare.

7 mars, Gunilla Söderström, svensk operasångerska. Björn Wittenmark, svensk civilingenjör, professor, vicerektor vid Lunds universitet.

9 mars, Bobby Fischer, amerikansk schackspelare. Peter Luckhaus, svensk skådespelare, dramaturg och teaterregissör.

11 mars, Margareta Blomberg, svensk konstnär.

15 mars, Val Lehman, australisk skådespelare. Sahib Singh Verma, indisk politiker, chefsminister i Delhi 1996–1998.

17 mars, Said Oveissi, svensk skådespelare, manusförfattare och regissör.

19 mars, Mario J Molina, amerikansk kemist. Nobelpristagare.

20 mars, Kim Anderzon, svensk skådespelare.

22 mars, George Benson, sångare och jazzgitarrist.

23 mars, Nils-Aslak Valkeapää, finländsk-samisk författare, musiker och konstnär.

25 mars, Martin Berggren, svensk skådespelare och teaterregissör.

26 mars, Kjell Larsson, svensk socialdemokratisk politiker, miljöminister 1998–2002. Bob Woodward, amerikansk journalist.

28 mars, Conchata Ferrell, amerikansk skådespelare.

29 mars, Eric Idle, brittisk komiker och skådespelare, medlem av Monty Python. John Major, brittisk premiärminister 1990–1997. Vangelis, grekisk musiker.

31 mars, Christopher Walken, amerikansk skådespelare.

1 april, Mario Botta, schweizisk arkitekt. Herman Lindqvist, svensk författare och kåsör. Anne Otto, svensk filmproducent och produktionsledare

2 april, Bill Öhrström, svensk musiker.

3 april, Richard Manuel, kanadensisk musiker, pianist och trummis i The Band.

7 april, Evabritt Strandberg, svensk skådespelare och sångare.

8 april, Bengt Alsterlind, svensk skådespelare och programledare i TV. Tony Banks, brittisk parlamentsledamot för Labour. Giridhar Gamang, indisk politiker, chefsminister i Orissa 1999.

13 april, Bill Conti, amerikansk kompositör av filmmusik. Lennart Prytz, svensk politiker.

18 april, Leif Nymark, svensk skådespelare.

19 april, Randy Kuhl, amerikansk republikansk politiker.

20 april, Alan Beith, brittisk parlamentsledamot för Liberal Democrats. Jamie Gillis, amerikansk porrskådespelare och regissör.

23 april, Hervé Villechaize, fransk skådespelare.

25 april, Ljubov Tiurina, sovjetisk volleybollspelare.

29 april, Ian Kershaw, brittisk historiker.

30 april, Bobby Vee, amerikansk sångare.

3 maj, Jim Risch, amerikansk republikansk politiker, senator 2009-.

5 maj, Nils Moritz, svensk skådespelare. Michael Palin, brittisk skådespelare, medlem i Monty Python. Claes-Bertil Ytterberg, svensk biskop i Västerås stift.

6 maj, Andreas Baader, västtysk terrorist, en av ledarna för terroristgruppen Baader-Meinhof-ligan.

7 maj, Harriet Colliander, svensk antikvarie och politiker (nydemokrat), riksdagsledamot 1991–1994, partiordförande april–juni 1994.

8 maj, Tomas von Brömssen, svensk skådespelare.

9 maj, Vincent Cable, brittisk parlamentsledamot för Liberal Democrats. Ove Grahn, svensk fotbollsspelare. Anders Isaksson, svensk journalist, författare och historiker.

14 maj, Jack Bruce, brittisk musiker, medlem i Cream. Ólafur Ragnar Grímsson, Islands president sedan 1996. Alan Mollohan, amerikansk demokratisk politiker.

16 maj, Dan Coats, amerikansk republikansk politiker och diplomat.

17 maj, Anna Sundqvist, svensk skådespelare. Syed Sirajuddin ibni Putra Jamalullail, sultan av Perlis.

21 maj, Michael Noonan, irländsk politiker. Hilton Valentine, brittisk musiker, medlem av The Animals.

22 maj, Ann-Christine Gry, svensk konstnär, skådespelare och rekvisitör.

25 maj, Ed Whitfield, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1995–2016.

27 maj, Bruce Weitz, amerikansk skådespelare. Cilla Black, brittisk populärsångare.

4 juni, Ann-Charlotte Björling, svensk skådespelare och operettsångare. Sandra Haynie, amerikansk professionell golfspelare. Joyce Meyer, amerikansk predikant, författare och TV-programledare.

6 juni, Richard E Smalley, amerikansk kemist. Nobelpristagare.

8 juni, William Calley, amerikansk krigsförbrytare och officer.

9 juni,  Joe Haldeman, amerikansk science fiction-författare.

10 juni, Leif Ahrle, svensk skådespelare och konstnär.

11 juni, Oleg Vidov, rysk skådespelare.

13 juni, Jim Guy Tucker, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Arkansas 1992–1996.

14 juni, Jim Sensenbrenner, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1979-2021.

15 juni, Johnny Hallyday, fransk rockmusiker. Poul Nyrup Rasmussen, dansk statsminister 1993–2001.

22 juni, Klaus Maria Brandauer, österrikisk skådespelare.

23 juni, James Levine, amerikansk dirigent och pianist.

26 juni, Georgie Fame, brittisk sångare.

27 juni, Ángel Parra, chilensk folkmusiker.

28 juni, Ed Pastor, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1991-2015.

29 juni, Little Eva, amerikansk sångare.

3 juli, Kurtwood Smith, amerikansk skådespelare.

5 juli, Robbie Robertson, kanadensisk musiker, gitarrist i The Band.

6 juli, John Cummings, brittisk parlamentsledamot för Labour Party 1987–2010.

7 juli, Jim Steffe, svensk skådespelare. Björn Strand, svensk skådespelare. Toto Cutugno, italiensk sångare.

10 juli, Arthur Ashe, amerikansk tennisspelare.

11 juli, Howard Gardner, lanserade teorin om "multipel intelligens"

15 juli, Bill Dinwiddie, amerikansk basketspelare.

20 juli, Chris Amon, nyzeeländsk racerförare. Bob McNab, engelsk fotbollsspelare. Wendy Richard, brittisk skådespelare.

21 juli, Daniel Tarschys, svensk statsvetare och politiker.

24 juli, Gunilla Thorgren, svensk journalist och politiker.

26 juli, Mick Jagger, sångare och låtskrivare, medlem i The Rolling Stones.

28 juli, Bill Bradley, amerikansk basketspelare och politiker, senator 1979–1997.

31 juli, Susan Flannery, amerikansk skådespelare. Lobo, eg. Roland Kent LaVoie, amerikansk sångare och låtskrivare.

3 augusti, Prinsessan Christina, svensk prinsessa.

8 augusti, Daniel Börtz, svensk tonsättare

9 augusti, Roger Jansson, åländsk politiker (frisinnad, SFP)

10 augusti, Antoine Ghanem, libanesisk politiker.

11 augusti, Pervez Musharraf, pakistansk yrkesmilitär och politiker, president från 1999.

13 augusti, Ertha Pascal-Trouillot, Haitis president 1990–1991.

15 augusti, Pierre Lindstedt, svensk skådespelare.

16 augusti, Kjell Alinge, svensk radiojournalist och sketchförfattare. Rafael Baidavletov, politiker, regeringschef i Basjkirien 1999–2008.

17 augusti, Robert De Niro, amerikansk skådespelare, filmproducent och filmregissör.

18 augusti, Gianni Rivera, italiensk fotbollsspelare.

23 augusti, Bengt Westerberg, svensk politiker, partiledare för Folkpartiet 1983–1995, vice statsminister 1991–1994. Pino Presti, italiensk basist, arrangör, kompositör, dirigent och producent.

26 augusti, Johan Hederstedt, svensk överbefälhavare

27 augusti, Bob Kerrey, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Nebraska 1983–1987, senator 1989–2001. Tuesday Weld, amerikansk skådespelare.

28 augusti, Bicky Chakraborty, svensk hotellägare, grundare av Elite Hotels och The Bishops Arms.

30 augusti, Jean Claude Killy, fransk alpin skidåkare.

3 september, Andrew Jennings, brittisk författare och journalist.

7 september, Gunilla Norling, svensk skådespelare.

8 september, Negasso Gidada, president i Etiopien 1995–2001.

10 september, Neale Donald Walsch, författare inom New Age.

13 september, Lincoln Davis, amerikansk demokratisk politiker.

18 september, Kerstin Bäck, svensk kommunpolitiker, ståupp-komiker, föreläsare och författare.

20 september, Sani Abacha, president i Nigeria 1993–1998.

23 september, Steve Boone, amerikansk musiker, medlem av The Lovin' Spoonful. Julio Iglesias, spansk sångare och fotbollsmålvakt. Anders Kulläng, svensk rallyförare. Antonio Tabucchi, italiensk författare.

25 september, Robert Gates, amerikansk ämbetsman, försvarsminister 2006-.

27 september, Jeja Sundström, svensk vissångare.

29 september, Wolfgang Overath, tysk fotbollsspelare. Lech Wałęsa, polsk politiker, president 1990–1995.

1 oktober, Jean-Jacques Annaud, fransk regissör. Ingela Thalén, svensk socialdemokratisk politiker, bland annat partisekreterare i socialdemokraterna 1996–1999.

2 oktober, Paul Van Himst, belgisk fotbollsspelare och -tränare.

3 oktober, Jeff Bingaman, amerikansk demokratisk politiker, senator 1983–2013.

4 oktober, Owen Davidson, australisk tennisspelare. Stan Dragoti, amerikansk filmproducent. Joachim Radkau, tysk historiker. Buddy Roemer, amerikansk politiker.

5 oktober, Ginny Brown-Waite, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 2003–2011.

6 oktober, Michael Durrell, amerikansk skådespelare.

7 oktober, Rolf Börjlind, svensk skådespelare. Oliver North, amerikansk säkerhetsrådgivare till president Ronald Reagan, centralt inblandad i Iran-Contras-affären 1985–1987.

8 oktober, Chevy Chase, amerikansk skådespelare och komiker. R L Stine, amerikansk författare.

10 oktober, Reinhard Libuda, tysk fotbollsspelare.

13 oktober, Peter Sauber, schweizisk stallägare i formel 1. Anne Wibble, svensk politiker, finansminister.

16 oktober, Lou Rossling, svensk refräng- och körsångare.

18 oktober, Allison Parks, amerikansk fotomodell och skådespelare. Giorgos Armenis, grekisk skådespelare.

22 oktober, Catherine Deneuve, fransk skådespelare.

24 oktober, José Serrano, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1990-2021

29 oktober, Norman Hunter, engelsk fotbollsspelare. Don Simpson, amerikansk filmproducent.

31 oktober, Oommen Chandy, indisk politiker, chefsminister i Kerala.

2 november, Patty Judge, amerikansk demokratisk politiker.

7 november, Silvia Cartwright, generalguvernör på Nya Zeeland från 2001. Joni Mitchell, kanadensisk sångare. Boris Gromov, Sovjetisk general och sedermera guvernör över Moskvaregionen.

9 november, Svante Grundberg, svensk skådespelare, författare, regissör och ståuppkomiker.

12 november, Brian Hyland, amerikansk popsångare. Björn Waldegård, svensk rallyförare.

20 november, Veronica Hamel, amerikansk skådespelare.

21 november, Jacques Laffite, fransk racerförare.

22 november, Billie Jean King, amerikansk tennisspelare med 35 Grand Slamtitlar.

28 november, Randy Newman, amerikansk sångare, kompositör och musiker.

30 november, Tonny Roth, svensk musiker, medlem i Hootenanny Singers.

2 december, Maria Scherer, svensk journalist, programledare, krönikör och författare.

9 december, Lasse Holm, svensk musiker, låtskrivare och sångare.

11 december, John Kerry, amerikansk senator, presidentkandidat för Demokraterna i det amerikanska valet 2004.

12 december, Dickey Betts, amerikansk gitarrist, sångare och låtskrivare, medlem i The Allman Brothers Band.

18 december, Keith Richards, gitarrist, sångare och låtskrivare, medlem i The Rolling Stones.

19 december, James L Jones, amerikansk general. Sam Kelly, brittisk skådespelare.

20 december, Björn Wallde, svensk skådespelare och ståuppkomiker.

21 december, Lena Bergman, svensk skådespelare. Jack Nance, amerikansk skådespelare.

23 december, Silvia Renate Sommerlath, drottning av Sverige 1976–, gift med Carl XVI Gustaf. Jörgen Lantz, svensk skådespelare. Harry Shearer, amerikansk skådespelare och komiker.

24 december, Tarja Halonen, Finlands president 2000–2012.

25 december, Hanna Schygulla, tysk skådespelare.

27 december, Sam Hinds, guyansk politiker, premiärminister 1992–1997, 1997–1999 och 1999-, Guyanas president 1997. John Edward Robinson, amerikansk mördare.

28 december. Juan Luis Cipriani Thorne, peruansk kardinal.

30 december, Gösta Winbergh, svensk operasångare.

31 december, John Denver, amerikansk sångare. Ben Kingsley, brittisk skådespelare. Pete Quaife, brittisk musiker, basist i The Kinks 1963–1969.

Avlidna

7 januari, Nikola Tesla, 86, kroatisk-amerikansk uppfinnare.

9 januari, Nils Flyg, 51, svensk riksdagsman och partiordförande för Socialistiska partiet sedan 1929.

15 januari, Eric Knight, 45, brittisk författare.

19 januari, Arthur Natorp, 52, svensk regissör och skådespelare.

21 januari, A K Cajander, 63, finländsk politiker, Finlands statsminister 1922, 1924 och 1937–1939.

16 februari, Yngve Holm, 47, svensk seglare med ett OS-guld.

22 februari, Sophie Scholl, 21, tysk motståndskämpe, avrättad. Hans Scholl, 24, tysk motståndskämpe, avrättad.

26 februari, Theodor Eicke, 50, tysk SS-officer.

4 mars, Alfred E Reames, 73, amerikansk demokratisk politiker, senator 1938.

9 mars, Otto Freundlich, 64, tysk konstnär.

12 mars, Gustav Vigeland, 73, norsk skulptör.

13 mars, Edward Wennerholm, 53, svensk gymnast med ett OS-guld.

15 mars, Betty Nansen, 69, dansk skådespelare och teaterledare.

19 mars, Frank Nitti, 57, amerikansk gangster.

20 mars, Frank Orren Lowden, 82, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Illinois 1917–1921.

28 mars, Sergej Rachmaninov, 69, rysk tonsättare, pianist och dirigent.

30 mars, Syster Maria Restituta, 48, österrikisk nunna och sjuksköterska; saligförklarad 1998.

7 april, Helmuth Groscurth, 44, tysk officer. Alexandre Millerand, 84, fransk politiker, Frankrikes president 1920–1924.

18 april, Isoroku Yamamoto, 59, japansk amiral.

19 april, Gustave Doret, 76, schweizisk kompositör.

22 april, Luren Dickinson, 84, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Michigan 1939–1941.

25 april, Kurt von Hammerstein-Equord, 64, tysk general.

30 april, Beatrice Webb, 85, brittisk socialistisk reformator.

3 maj, Isidore De Rudder, 88, belgisk konstnär.

7 maj, Ali Fethi Okyar, 63, turkisk diplomat och politiker. Heinrich Lüders, 73, tysk indolog.

9 maj, Walter von Brockdorff-Ahlefeldt, 55, tysk militär. Herman Lundborg, 75, svensk läkare och rasbiolog.

22 maj, Helen Taft, 81, amerikansk presidentfru, gift med USAs 27e president, William Howard Taft.

25 maj, Nils Dardel, 54, svensk konstnär.

26 maj, Edsel Ford, 49, amerikansk chef för Ford Motor Company 1919–1943. Alice Tegnér, 79, svensk kompositör, skrev barnvisor som "Bä, bä, vita lamm" och "Mors lilla Olle"

27 maj, Alexander James Carlyle, 81, brittisk präst och historiker.

9 juni, Mina Carlson-Bredberg, 85, svensk målare.

21 juni, Oscar Johanson, 78, svensk skådespelare.

4 juli, Yrjö Wallinmaa, 50, finländsk biskop i Uleåborgs stift 1943.

8 juli, Jean Moulin, 44, framstående fransk motståndsman under andra världskriget.

11 juli, Nils Lundell, 53, svensk skådespelare.

13 juli, Alexander Schmorell, 25, tysk student och soldat, medlem av Vita rosen, avrättad. Kurt Huber, 49, tysk professor, medlem av Vita rosen, avrättad.

21 juli, Charlie Paddock, 42, amerikansk sprinter med två OS-guld.

22 juli, Marcus Wallenberg, 79, svensk företagsledare, bankdirektör.

23 juli, August Ramsay, 84, finländsk företagsledare och politiker, Finlands finansminister 1919.

27 juli, Herbert Roper Barrett, 69, brittisk tennisspelare med ett OS-guld.

5 augusti, Cecilie Dahl, 85, norsk målare.

21 augusti, Henrik Pontoppidan, 86, dansk författare, nobelpristagare.

24 augusti, Simone Weil, 34, fransk filosof och mystiker.

25 augusti, Johan Petter Johansson, 89, svensk uppfinnare.

6 september, Friend Richardson, 77, amerikansk politiker, guvernör i Kalifornien 1923–1927.

11 september, Oswald Teichmüller, 30, tysk matematiker.

13 september, Ugo Cavallero, 62, italiensk militär.

14 september, Rune Carlsson, 33, svensk fotbollsspelare. Ernst Linder, 75, svensk militär.

16 september, Matti Jurva, 45, finländsk sångare och skådespelare.

21 september, Barzilla W Clark, 62, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Idaho 1937–1939. Kingsley Wood, 62, brittisk politiker, Storbritanniens finansminister 1940–1943.

23 september, Wilhelm Kube, 55, tysk SS-officer. Ernst Trygger, 85, svensk professor och politiker, Sveriges statsminister 1923–1924.

30 september, Maria Jotuni, 63, finländsk författare. Conny Molin, 57, svensk operasångare. Franz Oppenheimer, 79, tysk sociolog och politisk ekonom.

4 oktoberm Richard T Ely, 89, amerikansk nationalekonom.

7 oktober, Radclyffe Hall, 63, brittisk författare.

9 oktober, Pieter Zeeman, 78, nederländsk fysiker, nobelpristagare.

13 oktober, Isaac Cassel, 62, svensk bankman.

21 oktober, Dudley Pound, 66, brittisk sjömilitär.

6 november, Olga Andersson, 67, svensk skådespelare.

11 november, Henry L Myers, 81, amerikansk demokratisk politiker och jurist, senator 1911–1923.

1 december, Frida Winnerstrand, 62, svensk skådespelare.

3 december, Augusta Lindberg, 77, svensk skådespelare.

15 december, Fats Waller, 39, amerikansk jazzmusiker.

22 december, Beatrix Potter, 77, brittisk barnboksförfattare och illustratör.

29 december, Hildur Malmberg, 69, svensk skådespelare.

1944

1944 var ett skottår som började en lördag i den gregorianska kalendern.

1 januari, Det gamla svenska radioanropet "Stockholm-Motala" byts ut mot "Sveriges Radio". Generalfältmarskalk Erwin Rommel utses till ny överbefälhavare för den tyska armégrupp B. Borlänge stad och Fagersta stad blir städer.

4 januar, Slaget om Monte Cassino börjar. Den danske prästen, dramatikern och motståndsmannen Kaj Munk mördas av nazistsympatisörer 

15 januari, En jordbävning med styrkan 7,8 drabbar San Juan i Argentina. Cirka 5 000 människor omkommer.

17 januari, Sveriges utrikesminister Christian Günther meddelar att allt kulturellt samarbete mellan Sverige och Tyskland nu har upphört

20 januari, Tågolycka vid Laholm. Två personer omkommer.

27 januari, Den 900 dagar långa tyska belägringen av Leningrad avbryts.

30 januari, I Sverige bildas TCO genom en sammanslagning av DACO och gamla TCO 

31 januari, Amerikanska soldater landstiger på Marshallöarna

Januari, Den svenska tidningen Social-Demokraten byter namn till Morgontidningen.

Februari, Oroligt efter Bombningarna av Stockholm och Strängnäs 1944.

1 februari, En jordbävning med styrkan 7,4 drabbar Turkiet. Cirka 2 800 människor omkommer.

1 februari, Hallingebergmeteoritens nedslag, ett av få bevittnade meteoritnedslag i Sverige

8 februari, De allierades planer för Operation Overlord fastställs.

22 februari, Den svenska regeringen tillsätter en kommission för planering av ekonomin efter kriget under professor Gunnar Myrdal. Stockholm och Strängnäs bombas av sovjetiska bombflygplan. Bland annat träffas Södermalm i Stockholm

25 februari, Island förklarar sig självständigt från Danmark.

26 februari, Sovjetunionen bombar Helsingfors i sin tredje bombräd denna månad 

28 februari, Brittiska soldater går in i Burma, japanska soldater bjuder på hårt motstånd 

2 mars, 521 personer kvävs till döds då ett tåg fastnar i en tunnel i Salerno 

3 mars, Nämnden för svensk språkvård bildas 

6 mars, 800 amerikanska "flygande fästningar" anfaller Berlin 

15 mars, Fattigvårds- och konkursstrecken för svensk rösträtt slopas. Sveriges riksdag avkriminaliserar homosexualitet mellan vuxna och förklarar det vara en sjukdom istället. Dessutom avkriminaliseras tidelag.

19 mars, Ungern ockuperas av tyska soldater 

27 mars, Elva barn omkommer vid en brand på Rödebyholms barnhem vid Karlskrona.

30 mars, Karl Vennberg debuterar med Halmfackla

31 mars, Den svenska förordningen om transportförbud för vissa tidningar upphävs.

Mars, Personalen på svenska ambassaden i Budapest börjar hjälpa ungerska judar.

April, I Sverige genomförs en militärövning med kupp mot Stockholm som scenario 

1 april, General Helge Jung utnämns till svensk överbefälhavare efter Olof Thörnell

3 april, Södersjukhuset invigs i Stockholm.

6 april, Ingmar Bergman blir chef för Helsingborgs stadsteater 

13 april, USA överlämnar en not till Sveriges utrikesminister där Sverige anmodas stoppa kullagerexporten till Tyskland. Sveriges regering avböjer 

14 april, Ett med sprängämnen och ammunition lastat brittiskt fartyg exploderar i hamnen i Bombay, Indien. På explosionens konto hamnar cirka 1 500 omkomna eller saknade, 3 000 skadade och 13 förstörda fartyg. Kostnaderna för skadorna beräknas till omkring en miljard USD.

22 april, Statistik visar att barnafödandet i Sverige ökar. Från 97 380 födda under 1939 till 134 991 under 1944 

24 april, Danska motståndsrörelsen startar sabotagevåg mot tyskarna 

28 april, De svenska socialdemokraterna ansluter sig till arbetarrörelsens efterkrigsprogram, de 27 punkterna, om den ekonomiska politiken efter kriget. Dess huvudpunkter är full sysselsättning, rättvis fördelning och höjd levnadsstandard samt större effektivitet och mer demokrati inom näringslivet. Man kräver också samhällsstöd åt allmännyttig produktion eller socialisering på områden där enskild företagsamhet anses medföra misshushållning eller monopolism. De konkreta socialiseringskraven gäller dock bara försäkringsväsendets förstatligande och tomtmarkens och hyreshusens gradvisa kommunalisering.

Maj, I Stockholm går för ett tag rykten om en kupp, vilket svenska militären övat för i april

1 maj, Gustav Möller talar på Gärdet i Stockholm

3 maj, Spanien förklarar sig berett att avbryta samarbetet med Tyskland.

4 maj, I Sverige döms sol- och våraren Gustaf Raskenstam till tre och ett halvt års straffarbete 

9 maj, Sovjetunionen tvingar de tyska soldaterna att dra sig tillbaka från Krim. Striden utkämpas i Sevastopol, och tyskarna har fått order av Adolf Hitler att "slåss till siste man"

11 maj, Moa Martinson får De Nios stora pris.

12 maj, Allierade soldater rycker fram mot Rom 

14 maj, Två svenska militärplan skjuts ner över Östersjön under spaningsuppdrag

18 maj, Allierade trupper intar Monte Cassino efter strider som har krävt 20 000 döda.

25 maj, Elin Wägner blir andra kvinnan i Svenska Akademien 

28 maj, Astra börjar industriell tillverkning av penicillin 

Juni, USA bombar Tokyo 

1 juni, Flygkurirtrafiken mellan Norge och Finland över Sverige stoppas.

4 juni, Allierade trupper tar kontroll över Rom 

5 juni, Rom intas av de allierade.

6 juni – Denna dag går under benämningen D-dagen då Operation Overlord, de allierades stora invasion i Normandie vid Franska Atlantkusten ledd av amerikanska generalen Dwight D Eisenhower som öppnar den andra fronten i Europa, inleds 

10 juni, I Oradour-sur-Glane i sydvästra Frankrike genomför en enhet ur Waffen-SS en massaker där 642 invånare mördas.

12 juni, Tyskland avlossar V-1-robotar mot London

13 juni, Vid en testuppskjutning kommer en tysk V-2-raket, senare kallad Bäckebobomben, ur kurs och landar i södra Sverige.

15 juni, Amerikanska soldater landstiger på Marianerna i Stilla havet 

17 juni, Efter beslut i Islands allting lämnar Island unionen med Danmark och proklamerar den helt självständiga republiken Island. Sveinn Björnsson blir landets förste president.

20 juni, Sovjetiska förband intar Viborg

21 juni, Sveriges riksdag antar hembiträdeslagen, som reglerar hembiträdenas arbetstid och arbetsförhållanden i Sverige

26 juni, Allierade trupper erövrar den franska hamnstaden Cherbourg.

30 juni, Gustaf V telegraferar till den ungerske riksföreståndaren amiral Miklós Horthy med en vädjan om att de ungerska judarna ska räddas.

3 juli, Den sovjetiska armén återerövrar Minsk. Cirka 100 000 tyska soldater hamnar i krigsfångenskap.

7 juli, Sveriges Gunder Hägg sätter med tiden 3.43.0 världsrekord på 1 500 meter löpning vid tävlingar i Sverige

20 juli, Adolf Hitler utsätts för ett attentatsförsök av en grupp krigströtta tyska officerare, men klarar sig. Cirka 200 personer, främst högre militärer och statstjänstemän, som antas ha varit medansvariga avrättas inom en kort period.

23 juli, Koncentrationslägret Majdanek, ett av förintelselägren, är det första som befrias.

1 augusti, Warszawaupproret inleds. Finlands riksdag utser 77-årige marskalken Gustaf Mannerheim till Finlands president

4 augusti, Anne Frank och hennes familj arresteras av Gestapo efter ett tips från en holländsk angivare.

15 augusti, Operation Dragoon, den allierade landstigningen i södra Frankrike, inleds.

18 augusti, U-båten Rasher sänker Teia Maru, Eishin Maru, Teiyu Maru, och hangarfartyget Taiyō från japanska konvojen HI71 i en av de mest effektiva amerikanska wolfpackattackerna under kriget

25 augusti, Allierade trupper ledda av general Charles de Gaulle tågar in i Paris 

September, Hungersnöd utbryter i norra delen av tyskockuperade Nederländerna

1 september, Volvo lanserar sin nya modell PV 444, avsedd att bli efterkrigstidens svenska folkbil 

3 september, Den tyska ockupationen av Belgiens huvudstad Bryssel hävs.

6 september, Anne Frank och hennes familj kommer till Auschwitz, hon dör senare i Bergen-Belsen

8 september, London träffas för första gången av en V-2-raket 

11 september, Amerikanska trupper överskrider den tyska statsgränsen för första gången. Det sker nordväst om Trier. Brittiskt bombflyg ödelägger cirka 75% av den tyska staden Darmstadt, varvid omkring 12 000 människor omkommer.

17 september, I det svenska valet till Andra kammaren vinner kommunisterna sin största seger någonsin, medan socialdemokraterna förlorar sin absoluta majoritet. Efter valet börjar socialdemokrater kräva att samlingsregeringen skall upplösas, eftersom man anser att den spelat ut sin utrikespolitiska roll och blivit en ideologisk belastning.

19 september, Det finsk-sovjetiska vapenstilleståndet undertecknas i Moskva, med kärva villkor för Finland 

23 september, Malmö stadsteater invigs och är vid tillfället Europas största teater. Första pjäs som spelas är Shakespeares "En midsommarnattsdröm" 

27 september, En motorskonare med 850 estländare ombord anlöper Örnsköldsvik. Under hösten flyr 30 000 balter till Sverige 

28 september, Bertil Ohlin, professor i nationalekonomi, efterträder Gustaf Andersson som partiledare för Folkpartiet 

30 september, Tage Erlander blir konsultativt statsråd då den svenska regeringen ombildas.

2 oktober, Resningen i Warszawa slås ner

2 oktober, Alf Sjöbergs och Ingmar Bergmans film Hets med Stig Järrel har premiär.

10 oktober, 900 ryska krigsflyktingar, som flytt till Sverige och varit internerade runtom i landet, utlämnas i hemlighet till Sovjet, via hamnen i Gävle.

11 oktober, Tuva införlivas i Sovjet

12 oktober, Det drygt 150-åriga statarsystemet inom det svenska jordbruket avskaffas slutligen definitivt genom avtal mellan Svenska Lantarbetareförbundet och Lantarbetsgivarna. Från och med november 1945 skall det inte längre finnas några statare, och alla jordbruksarbetare skall få kontantlön

14 oktober, Den svenska tidningen Nya Dagligt Allehanda, utgiven i Stockholm, upphör att utges. Den tyske generalfältmarskalken Erwin Rommel begår självmord för att undvika krigsrätt med i förväg känd utgång.

16 oktober, Den svenska exporten av kullager till Tyskland upphör. Försäljningen går nu istället till Storbritannien 

20 oktober, Belgrad intas av jugoslaviska partisanförband och sovjetiska trupper 

21 oktober, Den första tyska storstad, som erövras är Aachen.

27 oktober, Sverige erkänner general Charles de Gaulles provisoriska regering i Frankrike 

1 november, Den nya svenska hembiträdeslagen träder i kraft. Ett amerikanskt bombflygplan havererar vid Trollhättan och skadar sju gårdar. Under hösten störtar eller nödlandar 150 främmande flygplan i Sverige. Donald Watson bildar Vegan Society, den första organisationen som förespråkar veganism. Det är första gången begreppet veganism används i offentliga sammanhang.

6 november, Grekland befrias från axelmakternas ockupation

7 november, Demokraten Franklin D Roosevelt vinner presidentvalet i USA före republikanen Thomas E Dewey, och väljs därmed för en fjärde period som USAs president.

12 november, Det tyska slagskeppet Tirpitz sänks vid ett precisionsanfall av RAF i Norge.

16 november, Första numret av svenska kvällstidningen Expressen utges av AB Dagens Nyheter med Carl-Adam Nycop som redaktionschef.

24 november, Japans huvudstad Tokyo bombas i en serie av anfall av amerikanerna. Det svenska passagerarfartyget S/S Hansa, i trafik mellan Nynäshamn och Visby, sänks av torpeder, troligen av en sovjetisk ubåt, varvid 87 människor omkommer och endast två överlever

27 november, RAF Fauld-explosionen: Mellan 3 500 och 4 000 ton ammunition exploderar i en underjordisk lagringsdepå i Staffordshire, England, och lämnar efter sig 75 döda personer, och en krater 30 meter djup och 230 meter i diameter, och blir en av de största ickenukleära explosionerna någonsin på brittisk mark

29 november, U-båten USS Archer-Fish sänker japanska hangarfartyget Shinano, 1900-talets största hangarfartyg och 1900-talets största skepp att sänkas av en u-båt

December, Stieg Trenter presenterar sin hjälte, fotografen Harry Friberg, i boken Farlig fåfänga 

7 december, En jordbävning med styrkan 8,1 drabbar Japan. Cirka 1 000 människor omkommer.

9 december, Godsägaren Fritiof Domö blir ny ledare för Högerpartiet efter professorn Gösta Bagge.

16 december, Stor offensiv inleds av tyska styrkor i Ardennerna. LO och SAF sluter ett lärlingsavtal. I samband med de tyska truppernas reträtt från norra Finland flyr 55 000 personer till Sverige. Det svenska Hemmens forskningsinstitut (HFI) grundas i syfte att rationalisera hem- och hushållsarbete. Den svenska tattarutredningen avger sitt betänkande. Utredningen fastslår att tattarna är en social utanförgrupp, även om det finns individer med släktband till romerna bland dem. Erik Wallenberg och Ruben Rausing uppfinner och får patent på den första Tetra Pakförpackningen, tetraedern. Den svenska författaren Astrid Lindgren debuterar med boken Britt-Mari lättar sitt hjärta. Albert Bonniers Förlag refuserar Astrid Lindgrens Pippi Långstrump. Gunnar Myrdal publicerar An American Dilemma om de svartas situation i USA. I Storbritannien blir sekundärskolan obligatorisk. I Sverige blir folkskolan obligatoriskt 8-årig i Stockholm. I Sverige invigs riksflyglinjen Malmö–Göteborg–Stockholm–Luleå. Sverige beslutar att inrätta FOA. Ultunameteoriten hittas, ett av få upptäckta meteoritnedslag i Sverige

Födda

5 januari, Carolyn McCarthy, amerikansk demokratisk politiker. Brian Tracy, kanadensisk författare.

8 januari, Terry Brooks, amerikansk fantasyförfattare.

10 januari, Rory Byrne, sydafrikansk formel 1-designer för bland annat Ferrari.

11 januari, Shibu Soren, indisk politiker, partiledare för Jharkhand Mukti Morcha.

12 januari, Joe Frazier, amerikansk tungviktsmästare i boxning.

17 januari, Jan Guillou, svensk journalist och författare.

19 januari, Pehr Henrik Nordgren, finländsk kompositör.

22 januari, Wanja Basel, svensk skådespelare. Christina Carlwind, svensk skådespelare. Angela Winkler, tysk skådespelare.

24 januari, Fatima Ekman, svensk skådespelare, dansare och väv- och textilkonstnär.

25 januari, Leigh Taylor-Young, amerikansk skådespelare.

27 januari, Nick Mason, brittisk musiker, trummis i Pink Floyd.

28 januari, James Cran, brittisk parlamentsledamot för Conservative Party.

30 januari, Jógvan við Keldu, Färöarnas inrikesminister.

2 februari, Lorentz Hedman, svensk journalist och chefredaktör.

5 februari, Al Kooper, amerikansk musiker.

10 februari, Urpo Leppänen, finländsk politiker.

13 februari, Stockard Channing, amerikansk skådespelare. Wlodek Gulgowski, svensk kompositör och textförfattare. Bo Svenson, svensk skådespelare, verksam i USA. Peter Tork, amerikansk skådespelare och musiker, medlem av The Monkees 1966–1968. Jerry Springer, amerikansk programledare

14 februari, Alan William Parker, brittisk filmregissör. Ronnie Peterson, svensk racerförare. Carl Bernstein, amerikansk journalist.

15 februari, Aleksandr Serebrov, rysk kosmonaut.

16 februari, Olof Erland, åländsk politiker (liberal).

17 februari, Karl Jenkins, brittisk musiker och kompositör.

19 februari, Bo Sehlberg, svensk journalist, fotograf och chefredaktör.

22 februari, Jonathan Demme, amerikansk regissör, manusförfattare och producent.

23 februari, Jim Cousins, brittisk parlamentsledamot för Labour Party.

24 februari, Ivica Račan, kroatisk politiker. Nicky Hopkins, brittisk musiker, pianist.

25 februari, François Cévert, fransk racerförare. Suzanne Kosmas, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 2009-2011.

27 februari, Bert-Inge Hogsved, grundare av Hogia-gruppen.

28 februari, Colin Nutley svensk-brittisk regissör. Olle Pettersson, svensk skådespelare.

1 mars, Buddhadev Bhattacharya, indisk politiker, chefsminister i Västbengalen. Roger Daltrey, brittisk musiker, sångare i The Who.

4 mars, Michael Wilson, brittisk musiker, medlem i Dave Dee, Dozy, Beaky, Mick and Tich.

6 mars, Kiri Te Kanawa, nyzeeländsk operasångerska.

7 mars, Elton Gallegly, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1987-.

14 mars, Martin Lind, svensk biskop i Linköpings stift från 1995.

15 mars, Hans Dornbusch, svensk tenor. Viveka Seldahl, svensk skådespelare. Sly Stone, amerikansk soulsångare och musiker.

17 mars, Pattie Boyd, brittisk fotograf och fotomodell.

18 mars, Magnus Lind, svensk författare, manusförfattare, journalist, kompositör och sångtextförfattare.

19 mars, Sirhan Sirhan, amerikansk brottsling, mördade Robert Kennedy.

21 mars, Hilary Minster, brittisk skådespelare.

22 mars, Göran Setterberg, svensk producent, produktionsledare, kortfilmsregissör och manusförfattare.

24 mars, R Lee Ermey, amerikansk militär och skådespelare. Vojislav Koštunica, president i Jugoslavien 2000-2003. Donald Manzullo, amerikansk republikansk politiker.

26 mars, Sven Almgren, svensk skådespelare. Diana Ross, amerikansk sångerska.

29 mars, Nana Akufo-Addo, ghanansk politiker. Terry Jacks, kanadensisk sångare och musiker.

4 april, Craig T Nelson, amerikansk skådespelare.

5 april, Peter T King, amerikansk republikansk politiker.

6 april, Viveca Lärn, svensk författare och journalist. Charles Sobhraj, fransk-vietnamesisk seriemördare.

7 april, Björn Lönnqvist, svensk illusionist, konstnär, föreläsare och rekvisitör med artistnamnet Johnny Lonn. Gerhard Schröder, tysk förbundskansler från 1998.

8 april, Thomas Ungewitter, svensk skådespelare.

9 april, Lars Norén, svensk dramatiker

10 april, Prem Kumar Dhumal, indisk politiker, chefsminister i Himachal Pradesh 1998-2003.

11 april, Signe Stade, svensk skådespelare.

13 april, Jack Casady, amerikansk musiker, basist i Jefferson Airplane. Susan Davis, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot från 2001.

15 april, Dzjochar Dudajev, president i Tjetjenien 1991-1996.

22 apri, Bengt Grafström, flygare & entreprenör som bl.a. grundade flygbolaget Grafair 1969.

24 april, Jim Geringer, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Wyoming 1995–2003.

26 april, José Dolhem, fransk racerförare.

29 april, Benedikte av Danmark, prinsessa av Danmark.

1 maj, Anna-Lena Löfgren, svensk populärmusiksångerska.

3 maj, Lena Gester, svensk skådespelare.

4 maj, Russi Taylor, amerikansk röstskådespelare.

5 maj, Bo ”Bosse” Larsson, svensk fotbollsspelare. Roger Rees, brittisk skådespelare. John Rhys-Davies, brittisk skådespelare.

8 maj, Gary Glitter, brittisk sångare.

10 maj, Ulf Dageby, svensk kompositör och musiker.

12 maj, Chris Patten, konservativ brittisk politiker, före detta guvernör i Brittiska Hongkong.

15 maj, Ian Amey, brittisk musiker, medlem i Dave Dee, Dozy, Beaky, Mick and Tich.

17 maj, Lottie Ejebrant, svensk skådespelare. Ritva Sarin-Grufberg, åländsk politiker (liberal).

18 maj, W G Sebald, tysk författare.

19 maj, Stig Törnblom, svensk skådespelare.

20 maj, Michael Segerström, svensk skådespelare, regissör och manusförfattare.

21 maj, Mary Robinson, Irlands president 1990–1997.

23 maj, Lena Nyman, svensk skådespelare.

25 maj, Frank Oz, amerikansk skådespelare och regissör.

28 maj, Rudy Giuliani, amerikansk politiker (republikan), borgmästare i New York 1994–2001. Jean-Pierre Léaud, fransk skådespelare.

29 maj, Helmut Berger, österrikisk skådespelare. Maurice Bishop, regeringschef i Grenada 1979-1983. Quentin Davies, brittisk parlamentsledamot för Conservative från 1987.

3 juni, Michael Clarke, amerikansk musiker, medlem i The Byrds.

4 juni, Michelle Phillips, amerikansk skådespelare och sångerska, medlem av The Mamas and the Papas.

5 juni, Lis Nilheim, svensk skådespelare.

6 juni, Rene Rivkin, australisk förbrytare, Tommie Smith, amerikansk friidrottare.

13 juni, David Curry, brittisk parlamentsledamot för Conservative Party.

20 juni, Suzanne Osten, svensk regissör, manusförfattare, konstnärlig ledare.

24 juni, Arthur Brown, brittisk sångare i bland annat "The Crazy World of Arthur Brown".

25 juni, Suzanne Hovinder, svensk skådespelare.

29 juni, Seán Patrick O'Malley, amerikansk kardinal. Collin Peterson, amerikansk demokratisk politiker.

4 juli, Ray Meagher, australisk skådespelare.

5 juli, Leni Björklund, svensk socialdemokratisk politiker, försvarsminister från 2002.

8 juli, Jeffrey Tambor, amerikansk skådespelare.

9 juli, Annicka Kronberg, svensk präst, skådespelare och dramatiker.

10 juli, John Dymond, brittisk musiker, medlem i Dave Dee, Dozy, Beaky, Mick and Tich. Jan Lindell, svensk skådespelare, musiker, kompositör och musikarrangör.

13 juli, Zoramthanga, indisk politiker, chefsminister i Mizoram. Ernö Rubik, ungersk konstruktör av Rubiks kub.

17 juli, Carlos Alberto Torres, brasiliansk fotbollsspelare.

18 juli, Sverre Anker Ousdal, norsk skådespelare.

19 juli, Jan Bandel, svensk kompositör och musiker. Göran Stangertz, svensk skådespelare och regissör. Urmas Plunt, svensk musiker och skivproducent.

21 juli, Pepe Serna, amerikansk skådespelare. Paul Wellstone, amerikansk politiker. Claes Borgström, svensk jurist.

24 juli, Anna Godenius, svensk skådespelare. Jan-Carl Raspe, tysk terrorist.

28 juli, Michael Bloomfield, amerikansk bluesmusiker. Markku Envall, finländsk litteraturforskare och författare.

30 juli, Peter Bottomley, brittisk parlamentsledamot för Conservative.

31 juli, Betty Williams, brittisk parlamentsledamot.

1 augusti, Hans Mosesson, svensk musiker, skådespelare och regissör. Juri Romanenko, rysk kosmonaut.

3 augusti, Jonas Falk, svensk skådespelare.

4 augusti, Björn Hellberg, svensk sportjournalist och författare. Bobo Stenson, svensk jazzmusiker.

8 augusti, John Holmes, amerikansk porrskådespelare. Per Lysander, svensk filmkonsulent, manusförfattare, teaterchef och rektor. Peter Weir, australisk regissör.

9 augusti, Patrick Depailler, fransk racerförare. Sam Elliott, amerikansk skådespelare.

10 augusti, Bernard Coard, politiker från Grenada, ledde kuppen mot Maurice Bishop.

17 augusti, Rexhep Meidani, albansk fysiker och politiker, president 1997–2002.

19 augusti, Jakob von Uexkull, svensk filantrop, skapare av Right Livelihood Award.

20 augusti, Rajiv Gandhi, indisk politiker och regeringschef. Michael B Tretow, svensk artist och ljudtekniker åt Abba

21 augusti, John Austin, brittisk parlamentsledamot för Labour.

24 augusti, Christine Chubbuck, amerikansk nyhetsreporter.

26 augusti, Ron Huldai, israelisk militär, förare och politiker.

28 augusti, Boyd Coddington, amerikansk hot rod-byggare.

1 september, Ander Crenshaw, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 2001-2017.

6 september, Swoosie Kurtz, amerikansk skådespelare. Roger Waters, brittisk musiker, basist i Pink Floyd.

8 september, Ali Benflis, regeringschef i Algeriet 2000–2003.

9 september, Curt Lundmark, svensk ishockeyspelare och tränare.

12 september, Leonard Peltier, amerikansk lakotaindian, som suttit 27 år i fängelse, för ett brott han anses oskyldig till.

13 september, Jacqueline Bisset, brittisk skådespelare. Peter Cetera, amerikansk sångare, medlem i Chicago.

14 september, Günther Netzer, tysk fotbollsspelare.

16  september, Ard Schenk, nederländsk skrinnare.

18 september, Rocío Jurado, spansk sångerska och skådespelare. Siv Wennberg, svensk operasångerska.

19 september, Anders Björck, svensk moderat politiker, försvarsminister 1991–1994, landshövding i Uppsala län 2003-. Edmund Joensen, regeringschef på Färöarna 1994–1999.

21 september, Steve Beshear, amerikansk politiker, guvernör i Kentucky 2007–2015. Hamilton Jordan, amerikansk politiker, statstjänsteman, idrottsledare, memoarförfattare och affärsman.

22 september, John S Tanner, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1989-.

25 september, Michael Douglas, amerikansk skådespelare.

26 september, Jan Brewer, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Arizona 2009-. Angela Dorian, amerikansk fotomodell och skådespelare.

28 september, Charlotte Cedershiöld, svensk moderat politiker, EU-parlamentariker.

30 september, Mats Hådell, svensk barnskådespelare, TV-journalist och programledare.

1 oktober, Scott McKenzie, amerikansk popmusiker.

6 oktober, Peder Kinberg, svensk skådespelare.

7 oktober, Donald Tsang, ledare för Hongkong.

8 oktober, Carlos Pace, brasiliansk racerförare. Paul Michael Stephani, amerikansk seriemördare.

10 oktober, Claire Wikholm, svensk skådespelare.

14 oktober, Bodil Mårtensson, svensk regissör, manusförfattare, skådespelare och teaterpedagog. Şerif Gören, turkisk filmregissör.

15 oktober, Sali Berisha, albansk politiker, president 1992–1997 David Trimble, nordirländsk politiker, partiledare för Ulster Unionist Party från 1995, Nobelpristagare 1998.

16 oktober, Bunny Ragnerstam, svensk författare.

19 oktober, Peter Tosh, jamaicansk reggaeartist.

20 oktober, Clive Hornby, brittisk skådespelare.

25 oktober, Jon Anderson, brittisk sångare. Björn Json Lindh, svensk kompositör.

26 oktober, Emanuel Cleaver, amerikansk demokratisk politiker och präst.

28 oktober, Dennis Franz, amerikansk skådespelare.

29 oktober, Arne Andersson, svensk skådespelare.

30 oktober, Ahmed Chalabi, irakisk politiker, en av ledarna för INC, en oppositionsgrupp mot Saddam Hussein.

31 oktober, Kinky Friedman, amerikansk deckarförfattare och countrysångare.

1 november, Rafik Hariri, Libanons premiärminister 1992–1998 och 2000–2004.

2 november, Keith Emerson, brittisk musiker, medlem i Emerson, Lake & Palmer.

4 november, Frank Collin, amerikansk nynazist, och ledare för Amerikas Nationalsocialistiska parti.

5 november, Marie-Louise Ekman, svensk professor och konstnär, rektor för Konsthögskolan. Lil Terselius, svensk skådespelare.

7 november, Ingrid Schubert, medlem av Röda armé-fraktionen.

8 november, Staffan Ling, svensk skådespelare och programledare i TV.

10 november, Askar Akayev, förre presidenten i Kirgizistan. Silvestre Reyes, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1997–2013.

11 november, Stefan Ekman, svensk skådespelare. Danny Trejo, amerikansk skådespelare och boxare.

13 november, Jesper Klein, dansk skådespelare.

17 november, Malcolm Bruce, brittisk parlamentsledamot (liberaldemokrat). Danny DeVito, amerikansk filmregissör, producent och skådespelare. Lorne Michaels, kanadensisk producent och textförfattare. Gene Clark, sångare, gitarrist och låtskrivare, medlem i The Byrds.

18 november, Suzanne Brøgger, dansk författare och manusförfattare. Caroline Krook, svensk biskop i Stockholms stift.

19 november, Ted Ström, svensk musiker.

21 november, Harold Ramis, amerikansk skådespelare, regissör och manusförfattare

26 november. Helena Kallenbäck, svensk skådespelare. Torgny Söderberg, svensk musikproducent, kompositör och textförfattare.

27 november, Trevor Davies, brittisk musiker, medlem i Dave Dee, Dozy, Beaky, Mick and Tich.

29 november, Janne Frisk, svensk gitarrist, medlem i Hep Stars.

30 november, Lars Green, svensk skådespelare.

2 december, Ibrahim Rugova, president i Kosovo. Botho Strauss, tysk författare.

4 december, Chris Hillman, amerikansk musiker, sångare, basist, mandolinist. Dennis Wilson, amerikansk popmusiker, medlem i The Beach Boys.

6 december, Jonathan King, brittisk sångare.

11 december, Teri Garr, amerikansk skådespelare (död 2024)

12 december, Hasse Carlsson, svensk musiker, sångare i Flamingokvintetten.

16 december, Jim Gibbons, amerikansk republikansk politiker, Nevadas 28e guvernör.

17 december, Jack L Chalker, amerikansk science fiction-novellist. Bernard Hill, brittisk skådespelare. Björn Lönnqvist, svensk illusionist och konstnär.

19 december, Richard E Leakey, brittisk antropolog. Anastasia Vertinskaja, rysk skådespelare. Zalman Yanovsky, amerikansk musiker, medlem av The Lovin' Spoonful.

20 december, Conny Nordin, svensk professor och präst.

25 december, Anna Sällström, svensk skådespelare.

28 december, Johnny Isakson, amerikansk republikansk politiker, senator 2005-2019.

31 december, Taylor Hackford, amerikansk regissör, manusförfattare och filmproducent.

Avlidna

3 januari, Franz Reichleitner, 37, tysk SS-officer, kommendant i Sobibór.

4 januari, Kaj Munk, 45, dansk präst, dramatiker och motståndsman, mördad.

9 januari, Antanas Smetona, 69, litauisk politiker.

10 januari, Frederick B Fancher, 91, amerikansk republikansk politiker, guvernör i North Dakota 1899–1901.

11 januari, Galeazzo Ciano, 40, italiensk politiker, svärson till Benito Mussolini. Emilio De Bono, 77, italiensk militär och politiker.

23 januari, Edvard Munch, 80, norsk konstnär

1 februari, Piet Mondrian, 71, nederländsk konstnär.

3 februari, Ludwig Pick, 75, tysk patolog.

4 februari, Nordahl Grieg, 41, norsk författare.

6 februari, Benjamin M Miller, 79, amerikansk demokratisk politiker och jurist, guvernör i Alabama 1931–1935.

7 februari, Per Lindberg, 53, svensk regissör, teaterchef, manusförfattare och producent 

8 februari, Charles Dornberger, 45, amerikansk saxofonist och orkesterledare.

23 februari, Leo Baekeland, 80, belgisk-amerikansk kemist, bakelitens uppfinnare. Hugo Suolahti, 69, finländsk politiker och filolog.

29 februari, Pehr Evind Svinhufvud, 82, finländsk politiker, Finlands riksföreståndare 1918 och president 1931–1937.

Mars, Den belgiske politikern Paul-Émile Janson avled den 3 mars i koncentrationslägret Buchenwald, 71 år gammal.

3 mars, Paul-Émile Janson, 71, belgisk politiker, Belgiens premiärminister 1937–1938.

4 mars, Louis Buchalter, 47, amerikansk brottsling, avrättad.

10 mars, Eugène Antoniadi, 74, fransk astronom.

19 mars, Édouard de Castelnau, 92, fransk militär.

24 mars, Orde Wingate, 41, brittisk militär.

14 april, Benjamin Crémieux, 55, fransk författare och litteraturhistoriker.

20 april, Elmer Gedeon, 27, amerikansk basebollspelare.

24 april, William Stephens, 84, amerikansk politiker.

28 april, Frank Knox, 70, amerikansk politiker och publicist.

4 maj, Karl Bröger, 58, tysk proletärförfattare.

5 maj, Bertha Benz, 95, tysk affärskvinna, Carl Benzs fru och den första person som kört en längre biltur, år 1888.

8 maj, Carl Ericsson, 84, svensk jurist och politiker (liberal).

12 maj, Arthur Quiller-Couch, 80, brittisk författare och litteraturvetare.

16 maj, George Ade, 78, amerikansk författare.

23 maj, Thomas Curtis, 71, amerikansk friidrottare.

26 maj, Christian Wirth, 58, tysk SS-officer.

28 maj, Katri Vala, 42, finländsk poet.

3 juni, Gregor Adlercreutz, 45, svensk dressyrryttare.

4 juni, Bruno Buozzi, 63, italiensk syndikalist, politiker och motståndskämpe, avrättad. Bronisław Czech, 35, polsk vinteridrottare och motståndskämpe.

5 juni, Jákup Dahl, 66, färöisk präst och bibelöversättare.

16 juni, Marc Bloch, 57, fransk historiker och motståndskämpe, avrättad. George Stinney, 14, afroamerikansk pojke som avrättades för ett mord på två vita flickor som han inte hade begått.

23 juni, Eduard Dietl, 53, tysk general. Christian Ericsson i Funäsdalen, 75, svensk tullvaktmästare och socialdemokratisk riksdagspolitiker.

30 juni, Ulrich Gmelin, 31, tysk historiker.

13 juli, Emil Fjellström, 59, svensk skådespelare.

14 juli, Joseph L Bristow, 82, amerikansk republikansk politiker, senator 1909–1915.

17 juli, William James Sidis, 46, amerikanskt underbarn med omkring 250 i IQ.

20 juli, Ludwig Beck, 64, tysk militär, arméstabschef 1935–1938 (självmord)

21 juli, Eric Engstam, 53, svensk sångtextförfattare, vissångare och skådespelare. Werner von Haeften, 35, tysk jurist och officer. Friedrich Olbricht, 55, tysk general. Albrecht Mertz von Quirnheim, 39, tysk officer. Claus Schenk von Stauffenberg, 36, tysk överste, huvudperson i attentatet mot Hitler, avrättad. Henning von Tresckow, 43, tysk generalmajor.

23 juli, Max Nettlau, 79, tysk anarkist och historiker.

26 juli, Wessel Freytag von Loringhoven, 44, tysk överste. Reza Pahlavi, 66, iransk militär och shah 1926–1941.

31 juli, Hugo Pipping, 79, finländsk språkforskare. Antoine de Saint-Exupéry, 44, fransk författare.

5 augusti, Jędrzej Moraczewski, 74, polsk politiker, Polens premiärminister 1918–1919. Einar Vihma, 50, finländsk militär.

6 augusti, Dietrich Kraiss, 54, tysk generallöjtnant.

8 augusti, Robert Bernardis, 36, österrikisk militär, motståndskämpe, avrättad. Albrecht von Hagen, 40, tysk kapten, motståndskämpe, avrättad. Paul von Hase, 59, tysk generallöjtnant, motståndskämpe, avrättad. Erich Hoepner, 57, tysk generalöverste, motståndskämpe, avrättad. Friedrich Karl Klausing, 24, tysk kapten, motståndskämpe, avrättad. Hellmuth Stieff, 43, tysk generalmajor, motståndskämpe, avrättad. Michael Wittmann, 30, tysk SS-kapten. Erwin von Witzleben, 62, tysk generalfältmarskalk, motståndskämpe, avrättad.

12 augusti, Joseph P Kennedy Jr., 29, amerikansk militär.

18 augusti, Ernst Thälmann, 58, tysk politiker, ledare för KPD under 1920- och 1930-talen, mördad.

19 augusti, Günther von Kluge, 61, tysk generalfältmarskalk. Henry Wood, 75, brittisk dirigent.

28 augusti, Teresa Bracco, 20, italiensk jungfrumartyr, saligförklarad.

30 augusti, Carl-Heinrich von Stülpnagel, 58, tysk general.

1 september, Liviu Rebreanu, 58, rumänsk författare.

2 september,  George W Norris, 83, amerikansk politiker.

3 september, František Drdla, 75, tjeckisk kompositör och violinist.

21 september, James E Ferguson, 73, amerikansk politiker, guvernör i Texas 1915–1917.

23 september, Pietro Caruso, 44, italiensk fascist, chef för den italienska polisen under slutet av andra världskriget.

24 september, Hugo Thimig, 90, tysk-österrikisk skådespelare och regissör.

27 september, Aristide Maillol, 82, fransk målare och skulptör.

1 oktober, William Mulock, 101, kanadensisk politiker.

4 oktober, Al Smith, 70, amerikansk politiker, guvernör i New York 1915–1917.

14 oktober, Erwin Rommel, 52, tysk generalfältmarskalk.

16 oktober, Puniša Račić, 58, montenegrinsk-serbisk politiker. Eric Westberg, 52, svensk musikorganisatör, kompositör och dirigent.

17 oktober, Zenon Przesmycki, 82, polsk poet och politiker, Polens kulturminister 1919.

18 oktober, Josef Maria Eder, 89, österrikisk kemist.

23 oktober,  Olof Thunman, 65, svensk konstnär och poet.

1 november, Knut Pehrson, 54, svensk skådespelare.

2 november, Karol Irzykowski, 71, polsk författare.

7 november, Carl Browallius, 76, svensk skådespelare. Richard Sorge, 49, tysk journalist, sovjetisk spion i Japan.

8 november, André Abegglen, 35, schweizisk fotbollsspelare. Eric Hermelin, 84, svensk översättare och författare.

10 november, Bartholomäus Schink, 16, tysk motståndsman och ledare inom Edelweißpiraten, avrättad.

14 november, Carl Flesch, 71, ungersk violinist och pedagog.

15 november, Smith W Brookhart, 75, amerikansk politiker, senator 1922–1926 och 1927–1933.

17 november, Weyler Hildebrand, 54, svensk skådespelare, regissör och manusförfattare.

19 november, Ignacio Bolívar, 94, spansk vetenskapsman.

24 november, Rolf Lindquist, 49, svensk militär.

3 december, Andreas av Grekland och Danmark, 62, grekisk prins.

9 december, Erkki Kaila, 77, ärkebiskop i Åbo ärkestift inom Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland sedan 1935.

11 december, Joseph Maréchal, 66, belgisk jesuit och filosof.

15 december, Rudolph Karstadt, 88, tysk affärsman. Glenn Miller, 40, amerikansk orkesterledare, flygolycka.

23 december, Angela Autsch, 44, tysk nunna känd som "Auschwitz ängel".

28 december, Klavdija Nikolajeva, 51, sovjetisk politiker.

30 december, Romain Rolland, 78, fransk författare, nobelpristagare 1915.

1945

1945, var ett normalår som började en måndag i den gregorianska kalendern.

Januari, Mumintrollen debuterar i Tove Janssons bok Småtrollen och den stora översvämningen

5 januari, Sovjetunionen erkänner den nya sovjetvänliga regeringen i Polen.

7 januari, Saltransonering införs i Sverige. Sveriges avspärrning skärps och försörjningslägret försämras

11 januari, Sverige skriver inte på nytt handelsavtal med Tyskland

13 januari, Sovjetiska trupper når Ungerns huvudstad Budapest.

17 januari, Sovjetiska trupper erövrar den nästan helt raserade polska huvudstaden Warszawa från tyskarna. Nazisterna påbörjar evakueringen av Auschwitz då sovjetiska trupper närmar sig. Den svenske diplomaten Raoul Wallenberg, legationssekreterare vid Sveriges ambassad i Budapest, som räddat 10 000-tals ungerska judar undan nazisterna, fängslas och förs bort av sovjetiska styrkor i Budapest och försvinner

18 januari, Svenskan Jane Horney försvinner under oklara omständigheter på en dansk fiskebåt i Öresund, och under året avslöjas att hon avrättats av danska motståndsrörelsen som tysk spion

20 januari, Missouridemokraten Harry Truman blir USAs nye vicepresident efter Henry Wallace .

26 januari, USAs infanteri vid Holtzwihr i Frankrike utför en aktion, för vilken Audie Murphy får en Medal of Honor

27 januari, Röda armén befriar de 5 000 återstående fångarna i förintelselägret Auschwitz, vilket sedermera leder till att 27 januari antas som förintelsens minnesdag.

29 januari, Svenska institutet med tillägget "för kulturellt utbyte med utlandet" skapas med uppgift att verka för Sveriges anseende i världen.

30 januari, Wilhelm Gustloff, ett tyskt kryssningsfartyg med cirka 10 000 flyktingar från Gdynia sänks av den sovjetiska ubåten S-13, och 9 300 omkommer. Enligt Nationalencyklopedin NE.se var antalet passagerare "minst 6 600", varav 5 384 beräknas ha omkommit

Februari, Segrarna i andra världskriget, Churchill, Roosevelt och Stalin vid toppmötet i Jalta 1945.

4–11 februari, Jaltakonferensen hålls med deltagande av Winston Churchill (Storbritannien), Franklin D Roosevelt (USA) och Josef Stalin (Sovjetunionen), som drar upp riktlinjerna för framtidens Europa i väntan på Tysklands kapitulation. Europa delas upp i intresseområden, varvid Stalin kräver diverse östeuropeiska stater, som en buffertzon mot övriga Europa.

5 februari, 125 000 svenska metallarbetare går i strejk, den mest omfattande arbetskonflikten i Sverige sedan storstrejken 1909

8 februari, Dresden i sydöstra Tyskland utsätts för ett kraftigt bombanfall, genomfört av USA, varvid ca 35 000 invånare omkommer.

10 februari, Sveriges utrikesminister Christian Günther uttalar sig för en räddningsaktion för norska och danska fångar i Tyskland.

12 februari, Sveriges ambassadör i Tyskland meddelar tyska utrikesministeriet att Sverige kan ta emot judar "utan inskränkning".

13 februari, De allierades flygbombningar av Tysklands städer kulminerar med att Dresden läggs i ruiner

19 februari, Den svenske greven Folke Bernadotte kommer till Berlin, där han träffar Heinrich Himmler, för att förhandla om frisläppande av skandinaviska koncentrationslägerfångar. 35 000 amerikanska soldater landstiger på ön Iwo Jima, som erövras efter en månad

19–20 februari, 980 japanska soldater dödas av saltvattenskrokodiler i Ramree, Burma

23 februari, Filippinernas huvudstad Manila erövras från japanerna av amerikanska trupper.

