Jag tar det lugnt
Jag inser att min rädsla utgör ett hinder för mig. Jag ör mig redo att släppa taget om den och att möta livet mer öppet. Jag förstår att min högre kraft accepterar mig precis som jag är och kommer ihåg att inte ha för bråttom, att allt har sin tid.
I steg sex påminner vi oss om att det är viktigt att möta livet med tillförsikt och att ta ett steg i taget. Vi har stor fördel av att iaktta barnens förmåga att leva i nuet istället för att oroa sig för det som varit eller kanske kommer att hända. Men vad är nuet egentligen?
I ett filosofiskt perspektiv finns det inte. Den mening som Du läser nu är redan ett minne när Du avslutat den. Forskaren Jan Almäng har kommit fram till att den tidsrymd som vi kan greppa som nu, innan det hunnit bli ett minne eller tankar om framtiden, handlar om ungefär två sekunder. Ja brukar tänka mig "nuet" som ett dygn, eller snarare den tid som förflyter från den tid då jag vaknar till den tid jag går och lägger mig.
Det finns i vårt "snabbsamhälle" en uppsjö tekniker och tips på hur vi kan fånga dagen och leva i nuet, t ex metoder som mindfulness. Men hur gör man när man ska lära sig at släppa taget om det som har varit och det som väntar?
Jag har stor respekt för andliga övningar och har själv försökt med slutna ögon och medveten andning. Jag vill verkligen inte förminska något som betyder mycket för många och i viss mån även för mig. Men ibland tänker jag att det kanske är lite som kejsarens nya kläder, om jag inte samtidigt går till roten med mitt problem.
På ett sätt kan andliga övningar till och med vara en verklighetsflykt som för ett kort ögonblick kan få oss att fly och tränga undan våra underliggande problem, men det är ändå bara en illusion och hägring. Jag kan inte låta bli att tycka att vi gör det lite för lätt för oss när vi tror att det finns någon lättköpt teknik till sinnesro. Kan en människa verkligen förändra sitt liv med hjälp av andningsteknik och meditation?
Jag tror inte det. Att leva i nuet och släppa taget är lättare sagt än gjort. Hur man än försöker så hänger det förflutna kvar över en som en våt filt. Lika svårt är det att värja sig för morgondagens svara moln som tornar upp på nuets kanske redan gråa himmel. I mitt och många andras dagliga liv handlar det sjätte steget framför allt om ett inre förhållningssätt där Sinnesrobönen beskriver själva essensen. En bön som mer än någon annan har omfamnats av tolvstegsrörelsen och trängt in i den svenska folksjälen under de senaste 25 åren. En bön som beds av tiotusentals svenskar varje dag, enskilt och i olika självhjälpsgrupper. Hemligheten med denna bön är att den klargör skillnaden mellan det som vi själva faktiskt kan påverka och göra något åt i livet och det som vi måste acceptera och lära oss leva med.
Att leva i nuet och släppa taget är lättare sagt än gjort
Sinnesrobönen
Ge mig sinnesro att acceptera det jag inte kan förändra,
mod att förändra det jag kan,
och förstånd att inse skillnaden
Vi lever i en tid med ett oändligt utbud av prylar och tjänster och vi har skapat den mänskliga historiens mest högljudda och bullriga epok med ett aldrig sinande utbud av stimuli. Vi går omkring med poddarnas, Sportifys och ljudböckernas oändliga möjligheter i öronen och har tillgång till hur många titlar som helst för att ständigt kunna lyssna på just det vi själva vill i ögonblicket. På Netflix slukar vi de filmer som vi känner för i stunden och har möjlighet att se avsnitt efter avsnitt av våra favoritserier. Vi fingrar på vår smartphone eller surfplatta så att vi kan koppla upp oss mot just det som kan hjälpa oss att fördriva tiden och ge mening åt nuet. Vi lägger upp redigerade filmer om våra liv och driver medvetet eller omedvetet ett slags reklamkampanj för oss själva, dygnet runt och överallt. Vi räknar "likes" på Facebook, Instagram och Youtube och har till synes oändligt med alternativ att släcka vår törst efter mening och kärlek. Vi har tillgång till obegränsat med information på nätet och är det något vi inte vet så kan vi omedelbart googla efter svaret på vår mobil. På så sätt kan vi hålla oss ständigt uppdaterade med det som händer i vår omvärld, som senaste nytt från andra sidan jorden och receptet på grannes paj. Nu kan vi dessutom bevaka var våra närmaste håller hus genom att följa deras rörelser via mobilen. Det är lätt att bli paranoid. Vi har för länge sedan passerat George Orwells skräckvision 1984, en roman från 1940-talet om övervakningssamhället. Vi invaggas i föreställningen att vi kan kontrollera vår omvärld, samtidigt som den faktiskt kontrollerar oss.
Bibelns tredje budord "Tänk på vilodagen, så att Du helgar den" handlar, som jag ser det, inte om att man bokstavligen ska hålla en viss veckodag helig, utan om att vi måsta ta det lugnt ibland. Även om det kanske kraftfullaste sättet att förändra den moderna människans identitet som konsument vore att stånga alla butiker en dag i veckan och införa en shoppingfri dag. I denna tid av gym, kvartersbutiker, köpcentrum och sociala medier som är tillgängliga för oss nästan dygnet runt och alla dagar i veckan kan jag ibland tänka att det skulle kunna vara på sin plats med en gemensam vilodag. En påminnelse om vikten av att stanna upp och återhämta sig.
Författaren och regissören Stina Oscarson skrev i en debattartikel om "vår tids akuta behov av eftertanke", "Hur många barn har förmånen att få ha tråkigt idag?"
"Att få känna känslan av de idéer som bara kan uppstå när bruset omkring en upphört. När kraven på prestation eller att ens ha roligt lagt sig. Den lycka som infinner sig när man känner att man tänkt en egen tanke från botten av sig själv. Hur många vuxna vågar befinna sig i den stillhet och tystnad som krävs för detta?".
Vi upplever alla en diffus längtan som tar sig många olika uttryck. Det som kan lindra denna längtan om än bara för en stund blir vår tröst och det vi sätter vårt hopp till. I brist på kärlek och gemenskap blir yta, storslagenhet, pengar och materialism vår utväg. Det är en fantastisk och skrämmande tid vi lever i och mitt i allt detta är den stora utmaningen att leva och låta leva.
Det här sjätte steget är en sommarmånad bland stegen där i stannar upp, tar det lugnt och försöker att inte spänna bågen för högt. Vi låter allt det vi upptäckt om oss själva få vila och mogna och övar oss i det som kan kallas för mindfulness, att vara här och nu med alla våra sinnen. Vi vågar försöka njuta av livet och att varken vara för upptagna med det förflutna eller oroa oss för framtiden.
Vi låter allt det vi upptäckt om oss själva få vila och mogna
Ledord
Ta det lugnt
Reflektion
Vilka rastplatser finns i mitt liv?
Hur kan jag hedra "vilodagen"?
Vad finner jag återhämtning?
Övning
Jag gör en förteckning över mina rastplatser i vardagen
Anteckning
Jag skriver om hur den bästa dagen av vila och återhämtning skulle se ut för mig
Inför nästa steg
Jag närmar mig min högre kraft för att be om hjälp och mod att våga fortsätta förändras
Ord på vägen
O,
ljuvlighet att,
när man har ätit opp allt,
druckit ur allt,
talat om allt och dansat sina ben trötta,
gå hem i den tysta timmen före soluppgången för att sova
