När livet känns tråkigt och vi är ledsna över något så finns ett väldigt bra knep, att tänka på någon som behöver oss och försöka hjälpa den personen. Det allra bästa sättet att bli riktigt glad är alltid att hjälpa någon annan.
Vem behöver min hjälp?
Celiaki innebär att barnet inte tål proteinet gluten som finns i vete, råg och korn. Vanliga symtom är magbesvär, att barnet går ner i vikt och är trött. Besvären brukar börja minska så snart barnet har fått diagnosen celiaki och slutat äta mat som innehåller gluten.
Celiaki kallas också för glutenintolerans. Du kan få celiaki som barn eller som vuxen. Den här texten är handlar om celiaki hos barn.
Symtomen vid celiaki kan vara olika starka och skilja sig mycket mellan barn. Det kan ibland vara svårt att förstå att ett barn har celiaki, eftersom symtomen kan vara otydliga.
Vanliga symtom hos barn är följande:
Ont i magen
Diarré och gaser
Förstoppning
Illamående och kräkningar
Dålig aptit
Andra symtom på celiaki hos barn kan vara:
Näringsbrist, vanligast är blodbrist på grund av för lite järn
Nedstämdhet och trötthet
Att barnet inte växer som förväntat
Försenad pubertetsutveckling
Blåsor och sår i munnen
Svullen mage och tunna armar och ben hos yngre barn, även om det är ovanligt
Det behöver inte vara celiaki som är orsaken om barnet har problem med magen. Det kan bero på många andra saker, t ex att tarmen är känslig. Känslig tarm kallas också för IBS.
Kontakta en vårdcentral eller en barnläkarmottagning om Du tror att barnet har celiaki. Om det är stängt kan Du vänta tills vårdcentralen eller mottagningen öppnar. Många mottagningar kan Du kontakta genom att logga in.
Ring telefonnummer 1177 om Du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan Du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var Du kan söka vård.
Vid obehandlad celiaki skadas tarmluddet i tarmen.
Celiaki innebär att barnet inte tål proteinet gluten som finns i vete, råg och korn.
När barnet äter gluten reagerar kroppens immunförsvar mot det gluten som kommer till tunntarmen.
Reaktionen gör att slemhinnan i tarmen blir inflammerad. Tarmluddet som finns på insidan av tarmen blir då skadat och det försämrar tarmens förmåga att ta upp näringsämnen.
Ju större mängder gluten barnet får i sig, desto mer skadas tarmen.
Barnet kan också få laktosintolerans. Det beror på att tarmen tar upp laktos sämre när tarmluddet förstörs. Barnet kan då få diarré och gaser i magen när han/hon dricker mjölk. Känsligheten för laktos försvinner när barnet har övergått till att äta glutenfri mat.
Risken att få celiaki är större om barnet har en annan sjukdom där immunförsvaret angriper den egna vävnaden, en så kallad autoimmun sjukdom.
Exempel på sådana autoimmuna sjukdomar är följande:
Diabetes typ 1
Autoimmuna leversjukdomar
Sköldkörtelsjukdomar som hypertyreos eller hypotyreos
Reumatiska sjukdomar
Det är också vanligare att ha glutenintolerans vid Downs syndrom och Turners syndrom.
När Ni kommer till läkaren får barnet eller Du berätta om symtomen. Läkaren undersöker barnet som också får lämna blodprov. Beroende på vad blodprovet visar kan barnet behöva utredas vidare på en barnläkarmottagning.
Ofta behöver läkaren ett vävnadsprov från tunntarmen för att bekräfta att barnet har celiaki. Vävnadsprovet som kallas tunntarmsbiopsi tas vid en gastroskopi. Barnet är sövd under tiden.
Proverna undersöks sedan i mikroskop. Då får läkaren reda på om tarmluddet från tarmens slemhinna är skadat. Skadat tarmludd är det säkraste tecknet på celiaki.
Barnet ska fortsätta äta mat med gluten fram till provtagningarna. Annars syns det inte i provsvaren om barnet har celiaki. Det gäller både inför blodprov och tunntarmsbiopsin.
