En ny våg av kärnkraftssatsningar sveper över världen, när energikris, klimatmål och geopolitiska förändringar driver länder att omvärdera sina energisystem. Samtidigt står vissa länder, som Österrike, fast vid sitt motstånd mot atomkraft, trots globala trender och politiska omsvängningar.
Efter år av tveksamhet och nedläggningar har kärnkraften åter blivit en het fråga på den globala energiscenen. Bakgrunden är komplex, kriget i Ukraina har gjort rysk gas till ett osäkert alternativ, kol anses för smutsigt och förnybara energikällor som vind och sol är inte alltid tillräckligt stabila. Allt fler länder ser därför kärnkraft som en lösning för att säkra energiförsörjningen och samtidigt minska koldioxidutsläppen, rapporterar Svenska Dagbladet.
När Internationella atomenergiorganet IAEA nyligen höll en stor konferens i Wien var intresset rekordstort, även från länder som tidigare inte övervägt kärnkraft eller saknat resurser för att satsa på tekniken. Idag finns det 417 reaktorer i drift i 31 länder, och ytterligare 37 länder planerar eller bygger egna anläggningar. Kina, Egypten, Indien och Bangladesh är några exempel på länder där nya verk nu växer fram.
En avgörande vändpunkt för kärnkraftens status kom vid klimattoppmötet i Dubai 2023. Där fick IAEA för första gången en självklar plats vid förhandlingsbordet. 22 länder, inklusive USA, Japan, Storbritannien, Sverige och flera andra europeiska nationer, skrev under ett löfte om att tredubbla kärnkraften för att nå de globala klimatmålen, något Sveriges Television rapporterade om.
Även i Europa märks en påtaglig omsvängning. I Danmark, som länge varit en förespråkare för förnybar energi och där kärnkraft varit förbjudet sedan 1985, har regeringen nu öppnat för att ompröva sitt motstånd. Mer än 80% av Danmarks el kommer idag från vind, sol och biobränslen, men debatten om energisystemets stabilitet har fått även kärnkraften att diskuteras igen.
Tyskland, som stängde sina sista reaktorer 2022, har återigen en livlig debatt om en möjlig återstart av kärnkraften, särskilt efter att landet tvingats minska sitt beroende av rysk gas. I Belgien har parlamentet nyligen röstat för att riva upp ett 22 år gammalt beslut om att fasa ut kärnkraften, och nu övervägs till och med nya, flytande reaktorer längs Nordsjökusten.
Trots den globala boomen finns det länder som står fast vid sitt motstånd. Österrike är ett av dessa. Landet byggde på 1970-talet ett kärnkraftverk i Zwentendorf, men efter en folkomröstning 1978, där en knapp majoritet sade nej, togs anläggningen aldrig i drift. Sedan dess har kärnkraften varit politiskt dödförklarad i landet, och Zwentendorfs betongkoloss står kvar som ett monument över en annan tid.
Även på andra håll har kärnkraftverk byggts men aldrig tagits i bruk. I Filippinerna, Asiens mest kolberoende land, står Bataankraftverket färdigbyggt men oanvänt efter att säkerhetsoro stoppade starten på 1980-talet. Nu överväger landets president att starta reaktorerna, över 50 år efter det första spadtaget.
Den globala trenden är tydlig, allt fler länder satsar på kärnkraft som ett sätt att möta både energibehov och klimatutmaningar. Samtidigt finns det fortsatt motstånd och debatt kring säkerhet, ekonomi och avfallshantering. Men med nya tekniska lösningar och ökade politiska ambitioner ser kärnkraften ut att gå mot en ny era, där både gamla och nya aktörer vill vara med och forma framtidens energisystem.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar