Varför rockartister inte går i pension

Rolling Stones är rockgruppen som aldrig går i pension trots åldern. De har hållit ihop i mer än 60 år. Men vad gör att rockartister väljer att fortsätta in i det sista.

Det finns flera förklaringar, men viktigt är energi, engagemang och gemenskap (med sin audiens och andra musiker). Mitt i detta spelar förstås hälsan en avgörande roll, speciellt efter en viss ålder.

Mick Jagger, 80 år, prioriterar helt klart sin hälsa. I genomsnitt tillbringar han tre timmar om dagen på gym med personlig tränare som ser till att han får en omfattande och varierad träning.

Utöver gymmet blir det dans, cykel, gång och jogging, men Jagger arbetar stenhårt på att upprätthålla en god fysik och hälsa. Pension. Omöjligt, det finns inte tid för sådant.

En person som funderat vidare på frågan är David Hepworth som gett ut boken “Hope I get old before I die: why rockstars never retire”, skriver Aftonbladet.

Hepworth utgår bland annat från välgörenhetsgalan Live Aid dit alla kända artister bjöds in att uppträda till förmån för svältande barn i Etiopien under mitten av åttiotalet.

Galan lade grunden för “spektaklens tidsålder” med oförglömliga shower där rekvisitan var lika viktig som musiken. Det visade sig också att äldre artister och gamla låtkataloger var högt värderade och uppskattade.

Popgruppen Queens gjorde ett oförglömligt uppträdande på Live-Aid med alla gamla hits som publiken älskade. Det var ju dessa som åhörarna ville höra.

Det blev tyvärr ingen pension för sångaren Freddie Mercury. Han dog i AIDS, men minnet av honom lever fortfarande kvar bland hans fans.

Fyra år senare gav sig Rolling Stones ut på The Steel Wheels tour, vilket skulle bana vägen för dagens live scen, framför allt för de tyngre veteranerna.

Internet har också bidragit starkt till den tidlösa kultur kring gamla musikikoner. På så sätt glöms de aldrig bort, de finns ju alltid kvar några klick bort.

2024 släpptes det mer musik per dag än det gjorde under ett år på 1980-talet. Den digitala musikproduktionen har fullkomligt exploderat.

Det ger äldre artister och band en stor push framåt eftersom de har ryktet och låtarna. De har också en imponerande rockkultur i ryggen som publiken inte kan leva utan.

Länge leve veteranerna som inte går i pension.

Oväder och snö skapar kaos i trafiken

En bil kör i snöfall. På fredagen varnar SMHI för oväder med snö i kombination med vind och snöovädret har redan skapat stora problem i trafiken.

I dag, fredag, varnar SMHI för oväder med hård vind och kraftiga snöbyar i Götaland, södra Svealand och på Gotland.

SMHI har utfärdat en gul varning för oväder med snö i kombination med vind i större delen av Götaland, sydligaste Svealand och det kan bli storm vid kusterna, det skriver Tidningarnas Telegrambyrå i MSN.

Fredagens oväder skapar redan stora problem i trafiken i västra Götaland och enligt Trafikverkets vägkarta är väglaget besvärligt både i västra Götaland och i norra Halland.

Det är framförallt ute i trafiken som man ska vara beredd på vinterväglag och att det kan ta längre tid att ta sig fram. Det gäller även kollektivtrafiken, säger Linus Karlsson, meteorolog på SMHI till Tidningarnas Telegrambyrå i MSN. 

I Bohuslän körde flera fordon fast i den tidiga morgontrafiken och Expressen rapporterar att lastbilar vid klockan 05:00-tiden blockerade vägen på väg 678 mellan Bratterödsmotet och Råsserödsmotet i Uddevalla kommun.

Bärgningsledare Tomas Johansson sade till Expressen att det var 10 till 15 fordon som stod i backen vid Bratteröd samt att det är 20 centimeter snö och tvärstopp åt alla håll.

Bohusläningen rapporterar att en plogbil tidigt på morgonen körde fast vid Tanmusmotet på E6 och att ett lastbilssläp stod still vid Norra Torpmotet i Uddevalla.

Det rör sig allmänt (om) mellan 5–15 centimeter som väntas falla. I och med att det är så pass blåsigt får vi drivbildning och en ojämn fördelning av snön, säger Linus Karlsson till Tidningarnas Telegrambyrå i MSN.

Hittills har det kommit störst snömängder i delar av Dalsland och Bohuslän. Nu syns även kraftigare stråk i Skaraborg.

Det här snöfallsområdet kommer röra sig österut under dagen. I de östra delarna av Götaland är det fortsatt snöfall men i mindre omfattning under eftermiddagen, säger Linus Karlsson till Tidningarnas Telegrambyrå i MSN. 

En gul varning för snö i kombination med vind är även utfärdad på Gotland under dagen fram tills klockan 19:00.

Där väntas kraftiga snöbyar dra in som på kort tid kan ge stora mängder snö. Totalt det kan det bli fem till tio centimeter snö.

Det finns gula varningar för kuling längs hela kusten, även in i Östersjön.

Väder och vind kan bringa kaos i trafik på vägarna så här års och det är klokt att planera lite extra om du ska ge dig ut på längre sträckor under julhelgen.

Fisk- och skaldjurspanna

Snabblagad panna med fisk och räkor. Tillsätt räkorna precis på slutet av tillagningstiden så att de inte blir sega.

Börja med att koka riset enligt anvisning på förpackningen. Skär fisken i stora bitar och salta. Häll crème fraiche och vatten i en stekpanna. Rör om och koka upp. Lägg i fisken och låt sjuda 2-4 minuter. Rör om och toppa med räkor och dill. Servera med riset.

10 portioner

1 000 gr torskfilé

2½ tsk salt

1¼ dl vatten

5 dl crème fraiche saffran & tomat

250 gr skalade räkor

1¼ kruka grovhackad färsk dill

7½ dl ris

 

Ryssland planerade för krig med Japan och Sydkorea

Ett Ryskt Tu-142 maritimt spaningsplan i förgrunden, ett sådant plan kränkte Japanskt och Sydkoreanskt luftrum i september 2024.

Läckta militära dokument visar att rysk militär utarbetat detaljerade planer för attacker på civil infrastruktur i ett potentiellt krig mot Japan och Sydkorea.

Hemliga dokument från 2013 till 2014, som västerländska källor har visat för Financial Times, visar bland annat på Rysslands akuta oro över sina östra gränser.

USA har stora styrkor i Japan och Sydkorea och rysk militär fruktar att landets östra gränser kommer exponeras i krig med Nato och vara sårbara för attacker från USAs allierade.

Sedan Rysslands invasion av Ukraina i februari 2022 har både Japan och Sydkorea länderna anslutit sig till den Washingtonledda exportkontrollkoalitionen för att sätta press på den ryska krigsmaskinen.

De läckta dokumenten visar att Rysk militär har skapat detaljerade listor med 160 mål, om landet skulle hamna i krig med Japan och Sydkorea.

De 82 första målen på listan är militära, som de japanska och sydkoreanska väpnade styrkornas centrala och regionala ledningshögkvarter, radaranläggningar, flygbaser och marinanläggningar.

Övriga mål är civil infrastruktur, som 13 kärnkraftverk, bränsleraffinaderier och annan energiinfrastruktur samt vägar, broar och fabriker, som Pohang stålverk och kemiska fabriker i Busan.

Dokumenten innehåller även operativa principer för användning av kärnvapen och scenarier för en kinesisk invasion samt anfall i Europa.

Dokumenten misstänkts ha cirkulerat inom den ryska militären mellan 2013 och 2014.

I Rysslands president Vladimir Putins strategi för att fullfölja invasionen av Ukraina och i hållningen mot Nato har Asien blivit centralt.

Rysslands ekonomiska beroende av Kina har ökat och Moskva har rekryterat 12 000 soldater från Nordkorea för att strida i Ukraina. I Gengäld ska Ryssland stärka Pyongyang ekonomiskt och militärt.

Den före detta vapenkontrolltjänstemannen från Nato, William Alberque, har sagt att de läckta dokumenten och den senaste nordkoreanska utplaceringen tillsammans bevisar att de europeiska och asiatiska krigsskådeplatserna är direkt och oupplösligt sammanlänkade.

Asien kan inte avstå från att delta i en konflikt i Europa, och inte heller kan Europa sitta passivt om krig bryter ut i Asien, sade han, skriver Financial Times.

I en presentation om Japan och Sydkorea avslöjar de läckta dokumenten även Rysslands vana att regelbundet undersöka sina grannländers luftvärn.

Den 24 februari 2014, skickade Ryssland två tunga bombplan för att testa Japans och Sydkoreas luftförsvar.

Det sammanföll med Rysslands annektering av Krim och med en gemensam amerikansk-koreansk militärövning.

I september 2024 flög två ryska maritima spaningsflygplan, av typen Tu-142, nästan exakt samma rutt över Japan och Sydkorea under strategiska militärövningar i Stilla havet.

Ryska befäl sägs börja tröttna på att låta sina soldater förvandlas till kanonmat i utnötningskriget mellan Ryssland och Ukraina. De har därför börjat genomföra drastiska åtgärder.

Lunginflammation

Vid en lunginflammation har delar av lungorna blivit inflammerade. Då kan Du få hosta, feber och svårt att andas. Orsaken är oftast bakterier, t ex pneumokocker. Då behandlas Du med antibiotika. De flesta med lunginflammation blir helt friska inom någon månad.

En lunginflammation kan orsakas av bakterier eller virus. Det är oftast barn under två år och äldre personer som får lunginflammation. För Dig som är över 65 år eller har en sjukdom som påverkar immunförsvaret kan sjukdomen bli särskilt allvarlig.

Lunginflammation kan ge olika symtom.

Det är vanligt att Du har några av följande symtom:

Du får en förkylning med hosta, feber och ont i halsen som blir värre efter fyra till fem dagar

Det gör ont när Du andas in djupt

Du kan hosta upp slem. Slemmet kan vara vitt, gult, grönt, brunt eller blodblandat

Du är andfådd utan ansträngning

Febern kan ge frossa eller skakningar

Du kan få svårt att andas

Du kan bli yr och förvirrad

Du kan få huvudvärk

Du kan ha ont i magen och kräkas

Barn med lunginflammation kan även få andra symtom. Det gäller framför allt barn upp till sju års ålder.  

Barnet kan ha något eller några av följande symtom:

Andningen är väsande eller pipande

Andningen är snabb, ofta i kombination med stötvis hosta

Barnet är blekt, likgiltigt och orkar inte leka ens korta stunder

Barnet kräks

Barnet har ont i magen

Kontakta en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om tror att Du eller Ditt barn har lunginflammation. Om det är stängt kan Du vänta tills den jouröppna mottagningen eller vårdcentralen öppnar.

Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om ett eller flera av följande besvär stämmer:

Du eller Ditt barn blir snabbt sämre och febern stiger. Det gäller även om Du eller barnet har en pågående behandling mot lunginflammation

Du eller Ditt barn får feber med kraftig frossa och skakningar

Ditt barn orkar inte leka, se på tv ens korta stunder eller intressera sig för något

Om det är stängt på vårdcentralen eller den jouröppna mottagningen, sök vård på en akutmottagning.

Ring 112 om något av följande stämmer:

Du eller Ditt barn får mycket svårt att andas

Du eller Ditt barn får gråblek ansiktsfärg eller får blå läppar

Ring telefonnummer 1177 om Du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan Du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var Du kan söka vård.

Läkaren gör olika undersökningar för att se om Du har lunginflammation. Undersökningarna är samma för barn och vuxna.

Läkaren lyssnar på lungorna när Du andas. Ibland knackar läkaren med fingret över lungorna och lyssnar på ljudet.

Du får ofta lämna ett blodprov som kallas CRP om läkaren misstänker att Du har lunginflammation. Det är ett test för att mäta graden av inflammation.

Syresättningen i blodet mäts ibland med hjälp av en klämma som sätts på Ditt finger eller öra. Syresättningen visar hur bra Din andning och blodcirkulation fungerar. Ibland behöver man vätskedropp.

Det Du berättar och svaret på proverna och kroppsundersökningen brukar räcka för att ställa diagnosen.

Ibland kan läkaren ta ett prov från näsan eller svalget.

För att ta ett så kallat sputumprov behöver Du hosta upp slem från luftvägarna. Provet ska inte komma från saliv. Du får veta hur Du ska göra av vårdpersonalen.

De vita blodkropparna brukar öka i antal om Du har lunginflammation. Om det behövs kan Du ibland få lämna ytterligare prov.

Du kan också undersökas med lungröntgen.

Ofta behöver Du inte lämna något prov som visar vilket smittämne som har orsakat lunginflammationen. Men ibland kan läkaren ta ett prov från näsan eller svalget.

Ibland kan Du behöva komma på återbesök och uppföljning. Det gäller om lunginflammationen inte läker trots behandling, om Du röker eller om Du blir sjuk igen.

Barn och vuxna får samma behandling.

Den vanligaste behandlingen är antibiotika. Vilket läkemedel Du får beror på vilken bakterie som har orsakat lunginflammationen. Behandlingen pågår oftast under sju dagar.

Inflammationen läker oftast av sig själv om det är orsakat av ett virus. Undantag är om lunginflammationen har orsakats av influensavirus eller om Du har nedsatt immunförsvar. Då kan Du behöva läkemedel mot virusinfektioner.

Du behöver ofta vård på sjukhus om Du har allvarliga symtom. Det gäller t ex om Du har hög feber och svårt att andas. Då får Du ofta antibiotika direkt i blodet. Du kan även få antibiotika i tablettform.

Har Du svårt att andas kan Du även behöva syrgas, och om andningen är mycket nedsatt behandlas Du i en respirator. Du kan också behöva få vätska och näring direkt i blodet genom dropp.

Du blir oftast bättre efter några dagar med behandling på sjukhus.  

Hur fort lunginflammationen går över beror på hur Din hälsa var innan Du blev sjuk. Oftast läker lunginflammationen på en månad med behandling.

Du kan vara trött och ibland också fortsätta hosta efter att lunginflammationen har läkt. Tröttheten och hostan försvinner gradvis inom ytterligare någon månad.

Läkningen tar oftast längre tid om infektionen varit så kraftig att Du varit tvungen att vårdas på sjukhus.

Risken för att Du ska få nya lunginflammationer ökar om det finns bidragande orsaker som andra sjukdomar, nedsatt immunförsvar, hög ålder eller rökning.

Det finns flera saker Du kan göra själv för att lindra dina besvär.  

Det är bra att dricka mycket om Du har hosta eller feber. Det gör att slemmet blir lättare att hosta upp. Du förlorar också mycket vätska när Du har feber. För barn som har feber och hosta kan isglass vara ett alternativ till dryck.

Det kan hjälpa att höja huvudändan på sängen om Du hostar mycket på natten. Enklast är att bädda med extra kuddar. Lägg kuddarna under madrassen så glider de inte undan.

Du mår oftast bättre om Du tar febernedsättande läkemedel när Du har hög feber. Det gäller även barn med feber, men rådgör med läkare innan Du ger barn under sex månader febernedsättande läkemedel.

Luftrörsvidgande läkemedel kan ibland underlätta andningen hos barn och vuxna. 

Undvik fysisk ansträngning och vila ordentligt när Du har feber och mår dåligt. Däremot är det inte bra att ligga still i sängen. Att ligga stilla mycket försämrar lungornas möjlighet att arbeta. Det kan också försvåra för sjukdomen att läka.

När du mår bättre är korta promenader bra för läkningen.

När man andas kommer luften ner till lungorna. Små partiklar med virus eller bakterier kan också följa med inandningsluften.

När Du andas kommer luften ner till lungorna. Små partiklar med virus eller bakterier kan också följa med inandningsluften. De bakterier och virus som kan orsaka lunginflammation sprids olika lätt.

Pneumokocker är den vanligaste orsaken till lunginflammation. Det är en bakterie som inte är särskilt smittsam. En bakterie som däremot är mer smittsam är mykoplasma.

Mer smittsamma är även de virus som kan ge lunginflammation.

De flesta virus och bakterier sprids genom luften när den som är sjuk hostar, nyser eller andas ut. Hostningar och nysningar ger en dusch av droppar som innehåller viruset. Du kan bli smittad om Du får i Dig dropparna.

Dropparna kan hamna på föremål som Du sedan kan bli smittad av. Du blir inte smittad direkt genom huden på fingrarna, utan genom att Du rör vid Din mun, näsa eller ögon med Dina fingrar.

Mykoplasma orsakar vissa år större utbrott av lunginflammation. Detsamma kan gälla lunginflammationer som orsakas av virus, framför allt bland barn. Men de flesta som blir smittade får inte lunginflammation. Många får i stället en lätt förkylning, bronkit eller inga symtom alls.

Det bästa Du kan göra för att stärka Ditt immunförsvar är att försöka utveckla och behålla sunda vanor. Ett liv med regelbunden fysisk aktivitet, bra matvanor och sömnvanor förbättrar kroppens försvar mot infektioner i allmänhet.

Att röka skadar lungorna och ökar risken för att få infektioner. Det finns hjälp att få om Du vill sluta röka.

Eftersom influensa kan utvecklas till lunginflammation är det bra att vaccinera Dig mot influensa om Du riskerar att bli allvarligt sjuk. 

Det gäller främst om något av följande stämmer på Dig:

Du är äldre än 65 år

Du har en hjärtsjukdom eller lungsjukdom, som till exempel KOL

Du har diabetes

Du har nedsatt immunförsvar av annan orsak, t ex cytostatikabehandling

Du är gravid

Du ska också vaccinera Dig mot pneumokocker om något av ovanstående stämmer in på Dig. Det gäller också om Du har fått Din mjälte borttagen, eftersom immunförsvaret då är sämre. Du som är gravid eller ammar bör rådgöra med läkare om Du undrar om Du ska vaccinera Dig mot pneumokocker.

Det är också viktigt att Du vaccinerar Dig mot covid19 om Du inte redan har gjort det.

Du kan få lunginflammation av olika orsaker. Det vanligaste är bakterier eller virus. Du kan få lunginflammation i en lunga eller i båda lungorna. En lunginflammation i båda lungorna kallas dubbelsidig lunginflammation. En dubbelsidig lunginflammation behöver inte vara mer allvarlig.

Du kan också få lunginflammation i endast en del av en lunga. Då är oftast orsaken en bakterie.

Pneumokocker ligger bakom mer än hälften av alla lunginflammationer. Hos ungdomar och unga vuxna kan andra smittämnen vara vanligare, t ex mykoplasma.

Ibland kan andra vanliga bakterier orsaka lunginflammation. Det gäller främst för personer som har lungsjukdomar som t ex KOL.

Legionella är en mer ovanlig bakterie som kan orsaka lunginflammation. Den kan spridas t ex genom luftkonditionering eller duschar. Det är ovanligt att Du blir smittad av den bakterien i Sverige.

Även olika virus kan orsaka lunginflammation. RS-virus orsakar varje år epidemier bland yngre barn, oftast under två års ålder. Några virus som ofta ger lunginflammation hos vuxna är exempelvis influensavirus och RS-virus. 

Covid19 orsakar också lunginflammation hos en del.

Det finns andra orsaker än virus och bakterier som bidrar till att Du får lunginflammation. En orsak kan vara att slemhinnan i luftvägarna har skadats av en vanlig virusinfektion tidigare och inte klarar av att bekämpa bakterier.

Andra orsaker till lunginflammation är att Du har en sjukdom som gör att Ditt immunförsvar är försvagat.

Barn under fyra år kan ha återkommande lunginflammationer utan att det ligger någon annan sjukdom bakom. Det beror på att immunförsvaret hos små barn inte är färdigutvecklat. Vid fyraårsåldern brukar barns immunförsvar ha mognat och besvären med upprepade lunginflammationer upphöra.

Barn mellan ett och sex år kan av misstag andas in små delar av leksaker eller mat. Dessa små saker blir då liggande någonstans i lungorna och orsakar nästan alltid en infektion.

Du kan också få lunginflammation om Du kräks och får ner kräkningen i lungorna. Det händer framför allt om Du är medtagen efter en operation eller i samband med att Du har druckit mycket alkohol. Om Du vill förändra Dina alkoholvanor finns hjälp att få.

Små barn som av misstag svalt lösningsmedel kan få ner lösningsmedlet i lungorna om de kräks. Barnet kan då få en allvarlig lunginflammation. Den kallas kemisk lunginflammation. 

Inne i bröstkorgen delar sig luftstrupen i två luftrör. De stora luftrören delar sedan upp sig i flera mindre luftrör. Kring de tunna luftrören sitter klasar av små luftfyllda blåsor som kallas lungblåsor.

Vid en lunginflammation har lungblåsorna blivit inflammerade. Orsaken är att bakterier eller virus har kommit in i kroppen och kunnat föröka sig i luftvägarna. Infektionen har sedan spridits genom de finare luftrören och ut i lungvävnaden.

Kroppen får svårare att ta upp syre när lungblåsorna är inflammerade. Då kan det bli svårare att andas. Om infektionen inte behandlas kan den orsaka allvarlig syrebrist i kroppen.

Infektionen gör även att slemhinnan i luftvägarna svullnar. Det gäller särskilt barn upp till sju år eftersom de har smala andningsvägar. När det då blir trängre i luftrören kan sjuka barn få väsande och pipande andning.

En lunginflammation kan leda till lungsäcksinflammation. Då har bakterier eller virus spridit sig till lungsäcken som omger lungorna.

Infektionen kan också sprida sig till blodet och därifrån vidare ut i kroppen, men det är ovanligt.

Lunginflammation är en vanlig sjukdom hos äldre personer över 65 år eller hos sjuka som ligger mycket stilla. Sjukdomar och åldrande kan försvaga immunförsvaret. Det blir därför svårare att klara av den extra påfrestning som en lunginflammation innebär.

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning Du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.

Du ska få vara delaktig i Din vård. För att kunna vara det behöver Du förstå informationen som Du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska t ex få information om behandlingsalternativ och hur länge Du kan behöva vänta på vård. 

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om Du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om Du t exhar en hörselnedsättning. 

Det finns ingen åldersgräns för när ett barn kan ha inflytande över sin vård. Barnets möjlighet att vara delaktig hänger ihop med barnets mognad.

Ju äldre barnet är desto viktigare är det att han/hon får vara delaktig i sin vård. För att kunna vara aktiva i vården och ta beslut är det viktigt att Du som vuxen och barnet förstår den information Ni får av vårdpersonalen.

När Du har fått information om vilka alternativ och möjligheter till vård Du har kan Du ge Ditt samtycke eller på något annat sätt uttrycka ett ja. Det gäller även Dig som inte är myndig. 

Du kan välja att inte ge Ditt samtycke till den vård som du erbjuds. Du får också när som helst ta tillbaka Ditt samtycke.

 

Höga halter skadlig syra i smartklockor av Apple, Google, Samsung

I en ny studie har man hittat höga halter av skadliga kemikalier. Armbandsuren och hälsoarmbanden som granskats är gjorda av stora kända teknikmärken som Apple, Google och Samsung.

Smartklockor är ett populärt redskap för att hålla kontroll på allt från tiden till pulsen och mailen. Men de kanske inte är så hälsosamma, visar en ny undersökning.

Forskarna bakom en ny studie som publicerats i Environmental Science & Technology Letters har nämligen hittat PFAS-kemikalier i armbandsuren.

Och halterna är allt annat än låga.

Kemikalien heter PFHxA, eller perfluorohexansyra, och tillhör gruppen PFAS, även känt som evighetskemikalier. De kan vara skadliga för hälsan och kopplas ihop med cancer.

Totalt undersöktes 22 armband av forskarna. Det rör sig både om armband till klockor och till andra produkter man har på armen, som exempelvis stegräknare eller pulsmätare.

I nio av klockorna hittades så pass höga halter att de översteg 1 000 delar per miljard. Det är högre än i vardagsprodukter, och oroande eftersom risken är stor att man får i sig kemikalierna då armbanden ligger direkt mot huden.

Även om risken är låg så tycker forskarna att man ska byta klocka eller åtminstone armbandet som klockan sitter på, till ett annat material.

Klockorna som undersöktes har gjorts av stora teknikjättar som Google, Samsung och Apple.

Grattis Rita Mannerstål på Din 24 årsdag

 

Grattis Lars Göran Martinsson på Din 71 årsdag

 

Antalet fall av kikhosta ökar i Sverige

Antalet inrapporterade fall av kikhosta ökar kraftigt i Sverige, enligt statistik från Folkhälsomyndigheten. Kikhosta kan orsaka allvarlig sjukdom hos spädbarn, och vara potentiellt livshotande. 

Kikhosta är relativt ovanligt, men under 2024 har antalet inrapporterade fall ökat kraftigt. Mellan 2014-2019 rapporterades cirka 600-800 fall årligen i Sverige enligt statistik från Folkhälsomyndigheten. Under pandemiåren 2021-2022 sjönk antalet ner till 11 och 13 fall, men under 2023 ökade siffran igen till 138 fall och under 2024 har 1 648 fall rapporterats in hittills. 

Det är rekordnivåer vi ser av antalet inrapporterade fall av kikhosta i år, och året är ännu inte slut. Det bästa sättet att skydda Dig själv och de omkring Dig är genom vaccination.

Kikhosta är mycket smittsamt och är en så kallad droppsmitta. Du kan smittas genom att någon nyser eller hostar, eller att Du tar på ytor där smittämnen fastnat och sedan rör vid ögon, näsa eller mun. 

Kikhosta känns igen på hostattacker med ett kiknande ljud vid inandning. Hostan kan i vissa fall medföra andningsuppehåll, vilket kräver akut vård.

Om Du misstänker kikhosta hos ett barn under sex månader, eller om barnet har träffat någon som har kikhosta, är det mycket viktigt att kontakta sjukvården omgående. 

Det finns vaccin mot kikhosta och barn och gravida rekommenderas av Folkhälsomyndigheten att vaccinera sig. Om Du som vuxen blir smittad av kikhosta är symptomen oftast inte allvarliga, men Du riskerar att smitta andra som är känsligare, t ex små barn.

Genom att vaccinera Dig när Du är gravid, överförs antikropparna till barnet. Det innebär att det nyfödda barnet får ett skydd mot allvarlig sjukdom fram till dess att barnet vaccineras mot kikhosta vid 3 månaders ålder.

Utöver vaccination finns det några saker att tänka på för att skydda små barn mot att insjukna i kikhosta. Det handlar om att alla som är i kontakt med spädbarnet är noga med handhygienen, samt att barnet inte träffar personer med förkylningssymptom utanför den egna familjen. 

De flesta som drabbas av kikhosta behöver ingen behandling, men kikhosta hos små barn kräver ofta sjukhusvård. Sök vård om Du misstänker kikhosta hos ett barn under 1 år. 

För att lindra hosta finns det några knep att ta till:

Se till att få i Dig mycket vätska, det kan lösa upp slemmet och göra det enklare att hosta upp

Sov med några extra kuddar under huvudet, att ligga ner kan trigga hostreflexen

Undvik rökiga miljöer

Ibland kan aptiten försämras vid kikhosta. Försök äta lite och ofta, och något som du eller barnet tycker är gott. Det viktigaste är att få i sig mat.

Vaccination mot kikhosta ingår i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn och erbjuds från 3 månaders ålder. Även gravida rekommenderas av Folkhälsomyndigheten att vaccinera sig mot kikhosta efter graviditetsvecka 16, och senast 2 veckor innan beräknad förlossning.

Om Du vill skydda Dig själv mot kikhosta, eller är gravid och vill vaccinera Dig mot kikhosta eller RS-virus.

Lax med saffran

Lax som kryddas med saffran och rosmarin blir underbart god. En lyxig lax som passar lika bra till vardags som till fest.

Sätt ugnen på 225°. Skala och skiva morötterna tunt. Lägg dem i en ugnssäker form. Lägg på laxen, salta och peppra. Blanda grädde, rosmarin och saffran. Häll det över laxen. Stek i mitten av ugnen cirka 15 minuter. Garnera gärna med färsk rosmarin.

10 portioner

1 250 gr laxfilé

7½ morot

2½ tsk salt

2½ krm svartpeppar

6¼ dl mellangrädde

2½ tsk hackad färsk rosmarin

1¼ pkt saffran, 0,25 gr

Grattis Sven på Din 98 årsdag

Olga Demke död 52 år

Grattis Lilly Hellman Gyll på Din 82 årsdag

Väckarklocka

Allt fler kämpar med sömnsvårigheter. Och att ha mobilen på nattduksbordet kan vara en del av problemet. Nu återvänder vi till att använda analog väckarklocka, som motgift mot skärmsjukan som håller oss vakna nattetid.

Lisen Båge är grundaren till Båge och Söner, som säljer exklusiva klockor. Och hon har märkt ett växande intresse för analoga väckarklockor att ha i sovrummet.

Idén att börja sälja väckarklockor fick hon av att hon själv hade svårt att sova på natten, när ett evigt scrollande på den smarta telefonen höll på att göra henne dum.

Idén att ta fram en väckarklocka har nog vuxit fram inifrån. Jag har länge känt ett behov av att vi måste återta vårt sovrum från digitala skärmar, säger grundaren och vdn Lisen Båge till Dagens Industri.

