Till Sveriges invånare
Vi lever i en orolig tid. Krig pågår i vår omvärld. Terrorism, cyberattacker och vilseledande information används för att skada och påverka oss.
För att stå emot hoten behöver vi hålla ihop och ta ansvar för vårt land. Blir vi angripna måste alla hjälpa till att försvara Sveriges självständighet och vår demokrati.
Motståndskraft bygger vi varje dag tillsammans med anhöriga kollegor, vänner och grannar.
Du är en del av Sveriges beredskap.
En osäker värld kräver beredskap
Det militära hotet mot Sverige har ökat och vi måste vara beredda på det värsta, ett väpnat angrepp.
Krig, det yttersta hotet mot vår frihet
När någon med våld vill ta sig rätten att bestämma över oss, hotar det vår rätt till ett fritt och självständigt liv.
Det finns även andra sätt än militärt våld för att påverka och skada vårt land, exempelvis cyberattacker, påverkanskampanjer, terrorism och sabotage. Sådant kan inträffa när som helst, och mycket pågår här och nu.
Vi kan inte ta vår frihet för givet. Och vi måste ha vilja och mod för att försvara vårt öppna samhälle, även om det innebär uppoffringar.
Om Sverige blir angripet kommer vi aldrig att ge upp. Alla uppgifter om att motståndet ska upphöra är falska.
Andra allvarliga hot
Vi behöver även stärka vår motståndskraft för att kunna hantera andra allvarliga risker och hot, exempelvis:
Extremväder
Farliga smittor
Störningar i viktiga IT-system
Organiserad brottslighet
Tillsammans stärker vi Sverige
I kris och krig behöver vi alla bidra till Sveriges motståndskraft
Myndigheter, regioner och kommuner har ett stort ansvar när vår säkerhet hotas. Kommunerna ska exempelvis ta hand om äldre och sjuka, och se till att barnomsorg och räddningstjänst fungerar så långt som möjligt. Även företag bidrar till vår beredskap.
Om något allvarligt händer går hjälpen i första hand till dem som bäst behöver den. De flesta av oss måste klara oss själva i minst en vecka.
Några exempel på hur Du kan engagera Dig i vår gemensamma beredskap:
Gå med i frivillig försvarsorganisation som har uppdrag inom totalförsvaret. Även andra ideella organisationer och trossamfund gör viktiga insatser
Gå en kurs i exempelvis hjärt- och lungräddning (HLR)
Bli blodgivare som Du kan
Prata med andra där Du bor om hur Ni kan stärka Er gemensamma beredskap, exempelvis i bostadsrättsföreningen, hyreshuset eller byalaget
Sveriges försvar
Sverige har ett totalförsvar som består av militärt försvar och civilt försvar. Sverige är också en del av Natos kollektiva försvar.
Militärt försvar
Det militära försvaret ska försvara Sverige och allierade Natoländer mot väpnat angrepp, skydda våra gränser och bidra till att hantera konflikter. Det består av Försvarsmakten och flera andra myndighet som ska stödja det militära försvaret.
Civilt försvar
Det civila försvaret är alla vi som bor i Sverige tillsammans med myndigheter, regioner, kommuner, företag och ideella organisationer. En av de viktigaste uppgifterna för det civila försvaret är att stödja det militära försvaret. En annan huvuduppgift är att skydda civilbefolkningen och se till att grundläggande samhällsfunktioner fungerar så långt som möjligt även i krig. Det gäller exempelvis elförsörjning, sjukvård och transporter.
Sverige i Nato
Sverige ingår i försvarsalliansen Nato. Syfter med alliansen är att länderna tillsammans ska vara så starka att det avskräcker andra från att angripa oss. Om ett Natoland ändå blir angripet kommer övriga länder i alliansen att bidra till försvaret, en för alla, alla för en.
Höjd beredskap
Om det är krig eller fara för krig kan regeringen besluta om höjd beredskap för att stärka landets möjligheter att försvara sig.
Höjd beredskap innebär att hela samhället ska kraftsamla för att kunna möta en angripare och för att se till att det viktigare i samhället fungerar. Vid höjd beredskap kan Du bli inkallad för att hjälpa till på olika sätt.