2 mars, Bachem Ba 349 Natter skickas iväg från Stetten am kalten Markt och är den första raketen utvecklad som luftvärnsvapen. Avfyrningen misslyckas och piloten omkommer

3 mars, Poeten Pablo Neruda blir senator i Chile.

4 mars, Finland förklarar krig mot Tyskland

6 mars, Folke Bernadotte uttalar, att han anser att man bör börja med att rädda judar från koncentrationslägret Theresienstadt. En kommunistisk regering installeras i Rumänien.

7 mars, Bron över Rhen vid Remagen intas av amerikanska trupper, som börjar gå över den

7–8 mars, Folke Bernadottes vita bussar samlas i Trelleborg i Sverige.

8 mars, Josip Broz, alias "Tito", bildar regering i Jugoslavien.

9 mars, Svenska Röda Korset sänder 75 vitmålade bussar och lastbilar i en aktion till Tyskland, ledd av Folke Bernadotte, för att i första hand befria nordiska fångar ur koncentrationslägren. Amerikanska bombflygplan B-29 Superfortress anfaller Japans huvudstad Tokyo med brandbomber. Mer än 100 000 invånare omkommer.

15 mars, Ingrid Bergman får en Oscar för sin roll i filmen Gasljus, regisserad av George Cukor.

16 mars, Den svenske säkerhetschefen beordrar att endast ledande nazister och kommunister skall registreras. Amerikanerna står som segrare över japanerna, när slaget om Iwo Jima tar slut. Lennart Hyland anställs vid Sveriges Radio

18 mars, Ett stort amerikanskt bombanfall genomförs mot Berlin.

19 mars, Adolf Hitler ger order om att alla fabriker och kommunikationer i Tyskland ska förstöras. Det amerikanska hangarfartyget USS Franklin skadas allvarligt av japanskt bombflyg, varvid 800 sjömän omkommer.

26 mars, Vid ett möte på svenska UD bestäms att man med de vita bussarnas hjälp i första hand skall rädda danskar och norrmän, i andra hand 25 000 fransyskor, i tredje hand judar.

27–28 mars, Svenska Röda korset tvingas föra 2 000 sjuka och döende franska, ryska och polska fångar från uppsamlingslägret Neuengamme till ännu omänskligare filialläger. Därigenom bereder man plats åt danska och norska fångar, som skall föras från Tyskland.

30 mars, Sovjetunionen invaderar Österrike och intar Wien.

April, Vita bussarna anländer till Buchenwald

4 april, Det första reportaget i Sverige från de tyska utrotningslägren publiceras

5 april, Svensk-tyskar hämtas från Tyskland till Sverige med de vita bussarna.

7 april, Danska rödakorsfordon ansluts till vita bussaktionen. Det japanska slagskeppet Yamato, världens största slagskepp, sänks cirka 200 km norr om Okinawa av amerikanska hangarfartygsbaserade flygplan med bomber och torpeder i samband med ett självmordsuppdrag, operation Ten-Go, för att anfalla amerikanska marina styrkor som stöder armétrupper i slaget om Okinawa.

8 april, Skandinaviska kvinnor hämtas av de vita bussarna från koncentrationslägret Ravensbrück.

9 april, Minst 360 personer omkommer då ett amerikanskt fartyg lastat med flygbomber sjunker i Bari

10 april, Under vita buss-aktionen hämtar internationella Röda korset 299 franska kvinnor från koncentrationslägret Ravensbrück, varav sju är judinnor. Allierade trupper befriar koncentrationslägret Buchenwald.

11 april, Amerikanska trupper rycker in i koncentrationslägret Dora-Mittelbau.

12 april, USAs president Franklin D Roosevelt avlider genom en hjärnblödning och efterträds av vicepresidenten Harry S Truman

13 april, Sovjetiska soldater går in i Wien, och startar sedan slutoffensiv mot Berlin

15 april, Brittiska trupper befriar koncentrationslägret Bergen-Belsen.

18 april, De svenska vita bussarna räddar alla skandinaviska judar i koncentrationslägret Theresienstadt.

20 april, Skandinaviska koncentrationslägerfångar börjar transporteras från lägret Neuengamme av de vita bussarna. Leipzig intas av amerikanska armén. Sovjetiska trupper står vid Hohenfinow öster om Berlin.

20–24 april, Norbert Masur, Felix Kersten och Folke Bernadotte träffar Heinrich Himmler och diskuterar frisläppandet av fler skandinaviska lägerfångar.

21 april, 53 norska judar förs till Sverige av de vita bussarna.

22 april, Arabförbundet bildas.

22–29 april, Nästan 3 000 kvinnor räddas från koncentrationslägret Ravensbrück genom de vita bussarnas försorg.

23 april, Heinrich Himmler möter Folke Bernadotte på Eschenburgerstrasse 7 i Lübeck, och ber denne framföra till de allierade att han medger nederlaget.

25 april, Man börjar ta ombord kvinnliga fångar på de vita bussarna i Ravensbrück. Brittiskt jaktflyg angriper en svensk vita buss-konvoj, varvid en rödakorsman och flera kvinnliga offer dödas. Ytterligare brittiska bombanfall skördar 25 offer. Överläggningar angående bildandet av Förenta nationerna inleds i San Francisco. För första gången under kriget möts amerikanska och sovjetiska trupper i staden Torgau vid Elbe, vilket leder till att Tyskland delas i två delar. Berlin inringas av sovjetiska trupper.

26 april, Vita buss-aktionen stoppas på grund av flyganfallen mot den.

28 april, Benito Mussolini och hans älskarinna Clara Petacci tas till fånga, arkebuseras och hängs upp och ned av italienska partisaner inför allmänheten på Piazzale Loreto i Milano

29 april, Adolf Hitler gifter sig med sin älskarinna Eva Braun.

30 april, Adolf Hitler och hans nyblivna hustru Eva Braun begår självmord i Führerbunkern i Berlin. Storamiral Karl Dönitz efterträder Hitler som tysk rikspresident. Joseph Goebbels utses till rikskansler.

April, Minst 600 frivilliga inkallas till Trossnäs vid Karlstad, för att sättas in som soldater i Norge i slutkampen mot tyskarna. Gruppen hinner dock inte organiseras innan tyskarna kapitulerar, varför den aldrig sätts in.

1 maj, Joseph Goebbels och hans hustru mördar sina sex barn och begår sedan självmord, vilket också ett antal generaler gör. Storamiral Karl Dönitz utnämner greve Lutz Schwerin von Krosigk till tysk rikskansler. Svenska Röda Korsets räddningsaktion med vita bussar har lyckats föra 16 000 fångar från koncentrationsläger i Tyskland till Sverige.

2 maj, Sovjetiska trupper intar Berlin. Tyska soldaterna i Italien kapitulerar

3 maj, Den svenske säkerhetschefen beordrar att endast ledande nazister, ej kommunister, skall registreras. Britterna bombar av misstag fartyg med koncentrationslägerfångar på väg till Sverige; fler än 10 000 drunknar utanför Lübeck. Wernher von Braun och 120 av hans medarbetare kapitulerar till amerikanska trupper.

4 maj, Den sista gruppen kvinnliga koncentrationslägerfångar förs till Sverige med de vita bussarna. Nederländerna blir åter fritt från den tyska ockupationen. Danmark blir åter fritt från den tyska ockupationen. Tre pråmar med judar, däribland Trudi Birger, räddas av brittiska fartyg på Östersjön.

7 maj, Tyskland kapitulerar villkorslöst i general Dwight D Eisenhowers högkvarter i Reims, och andra världskriget tar slut i Europa. Bland annat blir Norge åter fritt från den tyska ockupationen. Glädjescener utbryter i hela Sverige, mest kända är bilderna från Kungsgatan i Stockholm där karnevalsstämning utbryter. Sveriges statsminister Per Albin Hansson säger efter Tysklands kapitulation om Sverige att det är en "glädje att landet kunnat hållas utanför kriget, och lyckats undgå den förstörelse som råder i övriga Europa"

8 maj, Denna dag tar andra världskriget i Europa officiellt slut och den proklameras som VE-dagen (Victory in Europe, Seger i Europa). Glädjescener utbryter i hela Europa.

9 maj, Amerikanska trupper infångar Hermann Göring. Norska trupper griper Vidkun Quisling. Sovjetiska soldater ockuperar Bornholm

14 maj, Österrike förklarar sig självständigt

23 maj, Allierade soldater ockuperar Tyskland. Heinrich Himmler begår självmord i brittisk fångenskap. Brittiska trupper griper rikspresident Karl Dönitz och den tyska riksregeringen i Flensburg. Det tyska riket grundat 1871 kan därmed ha sägas upphört. Sveriges riksdag avskaffar de så kallade fattigvårds- och konkursstrecken, som inneburit att om man befunnit sig i oavslutad konkurs eller erhållit fattigvård har de medborgerliga rättigheterna inskränkts

28 maj, William Joyce alias Lord Haw-Haw infångas. Han ställs senare inför rätta i London för förräderi för sina engelskspråkiga sändningar i tysk radio riktade till allierade soldater. Han avrättas genom hängning i januari 1946.

Maj, De första befriade fångarna kommer till Sverige med de vita bussarna. Man börjar förhandla om den svenska samlingsregeringens upplösning. Per Albin Hansson, som vill behålla den av fruktan för den svåra efterkrigspolitiken, får inget stöd för den någonstans.

Juni, Tåg transporterar sovjetiska krigsfångar genom Sverige transiteras till fartyg i Luleå, Sundsvall och Gävle för vidareresa till Sovjetunionen

5 juni, Andra världskrigets segermakter delar upp Tyskland i fyra ockupationszoner, och Berlin i fyra sektorer

7 juni, Kung Håkon VII av Norge återvänder till Oslo.

9 juni, De svenska socialdemokraterna får igenom ett krav på utredning om vidsträckta förstatliganden

11 juni, Franckkommittén rekommenderar atombombning av Japan. I Berlin bildar Grupp Ulbricht det nya KPD, Tysklands kommunistiska parti.

26 juni, FNs stadgar undertecknas i San Francisco av 51 stater

29 juni, 4 personer omkommer då ett nattsnälltåg och ett godståg kolliderar i Gådsjö, Sverige

1 juli, Tyskland delas mellan de fyra ockupationsmakterna Storbritannien, USA, Frankrike och Sovjetunionen

5 juli, Filippinerna befrias från Japans ockupation

6 juli, Den svenska metallarbetarstrejken, och Sveriges största arbetskonflikt sedan storstrejken 1909, avblåses då Svenska metallindustriarbetareförbundet, med starkt kommunistinslag i ledningen, godtagit arbetsgivarnas bud efter fem månader

8 juli, Harry S Truman informeras om att Japan vill inleda fredsförhandlingar om man får behålla kejsaren

9 juli, En total solförmörkelse inträffar över Sverige.

16 juli, Den första atombomben sprängs i Alamogordoöknen i New Mexico, cirka 100 kilometer nordväst om staden Alamogordo i det så kallade Trinitytestet

17 juli–2 augusti, Potsdamkonferensen, mellan Storbritannien, USA och Sovjet äger rum. Man diskuterar hur man skall göra med de besegrade länderna Tyskland och Italien och slutföra kriget mot Japan.

21 juli, USAs president Harry S Truman godkänner beslutet att USA skall använda atombomberna mot Japan

26 juli, Winston Churchill avgår som brittisk premiärminister till följd av Labourpartiets seger i de allmänna valen. Han efterträds av Clement Attlee. Potsdamdeklarationen kräver att Japan villkorslöst kapitulerar; Artikel 12 som hindrar Japan från att ha kvar kejsaren har förkastats av USAs president Harry S. Truman

28 juli, 28 människor dödas då ett flygplan kolliderar med Empire State Building. Japan förkastar Potsdamdeklarationen.

29 juli, Clement Attlee börjar representera Storbritannien på Potsdamkonferensen

31 juli, Den samlingsregering som styrt Sverige under andra världskriget avgår, varvid Per Albin Hanssons regering ombildas till en ren socialdemokratisk regering. Tage Erlander blir Sveriges nye ecklesiastikminister.

6 augusti, USA fäller den första atombomben använd i krig över Hiroshima. 60 000 invånare omkommer omedelbart.

8 augusti, Sovjetunionen förklarar Japan krig och inleder operationer mot de japanska styrkorna i Manchuriet och Korea.

9 augusti, USA fäller den andra atombomben använd i krig över Nagasaki. 60 000–80 000 invånare omkommer och cirka 20 000 skadas direkt. Sovjetiska armén inleder sin offensiv mot Japan i norra delen av Japakontrollerade Manchuriet

12 augusti, Smythrapporten, den första officiella redogörelsen för Manhattanprojektet, offentliggörs.

14 augusti, Japans kejsare Hirohito proklamerar Japans villkorslösa kapitulation till USA, och andra världskriget är definitivt över. Alliansfördrag mellan Kina och Sovjetunionen

15 augusti, Japan kapitulerar till USA.

17 augusti, Indonesiska nationalister förklarar sig självständiga från Nederländerna. Achmad Sukarno blir president.

28 augusti, Amerikanska soldater landstiger i Japan

1 september, Penicillin visar sig vara sensationellt effektivt mot gonorré. En ny svensk läroverksstadga träder i kraft.

2 september, Japans officiella, villkorslösa kapitulation skrivs under ombord på båten USS Missouri. Närvarande är general Douglas MacArthur, amiral Chester Nimitz för USA och utrikesminister Mamoru Shigemitsu och general Yoshijiro Umezu för Japan. Därmed är andra världskriget officiellt slut.

7 september, Den första bananbåten efter andra världskriget anlöper Göteborg

8 september, Amerikanska trupper ockuperar den södra och sovjetiska den norra delen av Korea och gränsen skapas vid 38e breddgraden, vilket kommer att visa sig vara inledningen till Koreakriget. Japans utrikesminister Tojo Hideki försöker begå självmord för att undkomma krigsförbrytarrättegång.

10 september, Vidkun Quisling döms till döden i Norge

20 september, Den svenska tobaksransoneringen upphör

30 september, Den svenska Informationsstyrelsens verksamhet upphör.

September, De nordiska socialministrarna lägger fram ett utkast om gemensam arbetsmarknad.

Andra halvan av året, En utredning om den svenska oljehandelns organisation tillsätts. Man tillsätter också en utredning med uppgift att reformera det svenska skattesystemet.

17 oktober, Överste Juan Perón genomför en statskupp och blir Argentinas ledare.

21 oktober, Kvinnlig rösträtt införs i Frankrike.

22 oktober, Sveriges utrikesminister Östen Undén deklarerar i Sveriges riksdag att Sverige bör göra vissa avkall på neutraliteten för att kunna bli medlem i FN

24 oktober, FNs stadgar träder i kraft. Den norske landsförrädaren Vidkun Quisling, som dömts till döden av en domstol i Oslo, arkebuseras vid Akershus fästning

Oktober, USA skickar 5 000 marinsoldater till norra Kina för att hjälpa kinesiska nationalister att avväpna japanerna i Kina, samt för att kontrollera hamnar, järnvägar och flygfält. USA har redan 60 000 soldater kvar i Kina vid krigsslutet. I och med detta års slankvecka avskaffas det svenska statarsystemet.

13 november, Charles de Gaulle återväljs till posten som Frankrikes premiärminister (ordförande för den provisoriska regeringen)

14 november, Nürnbergprocessen, där 24 tyska krigsförbrytare ställs inför rätta, inleds

15 november, Harry S Truman, Clement Attlee, och Mackenzie King åberopar att FN inrättar en atomenergikommission

19 november, Charlie Chaplins film Diktatorn har svensk premiär. Under kriget har den varit totalförbjuden, eftersom den driver med Nazityskland.

22 november, Den svenska barnboksförfattarinnan Astrid Lindgren utkommer med boken Pippi Långstrump

26 november, Den svenska ransoneringen av bensin, skor och textil upphör

29 november, Jugoslavien utropas som republik. Stig Dagerman debuterar med romanen Ormen, en beredskapsskildring med fokus på ångesten.

November, Den svenska Atomkommittén, som skall planlägga forskningsarbetet på kärnenergiområdet, tillsätts.

5 december, Den svenska riksdagen antar en lag om humanisering av fångvården. Fångarna skall ej längre isoleras i fängelseceller utan behandlas i "öppen fångvård"

14 december, Tyska CDU-partiet bildas

19 december, Ett svenskt riksdagsbeslut tas om Skatt vid källan.

20 december, General George S Patton avlider efter en bilolycka den 9 december.

24 december, Fem av de tio barnen från familjen Sodder i Minnesota i USA försvinner spårlöst efter en brand i deras hem. Deras försvinnande förblir ett mysterium.

27 december, 28 nationer bildar Internationella valutafonden och Världsbanken

29 december, Den svenska skolutredningen avger sitt betänkande. Personal som övervakar svensk post, telegraf och telefon sägs upp. De sista hindren för svenska kvinnors rätt till statlig tjänst tas bort. Rösträttsåldern till Andra kammaren sänks till 21 år och de sista inkomsthindren för svensk rösträtt tas bort. Det är nu bara omyndiga svenskar, som ej får rösta. Det svenska sällskapet Länkarna bildas efter amerikansk förebild. Den svenska föräldraledigheten utökas till sex månader. De svenska socialdemokraterna och LO lanserar efterkrigsprogrammet som valmanifest. Den svenska censurlagstiftningen avskaffas. Ett bilateralt handelsavtal sluts mellan Sverige och Polen. En svensk jordförvärvslag införs som inskränker den enskildes rätt att förvärva jordbruksfastigheter, för att underlätta tillkomsten av bärkraftiga svenska jordbruk. Det statligt ägda Norrbottens Järnverk invigs. De svenska Oljekonsumenternas Riksförbund (OK) bildas. Det svenska företaget JM Bygg grundas av byggmästaren John Mattson. I närheten av svenskt territorialvatten sänks den tyska ubåten U3503 av den egna besättningen. Sverige bärgar ubåten och studerar den noggrant. Den norska dagstidningen Verdens Gang grundas. Sverige upphäver restriktionerna i tryckfriheten. Förbudet att sälja kartor i Sverige upphävs. Saab presenterar sitt första civila flygplan, enmotoriga Saab 91 Safir. Sverige slår Danmark med 2-1 i första efterkrigslandskampen i fotboll. Behandling av gonorré med penicilin visar sig effektivt i Sverige Första passagerarflygningen från Sverige till USA körs över Island och Kanada. Semester med bussresa mellan Sverige och europeiska kontinenten börjar vid denna tid skjuta fart

Födda

1 januari, Jacky Ickx, belgisk racerförare. Muammer Özer, svensk-turkisk regissör, fotograf, filmproducent och manusförfattare.

2 januari, Slobodan Praljak, bosnienkroatisk militär och politiker

5 januari, Roger Spottiswoode, kanadensisk filmregissör.

6 januari, Margrete Auken, dansk EU-parlamentariker.

7 januari, Yrsa Stenius, svensk journalist, författare och krönikör.

10 januari, Rod Stewart, brittisk sångare.

14 januari, Gunilla Larsson, svensk skådespelare. Jacques Werup, svensk musiker, författare, scenartist och manusförfattare.

22 januari, Markku Kosonen, finländsk inredningsarkitekt, timmerman och formgivare. Vibeke Løkkeberg, norsk regissör, skådespelare och manusförfattare. Christoph Schönborn, kardinal inom Romersk-katolska kyrkan och tillika Österrikes primas.

26 januari, David Purley, brittisk racerförare.

27 januari, Olivier Rahmat, svensk regissör.

28 januari, Karen Lynn Gorney, amerikansk skådespelare, dansare och sångare.

29 januari, Donna Caponi, amerikansk golfspelare. Jim Nicholson, nordirländsk politiker. Tom Selleck, amerikansk skådespelare.

30 januari, June Carlsson, svensk journalist, nyhetspresentatör i TV.

31 januari, Joseph Kosuth, amerikansk konceptkonstnär.

5 februari, Diana Kjaer, svensk skådespelare.

6 februari, Bob Marley, jamaicansk musiker.

9 februari, Mia Farrow, amerikansk skådespelare.

10 februari, Solveig Faringer, svensk sångerska och skådespelare.

12 februari, Maud Adams, svensk skådespelare och fotomodell.

13 februari, Wallis Grahn, svensk skådespelare.

14 februari, Nick Lampson, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1997–2005 och 2007–2009.

15 februari, Douglas Hofstadter, amerikansk akademiker och författare.

18 februari, Gunilla Gårdfeldt, svensk sångerska och skådespelare. Judy Rankin, amerikansk golfspelare.

19 februari, Jeanette Gentele, svensk barnskådespelare, journalist och filmkritiker. Lars Hansson, svensk skådespelare.

20 februari, Lena Johannesson, svensk professor.

22 februari, Ulf Sundqvist, finlandssvensk socialdemokratisk politiker och bankman.

26 februari, Mitch Ryder, amerikansk sångare.

27 februari, Brasse Brännström, svensk skådespelare.

1 mars, Svenne Hedlund, svensk sångare.

8 mars, Micky Dolenz, skådespelare, regissör och musiker, medlem i The Monkees 1966–1970.

9 mars, Ulla-Britt Norrman, svensk skådespelare. Dennis Rader, amerikansk seriemördare.

12 mars, Leif G W Persson, svensk kriminolog och författare. Salvatore Gravano, amerikansk förbrytare.

13 mars, Anatolij Fomenko, rysk matematiker, författare till publiksuccéerna Ny kronologi.

17 mars, Michael Hayden, amerikansk flygvapengeneral, NSA-chef 1999–2005, CIA-chef 2006–2009.

20 mars, Stig Fredrikson, svensk journalist. Tim Yeo, brittisk parlamentsledamot för Konservativa partiet.

22 mars, Sheila Frahm, amerikansk republikansk politiker, senator 1996. Paul Schockemöhle, tysk tävlingsryttare.

24 mars, Hans Josefsson, svensk operasångare och skådespelare.

30 mars, Eric Clapton, brittisk gitarrist och sångare.

31 mars, Ingvar Oldsberg, svensk sportjournalist och TV-programledare.

1 april, Totta Näslund, svensk musiker. Jüri Lepik, svensk musiker.

2 april, Anne Waldman, amerikansk poet.

4 april, Daniel Cohn-Bendit, fransk politiker, EU-parlamentariker.

5 april, Marie Ahrle, svensk skådespelare. Ove Bengtson, svensk tennisspelare.

7 april, Bob Brady, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1998–.

8 april, Margherita Cagol, italiensk terrorist.

9 april, Steve Gadd, amerikansk musiker, trummis.

14 april, Ritchie Blackmore, brittisk gitarrist, medlem i bland annat Deep Purple och Rainbow. Lars Lindström, svensk skådespelare. Marianne Nilsson, svensk skådespelare.

16 april, Tom Allen, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1997–2009.

17 april, Conny Evensson, svensk ishockeyspelare och -tränare. Liv Wollin, svensk golfspelare.

18 april, Malin Ek, svensk skådespelare. Mats Ek, svensk regissör.

21 april, Tomas Bolme, svensk skådespelare.

25 april, Björn Ulvaeus, svensk musiker och kompositör, Abba.

26 april, Jorge Antonio Serrano Elías, president i Guatemala 1991–1993.

27 april, Lasse Brandeby, svensk skådespelare.

29 april, Tammi Terrell, amerikansk soulsångerska. Anne Marie Ottersen, norsk skådespelare.

5 maj, Charlie Gonzalez, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1999–2013. Lars-Inge Svartenbrandt, svensk brottsling.

6 maj, Lasse Lundgren, svensk stuntman och skådespelare.

7 maj, Ewert Ljusberg, svensk vissångare och underhållningsartist.

8 maj, Keith Jarrett, amerikansk jazzpianist, polarpristagare 2003. Bjarne Lundkvist, svensk musiker, trumslagare i Flamingokvintetten och Streaplers.

10 maj, Mats Wahl, svensk författare och manusförfattare.

11 maj, Robert Grundin, svensk operasångare och skådespelare.

12 maj, Alan Ball, brittisk fotbollsspelare. Tormod Haugen, norsk författare och översättare.

13 maj, Lasse Berghagen, svensk sångare.

14 maj, Yochanan Vollach, israelisk fotbollsspelare.

17 maj, George Miller, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1975–.

19 maj, Pete Townshend, brittisk musiker, gitarrist i rockbandet The Who.

20 maj, Wally Herger, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1987–2019.

24 maj, Priscilla Presley, amerikansk skådespelare, fotomodell och författare.

25 maj, Vilasrao Deshmukh, indisk politiker.

28 maj, Ted Åström, svensk skådespelare.

31 maj, Rainer Werner Fassbinder, tysk regissör.

3 juni, Hale Irwin, amerikansk golfspelare.

6 juni, Allen Boyd, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1997–2011.

7 juni, Wolfgang Schüssel, österrikisk förbundskansler från 2000.

8 juni, Lena-Pia Bernhardsson, svensk skådespelare.

10 juni, Lionel Poilâne, fransk bagare.

12 juni, Pat Jennings, nordirländsk fotbollsspelare, målvakt.

13 juni, Whitley Strieber, amerikansk författare.

15 juni, Gábor Harsányi, ungersk skådespelare. Amos Sawyer, liberiansk politiker, tillförordnad president 1990–1994.

16 juni, Jannik Bonnevie, norsk skådespelare.

17 juni, Tommy Franks, amerikansk armégeneral, militärbefälhavare för U S Central Command 2000–2003.  Eddy Merckx, belgisk tävlingscyklist.

19 juni, Radovan Karadžić, bosnienserbisk politiker och misstänkt krigsförbrytare, ursprungligen poet och psykiater. Aung San Suu Kyi, burmansk mottagare av Nobels fredspris.

21 juni, Bert Karlsson, svensk entreprenör, skivbolagsdirektör och politiker (nydemokrat), riksdagsledamot 1991–1994.

22 juni, Gunilla Abrahamsson, svensk skådespelare.

24 juni, George Pataki, amerikansk politiker, guvernör i New York.

25 juni, Carolyn Cheeks Kilpatrick, amerikansk demokratisk politiker. Carly Simon, amerikansk sångerska.

27 juni David Scott, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 2003-.

28 juni, Jane Harman, amerikansk demokratisk politiker. Manne af Klintberg, svensk artist, uppträder som clown under namnet Clownen Manne.

29 juni, Chandrika Kumaratunga, Sri Lankas president 1994–2005.

7 juli, Michael Ancram, brittisk parlamentsledamot för Konservativa partiet.

8 juli, Micheline Calmy-Rey, schweizisk politiker, utrikesminister från 2003.

9 juli, Dean R Koontz, amerikansk författare.

18 juli, Pat Doherty, nordirländsk politiker.

20 juli, Larry Craig, amerikansk republikansk politiker, senator 1991–2009. Johanna Hald, svensk regissör, manusförfattare och stillbildsfotograf. Håkan Sterner, svensk skådespelare.

21 juli, Phil Roe, amerikansk republikansk politiker.

22 juli, Peter Kropénin, svensk filmproducent.

26 juli, Helen Mirren, brittisk skådespelare.

28 juli, Richard Wright, brittisk musiker, medlem i Pink Floyd 1965–1979.

30 juli, David Sanborn, amerikansk jazzmusiker; altsaxofonist.

6 augusti, Ingemar Johansson, svensk skribent, översättare och förläggare.

7 augusti, Asko Sarkola, finländsk skådespelare.

10 augusti, Gerthi Kulle, svensk skådespelare.

13 augusti, Lars Engqvist, svensk journalist och socialdemokratisk politiker, socialminister 1998–2004.

14 augusti, Robin Hayes, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1999–2009. Steve Martin, amerikansk skådespelare och författare.

16 augusti, Sheila, fransk sångare. Suzanne Farrell, amerikansk ballerina.

18 augusti, David Dewhurst, amerikansk republikansk politiker.

24 augusti, Vince McMahon, amerikansk fribrottare, CEO för WWE.

26 augusti, Mel Watt, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1993–2014.

31 augusti, Göran Johansson, svensk socialdemokratisk politiker, kommunstyrelsens ordförande i Göteborgs Stad från 1994. Leonid Popov, ukrainsk kosmonaut. Itzhak Perlman, israelisk violinist. Van Morrison, irländsk musiker. Bob Welch, amerikansk sångare och gitarrist, medlem i Fleetwood Mac 1971–1974.

1 september, Haris Silajdžić, bosnisk politiker.

4 september, Carl-Ingemar Perstad, svensk Journalist och programledare.

10 september, José Feliciano, puertoricansk sångare.

11 september, Franz Beckenbauer, tysk fotbollsspelare.

16 september, P Chidambaram, indisk politiker, personalminister 1985–1989, handelsminister 1985–1989 och 1991–1996, finansminister 1996–1998.

19 september, John Burnett, brittisk parlamentsledamot för Liberal Democrats.

21 september, Jerry Bruckheimer, amerikansk film- och TV-producent.

24 september, Janne Schaffer, svensk gitarrist, medlem i Electric Banana Band.

26 september, Bryan Ferry, brittisk musiker, frontfigur i Roxy Music.

27 september, Göran Johnsson, svensk fackföreningsman, ordförande i Metallindustriarbetareförbundet 1993–2005.

30 september, Ehud Olmert, israelisk premiärminister.

1 oktober, Donny Hathaway, amerikansk soulsångare och musiker. Mohammad Nassiri, iransk tyngdlyftare.

2 oktober, Don McLean, amerikansk musiker.

7 oktober, Gert Fylking, svensk skådespelare och programledare i radio. Gunilla Nyroos, svensk skådespelare.

10 oktober, Anders Lönnbro, svensk skådespelare, regissör och producent.

13 oktober, Irene Lindh, svensk skådespelare och sångerska.

14 oktober, Bo Könberg, svensk folkpartistisk politiker, konsultativt statsråd 1991–1994. Bernt Staf, svensk proggmusiker.

15 oktober, Manuel Aranguiz, chilensk-amerikansk skådespelare.

18 oktober, Chris Shays, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1987–2009.

19 oktober, John Lithgow, amerikansk skådespelare.

20 oktober,  Claes-Göran Hederström, svensk artist.

23 oktober, Kim Larsen, dansk musiker, sångare i Gasolin.

27 oktober, Luiz Inácio Lula da Silva, brasiliansk vänsterpolitiker, president 2003–.

3 november, Gerd Müller, tysk fotbollsspelare.

8 november, Dennis Moore, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1999–. Angela Scoular, brittisk skådespelare.

8 november, Joseph DeAngelo, känd under smeknamnet Golden State Killer, amerikansk seriemördare.

9 november, Bo Knutsson, svensk antikexpert och TV-profil (känd från Antikrundan).

11 november, Daniel Ortega, president i Nicaragua 1985–1991.

12 november, Michael Bishop, amerikansk science fictionförfattare. Neil Young, kanadensisk rockmusiker.

15 november, Anni-Frid Lyngstad, norsk sångerska, Abba.

18 november, Mahinda Rajapaksa, lankesisk politiker, premiärminister i Sri Lanka 2004–2005, president 2005–.

21 november, Goldie Hawn, amerikansk skådespelare.

26 november, Björn von Sydow, svensk socialdemokratisk politiker, försvarsminister 1997–2002, riksdagens talman 2002–2006.

27 november, James Avery, amerikansk skådespelare.

28 november, Azar Habib, libanesisk sångare.

30 november, Hilary Armstrong, brittisk parlamentsledamot för Labour. Roger Glover, brittisk musiker, basist i Deep Purple 1969–1973.

1 december, Bette Midler, amerikansk sångerska och skådespelare.

6 december, Ray LaHood, amerikansk republikansk politiker.

10 december, Peter Hüttner, svensk skådespelare och författare. Alf Häggstam, svensk operasångare (bas) och sångpedagog.

11 december, Adrian Bailey, brittisk parlamentsledamot för Labour/Co-operative Party.

17 december, Ernie Hudson, amerikansk skådespelare, känd som Leo Glynn i Oz.

20 december, Peter Criss, trummis i rockbandet Kiss.

22 december, Barbro Sundback, åländsk politiker (socialdemokrat).

24 december, Lemmy Kilmister, brittisk musiker, basist och sångare i Motörhead. Nicholas Meyer, amerikansk författare, regissör och producent. Sharafuddin Idris Shah, Sultan av Selangor.

25 december, Rick Berman, amerikansk TV-producent. Paula Brandt, svensk skådespelare. Noel Redding, brittisk basist/gitarrist, var medlem i The Jimi Hendrix Experience. Gary Sandy, amerikansk skådespelare. Kenny Stabler, amerikansk fotbollsspelare.

28 december, Birendra Bir Bikram, kung av Nepal 1972–2001. Eskil Dalenius, svensk skådespelare.

29 december, Billy Butt, svensk musikproducent och skivbolagsdirektör.

30 december, Davy Jones, amerikansk skådespelare och musiker, medlem av The Monkees 1966–1970.

31 december, Connie Willis, amerikansk science fiction-författare.

Avlidna

9 januari, Jüri Uluots, 54, estländsk jurist och politiker, premiärminister och Estlands exilregerings tillförordnade statschef.

12 januari, Thomas Barlow, 99, brittisk läkare.

16 januari, Nils Dahlström, 49, svensk skådespelare och filmproducent.

19 januari, Petar Bojović, 86, serbisk militär.

23 januari, Helmuth James von Moltke, 37, tysk jurist och motståndsman, avrättad.

1 februari, Johan Huizinga, 72, nederländsk filolog och kulturhistoriker.

2 februari, Carl Friedrich Goerdeler, 60, tysk politiker, avrättad.

3 februari, Roland Freisler, 51, tysk jurist.

5 februari, Ragnar Östberg, 78, svensk arkitekt, ritade Stockholms stadshus

8 februari, Karl Marthinsen, 48, norsk nazistisk politiker.

16 februari, Rudolf Värnlund, 45, svensk författare, dramatiker och manusförfattare.

23 februari, Rudolf Lange, 34, tysk SS-officer.

26 februari, Bror Olsson, 85, svensk skådespelare och teaterledare.

3 mars, Johnny Björkman, 54, svensk skådespelare, köpman, handelsresande, disponent. William M Calder, 76, amerikansk republikansk politiker.

5 mars, Hasso von Boehmer, 40, tysk överstelöjtnant, avrättad.

19 mars, Marcel Callo, 23, fransk motståndsman mot nazismen, död i koncentrationslägret Mathausen.

21 mars, Arthur Nebe, 50, tysk polis och SS-officer, avrättad.

26 mars, David Lloyd George, 82, brittisk politiker, Storbritanniens premiärminister 1916–1922.

31 mars, Anne Frank, 15, tysk-nederländsk dagboksskrivare, död i tyfus i koncentrationslägret Bergen-Belsen. Torgny Segerstedt, 68, svensk publicist och religionshistoriker, chefredaktör för Göteborgs Handels- och Sjöfarts-Tidning, stark kritiker av Nazityskland

2 april, Johannes Bachmann, 55, tysk sjömilitär, amiral 1942, stupad.

5 april, Karl Koch, 47, tysk SS-officer, avrättad.

9 april, Dietrich Bonhoeffer, 39, tysk luthersk teolog, motståndskämpe, avrättad. Wilhelm Canaris, 58, tysk amiral, avrättad.

11 april, Alfred Meyer, 53, tysk nazistisk politiker, självmord.

12 april, Franklin D Roosevelt, 63, amerikansk politiker, USAs president sedan 1933

15 april, Rolf Carls, 59, tysk sjömilitär, generalamiral 1940, stupad vid Bad Oldesloe. Paul Fanger, 56, tysk sjömilitär, amiral 1942, stupad. Hermann Florstedt, 50, tysk SS-officer, kommendant i Majdanek.

18 april, John Ambrose Fleming, 95, brittisk elektroingenjör och fysiker.

21 april, Walter Model, 54, tysk militär, generalfältmarskalk.

22 april, Käthe Kollwitz, 77, tysk konstnär.

23 april, Albrecht von Bernstorff, 55, tysk greve, diplomat och bankir, mördad. Albrecht Haushofer, 42, tysk geopolitiker och professor, avrättad.

25 april, Humbert Achamer-Pifrader, 44, tysk SS-officer, flyganfall.

28 april, Benito Mussolini, 61, italiensk fascistisk diktator 1922–1943, avrättad.

29 april, Hermann Fegelein, 38, tysk SS-officer, Heinrich Himmlers adjutant, avrättad.

30 april, Adolf Hitler, 56, tysk diktator och rikskansler 1933–1945, självmord. Eva Braun, 33, Adolf Hitlers partner, självmord.

1 maj, Joseph Goebbels, 47, tysk propagandaminister, självmord. Hans Krebs, 47, tysk general, självmord. Wilhelm Burgdorf, 50, tysk general, självmord.

2 maj, Kurt Fricke, 55, tysk sjömilitär, amiral 1942, stupad. Wilhelm Prentzel, 66, tysk sjömilitär, amiral 1941, självmord. Ludwig Stumpfegger, 34, tysk SS-läkare, Adolf Hitlers personlige kirurg 1944-1945, självmord. Karl Fritzsch, 41, tysk SS-officer.

3 maj, Fedor von Bock, 64, tysk generalfältmarskalk, flyganfall.

5 maj, Emanuel Moravec, 52, tjeckoslovakisk militär, författare och nazikollaboratör, självmord.

8 maj, Josef Terboven, 46, tysk rikskommissarie i Norge, självmord.

9 maj, Beda Hallberg, 76, svensk initiativtagare till majblomman. Friedrich Wilhelm Krüger, 51, tysk SS-officer, självmord.

10 maj, Konrad Henlein, 47, sudettysk nazistisk politiker, självmord. Richard Glücks, 56, tysk SS-officer, självmord.

11 maj, Simon Gate, 62, svensk glaskonstnär.

12 maj, Richard Thomalla, 41, tysk SS-officer.

13 maj, Martin Luther, 49, tysk nazistisk politiker.

16 maj, Sten Njurling, 53, svensk kompositör och kapellmästare.

19 maj, Philipp Bouhler, 45, tysk SS-officer, självmord.

23 maj, Hans-Georg von Friedeburg, 49, tysk sjömilitär, generalamiral 1 maj 1945, självmord. Heinrich Himmler, 44, tysk nazist, Reichsführer-SS, självmord.

24 maj, Robert von Greim, 52, tysk flygmilitär, generalfältmarskalk. Franz Ziereis, 39, tysk SS-officer, kommendant i Mauthausen.

31 maj, Odilo Globocnik, 41, tysk nazistisk politiker och SS-Obergruppenführer, självmord.

2 juni, August Hirt, 47, tysk SS-läkare och SS-officer, självmord.

7 juni, Oskar Dirlewanger, 49, tysk SS-officer, SS-Oberführer.

15 juni, Carl Gustaf Ekman, 72, svensk frisinnad politiker och tidningsman, partiledare för Frisinnade folkpartiet 1924–1932, Sveriges statsminister 1926–1928 och 1930–1932

16 juni, Nils Edén, 73, svensk liberal politiker och professor, Sveriges statsminister 1917–1920

19 juni, Stefan Mazurkiewicz, 56, polsk matematiker.

22 juni, Frida Stéenhoff, 79, svensk författare och feminist.

26 juni,  Emil Hácha, 72, tjeckoslovakisk jurist och politiker.

9 juli, Maria Pawlikowska-Jasnorzewska, 53, polsk poet och dramatiker.

14 juli, Annita Gyldtenungæ, 28, svensk skådespelare.

17 juli, Ernst Busch, 60, tysk militär, generalfältmarskalk 1943.

19 juli, Otto von Schrader, 57, tysk sjömilitär, amiral 1942, självmord. Heinrich Wölfflin, 81, schweizisk konsthistoriker.

25 juli, Kurt Gerstein, 39, tysk SS-officer.

Augusti, 1 augusti – Greta Fock, 54, svensk skådespelare.

2 augusti, Pietro Mascagni, 81, italiensk operakompositör.

4 augusti, Rudolf Holsti, 63, finländsk politiker, utrikesminister 1919–1922 och 1936–1938.

21 augusti, Carl Barcklind, 72, svensk skådespelare, manusförfattare, operettsångare och regissör.

23 augusti, Julius Sundblom, 80, åländsk journalist och politiker.

26 augusti, Franz Werfel, 54, österrikisk författare.

28 augusti, Edith Erastoff, 58, finlandssvensk skådespelare.

31 augusti, Stefan Banach, 53, polsk matematiker.

7 september, John Ericsson, 62, svensk skådespelare och inspicient.

14 september, Marie Christensen, 74, dansk socialdemokratisk politiker, bland annat verksam för att förbättra tjänsteflickornas situation

15 september, Clyde L Herring, 66, amerikansk demokratisk politiker. André Tardieu, 68, fransk politiker, Frankrikes tillförordnade president 7–10 maj 1932. Anton Webern, 61, österrikisk kompositör.

24 september, Hans Geiger, 62, tysk fysiker.

26 september, Béla Bartók, 64, ungersk kompositör, pianist och musiketnograf. Richard Beer-Hofmann, 79, österrikisk författare.

28 september, Heinrich Seetzen, 39, tysk SS-officer, befälhavare inom Einsatzgruppen, självmord.

3 oktober, Truman H Newberry, 80, amerikansk republikansk politiker och affärsman.

6 oktober, Leonardo Conti, 45, tysk nazistisk politiker, läkare, SS-Obergruppenführer, självmord.

8 oktober, Felix Salten, 76, österrikisk journalist och författare, upphovsman till Bambi.

9 oktober, Gottlieb Hering, 58, tysk SS-officer.

10 oktober, Venny Soldan-Brofeldt, 81, finländsk konstnär.

15 oktober, Pierre Laval, 62, fransk politiker, avrättad.

24 oktober, Vidkun Quisling, 58, norsk politiker, avrättad.

25 oktober, Robert Ley, 55, tysk nazistisk politiker, självmord.

30 oktober, Wincenty Witos, 71, polsk politiker.

8 november, August von Mackensen, 95, tysk militär.

10 november, John W Thomas, 71, amerikansk republikansk politiker, senator 1928–1933 och 1940-1945.

11 november, Jerome Kern, 60, amerikansk musikalkompositör.

12 november, George B Martin, 69, amerikansk demokratisk politiker, senator 1918–1919.

18 november, Luke Lea, 66, amerikansk demokratisk politiker, affärsman och publicist, senator 1911–1917.

28 november, Alexander Frey, 68, finländsk politiker.

30 november, Erik Johansson i Öckerö, 54, svensk fiskare och riksdagspolitiker.

5 december, Thomas H Morgan, 79, amerikansk zoolog och genetiker, nobelpristagare 1933.

6 december, Alfred Saalwächter, 62, tysk sjömilitär, generalamiral 1940, avrättad i rysk fångenskap.

10 december, Erik A Petschler, 64, svensk regissör, skådespelare och produktionsledare.

13 december, Josef Kramer, 39, tysk SS-officer, koncentrationslägerskommendant, avrättad. Fritz Klein, 57, tysk SS-läkare och krigsförbrytare, avrättad. Irma Grese, 22, tysk krigsförbrytare, avrättad.

16 december, Giovanni Agnelli, 79, italiensk industrialist, grundare av Fiat.

21 december, George S Patton, 60, amerikansk fyrstjärnig general.

28 december, Theodore Dreiser, 74, amerikansk författare. Albert Mason Stevens, amerikansk barnläkare.

1946

1946, var ett normalår som började en tisdag i den gregorianska kalendern.

1 januari, Nynäshamns köping och Lycksele köping blir städer.

5 januari, Kina erkänner Mongoliet

10 januari, FNs första generalförsamling hålls i London

11 januari, Enver Hoxha utropar folkrepubliken Albanien med sig själv som diktator.

12 januari, En svensk politisk skolkommission tillsätts.

13 januari, Storbritanniens regering beslutar att 10 500 judar i månaden skall få invandra till Palestina

17 januari, FNs säkerhetsråd har sitt första möte.

20 januari, Frankrikes president Charles de Gaulle avgår från sin post.

25 januari, Sverige lämnar ut 146 av 167 balter (främst letter) som 1944 har flytt till Sverige i tysk uniform, samt 227 tyskar, till Sovjetunionen. En stark opinion, som hävdar att balterna har tvångsrekryterats av tyskarna, försöker in i det sista stoppa utlämningen. Däremot sker inga protester mot utlämnandet av tyskarna.

Januari, Svenska Europahjälpen börjar sin verksamhet.

1 februari, Vid FNs sammanträde i London väljs 50-årige norske politikern Trygve Lie till organisationens förste generalsekreterare

9 februari, Radioprogrammet Frukostklubben med Sigge Fürst sänds för första gången i svensk radio

19 februari, Prins Carl Johan Bernadotte gifter sig med journalisten Kerstin Wijkmark och mister prinstiteln och arvsrätten till tronen 

21 februari, Under krigsansvarighetsprocessen i Helsingfors döms presidenten Risto Ryti till 10 års tukthus, och sju andra ledande politiker får kortare fängelsestraff

24 februari, Juan Perón väljs till Argentinas president 

25 februari, Den svenska skådespelaren Viveca Lindfors skriver i Stockholm kontrakt med det amerikanska filmbolaget Warner Brothers. Ingmar Bergman debuterar som filmregissör med filmen Kris 

2 mars, Ho Chi Minh väljs till president i Nordvietnam.

5 mars, I ett tal i Fulton, Missouri myntar Winston Churchill uttrycket "Järnridån" om gränsen mellan Väst- och Östeuropa.

6 mars, Japan får en ny konstitution. Frankrike erkänner Vietnam som en demokratisk republik.

7 mars, Hela befolkningen på Bikiniatollen evakueras till Rongrikatollen inför USAs planerade kärnvapenprov på atollen.

13 mars, Nürnbergprocessen inleds

16 mars, De sovjetiska soldaterna börjar lämna Bornholm

17 mars, De svenska världsrekordlöparna Gunder Hägg, Henry Kälarne och Arne Andersson diskvalificeras på livstid för att ha mottagit ersättning vid tävlingar, vilket strider mot amatörbestämmelserna 

22 mars, Storbritannien ger Transjordanien självständighet

1 april, En 14 m hög tsunami väller in över Hilo, Hawaii. 173 människor omkommer och tusentals skadas.

10 april, Kvinnor får för första gången delta i ett japanskt parlamentsval.

17 april, Frankrike erkänner Syriens oberoende

18 april, NF upplöses vid ett sista sammanträde i Genève och överför sina uppgifter på FN. Svenska konsthartsföreningen bildas för att utnyttja det nya materialet plast. Den tyska tidningen Märkische Allgemeine grundas under namnet Märkische Volksstimme i den sovjetiska ockupationszonen.

28 april, Pestalozzis barnby (Kinderdorf Pestalozzi) grundas i Trogen i Schweiz för att ta emot och utbilda föräldralösa barn från andra världskriget enligt Johann Heinrich Pestalozzis principer

30 april, Carl XVI Gustaf föds.

3 maj, Den svenska riksdagen beslutar om gratis undervisningsmateriel i folkskolan 

4 maj, En ny svensk lag medger abort på socialmedicinska grunder

7 maj, Företaget Sony grundas i Tokyo.

20 maj, Storbritanniens underhus beslutar att förstatliga gruvorna 

22 maj, 13 personer, inklusive konstnären Isaac Grünewald, omkommer då ett Junkers störtar strax efter starten från Fornebu flygplats i Oslo

28 maj, Storbritanniens underhus beslutar att förstatliga järn- och stålindustrin 

Juni, Gamla Svinesundsbron mellan Sverige och Norge öppnas.

1 juni, Professor Herbert Tingsten utnämns till chefredaktör vid Dagens Nyheter

2 juni, Italien blir republik efter en folkomröstning där kvinnor för första gången får delta.

12 juni, Sveriges riksdag beslutar införa fri skollunch i Sverige

15 juni, Svinesundsbron mellan Sverige och Norge invigs

20 juni, Den svenska folkpensionen höjs och behovsprövningen avskaffas 

29 juni, Den svenska riksdagen anslår två miljoner kronor till forskning om atomenergi 

30 juni, Vid Bikiniatollen inleder USA sitt nukleära provsprängningsprogram 

4 juli, Filippinerna blir självständigt från amerikanskt styre

5 juli, Bikinibaddräkten presenteras i Paris.

21 juli, 91 personer dödas då brittiska militärhögkvarteret i Jerusalem sprängs av den sionistiska gruppen Lehi

31 juli, Scandinavian Airlines System (SAS) bildas genom sammanslagning av olika flygbolag i de nordiska länderna [12].

Augusti, Muonionalustameteoriterna hittas, ett av få upptäckta meteoritnedslag i Sverige

10 augusti, Edvard Persson går ombord på båten S/S Drottningholm för sin USA-turné

15 augusti, Muonionalusta II meteoriten hittas, ett av få upptäckta meteoritnedslag i Sverige

20 augusti, Jussi Björling gör debut på operan La Scala i Milano som hertigen i Verdis "Rigoletto" och får lysande kritik

23 augusti, Delstaten Nordrhein-Westfalen grundas i ockuperade Tyskland genom sammanslagning av Nordrhein och Westfalen.

26 augusti, Engelska ersätter tyska som andraspråk i realskolan och flickskolan i Sverige 

29 augusti, Sverige blir medlem av FN

September, Första internationella filmfestivalen i Cannes startar.

9 september, Svenska Amerika Liniens Stockholm sjösätts vid Götaverken, det största fartyg som någonsin byggts i Norden 

17 september, SAS börjar med långflygningar över Atlanten.

20 september, Första internationella filmfestivalen i Cannes startar

28 september, Kung Gustaf V hetsar sin chaufför, som råkar köra av vägen i en kurva på gamla Södertäljevägen. Härav får kurvan snart namnet Kungens kurva.

1 oktober, Nürnbergprocessen avslutas och domar avkunnas: tolv nazistledare döms till döden, sju till fängelse och tre frikänns. Organisationen Mensa bildas. Varmvattnet blir åter fritt i svenska hyreshus

3 oktober, FNs generalförsamling möts i New York.

5 oktober, Ett svensk-ryskt handels- och kreditavtal undertecknas i Moskva.

6 oktober, Sveriges statsminister Per Albin Hansson dör genom slaganfall, omkring 01:30, sedan han stigit av spårvagnen i Ålsten.

9 oktober, Sveriges ecklesiastikminister Tage Erlander blir socialdemokraternas nye partiordförande. Birgit Nilsson debuterar på operan i Friskytten då hon är stipendiat, och förutspås av kritikerna få en strålande framtid som sångerska.

11 oktober, Sveriges 45 år gamle ecklesiastikminister Tage Erlander blir svensk statsminister. Han är då relativt okänd. Svenska fartyget Kristina Thordén (6 000 ton) drabbas av eldsvåda på Atlanten.

13 oktober, Frankrike folkomröstar om ny författning, majoriteten är för.

16 oktober, De som dömts till döden under Nürnbergprocessen avrättas

19 oktober, FN i New York välkomnar Sverige som ny medlem 

23 oktober, EM i fribrottning hålls i Stockholm. Franska trupper bombar Haipong och dödar omkring 20 000 personer. Det franska Indokinakriget startar.

4 november, Unescos verksamhet påbörjas 

9 november, Sverige väljs in i Förenta Nationerna.

13 november, Den svenska regeringen godkänner ett handels- och kreditavtal med Sovjetunionen, som får en miljard kronor i kredit på fem år. Detta avtal samt avtalet med Polen 1945 benämns "ryssavtal" och väcker stark kritik, vilket leder till att handelsminister Gunnar Myrdal tvingas avgå 1947.

19 november, Sverige blir medlem i FN

20 november, En stor kolstrejk utbryter i USA och avbryts 7 december.

21 november, Strömbron i Stockholm invigs efter ombyggnad.

23 november, Haiphong i Franska Indokina bombarderas av franska flottan med många dödsoffer. Ho Chi Minh förklarar krig 

November, Vänliga veckan firas första gången på initiativ av Harry Lindquist.

5 december, FN beslutar att basera sig permanent i New York 

9 december, Delstaten Niedersachsen grundas i ockuperade Tyskland genom sammanslagning av Braunschweig, Oldenburg och Hannover

12 december, Léon Blum blir fransk konseljpresident.

17 december, Gasransoneringen upphävs

18 december, Den svenska riksdagen fattar beslut om obligatorisk sjukförsäkring innebärande fri sjukhusvård åt alla. Reformen genomförs dock inte förrän 1955, men är först tänkt att börja gälla 1 januari 1950 

19 december, Strider utbryter i Franska Indokina mellan Ho Chi-minhs nationella befrielserörelse och franska kolonialtrupper 

20 december, Erik Swartling utnämns till generaldirektör för postverket. Franska trupper ockuperar Vietnams huvudstad Hanoi. Ho Chi Minh uppmanar till motstånd mot fransmännen.

21 december, En flodvåg drabbar 500 kilometer av Japans kust, däribland ön Shikoku, efter en stor jordbävning (japanska 南海地震), som når 8,0 på richterskalan.

28 december, Järnverket i Vikmanshyttan jubilerar och delar ut 250 000 kronor till sina anställda.

30 december, Klockorna i Gamla Stan är första svenska spelfilmen i färg. Premiär på Saga i Stockholm. FNs atomkraftskommission (IAEA) antar en plan för kontroll av atomkraften (kärnkraft).

31 december, Sabbatssabotören grips efter åtta bombattentat i Stockholm under hösten och vintern. Vid nyårsfirandet på Skansen läses Nyårsklockan av författaren Rune Lindström, medan en bandad upptagning av Anders de Wahl sänds i radio. USA skickar soldater till Trieste då Jugoslavien skjutit ner ett av den amerikanska arméns obeväpnade transportflygplan över Juliska Venetien. FNs narkotikakommission tillsätts, och ersätter NFs opiumkommission. I Danmark beslutar Husassistenternas Fagforbund, som arbetar för att förbättra tjänsteflickornas arbetsförhållanden, att från 1 januari 1947 byta namn till Husligt Arbejderforbund efter beslut föregående år. Erich Honecker blir ledare för Freie Deutsche Jugend En parlamentarisk utvärdering av den svenska säkerhetstjänstens verksamhet resulterar i att den återförs till statspolisen. En beredning tillsätts för att utreda möjligheterna med arbetskraftsinvandring till Sverige. Ett nätverk av socialdemokratiska arbetsplatsombud bildas för att övervaka de svenska kommunisterna. Den svenska skatteutredningen föreslår sänkt inkomstskatt för låginkomsttagare, men höjd för höginkomsttagare. Bolagsskatten höjs och progressiv förmögenhetsskatt införs. Utredningen vill också införa kvarlåtenhetsskatt, vilket ger upphov till en hetsig debatt som sträcker sig till svenska andrakammarvalet 1947. Den svenska rösträttsåldern för landstingsval sänks till 21 år. Sveriges kommunistiska parti får för första gången delta på lika villkor i Sveriges Radios valdebatter och utfrågningar. LO och SAF sluter ett företagsnämndsavtal. Företagsnämnderna skall vara samrådsorgan mellan arbetsgivare och fackföreningarna, men ger inte arbetarna ökat inflytande. Herbert Tingsten blir chefredaktör för Dagens Nyheter. Den svenska militära underrättelseorganisationen C-byrån byter chef och ändrar namn till T-kontoret. Sveriges 22 första flygvärdinnor utexamineras. Professor Herbert Olivecrona introducerar lobotomi-operation mot ångest. Sabbatssabotören utför nio sprängningar på lördagskvällarna i Stockholm. Byråkratisk krångel-Sverige debatteras. Sverige antar en ny bostadspolitik som går ut på att "producera goda bostäder". Sverige inför en pensionsreform 

Födda

1 januari, Carl B Hamilton, svensk professor och folkpartistisk politiker, riksdagsledamot 1997–1998 och 2002-. Roberto Rivelino, brasiliansk fotbollsspelare.

3 januari, John Paul Jones Led Zeppelins basist.

4 januari, Henric Holmberg, svensk skådespelare och manusförfattare.

5 januari, Diane Keaton, amerikansk skådespelare.

8 januari, Robbie Krieger, amerikansk musiker, gitarrist i The Doors.

14 januari, Harold Shipman, brittisk läkare och seriemördare.

16 januari, Kabir Bedi, indisk filmskådespelare.

19 januari, Dolly Parton, amerikansk countrysångerska och skådespelare.

20 januari, David Lynch, amerikansk filmregissör. Ola Magnell, svensk sångare, låtskrivare och gitarrist.

23 januari, Arnoldo Alemán, president i Nicaragua 1997–2002.

28 januari, Tomas Pontén, svensk skådespelare.

31 januari, Dutch Ruppersberger, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 2003-.

1 februari, Dennis Janebrink, svensk musiker, basist i Flamingokvintetten.

2 februari, Alpha Oumar Konaré, president i Mali 1992–2002.

3 februari, Claes Leo Lindwall, svensk journalist, skribent och webbdesigner.

6 februari, Claes af Geijerstam, svensk musiker, discjockey, kompositör och radioman.

12 februari, Rolf Sersam, svensk pianist och kompositör. Rutger Gunnarsson, svensk musiker, basist och gitarrist.

13 februari, Richard Blumenthal, amerikansk demokratisk politiker.

14 februari, Gregory Hines, amerikansk skådespelare, sångare, koreograf och dansare.

16 februari, Ian Lavender, brittisk skådespelare.

17 februari, André Dussollier, fransk skådespelare.

19 februari, Carolyn B Maloney, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1993-.

21 februari, Tyne Daly, amerikansk skådespelare. Anthony Daniels, amerikansk skådespelare. Alan Rickman, brittisk skådespelare.

24 februari, Kalle Ballonka, svensk kändisfotograf och autografsamlare.

26 februari, Jean Todt, fransk stallchef, ordförande för FIA 2009–2021.

28 februari, Robin Cook, brittisk politiker, utrikesminister 1997–2001.

3 mars, Mike Wood, brittisk parlamentsledamot för Labour.

6 mars David Gilmour, brittisk musiker, gitarrist och sångare i Pink Floyd.

7 mars, Zsuzsa Koncz, ungersk sångerska.

11 mars, Bjarne Kirsebom, statstjänsteman med utbildnings- och forskningsfokus

12 mars, Liza Minnelli, amerikansk skådespelare och sångerska.

13 mars, Jonathan Netanyahu, israelisk militär.

14 mars, Álvaro Arzú, president i Guatemala 1996-2000. Steve Kanaly, amerikansk skådespelare.

21 mars, Timothy Dalton, brittisk skådespelare. Ray Dorset, brittisk sångare, kompositör, sångtextförfattare och musiker (gitarr), medlem i Mungo Jerry.

22 mars, Rudy Rucker, amerikansk datavetare och science fiction-författare.

24 mars, Rolf Holmgren, svensk skådespelare och manusförfattare.

28 mars, Alejandro Toledo, peruansk politiker, president 2001–2006.

30 mars, Puck Ahlsell, svensk skådespelare.

31 mars, Gunnar Ernblad, svensk skådespelare.

2 april, Sue Townsend, brittisk författare.

3 april, Hanna Suchocka, polsk politiker, premiärminister 1992–1993.

5 april, Björn Granath, svensk skådespelare.

6 april, Paul Beresford, brittisk parlamentsledamot för Conservative. Viveca Dahlén, svensk skådespelare.

9 april, Michael Sloutsker, tjeckisk konstnär.

12 april, George Robertson, Natos generalsekreterare.

10 april, Mikael Wiehe, svensk musiker.

13 april, Al Green, amerikansk sångare.

15 april, Wayne Gilchrest, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1991–2009. Francisco Sardinha, chefsminister i Goa 1999-2000.

19 april, Tim Curry, brittisk skådespelare och sångare.

25 april, Talia Shire, amerikansk skådespelare. Vladimir Zjirinovskij, rysk politiker, partiledare för Rysslands liberaldemokratiska parti.

26 april, Niki Tsongas, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 2007–2019.

29 april, Rodney Frelinghuysen, amerikansk republikansk politiker. Ajit Jogi, indisk politiker, chefsminister i Chhatisgarh 2000-2003.

30 april, Carl XVI Gustaf, kung av Sverige 1973–. Bill Plympton, amerikansk animatör. Sven Nordqvist, svensk arkitekt och författare.

2 maj, Lesley Gore, amerikansk sångerska.

4 maj, John Watson, brittisk racerförare.

6 maj, Henrik Lax, finländsk politiker (sfp). Jim Ramstad, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1991–2009.

7 maj, Jerry Nolan, amerikansk musiker, medlem i New York Dolls.

9 maj, Candice Bergen, amerikansk skådespelare och TV-personlighet.

10 maj, Donovan, brittisk musiker. Knut Husebø, norsk skådespelare.

11 maj, Jonas Bergström, svensk skådespelare.

12 maj, Daniel Libeskind, amerikansk arkitekt. Frank LoBiondo, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1995-.

14 maj, Victoria Yagling, sovjetisk-finländsk cellist och kompositör.

15 maj, Cecilia Hagen, svensk journalist och författare. Maj-Inger Klingvall, svensk socialdemokratisk politiker, konsultativt statsråd 1996–2001, ambassadör i Moçambique 2003–2007.

17 maj, Lars Wiik, svensk skådespelare.

18 maj, Reggie Jackson, amerikansk basebollspelare.

19 maj, Michele Placido, italiensk skådespelare och regissör.

20 maj, Cher, amerikansk sångerska och skådespelare.

21 maj, Lakke Magnusson, svensk skådespelare.

22 maj, George Best, brittisk fotbollsspelare.

23 maj, Clemente Domínguez y Gómez, spansk motpåve.

24 maj, Tomas Nordahl, svensk fotbollsspelare och TV-programledare.

27 maj, Niels-Henning Ørsted Pedersen, dansk jazzbasist.

1 juni, Brian Cox, skotsk skådespelare.

2 juni, Lasse Hallström, svensk regissör. Jurij Lederman, svensk skådespelare och teaterregissör. Peter Sutcliffe, brittisk mördare.