Ibland kan barnet behöva äta mat med gluten i inför tunntarmsbiopsin, så kallad glutenprovokation. Det kan behövas om barnet har ätit glutenfri mat en längre period innan undersökningen, eller om läkaren är osäker på diagnosen. Med glutenprovokationen blir provresultaten tydligare.
Det tar ungefär en vecka att få svar på blodproverna. Provsvaren från en tunntarmsbiopsi brukar ta mellan fyra och åtta veckor.
När barnet har fått diagnosen celiaki består behandlingen av att ändra matvanorna. Barnet behöver övergå till att enbart äta mat som är fri från gluten. Celiaki går inte över, utan barnet kan behöva äta glutenfri mat hela livet.
När barnet börjar äta glutenfri mat läker tarmen, vanligtvis inom några månader. Ofta minskar symtomen redan innan tarmen har läkt. För de allra flesta försvinner besvären när man övergår till att äta enbart glutenfri mat, men symtom som beror på känslig tarm kan finnas kvar.
När diagnosen celiaki är fastställd får Ni träffa en dietist. En dietist är en person som är specialiserad på kost. Han/hon går igenom vad barnet kan äta och vad barnet ska undvika att äta. Ni kan få träffa dietisten flera gånger under barnets uppväxt.
Ju mer Ni vet om celiaki och vad som går bra att äta, desto lättare blir det att undvika gluten och att laga god glutenfri mat.
Tarmens slemhinna skadas även av små mängder gluten om barnet äter det regelbundet. Det är därför viktigt att all mat som barnet äter är helt fri från gluten.
Det är inte skadligt om barnet skulle råka få i sig gluten vid något enstaka tillfälle. Det är inte ens säkert att barnet får några symtom då.
Barnet får träffa sjukvårdspersonal regelbundet efter att diagnosen är klar. Det kan t ex vara läkare, specialiserade sjuksköterskor eller dietister. Det första återbesöket blir några månader efter att barnet har fått diagnosen. Därefter brukar återbesöken vara med 1-2 års mellanrum.
Vid återbesöken vägs och mäts barnet för att följa hur han/hon växer. Ibland behöver barnet också lämna blodprover.
Ju äldre barnet är desto viktigare är det att barnet förstår vad celiaki är och varför han/hon behöver äta glutenfri mat. Därför är det bra att berätta mer om sjukdomen i takt med att barnet blir äldre och förstår mer. Då kan barnet ta ett större ansvar för vad han/hon äter.
Symtomen kan också vara andra än de som fanns när barnet var yngre. Då kan det vara bra att påminna honom/henne om att välja glutenfria alternativ.
Barnet eller tonåringen kan också träffa dietisten eller läkaren utan en vuxen, om han/hon vill det.
Amning verkar inte minska risken för celiaki.
Livsmedelsverkets rekommendation är att börja ge barnet mat ur alla livsmedelsgruppen inklusive mat som innehåller gluten under hans/hennes första levnadsår. Börja med gluten i små mängder i början och öka långsamt.
Det är oklart varför en del får celiaki, men ärftlighet är en viktig orsak.
Det är också oklart vad det är som utlöser celiaki, och varför vissa får det som barn och andra som vuxna. Eftersom symtomen kan vara otydliga är det många som får diagnosen först efter flera år.
Ett barn med celiaki som inte får diagnos och därmed inte övergår till glutenfri mat kan få följande besvär på längre sikt:
Blodbrist och järnbrist
Försämrad tillväxt
Benskörhet som kan göra att det lättare blir sprickor i skelettet och benbrott
Försenad pubertet där till exempel den första mensen kommer senare, eller inte alls
När ett barn får diagnosen celiaki kan Du som förälder tycka att det är skönt att få veta vad barnets besvär beror på och att det finns behandling. Samtidigt kan det vara jobbigt att inse att barnet måste äta glutenfri mat resten av livet.
Berätta för personalen på barnets förskola eller skola att barnet har celiaki. Berätta gärna även för föräldrarna till barnets kompisar, om barnet ska hälsa på hemma hos dem.