Du får veta att det är höjd beredskap genom bland annat radio, TV och text-TV. Vid högsta beredskap kan även beredskapslarm användas.
Beredskapslarm betyder att det råder krig eller omedelbar krigsfara. Hela totalförsvaret måste omedelbart mobiliseras och samhället förbereda sig för krig. Högsta beredskap råder i hela landet.
Totalförsvarsplikt
Från och med det år Du fyller 16 år till och med det år Du fyller 70 år är Du totalförsvarspliktig och skyldig att bidra till totalförsvaret vid krigsfara och krig.
Totalförsvarsplikt gäller alla svenska medborgare, både de som bor i Sverige och i utlandet. Totalförsvarsplikten gäller även utländska medborgare som bor i Sverige.
Detta innebär totalförsvarsplikt:
Värnplikt eller civilplikt. Vid höjd beredskap är Du skyldig att inställa Dig på den plats Du fått besked om i Din krigsplaceringsorder
Allmän tjänsteplikt. Om regeringen beslutar om allmän tjänsteplikt är Du skyldig att fortsätta gå till Ditt arbete eller utföra andra uppgifter som är viktiga för totalförsvaret.
Vid höjd beredskap fortsätter Du att gå till Ditt vanliga arbete om Du inte har en annan krigsplacering.
Varningssystem
Vid allvarliga olyckor, kriser, krigsfara och krig kan Du bli varnad på olika sätt. Lär Dig vad de olika signalerna betyder.
Utomhusvarning
Anläggningar för utomhusvarningen "Hesa Fredrik" finns i de flesta kommuner och runt kärnkraftverk.
Utomhusvarningen testas den första helgfria måndagen i mars, juni, september och december, klockan 15:00.
Viktigt meddelande till allmänheten (VMA)
Signal i 7 sekunder och paus i 14 sekunder. Slutar efter två minuter.
Gå in. Stäng fönster, dörrar och om möjligt ventilation. Lyssna på Sveriges Radio P4 för att få mer information.
VMA är ett system som varnar för information vid allvarliga olyckor och kriser, som utsläpp av farliga ämnen och bränder med exempelvis risk för giftig rök eller explosion.
Du får VMA bland annat genom:
Sveriges Radio, Sveriges Television, Sveriges Television Text och kommersiella radio- och TV-kanaler
Appar från bland annat krisinformation.se, SOS Alarm, Sveriges Radio och Sveriges Television
Sms till mobiler i det drabbade området
Beredskapslarm
30 15 30
Signal i 30 sekunder och paus i 15 sekunder. Slutar efter fem minuter.
Gå in. Lyssna på Sveriges Radio P4. Beredskapslarm betyder att det är högsta beredskap i hela landet. Du som är värnpliktig eller civilpliktig ska genast ta Dig till den plats Du fått besked om i Din krigsplaceringsorder. Är Du krigsplacerad på Din arbetsplats ska Du följa arbetsgivarens anvisningar.
Flyglarm
Korta signaler i en minut.
Ta Dig genast till närmaste skyddsrum, källare eller annan skyddad plats. Du har bättre skydd inomhus än utomhus, främst i ett rum utan fönster.
Faran över
30
Lång obruten signal i trettio sekunder
Skydda Dig mot luftangrepp
Vid ett luftangrepp ska Du genast ta Dig till ett skyddsrum eller annan skyddad plats. Välj det som är närmast. Du kan också behöva utrymma ett område vid ett hotande militärt angrepp.
Du blir varnad för ett angrepp genom bland annat flyglarm och Sveriges Radio P4.
Skyddsrum skyddar mot tryckvågor och splitter från bomber. De skyddar även mot tryckvågor och värmevågor från kärnvapen. Skyddsrum ger bättre skydd än andra platser mot radioaktivt nedfall, gaser från kemiska vapen samt biologiska stridsmedel.
Andra skyddade platser
Källare, garage och tunnelbanestationer under mark ger också skydd vid ett luftangrepp. Du får även ett visst skydd i en tunnel eller vid en mur. Det är bättre att vara inomhus än utomhus, helst i ett rum utan fönster.