De lyxiga klockorna som väcker Dig på morgonen kostar emellertid som en smartphone eller två. Prislappen ligger på runt 6 000 kronor.

Båge vill att man ska se dem som en inredningsdetalj lika mycket som ett hjälpmedel i hemmet.

Vi märkte direkt att vår målgrupp är kvalitetsmedvetna människor med lite extra medel och öga för detaljer. Det kan vara allt från banktjänstemän till skådespelare, operasångare till författare, förklarar Lisen Båge.

Den som är ekonomisk och ändå vill haka på trendenkan hitta en väckarklocka för betydligt billigare summor. På Clas Ohlsson och liknande butiker finns det till och med ur i 100-kronorsklassen.

Så får Du stenkontroll på hur Du maxar Din pension, fem enkla steg

Känns allt med pension lite krångligt? 

Är Du orolig för att Du ska sluta som en luspank fattigpensionär? 

Med fem enkla steg kan Du få stenkontroll, och kan sedan se till att maxa Din pension.

Det finns många fallgropar att trilla ner i för Dig som pensionssparare. Men utan kontroll kan det lätt kännas omöjligt att göra något åt det.

Som tur är finns det gott om enkla tips för att stenkontroll.

Målet är inte att bli pensionsproffs, säger Andrus Lipka Terras, i en intervju på Aktiespararnas Förenings hemsida.

Han är pensionsexpert på Nordea.

Har Du problem med elen ringer Du en elektriker, Du försöker ju inte agera som elektriker själv. Tänk likadant här. Det finns rådgivare att ta hjälp av. Ta kontakt och boka in ett möte i kalendern så att det blir av. Då har Du kommit en bra bit på väg, säger Andrus Lipka Terras.

Att ta hjälp av rådgivare är hans tips. Men det finns också mycket Du kan göra själv. Som att ha kontroll på Din tjänstepension. Det säger Monica Zettervall till fackförbundet Vision. Hon är pensionsexpert på Pensionsmyndigheten.

När Du söker nytt jobb kan Du stirra Dig blind på lön och semester, men helt missa Din tjänstepension. För många står tjänstepensionen för en bra bit över hälften av all inkomst på ålderns höst. För att inte sumpa de miljonerna gäller det att ha kontroll från början.

Monica Zettervall säger så här, se till att Du får tjänstepension via arbetsgivaren. Fråga vid anställningsintervjun. Om svaret är nej bör Du kräva högre lön så att Du själv kan spara för att kompensera, säger hon till Vision.

Din tjänstepension ligger och gror under många år och årtionden på ett eller flera konton. Flera, om Du haft flera olika pensionsbolag med olika kollektivavtal eller andra tjänstepensionslösningar. Om Du samlar alla tjänstepensioner på så få konton som det går, så är det lättare för Dig att få kontroll.

Ju tidigare i livet Du börjar spara och gör aktiva val desto bättre är det, men med det sagt är det aldrig för sent att börja. Många tänker ”det är långt kvar till pensionen” men så plötsligt står man där. Börjar Du spara tidigt kan Du spara mindre varje månad, det finns mer tid för pengarna att växa, säger Andrus Lipka Terras på Nordea.

Dessutom kan det vara värt att spara till pensionen tidigt. Inkomstpensionen, PPM-pensionen och tjänstepensionen tar Dig en bra bit på vägen. Men ett privat sparande kan ge Dig den guldkant Du behöver.

Många underskattar hur många år man ska leva livet som pensionär och tar ut stora delar av pensionen på väldigt kort tid, säger pensionsekonom Mattias Munter på Skandia, skriver Aktiespararna.

Sweet Bite

Sweet Bite är en väldigt god drink som i smaken påminner om nybakade vaniljbullar.

6 cl Likör 43

3 cl Limejuice

7 Up

Fyll ett glas med is. Tillsätt Likör 43 och limejuice. Fyll upp glaset med 7 Up och rör om varsamt. Garnera med limeklyftor.

År 1800-1899

1800

1800, var ett undantaget normalår som började en onsdag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en söndag i den julianska kalendern. Den julianska kalendern gick 10 dagar efter den gregorianska kalendern fram till och med den 28 februari (nya stilen, 11 mars) och 12 dagar efter från och med den 29 februari (nya stilen. 12 mars).

10 mars, Ett riksmöte öppnas i Norrköping. Kung Gustav (Gustav IV Adolf) har kallat till mötet därför att riket har dåliga finanser och för att bli kvitt den parallellmyntfot landet har. De kroniskt dåliga finanserna hade förvärrats än mer av missväxt som tvingat fram spannmålsinköp från utlandet, sinande sillfiske, minskad järnexport, kaperier och oro på finansmarknaden. Parallellmyntfot innebar här att det fanns två skilda sedelsystem i landet, riksdaler banco och riksdaler riksgälds. Den senare sedelsorten utgjordes av riksgäldsobligationer (lånehandlingar) som i praktiken cirkulerade som sedelmynt. Statens "lånekontor", riksgälden hade inrättats av Gustav III 1789

14 mars, Sedan Pius VI har avlidit året innan väljs Barnaba Niccolò Maria Luigi Chiaramonti till påve och tar namnet Pius VII.

3 april, Gustav IV Adolf och hans drottning Fredrika kröns i Norrköping

April–maj, På den svenska riksdagen i Norrköping kommer åter den gamla adelsoppositionen till uttryck. Den 29 maj avsäger sig fem adelsmän, bland dem Hans Hierta och Per Adolf Tham, adelskapet. Hierta antar namnet Järta och Tham ändrar namn till Tamm. Orsaken till avhoppet var att unga riksdagsmän som friherre Hierta (26 år) ville att adeln skulle driva igenom ett krav på regelbundna riksmöten. Man ogillade kungens rätt att själv bestämma om detta. Adelns talman, lantmarskalk Magnus Fredrik Brahe vek sig dock inför kungens påtryckningar och i vredesmod över detta avsa sig Hierta med flera sitt adelskap

För att kunna betala statens skulder beslöt riksdagen om lyxskatt och licensavgifter. Socker, puder, vagnar, kortspel, fickur och sällskapshundar drabbades. Riksmötet införde således hundskatt här i landet ffg

För att bli kvitt parallellmyntfoten beslöt man i Norrköping att en myntrealisation skulle genomföras. Den innebar att riksgäldssedlarna skulle inlösas. Detta realiserades först 1803 och på annat sätt än riksdagen bestämt.

15 maj, Napoleon Bonaparte korsar Alperna och invaderar den apenninska halvön.

14 juni, Napoleon Bonaparte med 22 000 fransmän besegrar 31 000 österrikare, ledda av general Michael von Melas i Slaget vid Marengo.

11 augusti, Brand i Kalmar, Sverige

14 augusti, Trollhätte kanal i Sverige står färdig och öppnas för trafik. Vänern är därmed förbunden med Sveriges västkust

30 september, Konventionen 1800 skrivs på av Frankrike och USA, vilken avslutar Quasikriget

1 november, Vita huset i Washington, DC, USA står inflyttningsklart

17 november, USAs kongress samlas för första gången i Washington, DC

16 december, Ett väpnat neutralitetsförbund sluts mellan Ryssland, Sverige, Danmark och Preussen till skydd mot Storbritanniens kapningar ute på haven. Cannabis introduceras i Frankrike av Napoleon Bonapartes soldater på väg hem från Egypten. Potatisen introduceras i Finland. Under 1800-talet slår potatisodlingen verkligen igenom i både Sverige och Finland. Allt fler nationella stämningar börjar höras i Finland, bland annat av humanisten Henrik Gabriel Porthan vid Kungliga Akademien i Åbo. Husbehovsbränningen av brännvin släpps fri i Sverige.

Födda, 4 januari, Martha Tiahahu, malajisk upprorsledare.

7 januari, Millard Fillmore, amerikansk politiker, USA:s president 1850–1853.

10 januari, Lars Levi Læstadius, svensk präst, väckelseledare, författare och botanist.

12 januari, Eugène Lami, fransk målare och litograf.

12 februari, John Edward Gray, brittisk zoolog och frimärkssamlare.

16 mars, Ninko, japansk kejsare 1817–1846.

28 mars, Axel Gabriel Bielke, svensk greve, kammarherre och konstvän.

16 april, Jakob Heine, tysk ortoped.

9 maj, John Brown, amerikansk slaverimotståndare.

22 juni, James Harlan, amerikansk politiker, kongressledamot 1835–1839.

31 juli, Friedrich Wöhler, tysk kemist.

23 augusti, Evangelis Zappas, grekisk filantrop.

29 augusti, Jacob W Miller, amerikansk politiker, senator 1841–1853.

7 september, Sidney Breese, amerikansk demokratisk politiker och jurist, senator 1843–1849.

13 september, Franklin Buchanan, amerikansk officer, amiral i Konfedererade flottan under amerikanska inbördeskriget.

30 september, Decimus Burton, brittisk arkitekt.

1 oktober, Peter Wieselgren, svensk präst, nykterhetsförkämpe, litteratur- och kulturhistoriker (född i Spånhult i Vislanda församling i Småland)

9 oktober, Alexander von Daniels, tysk jurist.

21 oktober, Robert Rhett, amerikansk politiker.

26 oktober, Helmuth von Moltke den äldre, tysk militär.

6 november, Eduard Grell, tysk kompositör.

4 december, Emil Aarestrup, dansk poet och läkare.

5 december, Thomas Ford, amerikansk demokratisk politiker och jurist, guvernör i Illinois 1842–1846. Wanda Malecka, polsk redaktör, poet och författare.

Avlidna, 11 januari, Kyra Frosini, grekisk hjältinna.

7 februari, Anna Jabłonowska, 71, polsk politiker.

4 mars, Johann Friedrich von Kageneck, 58, österrikisk greve och diplomat.

29 april, Johann Christian Fischer, tysk oboist.

7 maj, Niccolò Piccinni, 72, italiensk kompositör.

10 juni, Johann Abraham Peter Schulz, 53, tysk kompositör.

14 juli, Lorenzo Mascheroni, 50, italiensk matematiker.

25 augusti, Elizabeth Montagu, 81, brittisk socialreformator

3 september, Elżbieta Branicka, polsk adelskvinna och politiker.

8 oktober, Salavat Julajev, 46, basjkirisk nationalhjälte.

14 november, François-Claude de Bouillé, 60, fransk militär.

5 december, Jean-Baptiste Audebert, 41, fransk konstnär.

21 december, Thomas Hartley, 52, amerikansk advokat, militär och politiker, kongressledamot 1789–1800.

26 december, John Patten, 54, amerikansk politiker.

1801

1801, var ett normalår som började en torsdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en tisdag i den julianska kalendern.

1 januari, Förenade kungariket Storbritannien och Irland skapas genom sammanslagning av kungarikerna Storbritannien och Irland. Giuseppe Piazzi upptäcker Ceres.

29 januari, Operan Renaud, som bygger på Tassos Det befriade Jerusalem från 1581, uruppförs på Gustavianska operahuset.

4 mars, Thomas Jefferson efterträder John Adams som USAs president. Aaron Burr blir USAs nye vicepresident.

19 mars, Storbritannien ockuperar den svenska besittningen Saint-Barthélemy i Västindien.

2 april, Brittiska flottan besegrar den danska på Köpenhamns redd, varefter Storbritannien tvingar Danmark att lämna neutralitetsförbundet.

19 april, Brittiska flottan har fortsatt mot Karlskrona, för att anfalla den svenska flottbasen, vilket dock avstyras vid budet om den ryske tsaren Paul Is död.

22 april, Produktplakatet, som säger att utländska fartyg endast får införa varor från det egna landet (och dess kolonier) till Sverige, upphävs.

28 maj, Fredrik Wilhelm von Ehrenheim blir ny svensk kanslipresident.

23 oktober, Vaccination mot smittkoppor prövas för första gången i Sverige i Malmö. Barbareskkriget börjar. Författaren Carl Gustaf af Leopold utger Afhandling om svenska stafsättet som blir normgivande för den moderna svenskan. Gustav IV Adolf beger sig på harjakt i Skåne, vilket förundrar allmogen, som aldrig tidigare har sett kungen. En svensk flotta sänds till Medelhavet för att försöka få till stånd ett fredsavtal med Barbareskstaterna. Jyväskylä i Mellersta Finland får marknadsrättigheter.

Födda, 4 januari, David Lowry Swain, amerikansk politiker, guvernör i North Carolina 1832–1835.

17 januari, Henry W Collier, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Alabama 1849–1853.

20 januari, Thomas Hickman Williams, amerikansk politiker, senator 1838–1839.

23 januari, Lars Johan Hierta, tidningsman, bokförläggare, företagare och politiker, grundare av tidningen Aftonbladet.

1 februari, Adolf Fredrik Lindblad, svensk kompositör.

21 februari, Heinrich Leberecht Fleischer, tysk orientalist. John Henry Newman, brittisk kardinal.

25 februari, Samuel Medary, amerikansk demokratisk politiker.

10 mars, Nils Samuel von Koch, svensk justitiekansler.

19 mars, Salvatore Cammarano, italiensk librettist.

24 mars, Immanuel Nobel, svensk ingenjör, arkitekt, uppfinnare och industriman.

27 mars, Alexander Barrow, amerikansk politiker, senator 1841–1846.

6 april, Hugo Henry Rose, brittisk fältmarskalk.

21 april, Robert Francis Withers Allston, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i South Carolina 1856–1858.

3 maj, Torgeir Augundsson, norsk bondespelman.

16 maj, William H Seward, amerikansk politiker, USAs utrikesminister 1861–1869.

21 maj, Sofia Vilhelmina av Wasa, svensk prinsessa, dotter till Gustav IV Adolf och Fredrika av Baden.

30 juni, Frédéric Bastiat, fransk klassisk liberal författare och politisk ekonomiteoretiker.

27 juli, George Biddel Airy, engelsk astronom.

17 augusti, Fredrika Bremer, svensk författare.

21 augusti, Henrik Bernhard Palmær, svensk författare, tidningsman och riksdagsman, grundade Östgöta Correspondenten.

31 augusti, Pierre Soulé, fransk-amerikansk diplomat och politiker.

25 september, Eduard Knoblauch, tysk arkitekt.

15 oktober, Seabury Ford, amerikansk politiker, guvernör i Ohio 1849–1850.

16 oktober, Josip Jelačić, ban av Kroatien.

23 oktober, William Henry Haywood, amerikansk demokratisk politiker, senator 1843–1846.

4 november, Ambrose H Sevier, amerikansk demokratisk politiker, senator 1836–1848.

19 november, George Vickers, amerikansk demokratisk politiker, senator 1868–1873.

10 december, Marie Laveau, amerikansk voodoo-praktiker.

17 december, Etienne Joseph Louis Garnier-Pagès, fransk politiker. Suzanne Voilquin, fransk feminist, journalist, författare, barnmorska, resenär och memoarskrivare.

Avlidna, 2 januari, Johann Caspar Lavater, 59, schweizisk filosof.

13 januari, Robert Orme, 72, brittisk historiker.

20 januari, Alexander Kølpin, 69, tysk-dansk kirurg.

21 januari, Peter Christian Abildgaard, 60, dansk veterinär.

1 februari, Sven Bunge, 69, svensk greve och ämbetsman.

5 februari, Marie Brizard, 86, fransk spritfabrikör.

12 februari, Jacob Israel Köhler, 68, svensk präst.

18 februari, Johan Gustaf Acrel, 59, svensk läkare.

14 mars, Ignacy Krasicki, 66, polsk författare och ärkebiskop.

16 mars, Alexandra Pavlovna, 17, rysk storfurstinna.

21 mars, Andrea Luchesi, 59, italiensk kompositör.

23 mars, Paul I, 46, rysk tsar.

25 mars, Novalis, 28, tysk poet och novellist.

28 mars, Sir Ralph Abercromby, 66, brittisk general.

11 april, Antoine de Rivarol, 47, fransk författare.

1 maj, Nicolai Frederik Krohg, 68, norsk vägingenjör.

25 maj, Jean Baptiste Masreliez, 47, svensk skulptör och inredningsarkitekt.

4 juni, Frederick Muhlenberg, 51, amerikansk präst och politiker.

14 juni, Benedict Arnold, 60, amerikansk-brittisk militär.

11 juli, James Brice, 54, amerikansk politiker.

23 augusti, Adolf Rudbeck, 75, svensk friherre och hovmarskalk.

14 september, Fredrik Posse, 78, svensk greve och militär.

22 september, Eric Samuel Wennberg, 80, svensk bankokommissarie.

23 oktober, Johann Gottlieb Naumann, 60, tysk kompositör.

26 oktober, Fredrik Sigismund Novisadi, 63, svensk guldsmed, gravör och miniatyrmålare.

14 november, Måns von Rosenstein, 46, svensk sjömilitär.

24 november, Franz Moritz von Lacy, 76, österrikisk greve och militär.

6 december, Paul Kinnander, 55, svensk präst.

10 december, Gustaf von Carlson, 58, svensk ämbetsman och ornitolog. Ulrica Arfvidsson, svensk siare.

1802

1802, var ett normalår som började en fredag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en onsdag i den julianska kalendern.

2 februari, Produktplakatet återinförs i Sverige.

27 mars, Spanien överlämnar Trinidad och Tobago till Storbritannien

10 juli, Den brittiska ockupationen av Saint-Barthélemy upphävs

2 oktober, Sverige sluter ett avtal med Tripoli om frisläppande av diverse svenska fångar, som hålls som slavar.

15 november, En brand utbryter på Riddarholmen i Stockholm, varvid riksregalierna förs från Kammarkollegium till slottet. Det svenska kaffeförbudet, som upprätthålls med hjälp av kaffespioner, upphävs. Gustav IV Adolf åker på eriksgata i Finland. En svensk lag införs, som förbjuder uppsägning av adelskap och privilegier. Menorca återgår under Spaniens styre efter att ha styrts av britterna.

Födda, 29 januari, John S Barry, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Michigan 1842–1846 och 1850–1852.

31 januari, Nils Ericson, svensk friherre och ingenjör.

5 februari, Tilghman Tucker, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Mississippi 1842–1844.

6 februari, Charles Wheatstone, brittisk vetenskapsman och uppfinnare.

24 februari, Wilson Shannon, amerikansk demokratisk politiker.

26 februari, Victor Hugo, fransk författare.

2 mars, Emil Wolff, tysk skulptör.

24 mars, Jacob van Lennep, nederländsk författare.

29 mars, Moritz Rugendas, tysk målare och litograf.

2 april, Archibald Dixon, amerikansk politiker, senator 1852–1855.

9 april, Elias Lönnrot, finländsk folkdikts- och språkforskare.

1 maj, Martin Disteli, schweizisk konstnär.

1 juni, Charles Lenormant, fransk arkeolog.

4 juli, John L Helm, amerikansk politiker.

18 juli, John Alexander Greer, amerikansk politiker.

20 juli, David Julius Billengren, svensk läkare och författare.

24 juli, Alexandre Dumas den äldre, fransk författare.

10 augusti, Dixon H Lewis, amerikansk demokratisk politiker, senator 1844–1848.

25 augusti, Niels Henrik Abel, norsk matematiker. Thomas Stevenson Drew, amerikansk politiker.

28 augusti, Thomas Aird, engelsk författare.

27 september, Frans Henrik Kockums, svensk industriman.

15 oktober, Louis Eugène Cavaignac, fransk general och statsman, franska ministerrådets president 28 juni–20 december 1848.

20 oktober, Ernst Wilhelm Hengstenberg, tysk teolog och orientalist.

18 november, Jonathan Worth, amerikansk politiker, guvernör i North Carolina 1865–1868.

30 november, Friedrich Adolf Trendelenburg, tysk filosof och filolog.

2 december, Karl Gustav, svensk prins, son till Gustav IV Adolf och Fredrika av Baden.

28 december, Henry Grey, 3e earl Grey, brittisk politiker. Anna Svensdotter, svensk barnmorska.

Avlidna, 16 januari, Gabriel von Spången, 73, svensk militär och musiker.

27 januari, Johann Rudolf Zumsteeg, 42, tysk kompositör.

3 februari, Pedro Rodríguez de Campomanes, 78, spansk greve och statsman.

30 mars, Aedanus Burke, 58, amerikansk politiker.

1 april, Joseph Siffred Duplessis, 76, fransk konstnär.

28 april, Richard Howell, 47, amerikansk politiker, guvernör i New Jersey 1793–1801.

9 maj, Erik Magnus Staël von Holstein, 52, svensk diplomat.

22 maj, Martha Washington, 70, amerikansk presidentfru.

27 maj, Edvard Fredrik Runeberg, 81, svensk nationalekonom.

18 juni, Friedrich August Ludwig von Burgsdorf, 55, tysk skogsvetare.

23 juli, Olof Larsson, 63, svensk politiker, talman i bondeståndet.

22 augusti, Michael Conrad Curtius, 77, tysk filolog och historiker.

26 september, Jakob Gadolin, 82, svensk biskop, vetenskapsman och statsman.

2 oktober, John Hall den äldre, 66, svensk handelsman.

5 oktober, Sanité Belair, haitisk nationalhjältinna.

2 november, Charles Leclerc, 30, fransk adjutant, arbetade åt Napoleon I.

14 november, Jacob von Engeström, 67, svenskt kansliråd, misstänkt för delaktighet i sammansvärjningen mot Gustav III.

27 december, Jens Juel, 57, dansk konstnär.

1803

1803, var ett normalår som började en lördag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en torsdag i den julianska kalendern.

1 mars, Ohio blir den 17e delstaten att ingå i den amerikanska unionen

7 mars, Brand i Sundsvall

9 mars, Aargau blir kanton i Schweiz

10 mars, Schweiziska edsförunbet återskapas

31 mars, En lokal förordning om enskifte införs i Skåne. Bakgrunden till detta var att friherre Rutger Macklean på Söderslätt hade genomdrivit ett enskifte av arrendatorernas splittrade åkerarealer till stora sammanhängande åkerytor. Nya bostäder byggdes ute vid de nya åkerenheterna. Byarna och bygemenskapen sprängdes. Friherre Mackleans privata enskifte var anledningen till Gustav IVs förordning och det skulle bli fler föreskrifter med åren. Dessa statliga ingripanden blev viktiga faktorer i strävan att öka landets foder- och livsmedelsproduktion

30 april, USA och Frankrike genomför det så kallade Louisianaköpet

Juni, Efter att Gustav IV Adolf har brutit förlovningen med den mecklenburgska prinsessan Louise Charlotte ingås ett avtal med hertigen av Mecklenburg i Malmö för att blidka denne. Mot en pantsumma på 1 250 000 riksdaler pantsätter Sverige staden Wismar till hertigen på 100 år. När de 100 åren har gått (1903) kan Sverige antingen återlösa staden, överlämna den till den mecklenburgske hertigen, eller vänta i ytterligare 100 år (till 2003) med affären. Gustav IV Adolf reser till Tyskland.

9 juni, Matthew Flinders genomför den först kända Australienomseglingen

7 september, Brand i Sundsvall

15 september, Brand i Avesta

1 november, Ostindiska Kompaniets armé i Indien på 10 000 man under general Gerard Lake kämpar mot Scindias marathiska armé med 9 000 man veteraninfanteri och 5.000 man kavalleri i slaget i Laswari. Thomas Telford påbörjar bygget av Caledonian Canal och förbättring av vägarna i Skottland.  En svensk myntrealisation genomförs, varvid 15 miljoner riksgäldssedlar inlöses med 10 miljoner riksbankssedlar. Pantsumman för Wismar kom väl till pass vid transaktionen. Erik Gustaf Geijer får Svenska Akademiens stora pris för Äreminne öfver riksföreståndaren Sten Sture den äldre.

Födda, 3 januari, Alexander Randall, amerikansk politiker, kongressledamot 1841–1843.

15 januari, John H Harmanson, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1845–1850.

3 februari, Felix Mendelssohn, tysk kompositör och dirigent.

6 februari, Asahel Peck, amerikansk politiker och jurist, guvernör i Vermont 1874–1876.

9 februari, Anders Johan Sandstedt, hemmansägare och riksdagsman.

18 februari, Camille Roqueplan, fransk målare.

21 mars, Adolf August Friedrich Rudorff, tysk jurist.

7 april, Flora Tristan, fransk socialist och feminist.

24 maj, Charles Lucien Bonaparte, fransk naturforskare och ornitolog.

24 juni, George James Webb, brittisk-amerikansk kompositör.

12 juli, Pierre Chanel, Oceaniens skyddshelgon

31 juli, John Ericsson, svensk uppfinnare.

3 augusti, Joseph Paxton, brittisk trädgårdsmästare och arkitekt.

21 september, Axel Eurén, svensk präst, skolman och författare.

24 oktober, Albert Smith White, amerikansk politiker, senator 1839–1845.

29 november, Christian Doppler, österrikisk matematiker och fysiker. Gottfried Semper, tysk arkitekt.

11 december, Hector Berlioz, fransk kompositör.

31 december, Amalia Assur, Sveriges första kvinnliga tandläkare. Richard Stockton Field, amerikansk politiker, senator 1862–1863. Johann Carl Fuhlrott, tysk naturforskare, neandertalmänniskans upptäckare.

Avlidna, 30 januari, Fredrik Sparre, 71, svensk greve och ämbetsman, rikskansler 1792–1797.

1 februari, Anders Chydenius, 73, svensk präst, politiker, framstående filosof inom klassisk liberalism.

3 februari, María Isidra de Guzmán y de la Cerda, 35, spansk akademiker.

29 mars, Gottfried van Swieten, 69, nederländsk bibliotekarie.

19 april, Emanuel De Geer, 54, svensk militär, kammarherre och riksråd samt kanslipresident 1786–1787.

9 maj, Stevens Thomson Mason, 42, amerikansk politiker, senator 1794–1803.

18 maj, Samuel Livermore, 71, amerikansk politiker, senator 1793–1801.

6 juni, Josiah Tattnall, amerikansk politiker och militär, senator 1796–1799, guvernör i Georgia 1801–1802.

27 juli, Uno von Troil, 57, svensk ärkebiskop sedan 1786.

18 augusti, James Beattie, 67, skotsk filosof och författare.

5 september, Choderlos de Laclos, 61, fransk författare.

2 oktober, Samuel Adams, 81, amerikansk politiker.

14 november, Christian Erdmann Kindten, 51, tysk orgelbyggare.

12 december, Fredrik Adolf, 53, svensk prins, son till Adolf Fredrik och Lovisa Ulrika av Preussen.

18 december, Johann Gottfried Herder, 59, tysk filosof, författare, historiker och pedagog.

1804

1804, var ett skottår som började en söndag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en fredag i den julianska kalendern.

21 februari, Cornwallaren Richard Trevithicks nybyggda ånglokomotiv "Penydarren" kör på Merthyr Tramroad mellan Penydarren Ironworks i Merthyr Tydfil och Abercynon in Sydwales, efter flera försök sedan 13 februari, och blir världens första lokomotiv att fungera på räls

Mars, En fransk hertig mördas i Tyskland av fransmän, vilket ytterligare väcker Gustav IV Adolfs avsky mot Frankrike och Napoleon I.

7 mars, Thomas Charles är med och bildar British and Foreign Bible Society

25 juli, En förordning utfärdas om enskifte i Skaraborgs län

11 augusti, Den tyskromerske kejsaren Frans II utropas till kejsare av Österrike som Frans I

24 september, I Norge grundas Nordre Trondhjems amt och Søndre Trondhjems amt ur Trondhjems amt

1 november, En brand utbryter i Göteborg

7 november, Brand i Kristinehamn

2 december, Napoleons kröning till fransk kejsare.

December, Sverige ingår med Storbritannien ett anfallsförbund mot Frankrike. Även Ryssland ingår i förbundet. Kemisten Jöns Jacob Berzelius är med och upptäcker grundämnet cerium. De första fyra ångmaskinerna av James Watts konstruktion kommer till Sverige. Den engelske teknikern Samuel Owen följer med maskinerna hit och hjälper till med installationerna. Klasroskolan, Sollentuna sockens första skola, invigs. Tillverkning och försäljning av talgljus reserveras för kvinnor i behov av att försörja sig själva

Födda, 21 januari, Moritz von Schwind, tysk-österrikisk målare och grafiker.

5 februari, Johan Ludvig Runeberg, finlandssvensk författare, Finlands nationalskald.

19 februari, Karl von Rokitansky, österrikisk anatom.

28 februari, Henry S Foote, amerikansk politiker.

14 mars, Johann Strauss den äldre, österrikisk kompositör.

20 mars, Haqvin Selander, svensk astronom och kommunalman.

24 mars, John Henry Hubbard, amerikansk politiker, kongressledamot 1863–1867.

25 mars, Anna Johansdotter Norbäck, svensk religiös ledare.

12 april, George W Jones, amerikansk demokratisk politiker och diplomat, senator 1848–1859.

23 april, Marie Taglioni, italiensk ballerina av svensk börd.

4 maj, Margaretta Riley, brittisk botaniker.

24 maj, Henry H Crapo, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Michigan 1865–1869.

1 juni, Michail Glinka, rysk kompositör.

3 juni, Jacques-Joseph Moreau de Tours, fransk läkare och vetenskapsman.

