Därför dumpas matpriserna just nu

En rejäl prissänkning precis innan mätningen, nu tar matkedjorna till radikala grepp för att framstå som billigast då PRO kontrollerar upp den billigaste matkassen.

Den oberoende sajten Matpriskollen har sett prissänkning på upp mot 25% veckan innan mätningen brukar göras.

Hundratals pensionärer från PRO ska just ut och kontrollerar matpriser runtom i landet, för att peka ut var man kan köpa den billigaste matkassen. Undersökningen görs vid ungefär samma tid varje år sedan lång tid tillbaka, och omfattar ett antal vanliga varor som återkommer år från år.

Nu har den oberoende sajten Matpriskollen undersökt hur priserna förändrats mellan den 19 och 26 oktober, alltså strax före och under den tid då undersökningen brukar genomföras.

Priserna på många varor har rasat. Framför allt hos Ica Maxi och Willys, säger Ulf Mazur, vd för Matpriskollen.

Hos vissa Willysbutiker är sänkningen så stor som 25%, vissa Ica Maxibutiker har sänkt priserna med 24%, berättar han.

Visst har det funnits tendenser till prissänkningar tidigare just vid den tid då PRO-undersökningen brukar göras, berättar han. Men de har aldrig tidigare varit så stora som nu.

Det är bra för konsumenterna att priserna sänkts, men förtroendemässigt för branschen är det inte bra, säger Ulf Mazur.

Johanna Eurén, presskontakt på Willys, tillbakavisar dock att Willys har sänkt priserna på grund av att PRO brukar kolla priser just vid den här tiden.

Vi jobbar som vi alltid gör. Vi bevakar marknaden och har agerat. Det har inget med PRO att göra, säger hon.

Hon pekar på att andra aktörer, som flera större Icabutiker, har sänkt sina priser vid samma tid och i liknande omfattning som Willys.

Om det sker prisrörelser på marknaden så sänker vi priset på varor oavsett om de ingår i en prisundersökning eller inte, säger Johanna Eurén.

PROs undersökning av billigaste matkassen har gjorts sedan 1991, och brukar få stort genomslag.

Christine Cars-Ingels, generalsekreterare i PRO, förklarar att PRO brukar byta ut varorna i matkassen mellan åren, och att tidpunkten för undersökningen hålls hemlig.

När den görs och vilka varor som ingår vet bara PRO, säger hon, men medger att den har brukat göras vid den här tiden under hösten.

Fast om det är så att butiker sänker sina priser i anslutning till den så är det styrkebesked, tycker hon. Det visar att pensionärernas matkasseundersökning är betydelsefull.

Är det så att priserna manipuleras så är det allvarligt. Men självklart ska vi analysera läget och se om vi kan förbättra rutinerna, säger Christine Cars-Ingels.

Fransk päronpaj

Voila. Mandelmassan gör päronpajen extra ljuvlig.

Receptet gäller för 10 bitar

125 gr smör

2½ dl vetemjöl

2 msk strösocker

2 msk vatten

Fyllning:

3 päron

2 msk smör

3 ägg

1 dl strösocker

1½ dl  Kesella Kvarg

100 g riven mandelmassa

1 dl crème fraiche

Hacka ihop smör, mjöl och socker till en grynig massa. Tillsätt vatten och arbeta ihop till en deg. Tryck ut degen i en ugnssäker form, cirka 23 cm i diameter. Låt vila i kyl 30 minuter. Sätt ugnen på 200°. Förgrädda pajskalet i mitten av ugnen 10 minuter. Skala, kärna ur och skär päronen i bitar. Fräs dem lätt i smör i en stekpanna. Vispa ägg och socker pösigt. Rör i resten av ingredienserna och häll fyllningen i pajformen. Lägg i päronen. Grädda pajen i nedre delen av ugnen cirka 35 minuter. Låt kallna.

Grattis Reine på Din 75 årsdag (2025-10-30)

Grattis Eric Saade på Din 35 årsdag (2025-10-29)

 

Influensafallen väntas toppa i februari eller mars

Influensasäsongen är igång sedan innan jul, men fortfarande på en låg nivå. Allt tyder på att antalet fall kommer fortsätta öka, och peaka i februari eller mars. Många andra länder i Europa rapporterar om högt antal fall av influensa i år, bland annat Frankrike.

Covidpandemin påverkade spridningen av influensa så att den toppade ovanligt tidigt, redan i december. Så har den fortsatt att vara de senaste åren. Nu verkar influensasäsongen vara tillbaka i sitt typiska mönster med en gradvis stegring i januari mot en peak i februari eller mars.

De flesta länder i Europa rapporterar att de har medelhöga eller höga nivåer av influensa i år. Frankrike har en mycket intensiv influensasäsong, med ovanligt många allvarliga fall varav många har behövt vårdas på sjukhus. I Frankrike har fler än vanligt också dött till följd av influensa. Även Danmark har höga nivåer av sjuka och sjukhusvårdade, och antalen fortsätter att stiga.

Att leva med en transplanterad njure

Du kan ofta leva som vanligt efter en njurtransplantation. Men Du behöver ta olika läkemedel och regelbundet komma till sjukhuset på kontroller. Det är för att läkaren vill se att njuren fungerar som den ska.

En transplantation innebär en stor omställning i livet. Det är vanligt att ha funderingar om liv och död. Du kan känna tacksamhet, men ibland också skuldkänslor gentemot den som har donerat njuren. Du kan också känna Dig pressad av alla nya förväntningar och krav, både från Dig själv och från omgivningen.

Du kan Du bli tillfälligt nedstämd även om transplantationen har gått bra. Då kan Du få stöd från t ex en kurator.

En transplantation gör i de flesta fall att Du mår mycket bättre. Men behandlingen med läkemedel kan göra att Du får mindre ork och koncentrationsförmåga. Det blir oftast bättre när doserna sänks. Då brukar de flesta känna sig piggare. Men det är inte ovanligt att Du känner Dig kraftlös under en längre tid. Det kan påverka t ex i vilken mån Du klarar att arbeta eller studera.

Ibland kan läkemedlen påverka Ditt humör. Det gäller de immunhämmande läkemedlen som Du får efter en transplantation. Du kan få träffa en kurator, psykolog eller psykiatriker för samtal och stöd, om Du blir nedstämd av behandlingen.

En transplantation innebär oftast att Du mår mycket bättre än tidigare, även om Du får fortsätta ta läkemedel och gå på regelbundna läkarkontroller. Du kan i högre grad planera för t ex studier, yrkesliv, resor och socialt liv i övrigt.

Det kan ibland bli komplikationer efter en transplantation. Det kan t ex hända att kroppen försöker stöta bort den nya njuren, eller att Du får olika infektioner. Därför får Du komma på efterkontroller på en särskild mottagning för njurtransplantationer.

Det är viktigt att Du får behandling så snart som möjligt om Du får en infektion. Därför ska Du genast kontakta Din transplantationsmottagning där Du går på kontroller om Du får feber eller andra symtom som kan vara tecken på en infektion.

Ring genast 112 om Du mår mycket dåligt.

Ring telefonnummer 1177 om Du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan Du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var Du kan söka vård.

Ibland kan Du behöva opereras igen. Det brukar ske under den första tiden efter transplantationen, om det behövs. Det är mer ovanligt att behöva en ny operation när Du har haft den nya njuren en längre tid.

Kroppen kan ibland försöka stöta bort den nya njuren. Det sker då oftast under de första tre till sex månaderna efter transplantationen. Det kan hända en eller flera gånger. Det går ofta att behandla genom att Du får högre dos av de läkemedel som ska förhindra avstötningen. En avstötning går oftast att stoppa om Du får behandling i tid.

Det första tecknet på att kroppen försöker stöta bort njuren är att ämnet kreatinin ökar i blodet. Därför får Du lämna blodprover ofta. Det gäller särskilt under den första tiden efter transplantationen. Det är inte alltid som Du får några symtom på avstötning. Ibland kan det bara märkas på blodprovet.

Du kan också få olika besvär när kroppen försöker stöta bort den nya njuren. 

Det kan t ex vara något av följande symtom:

Du kan ha lite ont och känna Dig öm över det område där den transplanterade njuren finns

Du känner Dig sjuk eller får feber

Du går upp i vikt på kort tid

Du kissar mindre

Kroppen blir svullen

Oftast märker Du inte av några symtom alls.

För att läkaren ska vara säker på att kroppen har börjat stöta bort den nya njuren tar hen ett vävnadsprov från njuren. Ett sådant vävnadsprov kallas biopsi och görs på röntgenavdelningen. Innan biopsin kommer Du till transplantationsmottagningen för förberedelse och för att få smärtstillande läkemedel och lugnande och avslappnande läkemedel.