Att börja laga och äta mat utan gluten kan vara jobbigt i början, men efter en tid blir det bli en naturlig del av vardagen. Det finns många glutenfria produkter att köpa, och ofta kan kaféer och restauranger ordna glutenfria alternativ. På bufféer brukar det ofta finnas särskilda skärbrädor för glutenfritt bröd och det brukar ofta vara utskrivet vilken mat som är glutenfri.
Du kan hitta recept på glutenfri mat i särskilda kokböcker, på webbplatser och bloggar. Där kan Du också få inspiration till att laga glutenfri mat.
På förskolor och på skolor ska det finnas glutenfri mat. Oftast behöver barnet ett läkarintyg som intygar att barnet har celiaki. Läkarintyget får Ni från läkaren när barnet har fått diagnosen celiaki.
Svenska Celiakiförbundet är en patientförening som arbetar för att hjälpa och stötta personer med celiaki. Det kan t ex gälla kontakter med vården och myndigheter. Föreningen ger också möjlighet att komma i kontakt med andra barn och vuxna som har sjukdomen. Svenska Celiakiförbundet har också mindre föreningar på många platser i Sverige.
Svenska Celiakiungdomsförbundet är ytterligare ett förbund för barn och unga med celiaki. Svenska Celiakiungdomsförbundet förkortas till SCUF.
Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning Du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.
För att kunna vara delaktig i vården och behandlingen är det viktigt att Ni förstår informationen Ni får av vårdpersonalen. Ställ frågor om Ni inte förstår.
Även barn ska vara delaktiga i sin vård. Ju äldre barnet är desto viktigare är det.
Ni har möjlighet att få hjälp av en tolk om Ni inte pratar svenska. Ni har också möjlighet att få hjälp av en tolk om någon av Er har en hörselnedsättning.
Celiaki innebär att du inte tål proteinet gluten som finns i vete, råg och korn. Din tunntarm blir inflammerad och kan inte ta upp näring som den ska. De vanligaste symtomen är magbesvär, trötthet och att gå ner i vikt. Behandlingen går ut på att sluta äta gluten. Det gör att tarmen läker och symtomen går över inom några månader.
Celiaki kallas också för glutenintolerans. Det går att få celiaki som barn eller som vuxen. Den här texten handlar om celiaki hos vuxna.
Du kan få ett eller flera av följande symtom om du har obehandlad celiaki:
Diarré, ont i magen och andra magbesvär
Trötthet och nedstämdhet
Viktnedgång
Ledvärk
Utslag i munnen, så kallad afte
Kräkningar och illamående
Blåsor på huden
Svårt att få till en graviditet
Vilka symtom man får och hur kraftiga de är kan skilja sig från person till person. Symtomen kan också ändras med åldern.
Det är vanligt att ha besvär från magen och tarmarna vid obehandlad celiaki. Det kan t ex vara diarré som inte går över, gaser i magen och ibland förstoppning.
Att ha besvär från magen och tarmarna behöver inte bero på celiaki. Ibland kan det vara symtom på så kallad känslig tarm, som också kallas IBS.
Blod i avföringen är inte ett tecken på celiaki. Har Du blod i avföringen ska Du söka vård och bli undersökt eftersom det kan vara symtom på någon annan tarmsjukdom.
Du kan känna Dig trött och kraftlös i kroppen, t ex när Du anstränger Dig eller tränar. Du kan också känna en allmän uppgivenhet som kan påminna om depression.
Orsaken är för det mesta blodbrist och vitaminbrist. Du kan t ex ha blodbrist på grund av järnbrist eller blodbrist på grund av brist på vitaminerna B12 och folsyra.
Tröttheten kan också bero på inflammationen som uppstår i tarmen.
Du kan gå ner i vikt, men det är ovanligt att gå ner mycket i vikt och bli mager. Du kan också kräkas ibland. Att gå ner i vikt beror på den tarmskada som orsakas av gluten, men kan även bero på att Du kanske mår illa och inte har någon aptit.
Vid celiaki kan Du också få ont i skelettet, främst då i lederna.
