Vad säger Din avföring om Din hälsa

Både färgen, formen och lukten på Din avföring är viktiga tecken på hur Du mår. 

I många kulturer talar man om mag- och tarmhälsans betydelse för hela måendet. Själen sitter i magen, brukar det heta, och visst är det så att en mage och tarm i balans gör det mycket lättare att leva. Men vad är egentligen tecken på bra avföring, hur ska det se ut och kännas? 

Det något helt naturligt att prata om, men visst finns det många som tycker att det känns pinsamt. Då kan det vara viktigt att läkare tar upp ämnet och ber patienten beskriva sina avföringsvanor.

Vi försöker undvika att prata om normalt och onormalt eftersom det kan skapa mycket onödig oro. Ett verktyg som vården använder för att bedöma bajs, eller avföring som vi ofta säger, är Bristolskalan, som beskriver avföringens konsistens på hela skalan från hårda pluttar som är svåra att bajsa ut till vattnig diarré. Det är bra att befinna sig i mitten, inte för löst och inte för hårt, utan en avföring som håller ihop i en mjuk, brun korv med jämn yta. Ett annat sunt tecken är att korven glider ut lätt, och att du känner dig helt tömd efteråt. Samtidigt kan avföringen ändras lite från dag till dag, det är inte något att bekymra sig om.

Det är också svårt att ge ett generellt svar på, och skiljer sig mycket åt mellan individer. Vissa bajsar några gånger i veckan, medan andra tömmer tarmen en eller två gånger om dagen. Om Du bajsar färre än tre gånger per vecka, och det tar tid och är svårt, då klassas det som förstoppning. Om Du däremot behöver gå många gånger per dag och har vattnig avföring räknas det som diarré. Att bajsa en till tre gånger per dag är en bra målbild. Även här kan det skilja sig lite från dag till dag, person till person, och det är helt normalt.

Vanliga orsaker till förstoppning är att Du druckit för lite, fått i Dig för lite fibrer och rört Dig för lite. Du kan också få förstoppning av olika läkemedel, t ex järn eller starka smärtstillande preparat. Om Du har långvarig förstoppning är det bra att söka vård och få hjälp att ta reda på orsaken.

För många går det ganska lätt att bajsa genom att sitta som vanligt på toalettstolen. Men om det tar tid eller är trögt kan Du prova att sitta lätt framåtlutad, ungefär som om Du skulle sitta på huk. Du ska inte krysta fram bajset, eftersom det ökar risken för hemorrojder.

Ja, det är det faktiskt. Det är också vanligt att bli trögare i magen strax innan mensen, och att tarmarna kommer igång igen när mensen kommer. De första mensdagarna kan bajset vara lite mjukare än normalt. Det har med hormoner att göra.

Diarré är ett symtom på att något inte är som det ska i tarmarna. Det kan vara tillfälligt, till exempel vid matförgiftning, vinterkräksjuka eller i samband med en svår luftvägsinfektion. Det kan också bero på andra orsaker, som laktosintolerans eller någon tarmsjukdom. Diarré hos riktigt små barn, yngre än två månader, vården vill alltid kontrollera upp. Hos vuxna är det bra att söka vård om diarré inte gett med sig inom några dagar, eller om Du blir väldigt sjuk med hög feber.

Om Du tar järntillskott kan Du få svart bajs, eller mörkare färg än Du är van vid. Svart avföring kan också vara ett tecken på levrat blod från en blödning någonstans i magtarmkanalen. Det kan ha flera orsaker, t ex ett blödande magsår, tarmsjukdom eller cancer. Svart avföring är något som Du ska ta upp med Din läkare för att utreda orsaken.

Tillfälligt gul färg är inte något att bekymra sig över, men om Du har gulaktig avföring i flera veckor bör Du kontrollera upp det. Det finns flera tänkbara orsaker, t ex problem med lever, gallblåsa eller bukspottskörteln. Det kan också bero på andra saker, som långvarig stress eller en tarminfektion.

Blod i avföringen kan t ex bero på ytliga sår, hemorrojder, tarmfickor som är inflammerade eller sår inne i tarmen. Då ska Du boka tid på Din vårdcentral för att undersöka vad det beror på.

Om Du har besvär med mage eller tarm kan Du vända Dig till Din läkare. 

 

 

Så undviker Du diarré på resan

Att få magproblem och diarré på en utlandsresa kan verkligen förstöra hela semestern. Här får Du några tips på hur Du undviker resediarré och vad Du kan göra om Du ändå blir drabbad. 

Turistdiarré (resediarré eller turistmage) är en diarrésjukdom som vanligen beror på att man fått i sig bakterier från förorenade livsmedel. Även virus och parasiter kan ge diarré.  Risken att drabbas av diarré är under resor i Afrika, Sydasien, Mellanöstern och Latinamerika.

Att man får diarré under en resa utomlands beror det oftast på att man smittats genom förorenad mat eller förorenat vatten. Orsaken kan exempelvis vara bristande hygien i samband med matlagning.

Mat att undvika eller vara försiktig med om Du vill undvika diarré:

Sallad

Oskalad frukt

Icke tillagat eller dåligt stekt/kokt kött eller fisk

Opastöriserade mjölkprodukter

Kranvatten

Kalla såser

Mat som är tillagad och därefter uppvärmd

Orsaken till turistdiarré är oftast E. coli-bakterier. Andra bakterier som kan orsaka diarré är shigella, salmonella och campylobacter. 

Virus och parasiter kan också orsaka diarré, men gör det mer sällan än bakterier. Även parasiter kan ge infektioner och ger då ofta mer långvariga symtom än vad bakterieinfektioner eller virusinfektioner gör. 

Dagens bibelord

Jag skall ge dem ett nytt hjärta och fylla dem med en ny ande. 

Jag skall ta bort stenhjärtat ur kroppen på dem och ge dem ett hjärta av kött, 

Hes 11:19

Halsbränna

De allra flesta har någon gång haft sura uppstötningar eller halsbränna. Det är för det mesta ofarligt, men du kan uppleva obehag och besvär. Halsbrännan påverkar inte bara magsäcken, utan också slemhinnan i halsen vilken är mycket tunn.

Ungefär en femtedel av Sveriges befolkning upplever återkommande besvär med halsbränna och tar även ibland medicin mot detta.

När ventilen mellan matstrupe och magsäck, den övre magmunnen, inte sluter tätt kan Du drabbas av halsbränna. Det innebär att Du kan få sura uppstötningar eller någon typ av smärtor bakom bröstbenet. Halsbränna kallas även för magsaftsreflux. Halsbränna är i de allra flesta fall ofarligt och det finns behandling och produkter som kan mildra och bota besvären.  Har Du mycket besvär är det viktigt att få behandling.

Halsbränna kan leda till att det känsliga slemskiktet i matstrupen skadas, då magsyran som kommer upp i matstrupen är starkt frätande. Långvariga besvär kan leda till att matstrupen inflammeras.

Symtom vid halsbränna

Halsbränna eller bröstbränna

Sura uppstötningar

Ont i maggropen, det vill säga mitt i övre delen av magen

Andra symtom kan vara att Du drabbas av hosta på natten,  har slem i luftrör och hals, långdragen heshet eller astmaliknande symtom.  Det kan också göra ont i halsgropen eller upplevas svårt att svälja.  Man kan även få skador i munnen på slemhinnor och tänder av den starka magsyran.

Faktorer som kan öka risken att drabbas av halsbränna:

Övervikt eller fetma

Dryck och livsmedel med hög syrahalt eller hög fetthalt

Magkatarr

Graviditet

Vissa typer av läkemedel

I de fall halsbrännan förekommer ofta, eller kräver mer regelbunden medicinering, behöver läkare göra en grundlig medicinsk undersökning. Man behöver i så fall ta reda på om det föreligger någon sjukdom i samband med halsbrännan.

I de allra flesta fall kan Du dock behandla Din halsbränna på egen hand genom receptfria produkter  och med förebyggande åtgärder.

På apotek finns det receptfria produkter som kan hjälpa Dig med Din halsbränna. Om Du ofta har besvär behöver Du kontakta vården, Du kan då få en del av dessa utskrivna på recept. Målet med behandlingen är att mildra besvären och många av dessa verkar snabbt.

För tillfällig halsbränna finns det syrabindande produkter (antacida) som Du kan ta i anslutning till att besvären uppkommer. De  hjälper till att neutralisera magsyran.  Antacida finns t ex som tuggtabletter eller i flytande form, och har vanligen en mycket snabbt insättande effekt. Produkter som innehåller alginsyra bildar ett skyddande lager i magsäcken och förhindrar att magsyran kommer upp i matstrupen.

För Dig som drabbas av halsbränna  mycket ofta finns det två typer av långtidsverkande receptfria läkemedel, H2-blockerare respektive protonpumpshämmare. Bägge minskar produktionen av magsyra, men skiljer sig i hur snabbt de verkar och hur långvarig effekten blir. Om besvären ändå når de sköra slemhinnorna i halsen, finns det idag produkter som verkar genom att bilda en hinna som förhindrar skador i halsen.

Du kan testa dig fram och även komplettera en produkt med ytterligare för att få maximal hjälp och effekt. Prata med apotekspersonalen som hjälper Dig hitta rätt.

För de allra flesta går det att komma till rätta med halsbränna. Det kan vara både obehagligt och jobbigt när det väl händer, men genom att exempelvis hålla lite kontroll på vad vi stoppar i oss minskar risken att drabbas.