5 juni, Abdul Ali Mazari, ledare för Hizb-i Wahdat-i Islami i Afghanistan. Pelle Seth, svensk reklamtecknare, filmare, manusförfattare och regissör.

7 juni, Peter Tillberg, svensk målare.

9 juni, Marie-Louise von Bergmann-Winberg, svensk professor i statsvetenskap.

14 juni, Donald Trump, amerikansk affärsman, politiker, president. Jörg Immendorff, tysk konstnär.

16 jun, Harriet Lindeman, åländsk politiker (frisinnad).

17 juni, David Crausby, brittisk parlamentsledamot för Labour Party. Ulf Dahlsten, svensk socialdemokratisk statssekreterare i statsrådsberedningen 1983–1986. Basia Frydman, svensk skådespelare. Marcy Kaptur, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1983-.

20 juni, Ahmed Benbitour, regeringschef i Algeriet.

22 juni, Thomas Roos, svensk skådespelare.

25 juni, Lennart Daléus, svensk politiker (centerpartist), partiledare 1998–2001.

29 juni, Per-Olof Stenblock, svensk konstnär med artistnamnet Marchéllo.

30 juni, Semion Mogilevich, ukrainsk förbrytare.

1 juli, Stefan Aust, tysk journalist, chefredaktör för Der Spiegel från 1994. Mireya Elisa Moscoso, president i Panama 1999–2004. Erkki Tuomioja, finländsk socialdemokratisk riksdagsman, minister, politices doktor och docent i politisk historia vid Helsingfors universitet.

2 juli, Richard Axel, amerikansk nobelpristagare. Ricky Bruch, svensk friidrottare, diskuskastare.

4 juli, Uroš Marović, jugoslavisk vattenpolospelare.

5 juli, Gerardus 't Hooft, nederländsk fysiker, nobelpristagare.

6 juli, George W Bush, amerikansk politiker, USAs president 2001–2009. Bo G Andersson, svensk skådespelare. Sylvester Stallone, amerikansk skådespelare.

7 juli, Joe Spano, amerikansk skådespelare. Fancy, tysk musiker. Åke Hansson, ordförande i Svenska cykelförbundet och revisor i RF.

10 juli, Sue Lyon, amerikansk skådespelare.

11 juli, Ed Markey, amerikansk demokratisk politiker.

13 juli, Cheech Marin, amerikansk skådespelare, ena halvan av komikerparet Cheech och Chong.

15 juli, Louise Edlind, svensk skådespelare och politiker (fp). Linda Ronstadt, amerikansk sångerska. Hassanal Bolkiah, sultan i Brunei.

16 juli, Barbara Lee, amerikansk demokratisk politiker.

17 juli, Jeffrey Holland, brittisk skådespelare.

18 juli, Rico Rönnbäck, svensk skådespelare. Wayne Robson, kanadensisk skådespelare.

19 juli, Ilie Năstase, rumänsk tennisspelare. Seppo Salo, finländsk matematiker.

20 juli, Randal Kleiser, amerikansk filmregissör.

22 juli, Jim Edgar, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Illinois 1991–1999. Danny Glover, amerikansk skådespelare. Mireille Mathieu, fransk sångerska. Paul Schrader, amerikansk filmregissör och manusförfattare.

23 juli, Andy MacKay, brittisk musiker, medlem i Roxy Music.

27 juli, Toktar Aubakirov, kosmonaut från Kazakstan. Donald Evans, amerikansk politiker och affärsman, handelsminister 2001–2005.

30 juli, Neil Bonnett, amerikansk racerförare.

3 augusti, Jack Straw, brittisk politiker, inrikesminister 1997–2001 och utrikesminister från 2001.

7 augusti, Helena Döse, svensk hovsångerska.

10 augusti, Markku Huhtamo, finländsk skådespelare. Juhan Plunt, svensk musiker.

11 augusti, Óscar Berger, president i Guatemala från 2004.

14 augusti, Susan Saint-James, amerikansk skådespelare.

15 augusti, Anders Mellbourn, svensk journalist och statsvetare. Tony Robinson, brittisk skådespelare.

17 augusti, David W Evans, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1975–1983.

19 augusti, Bill Clinton, amerikansk politiker, USAs president 1993–2001.

20 augusti, Ralf Hütter, tysk musiker, sångare i Kraftwerk.

25 augusti, Larry LaRocco, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1991–1995.

26 augusti, Swede Savage, amerikansk racerförare.

28 augusti, Anders Gärderud, svensk löpare och sportkommentator i Sveriges Television.

29 augusti, Bob Beamon, amerikansk friidrottare. Dimitris Christofias, cypriotisk president.

30 augusti, Anne-Marie, Greklands sista drottning.

31 augusti, Ann Coffey, brittisk parlamentsledamot för Labour.

1 september, Barry Gibb, brittisk sångare i The Bee Gees.

2 september, Paavo Väyrynen, finländsk centerpartistisk politiker. Dan White, amerikansk politiker.

5 september, Anders Forsslund, svensk musikartist. Freddie Mercury, brittisk musiker, sångare i Queen. Loudon Wainwright III, amerikansk singer-songwriter.

14 september, Ron Lewis, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1994–2009.

15 september, Tommy Lee Jones, amerikansk skådespelare. Oliver Stone, amerikansk regissör, manusförfattare, producent och skådespelare.

15 september, Ola Brunkert, svensk trummis.

21 september, Moritz Leuenberger, schweizisk politiker, president 2001 och 2006.

22 september, Dan Lungren, amerikansk republikansk politiker.

24 september, Jerry Donahue, amerikansk countrygitarrist, medlem i Hellecasters.

25 september, Johannes Brost, svensk skådespelare.

28 september, Jeffrey Jones, amerikansk skådespelare.

30 september, Jochen Mass, tysk racerförare. Claude Vorilhon, ledare för raëlsekten, som propagerar för kloning.

3 oktober, Biff Henderson, amerikansk krigsveteran och studieman i The Late Show with David Letterman.

4 oktober, Michael Mullen, amerikansk amiral, USAs försvarschef 2007–2011.

6 oktober, Lloyd Doggett, amerikansk demokratisk politiker och jurist. Fam Ekman, svensk konstnär och författare.

11 oktober, Oba Chandler, amerikansk dömd mördare.

14 oktober, Peter Flack, svensk revyförfattare.

16 oktober, Ulf Ivar Nilsson, svensk författare och skämttecknare.

16 oktober, Naveen Patnaik, indisk politiker, chefsminister i Orissa.

17 oktober, Virgil Goode, amerikansk politiker, kongressledamot 1997–2009.

18 oktober, Howard Shore, kanadensisk filmmusik-kompositör.

20 oktober, Elfriede Jelinek, österrikisk författare, nobelpristagare.

27 oktober, Ivan Reitman, kanadensisk filmproducent och regissör.

29 oktober, Kevin Barron, brittisk parlamentsledamot för Labour.

31 oktober, Stephen Rea, brittisk skådespelare.

1 november, Gito Rollies, indonesisk skådespelare.

2 november, Alan Jones, australisk racerförare.

4 november, Laura Bush, gift med George W Bush.

5 november, Caroline Jackson, brittisk EU-parlamentariker. Gram Parsons, amerikansk countryartist.

6 november, Sally Field, amerikansk skådespelare. Viivi Luik, estnisk lyriker, essäist och romanförfattare.

8 november, Jan-Erik Emretsson, svensk skådespelare.

11 november, Corrine Brown, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1993-.

12 november, Krister Henriksson, svensk skådespelare.

16 november, Terence McKenna, amerikansk författare, filosof och sektledare.

18 november, Amanda Lear, brittisk sångerska.

20 november, Duane Allman, amerikansk rock-och bluesmusiker.

23 november, Bobby Rush, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1993-.

24 november, Ted Bundy, amerikansk seriemördare.

25 november, Tommy Borgudd, svensk racerförare. Marika Lindström, svensk skådespelare.

30 november, Barbara Cubin, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1995–2009.

1 december, Gilbert O'Sullivan, irländsk sångare och kompositör.

2 december, Gianni Versace, italiensk modeskapare.

5 december, Rodney Alexander, amerikansk politiker. José Carreras, spansk operasångare.

9 december, Datuk Ahmadshah Abdullah, malaysisk politiker, överhuvud i Sabah. Sonia Gandhi, indisk politiker, änka efter Rajiv Gandhi. Ciro Rodriguez, mexikansk-amerikansk politiker.

11 december, Ulf Isenborg, svensk skådespelare.

12 december, Emerson Fittipaldi, brasiliansk racerförare. Ahmed Rami, svensk-marockansk författare, ansvarig för Radio Islam.

14 december, Patty Duke, amerikansk skådespelare. Sanjay Gandhi, indisk politiker, son till Indira Gandhi. Peter Lorimer, brittisk fotbollsspelare. Stan Smith, amerikansk tennisspelare.

16 december, Benny Andersson, svensk musiker och låtskrivare, Abba. Roland Sandberg, svensk fotbollsspelare.

18 december, Steven Biko, sydafrikansk antiapartheidaktivist. Thomas Ryberger, svensk regissör och manusförfattare. Steven Spielberg, amerikansk filmregissör.

20 december, Uri Geller, israelisk illusionist. Peps Persson, svensk musiker. John Spencer, amerikansk skådespelare.

21 december, Carl Wilson, amerikansk popmusiker, medlem av The Beach Boys.

24 december, Jefferson Beauregard Sessions III, amerikansk republikansk politiker, senator.

25 december, Jimmy Buffett, amerikansk countrysångare, låtskrivare. Larry Csonka, amerikansk fotbollsspelare. Stuart Wilson, brittisk skådespelare.

28 december, Mike Beebe, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Arkansas 2007- Charles Koroly, svensk-amerikansk regissör, scenograf och kläddesigner. Edgar Winter, musiker.

29 december, Marianne Faithfull, brittisk sångerska. Tim Johnson, amerikansk demokratisk politiker, senator. Paul Trible, amerikansk republikansk politiker, senator 1983–1989.

30 december, Patti Smith, amerikansk musiker.

31 december, Mike Watson, engelsk rockmusiker.

Avlidna

3 januari, Karl Maria Wiligut, 79, tysk nazist.

10 januari, László Bárdossy, 55, ungersk diplomat och politiker, premiärminister 1941–1942, avrättad.

17 januari, Jenny Nyström, 91, svensk konstnär

1 februari, Hans Bethge, 70, tysk litteraturvetare.

3 februari, Friedrich Jeckeln, 51, tysk nazistisk politiker, SS-Obergruppenführer, avrättad.

8 februari, Miles Mander, 57, brittisk skådespelare, regissör, manusförfattare, romanförfattare och pjäsförfattare.

13 februari, Johan Thorne Holst, 78, norsk företagsledare, grundare av Freia och Marabou.

23 februari, Riley J Wilson, 74, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1915–1937.

28 februari, Béla Imrédy, 54, ungersk politiker, premiärminister 1938–1939, avrättad.

2 mars, Fidél Pálffy, 50, ungersk adelsman och nazist, avrättad.

9 mars, William Wain Prior, 69, dansk generalmajor. Tom Terral, 63, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Arkansas 1925–1927.

11 mars, Carl Lindhagen, 85, svensk socialdemokratisk riksdagsledamot, borgmästare i Stockholm

12 mars, John M Evans, 83, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1913–1921 och 1923–1933. József Gera, 49, ungersk politiker, pilkorsman, avrättad. Ferenc Szálasi, 49, ungersk politiker, pilkorsrörelsens ledare, Ungerns premiärminister 1944–1945, avrättad. Gábor Vajna, 54, ungersk politiker, avrättad. Károly Beregfy, 58, ungersk militär och politiker, avrättad.

22 mars, Clemens August von Galen, 68, tysk romersk-katolsk biskop och kardinal, saligförklarad.

24 mars, Aleksandr Alechin, 53, rysk schackspelare.

31 mars, Martin L Davey, 61, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Ohio 1935–1939. John Vereker, 6e viscount Gort, 59, brittisk fältmarskalk.

8 april, Bo Gu, 38, kinesisk kommunistisk politiker, medlem i dem 28 bolsjevikerna.

11 april, Richard Stenbeck, 82, svensk psykiater och ämbetsman.

12 april, Marian Zyndram-Kościałkowski, 54, polsk politiker.

21 april, John Maynard Keynes, 62, brittisk nationalekonom.

22 april, Harlan Fiske Stone, 73, amerikansk jurist, chefsdomare i USAs högsta domstol.

2 maj, Steinar Jøraandstad, 42, norsk skådespelare och sångare.

7 maj, Ferdinand Boberg, 86, svensk arkitekt.

12 maj, Bertel Jung, 73, finländsk arkitekt.

15 maj, Karl Eberhard Schöngarth, 43, tysk SS-officer, avrättad.

22 maj, Karl Hermann Frank, 48, sudettysk nazistisk politiker, avrättad. Isaac Grünewald, 56, svensk konstnär, flygolycka i Norge

23 maj, Maria Anholm, 94, svensk kvinnosakskvinna, missionär och reseskildrare.

27 maj, Anna Olin, 64, svensk skådespelare.

1 juni, Ion Antonescu, 63, rumänsk militär och politiker, avrättad. Hasse Zetterström, 69, svensk författare, kåsör och tidningsutgivare.

3 juni, Michail Kalinin, 70, sovjetisk politiker.

12 juni, John H Bankhead II, 73, amerikansk politiker, senator 1931-1946.

23 juni, William S Hart, 81, amerikansk skådespelare.

25 juni, Albert H Roberts, 77, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Tennessee 1919–1921.

4 juli, Jenny Wanda Barkmann, 24, tysk krigsförbrytare, avrättad.

6 juli, Ulla Billquist, 38, svensk populärsångerska.

13 juli, Alfred Stieglitz, 82, amerikansk fotograf.

14 juli, Arthur Greiser, 49, tysk nazistisk politiker, avrättad.

17 juli, Draža Mihailović, 53, serbisk general.

19 juli, Sture Baude, 56, svensk skådespelare.

24 juli, Arthur R Gould, 89, amerikansk republikansk politiker, senator 1926–1931.

27 juli, Gertrude Stein, 72, amerikansk kulturpersonlighet, avantgarde-författare.

2 augusti, Andrej Vlasov, 44, rysk militär, avrättad.

13 augusti, H G Wells, 79, brittisk författare av science fiction.

22 augusti, Döme Sztójay, 63, ungersk fascistisk politiker, premiärminister 15 mars – 29 augusti 1944 (avrättad)

24 augusti, James Clark McReynolds, 84, amerikansk politiker och jurist, domare i USAs högsta domstol 1914–1941.

28 augusti, Frederick Lambart Cavan, 80, brittisk fältmarskalk.

29 augusti, John Steuart Curry, 48, amerikansk konstnär.

30 september, Anders Boman, 46, svensk skådespelare och biografdirektör.

6 september, John I. Cox, 90, amerikansk demokratisk politiker och jurist, guvernör i Tennessee 1905–1907.

13 september, Amon Göth, 37, tysk SS-officer, avrättad.

21 september, Miles Poindexter, 78, amerikansk politiker och jurist, senator 1911–1923.

27 september, Svante Bergh, 60, svensk konstnär.

6 oktober, Per Albin Hansson, 60, svensk socialdemokratisk politiker, Sveriges statsminister 1932–1936 och sedan 1936

15 oktober, Hermann Göring, 53, tysk nazistisk riksmarskalk, självmord med gift för att undvika dödsstraff

16 oktober, Ebba Bernadotte, 87, svensk prinsessa. Hans Frank, 46, tysk nazistisk politiker, avrättad. Wilhelm Frick, 69, tysk nazistisk politiker, avrättad. Alfred Jodl, 56, tysk nazistisk generalöverste, avrättad. Ernst Kaltenbrunner, 43, österrikisk SS-general (Obergruppenführer), avrättad. Wilhelm Keitel, 64, tysk militär, avrättad. Joachim von Ribbentrop, 53, tysk nazistisk politiker, utrikesminister 1938–1945, avrättad. Alfred Rosenberg, 53, tysk nazistisk politiker, avrättad. Fritz Sauckel, 51, tysk nazistisk arbetsledare, avrättad. Arthur Seyss-Inquart, 54, österrikisk nazist, generalguvernör i Nederländerna, avrättad. Julius Streicher, 61, tysk nazistisk politiker, avrättad.

23 oktober, Kurt Daluege, 49, tysk nazistisk politiker och polischef, avrättad.

25 oktober, Rudolf Walden, 67, finländsk industriman och militär.

1 november, Nils Ekstam, 57, svensk skådespelare.

9 november, Gabriel Alw, 56, svensk skådespelare.

14 november, Manuel de Falla, 69, spansk tonsättare.

24 november, László Moholy-Nagy, 51, ungersk skulptör, målare, formgivare och fotograf.

26 november, Albert G Schmedeman, 82, amerikansk demokratisk politiker och diplomat, guvernör i Wisconsin 1933–1935.

30 november, Gustav Noske, 78, tysk politiker.

15 december, Josiah Bailey, 73, amerikansk demokratisk politiker, senator 1931–1946.

25 december, W C Fields, 66, amerikansk komiker.

1947

1947, var ett normalår som började en onsdag i den gregorianska kalendern.

1 januari, De amerikanska och brittiska ockupationszonerna i Tyskland slås ihop till en ekonomisk enhet. Gruvorna i Storbritannien nationaliseras. I Danmark byter Husassistenternas Fagforbund, som arbetar för att förbättra tjänstekvinnornas arbetsförhållanden, namn till Husligt Arbejderforbund efter beslut föregående år. Källskatt och personnummer införs i Sverige. Personnumren införs för att källskatten skall kunna dras direkt från lönen. I Sverige blir Sävsjö och Kramfors städer.

3 januari, De första nylonstrumporna kommer till Sverige med flyg från New York

10 januari, Poliovirus isoleras vid Stanford University. FN övertar kontrollen av det Fria territoriet Trieste.

15 januari, Socialisten Vincent Auriol väljs till fjärde franska republikens första president

16 januari, Vincent Auriol installeras som Frankrikes president.

26 januari, Sveriges arvprins Gustaf Adolf omkommer vid en flygolycka på Kastrup utanför Köpenhamn, strax efter att flygplanet startat igen efter mellanlandning i Danmark 

31 januari, Det avslöjas att den svenska Säkerhetspolisen under andra världskriget samarbetat med Gestapo Bland annat har de skickat tillbaka tyska flyktingar till Tyskland och svenska kommunister har rapporterats till tyska myndigheter

6 februari, Långhalsenmeteoritens nedslag, ett av få bevittnade meteoritnedslag i Sverige

10 februari, Fredsförhandlingar i Paris avslutas mellan de allierade och Italien, Ungern, Rumänien, Finland samt Bulgarien, varvid Italien avträder större delen av halvön Istrien till Jugoslavien.  De första skolpsykologerna i Sverige börjar utbildas

12 februari, En meteorit med en uppskattad massa av nära 900 ton träffar jorden i östra Sibirien cirka 440 km norr om Vladivostok. Klädskaparen Christian Dior presenterar sitt nya modekollektion i Paris 

25 februari, De allierade segrarmakterna i andra världskriget förklarar formellt Preussen upplöst.

1 mars, Internationella valutafonden (IMF) börjar sin verksamhet.

10 mars, Det första svenska jetflygplanet provflygs

12 mars, USAs president Harry S Truman lovar att hjälpa demokratier som hotas av kommunismen, främst Grekland och Turkiet

15 mars,Allmänt importförbud utfärdas i Sverige för att stoppa valutaflödet. Man återinför ransonering av kaffe, te och kakao. Man inför också bilaterala handelsavtal. Byggnadsregleringen och investeringskontrollen skärps och priskontrollen utökas.

28 mars, På den filippinska ön Corregidor exploderar en av japansk trupp iordningställd fälla med sprängladdning, som dödar 28 människor.

29 mars, Vulkanen Hekla på Island får ett utbrott för första gången på 100 år. Askan når Sverige 

9 april, Professorn och nationalekonomen Karin Kock blir konsultativt statsråd och därmed Sveriges första kvinnliga statsråd, hennes ansvarsområde blir ekonomiska frågor, sedan 1945 är hon professor i nationalekonomi 

11 april, Gunnar Sträng blir svensk folkhushållningsminister.

16 april, Rudolf Höss, kommendant i Auschwitz och tysk SS-officer som dömdes för brott mot mänskligheten avrättas genom hängning i Auschwitz. Ett franskt fartyg lastat med ammoniumnitrat exploderar i hamnen i Texas City varvid 550 personer omkommer och 300 skadas 

19 april, En ung konstnärsgrupp, 1947 års män, med bland andra Olle Bonniér, Lage Lindell och Karl Axel Pehrson, framträder på Galleri Färg och Form i Stockholm, där utställningen "Ung konst" hålls. Även Lennart Rodhe finns med

20 april, Vid Kristian Xs död efterträds han som kung av Danmark av sin son Fredrik IX

28 april, Kon-Tikiexpeditionen, med bland andra Thor Heyerdahl och Bengt Danielsson, avseglar från Callao i Peru

Maj, Franske modeskaparen Christian Dior slår igenom med "New Look" med kjol till ankeln och smal midja

3 maj, Kejsardömet Japan blir Staten Japan

9 maj, Penicillin börjar säljas på svenska apotek mot recept.

29 maj, Ungerns regeringschef Ferenc Nagy från småbrukarpartiet tvingas bort av kommunisterna

1 juni, Flyguppvisningar vid Bromma flygplats håller på att sluta i katastrof

5 juni, USAs utrikesminister George Marshall lägger fram Marshallplanen för hjälp till Europas länder efter andra världskriget 

11 juni, SAABs första personbil, Saab 92, visas

16 juni, Burma blir självständigt.

18 juni, Örebroutställningen 1947, Mot ljusare tider, invigdes av Prins Bertil.

28 juni, AMS inrättas i Sverige och arbetsförmedlingarna förstatligas. AMS blir från 1948 en statlig myndighet som skall se till att den svenska arbetsmarknadspolitiken genomförs.

29 juni, Den högsta lufttemperaturen i Sverige, 38 grader, uppmäts för andra gången, denna gång i Målilla 

30 juni, Efter förhandlingar med italienska myndigheter kommer från Italien de första utländska arbetskraftsinvandrarna till Sverige, där det råder brist på arbetskraft. Först kommer 25 arbetare från Turin, tänkta att följas av ytterligare hundra kvalificerade arbetare, totalt 500 

1 juli, Det svenska inrikesdepartementet börjar sin verksamhet. Man övertar frågor från socialdepartementet om hälso- och sjukvård. Departementet får också hand om frågor rörande länsstyrelserna, polisväsendet, primär- och landstingskommuner samt civilförsvaret. Det nya svenska sjöräddningssystemet, där televerkets kuststationer är alarm- och koordineringsstationer med anropet "sjöräddning", tas i bruk.

2 juli, Vid överläggningar i Paris förklarar Vjatjeslav Molotov att Marshallplanen inte är något för östblocket, då han menar att det kan leda till beroende och minskad suveränitet för mottagarna

5 juli, Flera personer påstår sig ha sett flygande tefat som kraschat i New Mexico

15 juli, Den svenska riksdagen beslutar att införa allmänt, skattefritt barnbidrag för barn upp till 16 år. Det blir 260 kronor per barn och år, som ej är inkomstprövat. De allmänna avdragen för barn i skattesystemet avskaffas, medan 1937 års barnbidrag (för faderlösa och förtidspensionärers barn) behålls som "särskilda barnbidrag". Den svenska riksdagen beslutar att avskaffa den tillfälliga omsättningsskatten, omsen 

17 juli, Enligt ryska myndigheter dör den svenske diplomaten Raoul Wallenberg i Lubjankafängelset denna dag.

23 juli, Enligt ryska myndigheter förhörs den svenske diplomaten Raoul Wallenberg i Lubjankafängelset denna dag.

23 juli, I barnbyn Skå utanför Stockholm börjar den redan i förväg omdebatterade verksamheten för barn med problem, vilken leds av doktor Gustav Jonsson

26 juli, Den amerikanska underrättelsetjänsten CIA skapas.

Augusti, Inbördeskrig i Grekland

7 augusti, Kon-Tiki, Thor Heyerdahls flotte av balsaträ grundstöter på Raroia i Tuamotuöarna efter en seglats på när 7 000 km under 101 dagar. Heyerdahl visar därmed att det varit möjligt för forntida människor att ta sig över Stilla Havet från Sydamerika

14 augusti, Pakistan blir självständigt från brittiska imperiet. Trots att övergången sker vid midnatt efter detta datum räknar Pakistan detta datum som självständighetsdag.

15 augusti, Indien och Pakistan separerar efter förhandlingar i London, och Indien får efter åratal av ickevåldsprotester sin självständighet.

31 augusti, Ungern går till parlamentsval, och kommunisterna vinner ett val fyllt av oegentligheter

10 september, Skara domkyrka fattar eld

15 september, Det svenska företaget Hennes, ena delen av Hennes & Mauritz, grundas av Erling Persson, som öppnar den första butiken i Västerås i Sverige. De säljer vid denna tid (1947) enbart damkläder

20 september, 1 983 personer omkommer och 1 616 skadas vid översvämningar på ön Honshu i Japan. Norrköpings stadsteater invigs

29 september, Elransonering införs i Sverige på grund av det försämrade bränsleläget.

30 september, Kominform bildas 

10 oktober, Sveriges Akademikers Centralorganisation (SACO) bildas i Sverige 

14 oktober, Det amerikanska raketflygplanet Bell X-1 flyger i 1 078 kilometer i timmen, och passerar ljudvallen, först i världen, och Chuck Yeager är testpilot.

26 oktober, Vid Hymettos i Grekland kolliderar ABAs Douglas DC-4 ”Sunnan” med bergets högsta topp, och 44 personer omkommer

4 november, Den svenska regeringen förbjuder bilkörning på söndagar för att minska den dyrbara bensinimporten, sänka bensinförbrukningen och ge Sverige en bättre handelsbalans

6 november, Sovjetunionens utrikesminister Vjatjeslav Molotov meddelar att även sovjetiska vetenskapsmän nu kan framställa kärnvapen 

8 november, Det svenska halvstatliga AB Atomenergi bildas för att anskaffa och renframställa uran samt bedriva verksamhet för att kunna bygga en forskningsreaktor.

18 november, 21 personer omkommer då ett svenskt Bristol Freighter-flygplan på väg hem till Sverige från Etiopien, med besättningar som levererat svenska B 17-flygplan, kolliderar med Monte Carro norr om Scala

20 november, Brittiska prinsessan Elisabeth gifter sig med Philip Mountbatten 

21 november, Oppositionspartier i Polen och Ungern upplöses av de kommunistiska regimern. Diplomatiska relationer återupprättas mellan Finland och Kanada

23 november, 23 stater undertecknar GATT-avtalet som liberaliserar världshandeln

25 november, Nya Zeeland blir självständigt från Storbritannien.

28 november, Experimentsändning med television genomförs vid Tekniska högskolan i Stockholm. TV sänds för första gången på försök i Sverige 

29 november, FNs generalförsamling beslutar i en omröstning att dela Brittiska Palestinamandatet mellan judar och araber. Esarpsmannen, mjölnaren Nils Andersson, frikänns och försätts på fri fot.

4 december, Tennessee Williams Linje Lusta, med Marlon Brando, har premiär i New York

10 december, André Gide får Nobelpriset i litteratur 

16 december, Transistorn uppfinns vid Bell Laboratories av William Shockley

17 december, Saarland blir en autonom stat i ekonomisk union med Frankrike

20 december, Filmen Mästerdetektiven Blomkvist efter Astrid Lindgrens bok har premiär

30 december, Rumänien blir folkrepublik.

31 december, Vid nyårsfirandet på Skansen läses Nyårsklockan av skådespelaren Olof Widgren, medan en bandad upptagning av Anders de Wahl sänds i Sveriges Radio. Detta arrangemang kommer att fortgå till 1955 (året före de Wahls död). I en grotta i och runt Wadi Qumran, nära ruinerna av den antika bosättningsplatsen Khirbet Qumran vid Döda havets nordvästra sal, hittas de så kallade Dödahavsrullarna. Gunnar Myrdal blir exekutivsekreterare för FNs ekonomiska kommission för Europa. Sveriges finansminister Ernst Wigforss driver igenom en radikal skattereform, som medför en utjämning av inkomstfördelningen och möjliggör de sociala reformerna. Inkomstskatten höjs, bolagsskatt, progressiv förmögenhetsskatt och kvarlåtenskapsskatt (arvskatt) införs. Bostadsbidrag införs i Sverige. Lika lön för statlig tjänst införs i Sverige. Den svenska regeringen tillsätter en utredning om möjligheten att införa allmän tjänstepension. Det svenska luftfartsverket bildas. I Sverige antas jordbrukspolitiska riksdagsbeslut för efterkrigstidens strukturomvandling. Jordbruksreglering införs i Sverige. Jordbrukens ekonomi skall förbättras genom strukturrationalisering. Lantbruksnämnder (en i varje län) inrättas för att leda omvandlingen. Sverige undertecknar GATT-avtalet, som sänker tullarna på världsmarknaden. Folkuniversitetet blir ett av de erkända svenska studieförbunden. Det blir också samarbetsorgan för universiteten i Uppsala, Stockholm, Lund, Göteborg och Umeå. Det svenska läkemedelsföretaget Pharmacias blodersättningsmedel Dextran lanseras och kommer att utgöra basen i företagets framväxt. Det svenska postorderföregatet Ellos grundas. Michail Kalasjnikov konstruerar världens mest tillverkade handeldvapen AK-47. I England i Storbritannien utökas skolplikten från att tidigare ha upphört vid 15 års ålder till att upphöra vid 16 års ålder. I Sverige serveras Stockholms första kostnadsfria skolmåltider. Marabou lanserar Non stoplinserna i Sverige. I Sverige börjar elspisar, kyl och frys samt tvätt- och diskmaskiner installeras allmänt. Första Sverigeomfattande insamlingen av returpapper. New Lookmodet med halvkort kjol introduceras till Sverige från Paris. Sveriges riksdag inför RÅ-ämbetet. Sveriges första snabbköp öppnas på Odengatan i Stockholm. Volvo PV 444 lanseras. Nyströms karosserifabrik introducerar säkerhetshytt för lastbilar.

Födda

1 januari, Vladimir Titov, rysk kosmonaut.

3 januari, Mats Olin, svensk skådespelare. Seweryn Krajewski, polsk skådespelare.

5 januari, Mike DeWine, amerikansk republikansk politiker, senator.

6 januari, Sandy Denny, brittisk sångerska.

8 januari, David Bowie, brittisk rocksångare. Marina Neyolova, rysk skådespelare. Samuel Schmid, schweizisk politiker, president 2005.

9 januari, Christer Rahm, svensk skådespelare. Ittoku Kishibe, japansk skådespelare.

10 januari, Gegong Apang, indisk politiker, chefsminister i Arunachal Pradesh.

13 januari, Jaroslav Drbohlav, tjeckisk skådespelare.

14 januari, Beverly Perdue,amerikansk demokratisk politiker, guvernör i North Carolina 2009–2013.

18 januari, Takeshi Kitano, japansk skådespelare, komiker, konstnär, poet och filmregissör.

19 januari, Leszek Balcerowicz, polsk nationalekonom och politiker, Polens finansminister 1989–1991 och 1997–2000 samt centralbankschef 2001–2007. Stefan Borsch, svensk dansbandssångare.

21 januari, Michael "Micha" Gabay, svensk skådespelare.

22 januari, Vladimir Oravsky, svensk författare.

23 januari, Ann-Charlotte Alverfors, svensk författare. Joe Baca, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1999–2013.

24 januari, Giorgio Chinaglia, italiensk fotbollsspelare.

25 januari, Tostão, brasiliansk fotbollsspelare.

26 januari, Mark Dayton, amerikansk demokratisk politiker, senator. Patrick Dewaere, fransk skådespelare. Richard Portnow, amerikansk skådespelare.

27 januari, Björn Afzelius, svensk musiker, kompositör, textförfattare och sångare.

28 januari, Pia Green, svensk skådespelare. Niklas Falk, svensk skådespelare. Jeanne Shaheen, amerikansk demokratisk politiker, senator. Per Wendel, svensk journalist.

29 januari, Linda B Buck, amerikansk nobelpristagare. David Byron, brittisk rocksångare, medlem i Uriah Heep.

31 januari, Nolan Ryan, amerikansk basebollspelare.

1 februari, Clark Olofsson, svensk brottsling., Erik Åsbrink, svensk civilekonom och socialdemokratisk politiker, finansminister 1996–1999.

2 februari, Farrah Fawcett, amerikansk skådespelare och fotomodell.

3 februari, Emil Paul Tscherrig, romersk-katolsk titulärärkebiskop och nuntie. Melanie Safka, amerikansk sångerska och låtskrivare. Stephen McHattie, amerikansk skådespelare. Maurizio Micheli, italiensk skådespelare.

4 februari, Sanford Bishop, amerikansk demokratisk politiker. Dennis C Blair, amerikansk amiral. Dan Quayle, amerikansk politiker.

7 februari, Caisa Westling, svensk filmproducent, projektledare och inspelningsledare. Wayne Allwine, amerikansk röstskådespelare.

14 februari, Pham Tuân, vietnamesisk kosmonaut.

15 februari, Marisa Berenson, amerikansk skådespelare. Wenche Myhre, norsk sångerska.

16 februari, Veríssimo Correia Seabra, ledare för Guinea-Bissaus militärjunta 2003.

18 februari, Eliot Engel, amerikansk demokratisk politiker. Marijke Christina, nederländsk prinsessa.

20 februari, Peter Strauss, amerikansk skådespelare.

23 februari, Pia Kjærsgaard, dansk politiker.

24 februari, Edward James Olmos, amerikansk skådespelare. Jelena Solovej, rysk skådespelare.

25 februari, Lee Evans, amerikansk friidrottare.

26 februari, Sandie Shaw, brittisk sångerska.

27 februari, Deniz Gezmiş, turkisk kommunistledare.

2 mars, Jurij Bogatirjov, rysk skådespelare.

3 mars, Tan Sri Samsudin Osman, malaysisk politiker, ledare för Putrajaya.

6 mars, Dick Fosbury, amerikansk höjdhoppare med ny stil, Fosburys flop. Sinikka Mönkäre, finländsk socialdemokratisk politiker. Terry Whitmore, amerikansk desertör, bosatt i Sverige.

7 mars, Inger Ericsson, producent på Göteborgs Konserthus.

12 mar,  Jan-Erik Enestam, finländsk politiker (sfp).

13 mars, Åsa Sjöström, svensk regissör.

14 mars, William J Jefferson, amerikansk politiker.

15 mars, Ry Cooder, amerikansk musiker.

17 mars, Jan Andersson, svensk socialdemokratisk politiker, EU-parlamentariker från 1995.

19 mars, Glenn Close, amerikansk skådespelare.

20 mars, Samuel Kobia, generalsekreterare i Kyrkornas världsråd.

24 mars, Meiko Kaji, japansk skådespelare och sångerska.

25 mars, Elton John, brittisk musiker och kompositör.

2 april, Emmylou Harris, amerikansk countrysångerska.

5 april, Anki Lidén, svensk skådespelare.

6 april John Ratzenberger, amerikansk skådespelare.

7 april, Ulf Brunnberg, svensk skådespelare.

9 april, Maria-Pia Boëthius, svensk feminist, journalist och författare.

10 april, Lena-Maria Gårdenäs-Lawton, svensk sångerska.  Bunny Wailer, jamaicansk musiker (Neville O'Riley Livingston), grundare av The Wailers 1964, under tonåren styvbror med Bob Marley.

11 april, Åsa-Lena Hjelm, svensk skådespelare.

12 april, Tom Clancy, amerikansk författare av politiska thriller. David Letterman, amerikansk TV-personlighet.

15 april, Lois Chiles, amerikansk skådespelare

16 april, Kareem Abdul-Jabbar, amerikansk skådespelare och basketspelare. Lee Kerslake, brittisk trummis. Gerry Rafferty, skotsk popmusiker.

18 april, James Woods, amerikansk skådespelare. Moses Blah, president i Liberia augusti–oktober 2003. Herbert Mullin, amerikansk seriemördare.

20 april Peder Falk, svensk skådespelare. Margareta Gudmundson, svensk skådespelare. Björn Skifs, svensk sångare och skådespelare.

21 april, Iggy Pop, musiker och sångare.

23 april, Blair Brown, amerikansk skådespelare. Bernadette Devlin, nordirländsk politiker, den yngsta som suttit i det brittiska parlamentet. Christer Pettersson, svensk kriminell, huvudmisstänkt för Palmemordet.

24 april, Josep Borell Fontelles, spansk politiker, talman i Europaparlamentet från 2004.

25 april, Flavio Bucci, italiensk skådespelare. Mohammed Najibullah, afghansk politiker, Afghanistans president 1986–1992.

27 april, G K Butterfield, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 2004-.

30 april, Mats Odell, svensk politiker (kristdemokrat), kommunikationsminister 1991–1994.

2 maj, Peter Welch, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 2007-.

4 maj, Colin Breed, brittisk parlamentsledamot för Liberal Democrats.

6 maj, Gunilla Lindberg, svensk vicepresident i Internationella Olympiska Kommittén.

11 maj, Butch Trucks amerikansk trummis, medgrundare av The Allman Brothers Band.

16 maj, Mats Åhlberg, svensk ishockeyspelare.

18 maj, Anders Ahlbom, svensk skådespelare.

19 maj, Christopher Chope, brittisk parlamentsledamot för Conservative Party 1983–1992, 1997-.

20 maj, Peter Backhaus, svensk konstnär

27 maj, Peter DeFazio, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1987–2023.

28 maj, Per Carleson, svensk ljudtekniker, mixare, regissör, manusförfattare, producent, kompositör och filmklippare. Lynn Johnston, kanadensisk serieskapare.

31 maj, Alfred de Zayas, kubansk-amerikansk folkrättsjurist, historiker och författare.

1 juni, Ronnie Wood, brittisk gitarrist, medlem i The Rolling Stones. Jonathan Pryce, brittisk skådespelare.

2 juni, Clarence Page, amerikansk skådespelare, journalist och författare. Marie-Hélène Breillat, fransk skådespelare.

5 juni, Laurie Anderson, amerikansk musiker.

6 juni, David Blunkett, brittisk politiker, inrikesminister från 2001.

7 juni, Mia Benson, svensk skådespelare och manusförfattare.

10 juni, Randy Edelman, amerikansk kompositör för TV-serier och film. Solbjørg Højfeldt, dansk skådespelare och teaterregissör.

11 juni, Jan von Melen, svensk skådespelare.

12 juni, Rose Lagercrantz, svensk författare.

13 juni, Jerry Nadler, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1992-.

15 juni, Alain Aspect, fransk fysiker.

18 juni, Hanns Zischler, tysk skådespelare, regissör och manusförfattare.

19 juni, Paula Koivuniemi, finländsk sångerska. Salman Rushdie, indisk-brittisk författare. James T Walsh, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1989–2009.

21 juni, Shirin Ebadi, iransk aktivist, nobelpristagare. Dana Rohrabacher, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1989–2019.

22 juni, Jerry Rawlings, president i Ghana 1981–2001.

23 juni, Hardy Nilsson, svensk ishockeyspelare och förbundskapten.

24 juni, Mick Fleetwood, brittisk trummis och frontfigur i Fleetwood Mac. Peter Weller, amerikansk skådespelare.

25 juni, Jimmie Walker, amerikansk skådespelare.

30 juni, Vladimir Petrov, sovjetrysk ishockeyspelare.

1 juli, Malcolm Wicks, brittisk parlamentsledamot för Labour från 1992.

2 juli, Lars Dejert, svensk skådespelare.

4 juli, Juha Widing, svensk ishockeyspelare.

5 juli, Todd Akin, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 2001–2013.

7 juli, Gyanendra Bir Bikram, kung av Nepal. Göran Hägg, svensk författare och litteraturvetare.

9 juli, Eddie Axberg, svensk ljudtekniker och skådespelare.

11 juli, John Holt, jamaicansk sångare, kompositör och sångtextförfattare. Bo Lundgren, svensk moderatledare 1999–2003.

12 juli, Anne Marie Løn, dansk författare.

14 juli, Ulla-Lena Lundberg, finlandssvensk författare.

17 juli. Camilla, brittisk drottning. Wolfgang Flür, tysk musiker, medlem i Kraftwerk 1973–1987. Lena Strömdahl, svensk skådespelare.

19 juli, Brian May, brittisk musiker, gitarrist i Queen.

20 juli, Carlos Santana, mexikansk rockmusiker. Gerd Binnig, tysk fysiker, nobelpristagare.

21 juli, Jimmy Duncan, amerikansk republikansk politiker.

22 juli, Albert Brooks, amerikansk regissör och skådespelare.

23 juli, Gardner Dozois, amerikansk redaktör och science fictionförfattare. David Meyer, brittisk skådespelare. Tony Meyer, brittisk skådespelare.

24 juli, Loa Falkman, svensk operasångare och skådespelare.

25 juli, Aljaksandr Milinkevitj, vitrysk politiker.

27 juli, Rade Šerbedžija, kroatienserbisk skådespelare.

30 juli, Arnold Schwarzenegger, österrikisk-amerikansk skådespelare och bodybuilder, Kaliforniens 38:e guvernör. Claes Janson, svensk sångare, skådespelare.

31 juli, Mumtaz, indisk skådespelare. Joe Wilson, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 2001-. Johan Rabaeus, svensk skådespelare.

3 augusti, Vítezslav Jandák, tjeckisk skådespelare.

10 augusti, Ian Anderson, brittisk sångare, gitarrist, flöjtist, medlem i Jethro Tull. Anwar Ibrahim, en tidigare vice regeringschef i Malaysia. Sten Berglund, svensk statsvetare, professor.

12 augusti, Gunnar Svedberg, svensk professor, rektor vid Mitthögskolan 1999–2003, rektor vid Göteborgs universitet från 2003.

13 augusti, Margareta Winberg, svensk socialdemokratisk politiker, vice statsminister, 2002–2003.

16 augusti, Kenneth Milldoff, svensk skådespelare. Carol Moseley Braun, amerikansk demokratisk politiker och diplomat, senator 1993–1999.

22 augusti, Robert E Cramer, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1991–2009.

23 augusti, Keith Moon, brittisk musiker, trummis i The Who. David Robb, brittisk skådespelare.

24 augusti, Joe Manchin, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i West Virginia 2005–2010, senator 2010-. Steve Pearce, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 2003–2009.

27 augusti, Solveig Andersson, svensk skådespelare.

28 augusti, Emlyn Hughes, engelsk fotbollsspelare.

29 augusti, James Hunt, brittisk racerförare. Ray Wise, amerikansk skådespelare.

31 augusti, Jonas Uddenmyr, svensk skådespelare.

1 september, Al Green, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 2005-. Gulbuddin Hekmatyar, afghansk regeringschef 1993–1994.

3 september, Kjell Magne Bondevik, norsk politiker, statsminister 1997–2000. Michael Connarty, brittisk parlamentsledamot för Labour Party från 1992.

4 september, David St James, amerikansk skådespelare.

6 september, Jane Curtin, amerikansk skådespelare och komiker. John Kline, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 2003-2017.

7 september, Gunilla Olsson, svensk skådespelare.

8 september, Halldór Ásgrímsson, isländsk regeringschef.

14 september, Sam Neill, nyzeeländsk skådespelare, född på Nordirland.

16 september, Michael McNulty, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1989–2009.

17 september, David Chidgey, brittisk parlamentsledamot för Liberal Democrats från 1994.

18 september,, Drew Gilpin Faust, amerikansk historiker, administratör och den första kvinnliga rektorn vid Harvarduniversitetet. Thomas Wiehe, svensk musiker.

19 september, Steve Bartlett, amerikansk republikansk politiker.

20 september, Göran Lagerberg, svensk sångare, musiker och kompositör, medlem i Tages.

21 september, Stephen King, amerikansk skräckförfattare.

23 september, Jerzy Popiełuszko, polsk romersk-katolsk präst. Caroline Lagerfelt, svensk skådespelare, verksam i USA.

26 september, Lynn Anderson, amerikansk countrysångerska.

27 september, Meat Loaf, amerikansk rocksångare. Vic Snyder, amerikansk demokratisk politiker.

29 september, Martin Ferrero, amerikansk skådespelare.

30 september, Marc Bolan, brittisk musiker. Hans Lundgren, svensk kördirigent.

1 oktober, Stephen Collins, amerikansk skådespelare. Kate Fitzpatrick, australisk skådespelare.

3 oktober, Charlie Melancon, amerikansk demokratisk politiker.

4 oktober, Stefan Persson, svensk företagsledare, VD för Hennes & Mauritz 1982–1997. Ann Widdecombe, brittisk parlamentsledamot för Conservative från 1987.

5 oktober, Brian Johnson, brittisk musiker, sångare i AC/DC.

7 oktober, Eva Kristin Tangen, svensk skådespelare.

9 oktober, France Gall, fransk popsångerska.

13 oktober, Sammy Hagar, amerikansk musiker, sångare i Van Halen.

15 oktober, Alessandro Ghibellini, italiensk vattenpolospelare. János Steinmetz, ungersk vattenpolospelare.

16 oktober, Guy Siner, brittisk skådespelare. David Zucker, amerikansk filmregissör, producent och manusförfattare.

17 oktober, Gene Green, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1993-. Luc Jouret, fransk sektledare, grundare av "Order of the Solar Temple".

19 oktober, Ildikó Bánsági, ungersk skådespelare.

20 oktober, Haji Abdul Hadi bin Haji Awang, malaysisk politiker, chefsminister i Terengganu 1999–2004.

23 oktober, Abd al-Aziz al-Rantissi, en av Hamas ledare.

24 oktober, Kevin Kline, amerikansk skådespelare.

26 oktober, Sören Boström, svensk bandyspelare. Hillary Clinton, amerikansk senator. Jaclyn Smith, amerikansk skådespelare.

27 oktober, Angus MacInnes, kanadensisk skådespelare.

29 oktober, Richard Dreyfuss, amerikansk skådespelare. Jerry Martinger, svensk jurist och politiker.

30 oktober, Thomas Lindstein, svensk professor, rektor vid Mitthögskolan från 2003. Sven Melander, svensk programledare, skådespelare och journalist.

2 november, Håkan Lans, svensk ingenjör och uppfinnare.

4 november, John Yarmuth, amerikansk demokratisk politiker och publicist.

5 november, Peter Noone, engelsk musiker, sångare i Herman Hermits.

9 november, Camilla Stærn, svensk operasångerska och skådespelare.

10 november, Lickå Sjöman, svensk skådespelare.

12 november, Patrice Leconte, fransk filmregissör.

15 november, Bill Richardson, amerikansk politiker.

19 november, Anfinn Kallsberg, färöisk politiker, regeringschef 1998–2005. Lilita Ozolina, lettisk skådespelare. Lamar S Smith, amerikansk republikansk politiker.

20 november, Joe Walsh, amerikansk gitarrist i rockbandet Eagles

24 november, Eva Lundgren, svensk professor i sociologi.

28 november, Gustav Hasford, amerikansk författare.

1 december, Pierre Isacsson, svensk sångare.

3 december, Patricia Krenwinkel, kriminell, en av Charles Mansons flickor.

5 december, Zjugderdemidijn Gurragtja, mongolisk kosmonaut.

8 december, Gregg Allman, amerikansk rock- och bluessångare och keybordartist, medgrundare av The Allman Brothers Band.

11 december, Rhoma Irama, indonesisk skådespelare.

18 december, Bill Posey, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 2009-.

21 december, Zoe Lofgren, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1995-.

28 december, Mustafa Akıncı, Nordcyperns president. Spencer Bachus, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1993-.

29 december, Cozy Powell, brittisk trummis. Ted Danson, amerikansk skådespelare.

31 december, Burton Cummings, kanadensisk rocksångare. Tim Matheson, amerikansk skådespelare.

Avlidna

1 januari, Pearl Argyle, 36, brittisk ballerina.

5 januari, Ovington Weller, 84, amerikansk republikansk politiker, senator 1921–1927.

11 januari, Lynn Frazier, 72, amerikansk politiker, guvernör i North Dakota 1917–1921, senator 1923–1941. John Wallin, 54, svensk skådespelare.

23 januari, Marcus A Coolidge, 81, amerikansk demokratisk politiker, senator 1931–1937.

25 januari, Al Capone, 48, amerikansk gangster.

26 januari, Prins Gustaf Adolf, 40, svensk arvprins, flygolycka, Grace Moore, 48, amerikansk sångerska, flygolycka

27 januari, Adolf Rising, 80, svensk apotekare, grundare av Astra.

28 januari, Reynaldo Hahn, 72, venezuelansk-fransk tonsättare.

2 februari, Tottan Skantze, 54, svensk skådespelare.

4 februari, Luigi Russolo, 61, italiensk konstnär och kompositör.

5 februari, Hans Fallada, 53, tysk författare.

6 februari, O Max Gardner, 64, amerikansk politiker.

8 februari, Josephine Bakhita, sudanesisk slav, barnflicka och helgon.

14 februari, Mauritz Eriksson, 58, svensk sportskytt.

24 februari, Pierre Janet, 87, fransk psykolog.

7 mars, Theodor Hansén, 79, svensk lantbrukare och politiker (frisinnad). Josef Meisinger, 47, tysk SS-officer, dömd krigsförbrytare.

9 mars, Carrie Chapman Catt, 88, amerikansk rösträttskvinna.

12 mars, Walter Samuel Goodland, 84, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Wisconsin 1943–1947. Smith Wigglesworth, 87, brittisk predikant.

20 mars, Sigurd Wallén, 62, svensk skådespelare, sångare, manusförfattare och regissör.

31 mars, Albert Friedrich Speer, 83, tysk arkitekt.

1 april, Georg II, 56, kung av Grekland 1922–1924 och 1935–1947. Franz Seldte, 64, tysk nazistisk politiker.

6 april, Herbert Backe, 50, tysk nazistisk politiker.

7 april, Henry Ford, 83, amerikansk industripionjär.

10 april, Charles Bally, 82, schweizisk språkforskare.

16 april, Rudolf Höss, 46, tysk SS-officer, kommendant i Auschwitz.

18 april, Jozef Tiso, 59, slovakisk politiker och präst.

20 april, Kristian X, 76, kung av Danmark[1] sedan 1912 och av Island 1918–1944.

24 april, Willa Cather, 73, amerikansk författare.

25 april, Julia Althin, 94, svensk författare. Friedrich Wilhelm Kritzinger, 57, tysk nazistisk politiker.

11 maj, Ture Rangström, 62, svensk tonsättare.

16 maj, Frederick Hopkins, 85, brittisk biokemist, nobelpristagare.

18 maj, Lord Edmund Talbot, 91, brittisk politiker.

29 maj, Franz Böhme, 62, österrikisk general.

1 juni, Anna Hofman-Uddgren, 79, svensk skådespelare, varietéartist, manusförfattare, teaterledare och regissör.

6 juni, Władysław Raczkiewicz, 62, polsk politiker.

11 juni, David I Walsh, 74, amerikansk demokratisk politiker.

17 juni, Gunhild Robertson, 62, svensk skådespelare.

20 juni, Howard Gore, 69, amerikansk republikansk politiker, USAs jordbruksminister 1924–1925. Bugsy Siegel, 41, amerikansk gangster.

26 juni, Richard Bedford Bennett, 76, kanadensisk politiker, premiärminister 1930–1935.

28 juni, Stanislav Kostka Neumann, 72, tjeckisk poet och översättare.

1 juli, Ivar Aavatsmark, 82, norsk militär och politiker, försvarsminister 1919–1920 och 1921–1923.

3 juli, August Strömberg, 86, svensk skomakare och spelman.

9 juli, Lucjan Żeligowski, 81, polsk militär och politiker.

15 juli, Gustavo Giovannoni, 74, italiensk arkitekt.

17 juli, Raoul Wallenberg, 34, svensk diplomat (enligt ryska myndigheter död denna dag).

19 juli, Aung San, 32, burmesisk politiker. Robert Latham Owen, 91, amerikansk demokratisk politiker, senator 1907–1925.

24 juli, Ernest Austin, 72, brittisk kompositör.

26 juli, Sture Appelberg, 61, svensk journalist och författare.

30 juli, Joseph Cook, 86, australisk politiker, premiärminister 1913–1914.

1 augusti, Bernhard Larsson, 67, svensk sportskytt.

10 augusti, Elisabeth Anrep-Nordin, 90, svensk döv- och blindpedagog.

17 august,  Prins Eugen, 82, svensk prins och konstnär

21 augusti, Theodore G Bilbo, 69, amerikansk politiker, senator 1935-1947.

30 augusti, Per-Olof Arvidsson, 82, svensk sportskytt.

11 september, Victor Horta, 86, belgisk arkitekt och formgivare.

16 september, Mikko Ampuja, 64, finländsk politiker.

3 oktober, Henrik Schück, 91, svensk litteraturhistoriker, ledamot av Svenska Akademien 1913–1947.

4 oktober, Max Planck, 89, tysk fysiker, nobelpristagare.

6 oktober, Leevi Madetoja, 60, finländsk kompositör.

13 oktober, Sidney Webb, 88, brittisk socialistisk reformator.

17 oktober, Arthur Hyde, 70, amerikansk republikansk politiker, USAs jordbruksminister 1929–1933.

30 oktober, Fredrik Ramel, 74, svensk diplomat och ämbetsman.

1 november, Tilly Aston, 73, australisk författare.

5 november, Fritz Schumacher, 78, tysk arkitekt och stadsplanerare.

22 november, James J Davis, 74, walesisk-amerikansk politiker.

28 november, Philippe Leclerc, 45, fransk general och krigshjälte, död i flygolycka.

1 december, Aleister Crowley, 72, brittisk äventyrare, poet och ockultist.

11 december, Aleksandër Stavre Drenova, 75, albansk poet.

14 december, Stanley Baldwin, 80, brittisk politiker, premiärminister 1923–1924, 1924–1929 och 1935–1937.

15 december, Arthur Machen, 84, brittisk författare.

20 december, Viktor Ståhle, 81, svensk väg- och vattenbyggnadsingenjör.

24 december, Gottfrid Larsson, 72, svensk konstnär. Clement Calhoun Young, 78, amerikansk politiker, guvernör i Kalifornien 1927–1931.

28 december, Viktor Emanuel III, 78, italiensk kung.

30 december, Han van Meegeren, 58, nederländsk mästerförfalskare. Alfred North Whitehead, 86, brittisk filosof och matem

1948

1948,var ett skottår som började en torsdag i den gregorianska kalendern.

Januari, Första delen i Kinseyrapporten om mäns sexuella beteende publiceras i USA, under stort uppseende 

1 januari, Järnvägarna i Storbritannien förstatligas. Heinz Nordhoff tillträder befattningen som verkställande direktör för Volkswagen i Wolfsburg. Sverige inför allmänt barnbidrag med 260 svensk kronor per barn och år för barn upp till 16 års ålder. En ny svensk rättegångsbalk och en ny svensk lag om allmän folkpension träder i kraft. Kiruna får stadsprivilegier. Köpingen Hässelby villastad uppgår i Stockholms stad.

4 januari, Burma och Ceylon blir självständiga

23 januari, Den svenske författaren Sven Lidman går till angrepp mot Pingströrelsens ledare Lewi Pethrus. Sven Lidman, som varit redaktör för Pingströrelsens veckotidning Evangelii Härold sedan 1922, avsäger sig uppdraget

30 januari, Mahatma Gandhi mördas av en hinduisk extremist i New Delhi. De femte olympiska vinterspelen (och de första på tolv år) avgörs i Sankt Moritz, och pågår fram till 8 februari

Februari, Sveriges Radio anordnar en debatt på temat "Är Sverige vanstyrt?".

4 februari, Sveriges utrikesminister Östen Undén deklarerar att Sverige ska fortsätta att vara neutralt och inte delta i den militära blockbildning som pågår i Västeuropa. Ceylon blir självständigt inom det brittiska samväldet.

15 februari, Den första NASCAR-tävlingen äger rum på stranden i Daytona Beach, Florida.

16 februari, Miranda, Uranus innersta måne upptäcks av Gerard Kuiper

25 februari, Kommunisterna griper makten i Tjeckoslovakien genom en kupp

7 mars, Nils "Mora-Nisse" Karlsson tar sin femte seger i Vasaloppet

14 mars, 71 personer omkommer vid gruvexplosion i Jugoslavien

17 mars, Belgien, Frankrike, Luxemburg, Nederländerna och Storbritannien sluter avtal om ekonomi och försvar

26 mars, På Södermalm i Stockholm uppstår kväll efter kväll svåra kravaller där tusentals ungdomar slåss med polisen i det som kom att kallas Götgatskravallerna eller Påskkravallerna. Polisbilar angrips, och polisen spärrar Medborgarplatsen på kvällarna och kravallerna upphör. De unga klagar över att det inte finns något att göra.

29 mars, Paus Grand Prix blir det första Grand Prix-loppet som kallas för "Formel 1".

1 april, Färöarna blir en självstyrande del av det danska riket

6 april, VSB-fördraget mellan Finland och Sovjetunionen undertecknas i Moskva på sovjetiskt initiativ

7 april,, FN inrättar Världshälsoorganisationen (WHO)

16 april, Sverige är med vid bildandet av Organisationen för europeiskt ekonomiskt samarbete (OEEC)

19 april, Statsminister Tage Erlander och kommunistledaren Sven Linderot debatterar "Demokrati och folkdemokrati" i konserthuset i Stockholm. Utanför lyssnar stora folkskaror genom högtalare.

29 april, Bensin ransoneras i Sverige.

12 maj, Drottning Vilhelmina av Nederländerna abdikerar till förmån för Juliana

14 maj, Brittiska Palestinamandatet upphör, och David Ben-Gurion, ledare för Jewish Agency utropar Israel som oberoende stat. Mordet på en 3-årig flicka i Blackburn leder till att fingeravtryck tas på över 40 000 män i staden i ett försök att hitta mördaren. Minnessedeln "Gustav V 90 år" utges, Sveriges riksbank

15 maj, De svenska löparna Arne Andersson, Gunder Hägg och Henry Kälarne är från denna dag avstängda på livstid på grund av brott mot amatörbestämmelserna. Israel anfalls av Egypten, Jordanien, Libanon, Irak, Syrien och Saudiarabien.

16 maj, Chaim Weizmann blir vald till den första presidenten av staten Israel.

20 maj, Den svenske greven Folke Bernadotte utses till FN:s medlare i Palestinakonflikten

Juni, De så kallade Jönköpingskravallerna 1948 äger rum i Jönköping omkring midsommar detta år.

3 juni, Observatoriet på Palomar Mountain tas i bruk.

5 juni, Det svenska livsmedelsföretaget Findus lanserar barnmat på burk. Företaget presenterar tre sorter: morotspuré, grönsakspuré med lammkött samt grönsakspuré med lever

11 juni, Folke Bernadotte ordnar vapenvila i det tidigare Brittiska Palestinamandatet.

18 juni, Den svenska 1946 års skolkommission avger sitt betänkande.

20 juni, D-mark blir valuta i de västliga ockupationszonerna i Tyskland. Skivbolaget Columbia lanserar LP-skivan som skall ersätta lackskivorna

21 juni, Beslut fattas genom försvarsbeslutet 1948 om viss förstärkning av det svenska försvaret mot bakgrund av kriserna i Östeuropa

24 juni, Sovjetunionen inför en blockad av Västberlin, och stänger alla tillfartsvägar. Västmakterna svarar med att upprätta en så kallad "luftbro" och klarar folkförsörjningen med flygleveranser

26 juni, Det första planet i Berlins luftbro landar i Västberlin.

28 juni, Kominform fördömer Tito och utesluter Jugoslavien ur Kominform.

29 juni, Sverige går med i OEEC. Prins Eugens Waldemarsudde öppnas för allmänheten

1 juli, Det blir tillåtet för svenska poliser att föra samtal med medborgarna. Tidigare har det endast varit tillåtet för dem att svara på tilltal.

5 juli, National Health Service träder i kraft i Storbritannien, och ger alla rätt till allmän sjukvård. 39 personer omkommer då SAS-flygplanet Agnar Viking kolliderar med ett brittiskt flygplan i Storbritannien

8–10 juli, Vid en konferens i Koblenz beslutas att slå samman de tre västliga ockupationszonerna och bilda Förbundsrepubliken Tyskland, i dagligt tal Västtyskland.

29 juli, Deltagare från 59 länder finns med olympiska sommarspelen i London invigs. Tyskar och japaner är uteslutna

Augusti, De fjortonde olympiaska sommarspelen hölls i London, Storbritannien.

29 juli–14 augusti, Olympiska sommarspelen avgörs i London.

5 augusti, Drottningholmsteatern inleder sommarföreställningar med en 1700-talsopera

7 augusti, Yangzijiangfloden och Gula floden i Kina svämmar över och 3 miljoner människor blir hemlösa. Risfält förstörs

13 augusti, Sverige slår Jugoslavien med 3-1 i olympiska fotbollsfinalen på Wembley Stadium.

20 augusti, Bilmekanikern Sture Jonsson löser den 2 000 000e svenska radiolicensen.

21 augusti, Svensken Harry Snell vinner landsvägsloppet vid världsmästerskapet på cykel

24 augusti, Amerikanska handelskammaren i Japan håller sitt första möte

September, I den svenska valrörelsen betonar socialdemokraterna att någon större sänkning av skatteuttaget inte är aktuell, medan en stark progressivitet i skattesystemet skall införas.

1 september, Saab 29 Tunnan tog till luften för första gången.

8 september, En svår polioepidemi bryter ut i Halland

9 september, Svenska Amerika Liniens M/S Stockholm, det största fartyg som byggts i Sverige, sjösätts vid Götaverken.

15 september, Första numret av serietidningen Kalle Anka & C:o utkommer i Sverige

16 september, Den svenske FN-medlaren i Palestina, greve Folke Bernadotte, presenterar den så kallade Bernadotteplanen.