22 juni, Horace Eaton, amerikansk politiker, guvernör i Vermont 1846–1848.

1 juli, George Sand, pseudonym för Aurore Dudevant, född Dupin, fransk författare och feminist.

4 augusti, Karl Friedrich Hermann, tysk filolog.

5 september, William Alexander Graham, amerikansk politiker.

24 oktober, Wilhelm Eduard Weber, tysk fysiker.

3 november, Constantin Hansen, norsk konstnär.

11 november, Johannes Magnusson, svensk lantbrukare, konstnär, poet, uppfinnare och orgelbyggare.

23 november, Franklin Pierce, amerikansk politiker, USAs president 1853–1857.

3 december, Alexander Reuterskiöld, svensk arméofficer och krigsminister 1862–1867.

10 december – Carl Gustav Jakob Jacobi, tysk matematiker.

21 december, Benjamin Disraeli, brittisk politiker och författare. Sophia Magdalena Gardelius, svensk konsthantverkare.

Avlidna, 7 januari, Louis Marie de Noailles, 47, fransk politiker.

6 februari, Joseph Priestley, 70, brittisk kemist och präst.

12 februari, Immanuel Kant, 79, tysk filosof.

3 mars, Giovanni Domenico Tiepolo, 76, italiensk målare.

26 mars, Wolfgang von Kempelen, 70, ungersk vetenskapsman.

9 april, Jacques Necker, 71, fransk politiker, finansminister under Ludvig XVI 1776–1789.

13 april, Frederick Frelinghuysen, 51, amerikansk general och politiker, senator 1793–1796.

16 april, William Maclay, 66, amerikansk politiker, senator 1789–1791.

26 maj, Lars Berger, 53, svensk bergsman och riksdagsman.

16 juni, Johann Adam Hiller, 75, tysk kompositör.

12 juli, Alexander Hamilton, amerikansk statsman, USAs finansminister 1789–1795.

19 augusti, Barthélemy Schérer, 56, fransk militär.

20 september, Pierre Méchain, 60, fransk astronom.

14 oktober, Samuel J Potter, 51, amerikansk politiker, senator 1803-1804.

1 november, Johann Friedrich Gmelin, 56, tysk naturforskare och zoolog.

24 december, Martin Vahl, 55, norsk-dansk botaniker

25 december, Contarina Barbarigo, venetiansk adelsdam. Sprinze Helfft Levy, tysk bankir. Anna Brita Wendelius, svensk musiker.

1805

1805, var ett normalår som började en tisdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en söndag i den julianska kalendern.

11 januari, Michiganterritoriet skapas i USA.

4 mars, Thomas Jefferson svärs in som USAs president för en andra ämbetstid. George Clinton efterträder Aaron Burr som USAs vicepresident.

5 mars, New Brunswicks lagstiftande församling antar en förordning för att öka läskunnigheten.

12 mars, I samband med att Gustav II Adolfs ryttarstaty på Norrmalmstorg avtäcks byter torget namn till Gustav Adolfs torg

15 maj, En ny svensk legostadga (tjänstefolkslag) antas.

4 juni, Barbareskkriget upphör

1 augusti, En skogsvårdsförordning införs i Sverige, för att skydda den svenska skogen, framförallt ek och bok, som är viktiga som virke.

21 oktober, Den brittiska flottan under lord Horatio Nelsons befäl besegrar den fransk-spanska i slaget vid Trafalgar utanför Spaniens västkust. Nelson stupar i slaget

31 oktober, Gustav IV Adolf utfärdar en svensk krigsförklaring mot Napoleon I, varvid Första napoleonkriget utbryter.

November, Svenska hären överskeppas till Tyskland och kungen anländer till Stralsund.

2 december, Den ryskösterrikiska armén besegras av Napoleon i slaget vid Austerlitz

20 december, Svenskarna går över floden Elbe. Kemisten Friedrich Wilhelm Adam Serturner isolerar och beskriver morfin för första gången. Den ångdrivna Eldkvarn på Kungsholmen i Stockholm anläggs. En fransk ballongflygare vid namn Roberson besöker Stockholm med sin luftballong och har uppvisning med denna.

Födda, 6 januari – Charles J Jenkins, amerikansk politiker, guvernör i Georgia 1865–1868.

27 januari, Sofia av Bayern, politiskt aktiv österrikisk ärkehertiginna.

3 februari, Otto Theodor von Manteuffel, preussisk friherre och statsman.

8 februari, Louis Auguste Blanqui, fransk teoretiker, socialist, revolutionär och politisk aktivist.

13 februari, Johann Peter Gustav Lejeune Dirichlet, tysk matematiker.

22 februari, Amalia, svensk prinsessa, dotter till Gustav IV Adolf och Fredrika av Baden.

17 mars, Manuel Patricio Rodríguez García, spansk sångpedagog.

2 april, Hans Christian Andersen, dansk författare.

1 maj, Johann Jacoby, tysk politiker.

22 juni, Giuseppe Mazzini, italiensk politiker och revolutionär.

6 juli, Heinrich Strack, tysk arkitekt.

10 juli, Jacob M Howard, amerikansk politiker.

29 juli, Alexis de Tocqueville, fransk politisk teoretiker och historiker.

3 augusti, Thomas G Davidson, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1855–1861.

4 augusti, William Rowan Hamilton, irländsk astronom och matematiker.

10 augusti, Sophie von Hatzfeldt, tysk socialist.

21 augusti, August Bournonville, dansk balettdansör och koreograf.

30 augusti, Ange Guépin, fransk läkare och publicist.

2 september, Friedrich August Rosen, tysk sanskritist.

3 september, Isaac S Pennybacker, amerikansk demokratisk politiker och jurist, senator 1845–1847.

11 oktober, Gustav Struve, tysk politiker.

27 november, Ralph P Lowe, amerikansk politiker, guvernör i Iowa 1858–1860.

1 december, George Catlin Woodruff, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1861–1863.

13 december, Johann von Lamont, skotsk-tysk astronom och fysiker.

14 december, James Pearce, amerikansk politiker, senator 1843–1862.

23 december, Joseph Smith, amerikansk grundare av mormonkyrkan.

31 december, Jeanne Deroin, fransk socialist.

Avlidna, 1 januari, Jean Henri Latude, 79, fransk militär och författare.

17 januari, Abraham Hyacinthe Anquetil-Duperron, 73, fransk orientalist.

4 februari, John Sloss Hobart, 66, amerikansk jurist och politiker.

4 mars, Jean-Baptiste Greuze, 79, fransk konstnär.

21 april, Bernt Anker, 58, norsk affärsman.

9 maj, Friedrich von Schiller, 45, tysk författare.

25 maj, Anna Maria Rückerschöld, 80, svensk författare.

30 maj, Rafaela Herrera, 62, nicaraguansk nationalhjältinna.

28 maj, Luigi Boccherini, 62, italiensk kompositör.

19 juni, Louis-Jean-François Lagrenée, 80, fransk konstnär.

10 juli, Thomas Wedgwood, 34, brittisk keramiker och fotograf.

12 augusti, Johann Friedrich Anthing, 52, tysk silhuettmålare.

10 september, Karl Gustav, 2, svensk prins, son till Gustav IV Adolf och Fredrika av Baden.

5 oktober, Charles Cornwallis, 1:e markis Cornwallis, 66, brittisk militär.

21 oktober, Horatio Nelson, 47, brittisk sjömilitär.

25 november, Jacques Antoine Marie de Cazalès, 47, fransk politiker.

23 december, Geneviève Thiroux d'Arconville, 85, fransk kemist, författare och översättare.

27 december, Isabelle de Charrière, 65, schweizisk författare och filosof.

1806

1806, var ett normalår som började en onsdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en måndag i den julianska kalendern.

1 januari, Frankrike avskaffar revolutionskalendern och går tillbaka till gregorianska kalendern. Kungariket Bayern och Kungariket Württemberg grundas

12 april, Det svenska Produktplakatet upphävs på nytt till följd av franska kaperier.

5 juni, Bataviska republiken ersätts av Kungariket Holland

12 juli, Liechtenstein blir självständigt från Tyskromerska riket

25 juli, Storhertigdömet Baden grundas

29 juli, Uddevalla, vid den här tiden Sveriges då femte största stad, eldhärjas och brinner ned till grunden

6 augusti, Tyskromerska riket upphör att existera i och med att Frans II tvingas att avsäga sig den tyskromerska kejsarkronan

13 augusti, Storhertigdömet Hessen grundas

6 november, Svenskarna besegras av fransmännen under Jean Baptiste Bernadotte i överraskningen i Lübeck under svensk-franska kriget 1805-1810.

21 november – Napoleon I proklamerar kontinentalblockaden, som innebär att europeiska hamnar stängs för brittiska fartyg. Detta får konsekvenser även för svensk handel och sjöfart

11 december, Kungariket Sachsen grundas. Amerikanska soldater ledda av kapten Zebulon Pike invaderar spanska territorier i Amerika vid Rio Grande på order av general James Wilkinson. Zebulon Pike tas till fånga. Amerikanska kanonbåtar med bas i New Orleans används mot spanska och franska kapare utanför Mississippideltat. Byggandet av Södertälje kanal påbörjas. Engelsmannen Samuel Owen, en av de främsta utvecklarna av ångfartyget, bosätter sig i Sverige. George Stephens, pionjär inom dikning och skiftning av jordbruket, kallas till Sverige. Kemisten Jacob Berzelius utger Föreläsningar i Djurkemien, varmed han grundlägger den fysiologiska kemin. Sveriges första mekaniska bomullsspinneri anläggs i Lerum i Västergötland. Ett lantvärn, som omfattar alla ogifta män i åldrarna 19-25 år, organiseras i svenska Pommern. Gustav IV Adolf erbjuder riddarna av Malteserorden att slå sig ner på Gotland, sedan Napoleon har kört bort dem från Malta, vilket de dock avböjer. Triumfbågen i Paris börjar uppföras.

Födda, 7 januari, Jens Andersen Hansen, dansk politiker.

9 januari, Caleb Rand Bill, kanadensisk politiker.

22 januari, Ludvig Manderström, svensk greve, diplomat, ämbetsman och politiker.

10 februari, Orville Hickman Browning, amerikansk politiker och advokat.

31 mars, John P Hale, amerikansk politiker och diplomat.

2 april, Giacomo Antonelli, italiensk kardinal.

6 april, Friedrich Wilhelm Ritschl, tysk klassisk filolog.

9 april, Isambard Kingdom Brunel, brittisk ingenjör och järnvägsbyggare.

26 april, Alexander Duff, skotsk missionär i Indien.

2 maj, Charles Gleyre, schweizisk konstnär. Catherine Labouré, fransk mystiker och nunna, helgon.

12 maj, Johan Vilhelm Snellman, finländsk filosof, författare, tidningsman och statsman.

20 maj, John Stuart Mill, brittisk filosof.

1 juni, John B Floyd, amerikansk militär och politiker, guvernör i Virginia 1849–1852, USAs krigsminister 1857–1860.

27 juni, Augustus de Morgan, brittisk matematiker.

19 juli, Lorenz Diefenbach, tysk språkforskare och författare.

21 augusti, Johannes Frederik Frølich, dansk kompositör.

18 september, Heinrich Laube, tysk författare och teaterledare.

6 oktober, Andreas Randel, svensk kompositör och musiker.

4 november, Hans Jörgen Kristian Aall, norsk amtman.

13 november, Emilia Plater, polsk-litauisk revolutionär och nationalhjälte.

27 december, Gustav Kühne, tysk författare.

Avlidna, 23 januari, William Pitt den yngre, 46, brittisk politiker, premiärminister 1783–1801 och 1804–1806.

30 januari, Pehr af Lund, 69, svensk militär.

2 februari, Daniel Rogers, 52, amerikansk politiker, guvernör i Delaware 1797–1799.

14 februari, Jean Dauberval, 63, fransk dansör och koreograf.

30 mars, Georgiana Cavendish, 48, brittisk adelsdam.

12 april, Louis-Alexandre de Cessart, 86, fransk ingenjör.

20 april, Sara Elisabeth Moraea, 89, Carl von Linnés hustru.

15 maj, James Watson, 56, amerikansk federalistisk politiker, senator 1798–1800.

23 juni, Mathurin Jacques Brisson, 83, fransk zoolog och naturfilosof.

26 juli, Karoline von Günderrode, 26, tysk författare.

9 augusti, Olof Åkerman, 48, svensk gravör och ciselör.

10 augusti, Michael Haydn, 68, österrikisk kompositör.

22 augusti, Jean-Honoré Fragonard, 74, fransk målare. Conrad Quensel, 38, svensk naturforskare.

23 augusti, Charles-Augustin de Coulomb, 70, fransk fysiker.

9 september, William Paterson, 60, amerikansk jurist och politiker, senator 1789–1790.

28 oktober, Charlotte Smith, 57, brittisk författare.

12 november, Joseph Gottlieb Koelreuter, 73, tysk genetiker.

18 november, Claude-Nicolas Ledoux, 70, fransk arkitekt.

19 november, Mozaffar Mohammad Shah, 78, indisk stormogul.

30 november, Moritz Balthasar Borkhausen, 45, tysk naturforskare.

14 december, John Breckinridge, 46, amerikansk politiker, USAs justitieminister 1805–1806. Teodora Ricci-Bàrtoli, italiensk skådespelare.

1807

1807, var ett normalår som började en torsdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en tisdag i den julianska kalendern.

Januari, Franska trupper anfaller och erövrar Svenska Pommern.

30 januari, Fransmännen börjar belägra Stralsund.

Februari, Enskiftet införs i hela Sverige, förutom i Dalarna, Norrland och Finland

1 april, Svenskarna lyckas häva den franska belägringen av Stralsund under svensk-franska kriget 1805-1810, genom ett utfall från staden.

17 april, Svenskarna besegras av fransmännen i slaget vid Ueckermünde.

18 april, Stillestånd sluts mellan Sverige och Frankrike i Schlatkow.

1 juli, Tilsitalliansen ingås mellan Frankrike och Ryssland. Danmark, Sverige och Portugal måste stänga sina hamnar för brittiska fartyg, om inte Frankrike och Storbritannien har slutit fred 1 december. Dessutom måste dessa länder förklara Storbritannien krig om inte britterna går med på avtalet. Trots detta vill Gustav IV Adolf inte försonas med Napoleon I.

14 juli, Första numret av Jönköpings tidning utkommer

Augusti, Svenskarna ser sig tvungna att börja lämna Stralsund.

2–5 september, Britterna bombarderar Köpenhamn, vilket resulterar i att Danmark måste överlämna sin flotta till Storbritannien

7 september, General Toll förmår fransmännen att tillåta att svenska hären reser hem till Sverige genom uppgörelsen på Rügen.

10 oktober, Några poeter i Uppsala grundar förbundet Musis amici, som året därpå byter namn till Auroraförbundet.

30 oktober, Danmark ansluter sig till kontinentalblockaden och sluter förbund med Frankrike och Ryssland för ett gemensamt anfall mot Sverige.

November, En fransk styrka landsätts på den svenska koloniön Saint-Barthélemy, för att hindra en amerikansk affärsman att bedriva olaglig handel.

7 december, 1724 års svenska skolordning avskaffas och ersätts av en ny. Ryssland byter sida i koalitionen och lovar Frankrike att Sverige skall göra detsamma. Då Sverige vägrar är ett krig med Ryssland nära förestående. Gustav IV Adolf beslutar att Operan, där hans far mördats, skall rivas, för att ge plats åt trupparader. Under Samuel Owens ledning tillverkas vid Bergsunds gjuteri den första ångmaskin som byggts i Sverige. Ångbåten uppfinns av Robert Fulton. Det blir tillåtet att bedriva bagerirörelse i hela Sverige utanför Stockholm utan medlemskap i bageriskrået efter ansökan hos magistraten

Födda, 19 januari, Robert M Charlton, amerikansk demokratisk politiker och jurist, senator 1852–1853. Robert E Lee, amerikansk militär, sydstatsarméns överbefälhavare 1865.

1 februari, William B Campbell, amerikansk politiker.

2 februari, Alexandre Auguste Ledru-Rollin, fransk politiker.

7 mars, Andrew B Moore, amerikansk politiker, guvernör i Alabama 1857–1861.

14 mars, Josefina av Leuchtenberg, drottning av Sverige och Norge 1844–1859, gift med Oscar I.

2 april, Alexander Hugh Holmes Stuart, amerikansk politiker.

20 april, John Milton, amerikansk politiker, guvernör i Florida 1861–1865.

22 maj, Bonamy Price, brittisk nationalekonom.

28 maj, Louis Agassiz, schweizisk-amerikansk naturforskare.

22 juni, Cecilia, svensk prinsessa och kompositör, dotter till Gustav IV Adolf och Fredrika av Baden.

23 juni, Ferdinand von Quast, tysk arkitekt och konstskriftställare.

27 juni, Theodor Berg, svensk militär, disponent, kommunalordförande och riksdagsman. Erik Gustaf Lilliehöök, svensk militär och riksdagsman.

4 juli, Giuseppe Garibaldi, italiensk frihetskämpe och nationalist.

12 juli, Andrew Horatio Reeder, amerikansk demokratisk politiker.

8 augusti, Emilie Flygare-Carlén, svensk författare.

15 augusti, Jules Grévy, fransk politiker, Frankrikes president 1879–1887.

1 september, William W Hoppin, amerikansk politiker, guvernör i Rhode Island 1854–1857.

3 september, Elias Wilhelm Ruda, svensk poet och litteraturkritiker.

14 september, Daniel T Jewett, amerikansk politiker, senator 1870–1871.

20 september, Friedrich Gauermann, österrikisk målare och grafiker.

25 september, Alfred Vail, amerikansk mekaniker och uppfinnare.

17 oktober, Stephen Adams, amerikansk politiker.

18 oktober, Carl Fredrik Ridderstad, svensk tidningsredaktör och riksdagspolitiker.

30 oktober, Johanna Petersson, även känd som Handelsman Johanna, svensk handelsman.

15 november, Peter Hardeman Burnett, amerikansk politiker. James Henry Hammond, amerikansk politiker.

29 november, Josiah M Anderson, amerikansk politiker.

13 december, Giuseppe Pecci, italiensk kardinal, jesuit och thomistisk teolog.

23 december, Antonio María Claret, spansk (katalansk) ärkebiskop i Romersk-katolska kyrkan, ordensgrundare och missionär, helgon.

Avlidna, 19 januari, Adolf Ludvig Levin, 73, svensk köpman och godsägare.

18 februari, Sophie von La Roche, 76, tysk författare.

27 februari, Louise du Pierry, 60, fransk astronom.

4 mars, Abraham Baldwin, 52, amerikansk politiker, senator 1799–1807.

1 april, Sven af Winklerfelt, 84, svensk militär.

4 april, Joseph Jérôme Lefrançois de Lalande, 74, fransk astronom.

8 april, John J Beckley, 49, amerikansk politiker och bibliotekarie, chef för USAs kongressbibliotek sedan 1802.

29 maj, Léonard Bourdon, 52, fransk politiker.

20 juni, Ferdinand Berthoud, 80, fransk urmakare och forskare.

13 juli, Henry Benedict Stuart, 82, skotsk tronpretendent.

19 juli, Uriah Tracy, 52, amerikansk politiker, senator 1796–1807.

5 augusti, Jeanne Baret, 67, fransk botaniker.

22 augusti, Maria Walpole, 71, brittisk adelsdam.

23 augusti, Samuel Lemchen, 87, svensk teolog.

14 september, George Townshend, 1:e markis Townshend, 83, brittisk militär och politiker.

9 oktober, Michail Cheraskov, 73, rysk författare.

10 november, Alexander Martin, amerikansk politiker.

26 november, Oliver Ellsworth, 62, amerikansk politiker och jurist, chefsdomare i USAs högsta domstol 1796–1800.

21 december, John Newton, 82, brittisk sjökapten, slavskeppare, präst och sångförfattare. Catharina Fock, nederländsk bankir.

1808

1808, var ett skottår som började en fredag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en onsdag i den julianska kalendern.

22 januari, Portugals kungliga familj beeger sig till Brasilien under Napoleonkrigen

24 januari, Johan Tobias Sergels staty av Gustav III avtäcks, på Gustavs 62a födelsedag.

21 februari, Finska kriget utbryter genom att ryssarna under general Fredrik Vilhelm von Buxhoevden utan krigsförklaring anfaller Finland vid Abborfors.

Februari, Sverige sluter subsidiekonventioni med Storbritannien.

1 mars, Svenskarna, under överbefälhavaren Wilhelm Mauritz Klingspor, slår tillbaka det ryska anfallet.

2 mars, Ryska trupper intar Helsingfors och belägringen av Sveaborg inleds.

13 mars, Vid Kristian VIIs död efterträds han som kung av Danmark och Norge av sin son Fredrik VI, som i praktiken har varit Danmark-Norges regent sedan 1784, eftersom fadern är psykiskt sjuk. Dagen därpå förklarar Danmark krig mot Sverige.

14 mars, Danmark förklarar Sverige krig. Danskarna har tänkt landstiga med fransmännen i Skåne, men hindras av brittiska flottan. Kung Gustav IV Adolf beslutar att införa lantvärnet, som skall omfatta alla ogifta svenska män mellan 18 och 25 år. Antalet begränsas dock till 30 000 man.

18 mars, Svartholms fästning kapitulerar för ryssarna.

1 april, Den ryske konteramiralen Nikolaus Bodisco får av tsaren i uppdrag att ockupera Gotland.

16 april, Svenskarna blir besegrade av ryssarna i slaget vid Pyhäjoki.

18 april, Svenskarna besegrar ryssarna i slaget vid Siikajoki. Svenskarna besegrar danskarna i slaget vid Lier.

22 april, Ryssarna landstiger på Gotland vid Slesviken.

23 april, Efter att ha diskuterat läget med representanter för Visby stad kapitulerar den svenska styrkan på Gotland för ryssarna.

25 april, Bodisco förklarar Gotland ockuperat för ryske tsarens räkning, med honom själv som guvernör.

27 april, Svenskarna besegrar ryssarna i slaget vid Revolax varvid svenskarna börjar förbereda en våroffensiv.

28 april, Svenska skärgårdsflottan besegrar den danska i skärgårdsslaget vid Strömstad.

1 maj, Svenskarna besegrar ryssarna i slaget vid Pulkkila.

3 maj, Amiral Carl Olof Cronstedt kapitulerar och överlämnar fästningen Sveaborg till ryssarna

9 maj, Svenskarna (ålänningarna) besegrar ryssarna i Kumlingeslaget.

14 maj, Svenska trupper landstiger på Gotland vid Sandviken.

16 maj, De ryska styrkorna på Gotland kapitulerar för svenskarna och skall lämna ön inom två dagar samt under ett år inte gå i tjänst mot Sverige.

10 juni, Svenskarna besegras av danskarna i första slaget vid Prestebakke.

14 juni, Danskarna besegras av svenskarna i andra slaget vid Prestebakke.

19 juni, Svenskarnas landstigningsförsök vid Åbo misslyckas.

24 juni, En svensk landstigning sker vid Lemo och Vasa, vilken dock misslyckas. Svenskarna besegrar ryssarna i slaget vid Nykarleby.

30 juni, Svenska skärgårdsflottan besegrar den ryska i skärgårdsslaget vid Åbo. Gustav IV Adolf beger sig till Finland och lägger därmed planerna på att erövra Norge åt sidan.

14 juli, Svenskarna under Carl Johan Adlercreutz besegrar ryssarna i slaget vid Lappo.

2 augusti, Svenska skärgårdsflottan besegras av den ryska i skärgårdsslaget vid Sandöström.

10 augusti, Svenskarna besegrar ryssarna i slaget vid Kauhajoki.

17 augusti, Svenskarna besegrar ryssarna i slaget vid Alavo.

20 augusti, Svenskarna besegras av ryssarna i det första slaget vid Ömossa.

21 augusti, Svenskarna besegras av ryssarna i slaget vid Karstula

29 augusti, Svenskarna besegrar ryssarna i slaget vid Lappfjärd.

30 augusti, Svenska skärgårdsflottan besegrar den ryska i skärgårdsslaget vid Grönvikssund.

1 september, Svenskarna besegras av ryssarna i slaget vid Ruona.

6 september, Det andra slaget vid Ömossa utkämpas mellan svenskarna och ryssarna med okänd utgång.

12 september, Slaget vid Berby utkämpas mellan svenskarna och Danmark-Norge med dansk-norsk seger.

13 september, Svenskarna under Georg Carl von Döbeln besegrar ryssarna i slaget vid Jutas.

14 september, Svenskarna besegras av ryssarna i slaget vid Oravais.

18 september, Svenska skärgårdsflottan besegras av den ryska i skärgårdsslaget vid Palva sund.

29 september, Stillestånd sluts mellan Sverige och Ryssland i Lohteå.

2 oktober, Katastrofen vid Limön inträffar

27 oktober, Svenskarna besegrar ryssarna i slaget vid Virta bro.

19 november, Konventionen i Olkijoki sluts mellan Sverige och Ryssland. Hela Finland upp till Kemi älv faller i ryssarnas händer.

November, Svenska hären börjar utrymma Finland.

7 december, Stillestånd sluts på den norska fronten mellan Sverige och Danmark.

13 december, De sista svenska soldaterna lämnar Finland. Det svenska Evangeliska sällskapet instiftas i protest mot Napoleonkrigen och upplysningsfilosofins förakt för religioner. Royal Anti-Slave Squadron börjar sin blockad mot den afrikanska slavhandeln.

Födda, 8 januari, James Madison Wells, amerikansk politiker, guvernör i Louisiana 1865–1867.

13 januari, Salmon P Chase, amerikansk jurist.

19 januari, Lysander Spooner, amerikansk jurist, individualanarkist, slaverimotståndare och frän kritiker av statsmakten.

4 februari, Josef Kajetán Tyl, tjeckisk författare.

26 februari, Honoré Daumier, fransk litograf, målare och skulptör.

4 mars, Frederik Stang, norsk politiker.

7 april, Frédéric Gaillardet, fransk författare.

13 april, Antonio Meucci, italiensk-amerikansk uppfinnare.

14 april, William Marvin, amerikansk jurist och politiker, guvernör i Florida 1865.

16 april, Caleb Blood Smith, amerikansk politiker, jurist och publicist.

20 april, Napoleon III, Frankrikes president 1848–1852 och kejsare av Frankrike 1852–1870.

2 maj, Marc-Gabriel-Charles Gleyre, schweizisk målare inom akademismen.

30 maj, Caroline Chisholm, australisk filantrop och politisk aktivist.

13 juni, Patrice de Mac-Mahon, fransk militär, hertig och marskalk, Frankrikes president 1873–1879.

31 juli, Ferdinand Wüstenfeld, tysk arabist.

2 augusti, Augustus C French, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Illinois 1846–1853.

3 augusti, Hamilton Fish, amerikansk politiker, USA:s utrikesminister 1869–1877.

10 augusti, Carl Friedrich Weitzmann, tysk musiker.

30 augusti, Nils Herman Quiding, svensk jurist, journalist, författare och politisk tänkare.

9 september, Wendela Hebbe, svensk journalist, översättare och författare.

6 oktober, Fredrik VII, kung av Danmark 1848–1863.

15 oktober, Daniel Gottlob Moritz Schreber, tysk reformpedagog.

24 oktober, Ernst Richter, tysk musiker.

29 november, William F Johnston, amerikansk politiker, guvernör i Pennsylvania 1848–1852.

7 december, Hugh McCulloch, amerikansk republikansk politiker, USAs finansminister 1865–1869 och 1884–1885.

8 december, Elias Sehlstedt, svensk lyriker.

15 december, James E Broome, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Florida 1853–1857.

19 december, Erik Jansson, självlärd predikant, sektstiftare och grundare av kolonin Bishop Hill i Illinois.

29 december, Andrew Johnson, amerikansk politiker, USAs president 1865–1869.

Avlidna, 23 januari, Friederike Charlotte av Brandenburg-Schwedt, 62, tysk regerande abbedissa och monark av den självstyrande klosterstaten Herfords stift.

8 februari, Ove Høegh-Guldberg, 76, dansk statsman.

20 februari, Gerard Lake, 1e viscount Lake, 63, brittisk militär.

3 mars, Johan Christian Fabricius, 63, dansk zoolog.

13 mars, Kristian VII, 59, kung av Danmark och Norge sedan 1766.

15 april, Hubert Robert, 74, fransk konstnär.

5 maj, Pierre Jean George Cabanis, 50, fransk läkare och filosof.

5 juni, Christoph Gottfried Bardili, 47, tysk filosof.

14 juli, Carl Gustaf Ramsay, 25, finländsk militär och målare.

13 augusti, Étienne Pierre Ventenat, 51, fransk botaniker.

19 augusti, Fredrik Henrik af Chapman, 86, svensk skeppsbyggare.

13 september, Saverio Bettinelli, 90, italiensk författare.

1 oktober, Carl Gotthard Langhans, 75, tysk arkitekt.

21 oktober, Maria Christina Bruhn, svensk uppfinnare.

27 oktober, Jakob Henrik Zidén, 22, finländsk militär, stupad.