Celiaki kan dessutom ibland göra att Du får benskörhet, det vill säga att skelettet blir skörare. Benskörhet brukar inte ge några symtom. Risken att Du bryter ett ben på grund av benskörheten är liten.
Skelettet stärks igen när Du börjar äta glutenfri mat.
Du kan ha haft perioder med utslag i munnen och att det svider på tungan. Att det svider på tungan kan bero på brist på vitamin B12.
Utslag och sår i munnen kallas också för afte eller aftösa sår.
Det finns en hudsjukdom som kallas hudceliaki. Vid hudceliaki får Du hudblåsor som kliar på armbågarna, underarmarna och på skinkorna. Du behöver inte ha tydliga besvär från magen och tarmarna om Du har hudceliaki.
Jod kan göra att hudceliaki försämras. Därför är det viktigt att förutom att undvika gluten även avstå från mat som innehåller jod.
Hudceliaki brukar förkortas till DH, efter det latinska namnet dermatitis herpetiformis.
Vid obehandlad glutenintolerans kan Du ha svårt att få till en graviditet, så kallad infertilitet. När Du börjar äta glutenfri mat påverkar celiakin inte längre Din förmåga att bli gravid.
Kontakta en vårdcentral om Du tror att Du har celiaki. Många mottagningar kan Du kontakta genom att logga in.
Ring telefonnummer 1177 om Du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då får Du hjälp med att bedöma Dina symtom eller hjälp med var Du kan söka vård
Vid obehandlad celiaki skadas tarmluddet i tarmen.
Celiaki innebär att Ditt immunförsvar reagerar mot proteinet gluten som finns i vete, råg och korn.
När Du äter gluten reagerar kroppens immunförsvar mot det gluten som kommer till tunntarmen.
Reaktionen gör att slemhinnan i tunntarmen blir inflammerad och att tarmluddet så småningom försvinner. Tarmluddet finns på insidan av tarmen och tar upp näring från maten. När tarmluddet försvinner blir det allt svårare för kroppen att ta upp och behålla näringsämnen som finns i maten. Ju större mängder gluten som Du får i Dig, desto mer skadas tarmen.
Du kan också få laktosintolerans. Laktosintoleransen beror på att tarmen tar upp laktos sämre när tarmluddet förstörs. Du kan då få diarré och gaser i magen när Du dricker mjölk. Känsligheten för laktos försvinner när Du äter glutenfri mat.
Även om tunntarmen skadats av gluten behöver Du inte få några uppenbara besvär av det. Ibland kan det verka som att celiakin har gått över. Men så är det inte, utan celiaki är något man har hela livet.
Det är större risk att Du har celiaki om Du samtidigt har en annan sjukdom där immunförsvaret reagerar mot den egna vävnaden, en så kallad autoimmun sjukdom.
Exempel på sådana sjukdomar är följande:
Diabetes typ 1
Sköldkörtelsjukdomar, både hypertyreos och hypotyreos
Autoimmuna leversjukdomar
Reumatiska sjukdomar.
Det är också vanligare att ha celiaki vid Downs syndrom och Turners syndrom.
Celiaki är inte en allergi och ska inte blandas ihop med spannmålsallergi. Spannmålsallergi förekommer hos barn och försvinner oftast när barnet blir äldre. Därför är spannmålsallergi ovanligt hos vuxna.
Spannmålsallergi innebär att en person är allergisk mot ett eller flera sädesslag, det vill säga vete, korn, havre, råg och rågvete, majs, ris eller hirs. Hen reagerar ofta direkt vid kontakt med det allergiframkallande ämnet. Exempel på reaktion är att personen kan få svullna läppar, bli täppt i nästan och få en svullnad i halsen om han/hon har fått ämnet i munnen.
Många upplever att de blir dåliga av att äta gluten trots att de inte har någon skada på tunntarmens slemhinna som vid celiaki. Det beror sannolikt på en reaktion mot ett annat ämne i spannmål än just gluten. Forskning pågår för att ta reda på exakt vilket ämne det är.
Behandlingen är densamma som vid celiaki, det vill säga att äta glutenfri mat.