17 september, Svenske greve Folke Bernadotte, som medlar åt FN i arabisraeliska konflikten, mördas i Jerusalem av medlemmar ur den sionistiska gruppen Lehi. Han har just färdigställt en rapport med förslag till tänkbara fredsvillkor

18 september, Den allierade luftbron genomför 897 flygningar till Berlin.

19 september, I det svenska andrakammarvalet fördubblar Folkpartiet under Bertil Ohlin sitt röstetal från 26 till 57 mandat men Socialdemokraterna behåller regeringsmakten med sina 112 mandat. Folkpartiet blir dock det största oppositionspartiet

2 oktober, Den svenska mjöl- och brödransoneringen upphör. Sundsvalls hovrätt för nedre Norrland invigs.

3 oktober, Den svenska djuphavsexpeditionen Albatrossexpeditionen avslutas.

9 oktober, Göteborgs hovrätt för västra Sverige invigs.

21 oktober, Bengt Anderbergs roman Kain utkommer och väcker med sina sexualord och svordomar långvarig sedlighetsdebatt i Sverige.

22 oktober, Walter Ulbricht förklarar Oder-Neisse-linjen som slutgiltig gräns mellan Polen och Tyskland.

28 oktober, Karin Kock blir svensk folkhushållningsminister.

29 oktober, Svenskan Amelie Posse flyr från Prag, sedan hennes motstånd mot kommunisterna gjort det för riskabelt för henne att vistas i Tjeckoslovakien.

2 november, Demokraten Harry S Truman besegrar republikanen Thomas E Dewey och dixiekraten Strom Thurmond vid presidentvalet i USA. Filmen En sommarsaga om de fyra faderslösa "sessorna" på Haga slott, Sveriges mest fotograferade flickor, har premiär

4 november, Åke Holmberg utkommer med boken Ture Sventon, privatdetektiv

12 november, Vid en krigsförbrytarrättegång i Japan döms sju högre militärer och ministrar till döden.

24 november, 11 personer omkommer vid Essingebroolyckan när en trådbuss kör av bron till Stora Essingen i Stockholm och störtar i vattnet. En 12e person i bussen överlever

25 november, Diktaren Bo Setterlind debuterar med diktsamlingen Månvagga

December, Amerikanska ingenjörer visar upp transistorn, som kan ersätta radiorören

1 december, Sveriges riksdag beslutar, att Sverige skall anslutas till OEEC (senare OECD), som har i uppgift att samordna Marshallplanen

3 december, Cirka 1 000 personer omkommer då kinesiska flyktingfartyget SS Kiangya exploderar

9 december, Evert Taubes visbok Ballader i det blå utkommer. Harry Martinsons roman Vägen till klockrike utkommer. FNs deklaration om de mänskliga rättigheterna

10 december, FNs deklaration om de mänskliga rättigheterna antas. Arne Tiselius Sverige får Nobelpriset i kemi för sin biokemiska forskning. T S Eliot får nobelpriset i litteratur.

29 december, Jugoslaviens president Josip Broz bryter med Josef Stalin och meddelar att Jugoslavien skall utveckla en egenform av kommunism 

31 december, Egyptiska soldater drivs bort från Negevöknen. USA skickar flottstyrkor till Jerusalem för att skydda USA:s generalkonsul. USA skickar marinsoldater till Kina för att skydda USAs ambassad i Nanking, då kommunisterna intagit staden, samt Shanghai för att stödja skyddandet och evakueringen av amerikaner. 3 600 personer omkommer vid en jordbävning i Japan. En vargflock dödar över 40 barn i Darovskojdistriktet i Ryska SSR. Det svenska dagstidningen Morgontidningen angriper Högern och Folkpartiet, vilket leder till att tidningens ansvarige utgivare åtalas för ärekränkning. Registreringen av kommunister återupptas i Sverige. Arbetsmarknadsstyrelsen i Sverige propagerar för individuell arbetskraftsinvandring till Sverige istället för kollektiv. Sigrid Ekendahl blir LOs första kvinnliga ombudsman. Den svenske riksbankschefen avgår i protest mot regeringens lågräntepolitik. Lantbruksnämnder inrättas i Sverige för att öka lönsamheten inom det svenska jordbruket genom sammanslagningar. Det svenska arbetsmarknadsverket (AMV) grundas. En ny svensk arbetarskyddslag, som reglerar frågor om arbetsmiljö och företagshälsovård med mera, antas. Familjebostadsbidrag införs i Sverige. Sveriges statsminister Tage Erlander informerar LO om att regeringen inte vill ha några storkonflikter på arbetsmarknaden. Landsorganisationen i Sverige och Svenska Arbetsgivareföreningen sluter ett arbetsstudieavtal. I syfte att förbättra relationerna mellan Svenska Arbetsgivareföreningen och Sveriges regering bildar företrädare för regeringen, näringslivet och fackföreningsrörelsen Torsdagsklubben. Den första ickekristna församlingen i Sverige sedan Mosaiska församlingens grundande under 1700-talet bildas genom Turkislamföreningen för religion och kultur. Den oberoende liberala svenska kvällstidningen Kvällsposten grundas. Inledningsvis var den en högerinriktad söndagstidning. Den första modellen av den svenska Hasselbladskameran, 1600 F, ritad av Sixten Sason, presenteras. Skolpolisverksamhet startar i Köpenhamn i Danmark. Munkfors blir köping

Födda

6 januari, Jan Fares, svensk skådespelare som föddes i Libanon.

7 januari, Anders Melander, svensk popmusiker och kompositör.

12 januari, Anthony Andrews, brittisk skådespelare.

14 januari, Carl Weathers, amerikansk skådespelare.

15 januari, Ronnie Van Zant, amerikansk musiker

16 januari, John Carpenter, amerikansk filmregissör.

17 januari, Davíð Oddsson, isländsk politiker. Mick Taylor, brittisk musiker, gitarrist en kort tid i Rolling Stones.

20 januari, Nathan Sharansky, israelisk politiker, författare, och sionist.

22 januari, George Foreman, amerikansk tungviktsboxare.

27 januari, Michail Barysjnikov, lettisk-amerikansk balettdansör.

28 januari, Charles Taylor, förre presidenten i Liberia. Bennie Thompson, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1993-.

29 januari, Aimone av Aosta, italiensk prins, titulärkung av Kroatien. Marc Singer, amerikansk skådespelare.

3 februari, Henning Mankell, svensk detektivförfattare.

4 februari, Alice Cooper, amerikansk rockmusiker och sångare.

5 februari. Sven-Göran Eriksson, svensk fotbollstränare, förbundskapten för Englands herrlandslag i fotboll 2001–2006, Mexikos fotbollslandslag 2008–. Christopher Guest,amerikansk filmregissör, manusförfattare, kompositör och skådespelare. Barbara Hershey, amerikansk skådespelare.

15 februari, Bernd Pischetsrieder, tysk ingenjör och företagsledare. Radislav Krstić, serbisk general, dömd krigsförbrytare.

17 februari, György Cserhalmi, ungersk skådespelare

19 februari, Pim Fortuyn, nederländsk politiker. Raúl Grijalva, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 2003-. Tony Iommi, brittisk musiker, medlem i Black Sabbath.

22 februari, John Ashton, amerikansk skådespelare.

24 februari, Selvi J Jayalalithaa, indisk skådespelare och politiker. Per Unckel, svensk politiker (m).

26 februari, Örjan Ramberg, svensk skådespelare.

28 februari, Bernadette Peters, amerikansk skådespelare.

5 mars, Bill Ward, brittisk musiker, medlem i Black Sabbath.

8 mars, Peggy March, amerikanska sångerska. Natalya Bogunova, rysk skådespelare.

9 mars, Abdullah Öcalan, kurdisk politiker.

10 mars, Lilian Johansson, svensk skådespelare.

11 mars, Sonja Hejdeman, svensk skådespelare. Anthony Wayland Wright, brittisk parlamentsledamot för Labour.

12 mars, Virginia Bottomley, brittisk parlamentsledamot för Conservative. James Taylor, amerikansk popmusiker.

16 mars, Hans Dahlgren, svensk ämbetsman och diplomat.

17 mars, William Gibson, författare.

20 mars, Bobby Orr, legendarisk kanadensisk ishockeyspelare.

22 mars, Wolf Blitzer, amerikansk TV-reporter vid CNN. Andrew Lloyd Webber, brittisk kompositör.

26 mars, Steven Tyler, amerikansk musiker, sångare i Aerosmith.

28 mars, Dianne Wiest, amerikansk skådespelare.

31 mars, Al Gore, amerikansk demokratisk politiker, nobelpristagare. Jim Marshall, amerikansk demokratisk politiker. Rhea Perlman, amerikansk skådespelare.

2 april, Peter Harryson, svensk skådespelare och TV-programledare. Bengt Palmers, svensk kompositör och producent.

4 april, Carlos Salinas, mexikansk president. Abdullah Öcalan, kurdisk PKK-ledare. Berry Oakley, amerikansk elbasist, medlem i The Allman Brothers Band.

6 april, Jo Leinen, tysk politiker, EU-parlamentariker.

9 april, Jaya Bachchan, indisk skådespelare.

11 april, Massimo D'Antona, italiensk professor, mördad.

12 april, Joschka Fischer, tysk politiker, utrikesminister 1998–2005.

21 april, Klas Möllberg, svensk artist, sångare och skådespelare.

22 april, Colin Burgon, brittisk parlamentsledamot för Labour.

28 april, Åke Raask, svensk sångare och artist.

7 maj, Susan Atkins, kriminell, en av Charle Mansons flickor.

10 maj, Meg Foster, amerikansk skådespelare.

12 maj, Maija-Liisa Bjurquist, finlandssvensk skådespelare. Lindsay Crouse, amerikansk skådespelare.

15 maj, Brian Eno, brittisk musiker, medlem i Roxy Music.

19 maj, Grace Jones, amerikansk skådespelare.

22 maj, Richard Baker, amerikansk politiker.

27 maj, Bo Höglund, svensk skådespelare.

6 juni, Rocco Buttiglione, italiensk politiker.

7 juni, Med Reventberg, svensk skådespelare, teaterledare och kortfilmsregissör.

9 juni, Gudrun Schyman, svensk politiker, partiledare för Vänsterpartiet 1993–2003. Staffan Jacobson, svensk konstvetare och författare.

11 juni, Mike Conaway, amerikansk republikansk politiker. Laloo Prasad Yadav, indisk politiker, partiledare för Rashtriya Janata Dal.

16 juni, Bjørn Sundquist, norsk skådespelare.

17 juni, Eddie Meduza, svensk musiker och kompositör.

19 juni, Nick Drake, brittisk låtskrivare och sångare.

20 juni, Anders Granström, svensk skådespelare, manusförfattare och producent.

22 juni, Todd Rundgren, amerikansk sångare, gitarrist, pianist och saxofonist.

28 juni, Kathy Bates, amerikansk skådespelare.

30 juni, Tomas Lidman, svensk historiker, riksarkivarie 2003–2010.

1 juli, Thomas Nystedt, svensk skådespelare. Ann-Christin Santesson, svensk filmproducent, scripta och skådespelare.

4 juli, René Arnoux, fransk racerförare. Roger Berry, brittisk parlamentsledamot för Labour. Tommy Körberg, svensk sångare och skådespelare.

5 jul, Py Bäckman, svensk låtskrivare och sångerska.

7 juli, Wiwa Korowi, generalguvernör i Papua Nya Guinea 1991–1997.

10 juli, Catherine Demongeot, fransk barnskådespelare. Pinchas Zukerman, israelisk violinist.

12 juli, Ben Burtt, amerikansk ljudtekniker inom film.

14 juli, Tom Latham, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1995-.

16 juli, Rubén Blades, panamansk skådespelare och salsasångare från Panama, numera politiker och turistminister. Lars Lagerbäck, svensk förbundskapten i fotboll 1998-.

18 juli, Hartmut Michel, tysk kemist. Nobelpristagare.

19 juli, Bart Haynes, amerikansk musiker, trummis i The Castiles 1965–1966. Okram Ibobi Singh, indisk politiker, chefsminister i Manipur.

20 juli, Muse Watson, amerikansk skådespelare.

21 juli, George W Casey Jr, amerikansk armégeneral, arméstabschef 2007–. Cat Stevens, egentligen Steven Demitri Georgiou, brittisk popsångare, gitarrist och låtskrivare. Anders Berglund, svensk arrangör, kompositör, dirigent och producent.

22 juli, John B Larson, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1999-. Per Mattsson, svensk skådespelare.

23 juli, Ross Cranston, brittisk parlamentsledamot för Labour. John Hall, amerikansk gitarrist och politiker, kongressledamot 2007-2011.

27 juli,  Hans Rosling, svensk läkare och professor. Betty Thomas, amerikansk skådespelare.

30 juli, Jean Reno, fransk skådespelare.

3 augusti, Jean-Pierre Raffarin, fransk politiker, premiärminister från 2002.

8 augusti, Anders Wejryd, Svenska kyrkans ärkebiskop sedan 2006. Svetlana Savitskaja, rysk kosmonaut.

11 augusti, Kenneth "Kenta" Gustafsson, svensk sångare och missbrukare som blev känd genom filmen Dom kallar oss mods. Jan Palach, tjeckisk historiestudent som satte eld på sig själv i protest mot den sovjetledda invasionen av Tjeckoslovakien 1968.

12 augusti, Kim Rhedin, svensk skådespelare.

16 augusti, Earl Blumenauer, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1996-.

19 augusti, Tommy Söderberg, svensk fotbollsledare och tränare. Robert Hughes, australiensk skådespelare.

23 augusti, Mats Svegfors, svensk publicist och ämbetsman.

24 augusti, Jean Michel Jarre, fransk musiker. Sauli Niinistö, finländsk politiker, justitieminister 1995–1996, finansminister 1996–2003, vice VD för Europeiska investeringsbanken från 2003.

31 augusti, Harald Ertl, österrikisk racerförare.

2 september, Christa McAuliffe, amerikansk astronaut.

4 september, Stefan Ljungqvist, svensk skådespelare och operasångare.

10 september, Brian Donohoe, brittisk fackföreningsman och parlamentsledamot för Labour från 1992. Ted Poe, amerikansk republikansk politiker.

13 september, Rolf Adolfsson, svensk textförfattare och kompositör.

15 september, Lars Bill Lundholm, svensk manusförfattare. Christian Zell, svensk skådespelare.

17 september, John Ritter, amerikansk skådespelare.

19 september, Jeremy Irons, brittisk skådespelare.

24 september, Gordon Clapp, amerikansk skådespelare. Phil Hartman, kanadensisk-amerikansk skådespelare.

25 september, Carl Axel Aurelius, biskop i Göteborgs stift.

26 september, Olivia Newton-John, amerikansk sångerska och skådespelare. Vladimir Remek, tjeckisk kosmonaut.

28 september, Sören Cratz, svensk fotbollstränare.

29 september, Theo Jörgensmann, tysk klarinettist och kompositör. Jon Lindström, finlandssvensk regissör och manusförfattare. John M McHugh, amerikansk republikansk politiker, ledamot av representanthuset 1993–2009, arméminister 2009–2015.

2 oktober, Avery Brooks, amerikansk skådespelare. Donna Karan, amerikansk modeskapare.

3 oktober, Ian MacDonald, brittisk författare och musikkritiker. Allyson Schwartz, amerikansk demokratisk politiker.

6 oktober, Gerry Adams, nordirländsk politiker, ledare för Sinn Féin.

8 oktober, Claude Jade, fransk skådespelare. Johnny Ramone, amerikansk musiker. Baldwin Spencer, premiärminister i Antigua och Barbuda från 2004.

9 oktober, Jackson Browne, amerikansk sångare och kompositör. Paul LePage, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Maine 2011-.

11 oktober, Ray Mabus, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Mississippi 1988–1992, marinminister 2009-. Göran Rosenberg, svensk journalist, utrikeskorrespondent och författare.

12 oktober, John Engler, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Michigan 1991–2003.

15 oktober, Rush Holt, amerikansk demokratisk politiker.

16 oktober, Peter Asch, amerikansk vattenpolospelare. Greg Bell, amerikansk republikansk politiker. Hema Malini, indisk skådespelare. Gary Miller, amerikansk republikansk politiker och affärsman.

17 oktober, Eva Gröndahl, svensk skådespelare, regissör och manusförfattare. Margot Kidder, amerikansk skådespelare.

22 oktober, Agneta Fagerström-Olsson, svensk regissör, producent, manusförfattare och fotograf. Lynette Fromme, kriminell, en av Charle Mansons flickor.

24 oktober, Barry Ryan, brittisk sångare.

25 oktober, Glenn Tipton, brittisk musiker, gitarrist i Judas Priest.

27 oktober, Ingela Agardh, svensk journalist och programledare i TV.

29 oktober, Kate Jackson, amerikansk skådespelare.

30 oktober, Ines Uusmann, svensk politiker (socialdemokrat), kommunikationsminister 1994–1998.

31 oktober, Michael Kitchen, brittisk skådespelare.

1 november, Jim Steinman, amerikansk musiker, kompositör och skivproducent.

2 november, Denis Murphy, brittisk parlamentsledamot för Labour 1997–2010.

3 november, Helmuth Koinigg, österrikisk racerförare. Lulu, brittisk popsångerska.

6 november, Glenn Frey, amerikansk sångare, gitarrist och skådespelare.

9 november, Bille August, dansk filmregissör. Henrik S Järrel, svensk TV-personlighet, mediekonsult och politiker (moderat).

10 november, Greg Lake, brittisk rockmusiker, basist. Vincent Shiavelli, amerikansk skådespelare.

14 november, Charles, kronprins av Storbritannien. Kristina Lugn, svensk poet och författare.

19 november, Per Odeltorp, svensk musiker, sångare och kompositör med artistnamnet Stig Vig

20 november, John Bolton, amerikansk politiker och diplomat, USAs FN-ambassadör 2005–2006. Barbara Hendricks, amerikansk-svensk sångerska, sopran. Gunnar Nilsson, svensk racerförare.

21 november, Deborah Shelton, amerikansk fotomodell och skådespelare.

26 november, Claes Elfsberg, svensk journalist.

28 november, Agnieszka Holland, polsk skådespelare.

3 december, Ozzy Osbourne, brittisk musiker, sångare i Black Sabbath.

4 december, Mikael Rickfors, svensk musiker och låtskrivare

6 december, Don Nickles, amerikansk republikansk politiker och affärsman, senator 1981–2005. JoBeth Williams, amerikansk skådespelare och regissör.

10 december, Abu Abbas, syrisk terrorist.

12 december, David Karnes, amerikansk republikansk politiker, senator 1987–1988. Colin Todd, engelsk fotbollsspelare och tränare.

13 december, Ted Nugent, amerikansk rock-and-roll-musiker. Brian Wilson, brittisk parlamentsledamot.

18 december, Ed Kemper, amerikansk seriemördare.

21 december, Samuel L Jackson, amerikansk skådespelare. Anneli Martini, svensk skådespelare.

22 december, Lynne Thigpen, amerikansk skådespelare.

23 december, David Davis, brittisk parlamentsledamot för Conservative från 1987.

25 december, Barbara Mandrell, amerikansk sångerska.

27 december, Larry Byrom, amerikansk kompositör, sångtextförfattare och musiker (gitarr). Gérard Depardieu, fransk skådespelare.

30 december, Horace Engdahl, svensk litteraturvetare, ständig sekreterare i Svenska akademien.

31 december, Donna Summer, amerikansk discosångerska.

Avlidna

15 januari, Josephus Daniels, 85, amerikansk demokratisk politiker, USAs marinminister 1913–1921.

18 januari, Charles Magnusson, 69, svensk filmproducent, fotograf, filmbolagsdirektör, regissör och manusförfattare.

19 januari, Tony Garnier, 78, fransk arkitekt.

24 januari, Arthur Liebehenschel, 46, tysk nazist, SS-Obersturmbannführer (avrättad). Maria Mandl, 36, SS-Lagerführerin i Auschwitz-Birkenau 1942–1944 (avrättad).

28 januari, Hans Aumeier, 41, tysk SS-officer, krigsförbrytare.

30 januari, Mahatma Gandhi, 78, indisk politiker och andlig ledare (mördad). Orville Wright, 76, amerikansk flygpionjär.

5 februari, Johannes Blaskowitz, 64, tysk generalöverste.

8 februari, Joseph Sherman Frelinghuysen, 78, amerikansk republikansk politiker, senator 1917–1923.

16 februari, Irmfried Eberl, 37, tysk SS-läkare, kommendant i Treblinka.

20 februari, Robert P Lamont, 80, amerikansk politiker och affärsman.

29 februari, Oscar Heurlin, 59, svensk skådespelare.

3 mars, Thomas H Moodie, 69, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i North Dakota 1935.

4 mars, Antonin Artaud, 51, fransk författare, skådespelare och regissör. Elsa Brändström, 59, svensk sjuksköterska, Sibiriens ängel.

8 mars, Hulusi Behçet, 59, turkisk dermatolog.

10 mars, Jan Masaryk, 61, tjeckoslovakisk utrikesminister.

17 mars, Johan Eklöf, 72, svensk skådespelare.

21 mars, Gustaf Elgenstierna, 76, svensk posttjänsteman, men mest känd som släktforskare.

24 mars, Sigrid Hjertén, 62, svensk konstnär[8].

28 mars, Gustaf Werner, 89, svensk affärsman och donator.

31 mars, Egon Erwin Kisch, 62, österrikisk-tjeckoslovakisk författare och journalist.

3 april, Bror Berger, 71, svensk skådespelare, manusförfattare, regissör och producent.

6 april, Eric Bengtson, 50, svensk kapellmästare, musikarrangör, kompositör och dirigent.

15 april, Manuel Roxas y Acuña, 56, Filippinernas president.

19 april, Jullan Jonsson, 65, svensk skådespelare.

22 april, James V McClintic, 69, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1915–1935.

25 april, Eric von Rosen, 68, svensk godsägare, forskningsresande och etnograf.

3 maj, Gideon Wahlberg, 57, svensk författare, teaterledare, skådespelare och kompositör. Wilhelm Sarwe, 88, svensk missionär.

25 maj, Sidney Preston Osborn, 64, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Arizona.

2 juni, Karl Brandt, 44, Adolf Hitlers personlige läkare och chef för Nazitysklands eutanasiprogram (avrättad). Viktor Brack, 43, tysk nazistisk politiker, dömd krigsförbrytare. Wolfram Sievers, 42, tysk SS-officer, dömd krigsförbrytare. Joachim Mrugowsky, 42, tysk SS-läkare, dömd krigsförbrytare. Rudolf Brandt, 39, tysk SS-officer, dömd krigsförbrytare. Karl Gebhardt, 50, tysk SS-läkare, dömd krigsförbrytare. Waldemar Hoven, 45, tysk SS-läkare, dömd krigsförbrytare.

6 juni, Louis Lumière, 83, fransk uppfinnare av kinematografen.

10 juni, Lewis B Schwellenbach, 53, amerikansk demokratisk politiker och jurist.

5 juli, Carole Landis, 29, amerikansk skådespelerska.

15 juli John J Pershing, 87, amerikansk general.

21 juli, Arshile Gorky, 44, amerikansk-armenisk konstnär. D W.Griffith, 73, amerikansk filmregissör.

28 juli, Fred P Cone, 76, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Florida 1937–1941.

29 juli, James E Watson, 83, amerikansk republikansk politiker, majoritetsledare i USAs senat 1929–1933.

13 augusti, George F Shafer, 59, amerikansk politiker, guvernör i North Dakota 1929–1932.

16 augusti, Babe Ruth, 53, amerikansk basebollspelare. Harry Dexter White, 55, amerikansk nationalekonom.

28 augusti, James M Slattery, 70, amerikansk demokratisk politiker, senator 1939–1940.

3 september, Edvard Beneš, 64, tjeckoslovakisk politiker, president 1935–1938 och 1945-1948.

17 september, Folke Bernadotte, 53, svensk greve, rödakorsledare, internationell FN-medlare (mördad).

21 september, Fredrik Adelborg, 61, svensk diplomat, militär, direktör, forskningsresande, donator och författare.

27 september, Olga Adamsen, 86, svensk skådespelare.

10 oktober, Mary Eaton, 47, amerikansk dansös och skådespelare.

12 oktober, Emilie Rathou, 86, Vita bandets grundare.

15 oktober, Ester Nordström, 57,svensk journalist och författare.

18 oktober, Walther von Brauchitsch, 67, tysk generalfältmarskalk, arméchef 1938–1941.

22 oktober, Fritz Dietrich, 50, tysk SS-officer, dömd krigsförbrytare.

23 oktober, Carl E Bailey, 54, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Arkansas 1937–1941.

24 oktober, Franz Lehár, 78, ungersk operettkompositör.

15 november, Clarence Morley, 79, amerikansk jurist och politiker, guvernör i Colorado 1925–1927.

17 november Birger Ljungström, 76, svensk uppfinnare och ingenjör.

21 november, Karin Alexandersson, 69, svensk skådespelare.

23 november, Åke Hasselgård, 26, svensk jazzmusiker.

4 december, George L Berry, 66, amerikansk fackföreningsledare och demokratisk politiker.

22 december, Emanuel Vigeland, 73, norsk målare

23 december, Hideki Tojo, 63, japansk general och premiärminister (avrättad).

1949

1949, var ett normalår som började en lördag i den gregorianska kalendern.

5 januari, 4 727 personer, varav 3 897 barn, dör av kyla och svält i Shanghai, Kina. Alva Myrdal blir chef för FNs sektion för sociala frågor i New York

7 januari, En konferens inleds i Karlstad mellan Sveriges, Norges och Danmarks försvars- stats- och utrikesministrar om det försvarspolitiska samarbetet. Den finländska hembiträdeslagen införs

13 januari, Gunnar Nordahl, svensk landslagscenter i fotboll, skriver kontrakt med AC Milan och blir därmed Sveriges första riktiga professionella fotbollsspelare

17 januari, The Goldbergs, den första situationskomedin på amerikansk TV, sänds för första gången.

20 januari, Kentuckydemokraten Alben W. Barkley blir USAs nye vicepresident.

29 januari, Den kommunistiska ekonomiska samarbetsorganisationen COMECON bildas.

22–24 januari, Ett skandinaviskt toppmöte angående gemensamt försvar hålls i Köpenhamn mellan Danmarks statsminister Hedtoft, Norges Gerhardsen och Sveriges Erlander.

27 januari, 600 personer omkommer då kinesiska passagerarfartyget Taiping kolliderar med ett kolfartyg och båda fartygen sjunker

30 januari, Förhandlingarna om ett nordiskt försvarsförbund mellan Danmark, Norge och Sverige strandar vid ett möte i Oslo. Sverige vill inte ge upp neutraliteten och Danmark och Norge vill gå med i NATO.

8 februari, Kardinal Mindszenty döms till livstids fängelse för förräderi mot den kommunistiska regimen i Ungern. 28 personer omkommer då SAS-flygplanet Torlak Viking störtar i dimma över Öresund

12 februari, Den svenska dansösen, revyartisten och skönhetsdrottningen Betty Bjurström skadas svårt när hon skjuts med tre skott av sin svartsjuke man, italienaren Renato Senise

24 februari, Israel och Egypten enas om vapenvila efter FN-medling

1 mars, Joe Louis, USA avsäger sig världsmästartiteln i tungviktsboxning som han hållit i 12 år och försvarat 25 gånger

3 mars, 39-årige John Haigh häktas i London för sex mord, där han löst upp kropparna i syra

23 mars, Sverige får en ny tryckfrihetsförordning, som alltjämt är i kraft. Den innehåller grundlagsreglering i detalj, censurförbud, etableringsfrihet och offentlighetsprincipen. Pressens skydd mot statliga ingrepp stärks också. Förordningen är en följd av andra världskrigets inskränkningar i tryckfriheten.

24 mars, Prövningsfri intagning till läroverken införs i Sverige. Arne Sucksdorff vinner en Oscar för sin kortfilm Människor i stad

1 april, Södra delen av ön Irland lämnar Brittiska samväldet och bildar Republiken Irland, medan Nordirland fortfarande tillhör Storbritannien.

4 april, Västförsvarspakten North Atlantic Treaty Organization (NATO) bildas i Washington, DC av USA, Kanada och 10 västeuropeiska stater. Medlemsländerna skall hjälpa till att försvara varandra mot yttre fiender och ett angrepp på ett medlemsland skall anses som ett angrepp på samtliga medlemsländer. Nordatlantiska fördraget ingås denna dag.

8 april, Geografen Gerd Enequist blir första kvinnliga professorn vid Uppsala universitet

19 april, Wienerbröd får efter kristiden åter säljas i Sverige

27 april, Nisse och Kajsa Strinning får pris för sitt nya bokhyllesystem.

2 maj, Arthur Miller får Pulitzerpriset för pjäsen En handelsresandes död

5 maj, Europarådet bildas med bland annat Sverige som medlem

12 maj, Sovjetunionen häver Berlinblockaden, som har pågått sedan 1948

14 maj, Den svenska riksdagen godkänner Sveriges anslutning till Unesco.

21 maj, Den svenska föräldrabalken utfärdas. Den reglerar förhållandena mellan föräldrar och barn. Den bygger framförallt på lagstiftning från 1917–1924, men innehåller en del nyheter. Bland annat lagstiftas om fastställande av faderskap till barn födda utom äktenskapet och nya regler som ger båda föräldrarna förmyndarskap över barn födda inom äktenskapet.

23 maj, De tre västliga ockupationszonerna i Tyskland slås samman till "Förbundsrepubliken Tyskland" (Västtyskland) med Bonn som huvudstad

27 maj, Kommunisterna erövrar Shanghai. Filmstjärnan Rita Hayworth gifter sig med Aly Khan, son till Aga Khan III, en av världens rikaste män

1 juni, Storbritannien erkänner Cyrenaica

7 juni, I USA pekas flera kändisar ut som kommunister: Frank Sinatra, Charlie Chaplin, Katharine Hepburn, Orson Welles och Danny Kaye

19 juni, Ingemar Hedenius utkommer, och det blir debatt i Sverige om kristen tro. Boken angriper kristendom och teologi

20 juni, Gunnar Hedlund i Rådom väljs till partiledare för Bondeförbundet efter Axel Pehrsson-Bramstorp. Den svenska köttransoneringen upphör

30 juni, Nordkoreas och Sydkoreas arbetarparti går samman och bildar Koreas arbetarparti. Ernst Wigforss avgår som svensk finansminister efter 18 år på Finansdepartementet. Ernst Wigforss, som var influerad av John Maynard Keynes nationalekonomiska idéer, efterträds av David Hall

1 juli, Obligatorisk S-märkning av lamphållare för elektriska glödlampor, 250 V, införs.

7 juli, Den svenska textilkonstnären Astrid Sampe utnämns till konstindustriell hedersledamot av Royal Society of Arts i London

11 juli, På grund av en omfattande hamnarbetarstrejk i London förklarar den brittiska labourregeringen undantagstillstånd och sätter in soldater att utföra de strejkandes arbete

19 juli, Laos får begränsat självstyre inom Frankrike.

23 juli, Andra Lingiaden med 15 500 deltagare från 66 länder inleds på Stockholms stadion

5 augusti, En omfattande jordbävning i Ecuador lägger 80 städer i ruiner och kräver omkring 6 000 dödsoffer

14 augusti, Den amerikanske boxaren Jersey Joe Walcott vinner mot Olle Tandberg på knockout efter bara 2 minuter och 35 sekunder vid en boxningsmatch i Stockholm.

15 augusti, Konrad Adenauers CDU vinner det första västtyska förbundsdagsvalet

26 augusti, Efter att i 32 år ha varit konstnärlig ledare vid Gustavsbergs porslinsfabrik lämnar Wilhelm Kåge över chefskapet till sin elev och medarbetare Stig Lindberg

29 augusti, Sovjetunionen testar sin första atombomb.

31 augusti, Den svenska ransoneringen av socker och bildäck upphör

1 september, Sveriges första reaktionsdrivna (jetdrivna) flygplan, SAABs J 29 Flygande tunnan, börjar serietillverkas i Linköping

4 september, 4 personer omkommer då ett persontåg kör in i ett malmtåg rusar söder om Gällivare, Sverige

7 september,Västtyskland utser 73-årige Konrad Adenauer (CDU) till Västtysklands förbundskansler och liberalen Theodor Heuss till förbundspresident

15 september, Konrad Adenauer blir Västtysklands första förbundskansler

16 september, En serie radioföredrag av Ivar Lo-Johansson om den svenska åldringsvården väcker våldsam upprördhet. Den svenska kronan devalveras i förhållande till den amerikanska dollarn med 30,5 %. Medicinska Föreningen i Göteborg grundas.

17 september, 130 personer omkommer vid brand ombord på kanadensiska kryssningsfartyget passagerarfartyget SS Noronic

18 september, Den första elektroniska datamaskinen presenteras i USA. Den heter ENIAC och är stor som en gymnastiksal

23 september, Sovjetunionens första provsprängning av atombomb bekräftas av USAs president Harry S Truman

1 oktober, Folkrepubliken Kina utropas av Mao Zedong sedan kommunisterna har tagit makten och Chiang Kai-shek flytt till Formosa

7 oktober, En andra tysk stat skapas då den sovjetiska ockupationszonen omvandlas till Tyska demokratiska republiken (Deutsche Demokratische Republik; DDR), i dagligt tal känd som Östtyskland, med Östberlin som huvudstad

13 oktober, Vilhelm Moberg utger romanen Utvandrarna, som handlar om emigrationen från Sverige till Nordamerika. Lars Forssell debuterar med diktsamlingen Ryttaren

16 oktober, Grekiska inbördeskriget slut då kommunisterna ger upp

17 oktober, Hilding Hagberg efterträder Sven Linderot som ledare för SKP

20 oktober, 15-årige Per Wästberg debuterar med novellsamlingen Pojke med såpbubblor

22 oktober, 200 personer omkommer när ett expresståg mellan Gdańsk och Warszawa spårar ur nära Nowy Dwór

9 november, Strömmarna av flyktingar från Polen och Östtyskland debatteras i den svenska riksdagen. Yrkesmässig flyktingtrafik misstänks

20 november, 36 personer omkommer då ett nederländskt flygplan med 37 personer, bland dem 29 judiska barn, störtar över Norge

28 november, Den första av 20 Åsa-Nisse-filmer (Åsa-Nisse) har biopremiär. John Elfström spelar Åsa-Nisse och Artur Rolén spelar Klabbarparn. Premiären sker i Vetlanda. Winston Churchill håller ett tal från Kingsway Hall i London till stöd för en europeisk union

8 december, Chiang Kai-sheks nationalistkinesiska regering flyr undan kommunisterna till Formosa och utropar ön som Republiken Kina

25 december, Chabarovskrättegångarna inleds.

27 december, Drottning Juliana av Nederländerna undertecknar en lag som gör Indonesien självständigt

31 december, De svenska kristidsstyrelserna och de flesta kristidsnämnderna upphör. Vatikanstaten meddelar att ben som avtäckts vid de underjordiska katakomberna kan vara aposteln Petrus ("Sankte Per"), 19 år senare bekräftar påven Paulus VI att benen tillhör den förste påven. 1949 blir första året då ingen afroamerikan rapporteras lynchad i USA. Herbert Tingsten pläderar i Dagens Nyheter för ett svenskt NATO-medlemskap. Den svenska Arbetarskyddsstyrelsen (ASS) inrättas, som en del av Arbetarskyddsverket. Den blir chefsmyndighet för Yrkesinspektionen (YI) som skall se till arbetsmiljön. Serieproduktionen av SAABs bilar inleds. Efter nära nio år upphör de svenska ransoneringarna av tvål, såpa och tvättmedel. Flen och Nacka får stadsprivilegium, Gislaved och Munkfors blir köpingar. Sverige väljer alliansfrihet i fred syftande till neutralitet i krig, vilket är Sveriges första neutralitetsförklaring. Personbilsmodellen Saab 92 börjar tillverkas. Slaveri i Kuwait avskaffas.

Födda

3 januari, Sylvia Likens, amerikanskt brottsoffer (död 1965)

4 januari, Michael Beck, amerikansk skådespelare.

5 januari, Thomas M Davis, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1995–2008.

10 januari, George Foreman, amerikansk tungviktsboxare (död 2025), Linda Lovelace, amerikansk porrskådespelare, senare feminist och anti-pornografiaktivist (död 2002)

12 januari, Haruki Murakami, japansk författare och översättare.

15 januari, Gunnar Rehlin, svensk filmkritiker.

17 januari, Gyude Bryant, interimspresident i Liberia mellan 2003 och 2005 (död 2014), Andy Kaufman, amerikansk komiker och skådespelare (död 1984)

19 januari, Robert Palmer, brittisk musiker (död 2003), Mikael Ramel, svensk musiker.

20 januari, Göran Persson, svensk socialdemokratisk politiker, Sveriges statsminister 1996–2006

22 januari, Steve Perry, amerikansk sångare. Shri Manik Sarkar, indisk politiker, chefsminister i Tripura.

24 januari, John Belushi, amerikansk skådespelare (död 1982), Bart Gordon, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1985–2011.

26 januari, David Strathairn, amerikansk skådespelare.

27 januari, Marilyn Musgrave, amerikansk republikansk politiker.

28 januari, Janet Dean, brittisk parlamentsledamot för Labour Party 1997–2010.

29 januari, Birger Schlaug, svensk politiker, språkrör i Miljöpartiet 1985–1988 och 1992-2000, Tommy Ramone, amerikansk trumslagare, medlem i Ramones (död 2014)

2 februari, Brent Spiner, amerikansk skådespelare.

4 februari, Roger Williamson, brittisk racerförare (död 1973)

8 februari, Brooke Adams, amerikansk skådespelare.

14 februari, Richard Neal, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1989–.

18 februari, Gary Ridgway, amerikansk seriemördare, känd som "Green River-mördaren". Pat Fraley, amerikansk röstskådespelare.

21 februari, Phil Hare, amerikansk demokratisk politiker.

22 februari, Niki Lauda, österrikisk racerförare (död 2019)

24 februari, Hans V Engström, svensk skådespelare (död 2014)

26 februari, Lynda Clark, brittisk politiker. Elizabeth George, amerikansk författare.

1 mars, Tomas Laustiola, svensk skådespelare, regissör och alkoholterapeut.

2 mars, Gates McFadden, amerikansk skådespelare.

3 mars, Gloria Hendry, amerikansk skådespelare.

9 mars, Kalevi Aho, finländsk kompositör. Tapani Kansa, finländsk sångare (död 2025)

16 mars, Erik Estrada, amerikansk skådespelare. Victor Garber, kanadensisk skådespelare och musiker.

17 mars, Patrick Duffy, amerikansk skådespelare.

18 mars, Åse Kleveland, norsk sångerska och kulturminister 1990–1994, VD för Svenska Filminstitutet., Bengt Hjalmarsson, svensk styckmördare och kannibal (död 2015)

23 mars, Agneta Ehrensvärd, svensk skådespelare och regissör. Trevor Jones, sydafrikansk kompositör.

31 mars, Roger Palm, svensk trumslagare (död 2024)

1 april, Lasse Eriksson, svensk artist och författare (död 2011)

6 april, Horst L Störmer, tysk fysiker, nobelpristagare.

7 april, Anders Kristiansson, svensk volleybolltränare.

13 april, Frank Doran, brittisk parlamentsledamot för Labour Party 1987–1992 och 1997–2015 (död 2017), Maria Hedborg, svensk skådespelare. Cia Löwgren, svensk skådespelare (död 2024)

15 april, Alla Pugatjova, rysk sångerska och skådespelare.

17 apri, Hans Klinga, svensk regissör och skådespelare (död 2025)

20 april, Jessica Lange, amerikansk skådespelare.

28 apri, Tom Cole, amerikansk politiker (republikan), Christer Nilson, svensk producent, manusförfattare och inspelningsledare.

7 maj, Laurence Plumridge, svensk skådespelare, sångare och pjäsförfattare.

8 maj, Rockets Redglare, amerikansk skådespelare.

9 maj, Billy Joel, amerikansk sångare, pianist och låtskrivare. Ibrahim Baré Maïnassara, president i Niger, 1996–1999. Oleg Atkov, rysk kosmonaut.

13 maj, Anitra Steen, svensk VD i Systembolaget, maka till statsminister Göran Persson.

16 maj, Churchill Braz Alemao, indisk politiker, chefsminister i Goa, 1990.

20 maj, Bo Inge Andersson, svensk journalist och germanist. Nick Rahall, amerikansk demokratisk politiker.

21 maj, Björn Ranelid, svensk författare.

22 maj, Nancy Hollister, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Ohio 1998–1999.

23 maj, Alan García Pérez, peruansk politiker, president 1985–1990.

24 maj, Jim Broadbent, brittisk skådespelare. Steve Cohen, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 2007-.

26 maj, Jeremy Corbyn, brittisk parlamentsledamot för Labour Party från 1983. Pam Grier, amerikansk skådespelare. Phillip Michael Thomas, amerikansk skådespelare.

28 maj, Steve King, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 2003–2021.

29 maj, Lars-Eric Brossner, svensk kompositör och musiker.

30 maj, Dean Kilpatrick, maneger åt rockbandet Lynyrd Skynyrk.

31 maj, Tom Berenger, amerikansk skådespelare.

1 juni, Irena Degutienė, regeringschef i Litauen vid två tillfällen. Powers Boothe, amerikansk skådespelare.

5 juni, Ken Follett, brittisk författare.

10 juni, Zoltan Bajkai, svensk skådespelare. Frankie Faison, amerikansk skådespelare.

11 juni, Frank Beard, amerikansk musiker, trummis i ZZ Top. Tom Pryce, brittisk racerförare.

12 juni, Ewa Roos, svensk sångerska och musikalartist

13 juni, Simon Callow, brittisk skådespelare, regissör och författare. Thierry Sabine, fransk rallyförare.

15 juni, Jim Varney, amerikansk skådespelare.

17 juni, Tom Corbett, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Pennsylvania 2011-.

18 juni, Lech Kaczyński, polsk politiker, president 2005-2010. Paul Tonko, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 2009-

20 juni, Lionel Richie, amerikansk sångare och låtskrivare.

21 juni, Linda Kasabian, kriminell, en av Charles Mansons gängmedlemmar.

22 juni, Alan Osmond, amerikansk musiker, medlem i Osmonds. Meryl Streep, amerikansk skådespelare.

23 juni, Per Dunsö, svensk skådespelare och musiker. Lauren Shuler Donner, amerikansk skådespelare och filmproducent.

25 juni, Patrick Tambay, fransk racerförare och TV-kommentator.

1 juli, John Farnham, australisk sångare.

2 juli, Roy Bittan, amerikansk musiker, pianist i E Street Band.

7 juli, Shelley Duvall, amerikansk skådespelare.

8 juli, Y S Rajasekhara Reddy, indisk politiker.

13 juli, Katarina Strandmark, svensk skådespelare.

15 juli, Carl Bildt, svensk politiker, partiledare för Moderaterna 1986–1999, Sveriges statsminister 1991–1994

16 juli, Ishenbay Kadyrbekov, kirgisisk politiker.

17 juli, Geezer Butler, brittisk musiker, medlem i Black Sabbath.

22 juli, Alan Menken, amerikansk filmmusikkompositör. Lasse Virén, finländsk långdistanslöpare.

26 juli, Thaksin Shinawatra, Thailands premiärminister 2001–2006. Roger Taylor, brittisk sångare, låtskrivare och musiker, trumslagare i Queen.

28 juli, Randall Wallace, amerikansk regissör.

29 juli, Fredrik Belfrage, svensk radioman och programledare i TV.

2 augusti, Bertalan Farkas, ungersk kosmonaut. Cathy Gilles, kriminell, en av Charles Mansons gängmedlemmar.

3 augusti, David Chaytor, brittisk parlamentsledamot för Labour från 1997.

5 augusti, Lasse Flinckman, svensk dragshowartist.

7 augusti, Walid Jumblatt, libanesisk politiker.

8 augusti, Keith Carradine, amerikansk skådespelare och sångare.

12 augusti, Mark Knopfler, skotsk musiker, gitarrist.

20 augusti, Phil Lynott, irländsk musiker, ledare för hårdrocksgruppen Thin Lizzy.

20 augusti, Loretta Devine, amerikansk skådespelare.

23 augusti, Shelley Long, amerikansk skådespelare. William Lane Craig, svensk kristen dubbeldoktor filosofi/teologi. Leslie Van Houten, kriminell, en av Charles Mansons gängmedlemmar.

24 augusti, Pia Degermark, svensk skådespelare. Bob Holden, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Missouri 2001–2005.

25 augusti, Gene Simmons, amerikansk musiker (basist i KISS).

29 augusti, Anja Landgré, svensk skådespelare.

31 augusti, Richard Gere, amerikansk skådespelare.

1 september, P A Sangma, indisk politiker.

2 september, Wiesław Kuc, polsk politiker.

3 september, Patriark Petrus VII av Alexandria, grekisk-ortodox patriark av Alexandria.

7 september, Gloria Gaynor, amerikansk sångerska.

9 september, Susilo Bambang Yudhoyono, Indonesiens president 2004–2014.

10 september, Bill O'Reilly, amerikansk TV-programledare och journalist.

14 september, Tommy Seebach, dansk musiker.

15 september, Joe Barton, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1985-.

16 september, Vince Snowbarger, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1997–1999.

18 september, Peter Shilton, engelsk fotbollsspelare. Billy Drago, amerikansk skådespelare. Beth Grant, amerikansk skådespelare. Jim McCrery, amerikansk republikansk politiker.

19 september, Patsy Calton, brittisk parlamentsledamot (liberaldemokrat) från 2001. Twiggy, brittisk skådespelare och fotomodell.

20 september, Lena Häll Eriksson, svensk generaldirektör för Kriminalvårdsstyrelsen 2003–2004.

23 september, Bruce Springsteen, amerikansk rocksångare, gitarrist och låtskrivare.

24 september, Anders Arborelius, biskop för Stockholms katolska stift.

25 september, Jerry Costello, amerikansk demokratisk politiker.

26 september, Liz Blackman, brittisk parlamentsledamot för Labour.

27 september, Jahn Teigen, norsk musiker och schlagerartist.

3 oktober, Malena Ivarsson, svensk socionom, sexolog, författare och programledare i TV.

8 oktober, Sigourney Weaver, amerikansk skådespelare.

12 oktober, Ilich Ramírez Sánchez, ökänd terrorist under namnet "Carlos".

21 oktober, Benjamin Netanyahu, israelisk premiärminister 1996–1999.

22 oktober, John Shadegg, amerikansk republikansk politiker.

24 oktober, Nick Ainger, brittisk parlamentsledamot för Labour.

27 oktober, Garry Tallent, amerikansk musiker, basist.

31 oktober, Frank Silva, amerikansk kulissarbetare och skådespelare (död 1995)

2 november, Mineko Iwasaki, känd japansk geisha.

3 november, Larry Holmes, amerikansk tungviktsboxare.

6 november, Brad Davis, amerikansk skådespelare (död 1991)

7 november, Su Pollard, brittisk skådespelare och sångare. Annika Åhnberg, svensk politiker, jordbruksminister 1996–1998, ordförande för Rädda Barnen.

8 november, Anders Palm, svensk regissör, manusförfattare, producent och skådespelare. Bonnie Raitt, amerikansk bluessångerska.

11 november, Ismail Petra, sultan av Kelantan, Malaysia (död 2019)

16 november, Rita Holst, svensk manusförfattare och författare.

17 november, John Boehner, amerikansk republikansk politiker.

18 november, Ahmed Zaki, egyptisk skådespelare (död 2005)

19 november, El Manik, indonesisk skådespelare.

20 november, Thelma Drake, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 2005–2009, Ulf Lundell, svensk rocksångare, författare, bildkonstnär och poet. Juha Mieto, finländsk längdåkare.

21 november, Lars Leijonborg, svensk politiker, partiledare för Folkpartiet liberalerna 1997–2007

27 november, Archibald Douglas, svensk greve.

28 november, Paul Shaffer, kanadensisk musiker och komiker.

1 december, Pablo Escobar, colombiansk narkotikabaron, ledare för Medellínkartellen (död 1993)

3 december, John Akii-Bua, ugandisk friidrottare (död 1997), Heather Menzies, amerikansk skådespelare, Louisa von Trapp i Sound of Music.

4 december, Jeff Bridges, skådespelare. Derek Wyatt, brittisk parlamentsledamot för Labour.

5 december, Pamela Blair, amerikansk skådespelare.

6 december, Janet Anderson, brittisk parlamentsledamot för Labour (död 2023)

7 december, Tom Waits, amerikansk sångare, kompositör och skådespelare.

8 december, Birgit Carlstén, svensk skådespelare och sångare. Nancy Meyers, amerikansk filmproducent, manusförfattare och regissör.

10 december, Harry Cohen, brittisk parlamentsledamot för Labour Party 1983–2010.

12 december, Marc Ravalomanana, president på Madagaskar.

14 december, Slavko Dokmanović, kroatienserbisk politiker.

15 december, Cliff Williams, brittisk musiker, medlem i AC/DC. Erik Fichtelius, svensk journalist. Don Johnson, amerikansk skådespelare, känd bland annat från TV-serien Miami Vice.

20 december, Bergljót Árnadóttir, svensk skådespelare.

21 december, Thomas Sankara, president i Burkina Faso 1983–1987.

22 december, Maurice Gibb, brittisk sångare i Bee-Gees. Robin Gibb, brittisk sångare i Bee-Gees.

24 december, Randy Neugebauer, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 2003–2017.

25 december, Sissy Spacek, amerikansk skådespelare.

26 december, Ira Newborn, amerikansk kompositör.

27 december, Klaus Fischer, tysk fotbollsspelare.

28 december, Per-Olof Sännås, svensk fotograf.

31 december, Tom Kite, amerikansk golfspelare.

Avlidna

7 januari, Elin Wägner, 66, svensk författare, journalist och feminist

10 januari, Othon Friesz, 69, fransk postimpressionistisk målare och formgivare.

13 januari, Aino Aalto, 54, finländsk arkitekt och formgivare.

18 januari, Charles Ponzi, 66, italiensk-amerikansk svindlare.

20 januari, Gustaf Komppa, 81, finländsk kemist.

21 januari, Gunnar Grauers, 70, svensk ingenjör. Fritz Knöchlein, 37, tysk SS-officer, dömd krigsförbrytare.

26 januari, Irvine Lenroot, 79, amerikansk republikansk politiker och jurist, senator 1918–1927.

28 januari, Emil Cedercreutz, 69, finländsk skulptör.

5 februari, Rudolf Peersen, 80, norsk jurist och politiker, försvarsminister 1919.

7 februari, Carl Hagman, 58, svensk sångare och skådespelare.

11 februari, Axel Munthe, 91, svensk läkare och författare, författare till "Boken om San Michele"

28 februari, Erland Colliander, 70, svensk skådespelare.

4 mars, Karolina Widerström, 92, Sveriges första kvinnliga läkare

6 mars, J Melville Broughton, 60, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i North Carolina 1941–1945, senator 1948-1949.

12 mars, Anna-Maria Tallgren, 62, finländsk essäist och litteraturkritiker.

25 mars, Ross S Sterling, 74, amerikansk demokratisk politiker och affärsman.

31 mars, Otto Landahl, 59, svensk skådespelare.

2 april, Herman Lantz, 67, svensk skådespelare, manusförfattare och simhoppare.

11 april, Chase Osborn, 89, amerikansk republikansk politiker och publicist, guvernör i Michigan 1911–1913.

18 april, Ulrich Salchow, 71, svensk konståkare med tio världsmästerskapsguld

6 maj, Maurice Maeterlinck, 86, belgisk författare, nobelpristagare.

9 maj, Louis II, 78, furste av Monaco.

21 maj, Klaus Mann, 42, tysk författare.

4 juni, Maurice Blondel, 87, fransk katolsk filosof.

10 juni, Sigrid Undset, 67, norsk författare, nobelpristagare.

12 juni, Nils Björk, 83, svensk banvakt, småbrukare och politiker (socialdemokrat).

19 juni, William Comstock, 71, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Michigan 1933–1935.

11 juli, Beauford H Jester, 56, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Texas 1947-1949.

12 juli, Douglas Hyde, 89, irländsk politiker och författare, Irlands president 1938–1945.

19 juli, Frank Murphy, 59, amerikansk politiker och domare i USAs högsta domstol.

26 juli, Linda Arvidson, 65, amerikansk skådespelare.

31 juli, John C B Ehringhaus, 67, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i North Carolina 1933–1937.

16 augusti, Margaret Mitchell, 48, amerikansk författare.

3 september, Vilhelm Ekelund, 68, svensk författare.

4 september, Olof Ås, 56, svensk inspicient och skådespelare.

7 september, José Clemente Orozco, 65, mexikansk konstnär.

8 september, Richard Strauss, 85, tysk tonsättare.

14 september, Zara Backman, 73, svensk skådespelare.

18 september, Frank Morgan, 59, amerikansk skådespelare.

8 oktober, Bert H Miller, 69, amerikansk demokratisk politiker och jurist, senator 1949.

10 oktober, Leonor Michaelis, 74, tysk-amerikansk biokemist.

28 oktober, Marcel Cerdan, 33, fransk proffsboxare, världsmästare i mellanvikt 1948–1949.

3 novemberSolomon Robert Guggenheim, 88, amerikansk konstsamlare och filantrop.

6 november – Ellen Trotzig, 71, svensk konstnär.

8 november – Clyde M. Reed, 78, amerikansk republikansk politiker, senator 1939-1949.

11 november – Yngwe Nyquist, 69, svensk skådespelare, opera- och operettsångare.

15 november – Nathuram Godse, 39, indisk hinduaktivist, mördade Mahatma Gandhi.

21 november – John Ekman, 69, svensk skådespelare.

27 november – William H. King, 86, amerikansk demokratisk politiker och jurist, senator 1917–1941.

28 november – Marga Riégo, 54, svensk skådespelare.

30 november – Julius P Heil, 73, tysk-amerikansk politiker och affärsman, guvernör i Wisconsin 1939–1943.

11 december, Krishna Chandra Bhattacharya, 74, indisk filosof.

16 december, Emil Aaltonen, 80, finländsk industriman och donator.

27 december, Lotten Olsson, 80, svensk skådespelare.

28 december, Jack Lovelock, 39, nyzeeländsk friidrottare och läkare.

1950

1950,  var ett normalår som började en söndag i den gregorianska kalendern.

1 januari, Sverige får två nya städer, Hagfors stad och Oxelösunds stad

2 januari, Vid svenska juniormästerskapen i boxning segrar 17-årige Ingemar Johansson i tungvikt

3 januari, Tryckfrihetskommittén läggs ned.

4 januari, Israel förklarar Jerusalem som huvudstad i staten Israel. John Lingman blir konsultativt statsråd i Sverige

9 januari, 45-årige Jarl Hjalmarson efterträder Fritiof Domö som ordförande för Högerpartiet

12 januari, Den brittiska ubåten HMS Truculent kolliderar på Themsen med en svensk tanker i Themsens mynning, varvid 64 personer omkommer

15 januari, Sverige erkänner den kommunistiska folkrepubliken Kina

17 januari, 11 tjuvar stjäl 2 miljoner dollar från en pansarbil tillhörande The Brink's Company i Boston.

22 januari, Svenske kusken Sören Nordin vinner årets Prix d'Amérique i Paris

23 januari, Sverige blir medlem av Unesco, FNs organ för internationellt samarbete inom utbildning, vetenskap, kultur och kommunikation.

24 januari, Klaus Fuchs, Tyskfödde brittiske forskaren, går in till Londons War Office och erkänner att han i sju år spionerat för Sovjet, och överlämnat topphemlig data om amerikanska och brittiska kärnvapen till Sovjet

26 januari, I och med ikraftträdandet av den nya författningen blir Indien officiellt republik.

29 januari, Författaren Elsa Björkman-Goldschmidt blir ledamot av Samfundet De nio.

31 januari, USAs president Harry S Truman ger atomenergimyndigheterna i uppdrag att utveckla en vätebomb med "tidigare icke skådad förstörelsepotential", sedan Sovjet 1949 sprängt sin första atombomb

3 februari, Tyskfödde brittiske forskaren Klaus Fuchs grips för spionage åt Sovjetunionen, får senare 14 års fängelse

8 februari, Sveriges första transportutställning öppnas i Eskilstuna.

9 februari, Amerikanske senatorn Joseph McCarthy påstår att det finns 207 kommunister på USAs utrikesdepartement och startar den kommunistjakt han genomdriver med senatsförhör mot utpekade

12 februari, Europeiska Radio- och TV-unionen (European Broadcasting Union), (Europeiska radiounionen, EBU) bildas.

13 februari, Skandinaviens tre statsministrar sammanträffar i Halmstad för en ekonomisk diskussion.

14 februari, Vid valtal från Edinburgh, föreslår Winston Churchill "toppförhandlingar" med sovjetiska ledare, och på engelska innebär det att ordet "summit" används för första gången om toppmöten. I Moskva ingår Kina och Sovjetunionen en vänskapspakt

18 februari, Hörningsholms slott skadas svårt vid en brand. Vårfloden i Lidan raserar järnvägsbron i centrala Lidköping

20 februari, Det danska passagerarfartyget Kronprins Olav med 108 passagerare och 75 mans besättning eldhärjas.

24 februari, Yngve Brilioth utses till ärkebiskop efter Erling Eidem.

25 februari, Svenska Europahjälpen upphör efter fyra års verksamhet. Committee on Slavery invigs av FN.

1 mars, Chiang Kai-shek utropar Republiken Kina på Taiwan. En domstol i London dömer tyskfödde fysikern Klaus Fuchs till 14 års fängelse för att ha lämnat ut atomhemligheter till Sovjetunionen

3 mars, Polen tillkännager att man avser att utvisa alla tyskar.

8 mars, Senator Joseph McCarthy inleder jakt på vänstersympatisörer. 80 medlemmar av USAs utrikesadministration stämplas som "kommunister" och anklagas för "oamerikansk verksamhet". Sovjetunionen tillkännagiver att landet har tillverkat en atombomb.

18 mars, Den belgiska regeringen faller då en folkomröstning säger ja till att kung Leopold III får återvända från sin exil

22 mars, Egypten kräver att Storbritannien avlägsnar alla trupper från Suezkanalen.

20 april, Islands nationalteater invigs.

24 april, Jordanien ockuperar Västbanken. Svenska sällskapet för antropologi och geografi tilldelar professor Hans Pettersson, Göteborg, Vegamedaljen för att denne organiserat och genomfört Albatrossexpeditionen.

27 april, De svenska arkitekterna Nisse och Kajsa Strinning vinner en tävling utlyst av Svenska Slöjdföreningen och Bonniers folkbibliotek om nytt bokhyllesystem

28 april, Sveriges första matematikmaskin, BARK, invigs på Kungliga tekniska högskolan i Stockholm. BARK står för "Binär automatisk relä-kalkylator", och är konstruerad av Conny Palm och Gösta Neovius

9 maj, Den franske politikern Robert Schuman presenterar en plan för europeiskt samarbete som bland annat går ut på överstatlig kontroll av Frankrikes och Västtysklands kol- och stålproduktion. Sverige och Kina påbörjar officiella diplomatiska förbindelser, Sverige blir det första landet i världen väster om Kina som har diplomatiska förbindelser med Kina.

13 maj, Flera svenska tidningar tar upp Kejneaffären, om bland annat påstådd homosexuell pojkprostitution. Pastor Karl-Erik Kejne försöker ingripa mot pojkprostitution i Stockholm. Han förföljs, polisanmäler detta och anmäler kriminell homosexualitet. Kejne misstänker att polisutredningen inte bedrivs korrekt och att det beror på att ett statsråds förhållande till vissa skyddslingar inte avslöjas. En medborgarkommission tillsätts med uppgift att utreda myndigheternas agerande. Formel 1 körs som ett världsmästerskap för första gången. Storbritanniens Grand Prix blir det första loppet.

20 maj, Den 33e Svenska mässan öppnas av Sveriges statsminister Tage Erlander

23 maj, Skådespelaren Victor Sjöström får Teaterförbundets guldmedalj för utomordentlig konstnärlig gärning

26 maj, Sveriges riksdag beslutar att på sikt införa 9-årig enhetsskola/försöksskola (senare grundskola) i Sverige. Den skall ersätta alla andra skolformer för barn och ungdomar i åldern 7–16 år. Parlamentet är nästan helt enigt

Juni, USAs president Harry S Truman ger USAs 7e flotta order att förhindra att Folkrepubliken Kina angriper Formosa och att Republiken Kina anfaller Folkrepubliken Kina

1 juni, De två största telefonioperatörerna i Mexiko, Teléfonos de Mexico S A och Mexican Telephone and Telegraph Company slås samman och Telefonaktiebolaget LM Ericsson blir huvudleverantör

8 juni, Hotell Park Avenue invigs i Lorensbergsparken i Göteborg, och betecknas som Europas modernaste. Hotellet har uppförts för att i första hand tillgodose amerikanska turisters krav på god hotellservice

13 juni, Josef Oliv utses till intendent vid San Michele på Capri

17 juni, Skådespelaren Judy Garland sägs upp av filmbolaget MGM efter många års samarbete.

19 juni, Prins Bertil inviger Roslagens Utställning vid havet som till den 9 juli besöks av över 20 000 personer

22 juni, Det svenskbyggda vikingaskeppet Ormen Friske förliser utanför den tyska ön Helgoland. Samtliga 15 besättningsmän omkommer. John Lingman utnämns till civilminister och chef för det nybildade Civildepartementet som startar sin verksamhet den 1 juli.

25 juni, Koreakriget utbryter då nordkoreanska trupper går över gränsen till Sydkorea vid 38e breddgraden

27 juni, Sovjetunionen bojkottar tillfälligt FNs säkerhetsråd, vilket gör att USA lyckas få FN att ingripa militärt i Koreakriget

28 juni, Nordkoreanska trupper intar den sydkoreanska huvudstaden Seoul.

