Framfall

Framfall är när slidans vägg buktar ner vid slidans öppning. Det kan också vara att livmodertappen putar ut genom öppningen. Ett framfall är oftast oskadligt men kan kännas obehagligt. Det finns behandling att få.

Risken för att få framfall ökar med åldern.

Vid framfall kan Du ha ett eller flera av följande besvär:

Du känner att något buktar ut i slidans öppning

Det skaver och känns tungt i underlivet

Det kan vara svårt att sitta

Du kan kissa på Dig eller känna att Du plötsligt behöver kissa

Det kan bli svårare att tömma hela urinblåsan när Du kissar

Det kan vara svårt att tömma tarmen helt när Du bajsar

Du kan behöva prutta mycket och det kan läcka bajs

Det kan vara svårt att torka ändtarmens öppning när Du har bajsat

Det kan läcka urin eller bajs när Du har slidsamlag

Vilka symtom Du får beror på vilken del av underlivet som orsakar framfallet. Du kan ha flera typer av framfall samtidigt.

En del har framfall utan besvär. Då behövs inte någon behandling.

Kontakta en vårdcentral eller en gynekologisk mottagning om Du har besvär som Du tror beror på framfall.

Du behöver inte söka vård någon annanstans om det är stängt. Vänta tills den gynekologiska mottagningen eller vårdcentralen öppnar. Många mottagningar kan Du kontakta genom att logga in.

Kontakta genast en vårdcentral, en gynekologisk mottagning, eller en jouröppen mottagning om Du har ett eller flera av följande symtom:

Du kan inte alls putta tillbaka framfallet

Du är kissnödig men kan inte kissa

Om det inte går eller är stängt, sök vård på en akutmottagning

Ring telefonnummer 1177 om Du behöver sjukvårdsrådgivning. Då kan Du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var Du kan söka vård.

Det finns saker Du kan göra för att minska risken för framfall och för att lindra symtomen om Du har framfall.

Träna musklerna i bäckenbotten med knipövningar. Gör inte knipövningar om Du har ont i bäckenbotten som beror på spända muskler.

Tänk på att knipa med musklerna i bäckenbotten om Du måste lyfta något ansträngande. 

Om livmodertappen kommit fram kan Du putta in den igen. Det hjälper tillfälligt och kan göra det lättare att kissa.

Om du har svårt att tömma urinblåsan helt kan Du ställa Dig upp, luta Dig framåt och sedan sätta Dig igen och försöka kissa ut det sista.

Du kan putta tillbaka framfallet med fingrarna om det buktar ner mycket. Då kan det gå lättare att kissa.

Ät mat med fibrer och drick mycket vätska. Det gör att konsistensen på bajset blir mjukare och lättare att bajsa ut.

Gå på toaletten direkt när Du behöver bajsa. Att ha en pall som stöd under fötterna kan göra det lättare att få ut bajset.

Du kan hålla emot med fingrarna eller tummen mot mellangården eller slidväggen om bajset stockar sig och inte kommer ut.

Undersökningen börjar med att Du får beskriva Dina besvär. Sedan gör läkaren en gynekologisk undersökning. Du kan få hosta och krysta för att läkaren ska se hur framfallet påverkas av ansträngning och om Du läcker urin samtidigt.

Läkaren kan känna i ändtarmen för att undersöka musklerna och vävnaden mellan slidan och ändtarmen.

Läkaren undersöker Dig med ultraljud för att se om det finns skador på livmodern, äggstockarna och slidans muskler. Ett ultraljud kan också visa om det finns urin kvar i urinblåsan efter att Du har kissat.

Du får lämna ett urinprov för att utesluta urinvägsinfektion eller blod i urinen.

Ibland behövs det fler utredningar, som t ex en cystoskopi som är en undersökning av urinröret och urinblåsan. Den här typen av undersökningar görs inte på det första läkarbesöket, utan planeras senare.

Det finns olika sätt att behandla framfall. Vad som passar bäst för Dig beror på olika saker. Prata med läkaren eller barnmorskan om vilken behandling som passar Dig.

Slemhinnorna i slidan och underlivet blir tunnare och torrare efter klimakteriet och om Du ammar. Det gör att slidväggarna kan skava mot varandra.

Behandling med östrogen kan stärka slemhinnorna och ta bort besvären från framfallet. Östrogen finns i form av kräm, en mjuk silikonring eller piller som Du för upp i slidan. En del finns receptfritt på apotek, andra behöver läkaren skriva ut. Det finns också hormonfria slidkrämer på apotek.

Framfallet kan lyftas upp med hjälp av en framfallsring om det är urinblåsan eller livmodern som har sjunkit ned. Läkaren för då upp en ring i plast eller silikon i slidan.