Om Du är utomhus och inte hinner ta Dig till ett annat skydd ska Du lägga Dig ner på marken, helst ihopkrupen i en grop eller ett dike.
När Du hör signalen "Faran över" kan Du lämna Ditt skydd. Hjälp personer som är skadade eller instängda.
Kärnvapen
Det globala säkerhetsläget ökar risken för att kärnvapen kan användas. Vid anfall med kärnvapen, kemiska eller biologiska vapen, ta skydd på samma sätt som vid ett luftangrepp. Skyddsrum ger bäst skydd. Efter ett par dagar har strålningen minskat kraftigt.
Enklaste skyddet
Utomhus i en grop eller ett dike
I en tunnel eller vid en mur
Inomhus i ett rum utan fönster
Källare, garage eller tunnelbanestation under mark
Skyddsrum
Effektivaste skyddet
Hemberedskap
Du bidrar till hela samhällets beredskap om Du har hemberedskap för minst en vecka.
Anpassa råden i checklistorna efter Dina behov och förutsättningar. Vissa saker Du kan dela med andra, exempelvis Dina grannar. I kris och krig måste vi alla hjälpa varandra.
Förbered Dig så Du inte måste skaffa allt på en gång om något allvarligt händer.
Vatten
Du behöver minst tre liter vatten per dygn, i första hand för att dricka och laga mat. Om det blir brist på dricksvatten kan kommunen ställa ut vattentankar, men Du behöver ändå ha vatten hemma.
Skaffa dunkar eller hinkar med lock att hämta vatten i
Köp vatten på flaska och fyll dunkar gjorda för livsmedel
Förvara vattnet mörkt och svalt. Kontrollera om vattnet smakar och luktar bra en eller ett par gånger per år. Byt vid behov
Om Du är osäker på om vattnet är rent, koka vattnet till det bubblar kraftigt
Frys in vatten i PET-flaskor. Flaskorna kan användas som kylklampar om strömmen försvinner. När isen har smält kan Du dricka vattnet. Fyll inte flaskorna ända upp, då kan de spricka.
Värme
Din bostad blir snabbt kall om det är strömavbrott på vintern. Välj ett rum att vara i. Häng filtar för fönstren och täck golvet med mattor.
Bra att ha hemma:
Varma och oömma ytterkläder, kläder i ull, tjocka strumpor, mössor, vantar och halsdukar
Filtar, liggunderlag och sovsäckar
Alternativ värmekälla som inte går på el, exempelvis gasolvärmare eller element som drivs med fotogen
Stearinljus, värmeljus, bränsle till värmekällor
Tändstickor, braständare och brandsläckare.
Var noga med säkerheten om Du använder alternativa värmekällor. Vädra ofta för att få in syre. Stäng av dem innan Du ska sova.
Kommunikation
Du behöver kunna ta emot nyheter och viktig information från myndigheter. Du behöver också kunna ha kontakt med anhöriga och vänner.
Bra att ha hemma:
Radio som drivs med batteri, solceller eller vev
Extra batterier
Mobil och laddade extra batterier (powerbank)
Mobilladdare att använda i bilen
Viktiga telefonnummer på papper
Sveriges Radio P4 är beredskapskanal och fortsätter att sända vid kris och krig. Ta reda på frevensen för Din lokala P4-kanal på krisinformation.se.
Mat
Du behöver mat som mättar, ger energi och kan förvaras i rumstemperatur. Välj mat som går snabbt att laga, kräver lite vatten eller som kan ätas direkt. Skapa Ditt förråd genom att ibland handla lite extra.