30 juni, Det svenska Folkhushållningsdepartementet upphör.

1 juli, Det svenska Civildepartementet börjar sin verksamhet. Statsminister Tage Erlander inviger utställningen Expo norr. Den första obligatoriska S-märkningen av elektrisk belysningsarmatur införs.

3 juli, Det svenska "Dollartåget" för lyxturister gör sin första veckolånga tur till polcirkeln

7 juli, Apartheidlagarna införs i Sydafrika. Apartheidlagarna införs i Sydafrika. Den svenska regeringen ger statspolisintendenten i uppdrag att utreda möjligheterna att utöka övervakningen av misstänkta spioner.

16 juli, Uruguay blir världsmästare i fotboll för andra gången då man vinner finalserien före Brasilien och Sverige. Det svenska laget innehåller bland andra 20-årige Lennart "Nacka" Skoglund

17 juli, Amerikanska markstyrkor anländer till Koreahalvön

20 juli, Den svenska regeringen fördömer Nordkoreas angrepp på Sydkorea och stödjer FN-insatsen genom att skicka ett fältsjukhus

25 juli, Walter Ulbricht utses till östtyska kommunistpartiets generalsekreterare.

29 juli, Sveriges riksdag överlämnar en bokgåva om 2500 volymer till Färöarnas lagting.

1 augusti, Leopold III av Belgien abdikerar till förmån för sin son Baudouin då han spelat en tvivelaktig roll i andra världskriget

4 augusti, ICA köper AB Svea choklad i Norrköping för en hemlig summa

15 augusti, En jordbävning och översvämning i Assam i Indien med styrka 8,6 på Richterskalan förorsakar 20-30 000 dödsoffer och gör cirka 5 miljoner människor hemlösa

23 augusti, Författaren Olof Lagercrantz utses till kulturchef på Dagens Nyheter

29 augusti, HMS Barbara förliser vid Böttö i Göteborgs skärgård, 9 kustartillerister omkommer och 11 skadas.

31 augusti, Jehovas Vittnen förbjuds i Östtyskland, vilket leder till ett stort antal anhållanden och rättegångar. På Sankt Eriks-Mässan i Sverige gör nya plastmaterialet plexiglas sensation

31 augusti, Den svenske fotbollsspelaren Lennart "Nacka" Skoglund skriver kontrakt med fotbollsklubben FC Inter i Milano

15 september, Amerikanska och sydkoreanska trupper landsätts bakom nordkoreanska fronten. Under befäl av general Douglas MacArthur landstiger de i sydkoreanska Incheon, som hålls av de nordkoreanska trupperna.

19 september, Västtyskland beslutar att avskeda alla kommunistiska statstjänstemän.

22 september, Överståthållare Johan Hagander inviger i Kungsträdgården utställningen Kontakt med försvaret vilken anordnas av FBU. Vid utställningen visas försvarsmateriel värd 60 miljoner kronor, bland annat arméns nya raketgevär m/49 och granatgevär m/48.

23 september, Skalden Nils Ferlin tilldelas Samfundet De nios stora pris om 10 000 kronor. Uppsalas nya teater invigs och första uppsättningen är Figaros bröllop

29 september, Ett kraftigt jordskred i samhället Surte vid Göta älv drar ner 35 bostadshus med 180 lägenheter i massorna. En person omkommer i olyckan, orsakad av kraftiga regn samt jord- och lermassor i rörelse. 300 personer blir hemlösa i skalvet[8], som börjar klockan 08:10.

30 september, FN-trupperna återtar Seoul efter motoffensiv och driver de nordkoreanska soldaterna över gränsen vid 38:e breddgraden, och fortsätter sedan in i Nordkorea.

Oktober, FN-trupperna når vid slutet av månaden Kinas gräns

1 oktober, Sydkoreanska soldater överskrider 38e breddgraden. Stockholms första riktiga tunnelbanelinje, Slussen–Hökarängen, invigs. Turen tar 17 minuter

2 oktober, Charles M Schulz tecknade serie Peanuts ("Snobben") publiceras första gången i USA

4 oktober, Franska soldater lider svårt nederlag i Franska Indokina

7 oktober, Tibet ockuperas av Kina.

15 oktober, Vid de allmänna valen i Östtyskland får kommunisterna 99,7% av rösterna.

19 oktober, Så kallade frivilliga trupper från Kina överskrider gränsfloden Yalu mellan Kina och Nordkorea.

20 oktober, Australien förklarar kommunistpartiet där olagligt. Pyongyang, Nordkorea intas av USAs soldater

24 oktober, Amerikanska soldater i Koreakonflikten når Kinas gräns. Kinesiska soldater går in i Tibet

28 oktober, Nio personer omkommer då en rälsbuss kolliderar med ett persontåg på sträckan Godegård–Mariedamm.

29 oktober, Kung Gustaf V av Sverige dör och efterträds som kung av Sverige av sin 67-årige son Gustaf VI Adolf. Gustaf V är vid sin död på Drottningholms slott 92 år gammal, och inne på sitt 43e regeringsår och därmed den regent i Sverige som blivit äldst och regerat längst. Gustaf VI Adolf, som är 67 år, antar valspråket "Plikten framför allt". Hans fyraårige sonson Carl Gustaf blir kronprins.

1 november, Påve Pius XII skall ha sett samma Mariauppenbarelse i solen ("Solundret") som först visade sig 1917 i Fátima, Portugal vid Vatikanstaten och upptar en ny dogm för romersk-katolska kyrkan, "Munificentissimus Deus", som säger att Gud tog Marias kropp upp till himlen efter hennes död ("Jungfru Marie himmelsfärd").

2 november, Två svenska grammofondirektörer stäms av Edvard Griegs fond för att ha släppt Charlie Normans boogie-woogie-version av Anitras dans

5 november, Prins Eugen-medaljen för framstående konstnärlig gärning tilldelas Sigurd Lewerentz och Axel Nilsson.

6 novembe, Kinesiska soldater anfaller de USA-dominerade FN-styrkorna i Nordkorea. USAs president Harry S. Truman hotar med att plocka fram kärnvapen, och general Douglas MacArthur vill anfalla Kina. Kung Gustaf VI Adolf övertar regentskapet, sonsonen Carl Gustaf finns med

9 november, Gustaf V begravs och blir den siste svenske kungen att begravas i Riddarholmskyrkan.

13 november, 58 personer omkommer då ett kanadensiskt flygplan störtar över Grenoble, Frankrike

17 november, Ett nytt material, reflex, introduceras i Sverige och väntas få stor betydelse för trafiksäkerheten under de mörka timmarna

20 november, Uppsala universitets bibliotek får en bokgåvaom 20 000 volymer och 5 000 dissertationer och anses vara en av de mest värdefulla medicinsk-historiska samlingarna skapade av en privatperson

24 november, FN-styrkorna i Koreakonflikten tvingas till reträtt

26 november, Kina går med i Koreakriget på Nordkoreas sida.

December, Kineserna och nordkoreanerna har återtagit kontrollen över området norr om 38e breddgraden

1 december, Biskop Gunnar Hultgren i Visby stift utses till ny biskop i Härnösands stift

5 december, FN-trupperna i Koreakriget, ledda av amerikanske generalen Douglas MacArthur, tvingas retirera från Pyongyang när kinesiska och nordkoreanska soldater anfaller

6 december, Stjernsunds slott i Närke doneras till Vitterhetsakademien.

10 december, Den första offentliga televisionsvisningen i Sverige äger rum i samband med Nobelfesten.

20 december, Riksarkivarien Ingvar Andersson tillträder stol 2 i Svenska Akademien

30 december, Berliner Stadtschloss i det dåvarande Östberlin, sprängs i luften på order av den östtyska regimen. Hugh Gaitskell blir Storbritanniens finansminister. Sverige undertecknar FNs deklaration om de mänskliga rättigheterna. Karin Kock blir överdirektör för Statistiska centralbyrån. Den allmänna svenska sjukförsäkringen skall träda i kraft detta år, men skjuts upp. Den svenska beredningen för utländsk arbetskraft lägger ner sig själv. Sverige medverkar till att Europarådet antar Europakonventionen. Europeisk återuppbyggnad och modernisering ger från runt denna tid Sverige rekordtillväxt fram till 1970-talet. Sverige ansluter sig till Internationella handelsorganisationen (ITO). Det svenska förpackningsföretaget AB Tetra Pak bildas som en fortsättning på Åkerlund & Rausing AB. Charlie Parker spelar på Nalen i Stockholm. Sveriges befolkning passerar 7-miljonersstrecket. De svenska folkpensionerna indexregleras. Carl Gunnar Engström uppfinner respiratorn. Hammarö köping, Hällefors köping och Storfors köping bildas. Den första skolpolisverksamheten i Sverige startar i Stockholm. Företaget Ålö-Maskiner grundas i Brännland utanför Umeå och börjar tillverka frontlastare. Antalet hembiträden i Sverige, som 1930 uppgick till 145 000, har halverats. Medicinalstyrelsen föreslår att Sverige förbjuder skolaga. Svenska Samernas Riksförbund (Sámiid Riikkasearvi, SSR) bildas för att tillvarata samernas ekonomiska och kulturella intressen gentemot svenska myndigheter. Sveriges regering tillsätter Kejnekommissionen för att utreda "rättsrötan"

Födda

9 januari, David Johansen, amerikansk musiker, sångare i New York Dolls. Wolfgang Rohde, tysk musiker, trummis i Die Toten Hosen 1986–1999.

11 januari, Lars-Erik Lövdén, svensk socialdemokratisk politiker, biträdande finansminister 1998–2004.

12 januari, Sheila Jackson Lee, amerikansk demokratisk politiker.

13 januari, Clive Betts, brittisk parlamentsledamot för Labour.

18 januari – Gilles Villeneuve, kanadensisk racerförare.

20 januari, Mahamane Ousmane, president i Niger, 1993–1996.

21 januari, Gary Locke, amerikansk demokratisk politiker. Ole Ränge, svensk skådespelare.

23 januari, Richard Dean Anderson, amerikansk skådespelare, känd från TV-serien MacGyver. Danny Federici, amerikansk musiker. Kerstin Hellström, svensk skådespelare och teaterregissör.

24 januari, Daniel Auteuil, fransk skådespelare.

26 januari, Ivan Hlinka, tjeckisk ishockeyspelare och tränare. Jörg Haider, österrikisk politiker.

27 januari, Hans Harnesk, svensk rekvisitör och skådespelare.

28 januari, Per Waldvik, svensk skådespelare, producent och utbildningsledare.

29 januari, Jody Scheckter, sydafrikansk racerförare.

30 januari, Trinidad Silva, amerikansk skådespelare.

31 januari, Alessandro Benvenuti, italiensk skådespelare.

1 februari, Kazimierz Nycz, polsk romersk-katolsk präst, ärkebiskop av Warszawa.

2 februari, Barbara Sukowa, tysk skådespelare.

3 februari, Pamela Franklin, amerikansk skådespelare.

5 februari, Claes Månsson, svensk skådespelare.

6 februari, Natalie Cole, amerikansk sångerska.

10 februari, Mark Spitz, amerikansk flerfaldig olympisk guldmedaljör i simning.

12 februari, Michael Ironside, kanadensisk skådespelare. João W Nery, brasiliansk författare.

13 februari, Peter Gabriel, brittisk musiker. Eva Remaeus, svensk skådespelare.

15 februari, Gustav Svensson, svensk missbrukare som blev känd genom dokumentären Dom kallar oss mods.

16 februari, Peter Hain, brittisk parlamentsledamot för Labour.

18 februari, John Hughes, amerikansk regissör, manusförfattare och filmproducent. Cybill Shepherd, amerikansk skådespelare.

21 februari, Larry Drake, amerikansk skådespelare. Alf R Jacobsen, norsk journalist och författare. Håkan Nesser, svensk författare, manusförfattare och lärare.

22 februari, Ellen Greene, amerikansk skådespelare. Miou-Miou, fransk skådespelare. Julie Walters, brittisk skådespelare.

26 februari, Helen Clark, nyzeeländsk politiker, premiärminister.

4 mars, Billy Gibbons, gitarrist i ZZ Top.

11 mars, Bobby McFerrin, amerikansk sångare

13 mars, William H Macy, amerikansk skådespelare.

16 mars, Tom Ahlsell, svensk skådespelare.

17 mars,, Rex Brådhe, svensk skådespelare och regissör.

18 mars, Brad Dourif, amerikansk skådespelare.

20 mars, William Hurt, amerikansk skådespelare.

21 mars, Sergej Lavrov, rysk politiker, utrikesminister från 2004.

26 mars, Alan Silvestri, amerikansk filmmusikkompositör. Martin Short, amerikansk skådespelare.

29 mars, Catti Edfeldt, svensk regissör, manusförfattare och skådespelare.

30 mars, Gerry Connolly, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 2009-. Robbie Coltrane, brittisk skådespelare. David Janson, brittisk skådespelare.

2 april, Lynn Westmoreland, amerikansk republikansk politiker.

4 april, Christine Lahti, amerikansk skådespelare.

5 april, Marie Ahl, svensk skådespelare. Agnetha Fältskog, svensk artist och medlem i Abba. Harpo, svensk popmusiker.

10 april. René Gothóni, finländsk religionsvetare. Johan Thorén, svensk stuntman och TV-person.

12 april, David Cassidy, amerikansk skådespelare och sångare.

13 april, Ron Perlman, amerikansk skådespelare.

15 april, Eva Fritjofson, svensk skådespelare.

18 april, Barbara O'Brien, amerikansk demokratisk politiker.

20 april, Aleksandr Lebed, rysk politiker.

25 april, Staffan Scheja, svensk musiker (pianist). Peter Jurasik, amerikansk skådespelare.

26 april, Sture Bergwall, svensk brottsling.

28 april, Jay Leno, amerikansk komiker och pratshowvärd, The Tonight Show.

29 april, Debbie Stabenow, amerikansk demokratisk politiker, senator 2001-.

1 maj, Dann Florek, amerikansk skådespelare.

2 maj, Bianca Jagger, nicaraguansk politisk aktivist, gift med Mick Jagger 1971–1979. Scott McCallum, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Wisconsin 2001–2003.

3 maj, Viktor Friberg, svensk skådespelare.

10 maj – Fernando Pereira, nederländsk fotograf.

12 maj, Bruce Boxleitner, amerikansk skådespelare. Gabriel Byrne, amerikansk skådespelare. Harry Goldstein, svensk skådespelare och regissör.

13 maj, Hans Wiktorsson, svensk skådespelare och musiker, mest känd som Kurt Olssons kompanjon Arne. Stevie Wonder, amerikansk sångare, musiker.

14 maj, Jackie Speier, amerikansk demokratisk politiker.

15 maj, Nicholas Hammond, amerikansk skådespelare.

17 maj, Keith Bradley, brittisk parlamentsledamot för Labour.

22 maj, Bernie Taupin, brittisk-amerikansk textförfattare, poet, musiker och sångare.

23 maj, William Barr, amerikansk republikansk politiker, USA:s justitieminister 1991–1993. Beatrice Järås, svensk skådespelare

24 maj, Thomas DeSimone, amerikansk gangster.

29 maj, Göran Carmback, svensk regissör. Rebbie Jackson, amerikansk sångerska, medlem i The Jacksons.

30 maj, Jan van der Schaaf, svensk operasångare.

31 maj, Tom Berenger, amerikansk skådespelare och producent.

1 juni, Gemma Craven, brittisk skådespelare och sångare. John M Jackson, amerikansk skådespelare.

3 juni, Suzi Quatro, amerikansk sångerska och basist.

8 juni, Alex Van Halen, trummis i Van Halen.

13 juni, Nick Brown, brittisk parlamentsledamot för Labour, jordbruksminister 1998–2001.

13 juni, Rowan Williams, 104e ärkebiskopen av Canterbury.

18 juni, Mike Johanns, amerikansk republikansk politiker. Barbro Smeds, finlandssvensk författare, dramaturg och teaterregissör.

21 juni, Joey Kramer, amerikansk musiker, trummis i Aerosmith.

26 juni, Carl Zetterström, svensk författare, skribent, kåsör och konstnär.

28 juni, Mauricio Rojas, svensk liberal politiker och docent, riksdagsledamot från 2002.

29 juni, Jo Ann Davis, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 2001–2007.

30 juni, Leonard Whiting, brittisk politiker.

1 juli, David Duke, amerikansk antifeminist, författare och politiker.

2 juli, Agneta Eckemyr, svensk skådespelare och modefotograf. Annika Thor, svensk författare och bibliotekarie.

9 juli, Viktor Janukovytj, ukrainsk politiker, Ukrainas president 2010–2014.

10 juli, Tony Baldry, brittisk parlamentsledamot för Conservative.

12 juli, Eric Carr, medlem i rockbandet KISS.

14 juli, Nobert Kröcher, tysk terrorist.

13 juli, David Duke, tidigare stormästare av Ku Klux Klan.

15 juli, Bengt Assarsson, svensk nationalekonom.

18 juli, Richard Branson, brittisk entreprenör, miljardär och äventyrare, grundare av Virgin. Naseeruddin Shah, indisk skådespelare. Mark Souder, amerikansk republikansk politiker.

27 juli, Claes Eriksson, svensk revyartist, medlem i Galenskaparna & After Shave.

31 juli, Anita Molander, svensk skådespelare.

1 augusti, Árni Þórarinsson, isländsk författare.

3 augusti – John Landis, amerikansk skådespelare, regissör, producent och manusförfattare.

6 augusti, Dorian Harewood, amerikansk skådespelare.

14 augusti, Gary Larson, amerikansk skämttecknare.

15 augusti, Anne av Storbritannien, brittisk prinsessa. Hans Johansson, svensk teolog, predikant och författare.

16 augusti, Jack Unterweger, österrikisk seriemördare.

22 augusti, Rolf Allan Håkanson, svensk scenograf och formgivare, Toshiro Suga, japansk skådespelare.

23 augusti, Saeed Hooshidar, svensk dansare, koreograf och skådespelare.

26 augusti, Ingela Forsman, svensk musiker.

28 augusti, Silvio Baracchini, italiensk vattenpolospelare.

29 augusti, Dave Reichert, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 2005–2019.

3 september, Miro Barešić, kroatisk nationalist. Thomas M Reynolds, amerikansk republikansk politiker.

8 september, Ian Davidson, brittisk parlamentsledamot för Labour från 1992. Mike Simpson, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1999-.

10 september, Joe Perry, amerikansk musiker, gitarrist i Aerosmith.

11 september, Amy Madigan, amerikansk skådespelare.

13 september, Włodzimierz Cimoszewicz, polsk politiker.

14 september, Monica Forsberg, svensk textförfattare och sångerska.

15 september, Elisabeth Tarras-Wahlberg, svensk hovmarskalk, hovets informationschef 1995–2004. Alan Whitehead, brittisk parlamentsledamot för Labour Party från 1997.

16 september, Barbro Christenson, svensk skådespelare. Jo Ann Emerson, amerikansk republikansk politiker.

17 september, Narendra Modi, indisk politiker, Indiens premiärminister 2014-.

18 september, Shabana Azmi, indisk skådespelare. Chris Heister, svensk moderat politiker och ämbetsman.

19 september, Erkki Liikanen, finländsk politiker, EU-kommissionär 1999–2004, chefdirektör för Finlands Bank 2004-.

20 september, Loredana Bertè, italiensk musiker. Gábor Csapó, ungersk vattenpolospelare.

21 september, Charles Clarke, brittisk politiker inom Labour Party. Bill Murray, amerikansk skådespelare.

24 september, Charlotte Atkins, brittisk parlamentsledamot för Labour. Kristina Wayborn, svensk skådespelare.

30 september, Victoria Tennant, brittisk skådespelare.

5 oktober, Jeff Conaway, amerikansk skådespelare.

10 oktober, Johan Lindell, svensk skådespelare.

11 oktober, Amos Gitai, israelisk regissör. Patty Murray, amerikansk demokratisk politiker, senator 1993-

12 oktober, Nigel Waterson, brittisk parlamentsledamot för Conservative från 1992.

15 oktober, Malou Berg, svensk artist.

16 oktober, Charles Marvin Green, amerikansk internetpersonlighet.

18 oktober, Om Puri, indisk skådespelare.

19 oktober, Cecilia Hjalmarsson, svensk skådespelare.

20 oktober, Chris Cannon, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1997–2009. Tom Petty, amerikansk rockmusiker. William Russ, amerikansk skådespelare.

22 oktober, Bill Owens, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Colorado 1999–2007. Pawan Kumar Chamling, indisk politiker, chefsminister i Sikkim från 1995.

26 oktober, Pavel Trávnicek, tjeckisk skådespelare.

29 oktober, Katarina Jakobsson, svenskt mordoffer

30 oktober, Lamine Dieng, svensk skådespelare, dansare och konstnär. John Doolittle, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1991–2009.

31 oktober, John Candy, amerikansk-kanadensisk skådespelare. Zaha Hadid, brittisk dekonstruktivistisk arkitekt.

1 november, Robert B Laughlin, amerikansk fysiker, nobelpristagare.

4 november, Ingela Sahlin, svensk skådespelare.

5 november, Thorbjørn Jagland, norsk politiker.

7 november, Marvin Yxner, svensk skådespelare.

10 november, Debra Hill, amerikansk filmproducent och manusförfattare.

11 november, Terry Rooney, brittisk parlamentsledamot för Labour.

21 november, Alberto Juantorena, kubansk friidrottare.

22 november, Marie de Geer, svensk skådespelare. Steve Van Zandt, amerikansk skådespelare och musiker.

24 november, Marco Biagi, italiensk professor. Bob Burns, amerikansk musiker, medlem i Lynyrd Skynyrd.

26 november, Bengt Magnusson, svensk TV-journalist.

28 november, Ed Harris, amerikansk skådespelare.

1 december, Ueli Maurer, schweizisk politiker, ordförande i Schweiziska folkpartiet.

8 december, Ulf Ekman, grundare av Livets Ord. San Malmström, svensk produktionssekreterare, regiassistent och manusförfattare.

10 december, John Boozman, amerikansk republikansk politiker.

12 december, Anna Carlson, svensk skådespelare. Duane Chase, amerikansk skådespelare, Kurt von Trapp i Sound of Music.

11 december, Christina Onassis, dotter till Aristoteles Onassis.

13 december, Tom Vilsack, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Iowa 1999–2007, jordbruksminister 2009–2017 och 2021–.

14 december, Vicki Michelle, brittisk skådespelare.

18 december, Randy Castillo, amerikansk musiker, trummis åt Ozzy Osbourne.

21 december, Howard Drossin, amerikansk musiker, artist, skådespelare och dramatiker.

23 december, Michael C Burgess, amerikansk republikansk politiker och läkare. Richard Dannatt, brittisk general och chef för British Army.

29 december, Jon Polito, amerikansk skådespelare.

Avlidna

2 januari, Emil Jannings, 65, tysk skådespelare.

5 januari, Arvid Lidén, 68, svensk ämbetsman, landshövding i Kalmar län 1938–1947.

15 januari, Henry "Hap" Arnold, 63, amerikansk flygmilitär.

16 januari, Gustav Krupp von Bohlen und Halbach, 79, tysk industriman.

17 januari, Henry J Allen, 81, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Kansas 1919–1923, senator 1929–1930.

18 januari, Karl Johan Ekman, 86, svenskt hovrättsråd.

21 januari, George Orwell, 46, brittisk författare

23 januari, Vasil Kolarov, 72 bulgarisk politiker, regeringschef 1949–1950.

1 februari, Harry Blomberg, 56, svensk författare.

2 februari, Karl Seitz, 80, Österrikes förste förbundspresident.

4 februari, Erik Bergvall, 69, svensk idrottsledare. Montagu Norman, 78, brittisk ekonom.

9 februari, Robert Ljunglöf, 64, svensk finansman.

13 februari, Rafael Sabatini, 74, brittisk författare.

14 februari, Karl Guthe Jansky, 44, amerikansk fysiker. Arthur Lindhagen, 65, svensk jurist, president för Svea hovrätt. Fritz Thorén, 50, svensk författare.

16 februari, Johannes Hjelmslev, 76, dansk matematiker.

22 februari, Eva Neander, 28, svensk författare.

25 februari, Cally Monrad, 70, norsk sångerska.

26 februari, George R Minot, 64, amerikansk läkare, nobelpristagare.

27 februari, Yvan Goll, 58, tysk-fransk (tvåspråkig) judisk författare.

4 mars, Johanne Dybwad, 82, norsk skådespelare.

6 mars, Albert Lebrun, 78, fransk politiker, Frankrikes president 1932–1940.

12 mars, Heinrich Mann, 78, tysk författare.

18 mars, Sir Norman Haworth, 67, brittisk kemist, nobelpristagare.

19 mars, Edgar Rice Burroughs, 74, amerikansk författare, Tarzan.

24 mars, Alfred Andersson, 84, svensk lantbrukare och politiker (liberal). Harold Laski, 56, brittisk politiker och professor. James Rudolph Garfield, 84, amerikansk politiker.

28 mars, Laurence Steinhardt, 57, amerikansk diplomat.

30 mars, Léon Blum, 77, fransk politiker, ordförande i Frankrikes provisoriska regering 1946–1947.

3 april, Kurt Weill, 50, tysk-amerikansk kompositör. Adolf Wiklund, 70, svensk tonsättare.

4 april, Walter Huston, 67, amerikansk skådespelare. Hugo Jacobson, 58, svensk operettsångare och skådespelare.

5 april, William Farre, 75, norsk musiker.

7 april, Walter Huston, 67, kanadensisk-amerikansk skådespelare.

8 april, Wacław Niżyński, 61, polsk-rysk danskonstnär.

11 april, Bainbridge Colby, 80, amerikansk demokratisk politiker, USAs utrikesminister 1920–1921.

30 april, Wincenty Rzymowski, 66, polsk politiker.

1 maj, Sigfrid Lindström, 58, svensk författare, känd under pseudonymen Tristan.

5 maj, Martin Lamm, 69, ledamot av Svenska akademien.

6 maj, Agnes Smedley, 58, amerikansk journalist, författare och aktivist.

13 maj, Hermann von Fischel, 63, tysk sjömilitär.

16 maj, Sanfrid Neander-Nilsson, 52, svensk arkeolog, författare och tidningsman.

20 maj, Ossian Elgström, 66, svensk konstnär och författare.

21 maj, Harry L Davis, 72, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Ohio 1921–1923.

23 maj, Axel von Sneidern, 74, svensk landshövding.

24 maj, Archibald Wavell, 67, brittisk militär och vicekung i Indien.

28 maj, Thor Modéen, 52, svensk skådespelare och komiker

30 maj, Fredrik Winblad von Walter, 93, svensk militär.

1 juni, Eugène von Rosen, 79, svensk greve och överceremonimästare.

5 juni, Rudolph Tegner, 76, dansk skulptör.

10 juni, Lewis L Morgan, 74, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1912–1917.

12 juni, Sir Henry Harwood, 62, brittisk amiral.

16 juni, Wanda Rothgardt, 45, svensk skådespelare.

29 juni, Melitta Bentz, 77, tysk entreprenör.

1 juli, Émile Jaques-Dalcroze, 84, schweizisk kompositör och musikpedagog. Eliel Saarinen, 76, finländsk arkitekt och stadsplanerare.

11 juli, Lauri Tanner, 59, finländsk gymnast och fotbollsspelare.

15 juli, Emile Stiebel, 74, svensk operasångare och skådespelare.

17 juli, Evangeline Booth, 84, brittisk-amerikansk frälsningssoldat, Frälsningsarméns general 1934–1939.

21 juli, Adolf Lichtenstein, 65, svensk professor och sjukhuschef.

21 juli, John C Woods, 39, amerikansk sergeant och skarprättare.

22 juli, William Lyon Mackenzie King, 75, kanadensisk politiker.

23 juli, Toivo Haapanen, 61, finländsk professor. Shigenori Togo, 67, japansk politiker.

3 augusti, Georg Høeberg, 77, dansk musiker.

7 augusti, Thorsten Jonsson, 40, svensk journalist, kulturchef i Dagens Nyheter.

8 augusti, Nikolaj Mjaskovskij, 69, rysk kompositör.

10 augusti, Frederik Schyberg, 44, dansk teater- och litteraturkritiker.

17 augusti, Black Elk, 86, indiansk medicinman.

20 augusti, Frank L Smith, 82, amerikansk republikansk politiker.

24 augusti, Ernst Wiechert, 63, tysk författare.

26 augusti, Ransom Eli Olds, 86, amerikansk industripionjär.

27 augusti, Torsten Bohlin, 60, svensk teolog, biskop i Härnösands stift 1935–1950.

29 augusti, Aline Grönberg, 78, finländsk affärskvinna.

30 augusti, Harald Åkerberg, 66, svensk politiker, första kammarens andre vice talman.

2 september, Edward H Moore, 78, amerikansk republikansk politiker, senator 1943–1949.

11 september, Jan Christian Smuts, 80, sydafrikansk fältmarskalk och politiker.

17 september, Halfdan Christensen, 76, norsk skådespelare.

22 september, Ralph Lawrence Carr, 62, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Colorado 1939–1943.

26 september, Ewald Dahlskog, 56, svensk konstnär.

5 oktober, Axel Sjöberg, 83, svensk konstnär och författare.

15 oktober, Johan Taikon, romsk smed och historieberättare

19 oktober, Ove Hofman-Bang, 75, svensk professor.

20 oktober, Ilmari Bonsdorff, 71, finländsk geodet och professor.

23 oktober, Al Jolson, 64, amerikansk sångare och skådespelare.

28 oktober, Ludvig Stavenow, 86, svensk professor i historia.

29 oktober, Gustaf V, 92, kung av Sverige sedan 1907. Maurice Costello, 73, amerikansk skådespelare.

31 oktober, Octávio Pinto, 59, brasiliansk arkitekt och kompositör.

1 november, Heinrich Tessenow, 74, tysk arkitekt.

2 november, George Bernard Shaw, 94, irländsk dramatiker, nobelpristagare.

3 november, Emil Holm, 83, danska radions grundare. Kuniaki Koiso, 70, japansk politiker.

4 november, Theodor Duesterberg, 75, tysk politiker.

8 november, Frederik Poulsen, 74, dansk arkeolog och konsthistoriker.

12 november, Charles G Dawes, 85, amerikansk politiker, vicepresident 1925–1929 och nobelpristagare. Alexandros Diomidis, 75, grekisk politiker.

13 november, Gösta Forssell, 74, svensk professor i medicinsk radiologi.

16 november, Robert Holbrook Smith, 71, amerikansk läkare, en av grundarna av Anonyma Alkoholister.

20 november, Erling Drangsholt, 65, norsk skådespelare.

21 november, Nils Hörner, 54, svensk geolog.

22 november, Elvin Ottoson, 70, svensk sångare, skådespelare och regissör.

26 november, Hedwig Courths-Mahler, 83, tysk författare.

27 november, James Braid, 80, skotsk professionell golfspelare.

1 december, Ernest John Moeran, 55, brittisk kompositör.

2 december, Dinu Lipatti, 33, rumänsk pianist.

4 december, Gustaf Ljunggren, 61, svensk teolog, biskop i Skara 1935–1950.

5 december, Sven Kjellström, 75, svensk violinist och professor.

8 december, Georges Metaxa, 56, rumänsk-amerikansk skådespelare.

10 december, Riad Solh, 56, libanesisk politiker.

11 december, Anna Branting, 95, svensk författare.

12 december, Peter Fraser, 66, nyzeeländsk politiker.

13 december, Abraham Wald, 48, rumänsk statistiker och nationalekonom.

15 december, Vallabhbhai Patel, 75, indisk politiker.

19 december, Théodore Steeg, 82, fransk politiker.

21 december, Jan Piłsudski, 74, polsk jurist och politiker. Konrad von Preysing, 70, romersk-katolsk ärkebiskop i Berlin.

25 december, Jakob Petrén, 78, svensk professor i bergskemi och metallurgi.

26 december, John W Harreld, 78, amerikansk republikansk politiker, senator 1921–1927.

29 december, Bertil Bull Hedlund, 57, svensk konstnär.

30 december, Cleveland Dear, 62, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1933–1937.

31 december, Karl Renner, 80, österrikisk politiker, Österrikes förbundspresident 1945–1950. Daniel F Steck, 69, amerikansk demokratisk politiker, senator 1926–1931. Christian Ingerslev Baastrup, 65, dansk radiolog.

1951

1951,  var ett normalår som började en måndag i den gregorianska kalendern.

1 januari, Säffle stad får som sista ort i Sverige stadsprivilegier

3 januari, Sveriges riksdag tillsätter en utredning om televisionens införande i Sverige

9 januari, Förenta nationernas högkvarter i New York invigs.

15 januari, Ilse Koch, "Buchenwalds häxa", döms till livstids fängelse av en västtysk domstol.

22 januari, 11 personer omkommer då en rälsbuss och ett tåg kolliderar i Kinstaby, Sverige

27 januari, Kärnvapenprov inleds i den amerikanska Mojaveöknen i Nevada. Lennart Hyland börjar sända radioprogrammet Karusellen, direkt inför publik i nya Karlaplansstudion i Stockholm

1 februari, Sveriges FN-ambassadör lägger ner sin röst i den av USA begärda omröstningen för att stämpla Kina som angripare i Koreakriget.

12 februari, Shah Mohammad Reza Pahlavi av Iran gifter sig med prinsessan Soraya Esfandiary

8 februari, I Oslo skriver representanter för tre skandinaviska flygbolag under att avtal om att bilda det gemensamma skandinaviska flygbolaget SAS

26 februari, Ett författningstillägg som gör att en amerikansk president bara kan omväljas en gång träder i kraft i USA

14 mars, FN-trupper återerövrar Sydkoreas huvudstad Seoul för andra gången.

5 april, Makarna Ethel och Julius Rosenberg döms till döden i USA, anklagade för att ha spionerat för Sovjetunionen

11 april, General Douglas MacArthur avskedas som chef för FN-styrkorna i Korea av USAs president Harry S Truman, sedan Douglas MacArthur vägrat följa USAs politiska riktlinje. Han efterträds av general Matthew Ridgway.

16 april, 75 personer omkommer då brittiska ubåten Affray sjunker i Engelska kanalen

17 april, Ingå kommunvapen stadfästs

18 april, Fördraget om upprättandet av Europeiska kol- och stålgemenskapen undertecknas i Paris av utrikesministrarna för Belgien, Frankrike, Italien, Luxemburg, Nederländerna och Västtyskland

20 april, Alf Sjöbergs film Fröken Julie efter August Strindbergs drama får Grand Prix vid filmfestivalen i Cannes, med Anita Björk och Ulf Palme

5 maj, USA och Island undertecknar ett fördrag i Reykjavik där USA inom Atlantpaktens ram övertar ansvaret för Islands militära försvar.

9 maj, För att minska köpkraften och motverka den snabba inflationen i Sverige beslutar den svenska riksdagen om en rad nya skatter

16 maj, Den lagstadgade svenska semestern förlängs från två till tre veckor per år

19 maj, En ny svensk religionsfrihetslag antas av Sveriges riksdag, och ger svenska medborgare rättighet att utträda ur Svenska kyrkan utan att ingå i något nytt samfund. Därmed råder full tros- och bekännelsefrihet i Sverige, och andra trossamfund får också viga par.

23 maj, Ruben Rausing presenterar i Lund sin tetraederformade mjölkförpackning av plastat kraftpapper, Tetra Pak

2 juni, Den första coloradoskalbaggen upptäcks i Sverige

5 juni, Första filmfestivalen i Berlin öppnas

8 juni, Under natten avrättas i Landsberg de sju sista nazistiska krigsförbrytarna från andra världskriget

12 juni, Biskop Bo Giertz i Göteborg kräver att svenska präster skall få rätt att vägra viga frånskilda

1 juli, Den närmaste föregångaren till Skatteverket, Riksskattenämnden påbörjar sitt arbete

7 juli, Det första reguljära TV-programmet i färg sänds i USA av CBS. 66-årige Gustaf "Stålfarfar" Håkansson genomför utom tävlan och "vinner" Sverigeloppet på cykel Haparanda–Ystad

10 juli, Vapenstilleståndsförhandlingar inleds i den koreanska staden Kaesong.

15 juli, Kejnekommissionen lägger fram sin rapport om den så kallade Kejneaffären, och visar att "rättsröta" inte råder i Sverige. Pastor Karl-Erik Kejne har anmält svenska polisen för att inte tillräckligt utreda hans anmälan om personförföljelse då en homosexuell sammansvärjning enligt honom skulle vara anledningen till att hans anmälan inte handlagts korrekt. Man framför kritik mot myndigheterna, men fastslår, att man ännu kan lita på dem.

18 juli, I Pittsburgh vinner Joe Walcott, USA mot Ezzard Charles, USA och blir ny tungviktsvärldsmästare i boxning

26 juli, Vapenstilleståndsförhandlingar i Koreakonflikten inleds

8 augusti, Andra världskrigets segrarmakter sluter fred med Japan

18 augusti, Den svenska ransoneringen av kaffe, avskaffad 1945 men återinförd 1947, upphävs och därmed är den sista svenska kristidsransoneringen borta

1 september, Försvarspakten ANZUS mellan Australien, Nya Zeeland och USA undertecknas. Tage Erlander bildar en koalitionsregering mellan SAP och Bondeförbundet

10 september, Storbritannien inleder en ekonomisk bojkott av Iran.

21 september, Den tekniskt utbildade svenske underofficeren och kommunisten Ernst Hilding Andersson grips för spioneri för Sovjetunionens räkning och döms till livstids fängelse

1 oktober, En svensk koalitionsregering mellan SAP och Bondeförbundet bildas, och Bondeförbundet får fyra statsrådsposter. Gunnar Sträng efterträder Gustav Möller som socialminister. Syftet är att få en bredare bas i Sveriges riksdag och kunna modernisera det svenska jordbruket.

2 oktober, Danmark startar reguljära TV-sändningar, som första land i Norden

25 oktober, 77-årige Winston Churchill återväljs som premiärminister i Storbritannien. Utrikesminister blir Anthony Eden.

31 oktober, Svenska statsrådet Nils Quensel, som fått utstå mycket kritik och förtal i samband med Kejneaffären, avgår och blir i stället president för Kammarrätten

7 november, Gatunämnden i Stockholm beslutar om försök med parkeringsautomater

13 november, Den norske statsministern Einar Gerhardsen avgår och efterträds av Oscar Torp.

14 november, 42-årige Hilding Andersson, underofficer vid svenska flottan och övertygad kommunist, döms till livstids fängelse för att ha lämnat ut uppgifter om svenska militära förhållanden till Sovjetunionen

20 november, Floden Po i Italien bryter efter svåra skyfall genom sina vallar och stora områden sätts under vatten

27 november, FN och koreanerna enas om demarkationslinje längs 38e breddgraden i Koreakonflikten. Den avsatte tjeckoslovakiske kommunistledaren Rudolf Slánský arresteras och döms senare till döden

10 december, Pär Lagerkvist från Sverige får Nobelpriset i litteratur för romanen "Barabbas"

17 december, Arne Mattssons film Hon dansade en sommar har premiär. Den blir en kassasuccé, en milstolpe i svensk film och mycket känd för sina nakenscener. Huvudrollsinnehavarna Ulla Jacobsson och Folke Sundquist får sina genombrott som filmskådespelare

24 december, Libyen bildas av de tidigare italienska kolonierna Cyrenaika, Tripolitanien och Fezzan efter FN-beslut och med Kung Idris I som regent

28 december, De första skisserna på SAABs nya stridsflygplan, den deltavingade Draken, väcker internationell uppmärksamhet

31 december Marshallplanen utgår efter att ha delat ut över $13,3 miljarder i USD i bistånd för återuppbyggnaden av Europa. Enligt FN finns cirka 200 miljoner marijuanarökare i världen. Kina genomför opiumbål. En differentierad sjukpenning införs i Sverige. En nordisk parlamentarisk kommitté för friare samfärdsel bildas. Man börjar utreda frågan om passfrihet i Norden för nordiska medborgare. Efter påtryckningar från USA, Storbritannien och Frankrike accepterar Sverige i hemlighet Coordination Committee for Multilateral Export Controls (COCOM). COCOM är västs organ för exportkontroll av strategiska varor, särskilt (för Sveriges del) kullager. Sveriges ÖB träffar Norges statsminister och ber att Norge ska lätta på NATOs sekretess till förmån för Sverige, vilket också sker. Centrala löneförhandlingar mellan LO och SAF hålls för första gången. På LOs kongress presenteras och godkänns rapporten Fackföreningsrörelsen och den fulla sysselsättningen, varmed den solidariska lönepolitiken lanseras i Sverige. Härmed menas "lika lön för lika arbete" och rättvisa lönerelationer mellan grupper med olika arbeten. De lägsta lönerna höjs och de företag som ej klarar detta slås ut. BPA etableras av de fackliga organisationerna inom den svenska byggsektorn. Sverige ansluter sig till Internationella Valutafonden (IMF) och Världsbanken (IBRD). Den statliga Sveriges Kreditbank, en statlig affärsbank, inleder sin verksamhet. Den skall främja konkurrens och motverka bankkoncentration, kartellbildning och dylikt. Malmö FF vinner Allsvenskan utan att förlora en enda match. Ungdomskravaller utbryter flera gånger i Berzelii park i Stockholm. Den litterära Metamorfosgruppen blidas i Stockholm. Centralskolan i Huskvarna inleder, som en av de första i Sverige, försök med 9-årig enhetsskola. FNs flyktingkommissariat bildas. Kung Gustaf VI Adolf av Sverige genomför sin första Eriksgata, och besöker Uppland, Göteborg och Bohuslän samt Västergötland, iklädd civila kläder och talar med folket. Den svenska författaren Ester Ringnér-Lundgren debuterar med boken Kvirre och Hoppsan. Paracelsus benrester återfördas till gravmonumentet vid kyrkogården Sankt Sepastian.

Födda

4 januari, Barbara Cochran, amerikansk alpin skidåkare.

12 januari, Kirstie Alley, amerikansk skådespelare.

18 januari, Elijah Cummings, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1996–2019.

20 januari, Shelley Berkley, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1999–2013. Ian Hill, brittisk musiker, basist i Judas Priest.

21 januari, Eric Holder, amerikansk demokratisk politiker, justitieminister 2009–2015.

23 januari, David Patrick Kelly, amerikansk skådespelare.

24 januari, Mike Thompson, amerikansk demokratisk politiker.

26 januari, Albio Sires, kubansk-amerikansk politiker.

28 januari, Brian Bilbray, amerikansk republikansk politiker.

30 januari, Phil Collins, brittisk musiker.

31 januari, Phil Manzanera, brittisk musiker, medlem i Roxy Music.

2 februari, Ingrid Tobiasson, svensk operasångerska.

3 februari, Per Eggers, svensk skådespelare. Blaise Compaoré, president i Burkina Faso. Arthur Kane, amerikansk musiker, medlem i New York Dolls.

4 februari, Patrick Bergin, irländsk skådespelare.

6 februari, Kevin Whately, brittisk skådespelare. Jacques Villeret, fransk skådespelare.

9 februari, Jay Inslee, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Washington sedan 2013.

11 februari, Michael Okerlund Leavitt, amerikansk republikansk politiker. Björn Wikström, svensk dansare.

14 februari, Kevin Keegan, engelsk fotbollsspelare och förbundskapten.

15 februari, Jane Seymour, brittisk skådespelare.

16 februari, Allan Svensson, svensk skådespelare.

17 februari, Barzan Ibrahim al-Tikriti, Saddam Husseins halvbror, tidigare chef för Mukhabarat.

20 februari, Gordon Brown, Storbritanniens finansminister 1997–2007 och premiärminister 2007-2010.

23 februari, Kenny Marchant, amerikansk republikansk politiker. Ulla Skoog, svensk skådespelare och komiker.

24 februari, Hans Alexander Gerlanius, svensk konstnär och grundare av Kultur1.

25 februari, Anders Hedberg, svensk ishockeyspelare.

1 mars, Nitish Kumar, indisk politiker, chefsminister i Bihar 2000.

4 mars, Kenny Dalglish, skotsk fotbollsspelare och manager.

5 mars, Jim Dowd, brittisk parlamentsledamot för Labour 1992-2017.

9 mars, Mikael Samuelson, svensk sångare, skådespelare och kompositör.

17 mars, Kurt Russell, amerikansk skådespelare.

21 mars, Paul Hodes, amerikansk demokratisk politiker.

22 mars, Zalmay Khalilzad, afghansk-amerikansk diplomat.

26 mars, Aleksej Buldakov, rysk skådespelare.

1 april, Johanna Wanka, tysk matematiker och kristdemokratisk politiker, Tysklands utbildningsminister 2013-2018.

5 april, Bernie Ward, före detta talkshow-artist.

12 april, Tom Noonan, amerikansk skådespelare. Tim Walberg, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 2007–2009.

13 april, Peabo Bryson, amerikansk sångare. Joachim Streich, tysk fotbollsspelare. Max Weinberg, amerikansk musiker.

17 april, Olivia Hussey, amerikansk skådespelare. Börje Salming, svensk ishockeyspelare.

18 april, Täppas Fogelberg, svensk journalist och författare. Gwen Moore, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 2005–.

20 april, Luther Vandross, amerikansk sångare och musikproducent. Nara Chandrababu Naidu, indisk politiker, chefsminister i Andhra Pradesh, 1995–2004.

21 april, Tony Danza, amerikansk skådespelare och musiker. Jean-Pierre Dardenne, belgisk filmregissör.

22 april, Paul Carrack, brittisk soulsångare. Sven-Åke Gustavsson, svensk skådespelare.

23 april, Ulf Eklund, svensk skådespelare.

26 april, Gert Wingårdh, svensk arkitekt.

27 april, Ace Frehley, gitarrist i rockbandet Kiss 1973–1982 och 1995–2000. Viviane Reding, luxemburgsk journalist och politiker.

29 april, Dale Earnhardt, amerikansk racerförare.

3 maj, Christopher Cross, amerikansk popmusiker och kompositör.

4 maj, Jackie Jackson, amerikansk musiker, medlem i The Jackson Five. Christer Isaksson, svensk författare och fristående skribent född i Ronneby

6 maj, Samuel K Doe, president i Liberia 1980-1990.

8 maj, Vern Buchanan, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 2007–.

13 maj, Paul Thompson, brittisk musiker, trummis i Roxy Music.

14 maj, Anders Paulrud, svensk författare.

19 maj, Per Holmberg, svensk skådespelare. Jörgen Lindström, svensk barnskådespelare. Joey Ramone, amerikansk musiker, sångare i punkbandet The Ramones.

20 maj, Mike Crapo, amerikansk republikansk politiker, senator 1999–.

22 maj, Kenneth Bianchi, kriminell, ena halvan av "Hillside Strangler".

23 maj, Anatolij Karpov, rysk schackvärldsmästare.

26 maj, Sally Ride, amerikansk astronaut.

30 maj, Stephen Tobolowsky, amerikansk skådespelare.

31 maj, Bob Blizzard, brittisk parlamentsledamot för Labour 1997-2010.

3 juni, Hans Lönnerheden, svensk filmproducent.

4 juni, Bronislaw Malinowski, polsk friidrottare.

9 juni, James Newton Howard, amerikansk filmmusikkompositör. Peter Schildt, svensk regissör, manusförfattare och skådespelare.

12 juni, Brad Delp, amerikansk musiker.

13 juni, Stellan Skarsgård, svensk skådespelare.

14 juni, Paul Boateng, brittisk minister 1997-2005.

15 juni, Amir Barghashi, svensk skådespelare. Martin Caton, brittisk parlamentsledamot för Labour 1997-2015. Todd Tiahrt, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1995–2011.

17 juni, Kerstin Granlund, svensk revyartist, skådespelare och medlem i Galenskaparna & After Shave.

18 juni, Jerry McNerney, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 2007–.

19 juni, Ayman al-Zawahiri, egyptier, grundare av Islamiska Jihad.

20 juni, Mari Osmundsen (pseudonym för Anne Kristine (Kia) Halling), norsk författare och översättare.

21 juni, Ulf Dohlsten, svensk skådespelare. Jim Douglas, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Vermont 2003–2011. Nils Lofgren, amerikansk musiker.

22 juni, Henrik Ekman, svensk journalist och författare.

27 juni, Mary McAleese, Irlands president 1997–2011. Ulf Andersson, svensk schackspelare

29 juni, Don Rosa, amerikansk disney-tecknare.

1 juli , Trevor Eve, brittisk skådespelare.

3 juli, Jean-Claude Duvalier, haitisk diktator 1971-1986, Baby Doc.

4 juli, Per-Simon Kildal, svensk-norsk professor i antennsystem.

8 juli, Anjelica Huston, amerikansk skådespelare.

9 juli, Chris Cooper, amerikansk skådespelare.

10 juli, Rajnath Singh, indisk politiker, chefsminister i Uttar Pradesh, 2000–2002.

12 juli, Brian Grazer, amerikansk manusförfattare och filmproducent. Cheryl Ladd, amerikansk skådespelare.

13 juli, Rob Bishop, amerikansk republikansk politiker.

15 juli, Jesse Ventura, amerikansk fribrottare, skådespelare och politiker, guvernör i Minnesota 1999 – 2003.

19 juli, Abel Ferrara, amerikansk skådespelare och regissör.

21 juli, Robin Williams, amerikansk skådespelare.

28 juli, Santiago Calatrava, spansk arkitekt. Natalja Belochvostikova, rysk skådespelare.

29 juli, Deborah Pryce, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1993–2009. Martti Talja, finländsk läkare och politiker.

31 juli, Carlo Karges, tysk musiker.

2 augusti, Freddie Wadling, svensk sångare och skådespelare. Per Westerberg, svensk moderat politiker, näringsminister 1991–1994, riksdagens talman 2006–2014.

8 augusti, Louis van Gaal, nederländsk fotbollsmanager i bland annat Barcelona FC och Ajax, Amsterdam.

9 augusti, Michaele Schreyer, tysk politiker (De Gröna), EU-kommissionär 1999-2004.

10 augusti, Plura Jonsson, svensk låtskrivare, sångare och gitarrist.

13 augusti, Dan Fogelberg, amerikansk sångare låtskrivare och musiker.

18 augusti, Moni Moshonov, israelisk skådespelare.

19 augusti, Doug Herland, amerikansk roddare. John Deacon, brittisk musiker, basist i Queen. Vladimir Konkin, rysk skådespelare.

20 augusti, Greg Bear, amerikansk science fiction–författare. Lars Väringer, svensk skådespelare.

21 augusti, Rasmus Lyberth, grönländsk skådespelare och sångare.

23 augusti, Achmat Kadyrov, tjetjensk mufti. Jan Modin, svensk skådespelare. Yvonne Schaloske, svensk skådespelare.

24 augusti, David Burnside, nordirländsk politiker, ulsterunionistisk ledamot av brittiska underhuset 2001-2005.

25 augusti, Rob Halford, brittisk sångare och låtskrivare (Judas Priest).

26 augusti, Dave Watts, brittisk parlamentsledamot för Labour. Edward Witten, amerikansk professor och fysiker. Luizinho Faleiro, indisk politiker, chefsminister i Goa, 1998–1999.

28 augusti, Wayne Osmond, musiker, medlem i (Osmonds).

31 augusti, Jan Nielsen, svensk skådespelare och teaterregissör.

2 september, Jim DeMint, amerikansk republikansk politiker, senator 2005-2013. Mark Harmon, amerikansk skådespelare.

4 september, Marita Ulvskog, svensk politiker och journalist, kulturminister 1996–2004, socialdemokratisk partisekreterare 2004-2009.

5 september, Michael Keaton, amerikansk skådespelare.

8 september, Franciszek Gągor, polsk general.

10 september, Albert Wynn, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1993–2008.

12 september, Bertie Ahern, irländsk politiker, Irlands taoiseach 1997-2008. Joe Pantoliano, amerikansk skådespelare.

14 september, Jörgen Andersson, svensk skådespelare, dramaturg och pedagog.

15 september, Johan Neeskens, nederländsk fotbollsspelare.

17 september, Russell Brown, brittisk politiker, parlamentsledamot (Labour).

18 september, Britta Marakatt-Labba, svensk-samisk textilkonstnär och bildkonstnär. Lars Rudolfsson, svensk skådespelare och regissör. Marc Surer, schweizisk racerförare. John F Tierney, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1997–2015. Dee Dee Ramone, amerikansk musiker, medlem i Ramones.

21 september, Aslan Maschadov, tjetjensk militär och politiker, Tjetjeniens president 1997–2005.

24 september, Jan Lundberg, svensk scenograf. Alfonso Portillo, president i Guatemala 2000–2004.

25 september, Mark Hamill, amerikansk skådespelare. Pedro Almodóvar, spansk regissör.

27 september, Wojciech Giertych, polsk romersk-katolsk präst och teolog.

29 september, Arthur Bishop, amerikansk seriemördare.

2 oktober, Margherita Cogo, italiensk politiker, president i Trentino-Alto Adige, 1999–2002. Sting, egentligen  Gordon Matthew Sumner, brittisk pop/rocksångare.

5 oktober, Karen Allen, amerikansk skådespelare. Bob Geldof, irländsk musiker och sångare, initiativtagare till Live Aid 1985.

12 oktober, Ed Royce, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1993–2019.

15 oktober, Ragnar Grippe, svensk kompositör.

17 oktober, Roger Pontare, svensk musiker.

19 oktober, Kurt Schrader, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 2009–2023.

25 oktober, Carl-Magnus Dellow, svensk skådespelare.

28 oktober, Marvin Heemeyer, amerikansk bilmekaniker och svetsare.

29 oktober, Dirk Kempthorne, amerikansk republikansk politiker, inrikesminister 2006–2009.

30 oktober, Frank Pallone, amerikansk demokratisk politiker.

4 november, Traian Băsescu, rumänsk politiker, Rumäniens president 2004–2012 och 2012–2014.

11 november, Kim Peek, amerikansk savant.

15 november, Beverly D'Angelo, amerikansk skådespelare. Ellen Tauscher, amerikansk demokratisk politiker.

19 november, Zeenat Aman, indisk skådespelare.

20 november, Bengt Järnblad, svensk skådespelare.

24 november, Chet Edwards, amerikansk demokratisk politiker.

25 november, Arturo Pérez-Reverte, spansk författare och journalist.

26 november, Ilona Staller, (Cicciolina) italiensk politiker och porrfilmsstjärna. Bruno K Öijer, svensk författare.

27 november, Kathryn Bigelow, amerikansk regissör och manusförfattare.

28 november, Barbara Morgan, amerikansk rymdlärare.

29 november, Jean Schmidt, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 2005–2013. Roger Troutman, amerikansk funkmusiker.

1 december, Richard Hobert, svensk journalist, manusförfattare, kompositör och regissör. Jaco Pastorius, amerikansk musiker, basist. Treat Williams, amerikansk skådespelare.

4 december, Gary Rossington, amerikansk gitarrist och låtskrivare, medlem i Lynyrd Skynyrd.

9 december, Lis Engblom, svensk konstnär.

11 december, Spike Edney, brittisk musiker.

12 december, Joe Sestak, amerikansk amiral och politiker.

13 december, Grażyna Gęsicka, polsk sociolog och politiker, minister för regional utveckling 2005–2007.

26 december, Magnus Malm, svensk själavårdare och författare.

27 december, Ernesto Zedillo, president i Mexiko, 1994–2000.

29 december, Anders Hilmersson, svensk skribent.

31 december, Bárbara Carrera, nicaraguansk skådespelare. Tom Hamilton, amerikansk musiker, basist i Aerosmith.

Avlidna

3 januari, Gösta Bagge, 68, svensk professor i nationalekonomi och politiker, partiledare för Högerpartiet.

6 januari, Maila Talvio, 79, finländsk författare.

7 januari, Sven Lilja, 63, svensk musikdirektör och allsångsledare.

10 januari, Sinclair Lewis, 65, amerikansk författare, nobelpristagare. Yoshio Nishina, 60, japansk atomenergiexpert.

11 januari, Lennart von Post, 66, svensk professor i geologi.

13 januari, Arthur Sjögren, 76, svensk illustratör och författare.

16 januari, Anders Wassén, 60, svensk bakteriolog.

17 januari, Arve Arvesen, 81, norsk violinist och musikpedagog.

19 januari, Anton Blanck, 69, svensk professor i litteraturhistoria. Jack Holt, 62, amerikansk skådespelare.

21 januari, Bror Hasselrot, 68, svensk jurist och ämbetsman, landshövding i Örebro län 1928–1947.

22 januari, Harald Bohr, 63, dansk matematiker och fotbollsspelare.

24 januari, Hildor Lundvik, 65, svensk musikdirektör och tonsättare.

27 januari, Gustaf Mannerheim, 83, finländsk militär och statsman, Finlands president 1944–1946.

28 januari, Robert E Lee Allen, 85, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1923–1925.

29 januari, James Bridie, 63, skotsk dramatiker och manusförfattare.

30 januari, Ferdinand Porsche, 75, österrikisk bilkonstruktör.

3 februari, Karl Wester, 79, svensk konteramiral och museichef.

8 februari, Jean Claesson, 68, svensk skådespelare och kabaretsångare. Fritz Thyssen, 77, tysk industrimagnat.

13 februari, Lloyd C Douglas, 73, amerikansk författare.

15 februari, Otto Pukk, 50, estländsk politiker och jurist.

18 februari, Siri Schotte, 83, svensk konstnär.

19 februari, André Gide, 81, fransk författare, nobelpristagare

20 februari, Elisabeth Wærn-Bugge, 82, svensk författare och rösträttskvinna.

21 februari, Hjalmar Holmgren, 62, svensk professor i histologi.

22 februari, Ethel Snowden, 69, brittisk socialistisk och feministisk politiker.

24 februari, Johannes Collin, 77, svensk skulptör.

27 februari, Marcus Ehrenpreis, 81, svensk universitetslärare, överrabbin i Stockholms judiska församling 1914–1948.

6 mars, Ivor Novello, 58, engelsk skådespelare, regissör, manusförfattare och sångtextförfattare.

7 mars, Åke Malmfors, 32, svensk musikdirektör, kör- och orkesterledare. Ali Razmara, 49, persisk general och generalstabschef.

8 mars, Josef Weijne, 57, svensk politiker, ecklesiastikminister 1946–1951.

10 mars, August Giron, 68, svensk kommendör, marinattaché. Richard Hildebrandt, 53, tysk SS-officer, dömd krigsförbrytare. Victor Odelberg, 75, svensk agronom och hovjägmästare. Kijuro Shidehara, 78, japansk konseljpresident.

16 mars, Robert Gerald Riddell, 42, kanadensisk professor och FN-delegat. Ivar Widéen, 79, svensk kyrkomusiker, tonsättare.

17 mars, Karl Albrecht, 62, ärkehertig av Österrike.

20 mars, Thomas G Burch, 81, amerikansk demokratisk politiker.

21 mars, Gerda Sprinchorn, 79, svensk skulptör.

22 mars, Willem Mengelberg, 79, holländsk dirigent.

24 mars, José Enrique Varela, 59. spansk generalguvernör i Marocko.

27 mars, Aleksi Lehtonen, 59, ärkebiskop i Åbo ärkestift inom Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland sedan 1945.

30 mars, Christie Benet, 71, amerikansk demokratisk politiker, senator 1918. Yngve Ekstrand, 63, svensk konteramiral och marindistriktschef.

31 mars, Johan Henrik Wiers-Jenssen, 53, norsk teaterman och journalist.

1 april, Ebba Wilton, 54, dansk sångerska.

3 april, Simon Barere, 54, rysk-amerikansk pianist.

5 april,, George Albert Smith, 81, mormonkyrkans ledare sedan 1945.

6 april, Elias Corneliussen, 69, norsk konteramiral. Karl-Henrik Högstedt, 79, svensk jurist, justitieråd. Eric Malmberg, 63, svensk skådespelare och regissör.

8 april, Tyra Dörum, 72, svensk skådespelare.

9 april, Vilhelm Bjerknes, 89, norsk fysiker och meteorolog.

11 april, Willi Wells, 66, dansk revyskådespelare.

14 april, Ernest Bevin, 70, brittisk politiker.

15 april, Sara Cahier, 76, amerikansk operasångerska.

18 april, Óscar Carmona, 83, portugisisk politiker, Portugals president 1926–1951. Arthur Vandenberg, 67, amerikansk republikansk politiker, senator 1928–1951.

20 april, Ivanoe Bonomi, 77, italiensk senatspresident.

21 april, Ivar Kåge, 69, svensk skådespelare och regissör.

22 april, James Thomas Heflin, 82, amerikansk politiker, senator 1920–1931.

23 april, Jules Berry, 68, fransk skådespelare.

26 april, Arnold Sommerfeld, 82, tysk fysiker.

29 april, Ludwig Wittgenstein, 62, österrikisk matematiker och filosof.

2 maj, Oscar Winge, 66, svensk skådespelare, regissör, teaterledare och friidrottare.

6 maj, Henri Carton de Wiart, 82, belgisk politiker. Hans Andrias Djurhuus, 67, färöisk nationalskald. Johan Johansson, 72, svensk konstnär.

7 maj, Warner Baxter, 62, amerikansk skådespelare. Axel W Persson, 62, svensk arkeolog och professor. Jules Åkerman, 89, svensk professor i kirurgi.

12 maj, Lars O Meling, 75, norsk skeppsredare och politiker.

14 maj, Axel Romdahl, 71, svensk professor i konsthistoria.

17 maj, William Riddell Birdwood, 85, brittisk fältmarskalk. Sadako, 66, änkekejsarinna av Japan.

22 maj, Ivar Trägårdh, 72, svensk professor i entomologi.

26 maj, Poul Nørlund, 62, dansk arkeolog och historiker, direktör för Köpenhamns nationalmuseum.

27 maj, Thomas Blamey, 67, australisk militär. Tauno Kalima, 69, finländsk läkare, professor i kirurgi vid Helsingfors universitet.