26 november, Richard Potts, 55, amerikansk jurist och politiker, senator 1793–1796.

9 december, Marianne Kirchgessner, 39, tysk musiker.

1809

1809, var ett normalår som började en söndag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en fredag i den julianska kalendern.

Året domineras av händelserna Napoleonkrigen, Finska kriget och Dansk-svenska kriget.

I Sverige stiftas nya grundlagar. Den 6 juli besegrar Napoleon I österrikarna i slaget vid Wagram och Österrike tvingas till ett förnedrande fredsfördrag. Under slaget stupar omkring 32 000 franska och 35 000 österrikiska soldater, och det är i antalet döda soldater det dittills största under Napoleonkrigen. I mars invaderas Portugal av franska trupper. Fransmännen intar Chaves och går vidare mot Porto. En kombinerad portugisisk-brittisk armé, under ledning av sir Arthur Wellesley, kan dock trycka tillbaka de franska trupperna till Galicien och besegra en annan fransk armé i Tavera i Spanien. Rom förklaras för omedelbar kejserlig stad och den västra delen av Kyrkostaten införlivas 17 maj i franska kejsarriket. Józef Antoni Poniatowski, den siste polske kungens nevö, ansluter sig till Napoleons kamp mot Österrike.

Finska kriget. Tsar Alexander I öppnar Borgå lantdag. Den 17 mars drar sig Sverige tillbaka från Åland och Umeå överlämnas till ryssarna den 22 mars. Den 19 augusti besegrar ryssarna den sista större svenska styrkan i slaget vid Sävar, men dagen därpå besegrar svenskarna ryssarna i träffningen vid Ratan. Under de båda slagen stupar omkring 2 000 ryska och 1 200 svenska soldater. Ryssarna tvingas samtidigt lämna Umeå. I Fredrikshamn sluts den 17 september ett fredsavtal mellan Sverige och Ryssland, som avslutar det finska kriget 1808–1809. Avtalet innebär att Sverige får avträda hela Finland, Åland samt de delar av dåvarande Västerbotten och Lappland som fanns öster om Torne-Muonio-Könkämä älv till Ryssland. Redan under våren var det klart att Sverige skulle förlora kriget och under mars till juli hålls Borgå lantdag dit riksdagens finländska representanter kallats av tsaren för att ordna förhållandet till det ryska imperiet.

Dansk-svenska kriget. Georg Carl von Döbeln. Under det dansk-svenska kriget, som pågått sedan början av 1808, råder det i början av året brist på förnödenheter i det dansk-norska lägret då ytterst lite livsmedel kommer fram när Storbritannien blockerar danska hamnar. Karl August kunde inte inleda sina planerade offensiva operationer och Sverige koncentrerade sig på finska kriget. Under sommaren ger Frederik VI order om att inta det territorium som tillföll Sverige vid freden i Brömsebro 1645, främst Jämtland och Härjedalen. Frederik VI trodde att han kunde få till en allians med Ryssland för att lättare få Sverige på knä. Den 2 juli ger Karl August order om ett anfall från Trondheimstrakten mot Jämtland och 10 juli anfaller 1 800 man under ledning av generalmajor von Krogh Jämtland. Sverige svarar med bataljoner från Hälsinge regemente, Gävle, Livgrenadjärregementet samt två bataljoner från Kalmar regemente. Den 16 juli återerövrar den dansk-norska styrkan Hjärpe skans och senare Mörsil och Mattmar i Jämtland. 24 juli beslutar Georg Carl von Döbeln att anfalla den dansk-norska styrkan och lyckas få den att dra sig tillbaka. Ett stillestånd skrivs dagen efter i Bleckåsen där ett av villkoren var att samtliga norska trupper skulle lämna Sverige senast den 3 augusti, vilket även skedde. Storbritannien utökar sin handelsblockad mot Danmark-Norge. Under juli stängs handelsvägarna till Ryssland och i den norska armén rådde det stor brist på livsmedel. Då Fredrik VI inser att kriget inte kan vinnas söker han fred med svenskarna och 10 december. Sluts ett avtal vid freden i Jönköping som avslutar det dansk-svenska kriget. Avtalet innebär att inget land avträder något territorium, Sverige försöker hålla brittiska krigsskepp på avstånd från svenska kuster, samt att överlöpare och brottslingar skall utlämnas.

Sverige. Hans Järta. Efter att Finland förlorats och Pommern tidvis ockuperats avsätts och landsförvisas Gustav IV Adolf. Han ersätts av hertig Karl som är riksföreståndare från 29 mars och utropas till kung med namnet Karl XIII den 6 juni. Sverige får en ny författning, som föreskriver en delning av makten mellan kungen och riksdagen. Domstolar och myndigheter får en självständig ställning och JO-ämbetet inrättades. Justitiestatsminister och utrikesstatsminister blir de statsrådsledamöter som får högst status. Maktdelningsprincipen utövar stort inflytande på 1809 års regeringsform, som kommer att gälla till och med 1974. Hans Järta är som sekreterare i konstitutionsutskottet mycket aktiv i utformandet av den nya regeringsformen och han författar den promemoria där utskottet motiverar sitt resultat. Kavalleriförbandet Adelsfanan avvecklas och är troligen det kavalleriförband som kontinuerligt varit i tjänst under längst tid i världen, i mer än 500 år.

Båglampan. Ljusbåge mellan två kolelektroder. Sir Humphry Davy skapar den första båglampan genom att skapa en ljusbåge mellan två koltrådar kopplade till ett batteri. Uppfinningen blir ett viktigt bidrag till att göra glödlampan möjlig. Båglampan ger ett mycket starkt ljus, och användes länge i bland annat filmprojektorer, men numera är den ovanlig som ljuskälla.

Sydamerika. Bolivia. Övre Peru omfattar den rödtonade delen av kartan. När det spanska kungahusets bestämmande försvagas under Napoleonkrigen minskar förtroendet för det koloniala styret i Sydamerika. 16 juli gör kreoler och mestiser i La Paz uppror och proklamerar i Ferdinand VIIs namn en oberoende stat i Övre Peru. I november ansluter sig Cochabamba, Oruro och Potosí. 16 år av stridigheter följer innan republiken grundas 1825.

Asien. Arabiska halvön. Storbritannien uppmanar sultanen av Oman att upphöra med piratverksamheten i Persiska viken. Då sultanen inte lyckas med detta inleder britterna flera anfall mot fästningar i det som idag är Förenade arabemiraten. Anfallen fortsätter till 1819 innan britterna får situationen under kontroll.

4 mars, James Madison efterträder Thomas Jefferson, som USAs president .

8 mars, Delar av västra armén under Georg Adlersparre beger sig från Karlstad mot Stockholm för att ta kung Gustav IV Adolf till fånga. Kungen anses oduglig, eftersom han dragit in Sverige i nederlagskrig mot både Napoleon Is Frankrike och Ryssland.

13 mars, Gustav IV Adolf gör sig redo att fly till hären i Skåne men arresteras av generaladjutant Carl Johan Adlercreutz och fem andra adelsmän på Stockholms slott.

16 mars, De två optiska telegrafstationerna på Signilskär och Eckerö bränns ner av ryssarna.

21 mars, Konventionen på Åland sluts mellan Sverige och Ryssland. Ryssarna skall inte landstiga på svensk jord och dessutom lämna Åland, medan svenskarna inte skall besätta ön.

22 mars, Umeå överlämnas till ryssarna.

25 mars, Konventionen i Kalix sluts mellan Sverige och Ryssland. Svenskarna längst i norr lägger ner vapnen.

28 mars, Den svenske kanslipresidenten Fredrik Wilhelm von Ehrenheim avgår.

29 mars, Gustav IV Adolf abdikerar som kung av Sverige. Den ryske tsaren Alexander I utropas till storfurste av Finland vid lantdagen i Borgå varvid Sverige har förlorat Finland efter över 600 år.

26 april, Brand i Åmål, Sverige

10 maj, Gustav IV Adolf avsätts formellt som kung av Sverige och enväldet avskaffas. Hertig Karl (XIII) utses till riksföreståndare

18 maj, Brand i Uppsala

21–22 maj, Österrikes ärkehertig Karl tillfoga Napoleon ett svidande nederlag i slaget vid Aspern-Essling.

Maj, Lars von Engeström blir ny svensk kanslipresident.

5–6 juni, En ny svensk regeringsform antas. Ståndsriksdagen består och skall, ledd av ett statsråd på nio ledamöter (till- och avsatta av kungen), sammanträda vart femte år. Makten delas mellan kung och riksdag. Kungen utfärdar administrativa och ekonomiska förordningar. Riksbanken och Riksgäldskontoret underställs ständerna. Domstolsväsendet blir självständigt genom att utsedda domare görs oavsättliga. Adeln tvingas avstå från sina företrädesrättigheter till statliga ämbeten.

6 juni, Hertig Karl utropas och kröns till kung Karl XIII samt stadfäster den nya regeringsformen. Utnämningen är dock en tillfällig lösning eftersom den 61-årige kungen är barnlös och anses sakna de egenskaper som krävs för att styra Sverige.

Juni, Kanslipresident Lars von Engeström avgår, varvid ämbetet avskaffas för gott.

2 juli, Svenskarna besegras av ryssarna i slaget vid Hörnefors.

8–9 juli, Den svenska skärgårdsflottan besegrar den ryska i skärgårdsslaget vid Porkkala.

25 juli, Stillestånd sluts mellan Sverige och Danmark i Bleckåsen, Jämtland.

Juli, Den danske prinsen Kristian August väljs till svensk tronföljare. Han får namnet Karl August eftersom Kristian är så negativt historiskt betonat.

19 augusti, Den svenska landstigningskåren besegras av ryssarna i slaget vid Sävar utanför Umeå.

20 augusti, Svenskarna besegrar ryssarna i slaget vid Ratan, det sista slaget på svensk mark.

2 september, Stillestånd sluts mellan Sverige och Ryssland i Frostkåge gästgivaregård.

17 september, Fred sluts mellan Sverige och Ryssland i Fredrikshamn, varvid Sverige förlorar hela Finland, Åland och delar av Lappland och Västerbotten fram till Torne älv och Muonioälven.

8 oktober, De sista finska soldaterna i svensk tjänst hemförlovas.

2 november, De svenska soldater, som råkat i rysk fångenskap under kriget, påbörjar marschen hem.

24 november, Karl XIII drabbas en hjärnblödning, vilket gör honom delvis förlamad.

10 december, Fred sluts mellan Sverige och Danmark i Jönköping, utan landavträdelser. Samuel Owen startar ett gjuteri på Kungsholmen i Stockholm. Pappersmyntfot råder i realiteten i Sverige, eftersom silverfonden är för liten. Sedlar kan bara växlas in i mycket små mängder. Den svenske riksdrotsen greve Carl Axel Trolle-Wachtmeister avgår och därefter avskaffas ämbetet för gott. Silleperioden på den svenska västkusten tar slut, vilket inleder Bohusläns ekonomiska nedgång. Den svenska skärgårdsflottans finska eskader, Sveaborgseskadern, upplöses efter att Sverige har förlorat Finland. Pär Aron Borg grundar en skola för blinda och dövstumma i Manilla på Djurgården i Stockholm.

Födda, 6 januari, Marie Durocher, brasiliansk läkare och barnmorska, den första läkaren av sitt kön i Latinamerika. Sven Lovén, svensk naturforskare.

15 januari, Pierre-Joseph Proudhon, fransk anarkistisk filosof.

19 januari, Edgar Allan Poe, amerikansk författare.

21 januari, Sinjeong, koreansk änkedrottning och regent.

6 februari, Charles Emil Hagdahl, svensk läkare och kokboksförfattare.

12 februari, Charles Darwin, engelsk zoolog och geolog. Abraham Lincoln, amerikansk politiker, USAs president 1861–1865.

5 mars, John Bozman Kerr, amerikansk diplomat och politiker.

9 mars, Bettino Ricasoli, italiensk statsman.

21 mars, Alessandro Gavazzi, italiensk agitator.

24 mars, Joseph Liouville, fransk matematiker.

1 april, Nikolaj Gogol, rysk författare.

20 april, James C Jones, amerikansk politiker.

23 maj, Hugo von Kirchbach, preussisk militär.

4 juni, Columbus Delano, amerikansk politiker.

5 juni, Calvin T Hulburd, amerikansk politiker.

26 juni, Pétrus Borel, fransk författare.

10 juli, Robert M Patton, amerikansk politiker.

21 juli, Adolph Westman, svensk häradshövding och riksdagspolitiker.

6 augusti, Alfred Tennyson, engelsk poet.

28 augusti, Giovanni Maria Benzoni, italiensk skulptör.

18 september, Armand Barbès, fransk politiker.

1 oktober, Otto Edvard Carlsund, ledare för AB Motala Verkstad.

3 november, James Richardson, brittisk upptäcktsresande.

29 november, Gabriel Ferry, fransk författare.

29 december, William Ewart Gladstone, brittisk liberal politiker och premiärminister. Achille Pinelli, italiensk målare och gravör.

Avlidna, 16 januari, John Moore, 47, brittisk militär.

4 februari, Philemon Dickinson, 69, amerikansk politiker, senator 1790–1793.

22 februari, Ludwig von Cobenzl, 55, österrikisk statsman.

1 mars, Gabriel Israel Hartman, 32, finländsk filosof.

7 mars, Johann Georg Albrechtsberger, 73, österrikisk kompositör. Jean-Pierre Blanchard, 55, fransk luftfartspionjär.

9 mars, Jonas Forsslund, 54, svensk konstnär.

27 mars, Joseph-Marie Vien, 92, fransk målare.

16 april, Vasilij Tjitjagov, 83, rysk amiral och upptäcktsresande.

29 maj, Johannes von Müller, 57, schweizisk historiker.

31 maj, Joseph Haydn, 77, österrikisk kompositör. Jean Lannes, 40, fransk militär. Ferdinand von Schill, 33, preussisk militär.

4 juni, Nicolai Abildgaard, 65, dansk konstnär. Francis Malbone, 50, amerikansk politiker, senator 1809.

8 juni, Thomas Paine, 72, brittisk-amerikansk författare och publicist.

5 juli, Joachim Zachris Duncker, 34, officer i svenska armén.

7 juli, Benjamin Ogle, 60, amerikansk politiker, guvernör i Maryland 1798–1801.

17 augusti, Matthew Boulton, 80, brittisk fabrikant och ingenjör.

24 augusti, Michail Kamenskij, 71, rysk fältmarskalk.

30 augusti, Ignacy Potocki, 59, polsk statsman.

4 september, Christopher Dahl, 51, svensk präst, språkvetare och psalmdiktare.

7 september, Anders Björkqvist, 67, finländsk präst. Caroline Schelling, 46, tysk författare, översättare och salongsvärd.

11 oktober, Meriwether Lewis, 35, amerikansk militär och upptäcktsresande.

27 november, Nicolas Dalayrac, 56, fransk kompositör.

2 december, John Walker, 65, amerikansk politiker, senator 1790.

31 december, Franz Ignaz Beck, 75, tysk violinist och kompositör.

1810

1810, var ett normalår som började en måndag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en lördag i den julianska kalendern.

1 januari, Den svenska tullen på varor från landsbygden till städerna avskaffas

6 januari, Fred sluts mellan Sverige och Frankrike i Paris. Sverige antar kontinentalsystemet och återfår svenska Pommern.

7 januari, Den svenske tronföljaren Karl August anländer till Sverige vid Svinesund.

10 februari, En ny svensk riksdagsordning antas. Man diskuterar fyrståndsriksdagen, men behåller den.

9 mars, En ny svensk tryckfrihetsförordning utfärdas, varvid 1766 års TF i princip återställs och förhandscensuren avskaffas

3 maj, Lord Byron simmar över Hellesponten.

10 maj, Världens första sparbank öppnas i skotska Ruthwell av prästen Henry Duncan.

11 maj, Den svenska riksdagen utfärdar privilegier och bolagsregler för Göta kanal, som nu börjar byggas under ledning av Baltzar von Platen.

21 maj, Norrbottens län grundas i Sverige genom en utbrytning ur Västerbottens län

25 maj, Första autonoma regeringen i Buenos Aires, nominellt lojal till spanske kungen, installeras i Buenos Aires

28 maj, Kronprins Karl August dör i slaganfall vid en militärmanöver på Kvidinge hed i Skåne. Riksmarskalken Axel von Fersen den yngre misstänks ligga bakom dödsfallet.

20 juni, Axel von Fersen lynchas av en uppretad folkmassa under kronprinsens likfärd i Stockholm. Svea livgarde ser på men ingriper inte

26 juni, De sista finska soldaterna i svenska armén, som lämnar armén, seglar hem till Finland från Stockholm.

Juni, Löjtnant Carl Otto Mörner besöker på eget bevåg den franske marskalken Jean Baptiste Bernadotte och föreslår honom att bli kandidat i det svenska tronföljarvalet.

23 juli, En svensk riksdag utblåses att hållas i Örebro en vecka senare.

30 juli, Den svenska riksdagen öppnas i Örebro.

Augusti, Den svenska tidskriften Phosphoros börjar ges ut, bland annat av Per Daniel Amadeus Atterbom

10 augusti, Den svenska riksdagens hemliga utskott förordar enhälligt den döde Karl Augusts bror Fredrik Kristian som svensk tronföljare. Samma kväll lyckas en fransman vid namn Fournier, som utger sig för att representera Bernadotte, övertyga utrikesstatsminister Lars von Engeström om att välja Bernadotte. Han lovar att svenska staten skall få en stor penningsumma (8 miljoner franc) och att av fransmännen konfiskerade gods i Pommern skall återlämnas. Lars von Engeström börjar därför propagera för Bernadotte i riksdagen.

21 augusti, Marskalk Jean Baptiste Bernadotte väljs till svensk tronföljare vid en riksdag i Örebro. Hans son Oscar (I) blir arvfurste.

27 augusti, En ny svensk skilsmässoförordning utfärdas, vilken innebär, att domstolarna kan döma till skilsmässa på grunder, som tidigare har krävt kunglig dispens. De enda tidigare godtagna orsakerna till skilsmässa har varit, om ena parten har försvunnit eller varit otrogen, men nu lagstadgas alltså fler skäl.

16 september, Mexiko deklarerar sin självständighet

23 september, Ett mindre uppror utbryter på den svenska ön Saint-Barthélemy, vilket dock kvävs i sin linda

20 oktober, Bernadotte anländer till Sverige.

2 november, Bernadotte antar namnet Karl Johan och håller sitt intåg i Stockholm. Successionsordningen, en av de fyra ännu gällande svenska grundlagarna, och som ger arvsrätt till huset Bernadottes manliga medlemmar, antas.

5 november, Karl Johan adopteras av Karl XIII.

13 november, Den franske ambassadören Charles Jean Marie Alquier överlämnar ett ultimatum till den svenska regeringen, om att förklara krig mot Storbritannien.

17 november, Napoleon I tvingar Sverige att förklara Storbritannien krig. Eftersom Sverige och Storbritannien egentligen står på samma sida söker svenskarna under detta krig, kallat Sveriges krig mot Storbritannien, att så lite som möjligt försämra förhållandet till Storbritannien.

13 december, Karolinska institutet grundas. Amerikanska soldater ockuperar områden i Västflorida under en tvist öster om Mississippi vid Pearlfloden. De får tillstånd att gå så långt som till Perdidofloden. Det svenska konstitutionsutskottet framlägger förslaget att tvåkammarriksdag skall införas i landet, vilket dock inte blir av. Under åren 1810–1850 sker den starkaste folkökningen i Sveriges historia. Kemisten Jacob Berzelius upptäcker grundämnet kisel. Inredningsstilen empir (kallad Karl Johansstil i Sverige) slår igenom i Sverige. Den svenska skärgårdsflottans Stralsund–Karlskronaeskader dras in. Kvar finns Stockholms och Göteborgs eskadrar, vilka kommer att existera fram till att skärgårdsflottan avskaffas 1871.

Födda, 1 januari, Warren Winslow, amerikansk demokratisk politiker.

10 februari, Miklós Barabás, ungersk målare.

22 februari, Holger Simon Paulli, dansk musiker.

1 mars, Frédéric Chopin, polsk tonsättare och pianist 

2 mars, Leo XIII, född Vincenzo Gioacchino Raffaele Luigi Pecci, påve 1878–1903.

6 mars, George Robert Waterhouse, brittisk zoolog.

10 april, Willis Benson Machen, amerikansk demokratisk politiker, senator 1872–1873.

11 april, Sir Henry Creswicke Rawlinson, engelsk arkeolog och kilskriftstolkare.

14 april, Justin Smith Morrill, amerikansk politiker, senator 1867–1898.

18 april, Neill S Brown, amerikansk politiker och diplomat, guvernör i Tennessee 1847–1849.

4 maj, Alexander Walewski, fransk politiker och ambassadör.

10 maj, Thomas Watkins Ligon, amerikansk demokratisk politiker.

15 maj, Jacob Thompson, amerikansk politiker.

24 maj, Abraham Geiger, tysk professor.

8 juni, Robert Schumann, tysk romantisk tonsättare.

2 juli, Robert Toombs, amerikansk general och politiker.

5 juli, Phineas Taylor Barnum, amerikansk underhållare, cirkuskung.

17 juli, Carl Axel Trolle, svensk lanthushållare, riksdagsman. Martin Farquhar Tupper, brittisk författare.

8 juli, Johanna Kinkel, tysk tonsättare, författare och revolutionär.

18 augusti, Jules Perrot, fransk balettdansör och koreograf.

30 augusti, Onslow Stearns, amerikansk republikansk politiker, guvernör i New Hampshire 1869–1871.

11 september, James Pollock, amerikansk statstjänsteman och politiker, guvernör i Pennsylvania 1855–1858.

12 september, Philip Francis Thomas, amerikansk demokratisk politiker, USAs finansminister 1860–1861.

13 september, Auguste Bouquet, fransk konstnär och satiriker.

24 september, Caroline Rosenberg, dansk botaniker.

29 september, Elizabeth Gaskell, brittisk författare.

4 oktober, Eliza McCardle Johnson, amerikansk presidentfru.

4 november, Lucius Robinson, amerikansk demokratisk politiker.

7 november, Ferenc Erkel, ungersk operatonsättare.

9 november, Thomas Bragg, amerikansk politiker, guvernör i North Carolina 1855–1859.

30 november, Henry B Payne, amerikansk demokratisk politiker, senator 1885–1891.

3 december, Marija Milutinović Punktatorka, serbisk jurist

4 december, Carl Fredrik Appeltofft, svensk läkare och riksdagspolitiker.

6 december, Sir Robert Cornelis Napier, brittisk fältmarskalk.

10 december, Abraham K Allison, amerikansk politiker, guvernör i Florida 1865.

11 december, Alfred de Musset, fransk författare.

24 december, Wilhelm Marstrand, dansk målare.

Avlidna, 4 januari, Katarina Dasjkova, 66, president för ryska vetenskapsakademien.

8 januari, Daniel Melanderhjelm, 83, svensk matematiker och astronom.

17 januari, James Gordon, 70, irländsk-amerikansk politiker, kongressledamot 1791–1795.

20 februari, Andreas Hofer, 57, österrikisk bonde och militär.

10 mars, Daniel Boëthius, 58, svensk filosof.

5 april, Carl Axel Wachtmeister, 55, svensk greve, justitieråd och justitiekansler, en av rikets herrar, riksdrots 1787–1809, justitiestatsminister sedan 1809.

28 maj, Karl August, 41, svensk kronprins.

20 juni, Axel von Fersen, 54, svensk greve och riksmarskalk, älskare till den franska drottningen Marie-Antoinette.

26 juni, Joseph-Michel Montgolfier, 69, fransk uppfinnare, skickade upp den första varmluftsballongen.

27 juli, Eugen Johann Christoph Esper, 68, tysk naturforskare.

30 augusti, Philipp von Cobenzl, 69, österrikisk greve och politiker.

16 september, Franz von Fürstenberg, 81, tysk friherre och statsman.

28 oktober, Edward Carrington, 62, amerikansk politiker.

20 november, Abraham Häggman, 76, finländsk kopparsmed och fabrikör.

2 december, Philipp Otto Runge, 33, tysk målare. Israel Smith, 51, amerikansk politiker.

31 december, William Cunnington, brittisk arkeolog. Natalja Sjelichova, rysk handelsledare.

1811

1811, var ett normalår som började en tisdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en söndag i den julianska kalendern.

8 januari, Det största slavupproret i USAs historia startas av Charles Deslondes på ett sockerplantage i Louisiana. Upproret slås dock ner och 95 slavar avrättas

Januari, Man ökar antalet militära utskrivningar i Sverige, för att vara på den säkra sidan om krigssituationen i Europa skulle ändras.

5 februari, Den brittiske kungen Georg III blir omyndigförklarad på grund av galenskap. Även om han officiellt förblir kung av Storbritannien till sin död 1820 tar hans son Georg IV nu över som regent för resten av hans regeringstid.

16 februari, Ett antal yngre svenska kulturpersoner bildar Götiska förbundet, som börjar utge tidskriften Iduna

Februari, Spanien drar sig tillbaka från Malvinerna. Först att skrivas ut är gotlänningarna i denna den allra första svenska värnpliktsutskrivningen. I brist på gevär utrustas de äldsta beväringarna i Gotlands Nationalbeväring med pikar, trots att detta vapen är helt föråldrat.

6 maj, Brand i Laholm, Sverige

14 maj, Paraguay utropar sig självständigt

16 maj, Fransmännen besegras av en allierad brittisk-spansk-portugisisk armé i slaget vid Albuera.

15 juni, Klågerupskravallerna kräver ett trettiotal dödsoffer vid ett militärt angrepp mot förskansade skånska bönder som protesterar mot ökade soldatutskrivningar.

5 juli, Venezuela förklarar sig självständigt från Spanien.

28 december, Den svenska Lantbruksakademien grundas. 1811 års svenska kyrkohandbok antas där bland annat konfirmation officiellt införs som en kyrklig akt. Esaias Tegnér vinner Svenska akademiens stora pris med dikten Svea, kulmen på hans patriotiska diktning. Han får priset sedan ett ryssfientligt parti i dikten ersatts med strofen "att inom Sveriges gräns erövra Finland åter". Den framtida drottning Desidera kommer till Sverige med sin elvaårige son Oscar. Oscar (I) blir hertig av Södermanland. Östra bron i Karlstad byggs färdig och blir Sveriges längsta stenbro. De första Big Foot spåren upptäcks.

Födda, 5 januari, Richard Brodhead, amerikansk demokratisk politiker, senator 1851–1857.

7 januari, Adolf von Scheurl, tysk jurist.

22 januari, Gottfried von Neureuther, tysk arkitekt.

3 februari, Horace Greeley, amerikansk politiker, publicist och slaverimotståndare.

4 februari, Asa Biggs, amerikansk demokratisk politiker och jurist. Pierre-Julien Eymard, fransk romersk-katolsk präst och ordensgrundare, helgon.

6 februari, Henry Liddell, brittisk språkman.

8 februari, Edwin D Morgan, amerikansk republikansk politiker.

19 februari, Jules Sandeau, fransk författare och skriftställare.

24 februari, Henry Smith Lane, amerikansk politiker.

26 februari, Sir Philip Wodehouse, brittisk politiker.

11 mars, Urbain Jean Joseph Leverrier, fransk astronom.

20 mars, Napoleon II, titulärkejsare av Frankrike 22 juni–7 juli 1815.

24 april, Shepherd Leffler, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1846–1851.

25 april, Julius Jacob den äldre, tysk målare.

11 maj, Chang och Eng Bunker, siamesiska tvillingar.

29 maj, Trusten Polk, amerikansk demokratisk politiker och jurist, senator 1857–1862.

8 juni, Carl Johan Thyselius, svensk politiker och ämbetsman, Sveriges statsminister 1883–1884.

11 juli, Johann Georg von Hahn, österrikisk diplomat och upptäcktsresande.

3 augusti, Elisha Otis, amerikansk uppfinnare.

5 augusti, Ambroise Thomas, fransk tonsättare.

1 september, Richard Dybeck, svensk fornforskare, folkminnesforskare och kompositör, författare till Sveriges nationalsång.

6 september, Joanna Courtmans, flamländsk författare.

9 september, Joseph Kleutgen, tysk katolsk teolog.

14 september, Johan Raattamaa, finländsk predikant, laestadianernas andlige ledare.

17 september, August Blanche, svensk författare.

22 oktober, Franz Liszt, ungersk tonsättare och pianovirtuos.

25 oktober, Evariste Galois, fransk matematiker.

29 oktober, Louis Jean Joseph Charles Blanc, fransk politiker och historiker.

16 november, John Bright, brittisk politiker.

28 november, Oscar Patric Sturzen-Becker, svensk författare.

3 december, Eduard Bendemann, tysk konstnär.

22 december, Ludwig Philippson, tysk rabbin.

Avlidna, 10 januari, Franziska von Hohenheim, 62, hertiginna av Württemberg.

21 januari, Jean François Thérèse Chalgrin, fransk arkitekt.

3 februari, Johann Beckmann, 71, tysk filosof, ekonom och naturforskare.

14 mars, Augustus FitzRoy, 3e hertig av Grafton, 75, brittisk politiker, premiärminister 1768–1770.