Provsvaret från biopsin kommer inom ett dygn. Du får ännu mer av ett kraftigt immundämpande läkemedel om provet visar att kroppen försöker stöta bort njuren. Läkemedlet stoppar oftast kroppens försök att stöta bort den nya njuren.

Provsvaret från biopsin kan också visa andra orsaker till att njurvärdet har ökat. Då kan Du få en annan behandling.

Ibland kan den nya njuren börja fungera sämre efter ett tag, trots att Du tar immundämpande läkemedel. Vissa njursjukdomar kan komma tillbaka i den nya njuren

Du kan också få det som kallas för en kronisk avstötning. Det innebär att det långsamt bildas ärr i njurens vävnad. Dessa ärr leder med tiden till att njuren fungerar sämre. Det syns oftast inte i blodproverna till en början. Men efter ett tag kan läkaren se att halten av kreatinin i blodet sakta ökar.

Det är mycket ovanligt att den transplanterade njuren slutar fungera helt under det första året. Det är vanligare att en transplanterad njure som sakta förlorar sin funktion ändå fungerar bra under flera år.

Du kan ibland få kronisk avstötning redan under första året efter transplantationen. Men det är vanligare hos njurar som har fungerat bra i flera år. Det är oklart varför det blir så och det finns idag ingen bra behandling.

Ibland kan försämringen bromsas genom att Du får pröva kombinationer av nya läkemedel. Men om det inte hjälper kommer njuren så småningom sluta att fungera.

Ibland händer det att njuren ändå slutar att fungera efter en tid. Då behöver Du börja med dialysbehandling. Ibland opereras den transplanterade njuren bort.

Det är möjligt att bli transplanterad flera gånger. 

Det är vanligt att ha högt blodtryck om Du har en njursjukdom. Då får Du behandling med läkemedel som sänker blodtrycket.

Det är vanligt att blodtrycket är för högt också efter en transplantation. Blodtrycket påverkas av hur den nya njuren fungerar. Blodtrycket är oftast högre om den nya njuren inte fungerar så bra. Några av de immundämpande läkemedlen kan också höja blodtrycket.

Blodtrycket förbättras ofta efter första halvåret, när den nya njuren fungerar bra och Du kan minska på den immundämpande medicinen.

Njursjukdomar gör att Du oftare kan få sjukdomar i hjärtat och i blodkärlen. Risken att få kärlsjukdomar är högre om Du också har diabetes. Du behöver kontrollera Ditt blodsocker ofta efter en transplantation för att få rätt dos av insulin. 

De nödvändiga immundämpande läkemedlen ökar risken att för att Du ska få diabetes efter transplantationen. Ofta kan kroppen tillverka det extra insulin som behövs, men ibland räcker det inte. Då behöver Du få behandling. Ibland försvinner sjukdomen av sig själv och då behövs ingen behandling.

Du får behandling med insulin eller tabletter om Du behöver det. Det viktigt att Du ska ha en diabetessköterska till hjälp om Du får diabetes. Oftast är det bäst att detta sker via Din vårdcentral. Du får oftast läkemedel mot diabetes via Din läkare på vårdcentralen. Ibland kan Din njurläkare sköta det.

Du får sänkt dos av de immundämpande läkemedlen efter en tid. Ibland kan Du då också ta mindre doser av diabetesläkemedel. Ibland kan Du sluta ta dem helt.

Du kan ofta påverka Ditt blodsocker själv, om det är för högt. Det kan t ex vara att gå ner i vikt om Du har övervikt. Du kan också vara mer fysiskt aktiv. Ibland kan Du få fysisk aktivitet på recept.

Du som har diabetes före transplantationen måste oftast ändra Din insulindosering när den nya njuren börjar fungera. Det beror på att insulinets omsättning i kroppen förändras när njurens funktion i kroppen är bättre. Det beror också på att Du oftast får bättre aptit för att Du mår bättre och för att Du tar kortison. Samtidigt blir Du ofta mer rörlig och börjar träna mer än före operationen. Allt detta gör att blodsockret kan bli svårare att reglera den första tiden.

När Du tar immunhämmande behandling ökar risken för tumörer.

Alla som transplanteras undersöks därför av hudläkare enligt ett särskilt program som varje region har. Det är också viktigt att Du rapporterar om Du får nya symtom till Din behandlande läkare.

Det går inte att säga hur länge en njure fungerar efter en transplantation. För många kan njuren fungera i många år. För en del fungerar njuren bara under en kort tid. Det är svårt att veta hur det kommer att gå för just Dig. 

Det beror på olika saker, t ex det här:

Den njursjukdom Du har före transplantationen

Det blir komplikationer efter transplantationen

Njursjukdomen kommer tillbaka i den nya njuren

Det finns oftast möjlighet att få en ny njure transplanterad, om den transplanterade njuren slutar att fungera. En del får njurtransplantation flera gånger under sitt liv.

Din behandlande läkare tar beslut om detta i samråd med en kirurg som är specialist på njurtransplantationer.

Du som har slutat att ha mens under en dialysbehandling får ofta tillbaka den efter en njurtransplantation. Det ökar möjligheterna att bli gravid.

För att kroppen ska läka bör Du undvika att bli gravid under det första året efter njurtransplantationen. Därefter är det bra om Du pratar med Din transplantationsläkare eller njurläkare och med en gynekolog om Du planerar att bli gravid. På så sätt kan Du få rätt hjälp under graviditeten.

Du som är man och får behandling med dialys har ofta sämre spermiekvalitet. Men det kan bli bättre efter transplantation. Du som har fått en transplantation och planerar att skaffa barn bör samråda med Din behandlande läkare. Du kan ibland behöva göra ändringar i Din immunhämmande behandling.

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning Du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.

För att Du ska kunna vara delaktig i Din vård och behandling är det viktigt att Du förstår informationen Du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om Du inte förstår. Du ska t ex få information om behandlingsalternativ och hur länge Du kan behöva vänta på vård och behandling. Barn ska också vara delaktiga i sin vård. Ju äldre barnet är desto viktigare är det.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om Du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om Du har en hörselnedsättning. 

Om Du behöver hjälpmedel ska Du få information om vad som finns och hur Du får det.

Begagnad köksblandare med diskmaskinsavstängning säljes

 

Pris 100,00, hämtas  i Gottröra (Stockholm)

Vid intresse, maila mig på marianne.zetterstrom@gmail.com eller skriv en kommentar här

1177 inför jämförelser av vårdcentraler

Sajten 1177 kommer att införa fler möjligheter för användare att jämföra vårdcentraler, bland annat utifrån patientnöjdhet, rapporterar Dagens Medicin.

Förändringarna ska börja gälla från och med onsdag den här veckan.

Funktionen ”Hitta vård”, som redan finns på sajten, ska byggas ut med fler parametrar än vad som finns nu.

Utöver namn, vårdtyp och geografi ska man framöver få mer information om e-tjänster, ägarform och öppettider på kvällen, men också uppgifter om patientnöjdhet från den nationella patientenkäten.

En del av informationen anmäler vårdcentralerna själva via sina så kallade ”kontaktkort”. Och om en mottagning inte uppdaterar sina uppgifter kan det innebära att de inte dyker upp på filtrerade listor.

Det blir verkligen en morot för att se till att hålla sina kontaktkort uppdaterade, säger Christine Lorne (C), regionråd och ordförande i primärvårdsnämnden i Region Stockholm, till Dagens Medicin.

Svenska kronan fortsatt valutavinnare

Den svenska kronan är fortfarande den valuta som gått bäst i år av de mest handlade valutorna i den så kallade G10-gruppen.

Svenska kronan handlas nu till kursen 9,40 mot en dollar och har därmed stärkts 17,8% i år.

Andra G10-valutor som gått extra bra mot dollarn under året är den schweiziska francen som stärkts 14,04% mot dollarn och den norska kronan som är upp 13,71%.

Stuvad potatis

2 portioner

5-6 medelstora kokta potatisar

1 msk vetemjöl

2 dl mjölk

1/2-1 msk smör eller margarin

1-2 krm salt

Vitpeppar

Dill, persilja eller gräslök

Skala potatisen, skär den i tärningar. Vispa ut mjölet med mjölken i en kastrull. Lägg i fettet. Koka upp under omrörning, och koka 3-5 minuter. Lägg i potatisen, rör om försiktigt och låt den bli genomvarm. Smaka av med salt. Blanda i klippt kryddgrönt.

Servera med stekt korv, t ex isterband, köttbullar, rökt fisk, rimmad eller gravad lax.

Stekt skivad lever

1 portion

Cirka 125 gr kalvlever, ungnötslever eller lammlever

Smör eller margarin

1/2 krm salt

Peppar

Skär bort eventuellt hinnor och blodkärl. Skär levern i cirka 1 cm tjocka skivor. Fryst lever skärs halvtinnad i skivor. 