30 maj, Paul Myrén, 66, svensk konstnär och författare.

31 maj, Dennis Joseph Dougherty, 85, amerikansk teolog, ärkebiskop.

2 juni, John Erskine, 71, amerikansk författare. Ernst Poignant, 84, svensk hovapotekare.

4 juni, Henri Baels, 73, belgisk politiker och kung Leopolds svärfar. Louis de Brouckère, 81, belgisk socialistisk politiker. Sergej Kusevitskij, 76, rysk musiker.

8 juni, Paul Blobel, 56, tysk krigsförbrytare, avrättad. Werner Braune, 42, tysk krigsförbrytare, avrättad. Erich Naumann, 46, tysk krigsförbrytare, avrättad. Otto Ohlendorf, 44, tysk krigsförbrytare, avrättad. Oswald Pohl, 58, tysk krigsförbrytare, avrättad. Georg Schallermair, 56, tysk krigsförbrytare, avrättad. Hans Schmidt, 51, tysk krigsförbrytare, avrättad.

13 juni, Sven Ryman, 61, svensk generalmajor och militärområdesbefälhavare.

20 juni, Angelos Sikelianos, 67, grekisk diktare.

22 juni, Axel Essén, 71, svensk författare och chefredaktör.

26 juni, Peter Cheyney, 55, brittisk detektivromanförfattare.

2 juli, Ferdinand Sauerbruch, 75, tysk kirurg.

6 juli, James Norman Hall, 64, amerikansk författare.

7 juli, Sture Mörtsell, 52, svensk bergsingenjör och professor.

9 juli, Jørgen Bentzon, 54, dansk jurist och tonsättare. Astri Torsell, 71, svensk skådespelare.

13 juli, Arnold Schönberg, 76, österrikisk-amerikansk tonsättare.

16 juli, Riad as-Solh, 56, libanesisk politiker.

20 juli, Wilhelm av Hohenzollern, 69, tysk kronprins 1888–1918. Abdullah ibn Hussein, 69, kung av Jordanien.

22 juli, Forrest Sherman, 54, amerikansk amiral, USAs flottchef.

23 juli, Robert J Flaherty, 67, amerikansk ingenjör, forskningsresande och dokumentärfilmare. Philippe Pétain, 95, fransk militär och politiker, Frankrikes statschef 1940–1944.

25 juli, Henrik Ramsay, 65, finländsk politiker. Axel Welin, 88, svensk ingenjör.

27 juli, Carl Mannerfelt, 64, svensk ämbetsman, landshövding i Skaraborgs län 1935–1951.

30 juli, Knut Frankman, 72, svensk skådespelare.

13 augusti, Egmont Tornberg, 59, svensk militär, chef för Övre Norrlands flygbasområde.

14 augusti, William Linder, 75, svensk jurist och politiker. William Randolph Hearst, 88, amerikansk publicist.

15 augusti, Artur Schnabel, 69, polsk-österrikisk pianist.

16 augusti, Louis Jouvet, 63, fransk skådespelare och regissör.

18 augusti, Johan Bergman, 87, svensk professor i arkeologi och riksdagsman.

23 augusti, Anders Pers, 91, svensk publicist och politiker, huvudredaktör för Västmanlands läns Tidning, riksdagsman.

24 augusti, Henry Asbury Christian, 75, amerikansk läkare.

29 augusti, Anton Wilhelm Brøgger, 66, norsk professor i arkeologi.

3 september, Serge Voronoff, 85, rysk-fransk fysiolog.

7 september, María Montez, 39, amerikansk skådespelare.

14 september, Fritz Busch, 61, tysk dirigent.

15 september, Ludmilla Pitoëff, 51, rysk-fransk skådespelare.

16 september, Maurice Petsche, 52, fransk politiker.

3 oktober, Sir John Milne Barbour, 83, brittisk politiker.

6 oktober, Will Keith Kellog, 91, amerikansk industriman och donator. Olav Kringen, 84, norsk publicist.

7 oktober, Emil Gagner, 74, svensk dirigent och musikkritiker. Anton Philips, 77, holländsk industriman och chef för Philipskoncernen.

8 oktober, Otto Meyerhof, 67, tysk fysiolog och nobelpristagare.

10 oktober, Axel Sjöblom, 68, svensk gymnast.

12 oktober, Isidor Behrens, 83, svensk boktryckare och AIKs grundare.

17 oktober, Bernhard Kellermann, 72, tysk författare.

21 oktober, Theodor Berthels, 59, svensk skådespelare, regissör och manusförfattare.

24 oktober, Prins Carl, 90, hertig av Västergötland.

25 oktober, Amelia av Portugal, 86, drottning av Portugal 1889–1908.

29 oktober, Robert Grant Aitken, 86, amerikansk astronom och professor.

2 november, Kenneth S Wherry, 59, amerikansk republikansk politiker, senator 1943-1951.

3 november, Ernesti Hentunen, 66, finländsk professor och politiker

4 november, Johan Heurlin, 58, svensk konstnär.

5 november, Agrippina Vaganova, 72, rysk ballerina och balettlärare.

7 november, Sir Harilal Jekisundas Kania, 61, indisk jurist, president i Högsta domstolen.

9 november, Sigmund Romberg, 64, ungersk-amerikansk operettkompositör. Eero Snellman, 61, finländsk konstnär.

13 november, Harry Federley, 72, finländsk ärftlighetsforskare. Georg af Klercker, 73, svensk skådespelare, manusförfattare och regissör. Nikolaj Medtner, 71, tysk-rysk kompositör och pianist.

21 november, Deshbandhu Gupta, 50, indisk politiker.

27 november, Emanuel Walberg, 77, svensk romanist.

30 november, Leonard Lagerlöf, 81, svensk sportskytt. Jöns Pålsson, 81, svensk politiker och statsrevisor.

2 december, David Stockman, 72, svensk hovsångare.

3 december, Alfred Pettersson, 84, svensk medicinsk forskare, ledamot av Vetenskapsakademin och Nobelkommittén.

5 december, "Shoeless" Joe Jackson, 63, amerikansk basebollspelare. Abanindranath Tagore, 80, indisk landskapsmålare och bokillustratör.

6 december, Harold Ross, 59, amerikansk tidningsman, grundare av The New Yorker.

10 december, Algernon Blackwood, 82, brittisk novellist.

11 december, Christopher Addison, 82, brittisk politiker.

12 december, Mildred Bailey, 48, amerikansk sångerska.

13 december, Selim Palmgren, 73, finländsk tonsättare och pianist.

15 december, Ernie Hjertberg, 84, svensk idrottstränare.

16 december, Dorothy Dix, 90, amerikansk journalist och författare.

19 december, Arthur Capper, 86, amerikansk tidningsutgivare och politiker.

22 december, Henry G Bennett, 65, amerikansk pedagog, chef för 4-punktsprogrammet.

25 december, Filip Ericsson, 69, svensk seglare.

27 december, Nils Nilsson Skum, 79, samisk konstnär.

1952

1952, var ett skottår som började en tisdag i den gregorianska kalendern.

1 januari, Den första av 1900-talets två riksomfattande kommunreformer i Sverige genomförs . Sveriges kommuner minskas i antal från 2 498 till 1 037. Den nya svenska religionsfrihetslagen, med bland annat rätt att villkorslös utträda ur Svenska kyrkan och upphävande av det gamla klosterförbudet träder i kraft

10 januari, Det amerikanska fartyget Flying Enterprise sjunker i Engelska kanalen efter att ha drivit redlöst i storm i tio dagar med bara den danskfödde kaptenen Kurt Carlsen ombord 

14 januari, Det amerikanska tv-programmet The Today Show, som blir världens första TV-morgonprogram, har premiär på tv-kanalen NBC.

17 januari, Tenoren Nicolai Gedda debuterar på Stockholmsoperan med Menottis "Konsuln" 

25 januari, Världens första koaxialkabel, som medger 960 telefonsamtal samtidigt, invigs mellan Stockholm och Göteborg.

26 januari, Den svenska bandyspelaren Gösta "Snoddas" Nordgren gör succé med låten Flottarkärlek i det svenska radioprogrammet Karusellen. Skivan säljs i en kvarts miljon exemplar på ett halvår 

6 februari, När den brittiske kungen George VI dör blir hans dotter Elizabeth II regerande drottning av Storbritannien

8 februari, Det svenska flygbolaget ABA slås ihop med norska DNL och danska DDL till ESAS (sedermera SAS).

15 februari, En svensk spionliga på sju personer, ledd av den tidigare försvarsanställde Fritiof Enbom, som lämnat uppgifter till Sovjetunionen, avslöjas. De 6e olympiska vinterspelen invigs i Oslo, och för första gången efter andra världskriget får även tyskar vara med

18 februari, Grekland och Turkiet ansluter sig till NATO.

20 februari, John Hustons film "Afrikas drottning" med Humphrey Bogart och Katharine Hepburn har biopremiär i USA 

1 mars, Storbritanniens sju år långa ockupation av den västtyska ön Helgoland upphör

16 mars, Danmark, Island, Norge och Sverige bildar Nordiska rådet vid ett möte i Köpenhamn. Finland väljer till en början att stå utanför för att inte störa sina relationer med Sovjetunionen

23 mars, 45 personer omkommer då ett DC-6 som tillhör KLM störtar vid Frankfurt am Main, Västtyskland

29 mars, USAs president Harry Truman meddelar att han tänker avstå från omval i november.

30 mars, Jazzsångerskan Ella Fitzgerald inleder den första av sina 24 turnéer i Sverige.

Våren, Den jämkade uddatalsmetoden för mandatfördelning införs i den svenska riksdagen. Samtidigt förbjuds valkarteller utom vid kommunala nämndval och utskottsval.

22 april, Kurt Haijby skriver ett brev till Gustaf VI Adolf, där han hotar att avslöja hela sanningen om sin påstådda homosexuella förbindelse med Gustaf V. Detta leder dock till, att Haijby anklagas och sedermera döms för utpressning.

25 april, Förbundslandet Baden-Württemberg grundas i Västtyskland genom sammanslagning av Baden, Württemberg-Baden och Württemberg-Hohenzollern

26 april, 176 personer omkommer då amerikanska minsveparen USS Hobson kolliderar med hangarfartyget USS Wasp och sjunker i Atlanten 

8 maj, Efter tre månaders provsändningar permanentas Radio Sweden sina kortvågssändningar till utlandet på sex språk 

21 maj, Tvångsmedeln från 1940 års svenska fullmaktslag återinförs.

23 maj, I Sverige beslutas att cyklar med hjälpmotor skall fritas från registrerings-, skatte-, försäkrings- och körkortsbestämmelserna.

26 maj, De allierade sluter fred med Västtyskland, och ockupationen upphör .

Juni, Ny ordförande för Folkpartiets ungdomsförbund blir den 34-årige Gunnar Helén. Vid Högerpartiets riksstämma förklarar partiledaren Jarl Hjalmarson att högerns mål är "en egendomsägande demokrati".

1 juni, Carl Eldhs Brantingmonumentet i brons vid Norra Bantorget i Stockholm, Sverige avtäcks 

6 juni, Kvinnor erhåller för första gången svenska statsordnar.

13 juni, Ett svenskt signalspaningsplan av typ DC-3 med åtta man skjuts ner av sovjetiskt jaktflygplan över internationellt vatten öster om Gotska Sandön, vilket blir inledningen till Catalinaaffären.

15 juni, Harsprångets vattenkraftverk i Stora Lule älv invigs av kung Gustaf VI Adolf och är Europas största vattenkraftverk 

16 juni, Ett svenskt sjöräddningsplan av Catalinatyp, som söker efter den försvunna DC3an, skjuts ner av två sovjetiska Mig-15-flygplan på internationellt vatten öster om Gotland. Hela besättningen på 5 man räddas av en västtysk lastbåt 

23 juni, USA sätter in 300 bombflygplan mot Nordkorea

1 juli, I Sverige tillåts mopeden som körkortslöst motorfordon efter beslut den 23 maj.

12 juli, Passtvånget upphävs inom Norden för nordiska medborgare när ländernas medborgare reser mellan Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige 

19 juli, De 15e olympiska sommarspelen invigs i Helsingfors, och för första gången deltar Sovjetunionen i olympiska spel

23 juli, Europeiska kol- och stålgemenskapen upprättas

26 juli, Vid en militärkupp i Egypten avsätts den egyptiske kungen Farouk, som lämnar Egypten med sina ägodelar på en lyxjakt 

31 juli, I Sverige döms tre svenska kommunistsympatisörer till långa fängelsestraff för spioneri. Sovjetunionen hävdar att det är en provokation av den svenska säkerhetspolisen. Fritiof Enbom och Hugo Gjersvold får livstids fängelse 

9 augustim 11-åriga Ingeborg Nyberg från Sundsvall gör succé som sångerska i svenska radioprogrammet Skansenkväll 

22 augusti, I Sveriges största morddrama dödas tio personer i Skåne av Tore Hedin, en avskedad polis som sedan dränker sig själv. Han avskedades för att ha misshandlat sin fästmö då hon ville bryta förlovningen, och mördade sedan henne samt hennes chef och sina egna föräldrar, samt sex personer på ålderdomshemmet i Hurva, som han därefter brände ner. I ett avskedsbev erkänner han också rånmord på en kvarnägare 1951

24 augusti, Brittiska trupper lämnar Suezkanalen.

4 september, Amerikanske författaren Ernest Hemingways roman "Den gamle och havet" kommer ut i USA 

5 september, Tungviktsboxaren Ingemar Johansson debuterar som professionell i en uppvisningsmatch mot Olle Tandberg.

21 september, Högern går framåt i det svenska andrakammarvalet medan regeringspartierna förlorar något 

23 september, Utmanaren Rocky Marciano, USA vinner mot titelhållaren Joe Walcott, USA på KO i 13:e ronden i Philadelphia under kampen om världsmästartiteln i tungviktsboxning

29 september, Musikalfilmen Singin' in the Rain med bland andra Gene Kelly, Donald O'Connor och Debbie Reynolds har svensk premiär.

September, I slutet av månaden uppmärksammas i Sverige att hustrun till Bondeförbundets ledare Gunnar Hedlund i sin av maken uppgjorda deklaration missat att ta upp en inkomst på 8 100 kronor. Gunnar Hedlund döms senare av domstol för detta.

3 oktober, Storbritannien provspränger sin första atombomb i Montebelloarkipelagen i Stilla havet, utanför Australien 

8 oktober, 112 personer omkommer då två expreståg kör in i ett pendeltåg i England, Storbritannien 

16 oktober, Sveriges utrikesminister Östen Undén kritiserar Sovjet i FNs generalförsamling för nedskjutningarna över Östersjön

20 oktober, Nationalistiska Mau-Mau-rörelsens aktivitet i Kenya medför att brittiska kolonialmakten utlöser undantagstillstånd

24 oktober, Den nya byggnaden för Göteborgs handelshögskola invigs.

26 oktober, Linjen Kungsgatan–Vällingby i Stockholms tunnelbana invigs

1 november, Den första vätebomben detoneras av USA på Eniwetok-atollen i Marshallöarna

4 november, Presidentvalet i USA 1952. Republikanen Dwight D Eisenhower besegrar demokraten Adlai Stevenson vid presidentvalet i USA. En jordbävning med en styrka av 8,25 på Richterskalan registreras på Kamtjatka

11 november, Regeringsrätten i Sverige beslutar att andrakammarvalen i Kristianstads län och Jämtlands län ska göras om. Detta sker den 14 december 1952.

23 november, Provflygaren Bengt Olow genomför första flygningen av prototypen till Saab 32 Lansen.

10 november, Trygve Lie avgår oväntat som FNs generalsekreterare.

13 november, Lies närmaste man Abraham Feller begår självmord. Senare meddelas att Lie kvarstår tills vidare

25 november, Agatha Christies teaterpjäs Råttfällan (The Mousetrap) har premiär i London. Den spelas fortfarande och är den teaterpjäs i historien, som har spelats den längsta sammanhängande tiden.

3 december, I gryningen hängs i Prag 11 högre ämbetsmän för "judiskborgerlig" konspiration mot den tjeckoslovakiska regimen.

22 december, Kurt Haijby döms till åtta års straffarbete för utpressning mot det svenska hovet i samband med sin påstådda homosexuella förbindelse med Gustaf V. Nästan 58 000 fall av polio rapporteras i USA, 3 145 personer dör och 21 269 drabbas av lättare eller svårare förlamning. Under Mau Mau-upproret används giftig latex från Euphorbia grantii för att döda boskap som en form av biologisk krigföring. Per-Ingvar Brånemark får patent på titanskruv för tandbehandling. Den svenska Högerns riksorganisation byter namn till Högerpartiet. Djupfryst apelsinjuice från Florida lanseras i Sverige. Sverige sluter ett krigsmaterielavtal med USA, som ger Sverige samma gynnade ställning som NATO-länderna vid köp av amerikansk modern högteknologisk materiel. En svensk utredning tillsätts för att undersöka prissättningen på jordbruksprodukter. Man vill uppnå inkomstlikställighet för jordbrukare. Olof Palme väljs till ordförande i Sveriges Förenade Studentkårer (SFS). Den svenska värnpliktsutbildningen bestäms till 304 dagar. Sveriges riksdag ger anslag för tillverkning av en svensk atomreaktor. Centralkommittén för svenskt tekniskt bistånd till mindre utvecklade länder bildas. William Thoresson erövrar Sveriges hittills enda OS-guld i gymnastik vid OS i Helsingfors. Vid en restauration av Gualövs kyrka i Skåne hittar man en gammal helgonrelik från medeltiden. Skolpolisverksamhet startar i Oslo i Norge. Kortedala i Sverige börjar byggas. Sverige ansluter sig till bojkotten av strategiska varor gentemot Sovjetunionen. Förbud mot slaveri i Qatar.

Födda

3 januari, Gianfranco Fini, italiensk politiker, utrikesminister.

9 januari, Hugh Bayley, brittisk parlamentsledamot för Labour. Mike Capuano, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1999–2019.

11 januari, Ben Crenshaw, amerikansk golfspelare. Diana Gabaldon, amerikansk författare. Kim Hartman, brittisk skådespelare.

17 januari, Kevin Reynolds, amerikansk regissör.

18 januari, Veerappan, indisk banditledare.

19 januari, Freddie Maertens, belgisk proffscyklist.

20 januari, Paul Stanley, amerikansk rockmusiker, medlem i KISS.

24 januari, Siegfried Hausner, tysk terrorist.

23 januari, Totte Wallin, svensk artist.

29 januari, Tim Healy, brittisk skådespelare.

31 januari, Håkan Syrén, svensk general och svensk (ÖB) överbefälhavare.

7 februari, John Hickenlooper, amerikansk demokratisk politiker. Markku Kuisma, finländsk historiker.

11 februari, Paul Norell, brittisk skådespelare.

14 februari, Sushma Swaraj, indisk politiker, chefsminister i Delhi 1998, därefter minister i den indiska regeringen.

17 februari, Randy Forbes, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 2001–2017.

18 februari, Efva Attling, svensk fotomodell, musiker och smyckesdesigner.

20 februari, Abdalá Bucaram, president i Ecuador 1996–1997.

22 februari, Bill Frist, amerikansk republikansk politiker, senator.

23 februari, Marshall Herskovitz, amerikansk manusförfattare, regissör och producent. Brad Whitford, amerikansk musiker, gitarrist i Aerosmith.

26 februari, Chris Torch, amerikansk skådespelare.

29 februari, Oswaldo Payá, kubansk politiker. Raisa Smetanina, rysk längdskidåkare. Bart Stupak, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1993–2011.

1 mars, Roy Marten, indonesisk skådespelare.

5 mars, Ralph Carlsson, svensk skådespelare. Isatou Njie-Saidy, gambisk politiker. Fernando Dias dos Santos, angolansk regeringschef.

10 mars, Morgan Tsvangirai, zimbabwisk politiker, Zimbabwes premiärminister 2009–2013.

11 mars, Douglas Adams, brittisk författare.

19 mars, Robert Aschberg, svensk journalist, TV-producent och TV-programledare. Károly Hauszler, ungersk vattenpolospelare. Harvey Weinstein, amerikansk filmproducent.

20 mars, Birgitta Svendén, svensk operasångare (alt/mezzosopran). Michael Wills, brittisk parlamentsledamot för Labour.

22 mars, Des Browne, brittisk parlamentsledamot (Labour).

23 mars, Kim Stanley Robinson, amerikansk science fiction-författare.

25 mars, Stephen Dorrell, brittisk politiker, parlamentsledamot för Conservative Party från 1979.

25 mars, Maria Norrfalk, Dalarnas landshövding.

27 mars, Maria Schneider, fransk skådespelare.

26 mars, David Amess, brittisk parlamentsledamot för Conservative. Didier Pironi, fransk racerförare.

28 mars, Tony Brise, brittisk racerförare.

1 april, Lars Ericsson, svensk författare och debattör.

4 april, Cherie Lunghi, brittisk skådespelare. Gary Moore, brittisk musiker, gitarrist.

5 april, Mitch Pileggi, amerikansk skådespelare.

7 april, Narayan Rane, indisk politiker, chefsminister i Maharashtra 1999.

9 april, Jerzy Szmajdziński, polsk politiker, försvarsminister 2001–2005.

10 april, Ewa Munther, svensk skådespelare och präst.

13 april, Erick Avari, indisk skådespelare. Jim Costa, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 2005-.

17 april, Željko Ražnatović, serbisk kriminell, mer känd som Arkan.

19 april, Alexis Arguello, nicaraguansk boxare.

22 april, Marilyn Chambers, amerikansk porrskådespelare och politiker.

25 april, Vladislav Tretjak, rysk ishockeymålvakt.

27 april, Ari Vatanen, finländsk rallyförare och politiker. Hossein Nassim, iransk vattenpolospelare.

28 april, Mary McDonnell, amerikansk skådespelare.

29 april, David Icke, brittisk fotbollsspelare, reporter, sportkommentator, politiker, författare och konspirationsteoretiker.

4 maj, Michael Barrymore, amerikansk skådespelare.

6 maj, Robert Sjöblom, svensk skådespelare.

7 maj, Blaine Luetkemeyer, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 2009-.

10 maj, Kikki Danielsson, svensk sångare.

11 maj, Shohreh Aghdashloo, iransk skådespelare.

13 maj, Jacob Dahlin, svensk programledare. John Kasich, amerikansk republikansk politiker.

14 maj, David Byrne, amerikansk sångare och låtskrivare, Talking Heads etc. Robert Zemeckis, amerikansk filmregissör, producent och manusförfattare.

15 maj, Chazz Palminteri, amerikansk skådespelare.

20 maj, Staffan Götestam, svensk skådespelare, regissör, dramatiker och grundare av Junibacken.

21 maj, Mr T, egentligen Laurence Tureaud, amerikansk skådespelare.

23 maj, Anne-Marie David, fransk artist.

25 maj, Petar Stoyanov, förre presidenten i Bulgarien.

26 maj, Lennart R Svensson, svensk skådespelare.

29 maj, Carl-Henric Svanberg, svensk företagsledare, VD för Ericsson 2003–2009.

1 juni, Jonas Wahlström, svensk djurvetare ägare av Skansen-Akvariet.

3 juni, Billy Powell, amerikansk musiker, medlem i Lynyrd Skynyrd.

5 juni, Nicko McBrain, trumslagare i Iron Maiden från 1983.

6 juni, Marsha Blackburn, amerikansk republikansk politiker.

7 juni, Liam Neeson, nordirländsk skådespelare. Orhan Pamuk, turkisk författare och journalist, nobelpristagare i litteratur 2006.

14 juni, Suzanne Reuter, svensk skådespelare.

15 juni, Artur Ringart, svensk sportjournalist och programledare.

16 juni, Giorgos Papandreou, grekisk politiker, partiledare för PASOK från 2004. Leena Peltonen-Palotie, finländsk genforskare.

17 juni, Mike Milbury, amerikansk ishockeyspelare.

18 juni, Isabella Rossellini, italiensk-amerikansk skådespelare. Lasse Wellander, svensk musiker och musikproducent.

19 juni, Robert Ainsworth, brittisk parlamentsledamot för Labour. Virginia Hey, australisk skådespelare.

20 juni,  John Goodman, amerikansk skådespelare.

21 juni, Jan Waldekranz, svensk skådespelare.

22 juni, Graham Greene, kanadensisk skådespelare.

25 juni, Leonard Lance, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 2009–2019.

27 juni, Janne Josefsson, svensk journalist som bland annat medverkat i Dbrtihrd Sveriges Televisions Uppdrag granskning. Ragnar Persenius, biskop i Uppsala stift. Rita Russek, tysk skådespelare.

28 juni, Jajang C Noer, indonesisk skådespelare.

29 juni, Marga Pettersson, svensk skådespelare och dansare. Bengt Krantz, svensk skådespelare och operasångare.

1 juli, Dan Aykroyd, amerikansk skådespelare.

2 juli, Ahmed Ouyahia, algerisk regeringschef.

3 juli, Jean-Claude Duvalier, före detta president på Haiti. Torvald Sund, norsk författare.

5 juli, David Dreier, amerikansk republikansk politiker.

6 juli, Per Eric Asplund, svensk skådespelare och koreograf. Shelley Hack, amerikansk skådespelare. Anders Kallur, svensk ishockeyspelare. Mehmet Ali Talat, turkcypriotisk politiker, Nordcyperns president från 2005.

10 juli, Magnus Ehrner, svensk skådespelare.

14 juli, Joel Silver, amerikansk filmproducent.

15 jul, Ileana Ros-Lehtinen, kubansk-amerikansk politiker. Johnny Thunders, amerikansk musiker, medlem i New York Dolls. Terry O'Quinn, amerikansk skådespelare.

16 juli, Stewart Copeland, amerikansk trummis och kompositör av bland annat filmmusik.

17 juli, David Hasselhoff, amerikansk skådespelare, sångare, producent och regissör.

19 juli, Allen Collins, amerikansk gitarrist, medlem i Lynyrd Skynyrk.

21 juli, John Barrasso, amerikansk republikansk politiker, senator 2007-. Bobby Bright, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 2009–2011.

24 juli, Vin Weber, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1981–1993.

26 juli, Anders Sundström, svensk socialdemokratisk politiker.

29 juli, Denny Heck, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 2013–2021.

1 augusti, Zoran Đinđić, serbisk politiker och filosof, premiärminister 2001–2003.

2 augusti, David Borrow, brittisk parlamentsledamot för Labour. Vladimir Dikanski, svensk skådespelare och kompositör.

4 augusti, James Arbuthnot, brittisk parlamentsledamot för Conservative.

5 augusti, Vinnie Vincent, amerikansk hårdrocksgitarrist, mest känd för sina år i KISS.

8 augusti, Jostein Gaarder, norsk författare och manusförfattare.

9 augusti, Ewa Fröling, svensk skådespelare.

10 augusti, Thomas Annmo, svensk skådespelare och sångare (tenor).

12 augusti, Per Arthur Segerström, svensk dansare.

13 augusti, Rebecca Pawlo, svensk skådespelare.

17 augusti, Nelson Piquet, brasiliansk racerförare.

18 augusti, Patrick Swayze, amerikansk skådespelare.

19 augusti, Jonathan Frakes, amerikansk skådespelare och regissör.

21 augusti, Jiří Paroubek, tjeckisk politiker, premiärminister 2005–2006. Joe Strummer, brittisk musiker, sångare och gitarrist i The Clash.

26 augusti, Michael Jeter, amerikansk skådespelare.

27 augusti, Paul Reubens, amerikansk skådespelare.

2 september, Jimmy Connors, amerikansk tennisspelare. Jacob Nordenson, svensk skådespelare. Earl Pomeroy, amerikansk demokratisk politiker.

4 september, Rishi Kapoor, indisk skådespelare. Jevgenia Glusjenko, rysk skådespelare.

6 september, Simon Burns, brittisk parlamentsledamot (Conservative) från 1987.

7 september, Branislav "Bane" Kerac, serbisk serietecknare.

9 september, Angela Cartwright, brittisk skådespelare, Brigitta von Trapp i Sound of Music.

10 september, Gustav Levin, svensk skådespelare.

11 september, Tim Murphy, amerikansk republikansk politiker.

14 september, Pierre Dahlander, svensk skådespelare.

16 september, Fatos Nano, albansk politiker, premiärminister 1991, 1997–1998 och 2002–2005.

17 september, Krzysztof Kołbasiuk, polsk skådespelare.

18 september, Dee Dee Ramone, amerikansk musiker, basist i The Ramones.

19 september, Gunnar Hökmark, svensk moderat politiker, riksdagsledamot 1982–2004, Europaparlamentariker sedan 2004. Nile Rodgers, amerikansk musiker, kompositör, gitarrist och musikproducent.

22 september, Bob Goodlatte, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1993-.

25 september, Christopher Reeve, amerikansk skådespelare.

27 september, Dumitru Prunariu, rumänsk kosmonaut.

1 oktober, Anders Larsson, svensk författare och skådespelare.

4 oktober, Kirsten Cooke, brittisk skådespelare. Michael Donley, amerikansk ämbetsman, flygvapenminister 2008-.

5 oktober, Vanderlei Luxemburgo, brasiliansk fotbollstränare. Emomali Rahmonov, president i Tadzjikistan.

7 oktober, Ralf Edström, svensk fotbollsspelare. Vladimir Putin, rysk president från 2000.

8 oktober, Edward Zwick, amerikansk filmregissör, manusförfattare och filmproducent.

9 oktober, Sharon Osbourne, amerikansk skådespelare, programledare, sångerska och manager för Ozzy Osbourne.

12 oktober, Agneta Ahlin, svensk skådespelare.

14 oktober, Steve Rothman, amerikansk demokratisk politiker.

15 oktober, Raman Singh, indisk politiker, chefsminister i Chhatisgarh, sedan 2003.

16 oktober, Christopher Cox, amerikansk politiker.

22 oktober, Jeff Goldblum, amerikansk skådespelare.

25 oktober, Tove Nilsen, norsk författare.

27 oktober, Francis Fukuyama, amerikansk författare och professor.

3 november, Roseanne Barr, amerikansk skådespelare.

8 november, Alfre Woodard, amerikansk skådespelare.

9 november, Lou Ferrigno, amerikansk skådespelare.

12 november, Ernie Fletcher, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Kentucky 2003–2007.

16 november, Shigeru Miyamoto, japansk spelskapare för Nintendo.

18 november, Delroy Lindo, brittisk skådespelare.

20 november, Cecilia Walton, svensk skådespelare.

24 november, Thierry Lhermitte, fransk skådespelare. Maria Tolppanen, finländsk politiker.

27 november, Jenny Tamburi, italiensk skådespelare.

30 november, Mandy Patinkin, amerikansk skådespelare och sångare.

1 december, Rick Scott, amerikansk republikansk politiker och affärsman.

2 december, Carol Shea-Porter, amerikansk demokratisk politiker.

3 december, Benny Hinn, amerikansk predikant.

8 december, Hans Gefors, svensk tonsättare.

9 december, Michael Dorn, amerikansk skådespelare.

10 december, Susan Dey, amerikansk skådespelare. Agneta Bränngård Lind, svensk textilkonstnär.

12 december, Peter Haber, svensk skådespelare.

18 december, Donald Högberg, svensk skådespelare.

21 december, Larry Eyler, amerikansk seriemördare.

22 december, Raimo Piirainen, finländsk socialdemokratisk politiker.

23 december, Dave Loebsack, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 2007–2021.

25 december, Desireless, fransk sångerska.

27 december, Marie Öhrn, svensk skådespelare. Tovah Feldshuh, amerikansk skådespelare.

Avlidna

2 januari, Jo Davidson, 68, amerikansk skulptör. Jeanne de Tramcourt, 76, fransk-svensk skådespelare, värdinna på Stenhammars slott.

4 januari, Georg Brochmann, 57, norsk författare.

5 januari, Louis Kvalstad, 46, norsk poet. Lord Linlithgow, 64, brittisk ämbetsman, vicekung av Indien 1936–1943.

6 januari, Carl Kylberg, 73, svensk konstnär

11 januari, Jean de Lattre de Tassigny, 62, överkommissarie i Indokina, postumt marskalk av Frankrike.

20 januari, Pat Morris Neff, 80, amerikansk politiker.

22 januari, Albert von Thurn und Taxis, 84, tysk furste, Tysklands siste ärftlige generalpostmästare.

25 januari, Sveinn Björnsson, 70, isländsk politiker, Islands president sedan 1944. Märta Ekström, 52, svensk skådespelare och sångerska.

26 januari, Chorloogijn Tjojbalsan, 56, mongolisk militär och politiker. Hanwant Singh, 28, kung och maharadja av Jodhpur.

28 januari, Gerda Marcus, 71, svensk journalist och översättare, en av initiativtagarna till Rädda Barnen i Sverige.

29 januari, Anne Morgan, 78, amerikansk filantrop.

3 februari, Harold L Ickes, 77, amerikansk politiker, USA:s inrikesminister 1933–1946.

6 februari, Georg VI, 56, kung av Storbritannien sedan 1936 och av Irland 1936–1949.

9 februari, Philip G Epstein, 42, amerikansk manusförfattare.

10 februari, Henry Drysdale Dakin, 71, brittisk fysiologisk kemist.

12 februari, Anna-Lisa Thomson, 46, svensk keramiker och målare.

13 februari, Josephine Tey, 55, brittisk författare.

17 februari, Anna Lindahl, 47, svensk skådespelare.

19 februari, Knut Hamsun, 92, norsk författare, nobelpristagare.

23 februari, Yrjö Hirn, 81, finländsk litteraturhistoriker, konstfilosof och professor.

24 februari, Johannes Malmquist, 69, svensk professor i matematik.

26 februari, Ernst Frandsen, 57, dansk litteraturhistoriker, professor i Århus.

27 februari, Theodoros Pangalos, 74, grekisk general och diktator.

28 februari, Albert Forster, 49, tysk nazistisk politiker.

29 februari, Guo Taiqi, 63, kinesisk diplomat och politiker.

1 mars, Gregory La Cava, 59, amerikansk filmregissör och animatör.

4 mars, Carl Wilhelm von Sydow, 73, svensk folklivsforskare, professor vid Lunds universitet.

5 mars, Charles Sherrington, 94, brittisk fysiolog, professor och nobelpristagare 1932.

6 mars, Jürgen Stroop, 56, tysk SS-officer, SS-Gruppenführer, avrättad.

7 mars, Knut Bonde, 67, svensk friherre, diplomat och författare.

9 mars, Aleksandra Kollontaj, 79, rysk revolutionär och diplomat.

11 mars, Pierre Renoir, 66, fransk skådespelare.

12 mars, Josef Ekman, 82, svensk politiker.

13 mars, Johan Nygaardsvold, 72, norsk politiker, statsminister.

18 mars, Birger Lundquist, 41, svensk tecknare

23 mars, Margit Rosengren, 51, svensk operettsångerska (sopran), skådespelare.

30 mars, Sir Andrew Rae Duncan, 67, brittisk industriman, förrådsminister 1940–1941 och 1942–1945.

31 mars, Wallace H White, 74, amerikansk republikansk politiker.

1 april, Ferenc Molnár, 74, ungersk dramatiker.

3 april, Albin Hagström, 46, svensk företagare, grundare av instrumenttillverkaren Hagström.

6 april, Bengt Hesselman, 76, svensk språkforskare, ledamot av Svenska Akademien sedan 1935.

9 april, Ellen Roosval von Hallwyl, 84, svensk skulptör.

15 april, Georg af Forselles, 74, svensk ingenjör och guldgrävare känd under namnet Alaskagreven. Viktor Tjernov, 78, rysk revolutionär, jordbruksminister 1917.

18 april, Bernhard Eriksson, 73, svensk politiker.

21 april, Leslie Banks, 61, brittisk skådespelare. Sir Stafford Cripps, 62, brittisk politiker, Storbritanniens finansminister 1947–1950. Isamu Yokoyama, 63, japansk generallöjtnant, dömd för krigsförbrytelser.

24 april, Edvard Hubendick, 77, svensk bergsingenjör, ledamot av Vetenskaps- och Ingenjörsvetenskapsakademierna. Victor Larsen, 62, dansk politiker.

25 april, William Zadig, 67, svensk skulptör och professor i São Paulo.

28 april, Fredrik Sandwall, 74, svensk politiker.

2 maj, Henry Tottie, 63, svensk militär.

6 maj, Maria Montessori, 81, italiensk läkare och pedagog.

8 maj, William Fox, 73, amerikansk filmproducent.

11 maj, Hans Lagerlöf, 72, svensk filatelist, donator och hedersöverste i USA.

13 maj, Pontus Sandström, 76, svensk politiker.

15 maj, Albert Bassermann, 84, tysk skådespelare. Italo Montemezzi, 76, italiensk kompositör.

21 maj, John Garfield, 39, amerikansk skådespelare. Emil Olsson, 68, svensk politiker.

1 juni, John Dewey, 92, amerikansk filosof och professor.

5 juni, Gustaf Bergman, 71, svensk skådespelare, teaterchef, manusförfattare och operaregissör.

7 juni, Desmond MacCarthy, 75, brittisk litteraturkritiker och författare. Nils Ringström, 71, svensk tecknare och konstnär.

12 juni, Michael von Faulhaber, 83, tysk kardinal och ärkebiskop av München.

18 juni, Efim Bogoljubov, 63, rysk-tysk schackspelare.

25 juni, Svend Gade, 75, dansk regissör och teatermålare. Jens Locher, 63, dansk journalist, dramatiker och författare.

26 juni, Knut Liestøl, 70, norsk professor.

27 juni, Elmo Lincoln, 63, amerikansk skådespelare.

28 juni, Walter Welford, 84, amerikansk politiker.

1 juli, Mauno Pekkala, 62, finländsk politiker, statsminister 1946–1948.

3 juli, David Knudsen, 76, norsk skådespelare.

4 juli, Eigil Schwab, 70, svensk tecknare, målare och professor.

8 juli, Oskar Ursinus, 75, tysk segelflygspionjär.

10 juli, Simon Söderstam, 70, kunglig boktryckare, grundare av Nordisk Rotorgravyr.

12 juli – Henrik Bergh, 73, norsk jurist.

13 juli, Eliezer Kaplan, 61, israelisk politiker, finansminister 1948–1952.

25 juli, Walter Gyllenberg, 66, svensk astronom och professor. Gunnar Unger, 81, svensk sjömilitär, filosofie hedersdoktor och sjökrigshistoriker.

26 juli, Eva Perón, 33, argentinsk skådespelare, president Juan Peróns första hustru.

28 juli, Ingjald Haaland, 67, norsk skådespelare.

29 juli, Philibert Humbla, 56, svensk konsthistoriker, länsintendent i Gävle. Gustav Sundelin, 62, svensk professor och chef för statens jordbruksförsök.

30 juli, Nils Sjögren, 58, svensk skulptör och målare.

5 augusti, Sir Jack Drummond, 61, brittisk näringsexpert och professor.

12 augusti, Karl Ekman, 74, svensk präst, hovpredikant.

14 augusti, Marcel Loubens, 29, fransk grottforskare.

15 augusti, Ernst Lyberg, 78, svensk politiker.

20 augusti, Kurt Schumacher, 56, tysk partiledare och riksdagsman.

28 augusti, Hjort Anders Olsson, 86, svensk spelman.

2 september, Joseph Avenol, 73, fransk ekonom, generalsekreterare i NF 1933–1940.

4 september, Carlo Sforza, 80, italiensk greve och politiker, utrikesminister 1920–1921 och 1947–1951.

11 september, Alfrēds Riekstiņš, 39, lettisk SS-officer, agent.

18 september, Lars Israel Wahlman, 82, svensk professor och arkitekt.

19 september, Birgit Chenon, 47, svensk skådespelare.

22 september, Kaarlo Juho Ståhlberg, 87, finländsk politiker, Finlands president 1919–1925.

26 september, George Santayana, 88, spansk filosof och författare.

1 oktober, Jack Conway, 65, amerikansk regissör.

3 oktober, Esther Kjerner, 78, svensk konstnär.

4 oktober, Alfred Neumann, 56, tysk författare.

7 oktober, Nils Hultgren, 50, svensk skådespelare och regissör. Berta Morena, 74, tysk operasångare.

9 oktober, Guido Valentin, 56, svensk journalist, redaktör, tidningsman, författare och manusförfattare.

10 oktober, Heinrich Sauer, 60, tysk filosof.

19 oktober, Adolf Laurin, 69, svensk journalist.

3 november, Hanna Granfelt, 68, finländsk operasångare. Louis Verneuil, 59, fransk dramatiker och manusförfattare.

5 november, Fritiof Malmsten, svensk artist.

7 november, Arnold Poulsen, 63, dansk uppfinnare. Brazil Jack, 81, svensk cirkusdirektör.

8 november, Harold Innis, 58, kanadensisk professor.

9 november, Chaim Weizmann, 77, israelisk kemist och politiker, Israels president 1949–1952. Philip Murray, 66, amerikansk fackföreningsledare, ordförande i CIO.

11 november, Yrjö Lindegren, 52, finländsk arkitekt och professor.

13 november, Abraham Feller, amerikansk professor.

15 november, Vincent Scotto, 76, fransk kompositör.

16 november, Charles Maurras, 84, fransk författare.

18 november, Paul Éluard, 56, fransk poet.

19 november, Hugo Ahlbom, 52, svensk professor och chef för Radiumhemmet. Jesús T Piñero, 55, guvernör i Puerto Rico 1946–1949.

20 november, Benedetto Croce, 86, italiensk filosof, författare och kritiker. Juddha Shumsher Jung Bahadur Rana, 77, nepalesisk politiker, Nepals premiärminister 1932–1945.

21 november, William Green, 79, amerikansk fackföreningsledare, ordförande i AFL.

22 november, Otto Dietrich, 55, tysk nazistisk ämbetsman, Adolf Hitlers presschef. Gösta Lilliehöök, 81, svensk militär, överkommendant i Stockholm 1930–1936.

25 november, Léopold Marchand, 61, fransk författare.

26 november, Sven Hedin, 87, svensk forskningsresande och författare, ledamot av Svenska Akademien. Robert Minor, 67, amerikansk tecknare och kommunistledare.

28 november, Elena av Montenegro, 79, drottning av Italien 1900–1946, änka efter Viktor Emanuel III. Fritz Carlson, 64, svensk matematiker och professor.

30 november, Elizabeth Kenny, 72, australisk sjuksköterska med egen metod mot polio.

1 december, Edward James Gay, 74, amerikansk demokratisk politiker, senator 1918–1921. Vittorio Emanuele Orlando, 92, italiensk politiker och jurist.

3 december, Vladimír Clementis, 50, tjeckoslovakisk politiker, utrikesminister 1948–1950, avrättad. Rudolf Slánský, 51, tjeckoslovakisk politiker, kommunistpartiets generalsekreterare 1945–1951, avrättad.

4 december, Karen Horney, 67, tysk-amerikansk psykoanalytiker.

5 december, Farhat Hached, 38, tunisisk fackföreningsledare.

6 december, Jakob Sporrenberg, 50, tysk SS-officer, avrättad.

14 december, Fartein Valen, 65, norsk tonsättare.

15 december, Ernest Florman, 90, svensk regissör, filmfotograf och hovfotograf.

16 december, Ernst Norlind, 75, svensk konstnär och författare.

20 december, August Nilsson, 85, svensk socialdemokratisk politiker, 1e vice talman i första kammaren.

21 december, Oscar Lövgren, 64, svensk socialdemokratisk politiker och journalist, landshövding i Norrbottens län 1947–1952.

23 december, Eli Heckscher, 73, svensk nationalekonom och ekonomisk historiker.

27 december, Fritz Stenlund, 58, svensk journalist och författare. Carl August Wicander, 67, svensk direktör och industriledare.

28 december, Alexandrine av Mecklenburg-Schwerin, 73, drottning av Danmark 1912–1947 och av Island 1918–1944, gift med Kristian X. Alexander G Barry, 60, amerikansk republikansk politiker, senator 1938–1939. Fletcher Henderson, 55, amerikansk pianist, orkesterledare, arrangör och kompositör.

1953

1953,var ett normalår som började en torsdag i den gregorianska kalendern.

1 januari, Povel Ramels första revy Akta huvet har premiär på Folkan i Stockholm 

3 januari, Samuel Becketts pjäs "I väntan på Godot" har premiär i Paris

7 januari, Harry S Truman tillkännager att man i USA håller på att utveckla vätebomben.

8 januari, Godset Harpsund i Södermanland doneras av korkfabrikören Carl August Wicander som rekreationsbostad för Sveriges statsminister. 8 personer, varav 6 svenskar, omkommer då det svenska tankfartyget Avanti bryts i tre delar utanför Japans kust

9 januari, 249 personer omkommer då en sydkoreansk färja förliser utanför Pusan

13 januari, Josip Broz Tito väljs till Jugoslaviens president.

20 januari, Dwight D Eisenhower tillträder som USAs 34e president. Han blir därmed den förste republikanen i Vita Huset sedan 1933. Den unge Kalifornienpolitikern Richard M. Nixon tillträder som USAs nye vicepresident.

31 januari, 133 personer omkommer då färjan MV Princess Victoria sjunker på Irländska sjön 

1 februari, En översvämningskatastrof drabbar Nederländerna då vallarna mot Nordsjön brustit och 100 000 personer blir hemlösa. Översvämningarna kräver drygt 2 100 dödsoffer, och människor måste räddas med båt och helikopter. Jacques Tatis film Semestersabotören har premiär i Paris. Dick Helander blir biskop i Strängnäs 

9 februari, Ingmar Bergmans film Sommaren med Monika efter Per Anders Fogelströms roman har premiär på Spegeln i Stockholm. Harriet Andersson och Lars Ekborg spelar filmens unga par, och flera scener anses vågade

13 februari, Nordiska rådet, bestående av Sverige, Norge, Danmark och Island, håller sitt första möte i Köpenhamn.

1 mars, Nils "Mora-Nisse" Karlsson vinner Vasaloppet för nionde och sista gången 

5 mars, Josef Stalin dör i sviterna av en hjärnblödning

6 mars, Josef Stalin efterträds av Georgij Malenkov, Nikolaj Bulganin och Nikita Chrusjtjov som Sovjetunionens ledare

13 mars, Kurt Haijbys dom fastställs slutligen av Svea hovrätt till sex års straffarbete.

15 mars, I Bern blir Sverige för första gången världsmästare i ishockey

28 mars, Sara Lidman debuterar med romanen Tjärdalen

1 april, Sveriges första manliga sjuksköterska, Allan Härsing, utexamineras i Stockholm

4 april, 92 personer omkommer då turkiska ubåten TCG Dumlupınar går under vid Dardanellerna efter kollision med svenska M/V Naboland 

7 april, FNs generalförsamling väljer 47-årige Dag Hammarskjöld till generalsekreterare efter Trygve Lie 

11 april, 35-årige Sixten Ehrling utses till förste hovkapellmästare i Sverige 

16 april, USAs president Dwight D Eisenhower håller talet "Chance for Peace" till National Association of Newspaper Editors

25 april, Francis Crick och James D. Watson publicerar sin beskrivning av DNA-strukturen

1 maj, Med anledning av prisökningen i Sverige höjs folkpensionen med 25% så att en ensam pensionär får 1 750 kronor om året 

27 maj, Lagen om obligatorisk sjukförsäkring antas av Sveriges riksdag, efter att reformen skjutits upp två gånger sedan principbeslutet togs 1946 

29 maj, Nyzeeländaren Sir Edmund Hillary och nepalesen Tenzing Norgay blir det första människorna att nå Mount Everests topp, 8 840 meter över havet 

2 juni, Elizabeth II kröns till regent av Storbritannien i Westminster, London

5 juni, Kung Fredrik IX undertecknar Danmarks nya konstitution, vilken bland annat innebär tvåkammarparlamentets avskaffande och att rösträttsåldern sänks från 25 till 23 år 

17–18 juni, En byggnadsarbetarstrejk som utvidgas till ett allmänt uppror i Östtyskland med demonstrationer och protester slås ner av sovjetiska soldater. Flera dödade och skadade 

20 juni, Trots protester från hela världen avrättar USA makarna Ethel och Julius Rosenberg, som på svaga grunder dömts för spioneri åt Sovjetunionen

28 juni, I en slakterianläggning i Alvesta påträffas smittkällan till den paratyfusepidemi som härjar i Sverige 

1 juli, Coca-Cola börjar tillverkas på licens i Sverige då förbudet upphör efter att fosforsyran tidigare ansetts farlig

4-5 juli, Ljungby drabbas av en stadsbrand och flera kvarter i centrum brinner ner.

18 juli, 1 700 personer omkommer och 7 000 skadas vid översvämningar på ön Honshu i Japan 

27 juli, Koreakriget tar slut i och med att USA, Kina, Nordkorea och Sydkorea undertecknar en överenskommelse om vapenstillestånd i Panmunjom och fastställer en demarkationslinje som sammanfaller med fronten som den var i maj 1951, och en demilitariserad zon skapas. USA hade under konfliktens sista år 300 000 soldater närvarande, och över 36 000 amerikanska soldater har dödats i strid 

8 augusti, I USA blir Franklin "Bud" Held först i världen med att kasta spjutet 80 meter med nya världsrekordet 80,41 

14 augusti, Andra delen av Kinsey-rapporterna, "Kvinnans sexuella beteende", presenteras i USA och blir snabbt en storsäljare 

17 augusti, Dick Helander, som just tillträtt biskopsstolen i Strängnäs, åtalas för att ha skrivit anonyma smädelsebrev om sina medtävlare i biskopsvalet 

20 augusti, Sovjetunionen spränger sin första vätebomb, mindre än ett år efter att USA sprängt en vätebomb 

30 augusti, Den svåraste polioepidemin i Sverige sedan 1912 har hittills krävt 40 dödsoffer 

2 september, Rivningarna inför byggandet av Hötorgscity i Stockholm inleds för att, enligt 1952 års stadsplan, beredda plats åt fem höghus och detta är startskottet för den hårdhänta så kallade cityomvandlingen i huvudstaden.

8 september, Sveriges första motorväg, mellan Malmö och Lund, invigs. Vägen är fyrfilig och 22 meter bred. Hastighetsbegränsning saknas men vägen anses ofarlig då kurvor, backar och korsningar saknas. Inviger gör prins Bertil.

13 september, Nikita Chrustjev blir generalsekreterare för Sovjetunionens kommunistparti 

16 september, Forum invigs i Uppsala och är Sveriges första moderna varuhus 

16 oktober, I ett svenskt rättsfall där "rättsröta" misstänks döms rådman Folke Lundquist till straffarbete för trolöshet, ocker och bedrägeri

25 oktober, Svenske testflygaren Bengt Olow passerar som första svensk ljudvallen med SAABs A 32 "Lansen" 

21 november, Från naturhistoriska museet i London meddelas att Piltdownmannens skalle, som upptäcktes 1912, konstaterats vara en bluff

25 november, England förlorar med 3-6 hemma mot Ungern och förlorar därmed för första gången en hemmalandskamp i fotboll mot kontinentaleuropeiskt motstånd. Den svenska riksdagen tillsätter en utredning om övergång till högertrafik i Sverige 

December, Herrtidningen Playboy utkommer med sitt första nummer.

11 december, Den svenskbyggda matematikmaskinen BESK (binär elektronisk sekvenskalkylator) demonstreras på KTH  och är under en tid världens snabbaste dator

22 december, Den nyutnämnde Strängnäsbiskopen Dick Helander döms mot sitt nekande till avsättning för att ha skrivit ärekränkande anonyma brev 

24 december, 155 personer omkommer och flera saknas då ett tåg störtar genom en bro i Nya Zeeland. 600 personer omkommer och 10 000 blir hemlösa vid en jordbävning på Joniska öarna, Svenska charterresor med flyg till Mallorca inleds. Det svenska Telegrafverket byter namn till Televerket. De klassiska svenska orange-gula rälsbussarna börjar tillverkas. Danny Kaye utses till Unicefs första goodwillambassadör. I Sverige utfärdar Skolöverstyrelsen anvisningar om skolpolisverksamhet i Sverige. Sedan den svenska regeringen har gjort all högskoleutbildning avgiftsfri hamnar Handelshögskolan i Stockholm i ekonomisk kris, men räddas genom en donation av familjen Wallenberg.

Födda

5 januari, Pamela Sue Martin, amerikansk skådespelare. Dwight Muhammad Qawi, amerikansk boxare.

6 januari, Malcolm Young, brittisk musiker, gitarrist i AC/DC.

7 januari, Flor Contemplacion, filippinskt hembiträde.

9 januari, Bill Graves, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Kansas 1995–2003.

15 januari, Reine Brynolfsson, svensk skådespelare. Malou von Sivers, svensk journalist och programledare.

18 januari, Dag Malmberg, svensk regissör och skådespelare. Gunnar Wetterberg, svensk historiker och författare.

20 januari, Jeffrey Epstein, amerikansk finansman och dömd sexförbrytare.

21 januari, Paul Allen, en av grundarna av Microsoft.

22 januari, Steve Chabot, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1995–2009.

24 januari, Anders Beckman, svensk skådespelare.

26 januari, Anders Fogh Rasmussen, dansk politiker, statsminister från 2001.

29 januari, Richard Younger-Ross, brittisk parlamentsledamot för Liberal Democrats.

31 januari, Sergej Ivanov, rysk politiker.

3 februari, Tove Granditsky, svensk skådespelare.

4 februari, Li Brådhe, svensk skådespelare.

7 februari, Astrid Assefa, svensk-etiopisk skådespelare, sångerska, teaterregissör och teaterchef.

8 februari, Mary Steenburgen, amerikansk skådespelare.

9 februari, Ciarán Hinds, brittisk skådespelare.

10 februari, John Shirley, amerikansk science fiction-författare.

11 februari, Jeb Bush, amerikansk politiker, Floridas 43e guvernör.

12 februari, Peter Andersson, svensk skådespelare.

14 februari, Sylvain Sylvain, amerikansk musiker, medlem i New York Dolls

15 februari, Gregory Campbell, nordirländsk politiker (Democratic Unionist Party), parlamentsledamot från 2001. Derek Conway, brittisk parlamentsledamot för Conservative från 1974.

23 februari, Kjell Bergqvist, svensk skådespelare.

25 februari, José María Aznar, spansk politiker, statsminister 1996–2004.

1 mars, Chuck Zito, amerikansk skådespelare, och före detta livvakt åt Hells Angels.

3 mars, Christer Lindarw, svensk dragshowartist.

4 mars, Kay Lenz, amerikansk skådespelare. Chris Smith, amerikansk politiker, kongressledamot 1981-.

5 mars, Katarina Frostenson, svensk lyriker.

6 mars, Jan Kjærstad, norsk författare. Wolfgang Grams, medlem av Röda arméfraktionen.

7 mars, Bengt Steneby, svensk arkitekt uppfinnare fotograf.

8 mars, Vasundhara Raje, indisk politiker.

10 mars, Christer Fant, svensk skådespelare. Paul Haggis, kanadensisk regissör, manusförfattare och filmproducent.

12 mars, Ron Jeremy, amerikansk porrskådespelare.

15 mars, Arta Dade, utrikesministern i Albanien 2001–2002. Mark Thatcher, brittisk affärsman. Kumba Ialá, president i Guinea-Bissau 2000–2003.

16 mars, Isabelle Huppert, fransk skådespelare. Lars Bäckström, svensk vänsterpartistisk politiker. Christer G Wennerholm, svensk politiker (moderat).

23 mars, Geoffrey Clifton-Brown, brittisk parlamentsledamot för Conservative Party från 1992.

24 mars, Claes Hultling, svensk rehabiliteringsläkare.

27 mars, Annemarie Moser-Pröll, österrikisk alpin skidåkare.

28 mars, Melchior Ndadayé, president i Burundi 1993. Nydia Velázquez, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1993-.

2 april, Krzysztof Krauze, polsk regissör. Ulla-Carin Lindquist, svensk journalist. Eilert Pilarm, svensk musiker.

6 april, Joe Courtney, amerikansk demokratisk politiker.

11 april, Guy Verhofstadt, belgisk politiker, premiärminister 1999–2008. Andrew Wiles, brittisk matematiker.

12 april, Peter Bradley, brittisk parlamentsledamot för Labour.

13 april, Stephen Byers, brittisk parlamentsledamot för Labour Party.

14 april, Eric Tsang, kinesisk skådespelare.

23 april, Fred Upton, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1987-.

27 april, Anna Kamenkova, rysk skådespelare.

28 april, Kim Gordon, amerikansk musiker och sångerska.

29 april, Tore Persson, svensk skådespelare.

30 april, Merrill Osmond, amerikansk musiker, medlem av Osmonds.

1 maj, Ed Perlmutter, amerikansk demokratisk politiker.

3 maj, Mats Andersson, svensk skådespelare.

4 maj, Göran Engman, svensk skådespelare.

6 maj, Tony Blair, brittisk premiärminister 1997–2007.

13 maj, Gerry Sutcliffe, brittisk parlamentsledamot från 1994.

14 maj, Hywel Williams, brittisk parlamentsledamot.

15 maj, Mike Oldfield, brittisk musiker.

16 maj, Pierce Brosnan, irländsk skådespelare.

17 maj, Yoko Shimada, japansk skådespelare.

19 maj, Brad Miller, amerikansk demokratisk politiker. Roger Melin, svensk författare.

23 maj, Vjatjeslav Sjtyrov, president i den ryska republiken Sakha. Harry Wallin, finländsk socialdemokratisk politiker.

24 maj, Alfred Molina, brittisk skådespelare.

26 maj, Kay Hagan, amerikansk demokratisk politiker, senator 2009-.

29 maj, Aleksandr Abdulov, rysk skådespelare. Danny Elfman, amerikansk filmmusikkompositör.

1 juni, David Berkowitz, amerikansk seriemördare, numera pånyttfödd kristen. Ebba Witt-Brattström, svensk litteraturvetare och feminist, professor vid Helsingfors universitet.

3 juni, Runar Karlsson, åländsk politiker (centerpartist).

4 juni, Linda Lingle, amerikansk politiker, guvernör på Hawaii från 2002.

7 juni, Colleen Camp, amerikansk skådespelare. Libuse Safránková, tjeckisk skådespelare.

8 juni, Ken Calvert, amerikansk republikansk politiker.

10 juni, John Edwards, amerikansk politiker i det demokratiska partiet.

11 juni, José Bové, fransk politiker, Dennis Daugaard, amerikansk republikansk politiker.

12 juni, Colin Challen, brittisk parlamentsledamot för Labour 2001–2010. Christina Gunnardo, Kristen sångerska och låtskrivare.

15 juni, Veronica Björnstrand, svensk skådespelare.

17 juni, Vernon Coaker, brittisk parlamentsledamot för Labour från 1997.

21 juni, Benazir Bhutto, pakistansk politiker, premiärminister 1988–1990 och 1993–1996, den första kvinnliga regeringschefen i ett muslimskt land (1988).

22 juni, Cyndi Lauper, amerikansk sångerska och skådespelare.

23 juni, Baron Hill, amerikansk demokratisk politiker. Russell Mulcahy, australisk filmregissör.

9 juli, Dave Camp, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1991–2015.

11 juli, Leon Spinks, amerikansk tungviktsboxare.

12 juli, John Ausonius, svensk seriemördare och känd som Lasermannen.

14 juli, Martha Coakley, amerikansk demokratisk politiker.

15 juli, Jean-Bertrand Aristide, haitisk präst och politiker, Haitis president 1994–1996 och 2001–2004.

17 juli, Lisbeht Tammeleht, svensk skådespelare.

20 juli, Lee Garlington, amerikansk skådespelare.

21 juli, John Salazar, amerikansk demokratisk politiker.

24 juli, Julian Brazier, brittisk parlamentsledamot för Conservative från 1987.

26 juli, Felix Magath, tysk fotbollsspelare, mittfältare, tränare.

27 juli, Alf Björnberg, svensk musikforskare.

29 juli, Patti Scialfa, amerikansk gitarrist och bakgrundssångerska i The E Street Band 1984.

30 juli, Anne Linnet, dansk kompositör och sångerska.

31 juli, James Read, amerikansk skådespelare.

3 augusti, Philip Casnoff, amerikansk skådespelare.

5 augusti, Michael F Doyle, amerikansk politiker.

8 augusti, Nigel Mansell, brittisk racerförare.

11 augusti, Hollywood Hogan, även känd som Hulk Hogan, amerikansk fribrottare och skådespelare.

14 augusti, James Horner, amerikansk filmmusiker.

16 augusti, Susanne Schelin, svensk skådespelare. Vincent Curatola, amerikansk skådespelare.

18 augusti, Sergio Castellitto, italiensk skådespelare. Louie Gohmert, amerikansk republikansk politiker.

27 augusti, Peter Stormare, svensk skådespelare.

31 augusti, Dave Weldon, amerikansk republikansk politiker och läkare, kongressledamot 1995–2009.

3 september, Jean-Pierre Jeunet, fransk regissör.

5 september, Victor Davis Hanson, amerikansk militärhistoriker.

17 september, Gene Taylor, amerikansk politiker, kongressledamot 1989–2011.

25 september, Gregory Meeks, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1998-.

26 september, Peter Halley, amerikansk konstnär.

27 september, Diane Abbott, brittisk parlamentsledamot för Labour. Mata Amritanandamayi, indisk Guru.

30 september, Hilton Dawson, brittisk parlamentsledamot för Labour Party 1997–2005. Dayton Leroy Rogers, amerikansk kriminell.

4 oktober, Tchéky Karyo, fransk skådespelare.

5 oktober, Anne-Li Norberg, svensk skådespelare.

9 oktober, Tony Shalhoub, amerikansk skådespelare.

11 oktober, David Morse, amerikansk skådespelare.

12 oktober, David Threlfall, brittisk skådespelare.

13 oktober, Ingalill Rydberg, svensk skådespelare.

15 oktober, Tito Jackson, amerikansk musiker, medlem i The Jackson Five.

16 oktober, Paulo Roberto Falcão, brasiliansk fotbollsspelare.