30 april, Ivan Osterman, 85, rysk greve och diplomat.

16 maj, Nikolaj Kamenskij, 34, rysk greve och militär.

23 juni, Nicolau Tolentino de Almeida, 70, portugisisk poet.

26 juni, Mariano Jiménez, 29, mexikansk militär.

3 juli, William Chalmers, 62, grundare av den industriskola som sedermera blev Chalmers tekniska högskola.

5 augusti, Adolf Ulrik Wertmüller, 60, svensk konstnär.

6 september, Johann Georg Lehmann, 46, tysk kartograf.

8 september, Peter Simon Pallas, 69, tyskfödd naturforskare.

5 oktober, Samuel Maclay, 70, amerikansk politiker, senator 1803–1809.

15 oktober, Eva Merthen, 88, finländsk celebritet.

21 november, Heinrich von Kleist, 34, tysk poet, dramaturg och novellist.

26 december, George William Smith, amerikansk politiker, guvernör i Virginia 1811. Abraham B Venable, 53, amerikansk politiker. Philippine Kaskele, tysk bankir.

1812

1812, var ett skottår som började en onsdag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en måndag i den julianska kalendern.

9 januari, Napoleon I:s trupper besätter svenska Pommern.

17 februari, Före detta kung Gustav IV Adolf skiljer sig från sin hustru Fredrika av Baden.

18 mars, Fattigvården i Stockholm ordnas församlingsvis med utdebiteringsrätt och en uppmaning till "gifta fruntimmer" att ta sig an sociala uppgifter.

5 april, Ett fördrag sluts mellan Sverige och Ryssland i S:t Petersburg, vari ryssarna lovar Sverige att få ta Norge från Danmark, mot att Sverige avstår kraven på Finland.

8 april, Helsingfors blir Finlands huvudstad.

13 april, En riksdag öppnas i Örebro.

18 april, Vid ett möte med bondeståndet håller Sveriges kronprins Karl Johan sitt enda tal någonsin på svenska.

20 april, USAs vicepresident George Clinton avlider .

30 april, Louisiana blir den 18e delstaten att ingå i den amerikanska unionen

14 maj, USA gör genom president James Madison och kongressen anspråk på Ameliaön och andra delar i Östflorida för att undvika ockupation av andra makter, men general George Matthews motsätter sig. De får tillstånd att gå så långt som till Perdidofloden

18 juni, USA förklarar krig mot Storbritannien då USA beskyller Storbritannien för att ha försökt stoppa neutrala staters båtar samt inlett blockad av USA under brittiskt fiendskap med Frankrike

24 juni, Napoleons ryska fälttåg inleds.

16 juli, En ny svensk tryckfrihetsförordning införs, där indragningsmakten finns med. Publikationer som utgör en fara för "allmän säkerhet" kan dras in på hovkanslerns begäran.

18 juli, Sveriges krig mot Storbritannien avslutas med freden i Örebro. Fredsavtalet sluts i det hus som därefter får namnet Fredshuset. I samband med detta sluts också fred mellan Storbritannien och Ryssland på samma plats. Sverige frånträder Napoleons kontinentalblockad.

22 juli, Krig utbryter mellan Frankrike och Ryssland.

29 juli, Det svenska produktplakatet återinförs ännu en gång.

18 augusti, Riksdagen år 1812 i Örebro avslutas. Detta är den sista riksdag som hålls utanför Stockholm.

28–30 augusti, Tsar Alexander I av Ryssland och kronprins Karl Johan möts i Åbo.

7 september, Slaget vid Borodino utkämpas.

14 september, Brand i Moskva

23 Oktober, Coup d'État de Malet, en misslyckad militärkupp mot Napoleon I, äger rum i Paris.

30 december, Tauroggenkonventionen undertecknas och Preussen sluter vapenvila med Ryssland. En ny lag införs som tillåter myndigheterna att tvångsundersöka personer de misstänker för att bära på en könssjukdom: detta drabbar främst kvinnor som misstänks för att vara prostituerade

Födda, 2 januari, Augustus C Dodge, amerikansk demokratisk politiker, senator 1848–1855.

3 januari, Elisha M Pease, amerikansk politiker, guvernör i Texas 1853–1857 och 1867–1869.

10 januari, Joshua Hill, amerikansk politiker, senator 1871–1873.

13 januari, Humphrey Marshall, amerikansk diplomat, general och politiker.

7 februari, Charles Dickens, brittisk författare.

25 februari, Carl Christian Hall, dansk politiker, statsminister 1857–1859 samt 1860–1863.

12 mars, Isaac P Christiancy, amerikansk diplomat, politiker och jurist, senator 1875–1879.

22 april, James Andrew Broun Ramsay, brittisk politiker, Earl of Dalhousie.

29 april, Emilie Högqvist, svensk skådespelare.

30 april, Kaspar Hauser, tyskt legendomspunnet hittebarn.

6 maj, Madame Restell, amerikansk abortör.

7 maj, Sir Arthur Purves Phayre, brittisk koloniadministrator och militär.

12 maj, Peter Hansborough Bell, amerikansk demokratisk politiker.

17 maj, Elias Nelson Conway, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Arkansas 1852–1860.

19 maj, Herman Sätherberg, svensk lyriker och läkare.

22 maj, Theodor Bergk, tysk klassisk filolog.

9 juni, Johann Gottfried Galle, tysk astronom.

31 juli, Ludwig Blenker, tysk-amerikansk militär.

9 augusti, Victor von Bruns, tysk kirurg.

12 augusti, Samuel Stehman Haldeman, amerikansk entomolog och lingvist.

28 augusti, Rudolf von Alt, österrikisk konstnär.

4 september, John A Winston, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Alabama 1853–1857.

16 september, Anna Louisa Geertruida Bosboom-Toussaint, nederländsk författare.

18 september, Herschel Vespasian Johnson, amerikansk politiker och jurist.

1 oktober, Stephen Hempstead, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Iowa 1850–1854.

4 november, Richard M Bishop, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Ohio 1878–1880.

14 november, Aleardo Aleardi, italiensk diktare.

22 november, Johanne Luise Heiberg, dansk skådespelerska.

23 november, George Rawlinson, engelsk arkeolog och historiker.

7 december, Fredrik Georg Afzelius, svensk filosofisk skriftställare.

18 december, Jesse D Bright, amerikansk demokratisk politiker, senator 1845–1862.

Avlidna, 27 januari, Bernardino Nocchi, 70, italiensk konstnär.

2 februari, Isaac Titsingh, 67, nederländsk kirurg och diplomat.

14 mars, Carl Gustaf Nordin, 63, svensk språkvetare, politiker och biskop.

30 mars, Gunning Bedford Jr., amerikansk politiker.

15 april, Olof Schwan, 67, svensk orgelbyggare.

11 maj, Spencer Perceval, 49, brittisk politiker, premiärminister 1809–1812.

21 maj, Joseph Woelfl, 38, österrikisk pianist och kompositör.

12 juni, Anders Joachim Öberg, 44, svensk konstnär.

13 juni, Benjamin Höijer, 45, svensk professor.

16 juni, Franz Pforr, 24, tysk målare under romantiken.

8 juli, Carolina Weltzin, 57, svensk kokboksförfattare.

10 juli, Carl Ludwig Willdenow, 46, tysk botaniker.

19 augusti, Vincenzo Righini, 56, italiensk kompositör.

21 augusti, Fredrik Silfverstolpe, 79, svensk ämbetsman och numismatiker.

16 september, Gustaf Adam von Nolcken, 78, svensk friherre, ämbetsman och diplomat.

22 september, Werner Abrahamson, 68, dansk författare och militär.

26 september, George Frederick Cooke, 56, brittisk skådespelare.

13 oktober, Isaac Brock, 43, brittisk militär.

11 november, Nikolaj Tutjkov, 47, rysk militär.

13 december, Marianne von Martínez, 68, österrikisk sångare, pianist och kompositör. María Feliciana de los Ángeles Miranda, salvadoransk krigshjältinna.

1813

1813, var ett normalår som började en fredag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en onsdag i den julianska kalendern.

4 januari, Johan Leonard Belfrage får i hemligt uppdrag av svenska regeringen att "arrangera en espionage på Norge", som förberedelser för ett fälttåg mot landet.

28 januari, Den brittiska författarinnan Jane Austen publicerar romanen Pride and Prejudice.

3 mars, Sverige sluter förbund med Storbritannien där Sverige skall ställa upp med trupper mot Napoleon I mot att Storbritannien bistår Sverige vid erövringen av Norge. Ön Guadeloupe blir svenskt territorium.

4 mars, Elbridge Gerry blir USAs nye vicepresident .

24 mars, Svenskarna landstiger i Stralsund och Wismar och inleder så Andra napoleonkriget mot Frankrike.

April, Amerikanska soldater ledda av general James Wilkinson belägrat, med amerikanska kongressens godkännande, Mobile Bay i Västflorida. Spanjorerna ger upp

Maj, Kronprins Karl Johan anländer till svenska hären i Pommern.

29 maj, Svenska Ostindiska Companiet upplöses efter 82 års verksamhet

23 augusti, De allierades nordarmé (bestående av svenskar, ryssar och preussare) besegrar en fransk armé under marskalk Nicolas Charles Oudinot i slaget vid Grossbeeren under Napoleonkrigen.

6 september, Nordarmén besegrar fransmännen i slaget vid Dennewitz.

13 september, Delar av Göteborg, Sverige härjas av en brand

2 oktober, Det Norska studentsamfundet grundas i Oslo

18–19 oktober, Nordarmén besegrar fransmännen i slaget vid Leipzig.

19 oktober, Karl Johan får befälet över nordarmén. Medan de allierade förföljer fransmännen anfaller Karl Johan Danmark.

7 december, Svenskt kavalleri besegrar danska trupper i Slaget vid Bornhöft, Sveriges sista fältslag mot Danmark.

15 december, Stillestånd sluts mellan Sverige och Danmark i Rendsburg.

19 december, Den danska fästningen Fredriksort kapitulerar för svenskarna. Amerikanska soldater bygger ett fort på Nukahiva, en av Marquesöarna, för att skydda skepp man beslagtagit från britterna. Den svenska sjukvårdsmyndigheten Collegium medicum ombildas till Sundhetskollegium. Gymnastiska centralinstitutet inrättas i Stockholm. Det leds av "den svenska gymnastikens fader" Pehr Henrik Ling. I Sverige döms Lasse-Maja för tredje resan stöld till livstids fästning.

Födda, 2 januari, Carl Oskar Troilius, svensk generaldirektör och riksdagsman.

21 januari, John C Frémont, amerikansk general, upptäcktsresande och politiker.

31 januari, Agostino Depretis, italiensk politiker, Italiens premiärminister.

15 februari, Frederick Holbrook, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Vermont 1861–1863.

8 mars, Japetus Steenstrup, dansk biolog.

18 mars, Friedrich Hebbel, österrikisk författare och dramatiker.

19 mars, David Livingstone, brittisk missionär och upptäcktsresande.

9 april, Lewis V Bogy, amerikansk demokratisk politiker, senator 1873–1877.

13 april, Stephen A Douglas, amerikansk demokratisk politiker.

19 april, David Settle Reid, amerikansk demokratisk politiker.

25 april, Antonina Bludova, rysk författare, filantrop, salongsvärd och hovdam.

5 maj, Søren Kierkegaard, dansk filosof och författare.

13 maj, Lot M Morrill, amerikansk republikansk politiker, USAs finansminister 1876–1877.

22 maj, Richard Wagner, tysk tonsättare, dirigent och författare.

26 maj, George G Fogg, amerikansk politiker, diplomat och publicist.

6 juni, Gustaf von Braun, svensk militär, godsägare och riksdagspolitiker.

12 juli, Claude Bernard, fransk fysiolog.

13 juli, Theophilus Hansen, dansk arkitekt.

17 juli, Nils Månsson Mandelgren, svensk konstnär och forskare.

18 juli, Pierre Alphonse Laurent, fransk matematiker.

28 juli, Alberto Mazzucato, italiensk musiker.

5 augusti, Ivar Aasen, norsk språkman och författare, skaparen av nynorska.

20 augusti, Vladimir Sollogub, rysk greve och författare.

21 augusti, Jean Servais Stas, belgisk kemist.

26 augusti, Harrison Reed, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Florida 1868–1873.

6 september, Isaac Butt, irländsk politiker.

9 september, Wilhelm Engelhard, tysk konstnär.

13 september, William A Barstow, amerikansk demokratisk politiker och general, guvernör i Wisconsin 1854–1856. Auguste Maquet, fransk författare. John Sedgwick, amerikansk militär.

17 september, John Jabez Edwin Mayall, brittisk fotograf.

18 september, Bernhard Cronholm, svensk kemist, tidningsman och boktryckare. Grundare av Snäll-Posten. William L Greenly, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Michigan 1847–1848.

19 september, Nikolaus Delius, tysk filolog, Christian Heinrich Friedrich Peters, tysk-amerikansk astronom.

3 oktober, Moritz Wagner, tysk geograf.

5 oktober, Ernst Haberbier, tysk pianist.

8 oktober, Carl Amand Mangold, tysk kompositör.

9 oktober, John J Pettus, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Mississippi 1854 och 1859–1863. Georg Waitz, tysk historiker och politiker.

10 oktober, Giuseppe Verdi, italiensk kompositör.

16 oktober, Johannes Ronge, tysk präst.

17 oktober, Georg Büchner, tysk författare, revolutionär, filosof, läkare och zoolog.

23 oktober, Ludwig Leichhardt, tysk upptäcktsresande.

26 oktober, Daniel D Pratt, amerikansk republikansk politiker, senator 1869–1875.

29 oktober, Carl Ploug, dansk politiker och författare.

13 november, Allen G Thurman, amerikansk demokratisk politiker och jurist, senator 1869–1881.

28 november, Anders Lindewall, godsägare i Uppsala län och ledamot av riksdagens andra kammare.

10 december, Zachariah Chandler, amerikansk politiker.

20 december, Samuel J Kirkwood, amerikansk republikansk politiker.

23 december, Joseph P Comegys, amerikansk politiker och jurist, senator 1856–1857. Victor Escousse, fransk dramatiker.

Avlidna, 24 januari, Theodore Sedgwick, 66, amerikansk politiker.

3 februari, Samuel Ashe, 87, amerikansk politiker, guvernör i North Carolina 1795–1798.

17 mars, Jacques Pierre Abbatucci, 89, korsikansk general.

10 april, Joseph-Louis Lagrange, 77, italiensk astronom och matematiker.

26 maj, Moses Robinson, 72, amerikansk politiker.

28 juni, Gerhard von Scharnhorst, 57, preussisk militär.

17 juli, Fredrica Löf, 52, svensk skådespelerska.

21 augusti, Sofia Magdalena av Danmark, 67, drottning av Sverige 1771–1792, gift med Gustav III.

24 september, André Grétry, 72, belgisk-fransk kompositör.

19 oktober, Józef Antoni Poniatowski, 50, polsk general.

29 november, Giambattista Bodoni, 73, italiensk boktryckare.

27 december, Gustaf Adolf Reuterholm, 57, svensk politiker.

1814

1814, var ett normalår som började en lördag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en torsdag i den julianska kalendern.

5 januari, Det danska fästet Glückstadt kapitulerar för svenskarna, varmed hela Holstein är i svenska händer, vilket ger en god utgångspunkt i fredsförhandlingarna.

14 januari, Fred sluts mellan Sverige och Danmark i Kiel. I freden tvingas Danmark avträda Norge till Sverige i utbyte mot svenska Pommern. Därmed upphör den union mellan Danmark och Norge, som har varat sedan 1380. Norrmännen vägrar acceptera fredsbestämmelserna

17 maj, I protest mot fredsslutet i Kiel väljer norrmännen den danske prinsen Kristian Fredrik till norsk kung och antar en ny norsk grundlag i Eidsvoll, vilket inte accepteras av Sverige

30 maj, Freden i Paris sluts mellan Sverige och Frankrike i Paris. Frankrikes kung Ludvig XVIII erkänner unionen mellan Sverige och Norge. Sverige avstår ön Guadeloupe till Frankrike.

26 juli, Sveriges senaste krig, det norska fälttåget, inleds, för att tvinga norrmännen gå med på unionsföreningen. Bland annat deltar arvfursten Oscar (sedermera Oscar I) som 15-årig överste. Svenska flottan besegrar den norska i sjöslaget vid Hvalöarna sydöst om den norska staden Fredrikstad.

3 augusti, Svenskarna besegras av norrmännen i slaget vid Lier i Norge.

5 augusti, Svenskarna besegras av norrmännen i slaget vid Midskog (även känt som slaget vid Matrand).

14 augusti, Svenskarna besegrar norrmännen i slaget vid Kjölbergs bro. Konventionen i Moss sluts mellan Sverige och Norge. Svenskarna tvingar Kristian Fredrik att avgå och norrmännen att acceptera unionen mellan Sverige och Norge. Därmed är Sveriges senaste krig slut

1 oktober, Wienkongressen inleds.

10 oktober, Kristian Fredrik abdikerar från den norska tronen, till förmån för Karl XIII.

4 november, Karl XIII väljs till kung av Norge. Där får han namnet Karl II (Karl I var Karl Knutsson (Bonde) 1449–1450). Unionen blir, tack vare kronprins Karl (XIV) Johans ingripande, dock mycket svagare än vad de svenska adelsmännen har tänkt sig.

7 november, Amerikanske generalen Andrew Jackson intar Pensacola i Spanska Florida och kastar ut britterna

23 november, USAs vicepresident Elbridge Gerry avlider .

15 december, Hartfordkonventionen antas av det amerikanska federalistiska partiet.

24 december, Freden i Gent avslutar officiellt 1812 års krig mellan Storbritannien och USA. Reguljära stridigheter mellan pirater och amerikanska skepp och eskadrar rasar i Karibien, framförallt på land och till havs vid Kuba, Puerto Rico, Santo Domingo och Yucatan

Födda, 1 januari, William Bigler, amerikansk demokratisk politiker.

16 januari, Henning Ludvig Hugo Hamilton, svensk statsman, militär och skriftställare.

20 januari, David Wilmot, amerikansk politiker och jurist.

27 januari, Eugène Viollet-le-Duc, fransk arkitekt.

6 februari, Auguste Chapdelaine, fransk romersk-katolsk präst och tillika missionär, helgon.

8 februari, Carl Paul Caspari, norsk-tysk teolog och orientalist.

5 mars, Wilhelm von Giesebrecht, tysk historiker.

9 mars, Taras Sjevtjenko, ukrainsk författare.

12 mars, John C Ten Eyck, amerikansk republikansk politiker, senator 1859–1865.

14 mars, Ferdinand Konrad Bellermann, tysk landskapsmålare.

22 mars, Thomas Crawford, amerikansk skulptör.

29 april, Homer V M Miller, amerikansk politiker och läkare, senator 1871.

3 maj, Adams George Archibald, kanadensisk politiker.

30 maj, Michail Bakunin, rysk revolutionär och agitator.

2 juni, William H H Ross, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Delaware 1851–1855.

11 juni, Felix von Willebrand, finländsk friherre och läkare.

19 juli, Samuel Colt, amerikansk uppfinnare och vapentillverkare.

13 augusti, Anders Ångström, svensk fysiker och astronom, spektralanalysens fader.

3 september, James Joseph Sylvester, brittisk matematiker.

3 oktober, Hervé Faye, fransk astronom.

15 oktober, Michail Lermontov, rysk poet.

1 november, Josiah Gardner Abbott, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1876–1877.

5 november, Alfred de Bougy, fransk bibliotekarie och författare.

22 november, Christian Friedrich von Leins, tysk arkitekt.

26 november, Louise Aston, tysk författare och feminist.

19 december, Jean Högqvist, svensk skådespelare.

28 december, Jeremiah Clemens, amerikansk demokratisk politiker och författare, senator 1849–1853.

Avlidna, 4 januari, Johann Georg Jacobi, 73, tysk poet.

5 januari, Nils Henric Liljensparre, 75, svensk polis.

26 februari, Johan Tobias Sergel, 73, svensk tecknare och skulptör.

26 mars, Joseph Guillotin, 75, fransk läkare.

12 april, Charles Burney, 88, brittisk kompositör.

6 maj, Georg Joseph Vogler, 64, tysk kompositör.

8 juni, Friedrich Heinrich Himmel, 48, tysk kompositör.

19 juli, Matthew Flinders, 40, brittisk sjömilitär och kartograf.

28 juli, Benjamin Goodhue, 65, amerikansk politiker, senator 1796–1800.

19 augusti, Gustaf Mauritz Armfelt, 57, svensk hovman, diplomat och kungagunstling.

24 augusti, Timothy Bloodworth, amerikansk politiker, senator 1795–1801.

8 september, Maria Karolina av Österrike, 62, Neapels drottning och de facto regent.

10 oktober, Johann Friedrich Droysen, 44, pommersk fysiker, matematiker och astronom.

23 november, Elbridge Gerry, 70, amerikansk politiker, USAs vicepresident 1813–1814.

24 december, Samuel Hood, engelsk sjömilitär.

26 december, Nicolas-François Guillard, 62, fransk librettist.

1815

1815, var ett normalår som började en söndag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en fredag i den julianska kalendern.

8 januari, 6 500 amerikaner besegrar 8 700 britter i slaget vid New Orleans med endast 55 döda på den amerikanska sidan.

22 februari, Evangeliska sällskapet ombildas till Svenska Bibelsällskapet, i vilket samtliga svenska biskopar går med. Syftet är att sprida biblar till svenska folket

16 mars, Kungariket Förenade Nederländerna grundas

10 april, Ett av historien största vulkanutbrott inleds på Tambora i Indonesien

2–3 maj, Slaget vid Tolentino utkämpas

3 maj, Stadsstaten Krakow grundas

31 maj, Göteborgs domkyrka invigs.

9 juni, Luxemburg blir ett storhertigdöme

18 juni, Napoleon besegras slutgiltigt i slaget vid Waterloo, vilket leder till att han tvingas abdikera tre dagar senare. Detta innebär också slutet på Napoleonkrigen

31 juli, Norge erkänner unionen med Sverige.

6 augusti, Riksakten, godkänd av det norska stortinget och den svenska riksdagen, som reglerar vissa unionella frågor, utfärdas. Norge tvingas acceptera en gemensam utrikespolitik och en gemensam kung. Landet blir alltså inte en del av det svenska riket, som Finland varit.

18 augusti, Schweiziska edsförbundet återskapas

20 oktober, De allierade erkänner Schweiz neutralitet under andra freden i Paris

23 oktober, Sverige avträder Svenska Pommern till Preussen. Danmark skulle ha fått Pommern, men har bytt det mot Sachsen-Lauenburg, som ligger närmare Danmark. Den svenske generalen Boye överlämnar de svenska fanorna till pommerska trupper, varvid Sverige förlorar sin sista besittning på kontinenten.

16 december, Förenade kungariket Portugal, Brasilien och Algarve grundas. Andra Barbareskkriget mellan USA och Alger bryter ut. Det Kvindelige Velgørende Selskab bildas i Danmark. Smittkoppsvaccinationen blir obligatorisk på alla barn under två år i Sverige. De förordningar som har reglerat viktualiehandeln i Sverige avskaffas. Ett förslag om att införa tvåkammarparlament faller i den svenska riksdagen. Judars rätt att flytta till Sverige inskränks på förslag av adeln och borgarna.

Födda, 14 januari, Johan Gustaf Malmsjö, svensk pianotillverkare.

15 januari, Bertha Wehnert-Beckmann, tysk fotograf.

16 januari, Lemuel J Bowden, amerikansk politiker, senator 1863–1864.

18 januari, Konstantin von Tischendorf, tysk professor.

20 januari, Josiah Begole, amerikansk politiker.

25 januari, Alexander Joseph Montagney Artôt, belgisk violinist och tonsättare.

26 januari, Arthur MacArthur, skotsk-amerikansk politiker och jurist, guvernör i Wisconsin 1856.

28 januari, Andrew Jackson Hamilton, amerikansk politiker och jurist.

27 februari, Franz Pfeiffer, tysk germanist.

1 mars, Benjamin F Conley, amerikansk republikansk politiker och affärsman, guvernör i Georgia 1871–1872.

12 mars, Louis Jules Trochu, fransk militär och politiker, president i Frankrikes nationella försvarsregering 1870–1871.

15 mars, Andrew J Kuykendall, amerikansk politiker.

1 april, Henry B Anthony, amerikansk politiker, guvernör i Rhode Island (whig) 1849–1851, senator (republikan) 1859–1884. Otto von Bismarck, tysk statsman, järnkanslern. Edward Clark, amerikansk militär och politiker.

21 april, Louise Rasmussen, dansk skådespelare, dansk regentgemål 1850–1863, gift med Fredrik VII.

2 maj, David S Walker, amerikansk politiker och jurist, guvernör i Florida 1865–1868.

10 maj, Anders Ljungqvist, uppländsk spelman.

19 maj, John Gross Barnard, nordamerikansk ingenjör-officer.

30 maj, Carl Edward Norström, svensk järnvägsbyggare.

3 juni, Moses Wisner, amerikansk politiker, guvernör i Michigan 1859–1861.

17 juni, Thekla Knös, svensk författare.

29 juni, Friedrich Albert von Eulenburg, preussisk greve och statsman.

4 juli, Emory B Pottle, amerikansk republikansk politiker.

7 juli, Asmus Julius Thomsen, dansk läkare.

9 juli, Oran M Roberts, amerikansk demokratisk politiker och jurist.

16 augusti, Giovanni Bosco, italienskt helgon.

29 augusti, Anna Ella Carroll, amerikansk författare, abolitionist och politisk rådgivare.

6 september, Johan Ernst Rietz, svensk språkforskare.

7 september, Howell Cobb, amerikansk politiker och general.

9 september, William Beal, brittisk religiös författare. Johann Gottfried Piefke, tysk militärmusiker och kompositör.

15 september, Charles B Mitchel, amerikansk politiker.

19 september, Edgar Cowan, amerikansk republikansk politiker, senator 1861–1867.

16 oktober, Francis Lubbock, amerikansk politiker.

27 oktober, Niels Ludvig Westergaard, dansk orientalist.

31 oktober, Karl Weierstrass, tysk matematiker.

1 november, Luke P Poland, amerikansk republikansk politiker och jurist.

2 november, Isaac P Walker, amerikansk demokratisk politiker, senator 1848–1855.

12 november, Elizabeth Cady Stanton, amerikansk feminist och reformator, ledare för suffragettrörelsen.

23 november, William Dennison, amerikansk politiker.

10 december, Ada Lovelace, brittisk matematiker och den förste datorprogrameraren.

18 december, Egron Lundgren, svensk konstnär och författare.

20 december, James Legge, brittisk sinolog.

21 december, Thomas Couture, fransk målare av porträtt-, historie- och genremålningar.

22 december, Johann Jakob Bachofen, schweizisk rättshistoriker.

31 december, George Meade, amerikansk militär.

Avlidna, 15 januari, Emma Hamilton, 49, brittisk societetsdam.

22 februari, Simeon Olcott, 79, amerikansk politiker, senator 1801–1805.

1 mars, Giovanni Bertati, 79, italiensk librettist.

2 mars, Francesco Bartolozzi, 86, italiensk kopparstickare.

1 april, Samuel Liljeblad, 53, svensk botaniker.

4 maj, Hipólito Ruiz López, 61, spansk botaniker.

23 maj, Henry Ernst Muhlenberg, 60, amerikansk teolog och naturforskare.

1 juni, James Gillray, 58, brittisk karikatyrtecknare.

28 juli, Philip Barton Key, 58, amerikansk federalistisk politiker och jurist, kongressledamot 1807–1813.

6 augusti, James A Bayard, 48, amerikansk politiker, senator 1804–1813.

15 augusti, Richard Bassett, 70, amerikansk politiker, guvernör i Delaware 1799–1801.

21 augusti, Carl Johan Adlercreutz, 58, svensk greve, militär och statsman. Stanley Griswold, 51, amerikansk politiker, senator 1809.

9 september, John Singleton Copley, 77, amerikansk konstnär.

24 september, John Sevier, 70, amerikansk politiker.

13 oktober, Joachim Murat, 48, fransk militär, kung av Neapel 1808–1815, avrättad.

17 november, Joseph Habersham, 64, amerikansk politiker och affärsman.

5 december, Christian Gottfried Gruner, 71, tysk läkare.

7 december, Michel Ney, 46, fransk militär, avrättad.

19 december – Benjamin Smith Barton, 49, amerikansk botaniker.

20 december, Giovanni Meli, 75, italiensk poet.

22 december, José María Morelos, 50, mexikansk präst och militär, avrättad.

23 december, Jan Potocki, 54, polsk historiker och reseskildrare.

30 december, Oluf Gerhard Tychsen, 81, tysk orientalist.

1816

1816, var ett skottår som började en måndag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en lördag i den julianska kalendern.

Sommaren, Norra Europa och Nordamerika drabbas av hungersnöd och epidemier orsakade av ett vulkanutbrott, Tambora, i nuvarande Indonesien året innan. Händelsen blir känd som året utan sommar.