Om Du ändå besväras av halsbränna finns det god hjälp att få. Tveka inte att höra av Dig till vården om besvären är långvariga, då behöver Du en noggrann utredning så att man kan sätta in rätt behandling i tid. Men för majoriteten räcker den receptfria behandling som finns att tillgå idag.

I följande fall bör Du kontakta vården:

Har bröstsmärta som ökar vid fysisk ansträngning

Har svåra bröst- eller magsmärtor

Har hosta på natten med astmaliknande andningsbesvär

Har svart eller blodblandad avföring eller kräkning som liknar kaffesump

Går ner i vikt eller är mycket trött utan att förstå orsaken

Har halsbränna och magbesvär för första gången och är över 45 år

Har halsbränna som upprepade gånger kombineras med svårighet att svälja

Tar ett receptbelagt läkemedel som kan ge halsbränna

Haft halsbränna och sura uppstötningar dagligen i mer än tre veckor

Är under 16 år och får besvär med halsbränna

Resa under graviditeten

När man är gravid kan man oftast resa som vanligt, men det kan vara bra att förbereda sig om man planerar att resa till tropiska resmål.

När man är gravid kan man oftast resa som vanligt. Planerar man att resa till tropiska resmål kan man ibland behöva förebyggande medicin för att minska risk för allvarliga sjukdomar.

Om man tidigare haft graviditetskomplikationer eller komplikationer under den aktuella graviditeten bör man konntrollera med sin läkare eller barnmorska om det är lämpligt att resa. 

Resor till områden som ligger högre än 3 000 meter över havet avråds under graviditet på grund av att syresättningen minskar och påverkan av detta på fostret ännu inte är undersökt. Det kan dessutom vara svårt att få tillgång till avancerad sjukvård i dessa områden. 

Malaria och zikavirus smittar genom myggbett. Det finns även andra sjukdomar som kan smittas genom myggbett varför det är viktigt att skydda sig om man vistas i tropiska områden. Myggnät, myggmedel och heltäckande kläder kan skydda mot myggbett.  

Under graviditet kan malariainfektion ge en svårare sjukdom jämfört med en person som inte är gravid. Förebyggande behandling mot malaria rekommenderas om man behöver resa under graviditet.  

Är man gravid bör man undvika icke nödvändiga resor till områden där det finns utbrott av zikavirus. Zikavirus kan orsaka fosterskador. 

Toxoplasmos är en bakteriesjukdom som bland annat kan spridas via kattavföring. Om man får infektionen under graviditeten kan det skada fostret. Har man tidigare haft en infektion med toxoplasmos är man dock immun, man har antikroppar mot bakterien, och kan inte smittas igen.

Är man gravid och ska resa är det viktigt att undvika rått kött eller kött som inte har tillagats tillräckligt länge. Det är även viktigt att grönsaker och frukt är väl sköljda och att man undviker kontakt med katt. 

Vissa vacciner är inte lämpliga att ta när man är gravid. 

Det rör sig först och främst om så kallat levande, försvagat vaccin som:

Vaccin mot mässling, påssjuka och röda hund

Vaccin mot vattkoppor

Vaccin mot bältros

Avdödat vaccin som heller inte är lämpligt att ta under graviditet är: 

Vaccin mot humant papillomavirus

Vaccin mot TBE (fästingburen hjärnhinneinflammation) bedöms vara onödigt att ta under graviditet och kan oftast planeras tills efter förlossning. 

Vissa vacciner kan ges om det bedöms föreligga en reell smittorisk: 

Vaccin mot tuberkulos (BCG)

Vaccin mot gula febern

Vaccin mot pneumokocker

Vaccin mot rabies

Vaccin mot hepatit B

Vaccin mot japansk encefalit

Vaccin mot meningokockinfektion

Vaccin mot tyfoid

Vissa vaccin kan vara särskilt lämpliga för gravida under resa. Dessa inkluderar: 

Vaccin mot kolera

Vaccin mot hepatit A

Vaccin mot polio, tetanus och difteri

Det kan finnas andra vacciner som läkaren kan bedöma är lämpliga om man är gravid och ska resa.  

Så får Du bukt med torra ögon

Skonsamma, effektiva produkter för både Dina ögon och glasögon.

Rengöringsskum som motverkar torra ögon, populära rengöringsprodukter för glasögon och ögonvitaminer mot åldrande av ögat och förändringar i gula fläcken.

Ungefär 10-15% av alla vuxna drabbas av torra ögon. Det är dessutom ett ögonproblem som ökar med stigande ålder.

Patienter med torra ögon kan uppleva:

Sveda

Gruskänsla

Skav

Brännande känsla

Trötthet i ögonen

Dimsyn

Rödsprängda ögon

Ibland även upplevelse av vätskefyllda ögon.

Ytan på ögat är täckt av en tunt lager av tårvätska som kallas för tårfilm. Tårfilmens smörjer ögat, sköljer bort främmande föremål, skyddar mot infektioner och håller ytan på ögat slät och klar.

Den vanligaste orsaken till att man får torra ögon är att man brist på tårar eller att de tårar man producerar är av dålig kvalité. Dålig kvalité på tårarna kan man får då funktionen hos de körtlar som ska producera tårfilmen försämrats.

Tårar innehåller nämligen vatten, fett och slem och de olika komponenterna produceras i olika körtlar i ögonhålan och ögonlocken. Fettet förhindrar att vattnet dunstar och slemmet sprider vattnet jämnt över ögat.

Vissa personer med torra ögon kan uppleva symtom som vätskande ögon, vilket kan bero på att man har brist på de smörjande komponenterna fett och slem i tårarna.

Tårproduktionen minskar med stigande ålder och detta kan då leda till torra ögon. Detta problem är vanligare hos kvinnor än hos män.

Andra orsaker till att man får torra ögon kan vara vissa kroniska sjukdomar, eller till följd av hormonella sjukdomar samt biverkningar av vissa läkemedel. En torr miljö kan också påverka ögats slemhinna och kan öka risken för att få besvär.

Detta kan Du göra själv om Du vill undvika torra ögon: 

Undvika drag, torr luft, hög lufttemperatur, rök och damm

Försök att komma ihåg att blinka när Du sitter långvariga stunder framför en skärm

Undvik allergiframkallande ämnen

Undvik kontaktlinser

För att fukta ögonen kan man använda sig av tårsubstitut i form av ögondroppar, gel eller en engångsdos. För att hitta den som passar en bäst är det bra att prova Dig fram. Det finns ett flertal preparat på apotek och hos optiker som är receptfria.

De preparat som är lättflytande har en kortvarig effekt. De som är mer sega har en längre effekt.

Välj tårsubstitut (ögondroppar, gel eller engångsdos) utan konserveringsmedel vid långvarig behandling.

Doseringsintervallet ligger vanligen på fyra till sex gånger dagligen. Det går dock inte att överdosera dropparna.

Kvarstår problemen kan man behöva kontakta vården för vidare hjälp.

Japansk encefalit, oförutsägbar risk, allvarliga konsekvenser

Japansk encefalit orsakas av ett virus som sprids till människa via myggstick i Asien. 

Endemiska länder för japansk encefalit. Sedan mars 2022 pågår även ett utbrott av sjukdomen i Australien, där viruset spridits till ett flertal delstater. Över 40 fall av japansk encefalit har registrerats och sex personer avlidit (september 2022).

Sjukdomen startar oftast med influensaliknande symtom och kan ge hjärninflammation, som i sin tur kan orsaka kramper och förlamningar. Japansk encefalit är den största anledningen till viral neurologisk sjukdom i Asien, och de flesta länder i de endemiska områdena har infört vaccination mot viruset i nationella barnvaccinationsprogram. De flesta som smittas av viruset utvecklar inga symtom, men hos de som drabbas av symtomatisk japansk encefalit har sjukdomen en hög dödlighet, upp till en tredjedel avlider. För de som överlever sjukdomen finns risk för bestående neurologiska skador.

Risken att drabbas av japansk encefalit som resenär är generellt liten, men om du drabbas finns ingen specifik behandling. Smittrisken är störst vid längre tids vistelse på landsbygd, men nästan hälften av alla fall bland resenärer rapporterade mellan 1992 och 2014 var för resor kortare än fyra veckor. Även fall i stadsmiljö förekommer. Risken för japansk encefalit för resenärer till Asien är oförutsägbar och kan därför vara svår att uppskatta. Skyddsåtgärder som myggnät och myggstift är viktiga men inte alltid tillräckliga. 

Det går att vaccinera sig mot japansk encefalit från två månaders ålder. För att få ett fullgott skydd mot sjukdomen bör Du som är över 18 år påbörja din vaccination minst två veckor innan avresa, medan yngre behöver fem veckor. Kontakta en vaccinationsmottagning för att få mer information om vaccination mot japansk encefalit.

Därför är det bra för hälsan att vårstäda

Får Du lust att städa och rensa nu när våren kommer? 

Det kan faktiskt även vara bra för Din hälsa.

När Du städar får Du samtidigt fart på kroppen, t ex när Du lyfter saker och rör Dig. Förutom den fysiska aktiviteten är städandet även bra för det psykiska välmåendet.