Låt lite fett bli ljusbrunt i en stekpanna. Lägg i några skivor i taget och stek på ej för stark värme, 2-3 minuter på varje sida. Om levern steks för länge blir den hård och torr. Krydda med salt och peppar. Lägg upp skivorna direkt på varm tallrik eller fat.

Servera med kokt potatis eller potatismos, stekt lök, en tomatsallad eller blandad sallad.

Korv stroganoff

3-4 portioner

300-400 gr falukorv, frukostkorv eller grillkorv

2 gula lökar

Smör eller margarin

2-3 msk tomatpuré

2 dl matlagningsgrädde eller mellangrädde

Salt

Peppar

Persilja

Drag av skinnet på falukorven och skär den i 1/2 cm tjocka strimlor, skiva frukostkorv eller grillkorv. Skala och hacka löken. Låt fettet bli ljusbrunt i en stekpanna. Bryn korv och lök. Tillsätt tomatpurén och rör om. Späd med grädde. Smaksätt med salt och peppar. Koka ett par minuter. Klipp över rikligt med persilja.

Servera med kokt potatis, ris eller pasta, en blandad sallad.

Ugnsstekt falukorv

4-5 portioner

400-500 gr falukorv

2 gula lökar

75-100 gr lagrad ost

2 syrliga äpplen

2 tomater

Salt

Peppar

Sätt ugnen på 225 grader. Skala, dela och skiva löken. Koka den i lättsaltat vatten 3-4 minuter. 

Drag av skinnet på korven. Skär den i skivor, men inte helt igenom. Lägg korven på ett ugnssäkert fat. Skär osten i ganska tjocka skivor, äpplen i klyftor. Stick ner ostskivor och äppelklyftor växelvis mellan korvskivorna. Lägg löken och eventuellt skivade tomater bredvid korven. Strö över lite salt och peppar.

Stek mitt i ugnen 20-25 minuter.

Servera med kokt potatis eller potatismos, en råkostsallad eller blandad sallad

Ugnsbakad julskinka

1 hel styckad rimmad skinka med eller utan ben

Skinka som köps rimmad är sprutsaltad. Saltlaken blir då jämnt fördelad i skinkan. Salthalten  ska vara avpassad så att skinkan kan ugnsbakas utan vattenläggning. Den som är extra känslig för salt kan låta skinkan ligga i rikligt med kallt vatten 4-8 timmar. 

Sätt på ugnen på 175 grader. Spola av skinkan under rinnande vatten. Låt nätet sitta kvar på den benfria. Lägg skinkan på ett stort stycke aluminiumfolie. Stick in en köttermometer så att spetsen kommer i skinkans tjockaste och köttigaste del. Svep om folien väl, men så att graderingen på termometern syns.

Lägg skinkan i en ugnssäker form eller långpanna. Sätt in den i nedre delen av ugnen. Skinkan är färdig när termometern visar 70-75 grader. Vid 75 grader är smaken den karaktäristiska för julskinkan. Tillagningstiden varierar mellan 50-80 minuter per kilo.

Tag ut skinkan, öppna folien. Tag bort nät och svål när skinkan svalnat något. Griljera eller glasera skinkan. Tag vara på den koncentrerade skyn i folien. Skyn kan spädas och användas till dopp eller soppa.

1 äggula

3 msk senap

2-3 msk ströbröd eller 1 äggula

3 msk osötad senap

1 msk sirap

1/2 msk potatismjöl

2-3 msk ströbröd

Kryddnejlikor

Lägg den svålfria skinkan på ett ugnssäkert fat eller i en långpanna. Om fettlagret är tjockt, skär bort en del. 

Rör ihop äggula och senap eller blanda äggula, senap, sirap och potatismjöl. Bred eller pensla blandningen över skinkan. Strö eller sikta över ströbrödet.

Stick eventuellt i hela kryddnejlikor som garnering.

Sätt in skinkan i ugnen på 200 grader. Griljera tills den fått fin färg, 10-15 minuter. Ställ skinkan kallt att svalna snabbt.

 

Pepparrotskött

Cirka 6 portioner

Cirka 1 1/4 kg nötkött med ben, t ex högrev, märgpipa, bringa, eller cirka 1 kg benfritt kött

Vatten

1 1/2 salt per liter vatten

1 morot

1 gul lök eller 1 bit purjolök

1 lagerblad

8-10 vit- eller svartpepparkorn

Sås:

3 1/2 msk vetemjöl

1 dl mjölk

6 dl buljong

1-2 msk riven pepparrot

Koka gärna en köttbit som räcker till mer än en måltid, det spar tid och arbete. Köttet kan varieras med olika såser och grönsaker, kan också användas i soppa, pytt, ragu etc. Kött och buljong kan förvaras i kylskåp några dagar eller frysas.

Lägg köttet i en gryta. Mät upp och häll på kallt vatten tills köttet är täckt. Tag upp köttet. Koka upp vattnet. Sätt eventuellt in en köttermometer i köttbiten. Lägg i köttet, tillsätt salt, skalad morot och lök eller purjo, lagerblad och pepparkorn. Koka upp och sjud under lock till termometern visar 85-90 grader eller tills köttet nätt och jämnt kan lossas från benen. Koktid 1 1/4-2 timmar, den längsta tiden för bringa. Tag grytan från värmen och låt stå med lock 15-20 minuter.

Förbered under tiden de extra grönsakerna. Skala och skiva morötterna. Snitta, skölj och skär purjon i bitar. Koka grönsakerna för sig i lite av köttspadet tills de är nätt och jämnt mjuka. Koka först morötterna cirka 10 minuter, lägg i purjon och koka ytterligare cirka 5 minuter. 

Tag upp köttet och håll det varmt. Sila buljongen. Gör såsen.

Såsen:

Vispa ut mjölet med mjölken i en kastrull. Häll i buljongen, koka upp under omrörning och koka 3-5 minuter. Smaksätt såsen med riven pepparrot.

Skär köttet i skivor eller bitar. Lägg upp dem på fat tillsammans med morötter och purjo.

Servera med kokt potatis, såsen och riven pepparrot.

Kalops

4-5 portioner

Cirka 1 kg nötkött med ben, t ex bringa, högrev, märgpipa, ytterlår eller 500-600 gr grytbitar

2 msk smör eller margarin

10 kryddpepparkorn

1 1/2 tsk salt

2 lagerblad

5 dl vatten

3-4 morötter

1 purjolök eller 2-3 gula lökar

3 msk vetemjöl

1/2-1 dl vatten

Skär köttet i bitar, cirka 3x3 cm, tag vara på benen. Låt fettet bli ljusbrunt i en stekpanna. Bryn köttet i omgångar på ej för stark värme. Lägg det och eventuellt ben i en gryta. Tillsätt salt och kryddor. Vispa stekpannan med en del av vattnet, häll skyn i grytan. Koka under lock på svag värme till köttet är mört, 1-1 1/4 timme, den längre tiden för bringa och ytterlår. Späd eventuellt med resten av vattnet.

Skala och skiva morötterna. Lägg dem i grytan och koka cirka 10 minuter. Snitta och skölj purjon eller skala löken under tiden och skär dem i skivor eller bitar. Lägg i dem och koka ytterligare 10-15 minuter.

Rör ut mjölet med vattnet till en slät redning, rör ner den och koka 3-5 minuter. Smaka av.

Servera kokt potatis, inlagda rödbetor eller en råkostsallad till.

Vintertiden i Sverige för 2025 börjar söndagen den 26 oktober.

Tidpunkt: 

Klockan flyttas tillbaka en timme, från klockan 03:00 till klockan 02:00.

Resultat: 

Du får en extra timmes sömn, och morgonen blir ljusare medan kvällen blir mörkare tidigare. 

Grattis Erkki Isteri på Din 66 årsdag

 

Rehabilitering är mer än den fysiska träningen

Vägen tillbaka efter en stroke kan vara lång och kräva mycket, både av personen som är drabbad och de närstående. För att få en så bra vardag som möjligt är det viktigt att få hjälp med rehabilitering.

Stroke är ett samlingsnamn för hjärninfarkt (blodpropp i hjärnan) och hjärnblödning.

Personer som drabbas av stroke får ofta någon form av kvarvarande problem, fysiska och kognitiva. Därför är många i behov av rehabilitering, inte bara i tidig fas efter insjuknande utan även i ett längre perspektiv, säger Christina Brogårdh, forskare och fysioterapeut i Lund.

Multidisciplinära team med särskild kunskap om stroke är viktiga i vården och rehabiliteringen efter stroke. De kan bestå av läkare, sjuksköterska, undersköterska, fysioterapeut, arbetsterapeut, kurator och logoped, samt tillgång till dietist och psykolog, helst med neuropsykologisk inriktning.