28 juni, Borgholms stad på Öland får stadsprivilegier

9 juli, Argentina blir självständigt från Spanien

23 augusti, Staden Bathurst grundas i Brittiska Västafrika

11 december, Indiana blir den 19e delstaten att ingå i den amerikanska unionen. Amerikanska soldater förstör Nicholls Fort i Spanska Florida, vilket har använts som bas för räder in på USAs territorium. Första Seminolekriget bryter ut då seminoleindianerna, som använt sitt område som tillflykt för förrymda slavar och gränsbrottslingar, anfalls av amerikanska soldater som går in i norra Spanska Florida. Spanska utposter angrips och ockuperas och brittiska medborgare dödas. Världens första ännu utkommande bergsvetenskapliga tidskrift, den svenska Jernkontorets annaler, börjar utges. Den svenska riksdagen antar en tulltaxa, som bland annat innehåller 350 importförbud. Kronprins Karl Johan ansluter Sverige till den heliga alliansen. Alla Europas monarker, förutom påven och sultanen, går med i alliansen. Samuel Owen provkör sin och Sveriges första ångbåt, Stockholmshäxan på Mälaren. Erik Gustaf Geijer och Arvid August Afzelius avslutar utgivningen av Svenska Folkwisor från forntiden. Den första luftballongsfärden i Lappland företas. Sverige lagstiftar, som första land i världen, om att alla barn under två år skall vaccineras mot smittkoppor. Den skotske prästen Robert Stirling uppfinner stirlingmotorn.

Födda, 3 januari, Samuel C Pomeroy, amerikansk republikansk politiker, senator 1861–1873.

8 januari, Isak Georg Stenman, svensk författare.

12 januari, Willis A Gorman, amerikansk demokratisk politiker och general.

26 januari, Benjamin Flanders, amerikansk republikansk politiker.

3 februari, Edward James Gay, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1885–1889. Carl Olof Rosenius, svensk väckelsepredikant.

7 februari, Jean Frédéric Frenet, fransk matematiker.

20 februari, Anders Jönsson, svensk direktör och riksdagsman.

21 februari, Ebenezer Rockwood Hoar, amerikansk jurist och republikansk politiker.

24 februari, Timothy O Howe, amerikansk politiker och jurist.

5 mars, Rodman M Price, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i New Jersey 1854–1857.

16 mars, Hermann Willebrand, tysk arkitekt.

21 april, Charlotte Brontë, brittisk författare. Louis Wigfall, amerikansk politiker och general.

5 maj, Jean-Joseph Farre, fransk militär och politiker.

30 maj, Robert Prutz, tysk författare.

3 juni, Gustaf Andersson i Sundsvall, svensk jurist och riksdagsman.

4 juli, James B Howell, amerikansk republikansk politiker, senator 1870–1871.

5 juli, Anders Melcher Myrtin, svensk häradshövding och riksdagsman.

14 juli, Arthur de Gobieau, fransk diplomat och historiefilosof.

21 juli, Paul Reuter, tysk baron och grundare av nyhetsbyrån Reuters.

5 augusti, Acton Smee Ayrton, brittisk jurist och politiker.

11 september, Carl Zeiss, tysk finmekaniker och optiker.

20 september, Fredrik August Dahlgren, svensk författare.

22 september, Fredrik Brusewitz, svensk disponent och politiker.

23 september, Elihu B Washburne, amerikansk republikansk politiker, USAs utrikesminister 1869.

28 september, Johan Knutson, finlandssvensk målare.

20 oktober, James W Grimes, amerikansk politiker.

28 oktober, Malwida von Meysenbug, tysk författare.

6 november, Curtis Hooks Brogden, amerikansk politiker.

7 november, Brita-Kajsa Karlsdotter, svensk textilkonstnär, känd för att ha utvecklat anundsjösömmen.

19 november, André Oscar Wallenberg, svensk bankir.

3 december, Christian Anders Sundin, svensk sjömilitär och riksdagspolitiker.

13 december, Clement Claiborne Clay, amerikansk politiker.

26 december, John McClannahan Crockett, amerikansk politiker.

Avlidna, 14 januari, Rutger Macklean, 73, svensk friherre, politiker och skiftesreformist.

24 januari, Pehr Hörberg, 69, svensk konstnär.

27 januari, Samuel Hood, 91, viscount och engelsk amiral.

6 februari, Henrik Gahn, 69, svensk läkare.

11 februari, Sophie Piper, 58, svensk grevinna.

19 mars, Heinrich Christoph Koch, 66, tysk kompositör.

11 april, Christian Leberecht Vogel, 57, tysk konstnär.

13 maj, Joseph Hardtmuth, 57, österrikisk industriidkare.

5 juni, Giovanni Paisiello, 76, italiensk kompositör.

5 juli, Dorothea Jordan, 64, irländsk skådespelare.

27 juli, Olof Tempelman, 71, svensk arkitekt, professor vid Konstakademien från 1779.

29 augusti, Johann Hieronymus Schröter, 70, tysk astronom.

3 september, Friedrich Ludwig Schröder, 71, tysk skådespelare.

14 oktober, George Madison, 53, amerikansk militär och politiker, guvernör i Kentucky 1816.

6 november, Gouverneur Morris, 64, amerikansk politiker, senator 1800–1803.

27 december, Julie Reventlow, 53, dansk grevinna, salongsvärd och författare.

1817

1817, var ett normalår som började en onsdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en måndag i den julianska kalendern.

25 januari, Det första numret av den skotska tidningen The Scotsman ges ut.

12 februari, Slaget vid Chacabuco blir ett nederlag för Spanien.

4 mars, James Monroe efterträder James Madison som USAs president. Daniel Tompkins blir USAs nye vicepresident .

31 maj, Gioacchino Rossinis opera La gazza ladra ("Den tjuvaktiga skatan") har urpremiär på Teatro alla Scala i Milano.

4 juli, Eriekanalen börjar byggas vid Rome, New York, USA.

15 augusti, Genom en Kongressakt i USA (3 mars 1817) skapas Alabamaterritoriet genom att dela upp Mississippiterritoriet på mitten, och på denna dag skapas Mississippis konstitution.

22 augusti, Staden Araraquara, Brasilien grundas.

23 augusti, Jordbävning vid den antika staden Helike dödar 65 människor.

26 augusti, Joniska öarnas förenta stater antar sin konstitution.

31 oktober, Över hela Sverige hålls en jubelfest för att fira 300-årsdagen av Martin Luthers uppspikande av sina 95 teser på kyrkporten i Wittenberg 1517.

15 augusti, Alabamaterritoret skapas.

10 december, Mississippi blir den 20e delstaten att ingå i den amerikanska unionen. Amerikanska soldater landstiger på Ameliaön och kastar ut smugglare, äventyrare och fribytare. Erik Gustaf Geijer utnämns till professor i historia vid Uppsala universitet. En svensk förordning om sockenstämmor och kyrkoråd antas. Den innebär inga förändringar, utan sätter bara den rådande ordningen på pränt. Sockensjälvstyret, som tidigare varit kyrkans och prästernas område, placeras dock under Kunglig Majestät  Sveriges (och Nordens) första sockenstämmoförordning. Carl Henrik Anckarswärd blir talesman för riddarhusets opposition. Rosersbergs slott och Kungliga Djurgården tas över av kronprins Karl Johan. Kemisten Jöns Jacob Berzelius upptäcker grundämnet selen. Samuel Owen konstruerar Sveriges första hjulångare Amphitrite. Kaffeförsäljning på offentliga ställen förbjuds i Sverige. Fri läkarvård för könssjukdomar införs i Sverige. Två personer på Gotland, som har skålat för "femte Gustav" (vilket misstänks avse den avsatte Gustav IV Adolfs son) döms till döden men benådas. Militären och tecknaren Ulrik Thersner påbörjar utgivningen av sitt stora bildverk Fordna och närvarande Sverige. Bogors botaniska trädgård grundas.

Födda, 31 januari, Antenor Nydqvist, grundare av Nohab.

4 februari, August Anderson, svensk lantbrukare och politiker.

28 februari, James S Green, amerikansk demokratisk politiker och diplomat, senator 1857–1861.

27 mars, Karl Wilhelm von Nägeli, schweizisk botaniker.

22 april, Godlove Stein Orth, amerikansk politiker och diplomat, kongressledamot 1863–1871, 1873–1875 och 1879–1882.

29 april, Vincent Benedetti, fransk greve och diplomat.

11 maj, Fanny Cerrito, italiensk ballerina och koreograf.

22 maj, Hjalmar August Abelin, svensk läkare.

13 juni, Erik af Edholm, svensk militär, hovmarskalk och chef för Kungliga Dramatiska Teatern 1866–1881.

8 juli, Carl Johan Bergman, svensk skolman och riksdagsman.

12 juli, Henry David Thoreau, amerikansk författare och filosof.

20 juli, Johan Henrik Nebelong, dansk arkitekt.

22 juli, Andrew Parsons, amerikansk demokratisk politiker.

24 juli, Carl Fredrik Bergstedt, svensk bruksägare, publicist och riksdagsman.

4 augusti, Frederick T Frelinghuysen, amerikansk republikansk politiker, USAs utrikesminister 1881–1885.

5 augusti, Thomas Tipton, amerikansk politiker, senator 1867–1875.

15 augusti, J W Henderson, amerikansk demokratisk politiker.

7 september, Louise av Hessen-Kassel, drottning av Danmark 1863–1898, gift med Kristian IX.

9 september, John Collett Falsen, norsk politiker.

16 september, Waldo P Johnson, amerikansk politiker, senator 1861–1862.

2 oktober, Gunnar Wennerberg, svensk ecklesiastikminister och skapare av Gluntarne.

6 oktober, Gustaf Lagerbjelke, svensk greve, ämbetsman och politiker.

23 oktober, James W Denver, amerikansk demokratisk politiker och militär, kongressledamot 1855–1857. Torsten Thure Renvall, ärkebiskop i Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland 1884–1898.

12 november, Bahá'u'lláh (Guds återglans), i Teheran i Iran. stiftaren av religionen bahá'í år 1863.

19 november, James A McDougall, amerikansk demokratisk politiker, senator 1861–1867.

20 november, Carl Björnstjerna, svensk greve, överhovstallmästare och riksdagsman.

30 november, Theodor Mommsen, tysk historiker, nobelpristagare.

14 december, Sofia Wilkens, svensk socialreformator.

16 december, John S Carlile, amerikansk politiker, senator 1861–1865.

22 december, Tuiskon Ziller, tysk filosof och pedagog.

Avlidna, 7 januari, Anton von Bucher, 70, tysk teolog.

11 februari, Maria Walewska, 31, polsk-fransk grevinna, Napoleons älskarinna.

8 mars, Anna Maria Lenngren, 62, svensk författare.

12 april, Charles Messier, 86, fransk astronom.

30 maj, Tristram Dalton, 79, amerikansk politiker, senator 1789–1791.

2 juni, Clotilde Tambroni, 58, italiensk professor.

9 juni, Anne-Josèphe Théroigne de Méricourt, 54, fransk revolutionär.

14 juli, Germaine de Staël, 51, fransk författare.

18 juli, Jane Austen, 41, brittisk författare.

15 augusti, Peter Early, 44, amerikansk politiker, guvernör i Georgia 1813–1815.

18 september, David Hall, 65, amerikansk politiker, guvernör i Delaware 1802–1805.

7 oktober, Pierre Samuel du Pont de Nemours, 77, fransk nationalekonom.

11 oktober, Gertrudis Bocanegra, 52, mexikansk nationalhjältinna.

15 oktober, Johann Ludwig Burckhardt, 32, schweizisk forskningsresande och orientalist. Tadeusz Kościuszko, 71, polsk militär.

14 november, Policarpa Salavarrieta, 22, colombiansk nationalhjältinna.

15 november, Frans Suell, 73, svensk affärsman.

23 november, William C C Claiborne, amerikansk politiker, guvernör i Louisiana 1812–1816, senator 1817.

7 december, William Bligh, 63, brittisk sjöfarare.

1818

1818, var ett normalår som började en torsdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en tisdag i den julianska kalendern.

5 januari, Det tidigare Svenska Pommern uppgår i Preussen

5 februari, Karl XIV Johan blir kung av Sverige och Norge vid Karl XIIIs död (i Norge under namnet Karl III Johan). Hans son Oscar (I) blir kronprins

22 mars, Påsken inträffar på det tidigaste möjliga datumet.

5 april, Chile förklarar sig självständigt från Spanien.

11 maj, Karl XIV Johan kröns i Stockholm.

Augusti, USA skickar ut USS Ontario till Columbiafloden för att ta oregonterritoriet då Storbritannien inte gör anspråk på det, men Spanien och Ryssland däremot gör det

7 september, Karl XIV Johan kröns i Trondheim.

3 december, Illinois blir den 21a delstaten att ingå i den amerikanska unionen. Kemisten Johan August Arfvedson upptäcker grundämnet litium. Kemisten Jöns Jacob Berzelius medverkar till upptäckten av grundämnet litium och utnämns till Vetenskapsakademiens ständiga sekreterare. I tredje bandet av sin bok Lärobok i kemien presenterar Berzelius sin tabellindelning för första gången. Sveriges första hjulångare Amphitrite börjar trafikera Mälaren mellan orterna Stockholm, Västerås och Uppsala. Högre artilleriläroverket i Marieberg i Stockholm grundas och blir av betydelse för artilleriets tekniska utveckling. Kronprins Oscar (I) blir kansler vid Uppsala universitet. Paracelsus grav öppnas för att få klarhet angående ryktet om mord.

Födda, 7 januari, Andrea Busiri Vici, italiensk arkitekt.

14 januari, Zacharias Topelius, finlandssvensk författare, tidningsman och historiker.

16 januari, C V A Strandberg, svensk tidningsman och lyriker.

28 januari, George S Boutwell, amerikansk politiker, USAs finansminister 1869–1873.

30 januari, Artúr Görgey, ungersk militär och överbefälhavare för den ungerska upprorshären 1848–1849.

8 februari, Austin Blair, amerikansk politiker, guvernör i Michigan 1861–1865, kongressledamot 1867–1873.

10 februari, Isham G Harris, amerikansk demokratisk politiker.

13 februari, Carl Ifvarsson, svensk hemmansägare och politiker

19 februari, Tod Robinson Caldwell, amerikansk politiker.

28 februari, David T Patterson, amerikansk demokratisk politiker, senator 1866–1869.

12 mars, John S Hager, amerikansk demokratisk politiker, senator 1873–1875.

1 april, Omar D Conger, amerikansk republikansk politiker, senator 1881–1887.

8 april, Kristian IX, kung av Danmark 1863–1906.

16 april, Charles J Folger, amerikansk politiker, USAs finansminister 1881–1884.

17 april, Alexander II av Ryssland, rysk tsar 1855–1881.

29 april, Olof Lagergren, svensk postmästare och riksdagsman.

5 maj, Karl Marx, tysk socialistisk teoretiker.

23 maj, Alfred von Fabrice, sachsisk greve, general och politiker.

27 maj, Amelia Bloomer, amerikansk dräktreformator, kvinnorätts- och nykterhetsaktivist. Anton Niklas Sundberg, svensk ärkebiskop 1870–1900.

28 maj, P G T Beauregard, amerikansk general i sydstatsarmén.

17 juni, Charles Gounod, fransk kompositör.

29 juni, Angelo Secchi, italiensk astronom.

1 juli, Ignaz Semmelweiss, ungersk läkare.

18 juli, Louis De Geer, svensk politiker, friherre och ämbetsman, Sveriges statsminister 1876–1880.

13 augusti, Johan Daniel Herholdt, dansk arkitekt.

17 september, William Henry Barnum, amerikansk demokratisk politiker och industrialist.

2 oktober, Conrad Wilhelm Hase, tysk arkitekt.

4 oktober, Francesco Crispi, italiensk politiker.

8 oktober, John Henninger Reagan, amerikansk politiker.

9 oktober, Henry Lippitt, amerikansk politiker, guvernör i Rhode Island 1875–1877.

17 oktober, Tassilo von Heydebrand und der Lasa, tysk schackförfattare.

18 oktober, Elizabeth F Ellet, amerikansk författare.

22 oktober, Charles Marie René Leconte de Lisle, fransk författare.

26 oktober, Ludwig Häusser, tysk historiker.

26 november, Louis Lacombe, fransk kompositör.

28 november, Karl Maximilian von Bauernfeind, tysk geodet.

2 december, Charles Potvin, belgisk författare.

5 december, Nikolaj Ivanovitj Koksjarov, rysk mineralog.

24 december, James Prescott Joule, brittisk fysiker.

28 december, Johan Jolin, svensk skådespelare, pjäsförfattare, sångtextförfattare och översättare.

Avlidna, 2 januari, Martha Tiahahu, 17, malajisk upprorsledare.

12 januari, Johan Wingård, 79, svensk biskop.

19 januari, Zacharias Liljefors, 43, svensk orgelbyggare.

5 februari, Karl XIII, 69, svensk riksföreståndare 1809, kung av Sverige sedan 1809 och av Norge sedan 1814 (död klockan 22:05).

18 mars, Fredrik Söderman, 79, svensk violast.

19 mars, Thomas Posey, 67, amerikansk politiker, senator 1812–1813.

25 mars, Caspar Wessel, 72, norsk-dansk geodet och matematiker.

28 mars, Samuel Andreas Krebs, 52, norsk militär.

21 april, Aron Gustaf Silfversparre, 91, svensk friherre och hovmarskalk.

2 maj, Herman Willem Daendels, 55, nederländnsk militär.

10 maj, Paul Revere, 83, amerikansk militär.

26 maj, Michail Barclay de Tolly, 56, rysk fältmarskalk, krigsminister och prins.

1 juni, Bartha van Crimpen, 63, nederländsk patriot och nationalsymbol.

6 juni, Jan Henryk Dąbrowski, 62, polsk militär.

20 juni, Hedvig Elisabet Charlotta av Holstein-Gottorp, 59, drottning av Sverige från 1809 och av Norge från 1814 till 5 februari detta år, gift med Karl XIII.

29 juni, Carl Philipp Fohr, 22, tysk konstnär.

9 juli, Carl Peter Söderlöf, 74, svensk politiker.

28 juli, Gaspard Monge, 72, fransk matematiker.

29 juli, Johan Gabriel Oxenstierna, 68, svensk greve, ledamot av Svenska Akademien, en av rikets herrar samt kanslipresident 1786–1789.

12 augusti, Nikolaj Novikov, 74, rysk publicist och boktryckare.

18 september, Olof Swartz, 56, svensk naturforskare.

7 oktober, Gudmund Jöran Adlerbeth, 67, svensk skald, lärd och statsman, ledamot av Svenska akademien. David Stone, 48, amerikansk jurist och politiker.

28 oktober, Abigail Adams, 73, amerikansk feminist, hustru till presidenten John Adams, mor till presidenten John Quincy Adams.

5 november, Heinrich Friedrich Füger, 66, tysk konstnär.

17 november, Charlotte av Mecklenburg-Strelitz, 74, drottning av Storbritannien sedan 1761 (gift med Georg III)

8 december, Johan Gottlieb Gahn, 73, svensk bergsvetenskapsman. Ghaliyya al-Wahhabiyya, arabisk krigshjältinna.

1819

1819, var ett normalår som började en fredag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en onsdag i den julianska kalendern.

29 januari, Den Wallinska psalmboken (uppkallad efter J O Wallin, som har författat 128 och bearbetat och översatt ännu fler av de 500 psalmerna) utges.

18 mars, Johan Aron af Borneman får i uppdrag att besiktiga Sveriges alla ekar, för att se vilka som är lämpliga för fartygsbyggen till flottan. Sveriges huvudsakliga ekbestånd har hittills vuxit i Svenska Pommern, men då detta 1815 har gått förlorat måste man se sig om efter andra ekar till flottan.

23 maj, Hjulångaren Caledonia inleder ångbåtstrafiken mellan Malmö och Köpenhamn

16 augusti, Peterloomassakern i Manchester.

20 september, Tyska förbundsdagen bekräftar Karlsbadbesluten, med skärpt censur som varar till 1848.

7 oktober, Södertälje kanal i Sverige öppnas för trafik

16 oktober, Storbritannien gör anspråk på Sydshetlandsöarna

14 december, Alabama blir den 22a delstaten att ingå i den amerikanska unionen

17 december, Republiken Colombia utropas i Sydamerika, med Simón Bolívar som president. Stockholms utbildningsanstalt för veterinärer (sedermera Veterinärhögskolan) inrättas. Stockholms prästsällskap, det första svenska prästsällskapet, bildas. Den svenska riksdagen fattar beslut om centralförsvar med centrum i Karlsborg. Karlsborgs fästning börjar byggas, vilket kommer att ta 90 år. Bildande av Välgörande fruntimmerssällskapet.

Födda, 1 januari, Arthur Hugh Clough, brittisk författare.

3 januari, Charles Piazzi Smyth, brittisk astronom.

6 januari, Robert C Wickliffe, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Louisiana 1856–1860.

14 januari, Frederick Steele, amerikansk militär.

20 januari, Göran Fredrik Göransson, svensk köpman och industriman, grundare av Sandvik AB.

22 januari, Morton S Wilkinson, amerikansk politiker, senator 1859–1865.

26 januari, Amédée de Noé, fransk karikatyrtecknare.

8 februari, Wilhelm Jordan, tysk författare. John Ruskin, brittisk författare.

10 februari, Albert Schwegler, tysk filosof och teolog.

14 februari, Christopher Sholes, amerikansk uppfinnare.

16 februari, James K Kelly, amerikansk demokratisk politiker, senator 1871–1877.

17 februari, Philipp Jaffé, tysk historiker. Max Schneckenburger, tysk poet.

22 februari, James Russell Lowell, amerikansk poet.

2 mars, Alois Emanuel Biedermann, schweizisk teolog.

6 mars, Oscar Björnstjerna, svensk diplomat, militär och politiker.

7 mars, Émile Blanchard, fransk zoolog.

8 mars, Preston Leslie, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Kentucky 1871–1875.

9 mars, Frederick Smyth, amerikansk republikansk politiker, guvernör i New Hampshire 1865–1867.

11 mars, Marius Petipa, fransk balettdansör och koreograf.

12 mars, Carl Adolf Cornelius, tysk kyrkohistoriker.

14 mars, Erik Edlund, svensk professor och riksdagsman.

21 mars, Anaïs Fargueil, fransk skådespelare.

24 mars, Friedrich Theodor von Frerichs, tysk läkare.

25 mars, Venceslaus Ulricus Hammershaimb, färöisk lingvist och präst.

26 mars, Louise Otto, tysk kvinnorättsaktivist.

28 mars, Joseph Bazalgette, brittisk ingenjör.

31 mars, Chlodwig zu Hohenlohe-Schillingsfürst, tysk politiker, Tysklands rikskansler 1894–1900.

2 april, Édouard Dubufe, fransk konstnär.

3 april, Jean-Louis Borel, fransk militär.

4 april, Maria II, regerande drottning av Portugal 1826–1828 och 1834–1853.

16 april, Gustave Chouquet, fransk musikforskare.

18 april, Carlos Manuel de Céspedes, kubansk politiker.

19 april, John Lenning, svensk fabrikör och donator.

7 maj, Otto Wilhelm von Struve, rysk astronom.

17 maj, Gustaf Rudolf Abelin, svensk militär.

19 maj, Nikolaj Adlerberg, Finlands generalguvernör 1866–1881.

24 maj, Viktoria, regerande drottning av Storbritannien 1837–1901.

31 maj, Walt Whitman, amerikansk diktare.

10 juni, Gustave Courbet, fransk målare, ledande inom den franska realismen.

12 juni, Charles Kingsley, brittisk författare.

28 juni, Carlotta Grisi, italiensk ballerina.

30 juni, Lucile Grahn, dansk ballerina. William Almon Wheeler, amerikansk republikansk politiker, USAs vicepresident 1877–1881.

9 juli, Cowper Phipps Coles, brittisk bilitär och uppfinnare.

17 juli, Joseph Knabl, tysk skulptör.

1 augusti, Herman Melville, amerikansk författare, skrev bland annat Moby Dick.

3 augusti, Wilhelm Flensburg, svensk biskop.

13 augusti, George Gabriel Stokes, irländsk matematiker och fysiker.

26 augusti, Albert av Sachsen-Coburg-Gotha, brittisk prinsgemål 1840–1861 (gift med drottning Viktoria).

15 september, Francis Napier, brittisk politiker.

18 september, Léon Foucault, fransk fysiker.

4 oktober, Francesco Crispi, italiensk politiker, premiärminister 1887–1891 och 1893–1896.

13 oktober, Aurelio Saffi, italiensk politiker.

20 oktober, Báb, grundaren av babi-religionen i Shiraz, Iran.

30 oktober, James T Lewis, amerikansk politiker, guvernör i Wisconsin 1864–1866.

31 oktober, Alexander Randall, amerikansk politiker och diplomat.

1 november, John Miller Adye, brittisk militär.

6 november, Charles C Stockley, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Delaware 1883–1887.

9 november, Annibale de Gasparis, italiensk astronom.

12 november, Daniel Sanders, tysk filolog.

13 november, Estanislao Figueras, spansk politiker.

16 november, Wilhelm Marr, tysk journalist.

22 november, George Eliot, brittisk författare.

23 november, Ludwig von Hagn, tysk målare.

21 december, Robert Pleasant Trippe, amerikansk politiker.

23 december, Carl Siegmund Franz Credé, tysk läkare och professor.

30 december, John W Geary, amerikansk militär och politiker, guvernör i Pennsylvania 1867–1873.

Avlidna, 20 januari, Johann Michael Hahn, 60, tysk pietistisk teosof.

6 februari, Armistead Thomson Mason, 31, amerikansk politiker, senator 1816–1817.

8 februari, Cecilia Cleve, svensk bibliotekarie.

15 februari, Jacob Axelsson Lindblom, 72, svensk ärkebiskop sedan 1805.

23 mars, August von Kotzebue, 57, tysk författare, mördad.

23 april, Alexander Contee Hanson, 33, amerikansk politiker, senator 1816–1819.

13 maj, Johan David Flintenberg, 57, svensk historisk forskare.

28 juni, Antonia Santos, 37, colombiansk frihetshjältinna.

1 juli, Levin Winder, 61, amerikansk federalistisk politiker, guvernör i Maryland 1812–1816.

19 augusti, James Watt, 83, brittisk uppfinnare.

12 september, Gebhard Leberecht von Blücher, 76, preussisk militär, fältmarskalk 1813.

18 september, John Langdon, 78, amerikansk politiker.

19 september, Göran Magnus Sprengtporten, 79, svensk militär och politiker.

26 oktober, Thomas Johnson, 86, amerikansk jurist och politiker, guvernör i Maryland 1777–1779.

7 november, Caleb Strong, 74, amerikansk politiker, senator 1789–1796.

19 december, Henry Latimer, 67, amerikansk läkare och politiker, senator 1795–1801.

30 december, Josepha Mayer, född Weber och tidigare gift Hofer, tysk sopran.

1820

1820, var ett skottår som började en lördag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en torsdag i den julianska kalendern.

1 januari, En konstitutionell militär revolt i Cádiz, Spanien leder till att Spaniens parlament sammankallas den 7 mars samma år.

28 januari, En rysk expedition ledd av Fabian Gottlieb von Bellingshausen och Michail Lazarev når Antarktis kust.

29 januari, Vid Georg IIIs död efterträds han som kung av Storbritannien av sin son Georg IV. Denne har varit landets ställföreträdande regent sedan 1811, då hans far omyndigförklarades på grund av galenskap.

30 januari, Den engelske styrmannen Edward Bransfield blir den förste person som siktar Antarktis fastland, när han passerar Trinity Land på Antarktiska halvön.

15 mars, Maine blir den 23e delstaten att ingå i den amerikanska unionen

24 augusti, Ett konstitutionellt uppror utbryter i Porto, Portugal.

15 september, En revolution utbryter i Lissabon, Portugal.

25 oktober–20 november, Troppaukongressen i Opava hålls mellan Ryssland, Österrike och Preussen.

27 oktober, Hovrätten över Skåne och Blekinge inrättas i Kristianstad, Sverige

28 oktober, Den första svenska sparbanken för privatpersoner grundas i Göteborg av Eduard Ludendorff.

November, Uppsalamagistern Johan Johansson, kallad Valfisken, startar tidningen Argus, där han kritiserar universiteten för att vara konservativa och för lite samhällstillvända.

6 november, Sydamerikas förenade provinser gör anspråk på Falklandsöarna

16 december, En ny svensk skolordning införs, som delar upp gymnasierna i en lärdomsskola för präster och ämbetsmän och en mer praktisk näringsskola. Amerikanska flottan gör räder in i Afrika mot slavhandlare efter 1819 års beslut i USAs kongress. Byggandet av universitetsbiblioteket i Uppsala, Carolina Rediviva ("det återupplivade Carolina"), påbörjas.

Födda, 17 januari, Anne Brontë, brittisk författare.

24 januari, John Milton Thayer, amerikansk republikansk politiker och general.

4 februari, David C Broderick, amerikansk demokratisk politiker, senator 1857–1859.

15 februari, Arvid Posse, svensk politiker, greve och godsägare, Sveriges statsminister 1880–1883.