Här är fyra hälsofördelar med att vårstäda:

Mängden allergener i hemmet, som pollen och damm, minskar när Du dammsuger och torkar ytor på möbler och golv

Din mentala hälsa och Ditt fokus förbättras när Du minskar röran och stöket hemma

Du förhindrar spridningen av bakterier och virus när du desinficerar ytor som Du och andra ofta rör vid

När Du öppnar upp fönster och dörrar under städningen så får Du även i Dig frisk luft, inomhus

 

Tyfoidfeber och paratyfoidfeber

Tyfoid- och paratyfoidfeber är akuta mag-tarminfektioner med feber orsakade av bakterietyperna Salmonella typhi och Salmonella paratyphi A–C. De är särskilt vanliga i Indien, Pakistan, sydöstra Asien och tropiska delar av Afrika.

Tyfoid- och paratyfoidfeber orsakas av bakterietyperna Salmonella typhi och Salmonella paratyphi A–C. De orsakar en akut mag-tarminfektion med feber och nedsatt allmäntillstånd, eventuellt kan förvirring ses. Sjukdomarna finns över hela världen, men är särskilt vanliga i Indien, Pakistan, sydöstra Asien och tropiska delar av Afrika. Tyfoidfeber anses vara allvarligare än paratyfoidfeber.

Varje år förekommer 16 miljoner fall av tyfoidfeber i världen, varav cirka 600 000 leder till döden. 5 miljoner personer får paratyfoidfeber årligen.

De senaste tio åren har cirka 20 fall av tyfoidfeber rapporterats årligen i Sverige. De flesta har smittats i Indien, Bangladesh eller i Mellanöstern.

Antalet anmälda fall av paratyfoidfeber har legat stabilt runt 20 fall årligen de senaste tio åren. Majoriteten är utlandssmittade där Indien är vanligaste smittlandet.

Salmonellabakterien orsakar en kraftig inflammation i mag-tarmslemhinnan. De första symtomen kommer som regel 7–14 dagar efter att man blivit smittad (mer sällan så kort tid som 3 eller lång tid som 30 dagar). Vanliga symtom är magsmärtor, utspänd mage, förstoppning, huvudvärk, hosta och ont i halsen. Efterhand tillkommer hög feber och kraftig, ärtsoppsliknande diarré. Avföringen kan bli blodig. De flesta sjuka känner sig svårt medtagna. Barn har ofta mycket mer ospecifika symtom än vuxna.

Utan behandling kan det uppstå allvarliga tarmblödningar. Det finns också en risk för att det går hål på tarmen, något som är livshotande.

Många anledningar att dra ner på socker

Forskare i USA och Kina har gjort en gigantisk sammanställning av 8601 studier om hur socker påverkar vår hälsa. De konstaterar att det är viktigt att dra ner på mängden socker i mat och dryck, inte minst bland barn och ungdomar. Många i befolkningen får i sig mer socker än rekommenderat, vilket kan kopplas till ökad risk för bland annat fetma, diabetes, psykisk ohälsa och hjärtproblem.

Nyligen publicerades en artikel i medicintidskriften British Medical Journal, där amerikanska och kinesiska forskare har sammanställt all forskning de kunnat hitta om hur socker i mat och dryck påverkar hälsan. Materialet omfattar 8 601 forskningsstudier och gällde så kallade fria sockerarter i mat och dryck, det vill säga tillsatt socker och socker som finns naturligt i sockerlag, honung, sirap och fruktjuicer.

Forskarna kunde inte se några tydliga fördelar med att tillsätta fria sockerarter i mat och dryck, men däremot många nackdelar, bland annat ökad risk för

Fetma

Diabetes

Hjärtsjukdom

Gikt

Flera former av cancer

Depression

Karies

Forskarna kommenterar att många studier på området har sämre kvalitet än önskat, och att det skulle behövas mer forskning för att säkerställa sambanden. 

Men även med det underlag som finns idag finns belägg för några rekommendationer:

Att minska sitt intag av fria sockerarter (tillsatt socker, honung etc) till mindre än 25 gr per dag, vilket motsvarar ungefär sex teskedar

Att minska intaget av läsk och söta drycker (inklusive juice), max 2-3,5 dl per vecka

Att förändra konsumtionsmönstret hos barn och tonåringar, som generellt sett får i sig för mycket socker

Den mängd socker forskarna rekommenderar är mindre än den mängd som WHO och Livsmedelsverket rekommenderar, som ligger på 50-75 gr per dag. Värt att notera är att WHO har gjort ett tillägg om att intaget gärna bör ligga ännu lägre, motsvarande 25 gr per dag

Att dra ner på godis, läsk, söta drycker och bakverk är givetvis en bra metod. Men för att komma ner under de rekommenderade nivåerna behöver Du också se över den vanliga maten, särskilt den Du inte lagat själv. 

Här är exempel på livsmedel som ofta innehåller onödigt socker:

Fruktyoughurt

Ketchup

Kaviar

Färdiglagad mat

Sötat matbröd

Messmör

Nyponsoppa

Flingor och müsli

Färdig sås

Måltidsersättning, bars eller drycker

 

30 april

30 april är den 120e dagen på året i den gregorianska kalendern (121a under skottår). Det återstår 245 dagar av året.

Flaggdagar

Sverige, H M. Konungens födelsedag

Övriga

Vissa delar av Europa, Valborgsmässoafton (för att fira vårens ankomst)

Filippinerna Filippinerna, National Domestic Workers Day (sedan 2006, för att uppmärksamma tjänstefolks arbetssituation i landet)

Namnsdagar

Nuvarande, Mariana

Föregående i bokstavsordning

Mariana, Namnet infördes på dagens datum 1859, för att ära prins Oscar (II)s nyblivna hustru Sofia av Nassau, som bland annat hette Mariana. Det ersatte då den äldre maskulina namnformen Marianus, och har funnits där sedan dess.

Marianne, Namnet infördes på dagens datum 1986, men flyttades 2001 till 4 april.

Marianus, Namnet fanns, till minne av en kristen martyr som halshöggs på 200-talet, på dagens datum fram till 1859, då det utgick till förmån för den modernare feminina namnformen Mariana.

Marina, Namnet infördes på dagens datum 1986. 1993 flyttades det till 22 februari och 2001 till 20 november.

Valborgsmässoafton, Denna benämning på dagens datum har funnits sedan gammalt, men utgick officiellt 2001, även om den finns kvar i folkmun och tradition.

Föregående i kronologisk ordning

Före 1859, Marianus och Valborgsmässoafton

1859–1900, Mariana och Valborgsmässoafton

1901–1985, Mariana och Valborgsmässoafton

1986–1992, Mariana, Marianne, Marina och Valborgsmässoafton

1993–2000, Mariana, Marianne och Valborgsmässoafton

Från 2001, Mariana

I föregående i revideringar

1929, Mirjam

1950, Mirjam

1964, Mirjam

1973, Mirjam

1989, Mirjam

1995, Mirjam, Mia

2000, Mirjam, Mia

2005, Mirjam, Mia

2010, Mirjam, Mia

2015, Mirjam, Mia, Mira

2020, Mia, Mirjam, Mira

Händelser

1789, General George Washington installeras som USAs förste president, sedan han har ”vunnit” det föregående presidentvalet (han var den ende kandidaten). Installationen skulle egentligen ha hållits den 4 mars, men har måst skjutas upp till denna dag, eftersom kongressen inte är beslutsmässig förrän nu. Washington förblir sedan president i två omgångar, fram till 1797, då han väljer att inte kandidera en tredje gång (regeln om att en president inte får sitta i mer än två omgångar införs först 1951) och han avlider 1799.

1803, Franska och amerikanska delegater undertecknar ett fördrag för det så kallade Louisianaköpet, genom vilket USA av Frankrike köper det gigantiska Louisianaterritoriet, som omfattar hela den amerikanska mellanvästern, för 15 miljoner dollar. Området har tillhört Frankrike fram till 1762, då det har övertagits av Spanien, för att 1800 åter falla i franska händer. Den franske förstekonsuln Napoleon Bonaparte har drömt om att med området som bas skapa ett franskt imperium i Nordamerika, men det faktum att ett slavuppror har utbrutit på Haiti och att ett franskt krig med Storbritannien är nära förestående, leder till att Frankrike istället är villigt att sälja området till USA, för att säkra att området inte ska falla i brittiska händer. Genom detta köp blir USA till ytan mer än dubbelt så stort som innan, men det dröjer över 100 år (till 1912), innan hela området är organiserat i delstater.

1812, Orleansterritoriet, som utgör den del av det gigantiska Louisianaterritoriet, som USA köpte från Frankrike 1803, upptas som den 18e delstaten i den amerikanska unionen. Då den nya delstaten från namnet Louisiana får den övriga delen av territoriet istället namnet Missouriterritoriet, vilket existerar till 1820, då även det börjar delas upp.

1886, Den konservativa tidningen Östgöta Correspondenten lanserar det protektionistiska slagordet ”Sverige för svenskarne” (i augusti ändrat till ”Sverige åt svenskarne”). Med detta tar tidningen definitivt ställning för och gör sig till språkrör för den protektionistiska sidan i den pågående svenska tullstriden, vilka förespråkar, att Sverige ska ha skyddstullar, för att skydda sin inhemska spannmålsproduktion.

1910, Studentparaden Cortègen arrangeras för första gången i Göteborg. Året därpå bildas Chalmers Cortège Committé (CCC), för att skapa bättre organisation av arrangemanget. Cortègen blir sedermera tradition och genomförs än idag (2023) varje år på valborgsmässoafton av studenter från Chalmers tekniska högskola.

