600 miljarder kronor satsar Meta på AI i år. Men istället för att bota cancer eller lösa klimatkrisen ska pengarna användas till att göra reklamen lite bättre.
Meta planerar att investera 600 miljarder kronor i chip, beräkningskapacitet och datacenter under 2025. Det är nästan tre gånger Ericssons hela börsvärde.
Därtill kommer över 130 miljarder kronor som de nyligen investerade i AI-företaget Scale AI. Summorna är svindlande.
Många undrar vad dessa gigantiska satsningar ska leda till. Finns det inte bättre sätt att använda pengarna på?
Förklaringarna har varit obskyra, fram till nu.
Svaret ligger i Metas intäktsfördelning. Trots storsatsningar på VR-glasögon och annat kom 97% av intäkterna 2024 från annonser. Att förbättra dem är det snabbaste sättet att få avkastning.
Enligt Wall Street Journal vill Meta röra sig bort från färdiga annonser som annonsören skapat. Istället ska AI ta över hela jobbet.
Företagen skulle bara behöva lista vad de vill uppnå och hur mycket de kan spendera. Metas AI-system skapar sedan annonser som anpassas i realtid.
Bor Du där det är soligt så ska en cabriolet föreslås i annonsen. Är Du i Sverige på vintern blir det något med rattvärmare istället.
Utvecklingen går några steg längre än dagens system. Att inkludera realtidsdata i annonser är inget nytt för reklambyråer. Men Meta vill runda hela branschen.
Att Volvo eller Volkswagen skulle överlåta sina reklambudskap till ett AI-system verkar osannolikt. Riskerna för stora varumärken är för höga.
Därför är det de mindre annonsörerna som lockas mest. Det kan räcka långt för Meta. En studie från 2022 visade att små och medelstora företag stod för 61% av alla annonser på plattformen.
Om de slipper betala reklam- och mediebyråer kan de lägga hela budgeten hos Meta istället. För många småföretagare skulle det vara en välkommen besparing.
Reklambyråernas jobb handlar om att ge råd kring budskap, metod och effektivitetsmätning. Får Meta som de vill tar de över allt detta själva.
Metas satsning visar en mindre storslagen framtid för AI än många förväntat sig. Debatten har handlat mycket om AGI, artificiell generell intelligens.
Det är när AI-system blir smartare än människor. Några ser det som domedagen, andra som räddningen för världen. Den polariseringen gör många oroade.
Satsningen på annonser är raka motsatsen. Men det kan ändå få stora konsekvenser genom effektiviseringar som minskar antalet jobb.
Meta använder redan AI överallt utan att det märks. För rekommendationer av innehåll och moderering av olämpligt material. Gradvis minskar den mänskliga översynen.
Miljarder och åter miljarder hälls nu i AI-utvecklingen världen över. Det har utlovats stordå, botemedel till svåra sjukdomar och lösningen på klimatkrisen.
Men här och nu får vi bara små förbättringar av saker vi redan har. Och något vi kanske helst hade sluppit, aningen bättre annonser.
För den som hoppats på AI som skulle förändra världen är Metas strategi en besvikelse. 600 miljarder kronor för smartare reklam känns som ett slöseri.
Björn Jeffery sammanfattar det hela träffande. Vi får inte den AI-revolution som utlovats utan bara effektivare sätt att sälja saker vi kanske inte behöver.
Miljarder och åter miljarder hälls just nu i AI-utvecklingen, skriver Björn Jeffery om satsningarna.