Rehabilitering är så mycket mer än bara den fysiska träningen. Patient och närstående behöver ofta få råd och stöd av olika professioner i teamet utifrån individuella behov och förutsättningar. När patienten skrivs ut från strokeenheten ska det ha gjorts en bedömning om fortsatt rehabilitering behövs och i så fall var. Man rekommenderar även en teambaserad uppföljning tre till sex månader efter insjuknandet, säger Christina Brogårdh.

Omhändertagandet på sjukhuset vid det akuta insjuknandet går ofta snabbt. Utredningar, medicinska behandlingar, vård- och rehabiliteringsinsatser sätts in tidigt, men vårdtiderna är ofta ganska korta. Svårigheterna kan istället börja en tid efter att man blivit utskriven.

Det finns risk att personen blir nedstämd och trött, känner sig ensam, kanske inte har ork eller kunskap om hur man på bästa sätt återhämtar sig. Därför är det så viktigt med stöd för att komma vidare, våga göra saker igen och få en meningsfull vardag, säger Christina Brogårdh.

De problem som kan uppstå varierar mycket från person till person. Hjärntrötthet och kognitiva nedsättningar kan handla om att få problem med minnet, problemlösningsförmågan och initiativförmågan. Fysiska problem kan röra sig om förlamning i ena kroppshalvan, nedsatt balans, känsel och rörelseförmåga, men också problem med spänning av muskler.

Förändringar av muskeltonus (stelhet och spänning) kan så småningom leda till spasticitet. Handen blir kanske hårt knuten, det kan vara svårt att böja och sträcka fingrarna eller så kan foten vrida sig, säger Christina Brogårdh.

Spasticiteten kan leda till ytterligare problem, t ex att det blir svårt att komma åt att tvätta i handflatan, eller att det blir sår i handflatan om naglarna trycks in när handen är knuten. Om foten vrider sig kan risken för att vricka den öka och det kan vara svårare att förflytta sig och gå.

Om spasticiteten blir besvärande finns det olika behandlingar som kan underlätta och det finns evidens för åtgärder som har effekt. Sedan 2018 rekommenderar också Socialstyrelsen behandling om man har problem med spasticitet.

Charlotte Wassenius, arbetsterapeut på Södra Älvsborgs Sjukhus, har forskat om vardagen efter stroke ur ett långtidsperspektiv. Hon har främst tittat på personer som har kunnat återgå till en vardag i det egna hemmet.

Vi ser att vi är duktiga på att erbjuda åtgärder tidigt, men vi måste vara öppna för att det efter en stroke kan ta lång tid att komma tillbaka, det tar tid innan man vet vad man kan och inte kan. Många är inte redo att ta till sig lösningar i en tidig fas. Man måste först få möjligheter att förstå vad konsekvenser av stroke innebär i vardagen, misslyckas, testa igen och hitta egna lösningar. Här tror jag att rehab kan ha ett syfte även efter längre tid, att ha ett stöd både för att få en bekräftelse i det som går bra men också få lyfta varför en del saker är svåra och hur man kan hantera det, säger hon.

Fler och fler skrivs ut till det egna hemmet efter en stroke. Då är det bra att träna på saker i den miljö man faktiskt ska vara i.

Vi ser att överförbarheten av olika åtgärder är bättre när man gör det i den miljö man ska vara. Det är för många lättare att träna på och hitta sina sätt för att kunna laga mat i sitt eget hem än att träna på att laga mat på ett rehabcenter, även om det kan vara ett bra första steg för att kunna komma hem, säger Charlotte Wassenius.

För den som har behov av ytterligare insatser efter planerad uppföljning och rehabilitering tycker Charlotte Wassenius att det är bäst att vända sig till den enhet man senast var inskriven på för rehabilitering.

Börja där, ta kontakt med den rehabmottagning Du var på, annars har Du alltid möjlighet att vända Dig till Din vårdcentral. Det ska räcka med att Du beskriver Dina besvär och talar om att Du har haft en stroke, sen ska vårdcentralen kunna hjälpa Dig till rätt person utifrån vilken typ av stöd Du kan behöva.

En del av rehabiliteringen för personer i arbetsför ålder ska också vara att utreda möjligheterna att gå tillbaka till arbete.

De allra flesta är motiverade att gå tillbaka till jobbet och de flesta gör ett försök. Tyvärr finns det inte någon självklarhet i att man får stöd när man kommer tillbaka. Kanske har Du fått en ökad trötthet eller känslighet för stress och klarar inte arbetstoppar med högre belastning på samma sätt som tidigare. Det är en sak att komma tillbaka, men det är en annan sak att ha ett hållbart arbetsliv, säger Charlotte Wassenius.

Hon tror att det vore bra att ha tillgång till en person som har erfarenhet av att arbeta med strokerehabilitering som kan stötta om det uppstår svårigheter efter arbetsåtergång och som även kan informera chef och kollegor om konsekvenser efter stroke.

Här behöver både forskningen och strokevården titta på vilken typ av stöd som kan sättas in och vem som kan vara länken. Det skulle kunna vara en arbetsterapeut men också en läkare eller annan profession med kunskap om stroke, säger Charlotte Wassenius.

Konsekvenserna efter stroke ser olika ut, men några av de vanligaste är dessa:

Ihållande trötthet

Problem att minnas

Nedstämdhet

Svårigheter att prata och att förstå vad andra säger

Personlighetsförändringar

Svårt att äta eller dricka

Förlamning i en arm, ett ben eller både armen och benet på ena sidan av kroppen

Försämrad känsel i ena sidan av kroppen

Spasticitet, vissa muskler blir spända och stela, dessutom kan man få okontrollerbara rörelser

Frittata i airfryer

Frittata är en matig omelett som går utmärkt att tillaga i airfryer. När Du lagar frittata är det är ett perfekt tillfälle att ta tillvara på matrester för att minska matsvinnet. Grunden är att vispa ihop ägg med vätska. Sedan kan Du lägga till skurna grönsaker, skivad kokt potatis, bacon, kycklingbitar, riven ost och örter. Bara fantasin sätter gränser.

10 portioner

15 ägg

2½ dl syrad grädde

375 gr riven ost

250 gr babyspenat

1¼ tsk salt

Svartpeppar

Vispa ihop ägg, syrad grädde, riven ost och spenat. Salta och peppra. Tryck ner bakplåtspapper i airfryerns korg. Häll ner äggsmeten och tillaga på 180° cirka 10 minuter, eller tills frittatan stannat. Servera frittatan direkt.

Grattis Per Wagnert på Din 75 årsdag

Moderaterna vill se utredning om euron

Moderaterna har beslutat att man vill se en utredning kring om euron ska införas i Sverige.

Det var en av punkterna på partiets stämma på fredagen och enligt partistyrelsen ska utredningen se över alla ”relevanta aspekter, inklusive geo- och säkerhetspolitiska överväganden”.

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) anser dock att frågan om euron inte är aktuell i nuläget.

Att det geopolitiska och ekonomiska läget i världen förändras är ett skäl till det, säger hon.

Oavsett skulle det i så fall ligga långt bort i tid att Sverige faktiskt gick med i eurosamarbetet, enligt Svantesson.

Jag ser inte det här komma de närmaste åren över huvud taget. Men om man väl vill och bestämmer sig för att utreda det här och får majoritet i riksdagen så tar det ganska lång tid, säkert åtta år, innan euron är införd, säger hon.

Inom Tidöpartierna är Liberalerna för euron medan Sverigedemokraterna är emot. Kristdemokraterna anser att folkomröstningen från 2003 står fast och att ”det för närvarande inte är aktuellt för Sverige att ansluta sig till eurosamarbetet.

Karl-Axel Jonsson, död i 58 år

Grattis Philip på Din 27 årsdag

 

Grattis Inga-Britt (mamma) på Din 105 årsdag

 

Grattis Camilla Skog Henemark på Din 61 årsdag (2025-10-23)

Blåbärskaka med citronmaräng

En smarrig kaka med blåbär och frasig citronmaräng tackar ingen nej till.

14 bitar

140 gr smör, rumsvarmt

2⅘ dl strösocker

2⅘ äggula

2⅘ ägg

3½ dl siktat dinkelmjöl

1⅖ tsk bakpulver

2,1 dl halvtinade blåbär och pressad saft av 1 citron

Maräng:

2⅘ äggvita

1⅖ dl strösocker och rivet skal av 1 citron

4⅕ dl vispgrädde

Sätt ugnen på 175° eller 160° varmluft. Rör smör och socker poröst. Rör i äggulor och ägg, ett i taget. Blanda mjöl, bakpulver och blåbär. Rör ner det och citronsaft i smeten. Bred ut smeten i en smord form med löstagbar kant. Vispa vitorna till hårt skum. Vispa i sockret. Rör ner citronskalet försiktigt. Bred ut marängen över smeten. Grädda i nedre delen av ugnen cirka 40 minuter. Låt kakan kallna. Sikta över florsocker och garnera eventuellt med färska blåbär. Servera med vispad grädde.