19 oktober, Robert Ekh, svensk pastor för Livets Ord.

21 oktober, Peter Mandelson, brittisk politiker (Labour). Keith Green, amerikansk gospelsångare, kompositör och musiker.

31 oktober, Jack Roche, brittiskfödd australier, som konverterat till Islam, känd som al-Qaidas man i Australien.

1 november, Darrell Issa, amerikansk republikansk politiker och affärsman.

4 november, Carlos Gutierrez, kubansk-amerikansk politiker och affärsman.

9 november, David Leslie, skotsk racerförare.

13 november, Juliet Hammond-Hill, brittisk skådespelare.

14 november, Dominique de Villepin, fransk diplomat, poet och politiker, utrikesminister 2002–2004.

15 november, Eugenia Roccella, italiensk politiker och journalist.

20 november, Anders Glenmark, svensk musiker.

22 november, Marit Nicolaysen, norsk författare.

23 november, Shelley Moore Capito, amerikansk republikansk politiker.

25 november, Jeffrey Skilling, amerikansk affärsman.

26 november, Hilary Benn, brittisk parlamentsledamot för Labour. George Mudie, brittisk parlamentsledamot för Labour från 1992.

28 november, Alistair Darling, brittisk parlamentsledamot för Labour från 1987, minister från 1997.

29 november, Moshe Ivgy, israelisk skådespelare. Rosemary West, brittisk seriemördare.

4 december, Jean-Marie Pfaff, belgisk fotbollsspelare.

6 december, Tom Hulce, amerikansk skådespelare. Anna Kristina Kallin, svensk skådespelare och sångerska.

8 december, Kim Basinger, amerikansk skådespelare. Władysław Kozakiewicz, polsk stavhoppare.

9 december, György Dörner, ungersk skådespelare. John Malkovich, amerikansk skådespelare.

10 december, Luis Gutiérrez, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1993-.

11 december, Anneli Alhanko, svensk balettdansös. Bess Armstrong, amerikansk skådespelare.

14 december, Mikael Odenberg, svensk moderat riksdagsledamot 1991.

17 december, Bill Pullman, amerikansk skådespelare.

18 december, Jeff Kober, amerikansk skådespelare.

24 december, Timothy Carhart, amerikansk skådespelare.

27 december, Anders Danielsson (ämbetsman), svensk ämbetsman

29 december, Matthias Platzeck, tysk socialdemokratisk politiker.

31 december, Jane Badler, amerikansk skådespelare. James Remar, amerikansk skådespelare.

Avlidna

1 januari, Hank Williams, 29, amerikansk countrylegend.

2 januari, Hilda Borgström, 81, svensk skådespelare.

12 januari, Maja Cassel, 61, svensk skådespelare och operasångerska.

10 februari, David A Reed, 72, amerikansk republikansk politiker, senator 1922–1935.

20 februari, Vydūnas, 84, litauisk filosof och författare.

24 februari, Robert M La Follette Jr., 58, amerikansk politiker, senator 1925–1947. Gerd von Rundstedt, 77, tysk generalfältmarskalk.

25 februari, Sergej Vinogradskij, 96, rysk mikrobiolog.

5 mars, Sergej Prokofjev, 61, rysk pianist och tonsättare. Josef Stalin, 74, sovjetunionens ledare 

10 mars, Alex Groesbeck, 79. amerikansk republikansk politiker, guvernör i Michigan 1921–1927.

14 mars, Klement Gottwald, 56, tjeckoslovakisk politiker.

21 mars, David Sholtz, 61, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Florida 1933–1937.

23 mars, Raoul Dufy, 75, fransk målare.

24 mars, Mary av Teck, 85, drottning av Storbritannien 1910–1936 (gift med Georg V)

27 mars, Carl Gustaf Pettersson, 76, båtkonstruktör.

28 mars, Jim Thorpe, 65, amerikansk idrottare.

17 april, Sven Wingquist, 76, svensk uppfinnare av kullagret och grundare av SKF 

20 april, Erich Weinert, 62, tysk författare och politiker.

24 april, Arvid Hellberg, 62, svensk försäkringsdirektör och politiker.

30 april, Garrett L Withers, 68, amerikansk demokratisk politiker.

6 maj, Günter Guse, 66, tysk sjömilitär, amiral 1940.

16 maj, Django Reinhardt, 43, fransk jazzgitarrist.

22 maj, Hanna Grönvall, 73, svensk politiker. Earl W Vincent, 67, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1928–1929.

23 maj, Syama Prasad Mookerjee, 51, indisk politiker, grundare av partiet Bharatiya Jana Sangh.

4 juni, Birger Schyberg, 56, svensk officer i flygvapnet.

12 juni, Leslie Graham, 41, den förste världsmästaren i roadracing.

17 juni, Edward E Denison, 79, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1915–1931.

19 juni, Ethel och Julius Rosenberg, amerikanska misstänkta spioner (avrättade).

23 juni, Albert Gleizes, 71, fransk målare.

26 juni, Willis Smith, 65, amerikansk demokratisk politiker, senator 1950-1953.

30 juni, Elsa Beskow, 79, svensk barnboksförfattare och illustratör och konstnär

15 juli, John Reginald Christie, 54, brittisk seriemördare.

19 juli, Margaret Rogers, tjänsteflicka i Vita huset.

22 juli, Edward L Leahy, 67, amerikansk demokratisk politiker och jurist, senator 1949–1950.

24 juli, Charles W Tobey, 73, amerikansk politiker, senator 1939–1953.

7 augusti, Holm O Bursum, 86, amerikansk republikansk politiker, senator 1921–1925. Robert Archer Cooper, 79, amerikansk demokratisk politiker och jurist, guvernör i South Carolina 1919–1922.

29 augusti, James H Hughes, 86, amerikansk demokratisk politiker, senator 1937–1943.

1 september, Jacques Thibaud, 72, fransk violinist.

5 september, Walther Darré, 58, tysk nazistisk politiker.

8 september, Fred M Vinson, 63, chefsdomare i USAs högsta domstol. George A Wilson, 69, amerikansk republikansk politiker.

12 september, Sigrid Boo, 55, norsk författare. Thomas Clarke Rye, 90, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Tennessee 1915–1919.

15 september, Erich Mendelsohn, 66, tysk arkitekt, företrädare för expressionismen inom arkitekturen.

28 september, Edwin Hubble, 63, amerikansk astronom. Daniel T McCarty, 41, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Florida 1953.

29 september, Ernst Reuter, 64, tysk politiker.

4 oktober, Oscar Bernadotte, 93, svensk prins.

5 oktober, Hjalmar Lundgren, 73, svensk författare.

8 oktober, Natanael Beskow, 88, författare, konstnär, psalmdiktare, teolog och socialarbetare.

9 oktober, James Finlayson, 66, skotsk-amerikansk filmkomiker, ofta i Helan och Halvan-filmer.

12 oktober, Hjalmar Hammarskjöld, 91, svensk politiker och jurist, Sveriges statsminister 1914–1917 och ledamot av Svenska Akademien. Hugh Ike Shott, 87, amerikansk republikansk politiker och publicist.

30 oktober, Emmerich Kálmán, 71, ungersk kompositör.

9 november, Dylan Thomas, 39, brittisk poet, född och uppvuxen i Wales.

15 november, Wilhelm Stuckart, 50, tysk nazistisk politiker.

21 november, Sigurd Hammarstrand, 73, svensk ingenjör. William Denney, 80, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Delaware 1921–1925.

24 november, Tom Walter, 46, svensk skådespelare.

27 november, Eugene O'Neill, 65, amerikansk dramatiker.

30 november, Kim Sigler, 59, amerikansk politiker, guvernör i Michigan 1947–1949.

15 december, Walter Linse, 50, tysk jurist (avrättad). George White, 81, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Ohio 1931–1935.

20 december, James Hilton, 54, brittisk författare.

23 december, Lavrentij Berija, 54, sovjetisk politiker (avrättad).

26 december, David Milne, 71, kanadensisk målare.

1954

1954, var ett normalår som började en fredag i den gregorianska kalendern.

Januari, Cirka 18 miljoner kubikmeter skog i Sverige fälls av fyra kraftiga oväder, ett med orkanstyrka

1 januari, Sverige förbjuder bruttoprissättning i lag, så att fabrikanter inte längre kan fastställa pris utan bara rekommendera ett pris som försäljaren fritt kan över- eller underskrida. Riktpriser införs, vilket innebär fri prissättning i affärerna 

3 januari, Första numret av svenska tonåringarnas favorittidning Bildjournalen utkommer 

9 januari, Ångaren Nedjan av Simrishamn går under i svår storm utanför Eggegrund i Sverige. Hela besättningen på 26 man omkommer.

12 januari, Över 200 personer omkommer vid lavinkatastrof i Österrike 

21 januari, USS Nautilus, den första ubåten framdriven med kärnkraft, sjösätts i Groton, Connecticut i USA. Det största lotteri som dittills förekommit i Sverige anordnas för ombyggnad av Dramaten. Totala vinstsumman är tio miljoner kronor.

24 januari, I sitt radioprogram Karusellen anordnar Lennart Hyland Frufridagen, en dag då alla svenska fruar får vara lediga

25 januari, Den amerikanska filmen "Prinsessa på vift" med Audrey Hepburn och Gregory Peck i huvudrollerna har premiär på Sagabiografen i Stockholm. Andrey Hepburn får med filmen sitt genombrott, och hennes frisyr och klädstil blir mode världen över 

30 januari, Den första transistorradion i Sverige demonstreras

2 februari, Ett nytt handelsavtal undertecknas mellan Sverige och Sovjetunionen, vilket fördubblar handelsutbytet länderna emellan.

23 februari, Ett nytt vaccin mot polio presenteras i USA.

25 februari, Överstelöjtnant Gamal Abdel Nasser blir Egyptens premiärminister.

1 mars, USA spränger sin dittills starkaste vätebomb på Eniwetokatollen i Marshallöarna i Stilla havet

7 mars, Debuterande Sovjetunionen blir i Stockholm världsmästare i ishockey genom att slå Kanada med 7-2 

4 mars, Den första framgångsrika njurtransplantationen i världen utförs i Boston, Massachusetts i USA.

13 mars, Efter drygt en månads belägring anfaller Vietminh den franska fästningen Dien Bien Phu

25 mars, Svenska experiment med färgtelevision visas hos AGA i deras laboratorium på Lidingö av teknologie licentiat Hans Werthén 

April, I en studio i New York spelar Bill Haley och hans band "Bill Haley & His Comets" in rocklåten "Rock Around the Clock", genrens första stora hitlåt. Mjölk börjar säljas i Tetra Pak istället för flaska.

1 april, Det nya poliovaccinet börjar prövas i Sverige.

12 april, I en studio i New York spelar Bill Haley och hans band "Bill Haley & His Comets" in rocklåten "Rock Around the Clock", genrens första stora hitlåt 

14 april, Mjölk börjar säljas i Tetra Pak istället för flaska i Lund. Sverige får en bordtennisframgång då 36-årige Tage Flisberg tar silver vid världsmästerskapen i London. Den svenska riksdagen sänker värnpliktsåldern till 18 år.

26 april–21 juli, Fredsförhandlingarna om Indokina i inleds 

6 maj, Oxfordstudenten Roger Bannister blir först i världen med att springa en engelsk mil under fyra minuter, då han med tiden 3.59.4 avverkar "drömmilen" 

7 maj, Frankrike förlorar mot Vietminh i slaget vid Dien Bien Phu vid djungelbefästningen 

8 maj, Den svenska riksdagen tillerkänner författarna ersättning för boklån i biblioteken.

17 maj, I USA fastslår USAs högsta domstol att segregerade skolor strider mot USAs konstitution. En veckas provsändningar med television inleds från Tekniska högskolan i Stockholm. Trafikkaos i Stockholm då människor trängs i butiker 

21 maj, Den svenska riksdagen beslutar att avskaffa motboken från och med 1 oktober 1955 

30 maj, Gais vinner fotbollsallsvenskan och blir därmed svenska mästare.

4 juni, Styckmordet i Bagarmossen

9 juni, Hökmarkmeteoritens nedslag, ett av få bevittnade meteoritnedslag i Sverige

2 juni, Volvo presenterar sin första sportbilsmodell i Göteborg, Sverige, den heter "Volvo Sport" 

4 juni, 45-åriga riksdagsledamoten Ulla Lindström blir konsultativt statsråd med ansvar för bland annat familjepolitik och konsumentfrågor. Hon blir därmed den tredje kvinnan som tagit säte i Sveriges regering.

15 juni, Det europeiska fotbollsförbundet Uefa bildas i Basel.

26 april, Brittiska myndigheter i Kenya sätter 10 000 medlemmar av Kikuyufolket i läger under kampen mot Mau-Mau-rörelsen, som vill ha bort de vita

30 juni, En total solförmörkelse inträffade över södra och mellersta Sverige och förloppet beskådas av hundratusentals människor genom sotade glasbitar. I Sverige är det bara idealväder på Gotland, och förmörkelsen varar i 151 sekunder. Nästa gång i Sverige blir år 2126.

1 juli, Norden blir en gemensam arbetsmarknad där det varken krävs uppehålls- eller arbetstillstånd för arbete i ett annat nordiskt land. Göteborgs högskola blir universitet.

4 juli, Västtyskland vinner sensationellt med 3-2 mot Ungern vid VM-finalen i fotboll i Bern

5 juli, Elvis Presley skivdebuterar hos Sun Records i Memphis, Tennessee med låten That's all right.

13 juli, Den första svenska atomreaktorn, R1, börjar provköras fyra våningar under jord vid Tekniska högskolan i Stockholm 

21 juli, Vid en konferens i Genève beslutas att Vietnam skall delas i två delar vid 17e breddgraden. I norr styr kommunisterna ledda av Ho Chi Minh. Laos och Kambodja blir också självständiga stater

24 augusti, Brasiliens sittande president, Getúlio Vargas, begår självmord.

29 augusti, Den svenske höjdhopparen Bengt Nilsson blir Europamästare i höjdhopp för herrar på 2,02

September, CERN grundas av 12 europeiska stater

4 september, Den svenska polisen börjar med flygövervakning.

6 september, Vid en tågolycka i Rörvik utanför Sävsjö omkommer sex personer och ett femtiotal skadas då nattsnälltåget Malmö-Stockholm spårar ur på grund av för hög hastighet 

8 september, Den sydostasiatiska försvarspakten SEATO bildas.

9 september, 1 500 personer omkommer vid en jordbävning i Algeriet

10 september, Larm slås om främmande ubåtar i Stockholms skärgård 

15 september, Boken Barn, Serier, Samhälle av läkaren Nils Bejerot väcker långvarig debatt i Sverige om seriemagasinens skadlighet

18 september, Federico Fellinis film "La Strada" har biopremiär i Italien

26 september, 2 000 personer dödas vid en orkan i Japan 

29 september, Filmen En stjärna föds med Judy Garland och James Mason har amerikansk premiär.

2 oktober, Västtyskland går med i NATO 

12 oktober, Stieg Trenters detektivroman Roparen utkommer

13 oktober, Ett jaktplan av typen J 33 Venom störtar strax utanför Västerås och två piloter omkommer.

19 oktober, Berget Cho Oyu bestigs första gången av en österrikisk expedition.

29 oktober, Radiotjänst börjar regelbundna försökssändningar med television i Sverige. På tablån finns "Vädret inför veckoslutet" och "Utkik Veckans journal". Första programmet är En skål för televisionen.

1 november, En serie attentat genomförs i Algeriet, av en rörelse ledd av Ahmed Ben Bella. Frankrike skickar fallskärmsjägare. Sveriges ÖB Nils Swedlund vill få till stånd en utredning om svenska kärnvapen

8 november, Den svenska televisionsutredningen föreslår att rikstelevision inrättas, finansierad med licenser

14 november, Egyptens regeringschef Gamal Abdel Nasser störtar president Muhammad Naguib. Sveriges första moderna förort, Vällingby som började byggas 1952, invigs, något som blir en stor folkfest. 40 000 personer samlas vid invigningen i västra delen av staden

16 november, Efter fem månaders polisjakt grips inbrottstjuven Tumba-Tarzan i Stockholm 

2 december, Den amerikanske kommunistjägaren Joseph McCarthy, som har letat möjliga kommunistsympatisörer inom statliga organ, försvaret, nöjesbranschen etcetera i USA. får sina befogenheter fråntagna av USAs senat då han beskyllt militären för högförräderi. Senaten uttalar sitt fördömande av hans uppträdande, som drar vanära över senaten. Taiwan och USA undertecknar ett ömsesidigt försvarsfördrag.

5 december, En ishockeymatch mellan Svenska landslaget och ett engelskt lag blir det första sportevenemanget som sänds i svensk TV 

8 december, Den svenska riksdagen förkortar läkarutbildningen från åtta till sex och ett halvt år.

10 december, Ernest Hemingway, årets nobelpristagare i litteratur, uteblir från prisutdelningen. En folkräkning av alla romer i Sverige genomförs denna dag av en statlig utredning, som finner cirka 740 individer, varav 235 var bofasta och något över 500 bodde i tält och husvagnar, därav 165 enbart i tält även vintertid

20 december, Frankrike erkänner Kambodja. Barnserien Kalle Stropp, Grodan Boll och deras vänner med Thomas Funck börjar sändas i Sveriges Radio, och blir populär även bland vuxna med barnasinnet i behåll 

December, Den svenska utredningen om prissättning på jordbruksprodukter lämnar sin rapport. USAs flotta evakuerar amerikansk civil och militär personal från kinesiska Tachenöarna för att skydda USAs generalkonsul. Det svenska företaget AB Felix börjar sälja potatismospulver. Förhandlingar inleds mellan Sverige och Norge om att använda Trondheim som svensk inskeppningshamn. En författningsutredning tillsätts för att arbeta med en ny svensk grundlag. En majoritet förordar en enkammarriksdag. SAF framlägger ett förslag om frivillig tjänstepension, avtalsvägen. Allmän linje införs på gymnasiet i Sverige. Den är treårig och leder liksom de övriga till studentexamen. Den förordning som sedan 1914 har förbjudit romer att flytta till Sverige avskaffas. En nordisk tullunion föreslås men fälls av Norge. Sverige inleder sin utrikespolitiskt aktiva politik genom att protestera mot fransmännens behandling av algerier i Algerkriget. Medelhavsmuseet i Stockholm invigs. Den svenske läkaren Bengt Lambert presenterar en papperssäck, som alternativ till soptunnan, så att den som ska tömma den slipper komma i direktkontakt med avfallet. Storbritannien börjar bygga det nya militära radiolänknätet Backbone.

Födda

1 januari, Richard Gibson, brittisk skådespelare.

6 januari, Anthony Minghella, brittisk filmregissör och manusförfattare.

12 januari, Howard Stern, amerikansk komiker

19 januari, Katey Sagal, amerikansk skådespelare, Cindy Sherman, amerikansk fotograf och konstnär. Katharina Thalbach, tysk skådespelare.

20 januari, Markku Salo, finländsk industriformgivare och glaskonstnär.

29 januari, Terry Kinney, amerikansk skådespelare. Oprah Winfrey, amerikansk TV-programledare och skådespelare.

2 februari, Christie Brinkley, amerikansk fotomodell.

4 februari, Andrej Karlov, rysk diplomat. Stephan Larsen, svensk litteraturforskare.

6 februari, Victoria Kahn, svensk skådespelare, mimare, sångare, koreograf och teaterregissör.

7 februari, Dieter Bohlen, tysk musiker.

10 februari, Fatou Lamin Faye, gambisk politiker.

14 februari, Nils Chöler, svensk journalist och programledare.

15 februari, Matt Groening, amerikansk TV-producent och skapare av bland annat Simpsons. Brad Little, amerikansk republikansk politiker.

17 februari, Rene Russo, amerikansk skådespelare. Bill Sali, amerikansk republikansk politiker.

18 februari, John Travolta, amerikansk skådespelare.

19 februari, Sócrates, brasiliansk fotbollsspelare.

20 februari, Patty Hearst, miljonärsdotter som var kidnappad av Symbiotiska befrielsearmén (SLA).

23 februari, György Gerendás, ungersk vattenpolospelare. Viktor Jusjtjenko, ukrainsk politiker, president 2005-2010.

24 februari, Jim Borgman, amerikansk serietecknare.

26 februari, Ernst August, prins av Hannover. Stina Ekblad, finlandssvensk skådespelare. Recep Tayyip Erdoğan, Turkiets premiärminister 2003-2014 och president från 2014.

1 mars, Ron Howard, amerikansk skådespelare, regissör och filmproducent.

4 mars, Catherine O'Hara, kanadensisk skådespelare.

11 mars, David Newman, amerikansk kompositör av framför allt filmmusik.

12 mars, Rolf Sohlman, svensk skådespelare, regissör, filmproducent och manusförfattare.

14 mars, Claes Ljungmark, svensk skådespelare.

15 mars, Craig Wasson, amerikansk skådespelare.

16 mars, Nancy Wilson, amerikansk sångerska.

16 mars, Jimmy Nail, brittisk musiker.

17 mars, Stig Hansén, svensk författare och journalist.

18 mars, Manfred Lütz, tysk katolsk läkare, teolog och författare.

23 mars, Thomas Svanfeldt, svensk skådespelare.

24 mars, Robert Carradine, amerikansk skådespelare.

1 april, Mats Ronander, svensk musiker.

5 april, Anna-Lotta Larsson, svensk sångerska och skådespelare. David Edward Maust, amerikansk seriemördare.

7 april, Jackie Chan, kinesisk skådespelare.

8 april, Börje Hansson, svensk producent och manusförfattare.

9 april, Dennis Quaid, amerikansk skådespelare.

11 april, Attila Sudár, ungersk vattenpolospelare.

13 april, Lars Åby Hermansen, svensk scenchef, scenbyggare och skådespelare

15 april, Mari Molander, svensk skådespelare, dansös och regissör.

16 april, Ellen Barkin, amerikansk skådespelare.

17 april, DeWayne "Blackbyrd" McKnight, musiker (Parliament-Funkadelic, The Headhunters). Riccardo Patrese, italiensk racerförare.

18 april, Rick Moranis, kanadensisk skådespelare.

22 april, Joseph Bottoms, amerikansk skådespelare.

23 april, Mumia Abu-Jamal, amerikansk författare, anklagad för polismord. Michael Moore, amerikansk dokumentärfilmare

29 april, Mo Brooks, amerikansk republikansk politiker. Gavan O'Herlihy, irländsk skådespelare. Jerry Seinfeld, amerikansk skådespelare.

30 april, Jane Campion, nyzeeländsk regissör och manusförfattare.

1 maj, Ma Oftedal, svensk präst och författare.

7 maj, Amy Heckerling, amerikansk filmregissör, producent och manusförfattare. Candice Miller, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 2003-2016. Mikael Strandberg, svensk skådespelare, teaterledare och regissör. Bo Raattamaa, VD för den svenska delen av GS1.

13 maj, Crister Olsson (skådespelare), svensk skådespelare. Johnny Logan, irländsk sångare och kompositör av populärmusik

19 maj, Phil Rudd, australiensisk musiker, trummis i AC/DC.

20 maj, Esko Aho, finländsk politiker, statsminister 1991–1995.

22 maj, Galina Amelkina, rysk kosmonaut.

23 maj, Anja Snellman, finländsk författare.

24 maj, Doug Lamborn, amerikansk republikansk politiker. Göran Thorell, svensk skådespelare.

25 maj, Urban Bäckström, svensk nationalekonom och moderat politiker.

26 maj, Anette Norberg, svensk skådespelare och teaterregissör.

29 maj, Jerry Moran, amerikansk republikansk politiker, senator 2011–.

30 maj, Johan Ulveson, svensk skådespelare.

2 juni, Dennis Haysbert, amerikansk skådespelare.

3 juni, Monica Törnell, svensk sångerska.

15 juni, Jim Belushi, amerikansk skådespelare. Bob McDonnell, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Virginia 2010-2014.

16 juni, Jeffrey Ashby, amerikansk astronaut. Bill White, amerikansk demokratisk politiker.

18 juni, Magnus Uggla, svensk rocksångare. Tinna Gunnlaugsdóttir, isländsk skådespelare.

19 juni, Kathleen Turner, amerikansk skådespelare.

20 juni, Michael Anthony, amerikansk basist, medlem i Van Halen. Ilan Ramon, israelisk astronaut.

21 juni, Dan Hylander, svensk kompositör, textförfattare, gitarrist och sångare. Augustus Pablo, jamaicansk musiker. Robert Pastorelli, amerikansk skådespelare.

22 juni, Freddie Prinze, amerikansk skådespelare.

26 juni, Robert Davi, amerikansk skådespelare.

27 juni, Ron Kirk, amerikansk demokratisk politiker.

1 juli, György Horkai, ungersk vattenpolospelare.

6 juli, Anders Nilsson, svensk tonsättare.

10 juli, Neil Tennant, brittisk musiker.

12 juli, Marika Lagercrantz, svensk skådespelare. Betty McCollum, amerikansk demokratisk politiker.

17 juli, Angela Merkel, tysk politiker. J Michael Straczynski, amerikansk författare och TV-producent. Torbjörn Jansson, svensk travkusk och fd. travtränare

19 juli, Jim Cooper, amerikansk demokratisk politiker, Cecilie Ore, norsk tonsättare.

20 juli, John Davis, amerikansk filmproducent.

22 juli, Steve LaTourette, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1995-2013.

23 juli, Annie Sprinkle, amerikansk porrskådespelare, strippa, programledare, konstnär och författare. Philip Zandén, svensk regissör och skådespelare.

28 juli, Hugo Chávez, Venezuelas president 1999-2013.

30 juli, Ken Olin, amerikansk regissör och skådespelare.

8 augusti, Richard Sseruwagi, svensk skådespelare och sångare.

10 augusti, Michèle Bjørn-Andersen, dansk skådespelare.

12 augusti, Anthony David Wright, brittisk parlamentsledamot för Labour 1997-2010.

13 augusti, Lincoln Díaz-Balart, kubansk-amerikansk politiker.

15 augusti, Stieg Larsson, svensk journalist och författare, chefredaktör för Expo och en av stiftelsens grundare. Jegor Borisov, regeringschef i den ryska republiken Sakha.

16 augusti, James Cameron, kanadensisk regissör, manusförfattare och filmproducent.

17 augusti, Anatolij Kudrjavitskij, rysk-irländsk författare.

18 augusti, Anki Larsson, svensk skådespelare.

23 augusti, Charles Busch, amerikansk skådespelare.

25 augusti, Elvis Costello, brittisk sångare, låtskrivare och gitarrist.

30 augusti, Aleksander Lukasjenko, president och diktator i Belarus från 1994.

31 augusti, Jan Westerlund, svensk fotbollstränare.

1 september, Richard Burden, brittisk parlamentsledamot för Labour.

2 september, Andrew Dismore, brittisk parlamentsledamot för Labour 1997–2010.

4 september, José Castro, svensk skådespelare.

9 september, Jeffrey Combs, amerikansk skådespelare.

10 september, Cynthia Lummis, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 2009–2017.

14 september, David Wojnarowicz, amerikansk konstnär och författare.

22 september, Shari Belafonte, amerikansk skådespelare.

27 september, Larry Wall, kanadensisk lingvist, programmerare och författare.

28 september, Margot Wallström, svensk socialdemokratisk politiker, bland annat EU-kommissionär 1999–2009.

2 oktober, Lorraine Bracco, amerikansk skådespelare.

8 oktober, Tom Price, amerikansk republikansk politiker.

9 oktober, Johan Hedenberg, skådespelare, regissör och manusförfattare.

10 oktober, David Lee Roth, amerikansk musiker, sångare i Van Halen. Rekha, indisk skådespelare.

11 oktober, Marsha Singh, brittisk parlamentsledamot för Labour 1997–2012. Vojislav Šešelj, serbisk politiker.

13 oktober, Mordechai Vanunu, israelisk kärnfysiker som avslöjade Israels kärnvapeninnehav.

15 oktober, Tanya Roberts, amerikansk skådespelare.

23 oktober, Ang Lee, taiwanesisk-amerikansk filmregissör. Mats Lindblom, svensk skådespelare, sångare och regissör.

24 oktober, Brad Sherman, amerikansk demokratisk politiker.

29 oktober, Alois Estermann, kommendant för schweizergardet.

31 oktober, Gojko Jankovic, bosnienserbisk milisman, krigsförbrytare.

3 november, Adam Ant, brittisk musiker, sångare i gruppen Adam & the Ants. Kevin P Chilton, amerikansk astronaut och fyrstjärnig flygvapengeneral.

6 november, Karin Fossum, norsk författare

7 november, Kamal Hassan, indisk skådespelare.

13 november, Whoopi Goldberg, amerikansk skådespelare.

14 november, Bernard Hinault, fransk cyklist. Condoleezza Rice, amerikansk republikansk politiker, utrikesminister 2005–2009. Yanni, grekisk pianist och kompositör.

15 november, Alexander Kwasniewski, polsk politiker, president 1995–2005.

17 november, Mark "Chopper" Read, australisk förbrytare, kallad Australiens farligaste man.

20 november, Berit Andnor, svensk socialdemokratisk politiker, socialminister 2004–2006.

23 november, Ross Brawn, före detta brittisk teknisk direktör i Ferrari.

26 november, Velupillai Prabhakaran, ledare för Tamilska tigrarna på Sri Lanka.

27 november, Patricia McPherson, amerikansk skådespelare.

29 november, Joel Coen, amerikansk regissör, filmproducent och manusförfattare.

30 november, Suzanne Ernrup, svensk skådespelare.

5 december, Katarina Hultling, svensk programledare och sportreporter.

9 december, Mary Fallin, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Oklahoma 2011–2019.

10 december, Frank Senger, amerikansk skådespelare.

11 december, Gabriel Costa, regeringschef på São Tomé och Príncipe 2002 samt 2012-2014. Jermaine Jackson, amerikansk sångare och basist, en av medlemmarna i The Jackson 5.

12 december, Eva Axén, svensk skådespelare. Göran Hansson, svensk skådespelare

14 december, Eva Mattes, tysk skådespelare. Alan Kulwicki, amerikansk racerförare.

15 december, Mark Warner, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Virginia 2002–2006, senator 2009-.

20 december, Michael Badalucco, amerikansk skådespelare.

23 december, Helen Brinton, brittisk parlamentsledamot för Labour 1997-2005.

24 december, José María Figueres, costaricansk politiker, president 1994–1998.

25 december, Robin Campbell, brittisk musiker, gitarrist och sångare i UB40. Annie Lennox, brittisk musiker, sångerska i Eurythmics.

28 december, Denzel Washington, amerikansk skådespelare.

31 december, Alex Salmond, brittisk politiker, ledare för Scottish National Party 1990–2000 och 2004-2014.

Avlidna

11 januari, John Simon, 1e viscount Simon, 80, brittisk politiker. Oscar Straus, 83, österrikisk operettkompositör.

20 januari, Max Springer, 76, tysk kompositör och organist.

21 januari, Edmund Kerchever Chambers, 87, brittisk litteraturforskare.

22 januari, Margareta av Preussen, 81, tysk prinsessa.

25 januari, M N Roy, 66, indisk filosof och politiker.

26 januari, Carl Eldh, 80, svensk skulptör

29 januari, Ole H Olson, 81, amerikansk politiker, guvernör i North Dakota 1934–1935.

31 januari, Florence Bates, 65, amerikansk skådespelare och advokat.

1 februari, Edwin Armstrong, 63, amerikansk fysiker. Siegfried Breuer, 47, österrikisk skådespelare.

4 februari, Billy Adams, 92, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Colorado 1927–1933. Ragnar Widestedt, 66, svensk skådespelare, sångare, kompositör och regissör.

5 februari, Eric Wickman, 66, svensk-amerikansk företagare, grundare av Greyhound Lines.

8 februari, Albin Manner, 65, finländsk affärsman och politiker, Finlands försvarsminister 1930–1931.

19 februari, Erik Norberg, 70, svensk gymnast. Axel Pehrsson-Bramstorp, 70, svensk politiker, partiledare för Bondeförbundet 1934–1949, Sveriges statsminister från 19 juni till 28 september 1936

24 februari, Millan Fjellström, 71, svensk skådespelare.

25 februari, Auguste Perret, 80, fransk arkitekt.

4 mars, Georg Tengwall, 57, svensk seglare.

11 mars, Bertil Brusewitz, 71, svensk skådespelare.

16 mars, Tenna Kraft, 68, dansk operasångare.

30 mars, Pauline Brunius, 73, svensk skådespelare, manusförfattare, regissör och teaterchef för Dramaten

5 april, Märtha, 53, svenskfödd norsk kronprinsessa, gift med norske kronprinsen Olav.

10 april, Auguste Lumière, 91, fransk uppfinnare.

12 april, Dwight Griswold, 60, amerikansk republikansk politiker.

17 april, Georg Enders, 56, svensk filmmusikkompositör.

22 april, Jörg Lanz von Liebenfels, 79, österrikisk rasideolog och nazist.

27 april, Henrik Jaenzon, 67, svensk fotograf och filmfotograf.

28 april, Léon Jouhaux, 74, fransk fackföreningsledare, nobelpristagare.

5 maj, Henri Laurens, 69, fransk skulptör och grafiker.

12 maj, Clyde R Hoey, 76, amerikansk demokratisk politiker, senator 1945–1954.

14 maj, Heinz Guderian, 65, tysk generalöverste under andra världskriget som skapade pansartrupperna som eget truppslag.

17 maj, Juho Niukkanen, 65, finländsk politiker.

19 maj, Charles Ives, 79, amerikansk kompositör.

21 maj, Anton de Verdier, 75, svensk skådespelare.

25 maj, Robert Capa, 40, ungersk fotograf.

26 maj, Lionel Conacher, 54, kanadensisk politiker och ishockeyspelare.

28 maj, Algoth Niska, 65, finländsk smugglarkung och fotbollsspelare.

1 juni, Martin Andersen Nexø, 84, dansk författare.

2 juni, Lydia Wahlström, 84, svensk historiker och författare.

7 juni, Alan Turing, 41, engelsk matematiker.

10 juni,  Gustaf Edgren, 59, svensk regissör, manusförfattare och producent.

15 juni, Helfrid Lambert, 86, svensk skådespelare och operettsångerska.

17 juni, Bertel Liljequist, 68, finländsk arkitekt.

13 juli, Bennett Champ Clark, 64, amerikansk demokratisk politiker, jurist och militär, senator 1933–1945. Frida Kahlo, 47, mexikansk konstnär.

14 juli, Jacinto Benavente, 87, spansk författare, nobelpriset 1922.

18 juli, Machine Gun Kelly, 59, amerikansk gangster.

10 augusti, Oskar Carlgren, 88, svensk zoolog.

14 augusti, Hugo Eckener, 86, tysk ingenjör.

19 augusti, Alcide De Gasperi, 73, italiensk politiker, premiärminister 1945–1953.

24 augusti, Getúlio Vargas, 72, brasiliansk politiker, Brasiliens president 1930–1945 och 1951–1954.

28 augusti, Torsten Hillberg, 62, svensk skådespelare.

8 september, André Derain, 74, fransk målare och skulptör.

27 september, Alexander Abasheli, 70, georgisk poet, prosaförfattare och science fictionförfattare. Maximilian von Weichs, 72, tysk generalfältmarskalk.

28 september, Pat McCarran, 78, amerikansk demokratisk politiker och jurist, senator 1933–1954.

8 oktober, William Dod, 87, brittisk bågskytt.

9 oktober, Robert H Jackson, 62, amerikansk jurist och politiker.

17 oktober, Ali Reza Pahlavi, 32, iransk prins.

25 oktober, Marika Stiernstedt, 79, svensk författare.

3 november, Henri Matisse, 84, fransk målare.

4 november, Stig Dagerman, 31, svensk författare (självmord), hittad död i garaget i koldioxidförgiftning

7 november, William B Umstead, 59, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i North Carolina 1953–1954.

13 november, Jacques Fath, 42, fransk modeskapare. Ewald von Kleist, 73, tysk generalfältmarskalk.

27 november, Edvard Bernhard, 80, svensk arkitekt.

29 november, Enrico Fermi, 53, italiensk-amerikansk fysiker, nobelpristagare (cancer).

30 november, Wilhelm Furtwängler, 68, tysk dirigent.

3 december, Helge Karlsson, 70, svensk skådespelare och teaterledare.

5 december, Dagmar Ebbesen, 63, svensk skådespelare.

14 december, Fred R Zimmerman, 74, amerikansk politiker, guvernör i Wisconsin 1927–1929.

17 december, Olga Hellquist, 60, svensk skådespelare.

19 december, Frans G Bengtsson, 60, svensk författare, Viktor Abakumov, 46, sovjetisk polischef och politiker.

23 december, Georg Fernquist, 71, svensk teaterkamrer och skådespelare.

28 december, Martin Ekström, 67, svensk militär och nazistisk politiker.

30 december, Sölve Cederstrand, 54, svensk journalist, manusförfattare och regissör.

1955

1955, var ett normalår som började en lördag i den gregorianska kalendern.

1 januari, Sverige inför den allmänna obligatoriska sjukförsäkringen, med inbyggd moderskapsförsäkring.

22 januari, I Sverige blir sexualundervisning obligatorisk

27 januari, Världens första atomubåt, Nautilus, går till sjöss på sin jungfruresa.

30 januari, Den 23-årige ripjägaren Evert Stenmark räddas efter åtta dygn under ett snöskred utanför Tärnaby 

7 februari, En svensk riksinsamling inleds för tekniskt bistånd åt underutvecklade länder 

8 februari, Sovjetunionens regeringschef Georgij Malenkov störtas och ersätts av Nikolaj Bulganin

9 februari, För att motverka inflationen i Sverige införs en bilaccis på 10% och en investeringsavgift för företag på 12%

19 februari, SEATO skapas.En orkan i Genuabukten gör att amerikanska tankfartyg sjunker, och orsakar oljeutsläpp 

20 februari, 20-årige Sigge Ericsson, Sverige blir allroundvärldsmästare i hastighetsåkning på skridskor i Moskva 

13 februari, Fyra av de sju Dödahavsrullarna återfinns i Israel.

28 februari, Nya stridigheter uppstår mellan Egypten och Israel i Gazaremsan.

18 mars, Imre Nagy avlägsnas från sitt uppdrag som premiärminister i Ungern.

19 mars, Republikanska klubben, som vill verka för republik i Sverige, bildas av bland andra den svenske författaren Vilhelm Moberg

24 mars, Sedan Högerpartiet, Dagens Nyheter och högre svenska militärer krävt en svensk atombomb förklarar försvarsminister Torsten Nilsson att detta inte är aktuellt

1 april, EOKA under Georgios Grivas inleder ett gerillakrig på Cypern, som leder till landets självständighet 1960.

4 april, Filmen En stjärna föds med Judy Garland och James Mason har svensk premiär.

5 april, Winston Churchill avgår som brittisk premiärminister av hälsoskäl, och efterträds av Anthony Eden 

15 april, Den första McDonald's-restaurangen öppnas i Des Plaines, Illinois.

18–24 april, Bandungkonferensen hålls i Bandung, Indonesien.

22 april, Chefen för svenska UDs pressbyrå, Olof Rydbeck, utses till svensk radio- och TV-chef 

23 april, Första svenska charterresan ankommer till Mallorca.

1 maj, Amerikanske rockartisten Elvis Presley inleder sin första konsertturné i USA

5 maj, Västtyskland utropas till självständig stat

9 maj,Västtyskland ansluter sig till NATO vid mötet i Paris 

14 maj, Sovjetunionen och sju andra stater i kommunistblocket undertecknar Warszawapaktens fördrag, som en motvikt mot NATO 

15 maj, Den allierade ockupationen av Österrike upphör då regeringen i Wien lovar att hålla sig neutral i utrikespolitiken 

25 maj, Sveriges riksdag beslutar att svenska staten ska lösa in LKAB, där den redan äger hälften

9 juni, Svenska tankerfartyget M/T Johannishus på 15 800 tdw rammas ca 40 sjömil utanför den nederländska kusten, väster om Scheldes mynning och oljan fattar eld och rinner ut i havet 

10 juni, H55-utställningen i Helsingborg, som visar modernt boende och hemutrustning, invigs. Arrangörer är Svenska Slöjdföreningen och Helsingborgs stad, och under de tre månader utställningen är öppen besöks den av över en miljon människor 

11 juni, 85 personer omkommer då två tävlingsbilar slungas ut bland publiken i Le Mans under 24-timmarsloppet 

17 juni, Alva Myrdal utses till svensk ambassadör i Indien och blir därmed Sveriges första kvinnliga ambassadör 

15 juli, Värmeböljan i Sverige kulminerar då 33 ºC uppmäts i Stockholm, och sommaren är den varmaste sedan 1914. Pinnglassen får sitt definitiva genombrott

17 juli, Disneyland öppnar i Anaheim, Kalifornien.

18–23 juli, I Genève hålls en 4-maktskonferens om europeiska säkerhetssystemet, nedrustningen och den tyska frågan 

23 juli, 21-åriga svenskan Hillevi Rombin från Uppsala väljs till Miss Universum i Long Beach 

27 juli, Österrike blir helt självständigt, sedan alla fyra ockupationsmakter givit upp sin ockupation av landet.

29 juli, IBRA Radio startar regelbundna sändningar från Tanger.

1 augusti, AB Plåtmanufaktur lanserar ölburken i Sverige, de första märkena är Three Towns, Tuborg och Carlsberg. Three Towns är ett av de första svenska starkölen.

20 augusti, Rebeller i Algeriet och Marocko anfaller franska anläggningar. Frankrike svarar med aktioner mot civilbefolkningen 

21 augusti, Flyghaveriet vid Glamsjö 1955 inträffar då två Saab 29 Tunnan kolliderar. Båda piloterna omkommer och flygplanen totalhavererar.

25 augusti, Främmande ubåtar har vid tre tillfällen denna sommar observerats på svenskt vatten 

26 augusti, De första biblioteksersättningarna till svenska författare betalas ut, två öre för varje lån 

5 september, Den amerikanska ungdomsfilmen Vänd dem inte ryggen, med ledmotivet Rock Around the Clock med Bill Haley har svensk premiär.

6 september, Under Istanbulpogromen förstörs 90% av kyrkans egendomar i Istanbul, ett tiotal greker dör, och flera misshandlas svårt. Pogromen antas vara iscensatt av Adnan Menderes regering.

12 september, Sveriges finansminister Per Edvin Sköld avgår och efterträds av Gunnar Sträng, 49 då Per Edvin Sköld framfört tankar på ett tvångssparande, vilket dock inte kommer till utförande.

16 september, Argentinas president Juan Perón störtas i en militärkupp och går i landsflykt

23 september, På 50-årsdagen av svensk-norska unionens upplösning avtäcks Ivar Johnssons fredsmonument i Karlstad närvaro av Sveriges och Norges kungar (Gustaf VI Adolf respektive Håkon VII) och statsministrar (Tage Erlander respektive Oscar Torp).

27 september, Nasser meddelar att Egypten ska köpa tunga vapen från Sovjetunionen.

September, Egypten börjar blockera Tiransundet från israeliska fartyg.

Hösten, Treårig prisreglering för jordbruksprodukter och importavgift införs i Sverige.

1 oktober, Den svenska motboken avskaffas efter 40 år. Alla över 21 år får köpa hur mycket de vill på Systembolaget och starköl, tidigare receptbelagd apoteksvara, börjar säljas vid systembolag och restauranger där det snabbt blir populärt.nSvenska folket röstar nej till högertrafikens införande.

16 oktober, Svenska folket röstar i en folkomröstning nej till högertrafik. 82,9% röstar för bibehållande av vänstertrafiken och 15,5% röstar för högertrafik 

23 oktober, Saarland säger i en folkomröstning nej till självständighet under VEUs beskydd

25 oktober, SAABs nya stridsflygplan Draken provflygs.

26 oktober, Österrike förklarar sig för all framtid neutralt.

28 oktober, Finland går med i Nordiska rådet efter beslut i Finlands riksdag 

22 november, Sovjetunionen genomför sin första vätebombsprovsprängning i Kazakiska SSR, Sovjetunionen.

26 november, Olof Rydbeck, nytillträdd chef för Sveriges Radio, blir den förste som talar i nystartade Sveriges Rasio P2 som skapats för att bättre kunna tillgodose lyssnarnas olika intressen. I början är sändningstiden kort 

28 november, Centrala, samordnade förhandlingar inleds för första gången mellan SAF, LO och TCO

7 december, Federico Fellinis film La Strada med Giulietta Masina och Anthony Quinn har Sverige-premiär 

9 december, Sveriges första fristående ungdomsgård invigs i Vällingby.

10 december, För sitt arbete med syrebärande enzymer får svenske professorn Hugo Theorell Nobelpriset i medicin

14 december, Albanien blir medlem i Förenta nationerna, se även Albanien och Förenta nationerna.

16 december, I en ny svensk sociallag försvinner slutgiltigt begreppen fattigvård, -nämnd och -hjälp och ersättes av social- då 1918 års svenska fattigvårdslag avskaffas 

20 december, Cardiff blir officiellt Wales huvudstad etter en folkomröstning 

31 december, Sovjetunionen spränger en vätebomb. USAs flotta avslutar sitt uppdrag på Formosa för att skydda USAs generalkonsul. Med 25 000 stycken bilstölder noterar Sverige detta år Europarekord i antalet bilstölder. Iran förbjuder att opium används och odlas. Strömsundsbron i Sverige står klar, världens första moderna större snedkabelbro. Genom den svenska yrkesskadeförsäkringslagen samordnas i Sverige den obligatoriska försäkringen för olycksfall i arbetet med den allmänna sjukförsäkringen. Hugh Gaitskell efterträder Clement Attlee som partiledare för Labourpartiet i Storbritannien. Sonja Åkesson debuterar med diktsamlingen Situationer. L M Ericsson börjar tillverka Ericofonen, mer känd som Kobran. Den svenska ATP-utredningen lämnar rapport med förslag till lagtext. Sexualundervisningen blir obligatorisk i den svenska folkskolan. Den nordiska socialkonventionen träder i kraft och ger alla nordiska medborgare samma rätt till sociala förmåner som ländernas egna medborgare. Brylcremen och kalaspuffarna lanseras i Sverige. Sveriges första Domusvaruhus öppnas av KF. En sydsvensk nyhetsjournal för TV startar och sänds en gång i veckan från Köpenhamnssändaren. ANC antar Frihetsstadgan, som blir partiets grundläggande dokument. Ingmar Bergmans film Sommarnattens leende får pris i Cannes 

Födda

5 januari, Jacob Hård, svensk sportjournalist. Kari Mäkinen, finsk ärkebiskop 2010–2018.

6 januari, Rowan Atkinson, brittisk komiker och skådespelare, mest känd som Mr Bean och Svarte orm. Arthur Bostrom, brittisk skådespelare. Richard Corbett, brittisk politiker, statsvetare och EU-parlamentariker.

9 januari, J K Simmons, amerikansk skådespelare.

13 januari, Peter Bergared, svensk skådespelare.

18 januari, Kevin Costner, amerikansk skådespelare. Mike Michaud, amerikansk demokratisk politiker.

26 januari, Eddie Van Halen, amerikansk gitarrist.

28 januari, Nicolas Sarkozy, fransk politiker, Frankrikes president 2007–2012.

30 januari, John Baldacci, amerikansk demokratisk politiker. Curtis Strange, amerikansk golfspelare.

2 februari, Leszek Engelking, polsk författare, poet, essäist, litteraturhistoriker, litteraturkritiker och översättare.

4 februari, Göran Forsmark, svensk skådespelare. Mikuláš Dzurinda, slovakisk politiker, Slovakiens premiärminister 1998–2006.

7 februari, Miguel Ferrer, amerikansk skådespelare.

8 februari, John Grisham, amerikansk författare.

10 februari, Greg Norman, australisk golfspelare.

11 februari, Anneli Jäätteenmäki, Finlands första kvinnliga statsminister 17 april–18 juni 2003.

15 februari, Christopher McDonald, amerikansk skådespelare.

19 februari, Jeff Daniels, amerikansk skådespelare.

20 februari, Kelsey Grammer, amerikansk skådespelare och TV-regissör. Klas Östergren, svensk författare och manusförfattare.

23 februari, Howard Jones, brittisk sångare.

24 februari, Steven Jobs, amerikansk entreprenör och affärsman, grundade 1977 Apple Computer, Inc. Alain Prost, fransk racerförare.

25 februari, Jim Gerlach, amerikansk republikansk politiker.

27 februari, Peter Christopherson, brittisk musiker och musikvideoregissör.

2 mars, Jay Osmond, amerikansk musiker, en av medlemmarna i Osmonds. Shoko Asahara, ledare för Aum Shinrikyo-sekten i Japan.

3 mars, Siv Pettersson, svensk sångare.

5 mars, Deddy Mizwar, indonesisk skådespelare.

9 mars, Ornella Muti, italiensk skådespelare.

10 mars, Sven-Erik Österberg, svensk socialdemokratisk politiker, Sveriges biträdande finansminister 2004–2006.

11 mars, Nina Hagen, tysk sångare.

11 mars, Dee Snider, amerikansk musiker, sångare i Twisted Sister.

17 mars, Gary Sinise, amerikansk skådespelare.

19 mars, Bruce Willis, amerikansk skådespelare.

21 mars, Jair Bolsonaro, brasiliansk politiker, Brasiliens president 2019–

22 mars, Tom Leppert, amerikansk republikansk politiker och affärsman. Lena Olin, svensk skådespelare. Pete Sessions, amerikansk republikansk politiker.

28 mars, Reba McEntire, amerikansk sångare och skådespelare.

29 mars, Brendan Gleeson, irländsk skådespelare. Rolf Lassgård, svensk skådespelare.

30 mars, Paul Sahlin, svensk musiker. Lars Ångström, svensk politiker (miljöpartist), VD för Greenpeace 1995–1996, riksdagsledamot från 1998.

31 mars, Stephen Lynch, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 2001-. Angus Young, brittisk musiker, gitarrist i AC/DC.

1 april, Terry Nichols, amerikansk terrorist.

2 april, Chellie Pingree, amerikansk demokratisk politiker.

3 april, Tomas Arana, amerikansk skådespelare.

4 april, Parveen Babi, indisk filmskådespelare.

8 april, Kane Hodder, amerikansk stuntman och skådespelare. David Wu, kinesisk-amerikansk politiker.

11 april, Lena Andersson, svensk sångare. Kevin Brady, amerikansk republikansk politiker.

12 april, Fabian Hamilton, brittisk parlamentsledamot från 1997. Viktor Arnar Ingólfsson, isländsk författare.

20 april, Gunnar Krantz, svensk seglare.

21 april, Sergej Katanandov, rysk politiker, premiärminister i Karelska republiken 1998–2002, dess president 2002-.

22 april, Kicki Bramberg, svensk skådespelare. Hon-Ming Chen, Taiwanesisk kines, grundare av den religiösa rörelsen Chen Tao.

23 april, Judy Davis, australisk skådespelare.

24 april, Jack Kingston, amerikansk republikansk politiker.

26 april, Ulrika Knape, svensk simhoppare. Jan Rippe, svensk revyartist och sångare, medlem av Galenskaparna & After Shave.

27 april, Daniel Frisa, amerikansk republikansk politiker.

28 april Eddie Jobson, brittisk musiker, medlem i Roxy Music.

29 april, Kate Mulgrew, amerikansk skådespelare.

1 maj, Ricky Tognazzi, italiensk skådespelare. Stefan Feierbach, svensk barnskådespelare.

8 maj, Asgeir Sigurvinsson, isländsk fotbollsspelare och tränare. Meles Zenawi, regeringschef i Etiopien.

10 maj, Mark David Chapman, John Lennons mördare.

13 maj, Åke Sandgren, svensk regissör, manusförfattare och filmproducent.

15 maj, Lee Horsley, amerikansk skådespelare.

16 maj, Olga Korbut, rysk gymnast. Jon Porter, amerikansk republikansk politiker. Debra Winger, amerikansk skådespelare.

17 maj, Bill Paxton, amerikansk skådespelare.

18 maj, Chow Yun Fat, kinesisk skådespelare. Lena T Hansson, svensk skådespelare. Denise Majette, amerikansk demokratisk politiker och jurist, kongressledamot 2003–2005.

19 maj, Ingalill Ellung, svensk skådespelare. James Gosling, kanadensisk programmerare, en av skaparna av programspråket Java. Tytte Johnsson, svensk skådespelare.

20 maj, Diego Abatantuono, italiensk skådespelare.

25 maj, Alistair Burt, brittisk parlamentsledamot för Conservative Party.

29 maj, Frank Baumgartl, östtysk friidrottare. John Hinckley Jr, amerikansk attentatsman, genomförde mordförsök på Ronald Reagan 1981.

2 juni, Dana Carvey, amerikansk skådespelare. Michael Steele, amerikansk musiker, medlem av The Bangles och The Runaways.

6 juni, Stefan Sauk, svensk skådespelare.

7 juni, William Forsythe, amerikansk skådespelare.

8 juni, James Aiona, amerikansk republikansk politiker. Tim Berners-Lee, skaparen av World Wide Web. Shusuke Kaneko, japansk filmregissör och manusförfattare. Hans Stiglund, svensk biskop i Luleå stift mellan 2002 och 2018.

15 juni, Paul Rusesabagina, rwandisk hotellägare som anses ha räddat 1 200 flyktingar undan folkmordet i Rwanda.

16 juni, Laurie Metcalf, amerikansk skådespelare. Kicki Rundgren, svensk skådespelare.

20 juni, George Radanovich, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1995–2011.

21 juni, Michel Platini, fransk fotbollsspelare och manager.

27 juni, Isabelle Adjani, fransk skådespelare. Hannes Råstam, svensk journalist.

29 juni, Fritz Kuhn, tysk politiker, tillhör De Gröna.

30 juni, Jojje Jönsson, svensk skådespelare och manusförfattare.

2 juli, Andrew Divoff, venezuelansk skådespelare

3 juli, Glenn Grothman, amerikansk republikansk politiker. Walter Veltroni, italiensk politiker och journalist.

8 juli, Lena Endre, svensk skådespelare.

12 juli, Nina Gunke, svensk skådespelare.

19 juli, John B T Campbell III, amerikansk republikansk politiker.

20 juli, Stig Larsson, svensk poet och författare. Claes Nordin, svensk badmintonspelare och seglare.

21 juli, Dan Malloy, amerikansk demokratisk politiker. Taco Ockerse, indonesisk skådespelare och musiker.

22 juli, Willem Dafoe, amerikansk skådespelare.

25 juli, Iman Abdulmajid, amerikansk skådespelare och fotomodell.

27 juli, Stefan Nilsson, svensk kompositör, av bland annat filmmusik.

4 augusti, Alberto Gonzales, amerikansk republikansk politiker, USAs justitieminister 2005–2007. Ingrid Janbell, svensk skådespelare, teaterregissör och föreläsare. Billy Bob Thornton, amerikansk skådespelare, manusförfattare, musiker och filmregissör.

6 augusti, Lars Adaktusson, svensk journalist.

7 augusti, Wayne Knight, amerikansk skådespelare.

9 augusti, Maud Olofsson, svensk politiker, ledare för Centerpartiet. John E Sweeney, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1999–2007.

11 augusti, Sylvia Hermon, nordirländsk politiker inom Ulster Unionist Party.

13 augusti, Betsy King, amerikansk professionell golfspelare.

15 augusti, Pontus Gustafsson, svensk skådespelare.

22 augusti, Chiranjeevi, indisk skådespelare.

29 augusti, Gunnel Fred, svensk skådespelare.

31 augusti, Edwin Moses, amerikansk friidrottare.

19 september, Henry Cuellar, amerikansk demokratisk politiker.

21 september, Candice Atherton, brittisk parlamentsledamot för Labour. Gulshan Grover, indisk skådespelare.

25 september, Karl-Heinz Rummenigge, tysk fotbollsspelare.

26 september, Carlene Carter, amerikansk countryartist.

27 september, Aleksandr Galibin, rysk skådespelare.

29 september, Joe Donnelly, amerikansk demokratisk politiker. Ken Weatherwax, amerikansk barnskådespelare, spelade sonen i Familjen Addams.

2 oktober, Qristina Ribohn, svensk dokussåpadeltagare. Per Fritzell, svensk skådespelare och artist, medlem i Galenskaparna och After Shave.

3 oktober, Marianne Myrsten, svensk sångare.

5 oktober, Denny Rehberg, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 2001–2013.

6 oktober, Mikael Rundquist, svensk skådespelare.

7 oktober, Bill Foster, amerikansk demokratisk politiker och fysiker, kongressledamot 2008–2011. Yo-Yo Ma, fransk musiker.

12 oktober, Ante Gotovina, kroatisk general.

17 oktober, Smita Patil, indisk skådespelare.

19 oktober, Åsa Eek-Engqvist, svensk skådespelare.

20 oktober, Thomas Newman, amerikansk filmmusikkompositör.

28 oktober, Bill Gates, amerikansk industrialist (Microsoft).

29 oktober, Kevin DuBrow, amerikansk hårdrockssångare.

31 oktober, John Barrow, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 2005–2015.

4 november, Matti Vanhanen, finländsk politiker, Finlands statsminister 2003–2010.

6 november, Adde Malmberg, svensk ståuppkomiker, regissör och skådespelare.

10 november, Roland Emmerich, tysk regissör, manusförfattare och filmproducent.

11 november, Sten Hellström, svensk skådespelare. Jigme Singye Wangchuck, kung av Bhutan.

13 november, Whoopi Goldberg, amerikansk skådespelare.

14 november, Ann-Sofie Kylin, svensk skådespelare.

15 november, Idris Jusoh, regeringschef i Terengganu, Malaysia.

17 november, Paul Truswell, brittisk parlamentsledamot för Labour 1997–2010.

18 november, Richard Vappelin svensk moderat politiker.

22 november, Mansour Muftah, qatarisk fotbollsspelare.

23 november, Dan Ekborg, svensk skådespelare. Mary Landrieu, amerikansk demokratisk politiker, senator 1997–2015.

24 november, Lena Adelsohn Liljeroth, svensk journalist och moderat politiker.

25 november, EwaMaria Björkström, svensk skådespelare, sångare och musikalartist.

29 november, Howie Mandel, kanadensisk-amerikansk skådespelare och komiker.

5 december, Gunnar Falk, svensk skådespelare och konstnär.

6 december, Anne Begg, brittisk parlamentsledamot för Labour. Raymond Benson, amerikansk teaterregissör, kompositör och författare. Steven Wright, komiker.

13 december, Manohar Parrikar, indisk politiker.

16 december, Xander Berkeley, amerikansk skådespelare.

17 december, Krister Classon, svensk artist regissör manusförfattare

18 december, Ray Liotta, amerikansk skådespelare.

19 december, Rob Portman, amerikansk republikansk politiker.

30 december, Sanne Salomonsen, dansk sångare. Penny Irving, brittisk skådespelare.

Avlidna

2 januari, José Antonio Remón, 46, Panamas president (mördad).

3 januari, Sven Grafström, 52, svensk ambassadör och generalmajor.

11 januari, Rodolfo Graziani, 72, italiensk general.

15 januari, Yves Tanguy, 55, franskfödd amerikansk surrealistisk målare.

30 januari, Raymond Herbert Talbot, 58, amerikansk demokratisk politiker.

1 februari, Arnold Sjöstrand, 51, svensk skådespelare och regissör.

2 februari, S Z Sakall, 72, ungersk skådespelare, verksam i USA sedan 1930-talet.

3 februari,Fred H Brown, 75, amerikansk demokratisk politiker och befattningshavare.

5 februari, Victor Houteff, 69, bulgariskfödd amerikansk religiös förkunnare, författare och grundare av den davidiska sjundedagsadventismen.

8 februari, Rush D Holt, 49, amerikansk politiker, senator 1935–1941.

11 mars, Sir Alexander Fleming, 73, brittisk forskare, penicillinets upptäckare, nobelpristagare

12 mars, Charlie Parker, 34, amerikansk jazzsaxofonist. Folke Zettervall, 92, svensk arkitekt.

16 mars, Nicolas de Staël, 41, rysk konstnär.

10 april, Pierre Teilhard de Chardin, 73, fransk jesuitpräst, geolog och filosof.

18 april, Albert Einstein, 76, tysk-amerikansk fysiker, nobelpristagare 

4 maj, Carl O Hertzberg, 66, svensk skådespelare och producent.

7 maj, Allan Bengtsson, 65, svensk höjdhoppare.

26 maj, Alberto Ascari, 36, italiensk racerförare.

11 juni, Pierre Levegh, 49, fransk racerförare.

19 juni, D Worth Clark, 53, amerikansk demokratisk politiker, senator 1939–1945.

20 juni, Junius Marion Futrell, 84, amerikansk demokratisk politiker och jurist.

29 juni, Max Pechstein, 73, tysk målare och grafiker, expressionist.

23 juli, Cordell Hull, 83, amerikansk jurist, diplomat och politiker.

25 juli, Ilmari Hannikainen, 62, finländsk kompositör och pianist.

5 augusti, Carmen Miranda, 46, brasiliansk sångare och skådespelare.

12 augusti, Thomas Mann, 80, tysk författare.

13 augusti, Wilhelm Kreis, 82, tysk arkitekt.

15 september, Eduard Strauch, 49, tysk SS-officer, dömd krigsförbrytare.

18 september, Constance Wiel Schram, 64, norsk författare.

19 september, Carl Milles, 80, svensk skulptör

22 september, Erik Pettersson i Ersbacken, 66, svensk lantbrukare och riksdagsledamot (centerpartist).

23 september, Konstantin Hierl, 80, tysk nazistisk politiker, ledare för Reichsarbeitsdienst.

24 september, Ib Schønberg, 52, dansk skådespelare.

30 september, James Dean, 24, amerikansk skådespelare och ungdomsidol. Pentti Haanpää, 49, finländsk författare.

6 oktober, Alpo Sailo, 77, finländsk skulptör.