20 februari, Mahlon Dickerson Manson, amerikansk demokratisk politiker och militär, kongressledamot 1871–1873.

6 mars, Édouard Allou, fransk advokat.

14 mars, Viktor Emanuel II, kung av Sardinien 1849–1861, det enade Italiens förste kung 1861–1878.

21 mars, Horace Fairbanks, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Vermont 1876–1878.

24 mars, George G Wright, amerikansk republikansk politiker och jurist, senator 1871–1877.

28 mars, William Howard Russell, engelsk krigskorrespondent.

1 april, Henrik Gahn den yngre, svensk kemist och industriman.

16 april, Victor Alexandre Puiseux, fransk astronom och matematiker.

27 april, Herbert Spencer, brittisk liberal filosof.

26 maj, James Walter Wall, amerikansk demokratisk politiker, senator 1863.

27 maj, Mathilde Bonaparte, fransk salongsvärd.

2 juni, Willard Saulsbury, amerikansk demokratisk politiker, senator 1859–1871.

13 juni, Julius Faucher, tysk nationalekonom.

5 juli, Luke Pryor, amerikansk politiker.

10 juli, William Robert Taylor, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Wisconsin 1874–1876.

22 juli, Louis P Harvey, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Wisconsin 1862.

26 augusti, James Harlan, amerikansk politiker, senator 1855–1865 och 1867–1873.

30 augusti, Hardin Richard Runnels, amerikansk politiker, guvernör i Texas 1857–1859.

31 augusti, Joseph S Fowler, amerikansk republikansk politiker, senator 1866–1871.

3 september, George Hearst, amerikansk demokratisk politiker och affärsman, senator 1886 och 1887–1891

5 september, Georg Vierling, tysk kompositör.

8 september, William Thomas Hamilton, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Maryland 1880–1884.

17 september, Émile Augier, fransk författare.

27 september, Wilhelm Teuffel, tysk filolog.

29 september, Johan Andersson, svensk biskop och översättare. Henrik V, titulärkung av Frankrike 2–9 augusti 1830.

6 oktober, Jenny Lind, svensk operasångerska.

16 oktober, Gillis Bildt, svensk friherre, militär, riksdagsman och riksmarskalk, Sveriges statsminister 1888–1889.

16 november, Edvard Carleson, svensk riksdagsman, Sveriges justitiestatsminister 1874–1875.

28 november, Friedrich Engels, tysk kommunist och teoretiker

12 december, James L Pugh, amerikansk demokratisk politiker, senator 1880–1897.

Avlidna, 3 januari, Johan Fredrik Eek, 61, svensk militär.

9 januari, Charles-Louis Clérisseau, 98, fransk arkitekt och målare.

16 januari, Carl Niclas von Hellens, 74, finländsk botaniker.

29 januari, Georg III, 81, kung av Storbritannien sedan 1760 och av Irland 1760–1801.

30 januari, Josepha Barbara Auernhammer, 61, österrikisk tonsättare.

16 februari, Georg Carl von Döbeln, 61, svensk militär 

4 mars, Samuel Gustaf Hermelin, 75, svensk friherre, kartograf, industriman och politiker.

11 mars, Benjamin West, 81, amerikansk konstnär.

14 april, Levi Lincoln, 70, amerikansk politiker (demokrat-republikan)

25 maj, Eric Ruuth, 73, svensk greve, finansminister, generalguvernör och företagare, grundare av Höganäsbolaget.

4 juni, Henry Grattan, 73, irländsk politiker.

10 juli, William Wyatt Bibb, 38, amerikansk politiker.

20 juli, Matthaeus Fremling, 75, svensk filosof.

5 augusti, Pehr Tham, 82, svensk överintendent (1809) och riddare av Nordstjärneorden.

6 augusti, Elisa Bonaparte, 43, storhertiginna av Toscana, syster till Napoleon I.

2 september, Jiaqing, 59, den femte Qing-kejsaren av Kina.

14 september, François Joseph Lefebvre, 64, fransk militär.

18 september, Caspar Trendelenburg, 65, svensk läkare, professor i obstetrik.

26 september, Daniel Boone, 85, amerikansk upptäcktsresande.

4 oktober, Claudine Picardet, 85, fransk kemist, mineralog, meteorolog och vetenskaplig översättare.

4 november, Robert Wilhelm De Geer, 70, finländsk greve, militär, ämbetsman och politiker.

25 december, James Burrill, 48, amerikansk federalistisk politiker och jurist, senator 1817–1820.

29 december, Pauline av Anhalt-Bernburg, 51, tysk regent och socialreformator.

1821

1821, var ett normalår som började en måndag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en lördag i den julianska kalendern.

1 januari, Stockholms Post-Tidningar slås ihop med Inrikes Tidningar och bildar Post- och Inrikes Tidningar.

21 januari, Peter Is ö upptäcks av ryske upptäcktsresande Fabian von Bellinghausen

22 februari, Spanien säljer Florida till USA

25 februari, Brand i Vimmerby

25 mars, Grekland utropar självständighet från Osmanska riket och Grekiska frihetskriget utbryter.

16 juni, Stockholms stads sparbank öppnas.

28 juli, Peru förklarar sig självständigt från Spanien

1 augusti, Norges storting upphäver adelskapet i Norge

10 augusti, Missouri blir den 24e delstaten att ingå i den amerikanska unionen

15 september, El Salvador blir självständigt från Spanien.

27 september, Mexiko blir självständigt från Spanien.

1 oktober, Den första ångbåten över Östersjön avgår.

4 oktober, Stockholm återfår sitt gymnasium (som 1668 flyttades till Gävle), varvid adelsmän och välbeställda borgare i staden ej längre behöver anlita privatlärare.

5 november, En staty över Karl XIII, bekostad av hans adoptivson Karl XIV Johan, reses i Kungsträdgården.

6 december, Storbritannien gör anspråk på Sydorkneyöarna. Reguljär ångbåtstrafik startar mellan Stockholm och Norrköping genom Södertälje kanal. Restiden är två dygn. En kunglig förordning utfärdas om att varje svensk husförhörsrote skall utse en bofast man att "hafva uppsikt på helsotillståndet".

Födda, 1 januari, Jonas Jonasson i Rasslebygd, svensk hemmansägare och riksdagspolitiker.

9 januari, William Sharon, amerikansk republikansk politiker och affärsman, senator 1875–1881.

15 januari, John Cabell Breckinridge, amerikansk poltiker, USAs vicepresident 1857–1861.

17 januari, Ossian B Hart, amerikansk republikansk politiker och jurist, guvernör i Florida 1873–1874.

19 januari, Ferdinand Gregorovius, tysk historiker och författare.

3 februari, Elizabeth Blackwell, brittisk läkare.

6 februari, Theodor Wijkander, svensk militär och politiker.

24 februari, S A Hedlund, svensk politiker och publicist.

2 mars, Axel Adlercreutz, svensk hovrättspresident, statsråd, riksdagsman 1847–1866 och 1877–1880, justitiestatsminister 1870–1874.

9 april, Charles Baudelaire, fransk författare och kritiker.

12 april, Samuel G Arnold, amerikansk republikansk politiker, senator 1862–1863.

15 april, Joseph E Brown, amerikansk jurist och politiker, guvernör i Georgia 1857–1865, senator 1880–1891.

2 maj, Jens Andreas Friis, norsk författare och språkvetare.

30 juni, Adèle Dumilâtre, fransk ballerina.

6 juli, Edmund Pettus, amerikansk demokratisk politiker och general, senator 1897–1907.

13 juli, Nathan Bedford Forrest, konfedererad amerikansk general; föregångsman inom gerillakrigföring, grundare av och förste ledare (Grand Wizard) för Ku Klux Klan.

4 augusti, Louis Vuitton, fransk väsktillverkare.

5 augusti, Erik Häggström, svensk bruksägare, skeppsredare och riksdagsman.

21 augusti, Andreas Kim Taegon, koreansk romersk-katolsk präst och martyr, helgon.

22 september, John Conness, irländsk-amerikansk politiker och affärsman, senator 1863–1869.

27 september, Henri Frédéric Amiel, schweizisk författare.

2 oktober, Nino Bixio, italiensk militär och frihetskämpe.

5 november, León Guzmán, mexikansk politiker.

11 november,  Fjodor Dostojevskij, rysk författare.

4 december, Ernst Wilhelm Leberecht Tempel, tysk astronom.

12 december, Gustave Flaubert, fransk författare.

28 december, Charles R Buckalew, amerikansk demokratisk politiker, senator 1863–1869.

Avlidna, 5 januari, Carlo Porta, 45, italiensk poet.

31 januari, Abate Marchena, 52, spansk författare.

23 februari, John Keats, 25, brittisk poet.

15 mars, Abraham Niclas Edelcrantz, 66, svensk friherre, ämbetsman och teaterchef.

9 april, George Logan, 67, amerikansk politiker, senator 1801–1807.

5 maj, Napoleon Bonaparte, 51, kejsare av Frankrike 1804–1814 och 1815

15 maj, Hans Leierdahl Nansen, 56, norsk ämbetsman och politiker.

24 juni, Carl Mörner, 65, svensk greve, militär och riksståthållare i Norge.

4 juli, Richard Cosway, 78, brittisk konstnär.

7 augusti, Caroline av Braunschweig, 53, drottning av Storbritannien sedan 1820 (gift med Georg IV)

30 augusti, John Francis Mercer, 62, amerikansk politiker, guvernör i Maryland 1801–1803.

21 september, Joseph Bradley Varnum, 70, amerikansk politiker.

4 oktober, Marie Lachappelle, 52, fransk barnmorska.

6 oktober, Anders Jahan Retzius, 79, svensk naturforskare.

21 november, Jonas Rein, 61, norsk präst, politiker och författare.

13 december, William A Trimble, 35, amerikansk politiker, senator 1819–1821.

31 december, Louise-Félicité de Kéralio, 66, fransk författare och tidningsredaktör.

1822

1822, var ett normalår som började en tisdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en söndag i den julianska kalendern.

9 maj, Brand i Simrishamn

12 juni, En tredjedel av Norrköping, 358 hus, brinner ner, varvid 3 259 människor blir hemlösa

22 juni, Brand på Blasieholmen i Stockholm

4 september, Kungsör drabbas av en brand

7 september, Kejsardömet Brasilien utropas, och förklarar sig självständigt från Portugal

19 december, Borås stad brinner ner till grunden. Flottiljamiral James Biddle startar en eskad bestående av två frigatter, fyra kanonslupar, två briggar, fyra och två kanonbåtar i Karibien, där pirater härjar. Amerikanska flottan stiger i land på Kubas nordvästkust och bränner ner en piratstation. Det svenska kaffeförbudet upphävs. Göta kanalförbindelsen mellan Vänern och Vättern öppnas. Motala verkstad grundas av Baltzar von Platen. Fästningen Citadellet i Landskrona börjar användas som fängelse. En badanläggning för salta bad öppnas i Marstrand. Bergsskolan i Falun grundas och börjar utbilda bergsingenjörer. Då det råder missväxt i Norrland transporteras 600 tunnor råg och korn dit från södra Sverige. Kronprins Oscar (I) blir kansler vid universitetet i Kristiania. På Ulriksdals slott inrättas den så kallade Invalidkåren, ett invalidsjukhus för gamla soldater. Här kommer bland annat finska soldater, som stannat i svensk tjänst efter den svenska förlusten av Finland 1809, att hamna. Snusvarumärket Ettan skapas under namnet Ljunglöfs No. 1 av Jacob Fredrik Ljunglöf.

Födda, 2 januari, Rudolf Clausius, tysk fysiker och matematiker.

6 januari, Heinrich Schliemann, tysk arkeolog.

13 februari, James B Beck, skotsk-amerikansk politiker.

16 februari, Francis Galton, engelsk antropolog och psykolog.

23 februari, Giovanni Battista de Rossi, italiensk fornforskare och arkeolog.

7 mars, Victor Massé, fransk operakompositör.

20 april, Carl Thiersch, tysk kirurg.

27 april, Ulysses S Grant, amerikansk militär och politiker, USAs president 1869–1877.

20 maj, Frédéric Passy, fransk ekonom, mottagare av Nobels fredspris.

26 maj, Edmond Goncourt, fransk författare.

2 juni, Gustav von Heidenstam, svensk fyrkonstruktör.

6 juli, Anders Anderson, svensk läkare och skald, ledamot av Svenska Akademien 1875–1892.

19 juli, Augusta av Cambridge.

20 juli, Gregor Mendel, österrikisk ärftlighetsforskare.

27 augusti, William Hayden English, amerikansk politiker.

31 augusti, Galusha A Grow, amerikansk politiker, talman i USAs representanthus 1861–1863.

3 september, Stefano Ussi, italiensk konstnär.

10 september, Gisle Johnson, norsk teolog av isländsk härkomst.

11 september, Olga Nikolajevna Romanova, rysk storfurstinna och drottning av Württemberg.

17 september, Cornelius Cole, amerikansk republikansk politiker, senator 1867–1873.

19 september, Joseph R West, amerikansk republikansk politiker och general, senator 1871–1877.

22 september, Eppa Hunton, amerikansk demokratisk politiker och general, senator 1892–1895.

3 oktober, Per Pettersson, svensk kyrkoherde och riksdagsman.

4 oktober, Rutherford B Hayes, amerikansk politiker, USAs president 1877–1881.

4 november, Auguste Nicolas Cain, fransk bildhuggare.

23 november, DeWitt C Leach, amerikansk politiker.

28 november, Robert H May, amerikansk affärsman och politiker. George E Pugh, amerikansk demokratisk politiker, senator 1855–1861.

29 november, Albert von Maybach, preussisk ämbetsman.

12 december, Frederick A Sawyer, amerikansk republikansk politiker, senator 1868–1873.

14 december, Anders Larsson i Bränninge, svensk godsägare, kronofjärdingsman och politiker.

24 december, Charles Hermite, fransk matematiker.

27 december, Louis Pasteur, fransk kemist och biolog 

Avlidna, 9 januari, James Garrard, 72, amerikansk politiker, guvernör i Kentucky 1796–1804.

19 januari, William Hindman, 78, amerikansk politiker.

24 januari, Ali Pascha av Tepelenë, pascha över Epirus, mördad.

5 februari, Jeremiah B Howell, 50, amerikansk politiker (demokrat-republikan), senator 1811–1817.

25 februari, William Pinkney, 57, amerikansk politiker, justitieminister 1811–1814.

2 mars, Manuela Medina, mexikansk frihetshjältinna.

9 mars, Caleb Hillier Parry, 66, brittisk läkare.

19 mars, Józef Wybicki, 74, polsk politiker.

3 april, Édouard du Puy, konsertmästare vid Kungliga Operan och operasångare.

20 maj, Otto Fabricius, 78, dansk zoolog och språkvetare.

25 juni, E T A Hoffmann, 46, tysk författare och kompositör.

8 juli, Percy Bysshe Shelley, 29, engelsk poet.

8 augusti, William Logan, 45, amerikansk jurist och politiker, senator 1819–1820.

22 augusti, William Herschel, 83, tysk-brittisk musiker och astronom, planeten Uranus upptäckare.

8 september, Sophie de Condorcet, 58, fransk feminist.

25 september, John Henry Bowen, amerikansk politiker.

13 oktober, Antonio Canova, 64, italiensk skulptör under nyklassicismen.

6 november, Claude Louis Berthollet, 73, fransk kemist och läkare.

24 november, Zofia Potocka, 62, grekisk-polsk spion.

26 november, Karl August von Hardenberg, 72, preussisk statsman.

15 december, Erik af Wetterstedt, 86, svensk ämbetsman.

23 december, Frei Galvão, brasiliansk präst och franciskanbroder, helgon.

1823

1823, var ett normalår som började en onsdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en måndag i den julianska kalendern.

April–oktober, Amerikanska flottan genomför landstiganden på Kuba i jakt på pirater

22 maj, Sveriges kronprins Oscar (I) gifter sig genom ombud med Josefina av Leuchtenberg.

19 juni, Det svenska kronprinsparets vigsel bekräftas vid en ceremoni i Storkyrkan

Juni, Ett oppositionsparti framträder vid den svenska riksdagen, bland annat lett av Carl Henrik Anckarsvärd, Anders Danielsson och Nils Månsson i Skumparp. Riksdagen beslutar att metallmyntfot skall återinföras, på grund av den fallande prisnivån. Staten börjar därför bygga upp silverreserverna.

1 juli, Centralamerikanska federationen skapas

10 juli, En färja till Öland kantrar i Kalmarsund, varvid omkring 40 människor drunknar

Juli, Den franske fysikern och forskaren Augustin-Jean Fresnel installerar världens första för fyr avsedda Fresnel-lins i fyren Cordouan, belägen vid Girondeviken.

31 augusti, Franska trupper stormar fästningen Trocadero i Spanien som hålls av liberala upprorsmän vilket markerar slutet på det Spanska inbördeskriget.

28 september, Sedan Pius VII har avlidit den 20 augusti väljs Annibale Francesco Clemente Melchiore Girolamo Nicola della Genga till påve och tar namnet Leo XII. 3 000 attacker av pirater mot handelsmän har rapporterats i Karibien sedan 1815. Karl XIV Johan beslutar att börja låta bygga det kungliga slottet i Kristiania (nuvarande Oslo), fram till vilket gatan Karl Johans gate (mer känd som Karl Johan) leder. En badanläggning för salta bad öppnas i Varberg. Berättelser ur svenska historien av Anders Fryxell börjar ges ut. Per Adolf Norstedt startar ett bokförlag (Norstedts förlagsgrupp). Johan Aron af Borneman framlägger efter sin ekbesiktning (inledd 1819), ett förslag om att de svenska ekarna skall släppas fria och inte längre vara förbehållna flottan. Anti-Slavery Society bildas i Storbritannien.

Födda, 27 januari, Édouard Lalo, fransk kompositör.

28 februari, Ernest Renan, fransk filosof.

23 mars, Schuyler Colfax, amerikansk politiker, representanthusets talman och USAs vicepresident.

2 april, Samuel W Hale, amerikansk republikansk politiker, guvernör i New Hampshire 1883–1885.

18 april, Otto Edvard August Hjelt, finländsk läkare och professor.

10 maj, John Sherman, amerikansk politiker.

14 maj, Carl Björn, svensk trädgårdsmästare och riksdagsman.

23 maj, Ante Starčević, kroatisk politiker.

11 juni, James L Kemper, amerikansk jurist, militär och politiker, guvernör i Virginia 1874–1878.

1 juli, Charles B Farwell, amerikansk republikansk politiker, senator 1887–1891.

6 juli, Sophie Adlersparre, svensk friherrinna, pionjär inom den svenska kvinnorörelsen.

15 juli, Alexander av Hessen-Darmstadt, prins.

16 juli, Johannes Jonson, svensk hemmansägare och riksdagsman.

25 juli, Albert Lindhagen, svensk stadsplanerare, jurist, riksdagsledamot och kommunalman.

3 augusti, Thomas J Robertson, amerikansk republikansk politiker, senator 1868–1877.

4 augusti, Oliver Hazard Perry Morton, amerikansk republikansk politiker, senator 1867–1877.

15 augusti, Orris S Ferry, amerikansk politiker och militär, senator 1867–1875.

28 september, Alexandre Cabanel, fransk målare.

3 oktober, Adolph Peyron, svensk konsul och riksdagsman.

16 november, Henry G Davis, amerikansk demokratisk politiker och affärsman, senator 1871–1883.

18 november, Charles Henry Bell, amerikansk republikansk politiker, senator 1879, guvernör i New Hampshire 1881–1883.

29 november, La Fayette Grover, amerikansk demokratisk politiker.

6 december, Friedrich Max Müller, tysk orientalist.

7 december, Leopold Kronecker, tysk matematiker.

Avlidna, 8 januari, Francis Locke, 56, amerikansk politiker.

26 januari, Edward Jenner, 73, brittisk läkare, smittkoppsvaccinationens uppfinnare.

7 februari, Antoine-François Peyre, 83, fransk arkitekt. Ann Radcliffe, 58, engelsk författare.

22 mars, Adam Kazimierz Czartoryski, 88, polsk furste och tronpretendent.

3 april, Gustaf von Knorring, 50, svensk militär och konstnär. Erik Johan Stagnelius, 29, svensk lyriker.

23 april, John Williams Walker, 39, amerikansk politiker, senator 1819–1822.

24 april, David von Schulzenheim, 91, svensk läkare och nationalekonom.

29 april, Dwight Foster, 65, amerikansk politiker, senator 1800–1803.

18 maj, Friedrich Bury, 60, tysk konstnär.

1 juni, Louis Nicolas Davout, 53, fransk militär.

22 juli, William Bartram, 84, amerikansk naturforskare.

11 augusti, Herman Battram, 58, svensk ämbetsman.

20 augusti, Pius VII, född Barnaba Niccolò Maria Luigi Chiaramonti, 83, påve sedan 1800.

11 september, David Ricardo, 51, brittisk nationalekonom.

13 september, John Wayles Eppes, 51, amerikansk politiker.

23 september, Matthew Baillie, 61, brittisk patolog.

8 oktober, Jean N Destréhan, plantageägare och kreolpolitiker i Louisiana.

30 oktober, Edmund Cartwright, 80, brittisk präst och uppfinnare.

1 november, Heinrich Wilhelm von Gerstenberg, 86, tysk författare.

3 december, Giovanni Belzoni, 45, italiensk arkeolog.

1824

1824, var ett skottår som började en torsdag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en tisdag i den julianska kalendern.

2 januari, Första numret av den konservativa morgontidningen Stockholms dagblad utkommer.

11 februari–11 oktober, Kronprins Oscar (I) är vicekung av Norge.

25 februari, Esaias Tegnér utses till biskop i Växjö.

25 mars, Brasilien får sin första konstitution.

17 maj, Norge börjar fira denna dag som nationaldag.

6 augusti, Simón Bolívars trupper besegrar spanjorerna i slaget vid Junin.

Oktober, Amerikanska flottan stiger i land på Kuba i jakt på pirater

26 oktober–2 december, Nationalrepublikanen John Quincy Adams besegrar demokraten Andrew Jackson i presidentvalet i USA. Jackson får visserligen flest elektorsröster, men eftersom han inte har fått absolut majoritet avgörs valet i representanthuset, som istället väljer Adams till president. Jackson blir därmed den ende presidentkandidat i USAs historia, som får flest elektorsröster, men ändå inte vinner valet.

November, Amerikanska flottan stiger i land på Puerto Rico i jakt på pirater. De svenska postverket öppnar den första ångbåtslinjen mellan Ystad och Stralsund. Läkaren och anatomen Anders Retzius (berömd för studier av fiskars anatomi, tändernas byggnad och de mänskliga kranietyperna) blir professor vid Karolinska institutet. Gustaf af Wetterstedt blir svensk utrikesminister och därmed kungens språkrör gentemot oppositionen. Han kommer att spela en viktig roll inom politiken på 1830-talet. En kunglig kungörelse ger tillstånd att bilda privatbanker i Sverige, främst för utlåning av kapital. Genom en kunglig förordning tillåts avyttring av svenska fastigheter och lantgods genom lotteri när de inte kan försäljas till sitt rätta värde. Kronprins Oscar (I) blir kansler vid Lunds universitet. Ett tjugotal häften av bröderna Grimms sagor utkommer på svenska.

Födda, 8 januari, Wilkie Collins, brittisk författare.

15 januari, Marie Duplessis, fransk kurtisan.

21 januari, Thomas Jonathan "Stonewall" Jackson, amerikansk sydstatsgeneral.

31 januari, Nils Johan Boström, svensk godsägare och riksdagsman.

7 februari, William Huggins, engelsk fysiker och astronom.

26 februari, Karl Vilhelm Trenckner, dansk orientalist.

2 mars, Bedrich Smetana, tjeckisk tonsättare, pianist och dirigent.

4 mars, Karl Yngve Sahlin, svensk universitetslärare och filosof.

20 april, Alfred H Colquitt, amerikansk demokratisk politiker och general, senator 1883–1894.

26 april, Otto Myrberg, svensk teolog.

16 maj, Levi P Morton, amerikansk republikansk politiker, USAs vicepresident 1889–1893.

29 maj, Hans Michael Schletterer, tysk musiker.

18 juni, William E Smith, skotsk-amerikansk politiker, guvernör i Wisconsin 1878–1882.

20 juni, John Tyler Morgan, amerikansk general och politiker, senator 1877–1907.

21 juni, Adolf Wilhelm Roos, finlandssvensk politiker, generalpostdirektör i Sverige 1867–1889.

26 juni, Lord Kelvin, brittisk fysiker, Kelvin-skalans skapare.

28 juni, Paul Broca, fransk kirurg och antropolog, upptäckte talcentrum. Adolf W Edelsvärd, svensk arkitekt.

2 juli, Cyrus G Luce, amerikansk politiker.

21 juli, Stanley Matthews, amerikansk republikansk politiker och jurist.

27 juli, Alexandre Dumas den yngre, fransk författare.

13 augusti, Victor Kullberg, svensk urmakare.

4 september, Anton Bruckner, österrikisk tonsättare och organist.

3 oktober, Edward H Rollins, amerikansk republikansk politiker.

2 november, Sir William Peel, brittisk militär.

8 november, Johann Eissenhardt, tysk konstnär.

20 november, William Fletcher Sapp, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1877–1881.

10 december, George MacDonald, skotsk fantasyförfattare.

14 december, Pierre Puvis de Chavannes, fransk målare inom symbolismen.

17 december, John Kerr, skotsk fysiker.

22 december, Matthew H Carpenter, amerikansk politiker, senator 1869–1875 och 1881–1885.

31 december, Theodore Medad Pomeroy, amerikansk republikansk politiker.

Avlidna, 10 januari, Viktor Emanuel I, 64, kung av Sardinien 1802–1821.

16 januari, Fabian Wrede, 63, svensk greve och militär.

31 januari, Malte Ramel, 76, svensk hovkansler, riksråd och ledamot av Svenska Akademien samt tillförordnad kanslipresident 1785–1786.

1 februari, Maria Theresia von Paradis, 64, österrikisk musiker och kompositör.

29 mars, Hans Nielsen Hauge, 52, norsk lekmannapredikant.

19 april, George Gordon Byron, 36, brittisk författare.

12 maj, Jean-François-Aimé Dejean, 74, fransk greve och militär.

15 juni, Paul Brigham, 78, amerikansk politiker, guvernör i Vermont 1797.

28 juli, James J Wilson, amerikansk publicist och politiker, senator 1815–1821.

30 juli, John Smith, amerikansk politiker, senator 1803–1808.

7 augusti, Nils von Rosenstein, 71, ständig sekreterare av Svenska Akademien 1786 och landshövding.

21 augusti, John Taylor, 70, amerikansk politiker, senator 1792–1794, 1803 och 1822–1824.

7 september, Nicholas Ware, 48, amerikansk politiker, senator 1821–1824.

16 september, Ludvig XVIII, 68, kung av Frankrike 1814–1815 och sedan 1815.

17 oktober, Birgitte Cathrine Boye, 82, dansk psalmförfattare.

20 november, Carl Axel Arrhenius, 67, svensk kemist.

5 december, Anne Louise Brillon de Jouy, 79, fransk kompositör.

21 december, James Parkinson, 69, brittisk kirurg, geolog och paleontolog.

1825

1825, var ett normalår som började en lördag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en torsdag i den julianska kalendern.

3 februari, Den svenska fångvårdsstyrelsen inrättas.

4 mars, John Quincy Adams efterträder James Monroe som USAs president . John Calhoun blir USAs nye vicepresident .

Mars, Amerikanska och brittiska soldater stiger i land på Kuba i jakt på pirater

17 april, Frankrike erkänner Haiti

13 maj, Portugal erkänner Brasilien

10 augusti, Nottebäck, Sverige drabbas av en skogsbrand

27 september, I England, Storbritannien invigs Stockton and Darlington Railway, världens första moderna järnväg

24 november, Arsenalen i Kungsträdgården brinner ner, varvid Operan och Dramaten tvingas dela på operahusets scen

3 december, Van Diemens land bryts ur Nya Sydwales

10 december, Storbritannien gör anspråk på Bouvetön av kapten Norris, som kallar den "Liverpoolön". I den så kallade Skeppshandelsfrågan tvingas Sverige, på grund av ryskt motstånd, inställa försäljningen av tre örlogsfartyg till de spanska kolonierna. Porslinsfabriken AB Gustavsberg grundas i Sverige. Det svenska Teknologiska institutet, sedermera Teknologiska högskolan, grundas. Esaias Tegnér fullbordar sitt epos Frithiofs saga. Sverige och Norge antar en "mellanrikslag" som bland annat innebär tullättnader. Snillekommittén (bestående av ledande kulturpersonligheter) bildas för att utreda den svenska utbildningsfrågan. Den leds av kronprins Oscar (I). Den intensiva svenska älgjakten bromsas genom att den värmländske hovjägmästaren Herman Adolph Falk får till stånd ett tioårigt jaktförbud på älg. Detta räddar troligen den svenska älgstammen från att dö ut. Hans Christian Ørsted blir den förste att framställa aluminium.