 

Skärlingebacken i Bandhagen på 1950-talet

Påverkas Din bil

De äldre mobilnäten 2G och 3G håller på att stängas av, och många bilar på vägarna kommer att bli påverkade.

Nyare teknik med 4G och 5G är det som gäller framåt. Mobiloperatörerna är redan i full färd med att stänga ner 2G och 3G. 

Telia har som enda operatör bestämt sig för att behålla sitt 2G-nät till och med 2027, skriver Dagens Nyheter.

Runt 800 000 fordon kan påverkas när alla nät är stängda enligt en beräkning från myndigheten Trafikanalys.

Det handlar om flera funktioner. Dels riskerar det så kallade eCall sluta fungera i bilar med äldre teknik. Detta är ett system som automatiskt larmar 112 och skickar position till larmcentralen om bilen är med i en allvarlig olycka.

Dels påverkas olika komfortfunktioner. Som möjligheten att aktivera parkeringsvärmaren på distans. Fjärrstyrd låsning och upplåsning av bilen. Appar i bilens system.

Den 31 mars 2018 infördes lagkrav på att alla nya bilar skulle ha eCall. Kravet var att systemet skulle bygga på 2G/3G vilket nu alltså fasas ut.

En del bilar har även eCall över 4G/5G. Därför måste varje bilägare kolla upp med återförsäljare eller tillverkare hur deras fordon påverkas.

Calle Beckvid, senior rådgivare kring regulatoriska frågor på Mobility Sweden, ger råd.

Som konsument kan man börja med att kolla systematiskt, finns det för det första en SOS-knapp i bilen. Man måste själv sedan söka upp informationen via återförsäljare eller auktoriserad verkstad om vilken teknik bilen har, säger han till Dagens Nyheter.

Han har dock lugnande besked om möjligheten att få tag på information. Drygt nio av tio bilar är av varumärken som bekräftat att de har information tillgänglig om vilka modeller som berörs.

För den som äger en fordon som påverkas handlar det om att väga för och nackdelar mot varandra.

Om man trivs med bilen och tycker den uppfyller sin funktion, om man kan leva utan komforttjänster efter att Telia släckt ner sitt 2G-nät och känner sig trygg att köra utan eCall, då finns det ingen anledning att sälja bilen, säger Calle Beckvid till Dagens Nyheter.

Många befarade att bilar där eCall inte fungerar skulle underkännas vid besiktning efter 2027. 

Men Transportstyrelsen planerar att ta bort kravet på eCall-funktionen vid besiktning. En föreskrift som förväntas träda i kraft under första halvåret 2026.

För den som har ett äldre fordon är det klokt att börja kolla upp hur den påverkas redan nu. Då finns tid att fundera på vad man vill göra.

Frätskador på tänderna

Frätskador på tänderna betyder att tänderna har slitits ner. Vid allvarliga frätskador blir de även missfärgade. Med tiden kan Du få ont och känna att det ilar i tänderna. Det är sura ämnen som orsakar frätskador, t ex energidryck, juice och läsk.

Det finns saker Du kan göra för att stoppa frätskador som inte är så djupa.

Symtom

Tänder som har frätskador

Vid en frätskada försvinner emaljen och det underliggande tandbenet lyser igenom så att tanden gulnar

Frätskador på tänderna i ett tidigt skede kan vara svåra att upptäcka själv

Det här är vanliga symtom på frätskador:

Tandens form ändras

Tandens yta blir matt

Du känner ilningar eller får ont

Tanden blir mörkare

Frätskador kan finnas på alla tandytor. De är vanligast på insidan av framtänderna i överkäken och på kindtändernas tuggytor i underkäken.

Både mjölktänder och permanenta tänder kan få frätskador.

I början av en frätskada brukar tanden behålla den färg som den hade från början. När emaljen på tanden försvinner börjar tandbenet att synas. Tanden blir då mörkare och gulnar.

Tandens yta bryts oftast ner under många år. Det gör inte ont till en början, men allt eftersom ytan slits ner kan Du få ont. Det kan också ila i tanden.

Så småningom ändras tandens form.

Framtänderna i överkäken kan få en slätare och avrundad yta.

Det kan bildas gropar på kindtändernas tuggytor. Finns det lagningar slits fyllningen inte ner lika mycket som tanden. Fyllningen kan då börja sticka upp med vassa kanter. Den behöver då putsas av en tandläkare eller tandhygienist.

Frätskador på tänderna blir allt vanligare, särskilt bland barn och ungdomar.

Tänder som har blivit förstörda av frätskadorna läker inte av sig själva. Det är därför viktigt att särskilt barn och ungdomar tar hand om sina tänder på ett bra sätt för att undvika behandling senare i livet.

Du kan stoppa frätskadorna genom att ändra Dina matvanor. Tanden blir mindre känslig när tandytan inte längre påverkas av syra.

Undvik sura drycker, surt godis och sura livsmedel. På så sätt kan Du stoppa frätskador om de inte är så djupa.

Det är bra att undvika följande saker:

Sura drycker, t ex juice, läsk, vin och energidrycker

Sura livsmedel, t ex syrade grönsaker, ketchup och citrusfrukter

Surt godis

Sura frukter

Skölj gärna munnen med vatten efter att Du har ätit eller druckit något som är surt.

Livsmedel som innehåller mycket kalcium hindrar syrorna från att orsaka frätskador. Det gäller t ex ost, mjölk, filmjölk eller yoghurt. Därför kan det vara bra att kombinera frukt med exempelvis naturell yoghurt. Likadant kan det vara bra att avsluta en måltid med ost.

Borsta inte tänderna direkt efter att Du har ätit eller druckit något surt. Slipmedlet i tandkrämen sliter mer på tandytan om Du nyligen har druckit en sur dryck, t ex apelsinjuice. I stället kan Du skölja munnen med vatten och vänta minst en timme med att borsta tänderna.

Använd en mjuk tandborste och en tandkräm som inte innehåller så mycket slipmedel. 

Borsta tänderna två gånger per dag.

Du kan göra tänderna starkare genom att använda medel som innehåller fluorid, t ex munsköljmedel eller gel. Fråga om råd på ett apotek.

Undvik att tugga fluoridtuggummin. Det kan göra mer skada på en tand som redan har en frätskada.  

Det är svårare att själv förebygga frätskador som beror på sjukdom, t ex ätstörningar. Läkemedel som tar bort effekten av den sura magsaften kan hjälpa. Fråga om råd på ett apotek. Du kan behöva kontakta läkare om problemen med sur magsaft i munnen fortsätter.

Det är inte lämpligt att bleka tänder som har frätskador. Då blir frätskadorna värre och Du kan få ilningar i tänderna.

Kontakta en tandläkare eller tandhygienist om Du tror att Du har frätskador på tänderna.

Har Du fått större skador kan Du behöva tandvård, t ex plastfyllningar eller tandkronor.

Du kan behöva remiss till en läkare om frätskadan beror på någon sjukdom.

Ring telefonnummer 1177 om Du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan Du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var Du kan söka vård.

Det är bra om en tandläkare eller tandhygienist undersöker Dina tänder regelbundet. På så sätt kan frätskador upptäckas så tidigt som möjligt. Tandvårdspersonalen följer även upp skador för att se om de har stannat av eller blivit sämre.

Tandläkaren eller tandhygienisten undersöker varje enskild tand för att upptäcka frätskador. De kan se olika ut beroende på hur stora de är. Frätskador kan även ses med tandröntgen.

Behandlingen är olika beroende på hur stor frätskadan är. Du får till att börja med rekommendationer om vad Du själv kan göra för att hindra att skadan blir värre.

Har Du fått lite större frätskador kan Du behöva plastfyllningar på vissa delar av tanden.

Du kan behöva tandkronor på tänder som har blivit förstörda av frätskadorna. Då får Du behandling hos tandläkare flera gånger.

Du kan ha rätt att få ekonomiskt stöd för tandvård om frätskadorna beror på någon sjukdom. Det kallas särskilt tandvårdsbidrag. Det kan t ex gälla om Du har en ätstörning.

Du kan även ha rätt att få tandvård till samma kostnad som sjukvård om tandvården är en del av rehabiliteringen efter en sjukdom. Be Din läkare eller tandläkare om mer information.

En tand består av krona och rot. Kronan är den del som syns i munnen, medan roten sitter fast i käkbenet.

En tand består av krona och rot. Kronan är den del som syns i munnen, medan roten sitter fast i käkbenet. Kronans yta består av emalj. Under emaljen sitter tandbenet. Den innersta delen av tanden kallas pulpan eller tandnerven.