10 oktober, Harald Beijer, 59, svensk författare och manusförfattare.

12 oktober, Ester Helenius, 80, finländsk konstnär.

4 november, Cy Young, 88, amerikansk basebollspelare.

5 november, Maurice Utrillo, 71, fransk Montmartremålare.

10 november, Albert Holmkvist, Purre, 88, svensk tidningsman och kåsör.

17 november, Helmuth Weidling, 64, tysk general.

20 november, Are Waerland, 79, finländsk författare.

25 november, Erik Baumann, 66, svensk filmmusikkompositör.

27 november, Arthur Honegger, 63, fransk-schweizisk tonsättare.

2 december, Otto Åhlström, 51, svensk skådespelare och köpman.

8 december, Hermann Weyl, 70, tysk matematiker, fysiker och filosof.

13 december, Egas Moniz, 81, portugisisk läkare, nobelpristagare.

14 december, Paddy Mayne, 40, brittisk militär.

15 december, Otto Braun, 83, tysk politiker.

18 december, Albert Ståhl, 78, svensk skådespelare.

24 december, Nana Bryant, 67, amerikansk skådespelare.

1956

1956, var ett skottår som började en söndag i den gregorianska kalendern.

1 januari, Sudan blir självständig stat 

1 januari–31 december, 4 834 klassrum byggs i Polen bara under 1956, vilket möjliggör för Polens regering att maximumlagstadga hur lång barnens skolväg får vara.

13 januari, 20 personer, 12 av dem skolungdomar, dödas när ett skenande malmtåg kolliderar med en rälsbuss vid Ställdalen i Västmanland 

18 januari, Det svenska TV-programmet Hemma, som handlar om hem och matlagning och leds av Ria Wägner, sänds för första gången 

23 januari, Danmarks första motorväg öppnas med en sträckning mellan Kongens Lyngby och Hørsholm. Uppförandet av motorvägen kostar 35 miljoner danska kronor

25 januari, De 7e olympiska vinterspelen invigs Cortina d'Ampezzo i Italien med deltagare från 32 länder 

26 januari, Den så kallade Porkalaparentesen tar slut, när Porkala-området officiellt återigen blir finskt efter att i 11 år ha arrenderats ut till Sovjetunionen 

27 januari, Finland inträder i Nordiska rådet.

3 februari, Den svenska universitetsutredningen konstaterar att det råder brist på naturvetare och ingenjörer 

10 februari, Eugene O'Neills drama Lång dags färd mot natt uruppförs enligt författarens testamente på Dramaten i Stockholm i regi av Bengt Ekerot. I dramat om familjen Tyrone spelar Inga Tidblad modern och Lars Hanson fadern. Jarl Kulle är också med och spelar pjäsen 

11 februari, De brittiska diplomaterna Guy Burgess och Donald Maclean, som försvann i Moskva 1951, framträder i Moskva vilket bekräftar rykten om att de spionerat åt Sovjetunionen 

15 februari, Agrarernas kandidat Urho Kekkonen vinner presidentvalet i Finland

25 februari, Nikita Chrusjtjov hållet ett tal där han angriper personkulten av Josef Stalin, på sovjetiska kommunistpartiets 20e kongress

26 februari, Stockholm får sin första kvinnliga taxiförare. Svensken Ulf Schmidt vinner finalen i amerikanska inomhusmästerskapen i tennis genom att besegra en annan svensk, Sven Davidson

1 mars, Urho Kekkonen blir vald till Finlands president.

2 mars, Marocko blir självständigt vid en ceremoni i Paris 

20 mars, Tunisien blir självständigt efter att ha stått under franskt protektorat sedan 1883

23 mars, Pakistan blir världens första islamistiska stat.

28 mars, 16 personer omkommer då en rälsbuss kolliderar med ett godståg 6 kilometer norr om Arvidsjaur, Sverige 

29 mars, Sveriges statsminister Tage Erlander och Bondeförbundets ledare Gunnar Hedlund avlägger officiellt besök i Moskva.

3 april, När Sveriges statsminister Tage Erlander är på statsbesök i Sovjetunionen lovar de sovjetiska ledarna att frige Raoul Wallenberg om han finns i Sovjetunionen [3].

18 april, Furst Rainier III av Monaco gifter sig med amerikanska filmstjärnan Grace Kelly

27 april, Rocky Marciano världsmästare i tungviktsboxning, drar sig tillbaka efter att ha gått obesegrad genom 49 proffsmatcher

21 maj, Den första flugburna amerikanska vätebomben sprängs över Nauruatollen i Stilla havet 

23 maj, Den svenska riksdagen avskaffar priskontrollnämnden, som infördes under kriget. Så gott som alla priser är nu fria.

24 maj, Sveriges riksdag beslutar att reguljära svenska TV-sändningar skall starta och ger Radiotjänst monopol på dem. TV skall, liksom radion, finansieras genom licenser och utan reklam, och TV-nätet skall byggas ut så att inga medborgare missgynnas.

3 juni, Under möbelmässan i Dortmund presenteras den första diskmaskinen för hushållsbruk

8 juni, Drottning Elizabeth II av Storbritannien kommer på officiellt besök till Sverige, och anländer till Skeppsholmen där svenska politikern Ulla Lindström avskaffar hovnigningen i Sverige

10 juni, Ryttartävlingarna vid olympiska sommarspelen invigs i Stockholm, då värdorten Melbourne måste avstå från tävlingen på grund av Australiens hårda karantänregler. Tävlingarna pågår till 17 juni.

13 juni, De sista brittiska styrkorna lämnar Port Said i Egypten.

14 juni, USAs arméflagga antas

18 juni, Stockholms stadsfullmäktige antar generalplaneberednings framlagda förslag om ett andra tunnelbanesystem.

20 juni, 74 personer omkommer då ett venezolanskt flygplan störtar i havet utanför Asbury Park New Jersey, USA

23 juni, Gamal Abdel Nasser väljs till Egyptens president och en folkomröstning godkänner hans förslag till ny konstitution för Egypten. De sista brittiska soldaterna har gett sig av

25 juni, För att avhjälpa den svåra svenska bostadsbristen beslutar riksdagen att 53 000 lägenheter skall byggas på ett år

28 juni, Ett arbetaruppror i Poznań slås ner av militären. 53 personer dödas och över 300 skadas då regimen sätter in militärflygplan och pansar

30 juni, 128 personer omkommer då två trafikflygplan kolliderar över Grand Canyon, USA

1 juli, Spritservering utan mattvång införs på försök i ett femtiotal restauranger i Sverige

17 juli, Carl Gustaf von Rosen avgår som chef för Etiopiska flygvapnet, som han i 10 års tid varit med och byggt upp

19−20 juli, Storbritannien och USA förklarar att Egypten inte kan beviljas lån för att bygga Assuandammen.

25 juli, Italienska passagerarfartyget M/S Andrea Doria förliser efter sammanstötning med Svenska Amerika Liniens M/S Stockholm. Kollisionen inträffar 200 nautiska mil utanför New York på USAs östkust och 56 av 1 660 ombordvarande personer på Andrea Doria omkommer. Olyckan inträffar i svår dimma, och av de omkomna är 51 passagerare och 5 besättningsmedlemmar.

26 juli, Egyptens ledare Gamal Abdel Nasser förstatligar Suezkanalen vilket fördöms av Storbritannien och USA 

3 augusti, Volvo Amazon presenteras.

6 augusti, En sprängämnesfabrik i Colombia exploderar, och över 1 000 personer omkommer

8 augusti, I Belgien omkommer 273 personer vid en gruvolycka 

15 augusti, Radiolicens nr. 2 500 000 löses i Sverige.

21 augusti, En instrumentmakare vid LM Ericsson häktas för spioneri för Sovjetunionens räkning och döms senare till 12 års fängelse

25 augusti, Sveriges första läroverk för vuxenstuderande invigs i Norrköping. Vraket efter regalskeppet Vasa hittas av dykaren Anders Franzén

2 september, 120 personer omkommer då en bro rasar under ett tåg i Mahbubnagar, Indien 

3 september, Metallbasen Arne Geijer väljs till ny ordförande för LO efter Axel Strand

4 september, Svenska licensbelagda TV-sändningar startar officiellt klockan 20:00 med programmet Tänker Ni rösta?, lett av Lennart Hyland.

14 september, Den svenska byggbranschen förevisar en ny teknik där färdiga byggelement lyfts på plats av kranar och monteras samman

16 september, Högerpartiet går framåt i det svenska andrakammarvalet. Regeringspartierna går tillbaka men behåller majoriteten. Högerpartiet och Folkpartiet gör ATP-frågan till den stora valfrågan för att försöka överta regeringsmakten.

22 september, Ove Fundin blir världsmästare i speedway på Wembley i London.

30 september, Ingemar Johansson vinner EM-titeln i tungviktsboxning genom att slå ut italienaren Cavacchi i Bologna.

4 oktober, Torsten Kreuger säljer Stockholms-Tidningen och Aftonbladet till LO

20 oktober, J R R Tolkiens bok Sagan om konungens återkomst utkommer på engelska.

23 oktober, I Ungern inleds ett folkligt uppror mot den kommunistiska regeringen, och den 7 meter höga Stalinstatyn rivs

27 oktober, Imre Nagy bildar en nationalistisk regering i Ungern.

29 oktober, Israel anfaller Egypten 

31 oktober, Då Egyptens president Gamal Abdel Nasser nationaliserat Suezkanalen går Frankrike och Storbritannien till militärt anfall mot Egypten. Franska och brittiska bombflygplan slår till.

1 november, Ungern meddelar sitt utträde ur Warszawapakten och förklarar sig neutralt.

2 november, FNs generalförsamling kräver ett omedelbart eldupphör i Egypten.

4 november, Sovjetiska trupper invaderar Ungern för att stoppa den revolution, som startade den 23 oktober. Tusentals ungrare dödas och ännu fler skadas. Nära en kvarts miljon människor flyr från landet.

5 november, Brittiska och franska styrkor landstiger i Egypten och ockuperar två städer.

6 november, Republikanen Dwight D Eisenhower besegrar demokraten Adlai Stevenson vid presidentvalet i USA.

7 november, För att avbryta Suezkrisen antar FNs generalförsamling en resolution som kräver att Storbritannien, Frankrike och Israel omedelbart återkallar sina trupper från Egypten

8 november, FNs säkerhetsråd beslutar att skicka en internationell fredsstyrka till Egypten. Israel är beredda att lämna Sinaihalvön

11 november, Sovjetiska styrkor krossar Ungernrevolten

12 november, Efter revolten i Ungern kommer de första ungerska flyktingarna till Malmö 

15 november, Bensin och brännolja ransoneras i Sverige under en och en halv månad i Suezkrisens spår

21 novembe, FN-styrka landsätts i Egypten 

22 november, För första gången deltar idrottare från Östtyskland, då de 16:e olympiska sommarspelen invigs i Melbourne. Spelen pågår till 8 december.

22 november, Imre Nagy fängslas och bortförs av sovjetiska trupper.

23 november, Suezkrisen leder till bensinransonering i Storbritannien

30 november, I USA vinner Floyd Patterson, USA mot Archie Moore, USA i kampen om världsmästartiteln i tungviktsboxning

2 december, Världens första konstfrusna bandyarena invigs i Västerås, Rocklunda.

9 december, 62 personer omkommer då ett kanadensiskt trafikflygplan störtar över Chilliwack, Kanada

12 december, Japan går med i FN.

22 december, Sverige skickar en FN-trupp till Suez. De sista brittiska och franska styrkorna lämnar Egypten.

31 december, Då den traditionelle uppläsaren Anders de Wahl nu är död läggs traditionen att läsa Nyårsklockan vid Skansens nyårsfirande ner för 20 år framåt. Amerikanska marinsoldater evakuerar amerikaner och andra människor från Alexandria i samband med Suezkrisen. Felix tomatketchup börjar säljas i plastflaska och glasstruten Top Hat lanseras i Sverige. USA inför dödsstraff vid domstolsjuryns rekommendation för den person som fyllt 18 år och säljer heroin till person under 18 år. Göran Assar Oredsson grundar Sveriges nationalsocialistiska kampförbund Sverige och Norge sluter ett avtal om byggandet av väg mellan Trondheim och Jämtland, samt lastkaj och oljecistern i Trondheim. Atlas Diesel byter namn till Atlas Copco och byter inriktning från motorer till borrutrustning. IKEA lanserar monterbara möbler i platta paket. Hårddisken uppfinns av IBM. 180 000 människor står i bostadskö i Stockholm. Den första villan i Kortedala är inflyttningsklar. Allahelgonakyrkan i Kortedala invigs. Friluftsfrämjandet i Sverige startar mulleskola. Supplementary Convention on the Abolition of Slavery antas av FN.

Födda

1 januari, Sergej Avdejev, rysk kosmonaut.

3 januari, Mel Gibson, amerikansk-australisk skådespelare och regissör.

7 januari, David Caruso, amerikansk skådespelare.

12 januari, Steffo Törnquist, svensk journalist. Peter Dahlqvist, svensk fotbollsspelare.

13 januari, Birgitta Egerbladh, svensk koreograf, kompositör och dansare.

15 januari, Mayawati, indisk politiker.

17 januari, Carl Kjellgren, svensk skådespelare.

21 januari, Geena Davis, amerikansk skådespelare. Maria Leissner, svensk politiker, partiledare för Folkpartiet

28 januari, Aila Paloniemi, finländsk politiker.

31 januari, Johnny Rotten, egentligen John Lydon, brittisk musiker, sångare i Sex Pistols.

7 februari, Mark St. John, amerikansk gitarrist.

8 februari, Kjersti Holmen, norsk skådespelare.

9 februari, Agneta Lagercrantz, svensk författare.

10 februari, Britt Bohlin, svensk socialdemokratisk politiker, riksdagsledamot 1988–2008, gruppledare 2001–2008, landshövding i Jämtlands län 2008-.

13 februari, Liam Brady, irländsk fotbollsspelare (mittfältare). Jay Nixon, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Missouri 2009-.

15 februari,Nils Landgren, svensk musiker, trombonist.

17 februari, Anna von Rosen, svensk skådespelare.

18 februari, Thomas Gradin, svensk professionell ishockeyspelare. Ted Gärdestad, svensk artist.

21 februari, Charles Boustany, amerikansk republikansk politiker.

22 februari, Amy Alcott, amerikansk golfspelare. Philip Kerr, brittisk författare.

23 februari, Michael Olausson, svensk professor i klinisk transplantationskirurgi.

26 februari, Milan Babić, serbisk politiker, dömd krigsförbrytare.

28 februari, Guy Maddin, kanadensisk manusförfattare och filmregissör. Tommy Remengesau, president på Palau.

29 februari, Knut Agnred, svensk revyartist och sångare, medlem i Galenskaparna och After Shave. Aileen Wuornos, amerikansk seriemördare.

1 mars, Román Rodríguez Rodríguez, regeringschef på Kanarieöarna 1999–2003.

2 mars, Eduardo Rodríguez, boliviansk politiker, president från 2005.

7 mars, Brian Baird, amerikansk demokratisk politiker. Bryan Cranston, amerikansk skådespelare.

8 mars,  Pia Fredholm, prisebelönt specialpedagog.

9 mars, David Willetts, brittisk parlamentsledamot.

11 mars, Jari Koskela, finländsk präst och politiker.

12 mars, Steve Harris, brittisk musiker, basist i hårdrocksgruppen Iron Maiden.

18 mars, Ingemar Stenmark, svensk alpin skidåkare. Anders Carell, svensk överste.

23 mars, José Manuel Durão Barroso, portugisisk borgerlig politiker, premiärminister 2002–2004.

26 mars, Annika Brunsten, svensk skådespelare.

27 mars, Thomas Wassberg, svensk längdåkare.

3 april, Mick Mars, amerikansk musiker, gitarrist i Mötley Crüe.

5 april, Anthony Horowitz, engelsk författare och manusförfattare.

6 april, Michele Bachmann, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 2007-.

7 april, Annika Billström, svensk socialdemokratisk politiker. Maria Johansson, svensk skådespelare.

9 april, Sándor Gáspár, ungersk skådespelare. Lennart Östlund, svensk musikproducent.

12 april, Andy Garcia, amerikansk skådespelare.

13 april, Kent Johansson, svensk ishockeyspelare och -tränare.

16 april, David Brown, amerikansk astronaut.

17 april, Anders Tegnell, svensk statsepidemiolog vid Folkhälsomyndigheten sedan 2013.

18 april, Bob Latta, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 2007-. Eric Roberts, amerikansk skådespelare.

20 april, Beatrice Ask, svensk moderat politiker, skolminister 1991–1994.

27 april, Kevin McNally, brittisk skådespelare.

30 april, Lars von Trier, dansk regissör.

1 maj, Catherine Frot, fransk skådespelare.

3 maj, Bernd Förster, tysk fotbollsspelare.

4 maj, Ulrike Meyfarth, tysk friidrottare

7 maj, Jan Peter Balkenende, nederländsk politiker.

9 maj, Frank Andersson, svensk brottare. Lars Bergström, svensk ishockeytränare.

13 maj, Sri Sri Ravi Shankar, indisk guru. Staffan Hellstrand, svensk pop- och rockstjärna.

14 maj, Hazel Blears, brittisk parlamentsledamot för Labour.

19 maj, Oliver Letwin, brittisk konservativ politiker. Kristian Petri, svensk regissör, manusförfattare, författare och kulturjournalist.

23 maj, Tomas Norström, svensk skådespelare. Erik Granström, svensk författare

26 maj, Kay Tinbäck, svensk skådespelare och scenograf.

28 maj, Khaled Mashal, ledare för Hamas.

29 maj, La Toya Jackson, amerikansk sångerska, bakgrundssångerska i The Jackson 5.

2 juni, Stefan Jonsson, svensk bodybuildare och tyngdlyftare.

5 juni, Harald Treutiger, svensk journalist och programledare.

6 juni, Björn Borg, svensk tennisspelare. Bubbi Morthens, isländsk sångare.

9 juni, Patricia Cornwell, amerikansk författare.

10 juni, Rolandas Paksas, Litauens president 2003–2004.

11 juni, Joe Montana, spelare inom amerikansk fotboll.

14 juni, King Diamond, dansk heavy metalsångare. Gianna Nannini, italiensk sångerska.

15 juni, Linda Haglund, svensk friidrottare.

16 juni, Annika Dopping, svensk programledare i TV. Staffan Dopping, svensk programledare i TV och radio.

20 juni, Phil English, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1995–2009.

23 juni, György Kenéz, ungersk vattenpolospelare.

25 juni, Boris Trajkovski, president i republiken Makedonien 1999–2004.

26 juni, Chris Isaak, amerikansk rockmusiker, sångare, gitarrist och skådespelare.

28 juni, Eva Funck, svensk röstskådespelare och barnprogramledare i TV.

1 juli, Ulf Larsson, svensk skådespelare och programledare. Alan Ruck, amerikansk skådespelare.

6 juli, Bengt Isaksson, svensk motocrossåkare

9 juli, Jörgen Düberg, svensk skådespelare. Tom Hanks, amerikansk skådespelare. Marc Almond, brittisk sångare.

11 juli, Maria Árnadóttir, svensk skådespelare.

12 juli, Didi Petet, indonesisk skådespelare.

13 juli, Michael Spinks, amerikansk tungviktsboxare.

15 juli, Ian Curtis, brittisk musiker, sångare i Joy Division.

18 juli, Audrey Landers, amerikansk skådespelare och sångare.

24 juli, Charlie Crist, amerikansk republikansk politiker, Floridas 44:e guvernör.

27 juli, Lacy Clay, amerikansk demokratisk politiker.

31 juli, Michael Biehn, amerikansk skådespelare.

3 augusti, Anders Eriksson, svensk revyartist, medlem i Galenskaparna och After Shave.

6 augusti, Mike McIntyre, amerikansk demokratisk politiker.

8 augusti, Branscombe Richmond, amerikansk skådespelare.

11 augusti, Frieda von Richthofen, tysk friherrinna. Dragan Joksović, svensk-jugoslavisk krogägare.

13 augusti, René González Sehwerert, kuban, en av Miami Five.

15 augusti, Tim Mahoney, amerikansk politiker och affärsman, kongressledamot 2007–2009.

18 augusti, John Debney, amerikansk filmmusikkompositör. Viveka Eriksson, åländsk politiker (liberal).

19 augusti, Adam Arkin, amerikansk skådespelare.

20 augusti, Joan Allen, amerikansk skådespelare.

21 augusti, Kim Cattrall, brittisk skådespelare.

24 augusti, John Culberson, amerikansk republikansk politiker.

26 augusti, Maneka Gandhi, indisk politiker.

29 augusti, GG Allin, amerikansk punksångare.

31 augusti, Masashi Tashiro, japansk televisionsartist.

1 september, Kim Jong-Hun, nordkoreansk fotbollsspelare.

2 september, Marcus Wallenberg, svensk företagare, vd för Investor AB.

4 september, Blackie Lawless, amerikansk musiker, sångare och frontman i W A S P

5 september, Debbie Turner, amerikansk skådespelare, spelade Marta von Trapp i Sound of Music

7 september, Diane Warren, amerikansk kompositör.

8 september, Stefan "Lill-Lövis" Johansson, svensk racerförare.

9 september, Anatolij Artsebarskij, ukrainsk kosmonaut.

10 september, Rikard Bergqvist, svensk skådespelare och manusförfattare. Pierre Wilkner, svensk skådespelare.

11 september, Tony Gilroy, amerikansk manusförfattare och regissör.

14 september, James Clappison, brittisk parlamentsledamot för Conservative Party från 1992. Kostas Karamanlis, grekisk politiker.

16 september, Mickey Rourke, amerikansk skådespelare. David Copperfield, amerikansk illusionist.

18 september, Tim McInnerny, brittisk skådespelare. Peter Šťastný, slovakisk ishockeyspelare.

19 september, Ann Zacharias, svensk skådespelare och regissör.

20 september, Thomas Gylling, programledare i radio och TV.

23 september, Paolo Rossi, italiensk fotbollsspelare. Örjan Sölvell, professor på Handelshögskolan i Stockholm.

26 september, Linda Hamilton, amerikansk skådespelare.

27 september, Lennart Jähkel, svensk skådespelare.

29 september, Sebastian Coe, brittisk friidrottare och konservativ politiker.

1 oktober, Andrus Ansip, estnisk politiker, partiledare för Reformpartiet.

4 oktober, Vincent V Severski, polsk författare och underrättelseagent.

9 oktober, Marina Djuzjeva, rysk skådespelare. John O'Hurley, amerikansk skådespelare.

13 oktober, Chris Carter, amerikansk regissör, manusförfattare och filmproducent.

14 oktober, Beth Daniel, amerikansk golfspelare.

15 oktober, George Hennard, amerikansk massmördare, dödade 22 på Luby's Cafeteria i Texas.

17 oktober, Anne-Lie Rydé, svensk sångerska och skådespelare.

18 oktober, Martina Navratilova, tjeckisk-amerikansk tennisspelare. Jim Talent, amerikansk republikansk politiker, senator 2002–2007.

21 oktober, Carrie Fisher, amerikansk skådespelare och författare.

24 oktober, Jeff Merkley, amerikansk demokratisk politiker, senator 2009-.

27 oktober, Patty Sheehan, amerikansk professionell golfspelare.

28 oktober, Mahmoud Ahmadinejad, iransk politiker, president 2005-2013.

29 oktober, Babben Larsson, svensk skådespelare och komiker.

4 november, Jordan Rudess, amerikansk musiker, har spelat i Dream Theater och Liquid Tension Experiment. James Honeyman-Scott, brittisk musiker.

6 november, Marc Dutroux, belgisk seriemördare.

7 november, Jonathan Palmer, brittisk racerförare.

8 november, Richard Curtis, brittisk komiker, manusförfattare och filmproducent. Peter Lindmark, svensk ishockeyspelare.

10 november, Peter Rangmar, svensk skådespelare, medlem av Galenskaparna och After Shave.

16 november, Peter Ainsworth, brittisk konservativ parlamentsledamot.

19 november, Eileen Collins, amerikansk stridspilot och astronaut.

20 november, Bo Derek, amerikansk skådespelare.

21 november, Terri Welles, amerikansk fotomodell och skådespelare.

25 november, Hélène Goudin, svensk (belgiskfödd) EU-parlamentariker (Junilistan).

27 november, William Fichtner, amerikansk skådespelare.

1 december, Sten Fredholm, svensk miljöexpert

5 december, Peter Dalle, svensk skådespelare och regissör.

6 december, Randy Rhoads, amerikansk gitarrist.

8 december, Andrius Kubilius, regeringschef i Litauen 1999–2000.

9 december, Frank Jarvis Atwood, amerikansk mördare, avrättad 2 september 2003 i Arizona. Tadeusz Kościński, polsk politiker, finansminister 2019–2022. Jean-Pierre Thiollet, fransk essäist och författare.

9 eller 12 december, Baruch Goldstein, judisk amerikansk-israelisk läkare, bosättare och massmördare.

12 december, Ana Alicia, amerikansk skådespelare.

13 december, John Chrispinsson, svensk journalist och TV-programledare.

15 december, Kristin Kåge, svensk skådespelare och dansare.

16 december, Ivana Spagna, italiensk skivproducent och sångerska.

19 december, Jens Fink-Jensen, dansk författare, poet, fotograf och kompositör.

23 december, Dave Murray, gitarrist i hårdrocksgruppen Iron Maiden. Michele Alboreto, italiensk racerförare. Inger Edelfeldt, svensk författare.

28 december, Nigel Kennedy, brittisk violinist.

30 december, Marty Meehan, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1993–2007.

Avlidna

5 januari, Mistinguett, 80, fransk sångerska och dansös.

13 januari, Lyonel Feininger, 84, tysk målare och grafiker.

24 januari, Alexander Korda, 62, ungersk-brittisk filmregissör och -producent.

25 januari, Ivan Bratt, 77, svensk läkare, affärsman och alkoholpolitiker

27 januari, Erich Kleiber, 65, österrikisk dirigent.

31 januari, A  A Milne, 74, brittisk författare, Nalle Puh.

2 februari, Axel Frische, 78, dansk teaterledare, dramatiker och manusförfattare.

27 februari, Ganesh V. Mavalankar, 67, indisk politiker, Lok Sabhas förste talman 1952–1956.

28 februari, Harley M Kilgore, 63, amerikansk demokratisk politiker, senator 1941–1956.

7 mars, Gustaf Svensson i Tomelilla, 90, svensk veterinär och politiker (liberal).

9 mars, Anders de Wahl, 87, svensk skådespelare

14 mars, Lars Sonck, 85, finländsk arkitekt.

17 mars, Irène Joliot-Curie, 58, fransk fysiker och kemist, nobelpristagare.

18 mar, Louis Bromfield, 59, amerikansk författare.

20 mars, Wilhelm Miklas, 83, österrikisk politiker, Österrikes förbundspresident 1928–1938.

21 mars, Per Kaufeldt, 53, svensk fotbollsspelare och -tränare. Raymond E Willis, 80, amerikansk republikansk politiker och publicist, senator 1941–1947.

25 mars, Sam Rydberg, 70, svensk militärmusiker och Sveriges hittills flitigaste kompositör av förbandsmarscher.

2 april, Thomas Jefferson Lilly, 77, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1923–1925.

13 april, Emil Nolde, 88, tysk expressionistisk målare.

29 april, Wilhelm von Leeb, 79, tysk generalfältmarskalk.

7 maj, Josef Hoffmann, 85, österrikisk arkitekt.

15 maj, Hermann Ludwig Blankenburg, 79, tysk kompositör av marschmusik.

23 maj, Gustav Suits, 72, estländsk poet.

6 juni, Hiram Bingham, 80, amerikansk upptäckare, historiker och politiker.

8 juni, Marie Laurencin, 72, fransk konstnär.

23 juni, Reinhold Glière, 81, rysk kompositör.

25 juni, Ernest King, 77, amerikansk amiral.

5 juli, Francis J Myers, 54, amerikansk demokratisk politiker.

7 juli, Ernst von Born, 70, finländsk godsägare, friherre och politiker.

8 juli, Mona Mårtenson, 54, svensk skådespelare.

16 juli, Olof Winnerstrand, 80, svensk skådespelare.

27 juli, Ruth Weijden, 66, svensk skådespelare.

29 juli, Eric von Gegerfelt, 89, svensk militär.

1 augusti, Ragnar Ring, 74, svensk regissör, manusförfattare och romanförfattare.

11 augusti, Jackson Pollock, 44, amerikansk målare.

13 augusti, Zeth "Zäta" Höglund, 72, svensk vänsterpolitiker, chefredaktör, borgarråd

14 augusti, Bertolt Brecht, 58, tysk poet och dramatiker. Konstantin von Neurath, 83, tysk utrikesminister 1932–1938.

16 augusti, Bela Lugosi, 73, ungersk skådespelare.

17 augusti, Sven Arefeldt, 47, svensk textförfattare, sångare, kompositör och musiker (pianist).

25 augusti, Alfred Kinsey, 62, amerikansk biolog och sexolog.

30 augusti, Walter Warzecha, 65, tysk sjömilitär, generalamiral 1944.

6 september, Alex Raymond, 46, amerikansk serietecknare.

27 september, Babe Didrikson Zaharias, 45, amerikansk mångsidig idrottare.

30 september, Eino Pekkala, 68, finländsk politiker, justitieminister 1946–1948.

16 oktober, Jules Rimet, 83, fransk Fifa-president 1921–1954.

17 oktober, Elis Ellis, 77, svensk skådespelare, regissör, kompositör och manusförfattare.

23 oktober, Sven Sköld, 57, svensk kompositör, arrangör, musiker (cello) och dirigent.

25 oktober, Risto Ryti, 67, finländsk politiker, president 1940–1944.

1 november, Pietro Badoglio, 85, italiensk politiker och fältmarskalk. Anders Örne, 75, svensk socialdemokratisk politiker, kommunikationsminister 1921–1923.

3 november, Jean Metzinger, 73, fransk målare tillhörig Parisskolan.

4 november, Art Tatum, 47, amerikansk jazzpianist.

9 november, Aino Kallas, 78, finländsk författare.

10 november, David Seymour, 44, amerikansk fotograf och fotojournalist.

18 november, Sonja Rolén, 60, svensk skådespelare och sångerska.

8 december, Jimmie Angel, 57, amerikansk flygare.

14 december, Juho Kusti Paasikivi, 86, finländsk politiker, president 1946–1956.

20 december, Paul Bonatz, 79, tysk arkitekt.

26 november, Tommy Dorsey, 51, amerikansk jazztrombonist och storbandsledare.

1 december, Albert Sézary, 75, fransk dermatolog.

3 december, Halvor Floden, 72, norsk barnboksförfattare.

26 december, Preston Tucker, 53, amerikansk företagare och bildesigner.

30 december, Yrjö Jylhä, 53, finländsk poet och översättare.

1957

1957, var ett normalår som började en tisdag i den gregorianska kalendern.

1 januari, Saarland återförenas med Västtyskland. Svåra ungdomskravaller utbryter för fjärde året i rad på nyårsnatten i Stockholm. Flera tusen ungdomar mellan 12 och 20 år samlas i city, och omfattande skadegörelse följer. I Sverige ombildas Stockholms överlärardistrikt till rektorsområden.

5 januari, USAs president Dwight D Eisenhower utfärdar Eisenhowerdoktrinen.

10 januari, Harold Macmillan efterträder Anthony Eden som brittisk premiärminister.

12 januari, Frågetävlingen Kvitt eller dubbelt har premiär i svensk TV

25 januari, Poliovaccinering av alla skolbarn i Sverige inleds. På Lida friluftsgård i Sverige skapas den fiktiva figuren Skogsmulle, som sägs bo ute i skogen och lär barn att inte skräpa ner ute i naturen, av Gösta Frohm

6 februari, En svensk beredning avlämnar ett betänkande om allmän tilläggspension (ATP). Den svenska regeringen meddelar att diplomaten Raoul Wallenberg avlidit i hjärtförlamning i Lubjankafängelset 1947

9 februari, 14-årige akvariefiskspecialisten Ulf "Hajen" Hannerz klarar Tiotusenkronorsfrågan i Sveriges Radio-TVs "Kvitt eller dubbelt", andra populära vinnare blir historiespecialisten Kjell Boman och indianexperten Eric "Uncas" Englund

16 februari, Ingmar Bergmans film Det sjunde inseglet har svensk premiär

18 februari, Walter James Bolton hängs i Auckland och blir den siste att avrättas i Nya Zeeland sedan straffet återinförts för mord 1950.

24 februari, SAS öppnar en ny flyglinje mellan Köpenhamn och Tokyo över Nordpolen.

5 mars, Sverige, med spelare som Sven "Tumba" Johansson och Lasse Björn, blir världsmästare i ishockey i Moskva

6 mars, Brittiska besittningen Guldkusten blir självständigt från Storbritannien och tar namnet "Ghana" 

25 mars, Regeringscheferna för Belgien, Frankrike, Italien, Luxemburg, Nederländerna och Västtyskland undertecknar Romfördragen, som skapar Europeiska ekonomiska gemenskapen (EEG) och Europeiska atomenergigemenskapen (Euratom) 

26 mars, Långtidsutredningen beräknar den svenska invandringen i framtiden till 10 000 per år på grund av behovet av arbetskraft

2 april, Det svenska flygbolaget Linjeflyg grundas.

9 april, Suezkanalen öppnas för båtar och fartyg av alla typer och storlekar efter att ha varit stängd sedan oktober 1956

3 maj, Den svenska riksdagen beslutar att successivt korta ner arbetsveckan från 48 till 45 timmar fram till 1960, med start 1 januari 1958

15 maj, Storbritannien spränger en vätebomb vid Julöarna 

22 maj, Den svenska åldersgränsen för spritinköp höjs från 18 till 21 år för att motverka ungdomsfylleriet. Promillegränsen för bilförare sänks från 0,8 till 0,5. På grund av det ökade spritmissbruket får Systembolagets försäljningspersonal större befogenheter så att man kan begära legitimation av kunderna, avvisa berusade och stänga av missbrukare 

24 maj, Antiamerikanska upplopp utbryter i Taipei

Maj, Bondeförbundet röstar med Högerpartiet och Folkpartiet för ett förslag om en svensk besparingskommission.

7 juni, En raskatastrof inträffar vid Göta älv nära Lilla Edet. Tre personer omkommer och en fabrik måste läggas ner 

8 juni, SAS köper sina första jetflygplan, sex Caraveller, från Frankrike 

21 juni, Norge förklarar Drottning Mauds land, Bouvetön och Peter Is ö som en del av Norska Antarktis 

Juli, 23 457 TV-licenser finns i Sverige 

2 juli, 1 200 personer omkommer vid en jordbävning i Mazandaran i Iran. Bondeförbundet byter namn till Centerpartiet

5 juli, Bilförsäljningen i Sverige slår rekord, och det finns nära en miljon bilar i Sverige då över 70 000 bilar sålts hittills under året, 6 000 fler än samma tid året innan. Populäraste modeller är Volkswagen, Volvo PV 444, Opel Rekord och Saab

10 juli, Den svenske riksbankschefen Per Åsbrink och tre socialdemokrater i riksbankfullmäktige väcker uppseende, när de höjer räntan utan att i förväg meddela Sveriges regering. En kris uppstår mellan Sveriges riksbank och Sveriges regering, och riksbanksfullmäktiges ordförande Per Eckerberg avgår

15 juli, Efter den oväntade räntehöjningen i Sverige den 10 juli får riksbanksfullmäktiges ordförande Per Eckerberg sparken av regeringen. Ny ordförande blir Per Edvin Sköld

19 juli, Dan Waern klarar som förste svensk att springa "drömmilen" (en engelsk mil på under fyra minuter) med tiden 3.59,3 på Stockholms stadion

25 juli, Tunisien utropas till republik 

29 juli, Internationella atomenergiorganet (IAEA) bildas.

2 augusti, Den svenska regeringen framlägger ett förslag om behörighet för kvinnor till prästtjänster

11 augusti, 79 personer omkommer då ett charterflygplan störtar över Québec, Kanada 

27 augusti, Fall av "asiaten", den största influensaepidemin sedan spanska sjukan 1918–1919, registreras i Sverige 

31 augusti, Malajiska federationen blir självständig

1 september, 175 personer omkommer då ett tåg störtar ner i en ravin i Kendal, Jamaica

4 september, Bilmärket Edsel lanseras.

9 september, Den brittiske rocksångaren Tommy Steele ger en konsert på Biograf Anglais i Stockholm, och tumult uppstår med tusentals entusiastiska fans på Stureplan, dit polis måste kallas in 

14 september, Storbritannien spränger en vätebomb vid Julöarna 

19 september, USA genomför sin första underjordiska kärnvapenprovsprängning.

21 september, Vid Håkon VIIs död efterträds han som kung av Norge av sin son Olav V. 80 personer av en besättning på 86 omkommer då skolskeppet Pamir, som byggdes på Åland men vid tillfället var i västtysk ägo, går under i en cyklon utanför Azorerna

23 september, Svåra raskravaller uppstår i USA när skolsegregationen skall brytas, värst är läget i Little Rock i Arkansas vid high school där guvernören försöker stoppa de svarta eleverna, och USAs president Dwight D Eisenhower skickar trupper för att skydda dem 

25 september, Storbritannien spränger en vätebomb vid Julöarna

27 september, Dag Hammarskjöld omväljs till FNs generalsekreterare.

29 september, 300 personer omkommer då ett expresståg kör in i ett stillastående tåg med oljetankvagnar nära Montgomery, Västpakistan 

Hösten, TV-sändningarna mellan Stockholm och Göteborg länkas.

2 oktober, Det svenska kyrkomötet säger nej till regeringsförslaget om kvinnliga präster 

4 oktober, Sovjetunionen sänder upp Sputnik 1, världens första konstgjorda satellit, i omloppsbana runt jorden 

10 oktober, Radioaktivt stoft frigörs då en reaktor i kärnkraftverket Windscale i Storbritannien börjar brinna 

13 oktober, Vid den rådgivande svenska folkomröstningen om pensionsfrågan får SAPs alternativ Linje 1 46% av rösterna och går inte upp till majoritet trots att man får flest röster. De båda övriga får 15 respektive 35%. ATP har varit en dominerande fråga i svensk inrikespolitik under 1950-talets senare del 

29 oktober, Efter ATP-omröstningen lämnar Centern den svenska regeringen, som återigen blir rent socialdemokratisk 

31 oktober, Ragnar Edenman blir svensk ecklesiastikminister.

1 november, Då Sveriges regering ombildas blir Ragnar Edenman (s) Sveriges nye ecklesiastikminister.

3 november, Sovjetunionen sänder upp sin andra satellit, Sputnik 2, som också har en passagerare, hunden Lajka 

4 november, Kvinnliga trafikvakter, så kallade lapplisor, börjar tjänstgöra i Sverige på Stockholms gator 

8 november, Storbritannien provspränger en vätebomb på Line Islands. SCB rapporterar att den svenska medelinkomsten är 8 446 kronor om året

13 november, Floden Po i Italien svämmar över och stora landområden läggs under vatten 

24 november, T-Centralen i Stockholm invigs av HM Konung Gustaf VI Adolf.

November, Den svenska regeringen bjuder in de borgerliga partierna till överläggningar om ATP.

4 december, 92 personer omkommer och 157 skadas då två pendeltåg kolliderar i dimma i Saint Johns, England, Storbritannien. 30 personer omkommer i en jordbävning i sydvästra Mongoliet. Jordbävningen, med en magnitud på 8,1, drabbar ett nästan obefolkat område och räknas som 1900-talets minst dödliga jordbävning av den storleksgraden

6 december, Ingmar Bergmans uppsättning av Molières pjäs Misantropen gör stor succé på Malmö stadsteater. Under hans ledning blir teatern en av Sveriges mer betydelsefulla scener. USAs första försök att sända upp en egen satellit slutar med en krasch på startplattan.

11 december, Den svenska riksdagen beslutar att förändra Rådshusrättens sammansättning i brottmål.

13 december, 1 130 personer omkommer i jordbävningen i Sahneh i Iran

16 december, Det första svenska musikradioprogrammet för ungdomar, Spisarparty, börjar sändas.

25 december, Ingmar Bergmans film Smultronstället har svensk premiär 

28 december, Arne Sucksdorffs film "En djungelsaga" har premiär i Stockholm. Estrella blir först i Sverige med att tillverka chips och popcorn. Keso är en nyhet i affärerna, liksom Frost flakes. Jack Kerouac släpper romanen På väg. Sovjetunionen avslöjar sin kunskap om det svenska spioneriet i Baltikum. Den svenska regeringen deklarerar att dess Sovjetpolitik skall uppmuntra kontakter av kulturellt, fackligt och ekonomiskt slag. Högern och Folkpartiet är kritiska. Sverige väljs in i FNs säkerhetsråd för första gången. Svenska Statens institut för konsumentfrågor (Konsumentinstitutet) bildas genom sammanslagning av Hemmens forskningsinstitut (HI) och Varudeklarationsnämnden (VDN). Den första elektroniska räknemaskinen lanseras av AB Åtvidabergs Industrier. Fem personer dödas i en gasolycka vid Oxelösunds järnverk. FORTRAN, IBMs vetenskapliga programspråk blir tillgängligt för kunder. Svenska Amerika Linien får sin miljonte passagerare. Spårvagnslinjen till Kortedala tas i bruk. Interbau hålls i Berlin. Kortedala uppmärksammas. Finländska invandrare i Sverige bildar en riksorganisation. Sverige inför lagen om obligatorisk socialhjälp

Födda

1 januari, Luis Guzmán, puertoricansk skådespelare. Stefan Söderkvist, svensk travkusk.

4 januari, Fabrizio Bentivoglio, italiensk skådespelare.

6 januari, Nancy Lopez, amerikansk golfspelare.

10 januari, Anders Englund, åländsk politiker (centerpartist). Greg Walden, amerikansk republikansk politiker.

12 januari, John Lasseter, amerikansk animatör, manusförfattare, regissör och filmproducent.

13 januari, Lars Ohly, svensk politiker (vänsterpartist) partisekreterare 1994–2000, partiledare från 2004.

15 januari, Mario Van Peebles, amerikansk skådespelare.

19 januari, Roger Ashton-Griffiths, brittisk skådespelare.

20 januari, Alu Alchanov, Tjetjeniens preident från 2004.

23 januari, Caroline, prinsessa av Hannover.

24 januari, Adrian Edmondson, brittisk skådespelare.

25 januari, Luis Alfredo Garavito, colombiansk seriemördare, en av de värsta i historien.

26 januari, Matti Semi, finländsk politiker.

27 januari, Janick Gers, brittisk musiker, gitarrist i Iron Maiden sedan 1990.

28 januari, Nick Price, zimbabwisk golfspelare.

29 januari, Heléne Perback, svensk dansare.

30 januari, Payne Stewart, amerikansk golfspelare.

1 februari, Dennis Brown, jamaicansk reggaesångare. Jackie Shroff, indisk skådespelare.

3 februari, Maria Robsahm, svensk journalist och politiker. Steven Stapleton, brittisk musiker, spelar i Nurse With Wound.

4 februari, Don Davis, amerikansk filmmusikkompositör.

6 februari, Kathy Najimy, amerikansk skådespelare. Sven Nordin, norsk skådespelare.

9 februari, Carina Lidbom, svensk skådespelare.

15 februari, Nathaniel Bar-Jonah, amerikansk seriemördare och kannibal.

16 februari, LeVar Burton, amerikansk skådespelare.

18 februari, Steve Womack, amerikansk republikansk politiker.

19 februari, Falco, (egentligen Hans Hölzel), österrikisk musiker. Ray Winstone, brittisk skådespelare.

20 februari, Glen Hanlon, kanadensisk ishockeytränare, förbundskapten för Vitrysslands ishockeylandslag.

22 februari, Ashok Amritraj, indisk filmproducent och professionell tennisspelare.

25 februari, Ing-Marie Carlsson, svensk skådespelare.

27 februari, Adrian Smith, brittisk musiker, gitarrist i Iron Maiden 1980–1990 och från 1999. Timothy Spall, brittisk skådespelare.

28 februari, John Turturro, amerikansk skådespelare. Ainsley Harriott, brittisk kock och TV-profil.

3 mars, Themis Bazaka, grekisk skådespelare.

4 mars, Mykelti Williamson, amerikansk skådespelare.

5 mars, Tim Holden, amerikansk demokratisk politiker.

9 mars, Mona Sahlin, svensk socialdemokratisk politiker, riksdagsledamot 1982–1996 samt 2002–, vice statsminister 1994–1995, partiordförande 2007–.

10 mars, Pervenche Berès, fransk EU-parlamentariker. Usama bin Ladin, saudiarabisk terroristledare, Al Qaida. Shannon Tweed, kanadensisk-amerikansk skådespelare och fotomodell.

12 mars, Marlon Jackson, amerikansk skådespelare och musiker, medlem i The Jackson Five.

14 mars, Franco Frattini, italiensk politiker. Tad Williams, amerikansk science fiction- och fantasyförfattare.

17 mars, Sissela Kyle, svensk skådespelare och komiker. Mari Maurstad, norsk skådespelare och författare.

18 mars, Christer Fuglesang, svensk rymdfarare.

19 mars, Karen Robson, australisk skådespelare och filmproducent. Bjarni Djurholm, Färöarnas vice premiärminister.

20 mars, Spike Lee, amerikansk regissör. Joakim Thåström, svensk punk- och rockikon, gitarrist och rocksångare.

24 mars, Samuel Fröler, svensk skådespelare. Michael Weir, brittisk parlamentsledamot för Scottish National Party.

26 mars, Paul Morley, brittisk journalist.

27 mars, Harald Lückner, svensk ishockeyspelare och -tränare.

28 mars, Jessica Zandén, svensk skådespelare.

29 mars, Erik Blix, svensk journalist, programledare och skådespelare. Christopher Lambert, fransk-amerikansk skådespelare.

3 april, Lena Sommestad, svensk socialdemokratisk politiker, statsråd 2002–2006.

8 april, Neneh MacDouall-Gaye, gambisk politiker.

9 april, Severiano Ballesteros, spansk golfspelare.

12 april, Inga-Lill Andersson, svensk skådespelare.

14 april, Lothaire Bluteau, kanadensisk skådespelare.

27 april, Dilorom Kambarova, uzbekisk skådespelare.

29 april, Paul Clark, brittisk parlamentsledamot för Labour från 1997. Daniel Day-Lewis, brittisk skådespelare., Birgitte Söndergaard, svensk skådespelare.

1 maj, Steve Meretzky, datorspelsdesigner.

4 maj, Soozie Tyrell, amerikansk violinist, medlem i E Street Band från 2002.

5 maj, Brian White, brittisk parlamentsledamot för Labour från 1997.

7 maj, Lars O Carlsson, svensk författare.

10 maj, Sid Vicious, brittisk punkrockare, basist i Sex Pistols.

11 maj, My Holmsten, svensk dansös och skådespelare.

12 maj, Marie Delleskog, svensk skådespelare.

14 maj, Jimmy Karlsson, svensk regissör, manusförfattare och producent.

19 maj, Susanne Barklund, svensk skådespelare.

21 maj, Staffan Hallerstam, svensk skådespelare som sadlade om till läkare. Judge Reinhold, amerikansk skådespelare.

22 maj, Lisa Murkowski, amerikansk republikansk politiker, senator 2002–. Hege Schøyen, norsk skådespelare.

23 maj Baltimora, egentligen Jimmy McShane, irländsk musiker. Lars Sponheim, norsk politiker (Venstre), näringsminister 1997–2000, jordbruksminister 2001–2005.

29 maj, Jeb Hensarling, amerikansk republikansk politiker. Ted Levine, amerikansk skådespelare.

4 juni, Sue Hodge, brittisk skådespelare.

5 juni, Charles Falk, svensk kapellmästare, pianist, kompositör, arrangör och skådespelare

8 juni, Dimple Kapadia, indisk skådespelare.

17 juni, Jon Gries, amerikansk skådespelare.

19 juni, Trent Franks, amerikansk republikansk politiker. Anna Lindh, svensk politiker, utrikesminister 1998–2003.

22 juni, Kajsa Reingardt, svensk skådespelare.

23 juni, Frances McDormand, amerikansk skådespelare.

26 juni, Patty Smyth, amerikansk musiker och kompositör.

28 juni, Mike Skinner, amerikansk racerförare.

1 juli, Wayne David, walesisk politiker, parlamentsledamot för Labour från 2001.

7 juli, Jerry Weller, amerikansk republikansk politiker.

8 juli, Alan Campbell, brittisk parlamentsledamot (Labour) från 1997.

9 juli, Kelly McGillis, amerikansk skådespelare.

10 juli, Ron Klein, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 2007–2011.

12 juli, Rick Husband, amerikansk astronaut. Adolfo Urso, italiensk politiker.

13 juli, Thierry Boutsen, belgisk racerförare.

15 juli, Cecilia Nilsson, svensk skådespelare.

16 juli, Faye Grant, amerikansk skådespelare.

17 juli, Lars Arne Håkansson, svensk VD för Warner Home Video Sweden Aktiebolag, styrelseledamot i Svenska Antipiratbyrån.

18 juli, Nick Faldo, brittisk golfspelare.

21 juli, Jon Lovitz, amerikansk skådespelare. Stefan Löfven, svensk politiker, statsminister 2014-2021.

23 juli, Kate Buffery, brittisk skådespelare. Theo van Gogh, nederländsk filmskapare.

26 juli, Norman Baker, brittisk parlamentsledamot för Liberal Democrats.

29 juli Diana DeGette, amerikansk demokratisk politiker. László Kuncz, ungersk vattenpolospelare.

4 august, Rob Andrews, amerikansk demokratisk politiker.

10 augusti, David Crane, amerikansk producent och manusförfattare.

11 augusti, Lennart Håkansson, svensk dansare och koreograf. Ian Stuart, engelsk vit makt-sångare och låtskrivare.

12 augusti, Isaach De Bankolé, ivoriansk skådespelare.

18 augusti, Carole Bouquet, fransk skådespelare. Denis Leary, amerikansk skådespelare.

19 augusti, Martin Donovan, amerikansk skådespelare.

21 augusti, Karin Rehnqvist, svensk tonsättare.

24 augusti, Stephen Fry, brittisk författare och skådespelare.

25 augusti, Christer Björkman, svensk TV-man.

26 augusti, Dr Alban, egentligen Alban Nwapa, svensk musikartist.

27 augusti, Bernhard Langer, tysk golfspelare.

2 september, Tibor Gáspár, ungersk skådespelare.

6 september, Kaj Nuora, svensk skådespelare.

7 september, José Sócrates, portugisisk politiker, premiärminister från 2005.

8 september, Hasse Aro, svensk journalist och programledare.

12 september, Michael McMahon, amerikansk politiker. Rachel Ward, brittisk skådespelare. Hans Zimmer, tysk filmmusikkompositör.

21 september, Ethan Coen, amerikansk regissör och producent.

22 september, Nick Cave, australisk musiker, låtskrivare, poet, författare och skådespelare.

24 september, Viveca Ringmar, svensk journalist och programledare i tv.

26 september, Klaus Augenthaler, tysk fotbollsspelare och tränare.

27 september, Karin Sjöberg, svensk skådespelare.

29 september, Lotta Ramel, svensk skådespelare.

11 oktober, Jim Davis, amerikansk demokratisk politiker.

20 oktober, Hilda Solis, amerikansk demokratisk politiker.

22 oktober, Pär Sundberg, svensk barnskådespelare.

22 oktober, Peter Lulle Johansson, svensk journalist.

23 oktober, Paul Kagame, president i Rwanda.

28 oktober, Zach Wamp, amerikansk republikansk politiker.

28 oktober, Ahmet Kaya, kurdisk-turkisk musiker

30 oktober, Bruce Braley, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 2007–2015. Kevin Pollak, amerikansk skådespelare.

3 november, Ernst Kirchsteiger, svensk programledare i tv. Dolph Lundgren, svensk skådespelare. Michael Starke, brittisk skådespelare.

6 november, Lori Singer, amerikansk skådespelare och cellist.

7 november, Göran Ragnerstam, svensk skådespelare.

8 november, Charlotta Larsson, svensk skådespelare och teaterregissör.

13 november, Stephen Baxter, brittisk science fiction-författare. Martin Timell, svensk programledare i tv.

16 november, Jacques Gamblin, fransk skådespelare. Mikael Rahm, svensk skådespelare.

18 november, Ernst Billgren, svensk konstnär.

19 november, Eek-a-Mouse, eg Ripton Hylton, jamaicansk reggaeartist. Ofra Haza, israelisk sångerska.

21 november, Håkan Bjerking, svensk teater- och filmregissör och producent.

23 november, Stefan Melander, svensk travtränare och kusk.

25 november, Christer Forsman, svensk företagare, grundare av Candyking.

29 november, Janet Napolitano, amerikansk politiker, guvernör i Arizona 2003–2009.

30 november, Yumi Maruyama, japansk volleybollspelare.

6 december, Andrew Cuomo, amerikansk demokratisk politiker.

8 december, Phil Collen, musiker, medlem i Def Leppard.

9 december, Donny Osmond, amerikansk sångare.

10 december, Jonna Arb, svensk skådespelare. Kathy Dahlkemper, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 2009–2011. Michael Clarke Duncan, amerikansk skådespelare. Paul Hardcastle, brittisk musiker. Prem Rawat, indisk religiös ledare, kallades tidigare för Guru Maharaj Ji.

13 december, Steve Buscemi, amerikansk skådespelare.

20 december, Billy Bragg, artist och kompositör. Anna Vissi, cypriotisk sångerska.

21 december, Ray Romano, amerikansk skådespelare och komiker.

22 december, Anders Eklund, svensk tungviktsboxare.

24 december, Hamid Karzai, president i Afghanistan.

25 december, Christine Hakim, indonesisk skådespelare. Shane MacGowan, irländsk musiker och poet.

28 december, Thor Nis Christiansen, amerikansk seriemördare.

29 december, Oliver Hirschbiegel, tysk regissör.

30 december, Tom Tiffany, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 2020–.

Avlidna

Januari

4 januari, Theodor Körner, 83, österrikisk militär och politiker, Österrikes förbundspresident 1951–1957.

6 januari, Viggo Larsen, 76, dansk skådespelare och regissör.

8 januari, Benkt-Åke Benktsson, 50, svensk skådespelare och regissör.

10 januari, Gabriela Mistral, 67, chilensk poet och diplomat, nobelpristagare.

14 januari, Humphrey Bogart, 57, amerikansk skådespelare.

16 januari, Arturo Toscanini, 89, italiensk dirigent.

1 februar, Friedrich Paulus, 66, tysk generalfältmarskalk vid Stalingrad.

5 februari, Redfield Proctor Jr., 77, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Vermont 1923–1925.

8 februari, Walther Bothe, 66, tysk fysiker, nobelpristagare.

9 februari, Miklós Horthy, 88, ungersk amiral, regent 1920–1944.

10 februari, Laura Ingalls Wilder, 90, amerikansk författare.

25 februari, Bugs Moran, 63, amerikansk gangster.

7 mars, Wyndham Lewis, 74, brittisk konstnär och författare.

8 mars, Viktor Dalbo, 73, finländsk konstnär.

10 mars, Max Amann, 65, tysk SS-officer.

11 mars, Richard Byrd, 68, amerikansk sjöofficer och polarforskare.

12 mars, Josephine Hull, 80, amerikansk skådespelerska.

16 mars, Constantin Brâncuşi, 81, rumänsk skulptör.

17 mars, Ramon Magsaysay, 49, filippinsk politiker, president 1953–1957.

26 mars, Édouard Herriot, 84, fransk politiker.

31 mars, Gene Lockhart, 65, kanadensisk skådespelare.

2 april, Gustaf Hedström, 73, svensk operettsångare, skådespelare och sång- och talpedagog.

5 april, Gustaf Hedberg, 45, svensk skådespelare, sångare och producent.

6 april, Pierina Morosini, 26, italiensk jungfru och martyr, saligförklarad 1987.

8 april, Sten Selander, 65, svensk poet, essäist och botaniker, ledamot av Svenska Akademien 1953–1957.

10 april, Nils Erik Nilsson, 90, svensk hemmansägare och högerpolitiker.

18 april, Ben W Hooper, 86, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Tennessee 1911–1915.

22 april, Sture Henriksson, 39, svenskt fackföreningsman och politiker, kommunikationsminister 1957.

24 april, Elisabeth Hesselblad, 86, svensk birgittinnunna; helgonförklarad.

26 april, Gichin Funakoshi, 88, japansk karatemästare.

1 maj, Grant Mitchell, 82, amerikansk skådespelare.

2 maj, Joseph McCarthy, 48, amerikansk republikansk politiker, senator 1947–1957.

7 maj, Wilhelm Filchner, 79, tysk forskningsresande.

12 maj, Erich von Stroheim, 71, österrikisk-amerikansk skådespelare och filmregissör.

16 maj, Eliot Ness, 54, amerikansk kriminolog.

21 maj, Aleksandr Vertinskij, 68, sovjetisk skådespelare och sångare.

24 maj, Anna Gräber, 69, svensk skådespelare, opera- och operettsångerska och sångpedagog.

29 maj, James Whale, 67, brittisk regissör.

31 maj, Leopold Staff, 78, polsk poet.

12 juni, Jimmy Dorsey, 53, amerikansk jazzmusiker och orkesterledare.

13 juni, Irving Baxter, 81, amerikansk friidrottare.

21 jun, Johannes Stark, 83, tysk fysiker, nobelpristagare.

22 juni, Björn Hodell, 71, svensk teaterchef, manusförfattare och författare.

24 juni, Sulo Wuolijoki, 76, finländsk advokat, journalist och politiker.

25 juni, R Gregg Cherry, 65, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i North Carolina 1945–1949.

26 juni, Alfred Döblin, 78, tysk författare.

27 juni, Hermann Buhl, 32, österrikisk bergsbestigare.

3 juli, Judy Tyler, 24, amerikansk skådespelare.

8 juli, Grace Coolidge, 78, amerikansk presidentfru. Bernhard Näsgård, 66, svensk politiker, partisekreterare i Bondeförbundet 1932–1936, jordbruksminister 1957.

13 juli, Anna Norrie, 97, svensk skådespelare och operettsångerska.

15 juli, James M Cox, 87, amerikansk demokratisk politiker och publicist.

19 juli, Curzio Malaparte, 59, italiensk författare.

23 juli, Giuseppe Tomasi di Lampedusa, 60, italiensk författare.

24 juli, Sacha Guitry, 72, fransk skådespelare, regissör och dramatiker.

4 augusti, Walter F George, 79, amerikansk demokratisk politiker, senator 1922–1957.

6 augusti, Per Jonas Edberg, 79, svensk hemmansägare och politiker (bondeförbundet).

7 augusti, Oliver Hardy, 65, amerikansk skådespelare, Helan.

9 augusti, Berta Hillberg, 71, svensk skådespelare.

10 augusti, Hamilton C Jones, 72, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1947–1953.

16 augusti, Irving Langmuir, 76, amerikansk kemist, nobelpristagare.

21 augusti, Harald Ulrik Sverdrup, 68, norsk meteorolog och oceanograf.

23 augusti, Lille Bror Söderlundh, 45, svensk tonsättare och vissångare

1 september, Dennis Brain, 36, engelsk valthornist.

4 september, Marianne Löfgren, 47, svensk skådespelare.

18 september, Augusto Genina, 65, italiensk regissör.

19 september, Edvard Persson, 69, svensk skådespelare och sångare.

20 september, Jean Sibelius, 91, finländsk tonsättare

21 september, Håkon VII, 85, kung av Norge sedan 1905

22 september, William Purington Cole, 68, amerikansk demokratisk politiker och jurist, kongressledamot 1927–1929 och 1931–1942.

7 oktober, Knut Lindroth, 84, svensk skådespelare.

9 oktober, Gösta Björling, 45, svensk operasångare (tenor).

14 oktober, Natanael Berg, 78, svensk kompositör och musikadministratör.

12 oktober, Anders Sandrew, 72, svensk produktionschef för Sandrews-koncernen.

16 oktober, Ralph Benatzky, 73, österrikisk operettkompositör.

24 oktober, Christian Dior, 52, fransk modeskapare.

25 oktober, Albert Anastasia, 55, italiensk-amerikansk maffiaboss. Henry van de Velde, 94, belgisk målare, arkitekt och formgivare.

26 oktober, William P Lambertson, 77, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1929–1945.

27 oktober, Carl-Harald, 72, svensk skådespelare.

30 oktober, Herman Welker, 50, amerikansk republikansk politiker, senator 1951–1957.

3 november, Wilhelm Reich, 60, österrikisk-amerikansk psykoanalytiker.

13 november, Antonín Zápotocký, 72, tjeckoslovakisk politiker, Tjeckoslovakiens president 1953–1957.

14 november, James M Tunnell, 78, amerikansk demokratisk politiker, senator 1941–1947.

18 november, Carl Ström, 69, svensk skådespelare.

21 november, Cary A Hardee, 81, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Florida 1921–1925.

23 november, Pia Skoglund, 26, svensk skådespelare.

24 november, Diego Rivera, 70, mexikansk konstnär.

25 november, Per Hjern, 58, svensk skådespelare. Wiljo Tuompo, 64, finländsk militär. Matti Visanti, 72, finländsk arkitekt.

30 november, Beniamino Gigli, 67, italiensk operasångare.

2 december, Harrison Ford, 73, amerikansk skådespelare.

11 december, Frederick George Creed, 86, kanadensisk ingenjör.

16 december, Heinrich Hoffmann, 72, tysk fotograf som arbetade åt Adolf Hitler.

17 december, Dorothy L Sayers, 64, brittisk författare.

18 december, Jere Cooper, 64, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1929–1957.

20 december, Jonas Hesselman, 80, svensk civilingenjör och konstruktör.

23 december, Gösta Lycke, 63, svensk skådespelare.

24 december, Norma Talmadge, 63, amerikansk skådespelare.