Du behöver fortsätta att äta mat med gluten ända fram till provtagningen. Det syns annars inte i provsvaren om Du har celiaki. Det gör att det tar längre tid att få rätt diagnos och behandling.
Det här gäller både inför blodprov och om du behöver lämna vävnadsprov från tarmen, så kallad tunntarmsbiopsi.
På vårdcentralen får Du lämna blodprov. Vid celiaki bildas vanligen en viss typ av antikroppar i blodet. Visar blodprovet att Du har dessa antikroppar är det troligt att Du har celiaki.
Läkaren kan behöva ett vävnadsprov från tunntarmen för att säkert kunna ställa diagnosen celiaki. Vävnadsprovet tas vid en undersökning som kallas gastroskopi.
Proverna undersöks sedan i mikroskop för att se om tarmluddet är skadat. Skadat tarmludd är det säkraste tecknet på celiaki.
Det tar ungefär en vecka att få svar på blodproverna. Provsvaren från en tunntarmsbiopsi brukar ta ungefär en månad.
Livsmedelsprodukter som har symbolen Det överkorsade axet är glutenfria och godkända av Svenska Celiakiförbundet.
När Du har fått diagnosen celiaki består behandlingen av att enbart äta mat som är helt fri från gluten. Celiaki går inte över, utan Du behöver äta glutenfri mat resten av livet.
När Du börjar äta glutenfri mat läker tarmen. Det tar vanligtvis några månader. Ofta minskar symtomen redan innan tarmen har läkt.
Du får oftast träffa en dietist när Du har fått diagnosen. En dietist är en person som är specialiserad på kost. Dietisten går igenom vilken mat Du kan äta och vad Du ska undvika.
Det är viktigt att Du får bra information tidigt i behandlingen. Ju mer Du vet om celiaki och vad Du får äta, desto lättare blir det att undvika gluten och laga god glutenfri mat.
Dietisten ger Dig också råd på hur Du kan få i Dig fibrer, mineraler och vitaminer. Det kan annars vara svårt att få i sig tillräckligt av dessa näringsämnen.
Tarmens slemhinna skadas även av små mängder gluten om Du äter det regelbundet. Det är därför viktigt att all mat som Du äter är helt fri från gluten.
Det är inte skadligt att råka få i sig gluten vid något enstaka tillfälle. Det är inte ens säkert att Du får några symtom då. Men om Du får i Dig gluten regelbundet kommer Dina gamla symtom så småningom tillbaka. Du kan dessutom få nya symtom och risken för benskörhet ökar. Det kan även bli svårt att få till en graviditet.
När Du har fått diagnosen kommer Du att följas upp vid ett återbesök. Då pratar Du och läkaren om hur Du mår och hur det går att äta glutenfri kost. Läkaren kommer också att undersöka Dig och Du får lämna blodprov.
Du kan också träffa dietisten vid återbesöket om Du behöver det.
Oftast sker återbesöken på vårdcentralen. Men Du kan även ha återbesök på ett sjukhus sex till tolv månader efter att Du har fått Din diagnos.
Det är inte helt klarlagt varför en del får celiaki, men forskarna tror att ärftlighet är en viktig orsak.
Det är också oklart vad det är som gör att immunförsvaret angriper det gluten som kommer till tunntarmen.
Många som har fått diagnosen celiaki tycker att det är skönt att få reda på vad besvären beror på och att det finns behandling. Samtidigt kan det vara jobbigt att inse att man behöver äta glutenfri mat resten av livet.
Berätta för närstående och vänner att Du har celiaki och tala även om vad Du kan äta och vad Du ska undvika.
Att börja laga och äta mat utan gluten kan innebära en omställning. Men efter en tid blir det en naturlig del av vardagen. Det finns många glutenfria produkter att köpa och ofta kan kaféer och restauranger ordna glutenfri mat. På bufféer brukar det ofta vara utskrivet vilken mat som är glutenfri.
Du kan hitta recept på glutenfri mat i särskilda kokböcker, på webbplatser och på bloggar. Där kan Du också få inspiration till att laga glutenfri mat.