En frätskada beror på att tandens emalj har lösts upp av ett surt ämne. Frätskadan kan sprida sig in i tandbenet och pulpan om inte skadan upptäcks i tid.

Hos yngre personer är tandhalsen täckt av tandkött. I takt med att Du blir äldre kan tandköttet dra sig tillbaka så att tandhalsen blir synlig.

Tandhalsen täcks inte av emalj. Den är mycket sårbar för frätskador om tandköttet försvinner. Då kan det bli en frätskada direkt på tandbenet.

Det är framför allt mängden syra och graden av surhet som avgör om mat eller dryck ger frätskador eller inte. Graden av surhet kallas också pH-värde. Ju lägre pH-värde, desto större är risken för frätskador.

Frätskador kan också uppstå på grund av sjukdomar eller tillstånd där man kräks eller får sura uppstötningar, t ex en ätstörning eller halsbränna.

Det finns sura ämnen som kan komma in i munnen genom luften, exempelvis om Du arbetar inom vissa kemiska industrier.

Du kan söka tandvård på vilken tandvårdsmottagning Du vill i hela landet. Varje tandvårdsmottagning bestämmer själv priset för den tandvård den utför. Fråga vad en undersökning eller behandling kostar. Du har rätt att få veta det i förväg.

Barn och unga behöver inte betala för tandvård. Det gäller till och med den 31 december det år Du fyller 19 år. Då ingår nästan alla undersökningar och behandlingar som tandläkaren eller tandhygienisten anser att Du behöver.

Du får betala för tandvård från och med det år Du fyller 20 år.

Du får ett bidrag för tandvård varje år. Hur mycket Du får beror på hur gammal Du är. Det kallas allmänt tandvårdsbidrag. Säg till att Du vill använda bidraget när Du ska betala.

Högkostnadsskyddet för tandvård fungerar så att Du under en period på tolv månader betalar hela kostnaden för tandvård upp till 3 000 kronor. Om Dina tandvårdskostnader under perioden överstiger det beloppet får Du tandvårdsstöd från staten. 

Det finns garantier för de flesta behandlingar. Det betyder Du kan få en behandling omgjord utan att Du behöver betala en gång till. 

Du kan få hjälp av en tolk om Du inte pratar svenska. Tala om att Du behöver språktolk när Du bokar Ditt besök. Ibland kan Du behöva betala för språktolk.

Nötfärsbiff med spetskålslaw

Nötfärsbiffar med en matigare och mer robust coleslaw på spetskål, med milda smaker från örter Den krämiga kålen lyfter de klassiska nötfärsbiffarna.

10 portioner

1 250 gr nötfärs

2½ gul lök

5 vitlöksklyftor

5 msk ströbröd

2½ dl vatten

2½ ägg

2½ tsk salt

2½ krm svartpeppar

Smör- och rapsolja

Kålslaw:

750 gr spetskål

1¼ tsk salt

625 gr potatis

5 dl crème fraiche franska örter

Börja med kålslaw. Skala och tärna potatisen. Koka den några min i lättsaltat vatten. Kyl den snabbt i kallt vatten. Strimla kålen och lägg den tillsammans med saltet i en sil. Låt dra cirka 5 minuter. Pressa ur så mycket vatten som möjligt. Blanda potatis, kål och crème fraiche. Skala och finhacka lök och vitlök. Fräs dem i lite smör- och rapsolja, låt svalna. Rör ihop vatten och ströbröd och låt svälla cirka 5 minuter. Blanda samman alla ingredienser till en smidig smet. Forma platta biffar. Stek dem i smör- och rapsolja 2-3 minuter på varje sida. Servera biffarna med kålslaw.

Ny leverans från Ica idag så nu klarar jag mig ett tag

 

Fikapaus på Vetekatten

 

Sveriges äldsta person

111 15 Stockholm, 74 år

111 20 Stockholm, 89 år

111 21 Stockholm, 97 år

111 22 Stockholm, 94 år

111 23 Stockholm, 97 år

111 24 Stockholm, 95 år

111 27 Stockholm, 94 år

111 28 Stockholm, 95 år

111 29 Stockholm 97 år

111 30 Stockholm 94 år

111 31 Stockholm 101 år

111 34 Stockholm, 92 år

111 35 Stockholm, 71 år

111 36 Stockholm, 99 år

111 37 Stockholm, 97 år

111 38 Stockholm, 100 år x 3

111 39 Stockholm, 91 år

111 40 Stockholm, 98 år

111 43 Stockholm, 62 år

111 44 Stockholm, 81 år

111 45 Stockholm, 79 år

111 46 Stockholm, 29 år

111 47 Stockholm, 68 år

111 48 Stockholm, 76 år

111 49 Stockholm, 85 år

111 51 Stockholm, 55 år

111 52 Stockholm, 97 år

111 53 Stockholm, 58 år

111 56 Stockholm, 70 år

111 57 Stockholm, 82 år

111 60 Stockholm, 94 år

111 61 Stockholm, 96 år

111 64 Stockholm, 98 år

112 14 Stockholm, 82 år

112 15 Stockholm, 95 år

112 16 Stockholm, 91 år

112 17 Stockholm, 98 år

112 18 Stockholm, 95 år

112 19 Stockholm, 99 år

112 20 Stockholm, 104 år, 100 år x 2

112 21 Stockholm, 99 år

112 22 Stockholm, 96 år

112 23 Stockholm, 97 år

112 24 Stockholm, 105 år, 103 år, 101 år x 2, 100 år x 4

112 25 Stockholm 93 år

112 26 Stockholm 94 år

112 27 Stockholm 103 år

112 28 Stockholm 97 år

112 29 Stockholm 99 år

112 30 Stockholm 97 år

112 31 Stockholm 95 år

112 32 Stockholm 103 år

112 33 Stockholm 97 år

112 34 Stockholm 94 år

112 35 Stockholm 97 år

112 36 Stockholm 99 år

112 37 Stockholm 97 år

112 38 Stockholm 95 år

112 39 Stockholm 95 år

112 40 Stockholm 97 år

112 41 Stockholm 100 år x 2

112 42 Stockholm 96 år

112 43 Stockholm 95 år

112 44 Stockholm 97 år

112 45 Stockholm 105 år

112 46 Stockholm 102 år x 1, 101 år x 2, 100 år x 4

Så mycket (och lite) höjs pensionen för olika grupper efter nyår

Inkomstpensionen höjs med 1,9% från 1 januari. Men garanti-pensionen höjs bara med 0,7%. De flesta får lite av både garantipension och inkomstpension, och får därmed en höjd pension med någonstans mellan 0,7 och 1,9% efter årsskiftet.

Pensionsmyndigheten meddelar nu om höjningen av pensionerna från och med 1 januari 2026 i ett pressmeddelande.

2026 blir det första året för Sverige utan en lagstadgad pensionsålder. Pensionsåldern ersätts med en riktålder, som börjar vid 67 år och sedan flyttar sig uppåt i takt med att snittsvenskarna blir äldre och friskare.

Den största höjningen får de svenskar som inte får någon form av garantipension eller bostadstillägg. De får 1,9% höjning.

Du som räknar med pension efter 1 januari 2026 kommer få vänta tills efter årsskiftet för att få reda på exakt hur mycket Du får utbetalt, då Du kan gå in på mina sidor på pensionsmyndigheten.se och se vad Din nästa utbetalning blir.

Men vi kan berätta att inkomstpensionen, som följer inkomstutvecklingen i samhället, ökar med 1,9% efter årsskiftet, säger Kristian Seth, analyschef på Pensionsmyndigheten, i ett pressmeddelande.

Drygt 1,1 miljoner pensionärer har inkomstpension och/eller tilläggspension utan grundskydd som garantipension eller bostadstillägg. De får dessa inkomstgrundade pensionsdelar höjda med 1,9%.

Pensionärer med inkomstpension och en del garantipension får en ökning på mellan 0,7 och 1,9%. Det är nästan 890 000 pensionärer.

Pensionärer som har låg inkomstpension eller ingen inkomstpension får garantipensionen uppräknad med 0,7%. Det är nästan 300 000 personer.

Anledningen till att alla pensioner inte får lika många procents höjning är att det är olika belopp som styr olika delar av pensionen. Prisbasbeloppet styr garantipensionen, som höjs med 0,7% och motsvarar inflationen eller prisökningarna i Sverige.

Inkomstbasbeloppet höjs med 3,5% och följer istället löneutvecklingen. Låg inflation och hög löneökning i Sverige leder till att inkomstpensionen stiger snabbare än garantibeloppen.

Juvelkupp mot Louvren, Napoleons smycken stulna

På sju minuter genomfördes en stor stöld på konstmuseet Louvren i Paris. Tjuvarna har fått med sig halsband, en brosch, en tiara och annat som tillhört Napoleon och hans kejsarinna, enligt Le Parisien.