1942, Sedan två tyska gestapomän har blivit dödade i skottlossning med två norska motståndsmän i orten Telavåg på norska västkusten den 26 april genomför Gestapo en grundlig genomsökning av orten, varvid man hittar mängder av vapen, ammunition och radioutrustning från Storbritannien. Gestapo beslutar sig för att statuera exempel och totalförstör Telavåg, genom att spränga samtliga hus på orten. Alla män mellan 16 och 60 år skickas till det ökända Grinifängelset i Oslo och därifrån vidare till koncentrationsläger, först i Norge och sedan i Tyskland. Kvinnor och barn interneras på andra orter och först efter krigsslutet tillåts de och de överlevande männen återvända, för att återuppbygga orten, vilket tar flera år.

1945, Den tyske diktatorn Adolf Hitler och hans älskarinna Eva Braun (som han har gift sig med dagen före) begår självmord i den bunker under rikskansliet i Berlin, där de har levat de senaste månaderna. Berlin är i det närmaste intaget av ryssarna (slaget om Berlin avslutas två dagar senare) och paret tar sina liv, för att inte hamna i sovjetisk fångenskap. Efter självmorden dränks kropparna in i bensin i rikskansliets trädgård och bränns upp. Flera andra höga nazistdignitärer, som också har bott i bunkern den senaste tiden, tar också sina liv, däribland propagandaminister Joseph Goebbels och hans hustru Magda dagen därpå, medan flera andra ur rikskansliets personal flyr från platsen.

1959, Trädgårds- och landskapsarkitekturutställningen BUGA 1959 invigs med bl.a. utsiktstornet Floriantornet (med världens första roterande restaurang)

1975, Den sydvietnamesiska huvudstaden Saigon faller i nordvietnamesiska händer. Därmed är Vietnamkriget, som har varat sedan 1955, över, en vecka efter att USA officiellt har dragit sig ur kriget.

1976, Det svenska proggbandet Hoola Bandoola Band upplöses efter att ha varit verksamt i sex år. Bandet återförenas 1996 för en jubileumsturné, 1999 för en minneskonsert vid gruppmedlemmen Björn Afzelius begravning och 2011, för ännu en turné.

1982, Sveriges riksdag beslutar att svenska flaggans dag, som har firats den 6 juni varje år sedan 1916, från och med 1983 ska vara Sveriges officiella nationaldag. Det dröjer dock till 2005, innan dagen blir allmän helgdag.

1983, Det sista avsnittet av det klassiska tv-programmet Hylands hörna sänds. Programmet började i radio 1961, men flyttades 1962 över till tv och är uppkallat efter programledaren Lennart Hyland.

Födda

1245, Filip III, kung av Frankrike 1270-1285

1605, Peder Winstrup, dansk kyrkoman, biskop i Lunds stift 1638-1679

1659, Jacob Reenstierna den yngre, svensk ämbetsman och kungligt råd

1662, Maria II, regerande drottning av England, Skottland och Irland 1689-1694, samregent och gift med Vilhelm III

1677, Johan Cederbielke, svensk jurist, ämbetsman och biskop i Västmanlands län

1777, Carl Friedrich Gauss, tysk matematiker, naturvetare och uppfinnare

1803, Albrecht von Roon, preussisk greve, generalfältmarskalk och politiker, Preussens krigsminister 1859–1873 och ministerpresident 1873

1812, Kaspar Hauser, tyskt legendomspunnet hittebarn

1826, Carl Benedict Mesterton, finländsk läkare och akademisk lärare

1842, Charles S Fairchild, amerikansk politiker och jurist, USAs finansminister 1887–1889

1847, Joseph H Earle, amerikansk demokratisk politiker och jurist, senator för South Carolina 1897

1852, John Riégo, norsk skådespelare

1869, Hans Poelzig, tysk målare, arkitekt och högskollärare

1870, Franz Lehár, ungersk kompositör, Maria Sandel, svensk författare

1883, Jaroslav Hašek, tjeckisk författare, mest känd för romanen Den tappre soldaten Švejks äventyr under världskriget

1884, Olof Sandborg, svensk skådespelare och teaterregissör

1888, Antonio Sant'Elia, italiensk arkitekt

1890, Géza Lakatos, ungersk general och politiker, Ungerns premiärminister 1944

1893, Joachim von Ribbentrop, tysk nazistisk politiker och diplomat, Tysklands utrikesminister 1938–1945

1901, Simon Kuznets, rysk-amerikansk ekonom, mottagare av Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne 1971

1902, Theodore Schultz, amerikansk ekonom, mottagare av Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne 1979

1904, Willi Mentz, tysk SS-Unterscharführer och krigsförbrytare

1905, Sven Magnusson, svensk skådespelare

1908, Eve Arden, amerikansk skådespelare

1909, Juliana, regerande drottning av Nederländerna 1948–1980

1916, Claude Shannon, amerikansk ingenjör, Robert Shaw (dirigent), amerikansk dirigent och körledare

1919, Åke Hodell, svensk stridspilot, författare och konstnär, Karin Nordgren, svensk skådespelare

1926, Cloris Leachman, amerikansk skådespelare, Sten Samuelson, svensk arkitekt

1927, Lars Hall, svensk idrottsman, OS-guld 1952 och 1956, bragdmedaljör

1933, Willie Nelson, amerikansk countrysångare, låtskrivare, gitarrist och skådespelare

1940, Marutei Tsurunen, finländsk-japansk politiker, Burt Young, amerikansk skådespelare

1943, Bobby Vee, amerikansk sångare

1944, Jill Clayburgh, amerikansk skådespelare

1946, Carl XVI Gustaf, kung av Sverige 1973–, Sven Nordqvist, svensk tecknare, illustratör och barnboksförfattare, Bill Plympton, amerikansk animatör

1947, Mats Odell, svensk kristdemokratisk politiker, Sveriges kommunikationsminister 1991–1994 samt kommun- och finansmarknadsminister 2006–2010

1949, António Guterres, portugisisk politiker och diplomat, FNs generalsekreterare 2017–

1953, Pär Mårts, svensk ishockeytränare

1954, Jane Campion, nyzeeländsk regissör och manusförfattare

1956, Lars von Trier, dansk regissör och manusförfattare

1958, Claire Curtis-Thomas, brittisk labourpolitiker, parlamentsledamot 1997–2010

1959, Stephen Harper, kanadensisk politiker, partiledare för Kanadas konservativa parti 2004–2015, Kanadas premiärminister 2006–2015

1967, Filipp Kirkorov, rysk sångare, skådespelare, musikalartist och tv-personlighet

1968, Verona Pooth, tysk skådespelare

1969, Justine Greening, brittisk konservativ politiker, parlamentsledamot 2005–2019, Storbritanniens transportminister 2011–2012

1971, Martin Aliaga, svensk skådespelare

1973, Aliaune Thiam, amerikansk sångare, låtskrivare, rappare och producent med artistnamnet Akon

1977, Alexandra Holden, amerikansk skådespelare

1982, Kirsten Dunst, amerikansk skådespelare

1992, Marc-André ter Stegen, tysk fotbollsmålvakt i FC Barcelona

Avlidna

737, Theoderik IV, omkring 24, kung av Frankerriket sedan 721 (död denna dag eller 16 mars) (född 713)

1257, Håkon den unge, 24, kung av Norge sedan 1240 (död denna dag eller 5 maj) (född 1232)

1632, Johann Tserclaes Tilly, 73, tysk fältherre (krigsskador) (född 1559)

1655, Eustache Le Sueur, 37, fransk målare (född 1617)

1865, Robert FitzRoy, 59, brittisk sjöofficer, guvernör och meteorolog (född 1805)

1883, Édouard Manet, 51, fransk målare (född 1832)

1885, Jens Peter Jacobsen, 38, dansk författare och översättare (född 1847)

1889, William Henry Barnum, 70, amerikansk demokratisk politiker och industrialist, senator för Connecticut 1876–1879 (född 1818)

1894, Francis B Stockbridge, 68, amerikansk republikansk politiker, senator för Michigan sedan 1887 (född 1826)

1895, Gustav Freytag, 78, tysk filolog och författare (född 1816)

1929, Birger Sjöberg, 43, svensk författare, visdiktare, kompositör och journalist (född 1885)

1940, Furnifold McLendel Simmons, 86, amerikansk politiker, senator för North Carolina 1901–1931 (född 1854)

1943, Beatrice Webb, 85, brittisk socialistisk reformator och fabian (född 1858)

1945, Eva Braun, 33, tyskt fotobiträde, älskarinna och hustru till den tyske diktatorn Adolf Hitler (självmord) (född 1912), Adolf Hitler, 56, österrikisk-tysk militär och politiker, partiledare för Tysklands nationalsocialistiska arbetarparti sedan 1921, Tysklands rikskansler sedan 1933 samt rikspresident och diktator sedan 1934 (självmord) (född 1889)

1953, Garrett L Withers, 68, amerikansk demokratisk politiker, senator för Kentucky 1949–1950 (född 1884)

1956, Alben W Barkley, 78, amerikansk demokratisk politiker, senator för Kentucky 1927–1949 och sedan 1955, USAs vicepresident 1949–1953 (född 1877)

1962, Gull Natorp, 82, svensk skådespelare (född 1880)

1966, Patrick V McNamara, 71, amerikansk demokratisk politiker, senator för Michigan sedan 1955 (född 1894)