Födda, 11 januari, Bayard Taylor, amerikansk författare.

16 januari, George Edward Pickett, amerikansk militär. Carl Abraham Pihl, norsk ingenjör.

18 januari, Léon Carvalho, fransk sångare.

23 januari, Louis Ehlert, tysk kompositör.

29 januari, Henry Blasdel, amerikansk politiker, guvernör i Nevada 1864–1871.

1 februari, James W Throckmorton, amerikansk politiker.

17 februari, Albrecht Friedrich Weber, tysk orientalist.

30 mars, Samuel B Maxey, amerikansk demokratisk politiker och general, senator 1875–1887.

7 april, John H Gear, amerikansk republikansk politiker, senator 1895–1900.

9 april, Davis H Waite, amerikansk politiker, guvernör i Colorado 1893–1895.

17 april, Jerome B Chaffee, amerikansk republikansk politiker, senator 1876–1879.

4 maj, Thomas Henry Huxley, brittisk biolog.

8 maj, George Bruce Malleson, anglo-indisk militär och historiker.

9 maj, James Collinson, brittisk målare.

21 maj, Lars Magnus Carlsson, svensk gästgivare, godsägare och riksdagsman.

3 juni, Sofie Sager, svensk feminist och författare.

28 juni, Richard August Carl Emil Erlenmeyer, tysk kemist.

9 juli, A C Gibbs, amerikansk politiker, guvernör i Oregon 1862–1866.

28 augusti, Karl Heinrich Ulrichs, tysk jurist.

10 september, Wilhelm Henneberg, tysk kemist.

13 oktober, Charles Frederick Worth, brittisk modeskapare. Hugh Lupus Grosvenor, brittisk politiker.

17 oktober, Greenbury L Fort, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1873–1881. William Rainey Marshall, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Minnesota 1866–1870.

25 oktober, Johann Strauss den yngre, österrikisk tonsättare, dirigent och violinist.

28 oktober, Aron Sjöcrona, svensk militär och riksdagspolitiker.

31 oktober, Charles Croswell, amerikansk politiker, guvernör i Michigan 1877–1881.

6 november, Charles Garnier, fransk arkitekt.

30 november, William Bouguereau, fransk målare.

2 december, Peter II av Brasilien, kejsare av Brasilien.

17 december, Karl Theodor Keim, tysk protestantisk teolog.

18 december, John S Harris, amerikansk republikansk politiker, senator 1868–1871.

Avlidna, 8 januari, Eli Whitney, 59, amerikansk uppfinnare.

3 februari, Henric Schartau, 67, svensk präst, grundare av schartauanismen.

5 februari, Elisabetta Canori Mora, 50, italiensk tertiar inom trinitarieorden. saligförklarad 1994.

17 februari, Maria Ardinghelli, 96, italiensk översättare, matematiker och fysiker.

9 mars, Anna Laetitia Barbauld, 81, brittisk författare.

19 april, Marc-Auguste Pictet, 72, schweizisk fysiker.

7 maj, Antonio Salieri, 74, italiensk kompositör

9 maj, Carl Pontus Gahn, 66, svensk militär.

22 maj, Laskarina Bouboulina, 54, grekisk nationalhjältinna.

11 juni, Daniel D Tompkins, 50, amerikansk politiker, USAs vicepresident 1817–1825.

12 juli, Dorothea von Rodde-Schlözer, 54, tysk akademiker.

15 juli, Sir David Ochterlony, 67, angloindisk militär.

29 augusti, Martin Boos, 62, tysk teolog.

16 september, Franciszek Karpiński, 83, polsk poet.

21 oktober, Friedrich Theodor von Schubert, 66, tysk astronom och geograf.

7 november, Solomon P Sharp, 38, amerikansk politiker.

14 november, Jean Paul, 62, tysk författare.

17 november, Walter Leake, 63, amerikansk politiker.

1 december, Alexander I av Ryssland, 47, rysk tsar.

29 december, Jacques-Louis David, 77, fransk målare. Pietro Gamba, italiensk greve.

1826

1826, var ett normalår som började en söndag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en fredag i den julianska kalendern.

19 januari, Chile annekterar Chiloé

30 januari, Bron Menai Suspension Bridge, byggd av ingenjör Thomas Telford, öppnas mellan ön Anglesey och fastlandet i Wales

27 april, Stadsbrand i Norrköping

3 maj, Konung Karl XV av Sverige föds.

14 maj, En gränstvist, den så kallade Varangerfrågan, mellan Ryssland och Sverige–Norge om Finnmarken löses. Norges gräns mot Ryssland fastställs slutgiltigt.

18 maj, Peru erkänner Bolivia

Juni, Joseph Nicéphore Niépce lyckas framställa det första i dag bevarade fotografiet med en kamera. Det första fotografiet, som dock inte finns kvar i dag, togs redan under slutet av 1790-talet.

10 augusti, Den första Cowesveckan hålls vid Isle of Wight

18 augusti, Upptäcktsresanden Alexander Gordon Laing blir den förste europén som når Timbuktu

1 september, Borås Weckoblad (senare Borås Nya Tidning och efter 1838 Borås Tidning) börjar utges

7 oktober, Det första tåget rullar på Granite Railway i Massachusetts, USA. Vid provrökning i pipor utser en jury på sex män att tobaken Gefle Wapen är Sveriges bästa, före Ystads Panama. En falskmyntare i Karlskrona åker fast sedan han prånglat ut 2- och 3-riksdalersedlar. Svår missväxt råder i Sverige. Sveriges kronprins Oscar (I) blir storamiral.

Födda, 7 januari, John Wodehouse, brittisk politiker.

19 januari, Johan Teodor Nordling, svensk orientalist, professor i semitiska språk vid Uppsala universitet. Rudolf Wall, svensk tidningsman, grundare av Dagens Nyheter.

11 februari, Anders Bjurholm, svensk bryggeriägare.

25 februari, John B Page, amerikansk republikansk politiker och affärsman, guvernör i Vermont 1867–1869.

7 mars, Julia von Hausmann, rysk psalmförfattare.

23 mars, Léon Minkus, österrikisk kompositör.

9 april, Francis B Stockbridge, amerikansk republikansk politiker, senator 1887–1894.

25 april, John Long Routt, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Colorado 1876–1879 och 1891–1893.

29 april, George Frisbie Hoar, amerikansk republikansk politiker, senator 1877–1904.

30 april, Karl Benedikt Mesterton, svensk läkare och akademisk lärare.

3 maj, Karl XV, kung av Sverige och Norge 1859–1872.

16 maj, Edwin B Winans, amerikansk demokratisk politiker.

24 maj, Marie Goegg-Pouchoulin, schweizisk och internationell kvinnorättsaktivist.

5 juni, Ivar Hallström, svensk kompositör.

6 juni, Sixten Flach, svensk godsägare, kabinettskammarherre och riksdagspolitiker.

21 juni, Frederick Hamilton-Temple-Blackwood, brittisk politiker.

24 juni, Theodore Fitz Randolph, amerikansk demokratisk politiker och affärsman.

4 juli, Angus Cameron, amerikansk republikansk politiker, senator 1875–1881 och 1881–1885. Stephen Foster, amerikansk kompositör.

2 augusti, John P Stockton, amerikansk demokratisk politiker och diplomat, senator 1865–1866 och 1869–1875.

5 augusti, Andreas Aagesen, dansk rättslärd.

2 september, Jules Rémy, fransk upptäcktsresande.

4 september, Willard Warner, amerikansk republikansk politiker och general, senator 1868–1871. Martin Wiberg, svensk mekaniker och uppfinnare.

26 september, Olof Nordenfeldt, svensk kammarherre, disponent och politiker.

8 oktober, Matt Whitaker Ransom, amerikansk politiker, militär och diplomat, senator 1872–1895.

29 oktober, Giuseppe Zanardelli, italiensk politiker.

10 november, Oden Bowie, amerikansk demokratisk politiker och affärsman, guvernör i Maryland 1869–1872.

15 november, Olof Wikström, svensk riksdagsman.

16 november, John B Henderson, amerikansk politiker och jurist, senator 1862–1869.

24 november, Carlo Collodi, italiensk journalist, författare och sagoberättare.

3 december, George B McClellan, New Jerseys guvernör 1878-1881.

8 december, John Brown, brittisk betjänt.

15 december, Robert Waterman, amerikansk republikansk politiker.

28 december, James H Slater, amerikansk demokratisk politiker, senator 1879–1885.

Avlidna, 20 januari, Stanisław Staszic, 70, polsk filosof och författare.

28 januari, Gustaf von Paykull, 68, svensk författare och naturvetare.

2 februari, Jean Anthelme Brillat-Savarin, 70, fransk advokat, kokboksförfattare och politiker.

26 februari, John Gaillard, 60, amerikansk politiker, senator 1804–1826.

18 mars, Alexander McNair, 50, amerikansk politiker, guvernör i Missouri 1821–1824.

3 april, Frantz Gotthard Howitz, 36, dansk läkare och filosof.

13 april, Franz Danzi, 62, tysk kompositör.

2 maj, Antoni Malczewski, 32, polsk poet.

7 juni, Joseph von Fraunhofer, 39, tysk instrumentmakare och astronom.

5 juni, Carl Maria von Weber, 39, tysk kompositör.

4 juli, Thomas Jefferson, 83, amerikansk politiker, USAs president 1801–1809 (död klockan 12:30). John Adams, 90, amerikansk politiker, USAs president 1797–1801 (död klockan 18:20)

22 juli, Giuseppe Piazzi, 80, italiensk astronom.

13 augusti, René Laënnec, 45, fransk läkare, uppfinnare av stetoskopet.

19 augusti, Lars von Engeström, 74, svensk greve, diplomat och politiker samt kanslipresident maj–juni 1809 och utrikesstatsminister 1809–1824. Joseph McIlvaine, 56, amerikansk politiker, senator sedan 1823.

26 augusti, Waller Taylor, amerikansk politiker, senator 1816–1825.

25 september, Fredrika Dorotea Vilhelmina av Baden, 45, drottning av Sverige 1797–1809, gift med Gustav IV Adolf.

3 oktober, Jens Baggesen, 62, dansk författare. Lorentz Kolmodin, 83, svensk byggmästare.

8 oktober, Friedrich Krupp, 39, tysk industrialist.

24 november, Clarke Abel, 37, brittisk botaniker och läkare.

31 december, William Gifford, 70, brittisk författare.

1827

1827, var ett normalår som började en måndag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en lördag i den julianska kalendern.

26 april–24 maj,Den kungliga nederländska flottans brittiskbyggda hjulångare Curaçao gör sin första transatlantiska korstning med ångmotor, från Hellevoetsluis i Nederländerna till Paramaribo i Nederländska Guyana

14 juni, Borås stad brinner ner till grunden

14 juli, I Norge införs en lag som kräver, att det vid varje huvudkyrka skall finnas en fast skola

4 september, En brand förstör största delen av Åbo.

Oktober–november, Amerikanska flottan jagar pirater på öarna Argenteire, Miconi och Androse i Egeiska havet. Afroamerikanske butlern Robert Roberts publicerar The House Servant's Directory, en handbook för butlers och servitörer. Laga skifte införs i Sverige och är en mildare variant av enskiftet, för att skiftet skall passa alla delar av landet. Härigenom förenas, såvitt det är möjligt, tidigare sammanblandade jordägor i sammanhängande områden. Det räcker att en bonde vill, för att det skall genomföras. Träskulpturen av Karl Knutsson (Bonde), Sveriges äldsta autentiska kungaporträtt, blir en del av Gripsholmssamlingen. Hälsoinrättningarna i Karlberg och Mosebacke öppnas i Stockholm. Det kungliga lustslottet Rosendals slott på Djurgården i Stockholm står färdigt. Teknologiska institutet (sedermera Kungliga Tekniska högskolan) i Stockholm invigs.

Födda, 6 januari, John C Brown, amerikansk demokratisk politiker och general, guvernör i Tennessee 1871–1875.

21 januari, John Ireland, amerikansk demokratisk politiker.

9 februari, William Dwight Whitney, amerikansk språkvetenskapsman, universitetslärare och indolog.

17 februari, Elisabeth Blomqvist, finländsk kvinnorättsaktivist.

18 februari, Henry W Corbett, amerikansk republikansk politiker, senator 1867–1873.

24 februari, Lydia Becker, den brittiska kvinnorörelsens grundare.

5 mars, Charles Gidel, fransk litteraturhistoriker.

6 mars, Wilhelm Carl Heraeus, tysk kemist.

8 mars, Wilhelm Bleek, tysk lingvist.

11 mars, Franz Magnus Böhme, tysk musikolog.

20 mars, Alfred Assolant, fransk författare.

6 april, Frithiof Grafström, svensk kyrkoherde, författare och riksdagsman.

22 april, Henry Cooper, amerikansk demokratisk politiker och jurist, senator 1871–1877.

10 maj, William Windom, amerikansk republikansk politiker, USAs finansminister 1881 och 1889–1891.

19 maj, Leonidas Sexton, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1877–1879.

7 juni, Alonzo J Edgerton, amerikansk republikansk politiker och jurist.

10 juni, Thomas W Ferry, amerikansk republikansk politiker, senator 1871–1883.

17 juni, Per Gustaf Näslund, svensk hemmansägare och riksdagsman.

6 juli, Gustaf Magnus Nerman, svensk väg- och vattenbyggnadsingenjör.

14 juli, Wilhelm Wallberg, svensk godsägare och riksdagspolitiker.

19 juli, Orville H Platt, amerikansk republikansk politiker, senator 1879–1905.

6 augusti, George Franklin Drew, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Florida 1877–1881.

11 augusti, Edward Salomon, tysk-amerikansk politiker, guvernör i Wisconsin 1862–1864.

13 augusti, Peter Krok, svensk jurist, landssekreterare och politiker.

16 augusti, Ernst Immanuel Bekker, tysk jurist.

22 augusti, Emil von Qvanten, finlandssvensk skald och publicist.

5 september, Goffredo Mameli, italiensk poet och patriot.

26 september, Daniel W Voorhees, amerikansk demokratisk politiker, senator 1877–1897.

27 september, Hiram Rhodes Revels, amerikansk republikansk politiker, senator 1870–1871.

28 september, Aaron Augustus Sargent, amerikansk republikansk politiker och diplomat, senator 1873–1879.

2 oktober, Edmund J Davis, amerikansk republikansk politiker och militär.

5 oktober, Pontus Fürstenberg, svensk konstmecenat.

24 oktober, George Frederick Samuel Robinson, brittisk statsman.

7 november, Antti Ahlström, finländsk industriman och kommerseråd.

26 november, Alfred Moore Scales, amerikansk demokratisk politiker och militär, guvernör i North Carolina 1885–1889.

19 december, Alessandro Arnaboldi, italiensk skald.

Avlidna, 23 januari, Domenico Alberto Azuni, 77, italiensk jurist.

17 februari, Johann Heinrich Pestalozzi, 81, schweizisk pedagog och författare.

1 mars, Christopher Gore, 68, amerikansk politiker.

5 mars, Alessandro Volta, 82, italiensk fysiker, uppfann den elektriska kondensatorn.

9 mars, Gustaf Erik Hasselgren, 45, svensk konstnär.

26 mars, Ludwig van Beethoven, 56, tysk kompositör

27 mars, François Alexandre de La Rochefoucauld, 80, fransk politiker.

23 april, Georgios Karaiskakis, 45, grekisk frihetskämpe. Johanna Wattier, 65, nederländsk skådespelare.

24 april, Israel Pickens, 47, amerikansk politiker, guvernör i Alabama 1821–1825.

14 maj, Louis Ramond de Carbonnières, 72, fransk politiker, geolog och botaniker.

31 maj, Pierre-Louis Prieur, 70, fransk politiker.

20 juni, Thomas Worthington, 53, amerikansk politiker, senator 1803–1807 och 1810–1814.

27 juli, Fredrique Eleonore Baptiste, svensk pjäsförfattare och skådespelare.

8 augusti, George Canning, 57, brittisk politiker, premiärminister april–augusti 1827.

9 augusti, John Elliott, 53, amerikansk politiker, senator 1819–1825.

23 september, Freeman Walker, 46, amerikansk politiker, senator 1819–1821.

12 oktober, John Eager Howard, 75, amerikansk politiker, guvernör i Maryland 1788–1791, senator 1796–1803.

17 oktober, Johanna Jacoba van Beaumont, nederländsk journalist, feminist och agitator.

1 november, Louis-François Cassas, 71, fransk landskaps- och arkitekturtecknare.

13 december, Fabrizio Ruffo, 83, italiensk kardinal.

1828

1828, var ett skottår som började en tisdag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en söndag i den julianska kalendern.

4 mars, Andrew Jackson blir president i USA.

26 april, Brasilien och Danmark undertecknar ett handels- och sjöfartsfördrag, och diplomatiska förbindelser mellan de båda staterna upptas

27 augusti, Brasilien erkänner Uruguay genom fördraget i Montevideo

1 oktober, Den första järnvägen i Frankrike invigs, ursprungligen med hästdrivna tåg

31 oktober–2 december, Demokraten Andrew Jackson besegrar nationalrepublikanen John Quincy Adams vid presidentvalet i USA.

29 november, Åtta personer dödas vid en drunkningsolycka under en rodd hem från ett bröllop över sjön Malmlången vid Karlsdal norr om Karlskoga, Sverige. Afroamerikanske butlern Robert Roberts publicerar en andra upplaga av The House Servant's Directory, en handbook för butlers och servitörer. Den svenska Snillekommittén avger sitt utlåtande. Endast fattiga och värnlösa barn behöver folkskolan. Detta resulterar emellertid att provskolan Nya Elementarskolan i Stockholm inleder sin verksamhet med Carl Jonas Love Almqvist som rektor. Sällskapet till belöning för trotjänare bildas i Sverige på initiativ av greven Carl Axel Löwenhielm. Magnus Brahe utnämns till generaladjutant för armén, varigenom han erhåller ett betydande inflytande på de svenska regeringsärendena, vilket är känt som Braheväldet. Så kallade snällposter, det vill säga postlinjer, inrättas för att den svenska postgången skall gå snabbare. Kemisten Jöns Jacob Berzelius upptäcker grundämnet torium. Kung Karl XIV Johan anbefaller växelundervisning i de svenska skolorna, det vill säga att den kunnigaste i klassen instruerar de övriga. Prosten Carl Emanuel Bexell grundar i Smålands Rydaholm den första nykterhetsföreningen i Sverige Adelsmannen Carl Magnus af Robson framför den första pläderingen i svensk riksdagshistoria för skydd av samerna. Israel Adolf af Ström grundar det svenska Skogsinstitutet, föregångaren till Skogshögskolan. Förslaget från 1823 om att frisläppa de svenska ekarna framförs på nytt, denna gång som kunglig proposition. Trävaruhandeln släpps fri.

Födda, 6 januari, Herman Grimm, tysk författare och konsthistoriker.

17 januari, Lewis A Grant, general under amerikanska inbördeskriget.

23 januari, Saigō Takamori, japansk militär och samuraj.

30 januari, Frederick Low, amerikansk politiker och diplomat.

1 februari, George F Edmunds, amerikansk republikansk politiker, senator 1866–1891.

8 februari, Jules Verne, fransk författare. Antonio Cánovas del Castillo, spansk politiker.

2 mars, Frans Hedberg, svensk författare.

20 mars, Henrik Ibsen, norsk dramatiker.

22 mars, James Gairdner, engelsk historiker.

12 april, Charles Foster, amerikansk republikansk politiker, USAs finansminister 1891–1893.

13 april, Josephine Butler, brittisk socialreformator.

21 april, Hippolyte Taine, fransk filosof och litteraturhistoriker.

29 april, Carl Otto Bergman, svensk militär, industriman, kommunalpolitiker och riksdagsman.

8 maj, Henry Dunant, Röda korsets grundare. Charbel Makhlouf, libanesiskt helgon.

12 maj, Dante Gabriel Rossetti, brittisk målare och poet.

26 maj, Benjamin F Rice, amerikansk republikansk politiker, senator 1868–1873. Edward Sederholm, svensk riksgäldsfullmäktig och riksdagsman.

17 juni, Fredrik Pettersson, svensk hemmansägare och riksdagspolitiker.

24 juni, Axel Gadolin, finländsk mineralog.

7 juli, Heinrich von Ferstel, österrikisk friherre (från 1879) och arkitekt.

8 juli, David Turpie, amerikansk demokratisk politiker, senator 1863 och 1887–1899.

5 augusti, Lovisa av Nederländerna, drottning av Sverige och Norge 1859–1871, gift med Karl XV.

6 augusti, Lotten von Kraemer, svensk författare och instiftare av Samfundet De Nio. Andrew Taylor Still, amerikansk läkare, grundade osteopatin.

17 augusti, Maria Deraismes, fransk författare.

9 september, Lev Tolstoj, rysk författare.

1 oktober, Ebba Ramsay, svensk skolledare.

19 oktober, James F Wilson, amerikansk republikansk politiker.

27 oktober, Jacob Dolson Cox, amerikansk republikansk politiker och general.

1 november, Balfour Stewart, brittisk fysiker.

30 november, Gustav Zeuner, tysk ingenjör.

7 december, James D Porter, amerikansk demokratisk politiker och diplomat, guvernör i Tennessee 1875–1879.

18 december, Viktor Rydberg, svensk författare, skald, journalist, språkvårdare, religionsfilosof och kulturhistoriker.

26 december, Carl Eric Carlsson, svensk kommunalordförande, godsägare och riksdagsledamot.

29 december, Karl Ludwig Kahlbaum, tysk psykiater.

Avlidna, 10 januari, Nicolas-Louis François de Neufchâteau, 77, fransk politiker och författare.

17 februari, Heinrich Gottlieb Tzschirner, 49, tysk teolog.

4 mars, John Geddes, 50, amerikansk politiker, guvernör i South Carolina 1818–1820. Erik Sjöberg, 34, svensk författare.

26 mars, Elisabeth Olin, 87, svensk operasångerska.

27 mars, Johann Gottfried Tulla, 58, tysk ingenjör.

15 april, Francisco de Goya, 82, spansk konstnär.

2 maj, Thomas Tudor Tucker, 82, amerikansk politiker.

20 juni, Thomas Mann Randolph, 59, amerikansk politiker, kongressledamot 1803–1807, guvernör i Virginia 1819–1822.

7 juli, August Hermann Niemeyer, 73, tysk teolog, pedagog och författare.

9 juli, Gilbert Stuart, 72, amerikansk konstnär.

14 juli, Carl Weisflog, 57, tysk författare.

15 juli, Jean-Antoine Houdon, 87, fransk skulptör.

16 juli, William Few, 80, amerikansk politiker, senator 1789–1793.

2 augusti, Fredrik von Ehrenheim, 75, svensk friherre, ämbetsman, diplomat och hovkansler samt kanslipresident 1801–1809.

8 augusti, Carl Peter Thunberg, 84, svensk botaniker.

22 augusti, William Cocke, amerikansk politiker, senator 1796–1797 och 1799–1805. Franz Joseph Gall, 70, tysk läkare, frenologins grundläggare.

1 september, John Taylor Gilman, 74, amerikansk federalistisk politiker, guvernör i New Hampshire 1794–1805 och 1813–1816.

27 september, William Chamberlain, 73, amerikansk federalistisk politiker, kongressledamot 1803–1805 och 1809–1811.

5 oktober, Thomas B Robertson, 49, amerikansk politiker, guvernör i Louisiana 1820–1824.

5 november, Maria Fjodorovna, 69, rysk kejsarinna.

19 november, Franz Schubert, 31, österrikisk tonsättare.

13 december, Manuel Dorrego, 41, argentinsk politiker, landets president 1827-1828 (avrättad)

22 december, William Hyde Wollaston, 62, brittisk fysiker.

30 december, Gustaf Knös, 55, svensk orientalist och teolog.

1829

1829, var ett normalår som började en torsdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en tisdag i den julianska kalendern.

4 mars, Generalen Andrew Jackson blir USAs nye president, efterträdande John Quincy Adams.

30 mars, För första gången efter tonsättaren Johann Sebastian Bachs död uppförs hans verk Matteuspassionen i Berlin under ledning av den endast 20-årige Felix Mendelssohn.

31 mars, Sedan Leo XII har avlidit den 10 februari väljs Francesco Saverio Castiglioni till påve och tar namnet Pius VIII.

17 maj, Oroligheter utbryter i Kristiania på grund av den svenske ståthållarens förbud mot att fira "syttende maj". Det hela urartade i det så kallade "torgslaget" då ett trettiotal personer skadades lätt.

Juni, Esaias Tegnér lagerkransar den danske skalden Adam Oehlenschläger i Lunds domkyrka, vilket brukar räknas som skandinavismens födelse.

10 juni, Oxford vinner den första universitetsrodden mot Cambridge

14 juni, Brand i Öregrund

26 juli, Vid nuvarande Bellmansro invigs Bellmansbysten. Då hålls för första gången en Bellmansfest, vilken sedan återkommer varje år detta datum.

21 augusti, Sveriges och Norges drottning Desideria kröns.

8 oktober, George Stephenson besegrar med sin Rocket John Ericssons Novelty i lokomotivtävlingen i brittiska Rainhill.

November, Undervisning i fysik, kemi och konstruktionsritning inleds på Chalmerska Slöjde Skolan (sedermera Chalmers tekniska högskola) i Göteborg. John Ericsson uppfinner ångsprutan. Britterna förbjuder änkebränning i Indien genom Bengal Sati Regulation, 1829.

Födda, 21 januari, Oscar II, kung av Sverige 1872–1907 och av Norge 1872-1905.

27 januari, John P Jones, engelsk-amerikansk affärsman och politiker, senator 1873–1903.

20 februariOdo William Leopold Russell, brittisk diplomat.

25 februari, Rufus W Co, bb, amerikansk politiker, guvernör i Alabama 1878–1882.

2 mars, William B Allison, amerikansk republikansk politiker, senator 1873–1908.

6 april, Anna Haslam, irländsk kvinnorättskämpe.

10 april, William Booth, Frälsningsarméns grundare.

19 april, Thomas M Browne, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1877–1891.

23 maj, Ole Jørgensen Richter, norsk politiker.

31 maj, Karl Eduard Richard Voigtel, tysk arkitekt.

8 juni, John Everett Millais, brittisk målare och grundare av det Prerafaelitiska brödraskapet 1848.

16 juni, Geronimo, amerikansk indianhövding, apache.

18 juni, Isaac Stephenson, kanadensisk-amerikansk politiker och affärsman.

2 juli, Martis Karin Ersdotter, svensk hårkulla.

22 juli, Jonathan Chace, amerikansk republikansk politiker, senator 1885–1889.

6 augusti, James T Farley, amerikansk demokratisk politiker, senator 1879–1885.

23 augusti, Moritz Cantor, tysk matematikhistoriker.

26 augusti, Theodor Billroth, tysk kirurg.

17 september, Helmer Falk, svensk militär och politiker.

5 oktober, Chester A Arthur, amerikansk politiker, USAs president 1881–1885.

14 oktober, Franz von Holtzendorff, tysk liberal jurist och skriftställare.

4 november, Hanna Hammarström, Sveriges första tillverkare av telefontråd.

17 november, David Jerome, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Michigan 1881–1883.

23 november, Giuseppe Mengoni, italiensk arkitekt och ingenjör.

19 december, Anna Schepeler-Lette, tysk socialreformator.

Avlidna, 6 januari, Josef Dobrovský, 75, tjeckisk filolog och historiker.

10 februari, Leo XII, född Annibale Francesco Clemente Melchiore Girolamo Nicola della Genga, 68, påve sedan 1823.

4 mars, Grímur Jónsson Thorkelín, 76, isländsk historiker.

11 mars, William H Wells, 60, amerikansk politiker, senator 1799–1804 och 1813–1817.

17 mars, Sofia Albertina, 75, svensk prinsessa, dotter till Adolf Fredrik och Lovisa Ulrika av Preussen.

19 mars, John Tayler, 86, amerikansk politiker.

6 april, Niels Henrik Abel, 26, norsk matematiker.

29 april, Deborah Sampson, 66, amerikansk frihetshjälte och soldat.

10 maj, Thomas Young, 55, engelsk fysiker, läkare och hieroglyftydare.

15 juni, Therese Huber, 65, tysk författare.

24 juni, Louis Friant, 70, fransk greve och militär.

7 juli, Jakob Friedrich von Abel, 78, tysk filosof.

18 augusti, Fredrik Gyllenborg, 61, svensk justitiestatsminister.

12 september, Juan Ignacio Molina, 89, chilensk-spansk geograf och historiker.

2 oktober, Samuel Ödmann, 78, svensk teolog och naturforskare.

9 november, Carl Zetterström, 62, svensk läkare, bibliognost och donator.

12 november, Jean-Baptiste Regnault, 75, fransk målare under nyklassicismen.

26 november, Thomas Buck Reed, 42, amerikansk politiker, senator 1826–1827 och 1829.

6 december, Baltzar von Platen, 63, svensk politiker, mannen bakom Göta kanal.

18 december, Jean-Baptiste de Lamarck, 85, fransk biolog. Huang Lü, kinesisk optiker. Anders Emanuel Müller, svensk målare.

1830