Frankrikes inrikesminister och tidigare polischef Laurent Nuñez säger att det var ”ovärderliga” smycken som stals och uppger att hela händelseförloppet skedde på sju minuter. Han säger att det är uppenbart att gruppen bakom stölden ”spanat” i förväg, skriver Le Parisien. Han bekräftar att gärningsmännen använde sig av en stegbil.

Gärningsmännen ska ha tagit sig in på den sidan Louvren som vetter mot floden Seine, där ett byggnadsarbete pågår. De ska ha varit utrustade med motorsågar, och enligt Le Parisien ska två män ha tagit sig in i lokalerna medan en tredje väntade utanför. De ska ha använt sig av varuhissar för att ta sig till rummet där juvelerna förvarades, skriver AFP. De ska ha flytt på en motorcykel i riktning mot motorvägen A6.

Enligt Le Parisien har ett smycke hittats utanför museet. Tidningen skriver att det tros vara kejsarinnan Eugenies krona och att den är skadad.

Paris borgmästare Ariel Weil säger till Le Parisien att han är förbluffad över händelsen och att det ”oundvikligen kommer att väcka frågor om säkerheten”.

Det har varit som ett filmmanus fram tills nu. Det är svårt att föreställa sig att det verkar vara så enkelt att göra inbrott på Louvren.

Frankrikes kulturminister Rachida Dati bekräftar på X att Louvren utsatts för en stor stöld i samband med att det berömda konstmuseet öppnade för dagen. Hon tillägger att hon befinner sig på museet tillsammans med polisen och att ingen skadades vid händelsen.

Frankrikes inrikesminister Laurent Nuñez säger att det finns ”en stor sårbarhet” på franska museer. Museet uppger på sociala medier att det kommer hålla stängt under söndagen ”på grund av exceptionella omständigheter”, utan att gå in på fler detaljer.

Det var nödvändigt att evakuera människor, främst för att bevara spår och ledtrådar så att utredarna kunde arbeta lugnt, säger Laurent Nuñez.

Åklagarmyndigheten i Paris uppger att de inlett en utredning om organiserad stöld, skriver Le Parisien. Vägar nära Louvren har spärrats av.

Bostadsköpare varnas för regeringens förslag

Regeringen vill höja taket för hur stora lån bostadsköpare får ta och mildra kravet på amorteringar. Riksbanken, Riksgälden och Konjunkturinstitutet (KI) hör till dem som varnar för risker med förslagen.

I koncentrat handlar kritiken om att hushållen kan bli mer skuldsatta, känsligare för räntehöjningar och bopriserna kan pressas upp. Och Finansinspektionen oroar sig över förslag som innebär att ansvaret för tillsyn, det vill säga att övervaka stabiliteten i det finansiella systemet, ska delas upp på flera myndigheter.

Det var strax före midsommar som regeringen föreslog att det extra kravet på amorteringar ska tas bort våren 2026 och att det ska gå att låna upp till 90% av en bostads värde, jämfört med 85 procent nu. Ett skäl som gavs var att det skulle göra det lättare för unga som vill köpa hus eller lägenhet om kravet på kontantinsats sänks.

Riksbanken tror inte helt på att möjligheten att låna mer ska resultera i att fler kan bli ägare av en bostad. Däremot kan priserna på hus och lägenheter åka upp och skuldsättningen öka. Konsumentverket ser en utveckling med större bolån och högre bopriser som gör enskilda låntagare mer sårbara för räntehöjningar och prisfall.

Riksbanken, liksom Riksgälden och KI undrar varför regeringen inte har gått vidare med utredningsförslaget om ett så kallat skuldkvotstak, det vill säga ett tak för hur stora lån en familj får ha i förhållande till inkomsterna.

LO oroar sig inte för den finansiella stabiliteten och tror att förslagen kan göra det lättare för fler att ge sig in på bostadsmarknaden. De minskar också behovet av så kallade blancolån med högre ränta än ordinära bolån.

Svenskt näringsliv välkomnar i stort förslagen, liksom Mäklarsamfundet och HSB.

Villaägarnas riksförbund stödjer förslagen men tror inte att de räcker för att unga ska kunna köpa bostad. Det sätter den, enligt förbundet, icke-fungerande bostadsmarknaden stopp för.

19 oktober

19 oktober är den 292a dagen på året i den gregorianska kalendern (293e under skottår). Det återstår 73 dagar av året.

Namnsdagar

Nuvarande, Tore och Tor

Föregående i bokstavsordning

Bojan, Namnet infördes på dagens datum 1986, men utgick 1993.

Borghild, Namnet infördes på dagens datum 1986, men flyttades 1993 till 28 maj och har funnits där sedan dess.

Ptolemeus, Namnet fanns, till minne av en romersk martyr, på dagens datum före 1901, då det utgick.

Tor, Namnet infördes 1986 på 5 mars, men flyttades 2001 till dagens datum.

Tore, Namnet förekom på 1790-talet på 28 april, men utgick sedan. 1901 infördes det på dagens datum och har funnits där sedan dess.

Torleif, Namnet infördes 1986 på 26 november, men flyttades 1993 till dagens datum och 2001 till 9 mars.

Föregående i kronologisk ordning

Före 1901, Ptolemeus

1901–1985, Tore

1986–1992, Tore, Bojan och Borghild

1993–2000, Tore och Torleif

Från 2001, Tore och Tor

I föregående revideringar

1929–1949, Odert

Händelser

202 före Kristus, Slaget vid Zama (13 mil sydväst om Karthago) avslutar det andra puniska kriget och krossar till största delen Karthagos makt. Romerska och numidiska styrkor, under den romerske generalen Publius Cornelius Scipios och hans numidiske allierade Masinissas befäl, besegrar en styrka bestående av karthager och deras numidiska allierade, under Hannibals befäl, och tvingar Karthago att kapitulera. Hannibal förlorar 20 000 man i nederlaget, men lyckas undgå Masinissas förföljelse.

439, Vandalernas kung Geiserik intar Karthago och gör staden till centrum för sitt rike.

1453, Fransmännen erövrar Bordeaux efter cirka 300 års engelskt styre och markerar början på slutet av hundraårskriget.

1466, Trettonåriga kriget avslutas i och med freden i Toruń som undertecknas denna dag.

1706, I slaget vid Kalisz under stora nordiska kriget besegras svenskarna av en tiodubbel övermakt av sachsare, ryssar och polacker.

1778, Riksdagen 1778–1779 inleds i Stockholm.

1793, Svea Orden grundas i Stockholm.

1813, Slaget vid Leipzig resulterar i en förlust av Napoleons största förluster.

1917, Nils Edén efterträder Carl Swartz som Sveriges statsminister

1928, Chinateatern i Stockholm invigs, då som biograf.

1932, Prins Gustaf Adolf gifter sig med Sibylla av Sachsen-Coburg-Gotha.

1936, Resetävlingen Jorden runt på 20 dagar avslutas efter 18 dagar, tre deltagare tävlade i snabbaste jorden runt-resa med kommersiella färdmedel, start 30 september.

1954, Berget Cho Oyu bestigs första gången av en österrikisk expedition.

1979, Den svenska Socialstyrelsen avskaffar homosexualitet som psykisk sjukdom.

1987, Den Svarta måndagen då världens börser med Dow Jones Industrial Average i spetsen faller dramatiskt.

1991, BingoLotto har premiär i TV4.