1974, Agnes Moorehead, 73, amerikansk skådespelare (född 1900), Jan Olof Olsson, 54, svensk redaktör, journalist och författare med pseudonymen Jolo (född 1920)

1976, Barbro Hörberg, 43, svensk sångerska och låtskrivare (född 1932)

1983, George Balanchine, 79, rysk koreograf (född 1904), Edouard Wyss-Dunant, 86, schweizisk läkare och bergsklättare (född 1897)

1989, Sergio Leone, 60, italiensk regissör (hjärtinfarkt) (född 1929)

1994, Roland Ratzenberger, 33, österrikisk racerförare (racingolycka) (född 1960), Richard Scarry, 74, amerikansk barnboksförfattare och illustratör (född 1919)

2000, Poul Hartling, 85, dansk politiker, Danmarks utrikesminister 1968–1971 och statsminister 1973–1975, FNs flyktingkommissarie 1978–1985 (född 1914)

2002, Bengt Gillberg, 70, svensk skådespelare (född 1931)

2005, Sylve Bengtsson, 74, fotbollsspelare, OS-brons 1952 (född 1930), Sven Romanus, 99, svensk politiker, Sveriges justitieminister 1976–1979 och vice statsminister 1978–1979 (född 1906)

2006, Corinne Rey-Bellet, 33, schweizisk skidåkare (mördad) (född 1972)

2007, Grégory Lemarchal, 24, fransk musiker (andningsproblem) (född 1983)

2009, Ivo Cramér, 88, svensk dansare och koreograf (född 1921)

2011, Ernesto Sabato, 99, argentinsk författare och fysiker (född 1911)

2012, Ernst Bolldén, 45, svensk bordtennisspelare (urinblåsecancer) (född 1966), George Murdock, 81, amerikansk skådespelare (född 1919), Alexander Dale Oen, 26, norsk simmare (hjärtattack) (född 1985)

2015, Lennart Bodström, 87, svensk socialdemokratisk politiker, före detta fackföreningsordförande, före detta statsråd (född 1928)

2016, Harold Kroto, 76, brittisk kemist, mottagare av Nobelpriset i kemi 1996 (född 1939)

2020, Ragnar Jahn, 96, svensk skådespelare (född 1924)

Just idag är jag fri

Det kommer sällan något gott ur att tala om för andra vad som är rätt och fel, eller hur de egentligen borde leva sina liv. Så länge vi inte skadar varandra är vi alla fria att välja hur vi vill leva våra liv.

Vad är frihet för mig?

Lördag i Sköndal

 

Vinthundsvägen, Maria Röhls väg, Thorsten Levenstams väg, Bengt Bagares gränd, Kubbegatan, Dalbobranten och Krokanvägen

 

Apoteket Hjärtat med transport från Early Bird

Idag fick jag lite fina och billiga produkter från apoteket Hjärtat, ska bli spännande att prova dem.

Just idag väntar ett äventyr

Vi behöver inte resa bort för att få uppleva nya äventyr. Idag kan vi se på vår vardag med nyfikna ögon. Det finns träd och blommor att njuta av, djur, lekparker, nya och gamla hus. Här bor människor som lever, leker och ler och som längtar efter att få lära känna oss.

Vad är det bästa med mina kvarter?

Åderförfettning, åderförkalkning

Åderförfettning innebär att fett under lång tid har samlats på insidan av blodkärlen. Då blir det svårare för blodet att passera. Det kan leda till blodproppar som kan orsaka hjärt/kärlsjukdomar. Du kan minska risken för åderförfettning genom att äta hälsosamt och vara fysiskt aktiv.

Åderförfettning ger till en början inga symtom. Du får besvär först när det har samlats så mycket fett på samma ställe att blodkärlet har blivit trångt eller när en blodpropp har bildats. Då kan Du få hjärtinfarkt, kärlkramp i hjärtat eller i benen, stroke eller andra besvär.

Det finns flera saker Du kan göra för att minska risken för högt blodtryck, höga halter av blodfetter, övervikt och diabetes som kan leda till åderförfettning. Du kan t ex äta hälsosamt, sova tillräckligt och vara fysiskt aktiv regelbundet. Det är också viktigt att sluta röka om Du gör det eftersom rökning ger skador i blodkärlen. Alkohol kan också öka risken för sjukdom.

Högt blodtryck och höga halter av blodfetter kan Du ha utan att känna av det. Du bör be en läkare att kontrollera Ditt blodtryck och Dina halter av blodfetter om flera personer i Din genetiska släkt har eller har haft åderförfettning. Det gäller framför allt om någon nära genetisk släkting har fått åderförfettning före 60 års ålder.

Kontakta en vårdcentral om Du tror att Du har åderförfettning. Många mottagningar kan Du kontakta genom att logga in.

Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om Du får kraftiga smärtor i bröstet eller benen som inte släpper trots att Du har vilat. Sök vård på en akutmottagning om det är stängt på vårdcentralen eller den jouröppna mottagningen. 

Ring telefonnummer 1177 om Du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan Du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var Du kan söka vård.

Du får träffa en läkare som frågar om Dina symtom. Du får också berätta om Du har genetiska släktingar som har eller har haft åderförfettning.

Du kan behöva bli undersökt med ultraljud eller kontraströntgen av blodkärlen, som även kallas angiografi. Då kan läkaren undersöka de blodkärl där han/hon misstänker att det kan finnas åderförfettning.

Datortomografi, isotopundersökning eller andra undersökningar behövs ibland för att läkaren ska kunna se om någon kroppsdel har skadats. Du kan också behöva göra EKG eller arbetsprov för att läkaren ska se om det finns tecken på att hjärtat är ansträngt. Läkaren mäter också blodtrycket, blodsockervärdet och halten av blodfetter.

Det viktigaste är att Du försöker minska Din risk för åderförfettning genom att äta hälsosamt, sova tillräckligt mycket och vara fysiskt aktiv regelbundet. Du bör sluta röka om Du gör det och även undvika alkohol. Det är särskilt viktigt när hjärtat är så hårt belastat att Du behöver få behandling.

Du kan få hjälp och stöd för att förändra Dina levnadsvanor av vårdpersonalen på den mottagning där Du har sökt vård.

Du kan få behandling med läkemedel om förändrade levnadsvanor inte hjälper tillräckligt. Blodförtunnande läkemedel kan minska risken för blodproppar. Den åderförfettning som redan finns går vanligen inte helt tillbaka av läkemedel. Men behandlingen kan göra att åderförfettningen inte fortsätter och att risker för komplikationer minskar.

Ibland kan en operation av blodkärlet som Du har fått åderförfettning i göra att det blir ett bättre blodflöde. 

Någon av de här tre metoderna brukar användas:

Ballongvidgning, som innebär att en liten ballong förs in i det blodkärl som har blivit för trångt. Sedan blåses ballongen upp för att utvidga kärlet

Kranskärlsoperation, som innebär att andra blodkärl leder blodet förbi förträngningen

Bortskrapning av blodkärlets innersta förkalkade lager

När Du blir äldre blir väggarna i artärerna tjockare och stelare. Med tiden lagras fett, blodkroppar och bindväv på insidan av blodkärlen. När det blir för trångt får blodet svårare att passera.

Åderförfettning kallas också för åderförkalkning eller ateroskleros och kan ibland göra att det bildas blodproppar i artärerna. 

Det kan orsaka följande allvarliga sjukdomar:

Du kan få kärlkramp eller hjärtinfarkt när kärlen som leder blodet till hjärtat blir för trånga

Du kan få en stroke om kärlen som leder blodet upp till hjärnan blir för trånga

Du kan få kärlkramp i benen om Du har åderförfettning i benen

Åderförfettning kan också ge problem med potensen. När åderförfettningen har börjat ge besvär i någon del av kroppen har Du oftast också åderförfettning i andra blodkärl även om Du ännu inte har börjat märka det.

Det finns flera levnadsvanor som kan göra att Du riskerar att få åderförfettning. 

Det innebär en kraftigt ökad risk om flera av följande saker stämmer för Dig:

Du har någon genetisk släkting som har fått åderförfettning före 60 års ålder

Du har högt blodtryck, höga halter av blodfetter eller diabetes

Du röker

Du dricker alkohol

Du har övervikt eller fetma

Du är stressad

Du rör på Dig för lite

Du äter ohälsosamt

Du kan söka vård på vilken vårdcentral Du vill i hela landet. Du har också möjlighet att få en fast läkarkontakt på vårdcentralen.

Du kan få en ny medicinsk bedömning av en annan läkare, om Du har en livshotande eller särskilt allvarlig sjukdom. Att få en annan läkares bedömning kan hjälpa Dig om Du exempelvis är osäker på vilken vård eller behandling som är bäst för Dig.

Du ska vara delaktig i Din vård. För att kunna vara det behöver Du förstå informationen som Du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska t ex få information om behandlingsalternativ och hur länge Du kan behöva vänta på vård.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om Du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om Du har en hörselnedsättning.

Du som behöver hjälpmedel ska få information om vad som finns. Du ska också få veta hur Du ska göra för att få ett hjälpmedel.

Åderbråck i benen

Åderbråck ser ut som blåaktiga, knöliga upphöjningar på benen. Oftast beror åderbråck på att trycket i benens blodådror har ökat. Det gör att blodådrorna utvidgas och blir mer synliga. Det är inte säkert att åderbråck ger besvär. Men ibland kan Du behöva behandling för att slippa symtom som exempelvis svullna ben, eksem eller bensår.