Kontakta Svenska Celiakiförbundet om Du vill ha mer information om celiaki eller komma i kontakt med vuxna som har celiaki. Svenska Celiakiförbundet har också mindre föreningar på många platser i Sverige.
Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning Du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.
För att kunna vara delaktig i vården och behandlingen är det viktigt att Du förstår informationen Du får av vårdpersonalen. Fråga vårdpersonalen om Du inte förstår.
Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om Du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om Du har en hörselnedsättning.
Vi människor har inte skapat oss själva utan vi är barn av själva kärleken. Vårt liv på jorden är en märklig och underbar gåva och det finna inte någonting vi behöver eller kan göra för att förtjäna den. Vi är värdefulla och älskade precis som vi är. Det är vad livet djupast handlar om.
Vem får mig att känna mig älskad?
Det är lätt att skjuta upp saker vi egentligen mår bra av på grund av tidsbrist. Men fem minuter har de flesta av oss några gånger under dagen. Om Du lägger den tiden på effektiva hälsokickar kan det få stora hälsoeffekter.
Genom små förändringar i Dina dagliga rutiner kan Du få stora hälsoeffekter. Tricket är att vara konsekvent, och då är en tidsgräns på fem minuter en bra strategi eftersom det är något de flesta klarar av. Den här metoden har den brittiska allmänläkaren och hälsoprofilen Rangan Chatterjee tagit fasta på, och utformat något han kallar för hälsokickar. Han förordar fem minuter för sinnet, fem minuter för kroppen och fem minuter för hjärtat (sociala relationer) fem dagar i veckan. Du väljer själv vilka hälsokickar Du fastnar för, alla ger effekt.
Hälsokickar för sinnet passar väldigt bra på morgonen, och kan t ex vara:
Hjärndump. Skriv ner allt Du har i huvudet på papper, osorterat och ostrukturerat, bara ett flöde av ord. Det är ett effektivt sätt att rensa hjärnan och minska stress och oro. För att se olika tekniker kan Du googla ”morning pages” som denna övning ofta kallas på engelska.
Möt naturen. Umgås med naturen fem minuter. Du kan gå ut och sätta Dig med en kopp te, ta en kort vända i trädgården eller bara öppna fönstret, känna solen på huden och lyssna på naturens ljud som ändras efter årstiden.
Medveten andning. Sätt Dig ner och andas medvetet i fem minuter.
Kroppen mår bra av mer rörelse, och att få in rörelse i vardagen kan t ex vara:
Styrkeövningar. Gör klassiska styrkeövningar som knäböj, utfall, armhävningar och höftlyft. Det finns också träningsappar som kan guida Dig.
Svettiga övningar. Hitta ett träningsprogram som ger Dig flås, t ex jogga på stället, burpees, upphopp eller att hoppa hopprep.
Lek med barn eller barnbarn. Om Du har barn eller barnbarn kan Du ägna fem minuter åt någon fysisk lek, som att jagas, leka kuddkrig eller spela fotboll.
Dansa. Sätt på någon musik Du gillar och dansa loss hur Du vill.
Gående möten. Fundera över om Du kan byta ut några stillasittande jobbmöten eller privata träffar till att gå tillsammans.
Fem minuter för hjärtat
Hälsokickar för hjärtat handlar om att vara i kontakt med andra människor, och kan t ex vara:
Att ringa en vän. Inte gilla deras inlägg på sociala medier, inte skriva i en chatt, utan ringa ett vanligt samtal.
Fika med en kollega eller kompis. Ta Dig tid med fokus att vara en medmänniska, lyssna, och skapa samhörighet.
Tacksamhetsövning. Ta ett vitt papper och skriv ner fem saker Du är tacksam över i Ditt liv. För att få variation i övningen kan Du välja olika teman, t ex saker som hänt senaste dygnet, saker på jobbet eller relationer Du är tacksam över.
Om Du gör den här 5-5-5 övningen fem dagar i veckan kommer Du garanterat se en positiv förändring i Ditt liv. Ett knep för att lyckas är att knyta övningarna till en vana Du redan har, t ex att göra morning pages direkt när Du vaknat på morgonen, köra styrkeövningar på lunchen och fika med någon varje eftermiddag.