Födda

1276, Prins Hisaaki, shogun av Japan

1433, Marsilio Ficino, italiensk filosof, läkare och humanist

1748, Emanuel De Geer, svensk militär, kammarherre och riksråd samt kanslipresident 1786–1787

1791, Gaetano Errico, italiensk katolsk präst och ordensgrundare, helgon

1828, James F Wilson, amerikansk republikansk politiker, senator (Iowa) 1883–1895

1858, George Albert Boulenger, brittisk zoolog

1871, Fred Green, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Michigan 1927–1931

1875, Theodor Duesterberg, tysk politiker

1882, Umberto Boccioni, italiensk futurist, målare och skulptör

1897, Vlado Chernozemski, bulgarisk revolutionär, attentatsman

1899, Miguel Ángel Asturias, guatemalansk författare och diplomat, mottagare av Nobelpriset i litteratur 1967

1901, Brita Hertzberg, svensk operasångare och skådespelare

1909, Robert Beatty, kanadensisk skådespelare

1910, Subramanyan Chandrasekhar, tamilsk-amerikansk teoretisk astrofysiker, mottagare av Nobelpriset i fysik 1983

1916, Karl-Birger Blomdahl, svensk kompositör, Jean Dausset, fransk immunolog, mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin 1980

1919, Georg Adelly, svensk musiker (basist), skådespelare och komiker

1921, Gunnar Nordahl, svensk fotbollsspelare

1925, Bernard Hepton, brittisk skådespelare

1927, Pierre Alechinsky, belgisk målare

1931, John le Carré, brittisk författare

1935, Agne Simonsson, svensk fotbollsspelare, mottagare av Svenska Dagbladets guldmedalj 1959

1940, Michael Gambon, brittisk skådespelare

1944, Peter Tosh, jamaicansk reggaesångare

1945, John Lithgow, amerikansk skådespelare

1946, Philip Pullman, brittisk författare

1947, Ildikó Bánsági, ungersk skådespelare

1950, Cecilia Hjalmarsson, svensk skådespelare

1951, Kurt Schrader, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 2009–2023

1952, Wanja Lundby-Wedin, fackföreningsledare, LO:s ordförande 2000–2012

1953, Robert Ekh, svensk pastor för Livets Ord

1955, Åsa Eek Engquist, svensk skådespelare

1960, Jennifer Holliday, amerikansk sångare

1962,  Evander Holyfield, amerikansk boxare

1963, Laurent av Belgien, belgisk prins

1966,  Jon Favreau, amerikansk skådespelare och regissör

1969, Trey Parker, amerikansk skådespelare, regissör och musiker

1970, Chris Kattan, amerikansk skådespelare

1973, Patrick Murphy, amerikansk demokratisk politiker

1975,  Lars Winnerbäck, svensk musiker

1980, Anna-Karin Kammerling, svensk simmare, Hakim Transby, svensk radioprofil

1990, Aleh Dubitski, belarusisk släggkastare, Janet Leon, svensk sångare och dansare

1991, Adam Friberg, professionell Counter-Strike: Global Offensive-spelare

Avlidna

1072, Egino, biskop i Lunds stift sedan 1066, kristnade bland annat Blekinge och deltog ivrigt i kristnandet av Västergötland och övriga Sverige

1187, Urban III, född Uberto Crivelli, påve sedan 1185

1216, Johan av England, 49, herre över Irland sedan 1177 och kung av England sedan 1199

1416, Peder Jensen Lodehat, dansk biskop och politiker

1682, Thomas Browne, 77, engelsk författare

1745, Jonathan Swift, 77, brittisk-irländsk kyrkoman, författare och satiriker

1770,  Bernardo Vittone, 66, italiensk arkitekt

1813, Józef Antoni Poniatowski, 50, polsk militär

1851, Marie Therese av Frankrike, 72, fransk prinsessa

1856, William Sprague, 56, amerikansk politiker, guvernör i Rhode Island 1838–1839

1875, Charles Wheatstone, 73, brittisk vetenskapsman och uppfinnare

1889, Ludvig I av Portugal, 50, kung av Portugal 1861–1889

1897, George Pullman, 66, amerikansk ingenjör och industrialist

1909, Cesare Lombroso, 73, italiensk läkare som lade grunden för kriminologin

1918, Harold Lockwood, 31, amerikansk stumfilmsskådespelare

1923, Adolfo Apolloni, 68, italiensk skulptör

1926, Ludvig Karsten, 50, norsk målare

1937, Ernest Rutherford, 66, nyzeeländsk-brittisk fysiker, mottagare av Nobelpriset i kemi 1908

1943, Camille Claudel, 78, fransk skulptör och grafiker

1945, N C Wyeth, 62, amerikansk illustratör och målare

1950, Edna St Vincent Millay, 58, amerikansk poet och dramatiker

1952, Edward S Curtis, 84, amerikansk fotograf, Adolf Laurin, 69, svensk journalist

1970, Unica Zürn, tysk surrealistisk författare, poet och konstnär.

1978, Gig Young, amerikansk skådespelare.

1983, Erik Jansson, svensk ombudsman och socialdemokratisk politiker.

1984, Jerzy Popiełuszko, polsk romersk-katolsk präst, mördad. Henri Michaux, belgisk författare och målare. Josef Halfen, svensk regissör och skådespelare.

1995, Don Cherry, 58, amerikansk jazzmusiker

2003, Alija Izetbegović, 78, bosnisk politiker, president

2007, Jan Wolkers, 81, nederländsk författare och konstnär

2008, Doreen Wilber, 78, amerikansk bågskytt

2009, Joseph Wiseman, 91, kanadensisk skådespelare, spelade den allra första Bond-skurken Doktor Julius No

2011, Lars Sjösten, 70, svensk jazzmusiker, Alf Åberg, 95, svensk författare och professor i historia

2012, Fiorenzo Magni, italiensk tävlingscyklist.

2014, Miloslava Rezková, tjeckisk (tjeckoslovakisk) friidrottare, OS-guldmedaljör i höjdhopp 1968. John Holt, jamaicansk sångare och låtskrivare.

2015,  Ali Treiki, 78, libysk politiker, diplomat, utrikesminister 1976–1982 och 1984–1986

2016, Gary Sprake, 71, brittisk (walesisk) fotbollsspelare

2017, Umberto Lenzi, 86, italiensk exploitationregissör och filmproducent

2018,  Osamu Shimomura, japansk kemist, mottagare av Nobelpriset i kemi 2008

2019, Erhard Eppler, 92, tysk socialdemokratisk politiker

2020, Wojciech Pszoniak, 78, polsk skådespelare

2021, Lars Lamberg, 82, svensk lantbrukare och företagsledare

2022,  Philip Waruinge, 77, kenyansk boxare och olympisk medaljör

2023, Lasse Berghagen, 78, svensk sångare och låtskrivare

2024, Amun Abdullahi, 49, somalisk-svensk radiojournalist samt grundare av Knowledge House, Hillevi Blylods, 92, svensk operasångare

Grattis Somporn Sundin Hägg på Din 51 årsdag

Grattis Lars Winnerbäck på Din 50 årsdag

75-årig man körde ned i vattnet, en död

En person i 75-årsåldern har avlidit efter att en personbil kört ned i vattnet i Grötvik i Halmstads kommun.

Bilen körde igenom ett staket och därefter ned i vattnet. En person anträffades i vattnet, säger polisens presstalesperson Christian Brattgård.

Mannen fördes till sjukhus. Ett par timmar senare meddelades att han avlidit av sina skador och att anhöriga underrättats. Polisen har inga uppgifter om det befann sig fler personer i bilen.

Syntest kan kosta körkortet för äldre, nytt krav diskuteras

Hundratusentals svenska bilister, många av dem äldre, kan komma att behöva göra syntest för att få behålla körkortet. Bilprovningen och Synoptik vill nu införa obligatoriska kontroller, efter att nya siffror visar att över 600 000 förare inte klarar dagens synkrav.

För många äldre bilförare är bilen mer än bara ett transportmedel, den står för frihet och självständighet. Men nu växer kraven på att införa ett syntest som krav för att behålla körkortet. En rapport visar att över 600 000 svenska bilister inte längre uppfyller Transportstyrelsens synkrav.

Nästa vecka håller Bilprovningen och Synoptik en gemensam pressträff. Man påbörjar då kampanjen som kallas “Synbesiktningen”, och målet är att få till ett lagkrav på syntest vid körkortsförnyelse.

Tidigare kampanjer visade att många svenska körkortsinnehavare inte klarade syntesten. Därför höjs rösterna om att dessa ska bli ett obligatoriskt krav för att behålla körkortet. 

Att över 600 000 bilister inte längre klarar Transportstyrelsens synkrav för körkort borde vara ett tydligt argument för att införa ett lagstadgat krav på syntest vid körkortsförnyelse, säger Awet Tesfamariam på Synoptik, enligt sajten Carup.

“Synbesiktningen” är en frivillig undersökning.

En god syn är avgörande för trafiksäkerheten. Tyvärr lider många körkortsinnehavare av så pass nedsatt synförmåga att de inte skulle få körkort om de sökte idag, säger Camilla Rinaldo Miller (KD).

Även Moderaterna vill se en utredning om obligatoriska syntester, och att Sverige driver frågan inom EU.

Transportstyrelsen har dock varit avvaktande.

Vi har inte utrett om det är motiverat med obligatoriska synundersökningar. Tidigare studier har inte visat att äldre förare orsakar fler olyckor, säger Patrik Grundtman, utredare vid Transportstyrelsen, enligt Carup.

Från och med den 1 februari i år har Transportstyrelsen lättat på reglerna för synkraven.

Det betyder att många som tidigare förlorat sitt körkort på grund av synproblem nu kan få en ny chans. Numera kan även optiker, inte bara läkare, hjälpa till med synbedömningen, något som gör det enklare för äldre förare att få sin syn kontrollerad och sitt körkort prövat på nytt.

Om förslaget om lagstadgat krav på syntest vid körkortsförnyelse blir verklighet kan det få stor betydelse för äldre bilförare.