Var tredje vuxen person har åderbråck i någon form. Åderbråck brukar sällan försvinna av sig själv, med undantag för vissa åderbråck i samband med graviditet.

Åderbråck ger inte alltid andra besvär än synliga blodådror. 

Men om Du har andra besvär kan det t ex vara något av följande:

Du blir svullen i benet

Huden runt åderbråcket kliar

Åderbråcket ömmar vid beröring

Det gör ont i benet om Du står eller sitter länge

Du har tyngdkänsla eller benet känns spänt

Du kan få hudförändringar som inflammation, eksem eller svårläkta bensår om svullnaden inte behandlas

Kontakta en vårdcentral om Du har besvär av åderbråck. Det är särskilt viktigt om benet svullnar, om Du får bensår, om Du får hudinflammation eller om Du får eksem.

Ring telefonnummer 1177 om Du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan Du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var Du kan söka vård.

Du kan lindra symtom vid åderbråck i benen med fysisk aktivitet, t ex genom att promenera. Undvik att vara stilla alltför långa stunder. Försök att ha benen högt så ofta Du kan. Du kan t ex ha benen på en pall eller en stol.

Du kan även lägga Dina ben högt när Du sover med hjälp av t ex kuddar om benen eller åderbråcken är svullna. Undvik kläder, strumpor och skor som sitter åt på benen.

En elastisk stödstrumpa lindrar besvären genom att ge ett jämnt tryck som motverkar att benen svullnar. Det finns även en kraftigare modell som kallas kompressionsstrumpa. Strumporna ger stöd så att åderbråcken trycks ihop och då minskar risken för att benen svullnar.

Du som har besvär av åderbråck kan behöva få behandling. Det finns flera olika sätt att ta bort åderbråck.

Värmebehandling med laser eller behandling med mikrovågor är de vanligaste metoderna för att ta bort åderbråck. De stora ådrorna förstörs då av värmen från lasern eller av mikrovågorna. Synliga åderbråck måste vanligen tas bort genom små hudsnitt, precis som vid en vanlig operation. Innan det görs får Du lokalbedövning.

Ibland kan Du få en spruta med ett skum som gör att åderbråcken skrumpnar och förvinner. Den behandlingen kräver ingen bedövning, men är något mindre effektiv än operation. Du kan därför behöva behandlas flera gånger. Skumbehandling används oftast för små och mindre utbredda åderbråck.

Den här metoden används om Du har stora och utbredda slingriga ådror. Huvudådrorna tas bort tillsammans med de flesta synliga åderbråcken. Du får en del övergående blåmärken eftersom ådrorna inte sys ihop. Vanligtvis är Du sövd under operationen eller får en ryggbedövning.

I benens blodådror finns klaffar som fungerar som ventiler för att blodet ska rinna tillbaka till hjärtat. Åderbråck beror oftast på att klaffarna fungerar sämre eller att väggarna i blodådrorna har blivit svaga och utvidgar sig. Det gör att trycket i blodådrorna ökar. Då utvidgar de sig och blir ännu mer slingriga och synliga.

Gener, hormoner och graviditet kan göra att Du får åderbråck i benen. Du som tidigare har haft en blodpropp i benet kan ha något lättare att få åderbråck.

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning Du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.

För att Du ska kunna vara delaktig i Din vård och behandling är det viktigt att Du förstår informationen Du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om Du inte förstår. Du ska t ex få information om behandlingsalternativ och hur länge Du kan behöva vänta på vård och behandling.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om Du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om Du har en hörselnedsättning.

 

Idag begravning Ingaröhemmet

 

Idag begravning Engelbrektskyrkan

 

Grattis Lars på Din 72 årsdag

 

Just idag hjälper jag till att laga världen

Att vara Guds medarbetare är enligt ett judiskt uttryck "att vara med och laga världen". Det är vår livsuppgift att i stort och smått försöka leva efter det mottot.

Hur kan jag vara med och laga världen idag?

 

 

 

 

Hjärtats Schampo

Milt parfymerat schampo

Berikat med återfuktande aloe vera och glycerin

Rengör hår- och hårbotten skonsamt men effektivt

Hjärtats schampo är milt parfymerad och rengör hår- och hårbotten skonsamt men effektivt. Berikat med återfuktande aloe vera och glycerin samt välgörande kokosolja. Registrerad av Vegan Society. Dermatologiskt testad. Passar alla hud- och hårtyper. Vegan. 250 ml.

Beställ här

39,00

Just idag säger jag inte ett ont ord om någon

Utan att tänka på det gör vi människor varandra illa genom att skvallra eller säga elaka saker om någon som inte är i rummet. Det kan verka så oskyldigt. Men om det är något vi kan göra för att den här världen ska bli lite bättre så är det att inte tala illa om varandra.

Vem har jag skvallrat om?

Kärlkramp i benen

Vid kärlkramp i benen har blodet svårt att komma fram till musklerna, som då får syrebrist. Det kan göra att Du får ont i benen när Du anstränger dem. Att sluta röka om Du gör det och träna benen genom promenader brukar minska besvären. Ibland behövs även behandling med läkemedel eller en operation. Ring genast 112 om Du plötsligt får väldigt ont eller försämrad känsel i ett ben.

Risken att få kärlkramp i benen ökar ju äldre Du är. I 60-årsåldern får ungefär en person av tjugo sjukdomen. Kärlkramp i benen kan ibland leda till akut blodpropp i benen. 

Kärlkramp i benen brukar också kallas benartärsjukdom, som förkortas BAS. Ett annat namn på sjukdomen är fönstertittarsjuka. Uttrycket kommer av att vissa låtsas titta i skyltfönster när de tvingas vila på grund av smärtorna. 

Det vanligaste symtomet vid kärlkramp i benen är att Du får ont i vaderna. Det brukar kännas som en kramp när Du har gått en viss sträcka. Du kan få besvär av att gå allt från ett tiotal meter upp till flera hundra meter.

Fortsätter Du att gå gör det mer ont. Till slut så gör det så ont att Du måste stanna och vila en stund. Smärtan försvinner då inom någon minut. 

Du kan få ont i låret om kärlförträngningen finns i ett blodkärl högre upp som går till lårmuskeln. Det är också vanligt att musklerna känns stela och svaga.

Blodflödet i benen är sämre om Du har ont i underbenen eller i fötterna även om Du vilar, särskilt när Du ligger ner. Då har sjukdomen försämrats. Det kan lindras av att Du sätter Dig upp och stödjer fötterna på golvet. Då ökar blodflödet till nedre delen av benen.

De flesta med kärlkramp i benen har inga bensår.

När man har bensår gör det mycket ont och det tar lång tid innan de läker. Det finns andra orsaker till sår på benen och fötterna som är betydligt vanligare, t ex sämre blodcirkulation i venerna eller diabetes.

Det är ovanligt, men det kan plötsligt bli helt stopp i blodflödet. Orsaken är då oftast en blodpropp och du får mycket ont i benet. Det blir även blekare, kallare och känseln avtar. Då behöver Du åka till sjukhus genast för undersökning och behandling.

Andra sjukdomar som inte har med blodflödet att göra kan också leda till att det gör ont. Det gäller t ex artros i en höft eller ett knä eller ryggsjukdomar som spinal stenos och diskbråck med ischias.

Skillnaden är att det tar betydligt längre tid vid dessa sjukdomar innan det slutar göra ont när Du vilar. För att utesluta dessa orsaker till besvären kan du få genomgå fler undersökningar.

Kontakta en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om Du misstänker att Du har kärlkramp i benen. Många mottagningar kan Du kontakta genom att logga in.

Ring 112 eller sök genast vård på en akutmottagning om Du har ett eller flera av följande besvär:

Du får plötsligt väldigt ont och benet blir blekt

Du får nedsatt känsel och huden känns kallare än det friska benet

Ring telefonnummer 1177 om Du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan Du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var Du kan söka vård

Den här sjukdomen är oftast orsakad av rökning. Att sluta röka om Du gör det minskar risken för kärlkramp i benen.

Det är också mycket viktigt att vara fysiskt aktiv. Regelbundna promenader är ett bra sätt att motverka kärlkramp i benen.

Du får berätta för läkaren om när och hur besvären började, om Du har några andra sjukdomar och om Du använder några läkemedel.

Läkaren gör en kroppsundersökning och kontrollerar särskilt blodcirkulationen genom att lyssna på hjärtat och kontrollera pulsen på flera olika ställen. Genom att lyssna över blodkärlen på vissa ställen kan läkaren ibland upptäcka förträngningar som ger upphov till speciella blåsljud. 

Du kan behöva få remiss till en kärlkirurg för en mer omfattande undersökning och eventuell genomgå en kärloperation.

En EKG-undersökning görs ofta för att kontrollera hjärtat. Du får också lämna ett blodprov för att undersöka hur njurarna fungerar och kontrollera halterna av blodfetter och blodsocker. Det kan visa om kärlsjukdomen beror på diabetes.

Blodtrycket mäts med ultraljud på överarmen och på underbenet precis ovanför fotleden.

Blodtrycket i underbenet ska vara lika högt som i armen. Det kan finnas en kärlförträngning i benet om blodtrycket är klart lägre på underbenet än i armen. 