Bra att ha hemma:
Torrvaror:
Gryn, flingor, pasta, ris, couscous, pulvermos, pulvermjölk, tortilla, hårt bröd, kex, salt och kryddor
Konserver:
Tomater, grönsaker, frukter och färdiga rätter
Proteinrikt:
Torkat eller konserverat kött och fisk, kikärter, bönor, linser och ost på tub
Fettrikt:
Matolja, pesto, soltorkade tomater i olja, tapenade jordnötssmör, nötter och frön
Snabb energi:
Fruktkräm, sylt, choklad, honung, proteinbars och torkad frukt
Drycker:
Kaffe, te, chokladpulver, blåbärs- och nyponsoppa, fruktdrycker och mjölkdrycker
Mat till barn:
Välling, ersättning, gröt och barnmatsburkar
Ta vara på frukt och bär. Odla sådant som är ätbart i Din trädgård, på Din balkong eller fönsterbräda
Pengar
Om Du kan betala på flera olika sätt stärker Du Din beredskap. Använd gärna kontanter då och då.
Bra att ha:
Kontanter i olika valörer för minst en vecka
Andra betallösningar som bankkort och digitala tjänster
Toalett
Om det inte kommer vatten ur kranen, exempelvis vid ett strömavbrott, kan Du inte spola i toaletten. Ha beredskap för att kunna ta hand om avfallet och var noga med hygienen.
Du kan kissa i toaletten även om Du inte kan spola. Kasta toalettpappret i en papperskorg eller hink med lock.
För avföring kan Du sätta en plastpåse eller sopsäck i toaletten, använd en latrintunna eller hink med lock. Täck avföringen med exempelvis kompostströ eller sågspån. Din kommun informerar om hur Du ska slänga avfallet.
Bra att ha hemma:
Toalettpapper
Våtservetter och handsprit
Blöjor och mensskydd
Plastpåsar eller sopsäckar
Kompostströ eller sågspån
Hink med lock
För att minska dålig lukt bör Du undvika att urin och avföring blandas
Övrigt
Bra att ha hemma:
Stormkök, grill och bränsle
Husapotek och första hjälpenkit
Tändstickor och tändstål
Ficklampa och pannlampa
Konservöppnare
Drivmedel i tanken eller laddat elbilsbatteri
Om Du använder receptbelagd medicin eller förbrukningsartiklar för exempelvis diabetes, är det bra att ha hemma så det räcker för en månad.
Utrymning
Du kan snabbt behöva lämna ett område vid exempelvis ett hotande militärt angrepp, naturolyckor eller farliga utsläpp.
Du får veta att Du ska utrymma genom bland annat VMA. Lyssna på Sveriges Radio P4 och följ myndigheternas instruktioner.
Du som inte klarar Dig på egen hand kan få hjälp att utrymma, samt akut boende och mat på platsen Du kommer till.
Bra att ta med
Planera vad just Du behöver ta med om Du snabbt måste lämna Din bostad en kortare eller längre tid.
Här är några tips:
Mat och vatten för några dagar
ID-handlingar, bankkort och kontanter
Mediciner och hjälpmedel, exempelvis hörapparat
Radio som drivs på batteri, solceller eller vev
Varma kläder, regnkläder och ombyte
Hygienartiklar
Mobiltelefon och laddare
Karta och kompass
Viktiga uppgifter på papper, exempelvis telefonnummer och försäkringsbevis
Skyddsrum
Du tillhör inget särskilt skyddsrum utan använder det som är närmast. På msb.se finns en karta över skyddsrum.
I skyddsrum ska det finnas vatten och enklare toaletter. Om Du hinner bör Du ta med Dig något att äta, varma kläder och hygienartiklar. Var beredd på att Du kan behöva stanna i skyddsrummet några dagar.
I fredstid får skyddsrum användas till annat, men de ska kunna ställas i ordning inom 48 timmar. Vid höjd beredskap ansvarar fastighetsägaren för iordningställandet.
Skyddsrum är märkta med en skylt som har en orange fyrkant med blå tringel. Symbolen betyder att lokalen har ett särskilt skydd enligt krigets lagar.
Närmaste skydd
Är Du i behov av skydd vid höjd beredskap, har Du rätt att komma in i närmaste skyddsrum.
Ta reda på var det finns skyddsrum eller andra skyddade platser nära Din bostad, skola och Ditt arbete.
Psykologiskt försvar
Främmande makt och andra aktörer utanför Sverige använder desinformation, vilseledning och propaganda för att påverka oss.
Försök att påverka sker dagligen, främst på nätet och i sociala medier. Syftet är att skapa misstro och bryta ner vår vilja att försvara oss.