Ringar finns i olika modeller och storlekar. Du får hjälp att prova ut rätt sort på en gynekologmottagning. Ringen ska inte kännas alls när den är lagom stor och rätt placerad. Tillsammans med ringen använder Du kräm eller slidpiller med östrogen för att stärka slemhinnorna och hindra att det skaver.

Du får komma på återbesök för att se hur det fungerar med ringen. Du kan använda den så länge Du behöver, men den ska bytas ut några gånger per år. Framfallet kan så småningom bli mindre så att Du inte behöver ringen längre.

De flesta känner inte av ringen vid slidsamlag. Du kan själv lära Dig hur Du tar ut och sätter in ringen om det känns bättre.

Du kan bli opererad om Du har mycket besvär av Ditt framfall. Läkaren flyttar då tillbaka det som buktar ned och förstärker området i slidan. Operationen kan göras i slidans främre vägg, bakre vägg eller högst upp i slidan om det är livmodertappen som sticker ut.

Operationen gör inte ont eftersom Du får lokalbedövning eller ryggbedövning. Efter operationen får Du åka hem samma dag.       

De allra flesta får inga komplikationer efter operationen, men det är vanligt att ha ont och bli svullen i underlivet en tid. Ibland kan det vara svårt att kissa. Det är viktigt att avstå från slidsamlag och analsamlag under några veckor efteråt.

Ibland tas livmodern bort vid livmoderframfall, t ex om Du har någon sjukdom i livmodern. Att ta bort livmodern är en större operation, men de flesta kan lämna sjukhuset samma dag.

Du kan få framfall igen efter en operation. Oftast kommer framfallet tillbaka från en annan del av slidan än den som blev opererad första gången. Då kan den delen också opereras, eller behandlas med en framfallsring.

Läkaren kan förstärka vävnaden med ett mjukt nät om framfallet kommer tillbaka från samma del av slidan. Vid en operation läggs nätet in under slidans hud och ger stöd till vävnaderna.

Framfall hindrar inte en graviditet, och innebär inte heller någon risk för graviditeten.

Om Du planerar att bli gravid kan Du behöva vänta med att operera. Prata med en barnmorska om Du har funderingar om framfall och graviditet.

Framfall är inte något hinder för samlag. Det är ovanligt att få ont. En del kan tvärtom uppleva att de får minskad känsel i slidan av framfall.

Det kan kännas obekvämt att ha sex om Du har besvär av att det läcker urin, gaser eller avföring. Det blir bättre om framfallet behandlas. Prata med Din läkare.

Framfall kan komma från flera delar av slidan. Det kan vara urinblåsan, ändtarmen eller livmodern som sjunker ner och påverkar slidans väggar eller öppning.

När urinblåsan sjunker ner trycker den mot slidans främre vägg som då buktar ut vid slidans öppning. Det kan få urinröret att klämmas ihop och göra det svårt för kisset att passera. Under natten drar sig framfallet tillbaka och därför kan det vara lättare att kissa på morgonen. 

När ändtarmen sjunker ner trycker den mot slidans bakre vägg som då buktar ut vid slidans öppning. Ibland samlas det bajs i utbuktningen. Det kan vara svårt att krysta ut bajset.

När livmodern sjunker ner i slidan kan livmodertappen komma ut genom slidans öppning. Ibland kan Du få skavsår på framfallet och det kan då blöda lite.

Det är inte helt säkert vad som orsakar framfall. Det kan vara ärftligt.

Vävnaderna i bäckenbotten blir svagare när Du blir äldre. Därför är det vanligare med framfall ju äldre Du blir.

Risken för framfall ökar om bäckenbotten utsätts för påfrestningar. 

Här är saker som ökar risken för framfall:

Du har varit gravid

Du har fött barn genom slidan

Du har fått skador i underlivet från förlossningen

Du har ett arbete som är fysiskt tungt

Du har övervikt eller fetma

Du har kronisk hosta

Du har förstoppning

Du har fått en skada på musklerna eller deras nerver i bäckenbotten, t ex av en sjukdom

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning Du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.

Du ska få vara delaktig i Din vård. För att kunna vara det behöver Du förstå informationen som Du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska t ex få information om behandlingsalternativ och hur länge Du kan behöva vänta på vård. 

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om Du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om Du t ex har en hörselnedsättning. 

Du som behöver hjälpmedel ska få information om vad som finns. Du ska också få veta hur Du ska göra för att få ett hjälpmedel.

När Du har fått information om vilka alternativ och möjligheter till vård Du har kan Du ge Ditt samtycke eller på något annat sätt uttrycka ett ja. Det gäller även Dig som inte är myndig. 

Du kan välja att inte ge Ditt samtycke till den vård som Du erbjuds. Du får också när som helst ta tillbaka Ditt samtycke.