Den viktigaste delen av behandlingen är att sluta röka om Du röker. Du kan få hjälp av sjukvården om du behöver det. Vissa distriktssköterskor har specialutbildning för att hjälpa till med rökstopp och ibland kan du vara med i en slutarökagrupp.

Ett annat alternativ är Sluta-Röka-Linjen som Du kan ringa eller kontakta på nätet.

Gångträning i form av promenader är en viktig del av behandlingen.

När Du får ont ska Du försöka gå en bit till innan Du vilar. Helst ska Du promenera minst en halvtimme minst tre gånger i veckan. Ju mer Du går, desto bättre är det. Tåhävningar är också ett bra sätt att träna vadmusklerna. Regelbunden träning under ett halvår ökar din gångsträcka.

Det är besvären från hjärtat som får avgöra hur mycket Du kan anstränga Dig om Du har kärlkramp både i hjärtat och i benen. Det brukar vara lättare att träna tillsammans med andra. Ta gärna hjälp av exempelvis en fysioterapeut.

Blodflödet kan förbättras av träning och på sikt kan det bildas nya blodkärl som leder blodet förbi det förträngda blodkärlet. Muskelcellerna tränas i att utnyttja det blodflöde som ändå finns på ett bättre sätt. 

Det är vanligare att få kärlkramp om man har någon sjukdom som gör det svårare att träna. Det kan t ex vara en ledsjukdom, balansproblem, hjärtinfarkt, hjärtsvikt eller stroke. Vissa klarar ändå att exempelvis cykla på en motionscykel. Lite träning är bättre än ingen alls.

Du bör undvika att få sår på fötterna om Du har dålig cirkulation i pulsådrorna. Det gäller särskilt om Du har diabetes. Sår kan lättare infekteras och leda till kallbrand och amputation. Bra fotvård kan däremot minska risken för amputation. 

Det här är några råd som kan hjälpa Dig att undvika fotsår:

Titta och känn på fötterna dagligen för att upptäcka sår, sprickor, rodnader och förhårdnader. Med hjälp av en liten spegel kan Du se hela foten

Tvätta fötterna regelbundet i ljummet vatten. Torka särskilt noga mellan tårna. Använd en mjuk handduk

Smörj med mjukgörande kräm och fet salva till natten om Du har torr och sprucken hud

Byt strumpor varje dag. Det är bra att vända sömmarna utåt och använda strumpor som inte är så täta

Skär eller klipp aldrig förhårdnader. Använd fotfil av sandpapper

Klipp naglarna rakt över och inte för kort. Fila ner kanterna med en nagelfil om de känns vassa

Vid problem kan Du fråga distriktssköterskan eller en professionell fotvårdare om råd. Ibland behövs specialskor från en ortopedteknisk avdelning

När det gäller hälsosam mat är många experter överens om de här råden:

Använd vatten som huvudsaklig dryck

Ät fisk minst två gånger i veckan. Det är bra om fisken är fet

Ät mer av frukt, rotfrukter, grönsaker och nötter

Ät mindre av socker, feta mejeriprodukter och hårda matfetter

Det är viktigt att få hjälp att behandla sjukdomen på bästa sätt om Du har diabetes. 

Du kan få läkemedel för att minska besvären som kärlkrampen ger i andra delar av kroppen. Det är vanligt med kärlsjukdom i andra delar av kroppen om Du har kärlförträngningar i benartärerna. Det kan t ex vara i hjärtat och hjärnan.

Det här är några vanliga läkemedel som Du kan få använda:

Acetylsalicylsyra, som minskar risken för blodproppar i kärlen. Läkemedlet minskar även risken för hjärtinfarkt och stroke genom att blodplättarna inte klibbar ihop sig. Ibland kombineras acetylsalicylsyra med ett eller flera läkemedel som minskar risken för blodproppar.

Statiner, som används för att sänka kolesterolet i blodet. Läkemedlet gör också att åderförfettningen minskar.

Blodtryckssänkande läkemedel, som motverkar åderförfettning i blodkärlen och kan förbättra blodcirkulationen.

Läkaren på vårdcentralen kan skriva en remiss till en kärlkirurgisk specialist om Du har mycket ont när Du vilar och sår som inte läker. Den kärlkirurgiska specialisten bedömer om det är lämpligt att operera och kan göra en utredning om kärlkrampen i benen ställer till stora besvär i Ditt vardagsliv.

En operation behövs vanligtvis om Du har ett eller flera av följande allvarliga besvär:

Det gör ont när Du vilar

Du har svårläkta sår

Du har så kallad kritisk syrebrist med risk för kallbrand

Oftast görs en ballongvidgning av kärlförträngningen på liknande sätt som i hjärtats kranskärl.

Vid en kranskärlsoperation som även kallas bypassoperation syr kirurgen in ett nytt blodkärl som för blodet förbi hindret i det förträngda kärlet. Ibland räcker det att rensa ut de inlagrade förträngningarna med en behandling som kallas endartärektomi.

Ju högre upp i kroppen förträngningen sitter, desto mer hjälper operationen. Anledningen är troligen att det högre blodflödet i kärlen ovanför ljumsken gör att åtgärderna där ger bättre effekt.

Du kan få mycket ont om det plötsligt blir ett stopp i blodflödet till något av benen. Du måste då få behandling på sjukhus inom cirka sex timmar för att återställa blodflödet. En propp som har fastnat kan vanligtvis tas bort genom att en kateter förs in genom ljumsken till blodkärlet.

Ibland när proppen inte är lika akut kan i stället blodproppslösande läkemedel användas.  Du får då läkemedlet med kateter direkt i den aktuella pulsådern.

Kärlkramp i benen beror på att det har blivit för trångt i pulsådrorna, som kallas artärer. De kan finnas i bäckenet, i låret eller nedanför knäet.

Förträngningarna orsakas oftast av åderförfettning. Det gör att blodet får svårare att passera och kan leda till att det blir syrebrist i musklerna. Då kan det bildas mjölksyra, främst i vadmusklerna. Du får då mycket ont och kramp vid ansträngning. Det kallas kärlkramp i benen.

Stora kroppspulsådern börjar vid hjärtat och går ner genom kroppen. I navelhöjd delar den sig i två pulsådror som fortsätter ner i varsitt ben. Grenar av dessa blodkärl går till musklerna i låren.

Åderförfettning i kroppens pulsådror kallas även åderförkalkning eller ateroskleros och är en av de vanligaste och allvarligaste folksjukdomarna. Åderförfettning gör att blodkärlet blir trängre så att blodet får svårt att passera. Det blir en förträngning som kan leda till kärlkramp, det vill säga en minskning av blodflödet som ger syrebrist i musklerna.

Förträngningen kan orsaka kärlkramp och hjärtinfarkt om den sitter i hjärtats kranskärl. Sitter förträngningen i hjärnans kärl kan Du få stroke. 

Stora kroppspulsådern börjar vid hjärtat och går ner genom kroppen just framför ryggraden. När den når navelhöjd delar den sig i två pulsådror som fortsätter ner i varsitt ben. Grenar av dessa blodkärl går till musklerna i låren. Huvudkärlen i benen fortsätter ner i knävecken, vidare bakom de inre fotknölarna och sedan ut i foten. På fotens ovansida finns en ytligare pulsåder där de som har bra blodcirkulation i benen kan känna pulsen med fingrarna. Blodet förser cellerna i benen med syre och näring, och transporterar bort slaggprodukter.

Många som får veta att de har åderförfettning i benen undrar om det kan leda till kallbrand och amputation. De allra flesta behöver inte oroa sig för det. Risken är liten, särskilt om Du slutar röka. 

Men en amputation kan bli nödvändig om sjukdomen har gått så långt att det inte går att göra en kranskärlsoperation eller ballongvidgning. Amputationen kan göra att Du mår mycket bättre om Du t ex har mycket ont, sår på fötterna som inte läker eller början till kallbrand.

En amputation kan omfatta en tå, flera tår eller hälften av foten. Men oftast görs amputationen på underbenet en bit under knäet för att operationssåret ska kunna läka bra. Därmed kan benet lättare passa i ett konstgjort underben, en så kallad protes.

Efter en amputation av underbenet får Du hjälp av en fysioterapeut och en ortopedtekniker som ser till att protesen passar bra på Ditt ben. Du får också hjälp med gångträning. Det är oftast möjligt att lära sig att gå med protes om du kunde gå själv före amputationen.

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning Du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.

Du ska få vara delaktig i Din vård. För att kunna vara det behöver Du förstå informationen som Du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska t ex få information om behandlingsalternativ och hur länge Du kan behöva vänta på vård. 

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om Du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om Du t ex har en hörselnedsättning. 

Grattis Gunnel på Din 75 årsdag

Kärlkramp

Kärlkramp beror oftast på att det har blivit alltför trångt i ett eller flera av hjärtats kranskärl. Hjärtat får då inte tillräckligt med syre och Du får ont i bröstet, särskilt när Du anstränger Dig. Att ha kärlkramp ökar risken för hjärtinfarkt. Ring genast 112 om Du får en stark smärta i bröstet som inte går över.