De som vill påverka oss kan göra det på följande sätt:
Sprida lögner och falska berättelser, eller berättelser som är delvis sanna men tagna ur sitt sammanhang
Förfalska bilder, videor och röstinspelningar
Väcka starka känslor kring en fråga eller händelse för att göra oss oroliga eller misstänksamma mot varandra
Så här kan Du bidra till vår motståndskraft:
Var uppmärksam på innehåll som väcker starka känslor
Dela bara information som Du vet kommer från pålitliga källor
Försök att få informationen bekräftad från flera olika källor
Vid en allvarlig händelse, sök bekräftad information från myndigheter
Digital säkerhet
Digitaliseringen kan göra oss sårbara för cyberattacker som slår ut viktiga IT-system.
Du bidrar till att stärka Sveriges motståndskraft genom att hantera information på ett säkert sätt, både hemma och på arbetet.
Några tips:
Skapa långa lösenord med en kombination av bokstäver, siffror och symboler
Klicka inte på länkar i mail och öppna inte bilagor från okända avsändare
Installera säkerhetsuppdateringar direkt
Säkerhetskopiera Din viktigaste information, exempelvis på extern hårddisk, USB-minne eller i en molntjänst
Terrorattentat
Terrorattentat och väpnat våld kan riktas mot människor eller viktig infrastruktur som elförsörjning och transporter. Om Du drabbas, agera direkt.
Fly
Ta Dig långt från platsen
Sök skydd
Lås in Dig i ett rum eller göm Dig om Du inte kan fly. Sätt telefonen på ljudlöst
Larma
Ring 112 och berätta vad som hänt
Tänk på följande:
Ring bara om Du ska kalla på hjälp. Nätet kan annars bli överbelastat
Följ polisens, räddningstjänstens och myndigheternas uppmaningar
Sprid inte rykten och obekräftad information om vad som händer
Ring inte någon som kan vara i fara. Du kan avslöja var personen gömmer sig
Stoppa en blödning
Se till att Du själv och den skadade är i säkerhet innan Du påbörjar hjälpen.
Så här stoppar Du en kraftig blödning:
Ring 112 eller be någon annan göra det
Tryck direkt på såret med raka armar. Gärna med hjälp av en ihopknölad t-shirt, halsduk eller liknande
Blir Du trött eller behöver hjälp, be någon trycka på Dina händer
Behåll trycket tills ambulanspersonal säger åt Dig att släppa
Extremväder
Extremväder som skyfall, översvämningar och värmeböljor blir allt vanligare. Risken för naturolyckor som jordskred och skogsbränder ökar.
Förbered Dig och underlätta för myndigheternas insatser så här:
Sök information på Din kommuns webbplats eller msb.se om risker och beredskap för exempelvis ras, erosion och översvämning där Du bor
Besök msb.se eller krisinformation.se för råd om hur Du kan förbereda Dig för extremväder
Ta reda på om det är eldningsförbud innan Du eldar eller grillar. Informationen får Du bland annat på krisinformation.se
Följ väderprognosen och ladda ner appar för att få varningar, exempelvis på krisinformation.se, Sveriges Radio och SMHI Väder. Ta varningarna på allvar.
Vid extremväder och naturolyckor får Du information i Sveriges Radio P4 om vad Du ska göra, exempelvis koka Ditt dricksvatten eller utrymma.
Smittor
Allvarliga smittsamma sjukdomar kan spridas snabbt och leda till stora utbrott.
Om en smittsam sjukdom börjar spridas kommer myndigheterna att gå ut med råd om hur Du kan skydda Dig själv och andra.
Håll Dig uppdaterad med information från t ex Din kommun, smittskyddsläkaren i Din region och myndigheter
Hjälp till att minska smittspridningen genom att följa råden från myndigheterna
Du som har behov av extra stöd
Om Du brukar så särskilt stöd från kommunen, kommer Du få det även i kris och krig. Men Du behöver också ha en egen beredskap utifrån Dina behov.