Kärlkramp brukar delas in i följande två typer:

Stabil kärlkramp, som har varit oförändrad under flera månader

Instabil kärlkramp, som snabbt har blivit sämre eller nyligen har upptäckts. Den kommer redan efter lätt ansträngning eller utan att Du anstränger Dig alls

Kärlkramp kallas även angina pectoris

Det är vanligt att Du får ett eller flera av följande symtom om Du har kärlkramp:

Du får ett tryck mitt över bröstet, ofta när Du anstränger Dig

Du blir mer andfådd än tidigare när Du anstränger Dig

Det kan kännas svårt att andas

Det känns trångt i bröstet

Det gör ont i bröstet. Ibland strålar smärtan ut i en arm, mot halsen, ryggen eller underkäken

Symtomen brukar vara i några minuter och släpper ofta efter vila

Kärlkramp uppstår ofta i samband med fysisk ansträngning. Den kan också komma vid starka känsloyttringar som ilska eller upprördhet. Ibland kan det börja i vila, t ex att Du vaknar av kärlkramp. Stark kyla, hetta, blåst och stress kan utlösa kärlkramp eller göra att den blir värre.

Ont i bröstet är en av de vanligaste anledningarna till att söka akut sjukhusvård och kan ibland vara tecken på hjärtinfarkt.

Men tryck eller smärta i bröstet betyder inte alltid att Du har hjärtproblem. Det kan finnas många orsaker till att Du har ont, t ex irritation i slemhinnan i nedre delen av matstrupen eller sjukdomar i magsäcken och gallvägarna. Sjukdomar i lungan eller lungsäcken som exempelvis infektioner kan ge liknande symtom liksom besvär från halsryggen och bröstryggen. Det gäller även vissa muskelskador.

Kontakta en vårdcentral om Du tror att Du har kärlkramp. Många mottagningar kan Du kontakta genom att logga in.

Ring genast 112 om Du eller någon i Din närhet känner något av följande:

Du har en tryckande eller krampartad smärta i bröstet som inte går över

Du har en oklar och obehaglig känsla i bröstet som varar längre än 15 minuter och som Du inte vet vad den beror på.

Du har ont i bröstet och är samtidigt andfådd och kallsvettig eller har ont i bröstet samtidigt som hjärtat slår oregelbundet

Ring även 112 om någon har svimmat och är avsvimmad längre än en minut

Ring telefonnummer 1177 om Du vill ha sjukvårdsrådgivning och hjälp att bedöma symtom

Det finns mycket Du kan göra själv för att minska risken för kärlkramp och för att den inte ska förvärras. I första hand handlar det om att förändra Dina levnadsvanor. 

Det kan Du göra genom följande åtgärder:

Sluta röka om Du röker

Var fysiskt aktiv regelbundet

Ät hälsosam kost, vilket innebär mer frukt, grönsaker och fisk

Lär Dig att hantera stressiga situationer och ilska

Kontakta en sjuksköterska på en hjärtmottagning eller en vårdcentral om Du vill få hjälp att ändra Dina levnadsvanor

Risken för kärlkramp kan öka om Du har diabetes och högt blodtryck. Det är därför viktigt att Du har diabetessjukdomen under god behandling och får hjälp av Din läkare att sänka blodtrycket till nivåer under 140/90.

Du får berätta om Dina besvär och läkaren brukar även göra en kroppsundersökning.

Du kan få svara på bland annat de här frågorna:

Var sitter smärtan eller obehagen?

Hur kan smärtan eller obehagen beskrivas?

Kommer smärtan eller obehagen vid ansträngning?

Hur länge varar smärtan eller obehagen?

Sedan undersöker läkaren hjärtat och lungorna. Han/hon gör även blodtrycksmätningar i båda armarna.

Du får alltid genomgå en EKG-undersökning. Den kan visa om hjärtat har syrebrist, som är ett tydligt tecken på kärlkramp. Men Du kan ha kärlkramp trots att EKG visar att allt är som det ska. Därför behövs även andra undersökningar.

Det är vanligt att få lämna blodprover som kan visa på blodbrist, diabetes eller för höga halter av blodfetter. Proverna kan visa på olika risker som Du har och hur Du ska behandlas.

Du behöver också göra ett arbetsprov för att se om hjärtat får syrebrist när det ansträngs. Det är också vanligt att bli undersökt med ultraljud, som visar hur hjärtat och hjärtklaffarna fungerar.

Du kan få genomgå en datortomografi av hjärtats kranskärl om det finns misstanke om kranskärlsförändringar. Undersökningen behövs när den vanliga läkarundersökningen och arbetsprovet inte har gett några tydliga svar på om du har en kranskärlssjukdom.

En annan undersökning är hjärtskintigrafi. Det är en undersökning som vanligen bara görs efter remiss från hjärtspecialist om resultatet från arbetsprovet är svårtolkat.

Ibland kan du behöva genomgå en kranskärlsröntgen. Den visar om det finns förträngningar i hjärtats kranskärl. 

Läkemedel är den vanligaste behandlingen mot kärlkramp. Behandlingen minskar påfrestningarna på hjärtat, minskar syreförbrukningen och ökar blodflödet i kranskärlen. Läkemedlet gör också att Du får mindre ont, blir mindre andfådd och mindre trött.

Du får även andra läkemedel som t ex nitroglycerin. De lindrar symtomen om Du får kärlkrampsanfall trots den förebyggande medicineringen.

Du kan behöva en operation av kranskärlen om läkemedlen inte hjälper tillräckligt eller om Du har stor risk att få en hjärtinfarkt.

Det finns två typer av operationer. Den ena är ballongvidgning av kranskärl, som även kallas PCI. Den andra är kranskärlsoperation, som också kallas bypassoperation eller CABG.

Vilken behandling som passar bäst beror på vad de olika undersökningarna visar. Kranskärlsoperation är ofta bättre om Du har flera förträngningar i kranskärlen och om Du samtidigt har diabetes. Riskerna för att Du ska få tillbaka kärlkramp är mindre efter en kranskärlsoperation.

Ballongvidgning är inte lika omfattande som en kranskärlsoperation. Därför passar det ofta bättre om Du endast har en eller få förträngningar i kranskärlen. Risken för att få tillbaka kärlkrampsbesvären är större, men då går det bra att göra om behandlingen.

Det går att leva ett bra och aktivt liv om Du har kärlkramp. Men det kan ta tid att vänja sig och acceptera sjukdomen.

De flesta klarar sina vardagliga uppgifter och intressen trots kärlkrampsattacker då och då. Det finns heller inga hinder för ett sexuellt samliv. Däremot är det viktigt att lyssna på kroppens signaler och att Du anpassar Dig till den nya situationen. Att ha kärlkramp kan påverka den fysiska orken och det sociala livet.

Du kan alltid fråga en läkare eller sjuksköterska där Du får Din behandling om det är något Du undrar över när det gäller sjukdomen.

Kranskärlen som försörjer hjärtat med blod ligger i fåror på hjärtats utsida. När det blir en förträngning i ett eller flera kranskärl kan det orsaka kärlkramp.

Hjärtat är en muskel som är stor som en knuten hand. Det pumpar ut syrerikt blod till kroppens alla organ och muskler. Hjärtat behöver också syrerikt blod för att fungera.

Det är kranskärlen som förser hjärtat med blod. De ligger i fåror på hjärtats utsida och fylls med blod när hjärtmuskeln vilar mellan varje hjärtslag. När det uppstår förträngningar i ett eller flera kranskärl kan det orsaka kärlkramp på grund av att det uppstår syrebrist i hjärtmuskulaturen.

Kärlkramp orsakas av åderförfettning, som också kallas åderförkalkning.

Höga halter av blodfettet kolesterol kan öka risken för kärlkramp. En viss mängd kolesterol behövs, t ex för att kroppen ska kunna bilda hormoner. Men höga värden ökar risken för åderförfettning. Kolesterolnivåerna i kroppen påverkas av ärftliga anlag, men vad Du äter har också stor betydelse.

Rökning, högt blodtryck, diabetes, fysisk inaktivitet och stress ökar risken för att utveckla kärlkramp. En mindre vanlig orsak till kärlkramp är en tillfällig sammandragning av kranskärlet. Den gör att för lite blod kan passera genom kärlet och ut i hjärtmuskulaturen. Det kallas spasmkärlkramp eller spasmangina.

Du kan få symtom som påminner om symtomen vid kärlkramp utan att Du har några förträngningar i kärlen. Det kan t ex bero på förändringar i en eller flera hjärtklaffar eller att hjärtmuskeln är förtjockad.

Du kan ha instabil kärlkramp om Dina kärlkrampsbesvär förvärras så att Du får symtom vid allt mindre ansträngning eller till och med i vila. Risken är då stor att tillståndet förvärras och det kan sluta med att Du får en hjärtinfarkt. Du bör alltid söka vård genast om Du misstänker instabil kärlkramp.

För att alla ska få en jämlik vård finns det nationella riktlinjer för vissa sjukdomar. Där kan Du bland annat läsa om vilka hjärtsjukvård.  

Riktlinjerna innehåller rekommendationer. Vårdpersonalen måste ändå bedöma vad som passar varje enskild patients behov och önskemål.  

Det är Socialstyrelsen som tar fram de nationella riktlinjerna. Riktlinjerna är skrivna för chefer och andra beslutsfattare, men det finns också versioner som är skrivna direkt till patienter. Där kan Du läsa vad som gäller för just Din sjukdom.  

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning Du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.

Du ska få vara delaktig i Din vård. För att kunna vara det behöver Du förstå informationen som Du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska t ex få information om behandlingsalternativ och hur länge Du kan behöva vänta på vård. 

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om Du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om Du t ex har en hörselnedsättning.