Diskutera med anhöriga, vänner, grannar, assistenter eller biståndshandläggare om vilken hjälp Du kan behöva
Gör en krisplan som även innehåller information om exempelvis mediciner och hjälpmedel
Planera hur Du tar Dig till skyddsrum och andra skyddade platser
Använd Teletal, Texttelefoni eller Bildtelefoni för att få viktig information på telefon
Om Du har nedsatt hörsel, använd appen från krisinformation.se och tillåt notiser för att få viktiga meddelanden (VMA)
Om Du har nedsatt syn, använd uppläsningsverktyg eller skärmläsare för att få information från myndigheter
Du kan ta med ledarhund och assistanshund till skyddsrum
Mer information på msb.se och krisinformation.se
Du som har husdjur
Du ansvarar för att Ditt husdjur mår bra också i kris och krig. Se till att ha minst en veckas beredskap för Ditt djur.
Vid ett luftangrepp kan Du ta med husdjur till skyddade platser som källare, garage och tunnelbanestationer. Måste Du lämna husdjuret hemma kan Du ställa fram extra vatten, samt extra foder om Ditt husdjur klarar fri tillgång till mat.
Bra att ha hemma:
Foder och vatten i dunkar
Mediciner som djuret behöver
Bur eller annat att transportera djuret i
Telefonnummer till veterinär, djurförsäkring och ID-nummer på papper
Du som har hästar eller lantbruksdjur hittar information om beredskap på jordbruksverket.se.
Om Du är orolig
Vi lever i en tid med hot som kan skapa oro och osäkerhet. Här är några råd om hur Du kan hantera Din oro:
Prata med anhöriga, vänner, grannar eller någon förening om Din oro. Det kan göra att Du känner Dig mindre ensam
Engagera Dig, exempelvis genom att hjälpa andra att stärka sin beredskap. Det kan ge en känsla av mening
Ta hand om Din hälsa. Bra mat, sömn och träning minskar stress och gör att Du mår bättre
Begränsa Ditt flöde av negativa nyheter om läget i världen. Hitta en nivå som är lagom för Dig. Ge tid åt sådant som får Dig att må bra
Ta kontakt med vården om Du mår mycket dåligt
Att prata med barn om kris och krig
Barn i olika åldrar uttrycker oro på olika sätt. Var närvarande och uppmärksam på Ditt barn.
Förklara för barnet vad som händer
Lyssna och öppna upp för samtal
Berätta bara sådant som Du vet är sant undvik för många detaljer
Har Du inte svar på alla frågor är det bra att säga det
Gör saker med barnet som tar fokus från oron
Viktiga telefonnummer
112
Akut nödsituation, ambulans, räddningstjänst och polis
114 14
Om Du vill kontakta polisen och det inte är bråttom
113 13
Få eller lämna information om allvarliga olyckor och kriser
1177
Rådgivning om Du är sjuk eller har skadat Dig
Mer information
Om beredskap för kris och krig, filmer, övningar och utbildningar från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
Om det militära försvaret av Sverige och allierade
Samlad information om kris och krig från svenska myndigheter
För barn och unga om kris och krig
Viktigt meddelande till allmänheten (VMA)
7 14 7 14 7 14 7
Signal i 7 sekunder och paus i 14 sekunder. Slutar efter två minuter.
Gå in. Stäng fönster, dörrar och om möjligt ventilation. Lyssna på Sveriges Radio P4 för att få mer information.
Beredskapslarm
30 15 30
Signal i 30 sekunder och paus i 15 sekunder. Slutar efter fem minuter.
Gå in. Lyssna på Sveriges Radio P4. Beredskapslarm betyder att det är högsta beredskap i hela landet. Du som är värnpliktig eller civilpliktig ska genast ta Dig till den plats Du fått besked om i Din krigsplaceringsorder. Är Du krigsplacerad på Din arbetsplats ska Du följa arbetsgivarens anvisningar.
Flyglarm
Korta signaler i en minut.
Ta Dig genast till närmaste skyddsrum, källare eller annan skyddad plats. Du har bättre skydd inomhus än utomhus, främst i ett rum utan fönster.
Faran över
30
Lång obruten signal i trettio sekunder
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar