Detta kan vara orsaken till smärta i knäna

Har Du ont i knäna eller är stel i höfterna? 

Orsaken kan finns längre ner på kroppen.

Smärta i knä eller höft är ofta något som kommer med åldern och något som man märker när man utövar fysisk aktivitet. Ofta tror vi att det är just vid själva smärtstället problemet är medan det i själva verket kan bero på hålfoten.

Smärtproblematik beror många gånger på nedsjunkna fotvalv och felaktig belastning. Fötterna bär ju upp hela kroppen och om vi har en felställning i foten blir det en felställning även i ryggen. Platta skor utan stöd är det sämsta tänkbara för våra fötter och kroppar, säger Jan Öman, ortopedingenjör på Boten i Boden, till Allas.

Alla fötter och dess konstruktion ser helt olika ut beroende på var i världen man kommer ifrån. En del har platta fötter då man oftare går barfota på ett annat underlag än vårt. Vissa har även ett extra mellanfotsben och det finns inte ett hålfotsinlägg som passar alla.

Jag har jobbat som ortoped i 36 år och i början pratades det nästan bara om plattfötter. I dag vet vi att ett väldigt högt fotvalv ger minst lika många problem när foten sjunker inåt. De flesta med plantar fasciit har högt fotvalv.

Det finns flera orsaker till att hålfoten sjunker ihop. Vi går ofta på platta underlag och bär platta skor utan stöd. Ålder och övervikt är en annan orsak och det är viktigt med bra skor redan i unga år. Det  finns hjälp att få dels genom övningar hemma för att stärka upp hålfoten, dels genom att använda specialutformade skosulor.

Det går att stärka musklerna genom klassiska övningar som att plocka kulor med tårna och att balansera på balansplatta. Det finns även Skosulor som är gjutna efter dina egna fötter ger bästa stödet. Fotavgjutningen ska göras utan belastning av foten, när du står upp trycks hålfoten ner. Med de nya sulorna i skorna ska det kännas bra direkt, det ska aldrig göra ont. Man kan få träningsvärk i början, men det går över efter ett tag.

Åtta vanliga nagelbesvär

De flesta av oss funderar vanligtvis inte så mycket på våra naglar, men de kan faktiskt avslöja en hel del om Din hälsa. Här går vi igenom åtta av de vanligaste nagelbesvären.

Tillstånd, form och färg på naglarna kan vara en indikator på Din allmänna hälsa. Friska naglar har i regel en slät, glansig och jämn yta utan fåror eller gropar. De är svagt rosafärgad. Det är normalt att naglarna förändras med åldern, de kan bli mindre klara i färgen, skörare och växa långsammare.

Även om de flesta nagelförändringar är helt normala kan vissa besvär vara ett tecken på ett underliggande hälsoproblem. Det här ska Du hålla utkik efter.

Vita prickar på naglarna

Små vita prickar eller linjer på nageln orsakas oftast av småskador på naglarna eller nagelroten. Prickarna försvinner när Din nagel växer ut.

Vanliga orsaker:

Nagelbitning

Manikyr eller pedikyr

Användning av aceton för att ta bort nagellack

Olyckor där nageln är klämd i exempelvis en dörr

Sällsynta orsaker till vita fläckar på nageln kan vara förknippade med en svampinfektion eller vara en biverkning av läkemedel eller cytostatikabehandling.

Gula naglar

Nagellack ger ofta svagt gula fläckar på naglarna. En svampinfektion som kallas onykomykos kan också orsaka gula naglar. Den påverkar vanligtvis tånaglar men den kan drabba fingernaglarna också.

Nagelsvamp gör vanligtvis att nageln tjocknar, missfärgas, splittras eller släpper lite från huden, Du bör tala med en läkare om Du misstänker att Du har en svampinfektion.

Gula missfärgningar kan också orsakas av rökning. I sällsynta fall kan det vara förknippat med lungsjukdom, sköldkörtelsjukdom, diabetes eller psoriasis.

Minimera risken för gula naglar genom att:

Byta strumpor ofta för att undvika både fot- och nagelsvamp

Använd skor i offentliga utrymmen, som i badhus eller omklädningsrum. Detta minskar risken för fotsvamp generellt

Om Du målar naglarna hemma ska Du alltid använda ett baslack

Om Du besöker en nagelsalong ska Du välja en salong som steriliserar sina verktyg mellan varje kund.

Huden runt naglarna är svullen och röd

Paronyki är en infektion i nagelbädden. Huden kan bli svullen, röd, öm och blåsor kan bildas. Infektionen sitter inte i nageln, men nageln kan vara orsaken till det.

Om det uppstår ett litet sår vid nageln kan bakterier eller svampar tränga in och orsaka nagelbandsinfektion. Det finns olika orsaker till det här, bland annat om du har bitit eller rivit i nagelbandet, klippt nageln på fel sätt, gjort manikyr, har inväxta naglar eller tvättar händerna ofta.

Paronyki är något som kan drabba alla och det läker av sig själv med egenvårdsbehandling, men i vissa fall krävs medicinsk hjälp.

Längsgående fåror och åsar

Djupa fåror eller linjer som löper horisontellt över nageln kan vara ett tecken på att naglarna växer långsamt eller inte alls. Det kan orsakas av en mindre skada mot nagelbädden eller av en sjukdom. Linjerna kallas Beaus linjer på fackspråk.

Möjliga orsaker kan vara Raynauds sjukdom, diabetes eller njursvikt.

Gropar i nageln

Små gropar och bucklor i nagelns yta, som liknar hack, kan ha olika orsaker.

Även om gropbildning kan inträffa av olika skäl är den ofta förknippad med psoriasis, ett hudtillstånd som orsakar röda, torra, fjällande fläckar i ansiktet, på armbågar, knän och andra delar av kroppen, förklarar Roshaan. Vid ett tillstånd som kallas fingerborgsnaglar, Onychia punctata, sitter psoriasisen i nagelanlaget.

Andra symptom relaterade till psoriasis är:

Missfärgning av nageln

Förtjockning av nageln

Nageln lossnar från fingrar eller tår

Nageln lossnar från nagelbädden

Om nageln lossnar från nagelbädden rör det sig ofta om ett så kallat trauma mot nageln, exempelvis att nageln har klämts och sedan lossnar.

En annan orsak kan vara svampinfektion, kallas även onykolys, och är en vanlig nagelsjukdom där nageln ibland kan lossna från nagelbädden. Ofta helt smärtfritt.

Om naglarna lossar:

Klipper av den del som har lossnat

Undviker eventuella irriterande ämnen som nagellack

Använder tejp för att fästa nageln

Brun eller svart rand/fläck på nageln

En mörkbrun eller svart rand eller fläck ska alltid undersökas av vården. Om Du hittar nya fläckar på naglarna ska Du kontakta en läkare så fort Du kan.

Det är ovanligt, men en svart strimma under nageln kan bero på nagelns melanom och vara en typ av hudcancer. Den mörka randen kan bli bredare över tid och spridas in i nagelbandet, och nageln kan bli öm eller börja blöda.

En mörk rand längs nageln kan även bero på pigmentering av naglarna, känd som melanonychia. Detta är vanligare hos personer med mörkare hudtoner.

En mindre blödning kan också orsaka mörka linjer längs nageln. Randen kan uppstå efter en skada när blodkärl under nageln skadas och brister.

Sköra och spröda naglar

Spröda och kluvna naglar är ett vanligt problem som kan drabba alla. Du kan ha mjuka, torra eller tunna naglar som lätt går sönder och delar sig.

Detta kan vara ett tecken på åldrande men kan också orsakas av långvarig exponering för kemikalier som nagellack. Andra faktorer som kan orsaka sköra naglar är anemi (blodbrist), vitaminbrist och ibland problem med sköldkörteln.

Håll naglarna rena och vältrimmade. Försök att inte bita eller riva i naglarna, nagelbanden eller huden runt naglarna.

Använd handskar. Skydda Dina naglar om Du använder rengöringsprodukter regelbundet, bor i kallt klimat eller tvättar och blöter händerna ofta.

Ät hälsosamt. Satsa på proteinrika livsmedel som fisk, kött, baljväxter och nötter. Om Du äter en varierad kost behöver Du inte kosttillskott, men personer med svaga naglar kan behöva ett tillskott som innehåller biotin, B-vitaminer, zink och kiseldioxid.

Var försiktig med manikyr. Använd acetonfri nagellacksborttagning och undvik att trycka tillbaka nagelbanden. Det kan leda till att huden runt nagelbädden går sönder och orsaka infektioner.

Det är alltid en bra idé att boka tid med en läkare om:

Dina naglar har ändrat färg eller form, har ramlat av eller på annat sätt ser annorlunda ut och Du vet inte varför.

Huden runt naglarna är röd, svullen, öm och varm.

Nagelbesvär behandlas inte av sjukvården utan brukar gå över av sig själv inom någon vecka. Om Dina besvär inte går över, eller om de förvärras. 

Allt om eosinofil astma, orsak, symtom och behandling

Eosinofil astma är oftast svårbehandlad då inhalationerna inte räcker till och patienterna behöver ha kurer med kortisontabletter för att bekämpa inflammationen i luftrören.

Sjukdomen kännetecknas av att patienten har höga nivåer av eosinofiler, en sorts vita blodkroppar, i blodet och i luftvägarna. Eosinofilerna har vanligtvis en uppgift att skydda oss från olika infektioner, framförallt parasitinfektioner. Men vid eosinofil astma produceras för mycket av dessa vita blodkroppar, och de har en toxisk, skadlig effekt på kroppen. Lungorna är ju ett filter för det som passerar genom blodet, eosinofilerna fastnar i lungorna och orsakar inflammation.

Patienter med den här typen av astma får ofta ökande symtom och tätare akuta försämringsperioder än vanliga astmapatienter, och vanlig astmabehandling räcker inte till. Behandling med kortison i form av tabletter och även injektioner hjälper tillfälligt, dock återkommer inflammationen när man avslutar behandlingen. Det är därför många patienter har kontinuerlig behandling med kortisontabletter, något som ger ökad risk för svåra biverkningar.

Det finns ett enkelt blodprov där man kan mäta eosinofiler i blodet. Det finns också andra markörer som oftast har ett samband med ökningen av eosinofiler i blodet, till exempel mätningen av kvävemonoxid i utandningsluften. Har man en förhöjd nivå av kvävemonoxid i utandad luft tyder det på att man har en viss typ av inflammation, kallad typ 2-inflammation, som är vanlig hos dem som har svår eosinofil astma.

Mätning av kvävemonoxid görs på specialistmottagningar, däremot mätning av eosinofiler i blodet kan ske i primärvården. Om blodprovet visar tecken till eosnofili bör man remittera patienten till specialistmottagning för vidare utredning.

Det är inte ovanligt att astmapatienter, som ofta är underbehandlade, blir ”vana” vid sina symtom, speciellt en minskad ork. Man tror att det beror på ”dålig kondition” och att det inte går att göra något åt det.

Varje astmapatient bör få en skriftlig behandlingsplan, där det tydligt skall stå vad man skall göra vid försämring t.ex. höja inhalationsbehandling, börja med en kortisonkur med tabletter eller söka akut vid utebliven effekt.

Många av patienter med svår astma är yrkesverksamma, och det blir ofta ett problem att klara jobbet. De har ofta hög sjukfrånvaro, då en vanlig förkylning kan drabba lungorna. De känner sig ofta ensamma, och förståelsen hos arbetsgivare och i samhället är inte alltid den bästa. De får höra ”Du har ju bara astma, det är väl inte så farligt, ta Din medicin så att Du kan komma till jobbet".

De har ofta svårt att sova på nätterna på grund av mycket slem och hosta, svårt att vara ute när det är kallt och klarar inte fysisk ansträngning.

Kortison, vanligast i inhalationsform är hörnstenen vid astmabehandling. Det är vanligen mycket effektivt, men har också en del välkända biverkningar. Du behöver inte vara orolig för att använda kortison enligt din läkares ordination, men det är viktigt att inte ta mer kortison än nödvändigt.

Om man inhalerar höga doser kortison eller tar kortisontabletter minskar kroppens egen kortisolproduktion och kroppen behöver tid för att reglera den naturliga produktionen själv igen. Detta är anledningen till att man alltid bör avsluta en längre tids högdosbehandling med kortisontabletter med en gradvis nedtrappning av dosen.

Men även för dem som har behandling med låga doser finns en risk för biverkningar eftersom risknivån är individuell. Kända biverkningar är sömnstörningar, ökad vikt och överaktivitet. Till de allvarligare biverkningarna hör benskörhet, osteoporos. Kortisonbehandling är den vanligaste orsaken till så kallad sekundär osteoporos, som kan leda till att man får en ökad risk för frakturer.

För att bekämpa den svårbehandlade inflammationen vid svår eosinofil astma finns nu nya biologiska läkemedel som ett alternativ till behandling med kortisontabletter.

De läkemedlen har funnits i flera år. I början valde man inte rätt typ av astmapatienter dvs ej bara patienter med svår eosinofil astma utan använde dem till att behandla alla typer av astma. Men under den senaste tidens behandling där man valt rätt patienter har behandlingen halverat antalet försämringar, och man har kunnat halvera användningen av kortisonmediciner hos patienter med svår eosinofil astma.

De biologiska läkemedel som i dagsläget är godkända för astma hjälper människor med riktigt svårbehandlad astma. Medicinerna har lite olika funktion och verkar genom att blockera vissa inflammatoriska signalämnen i kroppen.

Vid tillväxten av de inflammationsskapande eosinofilerna spelar en kemisk budbärare, Interleukin 5 (IL-5), en nyckelroll. Det är denna signalsubstans som ”talar om” att produktionen av eosinofiler måste öka.

De nya läkemedlen binder sig till IL-5 och hämmar dess aktivitet. När signalvägen inte fungerar som den ska, hejdas produktionen och tillväxten av eosinofiler.

De biologiska läkemedlen är så kallade monoklonala antikroppar, konstgjorda antikroppar som ska blockera någon typ av receptor eller typ av substans i kroppen. Man kan likna dem vid ”målsökande robotar”, som hittar och hämmar en signal som cellen är beroende av för överlevnad/tillväxt.

De biologiska läkemedlen är väl prövade när det gäller säkerhet. Men med biologiska läkemedel/monoklonala antikroppar finns alltid en liten risk för allergiska reaktioner. Därför ska alltid de första doserna ges under uppsikt på mottagning. Det finns andra biverkningar, men hittills inga allvarliga rapporterade.

Patienter med svår allergisk astma är däremot inte lämpade i första hand för behandling med IL-5-hämmare. Här kan istället ett annat biologiskt läkemedel användas som tilläggsbehandling. Detta läkemedel blockerar antikroppen IgE (Immunoglobulin E) och verkar därmed via en annan mekanism.

Sedan en längre tid tillbaka finns flera olika astmaläkemedel som motverkar interleukin-5 godkända i Europa. De förhindrar att eosinofilerna ska öka och leva längre, vilket gör att eosinofilerna minskar i blodet. De ingår i högkostnadsskyddet med subvention, till patienter med ”svår eosinofil astma som är otillräckligt kontrollerad trots standardbehandling eller behandling med kortisontabletter i doser som ger ökad risk för biverkningar”.  Två av dem tas som injektioner under huden, det tredje ges som dropp.

Nu ingår ytterligare ett biologiskt läkemedel i läkemedelsförmånerna med begränsad subvention vid svår astma. Den blockerar receptorn för två andra cytokiner, interleukin-4 och interleukin-13. Även detta läkemedel tas genom en injektion under huden.

Alla biologiska läkemedel utom ett kan tas som injektioner hemma. Det görs en utvärdering efter en tid, där läkaren bestämmer om patienten kan använda ett av de läkemedel som kan tas hemma.

Läkemedelsverket kommer så småningom att uppdatera sina rekommendationer för behandling av svår astma. Så här ser rekommendationerna ut idag:

Lindrig och medelsvår astma. Kan handhas inom primärvård. Diagnostisering och uppföljning av astma med spirometri och ACT-test (Asthma Control Test) årligen. Underhållsbehandling med antiinflammatoriska läkemedel.

Svår astma. Bör handhas på allergimottagning. Utredning av oklara besvär och återkommande akutbesök, svårbehandlad astma med höga doser inhalationssteroider. Ställningstagande till allergen immunterapi (AIT) vid allergisk astma.

Svårbehandlad astma med eventuella behov av biologiska läkemedel. Bör handhas inom högspecialiserad allergivård. Patienter som trots behandling enligt Global Initiative for Asthma (internationella riktlinjer för behandling och förebyggande av astma) har återkommande akutbesök och behov av kortisontabletter under lång tid.

Det pågår flera studier på området svår astma. Bland annat undersöker man läkemedel som angriper inflammationen vid astma på ett annat sätt, genom att blockera en annan ”inflammationskaskad”. Det finns också pågående studier för att utveckla nya biologiska läkemedel med längre effekt och verkningstid, något som kan minska injektionsintervallet.

Om man som patient trots behandling inte känner någon förbättring av sina symtom och har en dålig livskvalitet ska man be sin primärvårdsläkare om en utredning, blodprover och eventuell remiss till en specialistmottagning för svår astma. Målet är att vården ska kunna identifiera varje specifik typ av astma-inflammation och rikta rätt behandling mot varje patient.

Astma drabbar cirka 10% av den svenska befolkningen. Orsaken är en kronisk inflammation i luftrören som är överretbara. Ett astmaanfall kan utlösas av olika triggerfaktorer som ansträngning, exponering för allergener och virusinfektioner. Läs mer om astma här 

När astman utlöses drar musklerna i luftrören ihop sig och det blir trångt i luftrören. Det blir också en svullnad i slemhinnorna som ger ökad slembildning och hosta.

Astma är en så kallad variabel sjukdom. Patienter med framförallt lindrig astma mår ofta relativt bra och har ganska lite symtom under längre perioder, sedan exponeras de för något t.ex. ett virus eller allergen som ökar inflammationen i luftrören och orsakar en astmaförsämring.

Den senaste mätningen för några år sedan visade att ungefär 10% av befolkningen ansåg sig ha astma eller ha haft tidigare. Men siffran är inte hundraprocentigt rättvisande. Många beskriver klassiska astmasymtom när de exponeras för exempelvis rökiga miljöer eller stark kyla, men de har inte fått en diagnos. Samtidigt finns även en risk för överdiagnostik och överbehandling av astma, därför är det viktigt att patienter med astmaliknande symptom utreds på ett adekvat och strukturerat sätt.

Det finns allergisk astma, som utlöses av t ex pollen- eller pälsdjursallergi, och icke-allergisk astma.

3–6% av de som fått diagnosen astma har det som definieras som svår astma. Den kännetecknas av att man behöver höga doser av inhalationsläkemedel för att hålla symtomen under kontroll.

Tidigare sågs astma som en och samma sjukdom, där alla patienter erbjöds i stort sett samma behandling med inhalationssteroider och luftrörsvidgande mediciner. Idag är vi närmare det som kallas precisionsmedicin, där behandlingar skräddarsys efter patienternas individuella behov.

Läkarna kan med hjälp av t ex blodprov och test av kvävemonoxid i utandningsluften hitta olika så kallade biomarkörer som avslöjar vilken sorts astma en patient har.

Larm om att butiker smyghöjer matpriser

Riksbanken och regeringen vevar om att företag höjer priserna mer än nödvändigt, något som näringslivet tillbakavisat.

Om smyghöjningar verkligen sker är svårt att bevisa.

Klart är att bonden Helge Berglunds mjöl plötsligt kostade sju kronor mer på butikshyllan, utan att han själv hade höjt priset.

På Ica Maxi Sandviken kostade ett paket med Berglunds stenmalda mjöl fram till nyligen 32 kronor.

Plötsligt höjde butiken priset till 39 kronor.

Något som förvånade Helge Berglund, som producerar mjölet, eftersom han inte hade höjt priset mot butiken, vilket Gefle Dagblad tidigare rapporterat.

Debatten är hög i dag om inflationen och oskäliga prishöjningar i butiker. Det här är ett typexempel på vem som tar pengarna, säger han till Tidningarnas Telegrambyrå.

I sitt protokoll från juni skrev Riksbanken att "en faktor av betydelse" när det gäller de stigande priserna är just att företagen höjt priserna mer än normalt i relation till kostnadsökningarna. Uttalandet har kritiserats av Svenskt näringsliv som anser att Riksbanken inte har något belägg för påståendet.

Enligt Mattias Erlandsson, biträdande chef på avdelningen för penningpolitik på Riksbanken, bygger analysen i huvudsak på publicerad statistik.

Många företag har fått ökade kostnader och behövt höja sina priser. Samtidigt var företagens egna omdöme om sin lönsamhet starkare än normalt. Utifrån den data som vi tittade på verkar företagen ha varit snabbare på att föra över sina kostnader till konsumenterna än de brukar, skriver han i ett mail till Tidningarnas Telegrambyrå och tillägger, men det är upp till företagen att sätta sina priser. Vår uppgift på Riksbanken är att hantera inflationen och se till så den återgår till målet.

På en presskonferens nyligen var finansminister Mikael Damberg inne på samma spår när han sade att regeringen får "allt fler indikationer" på att företag passar på att höja priset mer än nödvändigt.

Ida Lind, marknadsexpert på Ekologiska lantbrukare, ger liknande signaler, jag har ringt runt till odlare som bekräftar att butikerna har höjt priserna på deras varor mycket mer än vad kostnaderna ökat i produktionsled, skriver hon i ett sms till Tidningarnas Telegrambyrå.

Trots det går det inte att säga att smyghöjningar faktiskt är något som skett.

Enligt Jörgen Kennemar, råvaruanalytiker hos Swedbank, är frågan känslig.

Det är komplext och har blivit politiskt såhär kring valet, alla har sin agenda, säger han och fortsätter, det man kan säga är att lantbrukarna har haft exceptionellt höga produktionskostnader. Det gör naturligtvis att den delen i produktionsledet får det kämpigt jämfört med det senare ledet i livmedelssektorn.

Enligt Lantbrukarnas riksförbund (LRF) har kostnaden för lantbruket generellt ökat med 38% medan priserna har ökat med 35%. Siffror som kommer från maj. Marginalen har därmed krympt med 3%.

Vår bild är att bönderna, och särskilt djurbönderna, kämpar med lönsamheten. Samtidigt kommer det i detaljhandeln löpande rapporter om att vinstutvecklingen förefaller vara intakt, säger Lars-Erik Lundkvist, näringspolitisk expert på organisationen.

Icagruppens rörelsemarginal sjönk något, från 4,5 till 4,4%, under årets andra kvartal jämfört med året innan. Axfoods rörelsemarginal för samma kvartal gick från 4,4 till 4,3%.

Man kan se i statistiken åt vilket håll det har lutat hittills. Men det är svårt att säga vad det beror på, säger Lars-Erik Lundkvist.

Det butikerna köper in från lantbruket är enligt honom bara en mindre del av deras totala kostnader. Varulager, personal och hyra är också stora utgifter.

De flesta produkter går inte heller direkt från bonden till butiken. Även mejeriet, slakteriet och andra förädlare i livsmedelskedjan ska i sin tur ta höjd för dyrare kostnader för bland annat el och bränsle.

Prisökningar hos globala livsmedelsjättar är också något som påverkar butikerna.

Helge och Marianne Berglund odlar, maler och förpackar sitt mjöl själva på gården. Det mesta används i det egna bageriet, där priset inte har höjts, men en liten andel kör de själva ut till Ica Maxi.

Det finns inga mellanhänder.

När Ica Maxi höjde priset beslutade sig Helge Berglund för att i sin tur höja priset gentemot Ica med en krona. Svaret kom direkt. Ica Maxi höjde med ytterligare tre kronor, enligt Helge Berglund.

Helt plötsligt var priset 42 kronor. Folk började ringa mig och undrade vad jag höll på med, säger han.

Tidningarnas Telegrambyrå har sökt Staffan Ahlqvist, butikschef på Ica Maxi i Sandviken, utan att få svar. Till Gefle Dagblad säger han att prishöjningen på Berglunds mjöl skedde redan i september förra året.

I och med att den här produkten mals i kvarn till vete lokalt ser vi det som en premiumprodukt och tycker att konsumenten där för kan betala ett högre pris. Men vi har inga orimliga marginaler och ligger inom 20%, säger han till tidningen.

Matprisinflationen

Inflationen i juli låg på 8%, vilket var lägre än väntat.

Livsmedelspriserna rusade däremot med 13,5 % i juli jämfört med samma månad året innan.

Det är den största prisökningen sedan mitten av 1980-talet.

Hel månads regn på ett dygn, och mer väntas

Översvämningar och vattenplaning. Regnet fortsätter hålla delar av landet i sitt grepp. Värst drabbat är Linköping som fått över 100 millimeter senaste dygnet, och ovädret kommer av allt att döma att sprida sig.

Det fortsätter att regna under dagen, det ligger som ett stråk över Östergötland, Sörmland och vidare mot Uppland, säger Therese Fougman, meteorolog på SMHI.

Regnmängderna ställde till med problem på flera håll redan under lördagen. I Jönköping fick räddningstjänsten rycka ut efter larm om översvämningar i en skola och på flera andra platser, rapporterar Jönköpings-Posten.

I Västeråsområdet har skyfallen lett till översvämmade källare och stora vattenmängder bland annat på E18, skriver VLT.

Allra mest regn har fallit i Linköping med omnejd, där räddningstjänsten tvingats åka på ett flertal larm.

Vi har haft ett 30–tal ärenden. Det har varit ansträngt men hanterbart, säger Pedher Helmer, vakthavande befäl vid Räddningstjänsten i Östergötland, till Tidningarnas Telegrambyrå.

De flesta larm har handlat om vattenskador i översvämmade källare och garage. Några har även rört blixtnedslag där träd börjat brinna eller automatlarm gått i gång.

Linköping-Malmslätt fick så mycket som 96 millimeter nederbörd från lördagskvällen fram till klockan åtta på söndagsmorgonen, enligt SMHI. Det kan jämföras med att augusti brukar bjuda på 60–70 millimeter, på en hel månad.

Det kom så orimligt mycket att siffran först sorterades bort av vårt system, säger Therese Fougman på SMHI.

Under förmiddagen har det fortsatt regna och Linköping är nu uppe i över hundra millimeter sedan i går kväll. Malexander hamnar som tvåa på regnlistan efter natten, där kom 65 millimeter fram till söndagsmorgonen.

Nu får vi se hur vi kan hantera effekterna av de vädervarningar som ligger nu och sträcker sig fram till i morgon kväll, säger Pedher Helmer på Räddningstjänsten.

För ännu är det inte dags att lägga undan paraplyerna i stora delar av landet. SMHI har utfärdat en gul varning för skyfallsliknande regn för östra och inre Svealand, samt stora delar av Götaland. Varningen sträcker sig fram till måndagskvällen.

Prognosen ger vid handen att nordöstra Götaland och östra Svealand får ihållande regn under dagen.

Det fortsätter att regna intensivt och på sina håll kan det komma 40–50 millimeter de närmaste tolv timmarna, säger Therese Fougman.

Södra Götaland ser ut att kunna få betydande mängder, men även Blekinge, Skåne, Öland och Gotland får räkna med att regnet gör entré.

Enligt SMHI finns risk för översvämningar, men det kommer att vara stora lokala variationer.

Inte förrän framåt tisdag ser det ut som att vädret stabiliserar sig. Enligt prognosen blir det då i stort sett uppehållsväder i södra Sverige. Därefter ska vädret bli högtrycksbetonat, men ganska svalt.

SMHIs vädervarningar

SMHI, varningssystem bygger numera på färger för olika vädervarningar. De tidigare klass 1-, 2- och 3-varningarna har utgått.

Gul varning, vädret kan få konsekvenser för samhället, och vissa risker för allmänheten. Störningar i en del samhällsfunktioner väntas.

Orange varning, kan innebära allvarliga konsekvenser för samhället, fara för allmänheten, och allvarliga skador på egendom och miljö. Störningar i samhällsfunktioner väntas.

Röd varning, mycket allvarliga konsekvenser för samhället och stor fara för allmänheten. Omfattande störningar i samhällsfunktioner väntas.

28 augusti

28 augusti är den 240e dagen på året i den gregorianska kalendern (241a under skottår). Det återstår 125 dagar av året.

Namnsdagar

Nuvarande, Fatima och Leila

Föregående i bokstavsordning

Augustin, Namnet infördes på dagens datum 1901, då det ersatte den äldre namnformen Augustinus, men utgick 1993.

Augustinus, Namnet fanns, till minne av kyrkofadern med detta namn, på dagens datum före 1901, då det utgick och ersattes av den modernare namnformen Augustin.

Fatima, Namnet införs på dagens datum 2011.

Gull, Namnet infördes 1986 på 6 november, men flyttades 1993 till dagens datum och utgick 2001.

Gurli, Namnet infördes på dagens datum 1986 och fanns där fram till 2011, då det utgick.

Gusti, Namnet infördes på dagens datum 1986, men utgick 1993.

Leila, Namnet infördes på dagens datum 2001 och har funnits där sedan dess.

Föregående i kronologisk ordning

Före 1901, Augustinus

1901–1985, Augustin

1986–1992, Augustin, Gusti och Gurli

1993–2000, Gurli och Gull

2001–2010, Gurli och Leila

Från 2011, Fatima och Leila

I föregående i revideringar

1929, Hilding

1950, Hilding

1964, Hilding

1973, Hilding

1989, Hilding

1995, Hilding

2000, Hilding

2005, Hilding

2010, Hilding

2015, Hilding

2020, Hilding

Händelser

1521, Osmanska turkarna ockuperar Belgrad.

1609, Henry Hudson upptäcker Delawarebukten.

1649, Fartyget Kattan, som är på väg med förnödenheter till kolonin Nya Sverige, förliser vid Puerto Rico.

1907, Transportföretaget United Parcel Service grundas i Seattle, Washington.

1910, Kungariket Montenegro utropas.

1913, Fredspalatset slutförs.

1942, Gunder Hägg sätter sitt sjätte världsrekord för säsongen genom att springa 3000 meter på 8.01,2.

1963, Martin Luther King håller sitt berömda tal I Have a Dream i samband med marschen till Washington för arbete och frihet.

1996, Skilsmässa mellan prins Charles av Storbritannien och prinsessan Diana.

2002, Tillverkningen av Chevrolet Camaro upphör.

2003, Patrik Kristiansson tar VM-brons i stavhopp i friidrotts-VM.

2006, Iron Maiden släpper det nya studioalbumet A Matter Of Life And Death med tillhörande turné.

2010, Botniabanan invigs officiellt.

Födda

1589, Jan Rutgersius, holländsk filolog och diplomat.

1592, George Villiers, 1:e hertig av Buckingham, engelsk statsman.

1639, Marie Mancini, italiensk författare och adelsdam.

1640, Johan Gabriel Stenbock, svensk statsman.

1653, Jesper Swedberg, biskop i Skara stift, psalmförfattare.

1667, Louise av Mecklenburg-Güstrow, drottning av Danmark och Norge 1699–1721, gift med Fredrik IV.

1721, Charles-Louis Clérisseau, fransk arkitekt och målare.

1732, Johan Gabriel Bergman, finländsk läkare.

1735, Andreas Peter Bernstorff, dansk statsman.

1740, Johan Tobias Sergel, svensk tecknare och skulptör.

1749, Johann Wolfgang von Goethe, tysk författare.

1762, Jakob Albrecht Ehrenström, finlandssvensk ämbetsman och memoarförfattare.

1771, Jeremiah B Howell, amerikansk politiker (demokratrepublikan), senator (Rhode Island) 1811–1817.

1797, Karl Otfried Müller, tysk klassisk filolog.

1809, Giovanni Maria Benzoni, italiensk skulptör.

1833, Edward Burne-Jones, brittisk målare och illustratör, prerafaelit.

1837, William Campbell Preston Breckinridge, amerikansk politiker, kongressledamot 1885–1895.

1842, Louis Le Prince, uppfinnare som sägs ha fångat de första rörliga bilderna.

1846, Francis G Newlands, amerikansk demokratisk politiker, senator (Nevada) 1903–1917.

1847, Nathan F Dixon III, amerikansk republikansk politiker, senator (Rhode Island) 1889–1895.

1855, Harry Lane, amerikansk demokratisk politiker, senator (Oregon) 1913–1917.

1875, Jacob Tegengren, finlandssvensk poet, ornitolog, arkeolog.

1878, George H Whipple, amerikansk patolog, mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin 1934.

1882, Gustaf Hellström, författare, ledamot av Svenska Akademien.

1883, Vilhelm Lundvik, svensk ämbetsman och politiker, före detta statsråd, landshövding i Älvsborgs län.

1890, Knut Pehrson, svensk skådespelare.

1896, Liam O'Flaherty, irländsk författare.

1899, Charles Boyer, franskfödd skådespelare, huvudsakligen verksam i USA.

1901, Hilding Gavle, svensk skådespelare.

1913, Robertson Davies, kanadensisk författare.

1918, Lars-Eric Kjellgren, svensk regissör och manusförfattare.

1919 – Godfrey N Hounsfield, brittisk elektroingenjör, mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin 1979.

1921, Barbro Hiort af Ornäs, svensk skådespelare.

1924, Janet Frame, nyzeeländsk författare. Peggy Ryan, amerikansk skådespelare och dansare.

1925, Donald O'Connor, amerikansk skådespelare och dansare. Esa Timonen, finländsk politiker.

1926, T V Rajeswar, indisk politiker, chef för Indiens underrättelsetjänst.

1927, Hans Ellis, svensk skådespelare.

1929, Bodil Kåge, svensk skådespelare.

1938, Paul Martin, kanadensisk politiker, premiärminister 2003–2006.

1940, Ken Jenkins, amerikansk skådespelare. William Cohen, amerikansk republikansk politiker, ledamot i representanhuset 1973–1979, ledamot i senaten (Maine) 1979–1997 och försvarsminister 1997–2001.

1944, Boyd Coddington, amerikansk hot rodbyggare.

1946, Anders Gärderud, svensk löpare och sportkommentator i Sveriges Television, mottagare av Svenska Dagbladets guldmedalj efter guldmedalj på 3000 meter hinder i OS 1976.

1947, Emlyn Hughes, engelsk fotbollsspelare.

1950, Silvio Baracchini, italiensk vattenpolospelare.

1958, Janne Karlsson, svensk ishockeyspelare och tränare.

1959, John Allen Nelson, amerikansk skådespelare. Brian Thompson, amerikansk skådespelare.

1963, Jennifer Coolidge, amerikansk skådespelare. Mikael Genberg, svensk konstnär.

1964, Lee Janzen, amerikansk professionell golfspelare. Dermot Keaney, brittisk skådespelare.

1965, Satoshi Tajiri, japansk speldesigner. Amanda Tapping, kanadensisk-brittisk skådespelare, känd från tv-serien Stargate SG-1. Shania Twain, kanadensisk sångare.

1968, Billy Boyd, skotsk skådespelare.

1969, Jack Black, amerikansk skådespelare. Joakim Haeggman, svensk professionell golfspelare. Jason Priestley, kanadensisk skådespelare.

1972, Luciano Astudillo, svensk socialdemokratisk politiker.

1974, Goran Marjanovic, svensk skådespelare och manusförfattare. Johan Andersson, svensk programmerare.

1977, Daniel Andersson, svensk fotbollsspelare.

1981, Martin Erat, tjeckisk ishockeyspelare.

1982, LeAnn Rimes, amerikansk sångare.

1985, Shirley Cruz, costaricansk fotbollsspelare. Helena Jansson, svensk orienterare.

1986, Florence Welch, brittisk sångare.

1990, Ariel Petsonk, svensk barnskådespelare.

1990, Bojan Krkić, spansk-serbisk fotbollsspelare.

Avlidna

430, Aurelius Augustinus, kyrkofader.

876, Ludvig den tyske, kung av Östfrankiska riket sedan 843.

1645, Hugo Grotius, folkrättens fader.

1654, Axel Oxenstierna, svensk greve, riksråd och statsman samt rikskansler sedan 1612

1855, Henry W Collier, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Alabama 1849–1853.

1888, Fredrik Brusewitz, svensk disponent och politiker. Julius Krohn, finländsk folklorist och författare.

1918, Ollie Murray James, amerikansk demokratisk politiker, senator (Kentucky) 1913–1918.

1924, Henry Gage, amerikansk republikansk politiker, Kaliforniens 20e guvernör 1899–1903.

1942, Harold Hilton, engelsk golfspelare.

1943, Kung Boris III av Bulgarien.

1944, Teresa Bracco, italiensk jungfrumartyr, saligförklarad.

1945, Edith Erastoff, finlandssvensk skådespelare.

1946, Frederick Lambart, brittisk fältmarskalk.

1948, James M Slattery, amerikansk demokratisk politiker, senator (Illinois) 1939–1940.

1951, Robert Walker, amerikansk skådespelare.

1954, Torsten Hillberg, svensk skådespelare.

1971, Geoffrey Lawrence, brittisk jurist.

1978, Robert Shaw, brittisk skådespelare.

1985, Ruth Gordon, amerikansk skådespelare och manusförfattare.

1987, John Huston, amerikansk filmregissör.

1990, Eva Stiberg, svensk skådespelare. Willy Vandersteen, belgisk (flamländsk) serietecknare.

2005, Hans Clarin tysk skådespelare.

2006, William F Quinn, amerikansk republikansk politiker. Melvin Schwartz, 73, amerikansk fysiker, mottagare av Nobelpriset i fysik 1988.

2007, Antonio Puerta, spansk fotbollsspelare. Paul MacCready, amerikansk flygingenjör.

2008 Sigurbjörn Einarsson, biskop av Isländska kyrkan. Phil Hill, 81, amerikansk racerförare.

2009, Guy von Dardel, svensk partikelfysiker, halvbror till Raoul Wallenberg.

2010, Keith Cederholm, svensk brottsling som bland annat friades för mordbrand 1984 med hjälp av Jan Guillou.

2011, Johnny Giosa, 42, amerikansk trummis i BulletBoys.

2012, Eva Figes, 80, brittisk författare och feministisk forskare. Shulamith Firestone, 67, kanadensiskfödd amerikansk feministisk teoretiker och författare.

2014, Bill Kerr, 92, australisk skådespelare.

2017, Tore Frängsmyr, 79, professor i vetenskapshistoria vid Uppsala universitet (född 1938)

En liten tjänsteresa till Höllviken, Bjärred och Oxie i dag

 

Grattis Mats på Din 40 årsdag

 

Lennart Olsson 1959 - 2022

Till minne av Lennart Olsson

har Sveriges Cancersjukas Riksförbund tacksamt tagit emot en gåva 200,00

Vila i frid

Hälsningar

Marianne Zetterström

Swishnummer: 123 070 94 10

Bengt Nilsson 1941-2022

 Bengt Nilsson

Begravningen som ägde rum 12 augusti 2022 i Rängs kyrka Höllviken

Till minne av Bengt Nilsson

har Sveriges Cancersjukas Riksförbund tacksamt tagit emot en gåva 200,00

Vila i frid

Hälsningar

Marianne Zetterström

Swishnummer: 123 070 94 10

Månadslöner och priser 1960 - 1990

Löner, priser, konsumtion under 1960-talet

1967, när Sverige gick om till högertrafik, var antalet bilar nära två miljoner, eller en bil på fyra invånare

1965 infördes det studiemedelssystem. Systemet är till stora delar detsamma som i dag och gav större möjligheter för alla att studera

1965 infördes mellanölet, som såldes i mataffärer. Alkoholkonsumtionen det här året motsvarade 5,7 liter alkohol per invånare (15 år och äldre)

Samma år såldes 2,1 kg tobak, eller knappt 1 400 cigaretter, per invånare (15 år och äldre)

Ett halvt kilo kaffe kostade 1965 6,15 kronor, vilket motsvarar 58 kronor i 2013 års penningvärde

En liter mjölk kostade 1965 en krona, vilket motsvarar drygt nio kronor i 2013 års penningvärde

1963 låg arbetarlönen för män i snitt på 7,91 kronor per timmen, medan arbetarkvinnor tjänade 5,71 i timmen 913,60 per månad

Löner, priser, konsumtion under 1970-talet

Mat var relativt dyrt under mitten av 1970-talet. Förutom mjölk och knäckebröd, som med dagens penningvärde kostar ungefär lika mycket som 1975, var våra vanligaste matvaror dyrare än vad de är i dag

Under 1970-talet rökte en stor del av befolkningen. Omkring 1 800 cigaretter per år och invånare över 15 år såldes år 1975.

Alkoholkonsumtionen det här året motsvarade 7,6 liter alkohol per invånare (15 år och äldre)

Föräldraförsäkringen infördes 1974 och innebar att föräldrar kunde vara lediga 180 dagar med ersättning upp till 90% av lönen. Männen tog samma år ut 0,5% av dagarna

Ett halvt kilo kaffe kostade 1975 15,40 kronor, vilket motsvarar 79,60 kronor i 2013 års penningvärde

En liter mjölk kostade 1975 1,30 vilket motsvarar 6,90 kronor i 2013 års penningvärde

1975 var månadslönen för tjänstemän 5 662 kronor för män och 3 780 kronor för kvinnor

Löner, priser, konsumtion under 1980-talet

1981 redovisades mobiltsamtal för första gången och under det året ringde vi sammanlagt 70 stycken. Fyra år senare var samtalen uppe i 38 500

1985 såldes omkring 1 600 cigaretter och motsvarande 6,1 liter ren alkohol per invånare, 15 år och äldre

Kött och ost var som dyrast under 1985, en färsk nötstek kostade 89.70 kronor per kilo, vilket motsvarar drygt 180 kronor kilot, i 2013 års penningvärde. Nästan dubbelt så dyrt som år 2005

Ett kilo kaffe kostade 1985 55,20 kronor, vilket motsvarar 112,70 kronor i 2013 års penningvärde

En liter mjölk kostade 1975 4,30 vilket motsvarar 8,70 kronor i 2013 års penningvärde

Den genomsnittliga lönen för kvinnor i relation till männens är 72% inom industrin, år 1985

Män som arbetar inom industrin har i genomsnitt 12 805 kronor i månadslön medan kvinnorna tjänar 8 746 kronor i månaden

1988 tog kvinnorna ut 90% av föräldraledigheten

Löner, priser, konsumtion under 1990-talet

1990 tjänade en industriarbetare omkring 12 500 kronor i månaden, medan tjänstemannen i samma industri tjänade omkring 5 000 kronor mer. Tio år senare tjänade arbetaren ungefär 18 000 kronor och tjänstemannen 27 000

Ett halvt kilo kaffe kostade 1995 36,50 kronor. En liter mjölk kostade samma år bara 4:80, ungefär 5,90 i dagens penningvärde

1990 fanns omkring 3,6 registrerade personbilar i Sverige, tio år senare var de närmare fyra miljoner, ungefär 450 bilar på 1 000 personer

1995 rökte 21% av kvinnorna och 15% av männen i åldern 16 till 24 år.

Samma år såldes motsvarande 6,2 liter ren alkohol per invånare, 15 år och äldre. Systembolaget var lördagsstängt under i princip hela 1990-talet.

Psoriasis, mer än en hudsjukdom

Psoriasis är mycket mer än en hudsjukdom. Du som har psoriasis kan påverkas fysiskt, psykiskt och socialt men det finns hjälp att få, dels moderna behandlingar och möjlighet att samtala med Din specialistläkare för att optimera just Din behandling.

I Sverige beräknas omkring 300 000 individer ha psoriasis vilket gör den till en av våra vanligaste folksjukdomar. Idag finns ingen botande behandling och orsakerna till psoriasis är inte helt kända. Man vet dock att immunförsvaret reagerar felaktigt mot kroppen med överdriven produktion av hudceller, inflammation och skador i hudbarriären som följd. Sjukdomen är ärftlig och den är inte smittsam. Psoriasis kan drabba huden, lederna och självkänslan.

Psoriasis är en kronisk systemisk sjukdom som kan ha många olika symtom. Sjukdomen drabbar ungefär två till fyra procent av befolkningen i de nordiska länderna, och kan ha flera utlösande faktorer. Genetik, stress, infektioner och rökning är några.

Förr betraktades psoriasis som enbart en hudsjukdom, men numera vet man att psoriasissymtom kan variera kraftigt från person till person. De symtom man oftast förknippar med psoriasis är hudutslag, så kallade plack, på delar av eller hela kroppen, psoriasis i hårbotten, naglar, hand- och fotsulor och i vissa fall ledbesvär. Ofta har man något eller några av dessa symtom, och svårighetsgraden varierar stort mellan individer. Nyare data tyder på att klåda är det vanligaste och mest besvärande symtomet.

En del människor får ingen eller liten påverkan på livskvaliteten, medan andra kan känna stor psykisk påfrestning eller begränsningar i vardagen på grund av sina symtom. Det är vanligt med samsjuklighet varför man bör vara uppmärksam på symtom som kan tyda på annan sjukdom, som exempelvis hjärt-kärlproblem, mag-tarmbesvär, diabetes typ 2 och inflammatoriska ögonsjukdomar. Det är därför extra viktigt att hålla kontroll på sitt blodtryck, sin vikt och att inte röka.

Psoriasis kan innebära perioder med mer besvär och större utslag och perioder med små eller inga besvär. Beroende på hur allvarliga symtom du upplever kan det vara svårt att diagnostisera psoriasis på första läkarbesöket.

Vanliga symtom vid psoriasis

Huden kan fjälla

Klåda

Olika typer av rodnad

Hudförhårdnader

Bestående torr hud och torr hårbotten

Ledbesvär

Millimeterstora gropar i naglarna

Genom att följa upp och noggrant notera förändringar i huden/naglarna, ta hudprov och skapa en öppen kommunikation får läkarna en möjlighet att ställa diagnosen, även om det ibland är svårt att skilja mellan t ex eksem och psoriasis.

Om Du har psoriasis och får problem med leder i händer, fötter, handleder, fotleder och med ryggen så kan du ha drabbats av psoriasisartrit. Vanliga symtom är då stelhet, smärta, ömhet i muskler och senfästen, svullna leder och ryggsmärta. Det är viktigt med en tidig diagnos och behandling.

Du känner Din hud bäst, om Du upptäcker skillnader i huden, får klåda, att Du fjällar eller upptäcker att Dina naglar förändras, kan det vara tecken på psoriasis. Sjukdomen är inte alltid synlig, man kan ha psoriasis i hårbotten och en del får bara enstaka utslag. Andra får i mer eller mindre längre perioder tydliga utslag över stora ytor på huden. Symtomen kan även skilja sig mycket för en och samma person under olika faser i livet.

Att skilja mellan eksem och psoriasis kan vara svårt, så tala med Din läkare om Du är osäker på vilken diagnos Du har eller har fått.

Det finns idag inte något enkelt test utan diagnosen psoriasis baseras på typen av hudutslag och vart på kroppen de finns. Läkaren kan skrap lite lätt på utslagen för att fjällen ska lossna och syns då en ljust rödaktig yta är det troligtvis psoriasis. Ibland kan man även se små punktformiga blödningar. Ibland kan läkaren ta ett hudprov för att säkerställa korrekt diagnos.

Du löper lika stor risk att drabbas oavsett om Du är man eller kvinna. Vad som orsakar psoriasis och utlöser sjukdomen är inte helt klarlagt. Man vet dock att ärftlighet spelar en stor roll och att vissa läkemedel, hudskador, infektioner och psykisk stress kan trigga sjukdomen att bryta ut. Forskning för att fastställa grundorsaken pågår ständigt.

Eftersom orsakerna till psoriasis inte är helt kända finns det idag inget sätt att förebygga eller förutse vilka personer som drabbas. Det man vet är att det är bra att undvika alkohol och tobak om man har drabbats av psoriasis. Att leva hälsosamt och att motionera samt äta hälsosam kost är allmänna råd som man ger i samband med psoriasis.

Det finns ingen behandling som kan bota psoriasis eller psoriasisartrit. Men idag finns goda möjligheter att individanpassa behandlingen för att bidra till att lindra besvären avsevärt och ge bättre förutsättningar för ett bra liv.

Under lång tid betraktades psoriasis som enbart en hudsjukdom, och av samma skäl har man under lång tid använt sig av utvärtes behandlingar i form av t ex krämer, salvor, bad och ljusterapi m m. Dessa alternativ kan vara effektiva för vissa patienter, men kan upplevas tidsödande och besvärande. Det finns även ett flertal äldre systemiska behandlingar, som alla har effekt på någon eller några symtom av sjukdomen. Dock får en del patienter otillräcklig effekt eller problem med biverkningar, vilket gör att man behöver andra alternativ.

De senaste åren har mycket hänt på behandlingsfronten. Många patienter är hjälpta av de modernare behandlingarna som nu finns tillgängliga. En av dessa är en PDE4-hämmare, en tablettbehandling som har visad effekt på många av de symtom som drabbar patienter. Biologiska behandlingar såsom TNF-hämmare eller interleukinhämmare, i form av injektioner eller infusioner kan också vara effektiva alternativ om man haft otillräcklig effekt av tidigare systemisk behandling.

Att få rätt behandling är viktigt eftersom sjukdomen inte går att bota. Psoriasis är något Du får leva med och behandlingen måste utformas och optimeras för varje patient. Med rätt behandling kan de flesta patienter leva helt vanligt utan att besväras nämnvärt av sin sjukdom. Kontakta Din läkare för att få hjälp med korrekt behandling av Din psoriasis.

Ett bra sätt att utvärdera Din sjukdom är att kontinuerligt dokumentera Dina symtom, så att Du kan föra en bra dialog med läkare och sjuksköterska vid läkarbesök.

Fundera över nedanstående punkter, om Du trots behandling fortfarande besväras eller begränsas i Ditt dagliga liv:

Biverkningar

Bristande effekt

Behandlingsmetoden kanske inte passar Din livsstil

Världshälsoorganisationen (WHO) har 2014 antagit en resolution där de fastslår att psoriasis är en allvarlig, icke smittsam sjukdom. Sådana resolutioner finns för flera andra kroniska sjukdomar som exempelvis diabetes. I resolutionen fastslog WHO att patienter med psoriasis lider i onödan på grund av felaktig eller sen diagnos, otillräckliga behandlingsalternativ, bristande tillgång till vård eller social stigmatisering. WHO skriver även att framtidens psoriasisvård bör utgå från den enskilde patienten och dess behov.

Du som patient har stor möjlighet att påverka Din vård. En studie visade t ex att patienter som förmedlar sina förväntningar på att få en behandling för en viss sjukdom har tio gånger större chans att få behandlingen. I och med patientmaktsutredningen har också patientens roll i vården stärkts på flera sätt, t ex att man till viss mån har kunnat påverka valet av behandlingsmetod samt rätten till en ”second opinion”.

Har Du psoriasis och får behandling mot Din sjukdom är det viktigt att veta att Du har andra alternativ om Du av någon anledning inte är nöjd med hur Din behandling fungerar. Det kan röra sig om allt från bristande effekt till besvärande biverkningar eller att Din medicinering är tidskrävande eller krånglig. Du kanske har preferenser kring valet av kräm, tablett eller injektion. Det är viktigt att Du som patient uttrycker Dina specifika behov vid val av behandling, och att Du tydligt återkopplar till Din läkare eller sjuksköterska hur Din behandling fungerar.

Skådespelaren Leon Vitali är död

Skådespelaren Leon Vitali, som var en av Stanley Kubricks närmaste medarbetare, är död. Vitali avled i fredags i Los Angeles, 74 år gammal, bekräftar hans familj för nyhetsbyrån AP.

Vitali var född i Storbritannien och fick sitt genombrott i Kubrick "Barry Lyndon" där han spelade Lord Bullingdon, svärson till Ryan O'Neals titelkaraktär. Vitali blev så fascinerad av Kubrick och hans filmskapande att han tog ett ovanligt beslut, han gav upp skådespeleriet och blev den berömda och krävande regissörens högra hand i över två decennier.

Även om Vitali ofta beskrivits som Kubricks "assistent" kastade Tony Zierras dokumentärfilm "Filmworker" från 2017 nytt ljus över Vitalis betydande och lite omtalade inflytande över produktioner som "The shining", "Full metal jacket" och "Eyes wide shut".

Han arbetade med att rollbesätta och coacha skådespelare och att Vitali omnämns som "personliga assistent till regissören" på "The shining" är bara är en del av historien. Det var Vitali som vägledde fyraårige Danny Lloyd som spelade Danny Torrance och Louise och Lisa Burns som de läskiga tvillingarna Grady.

Leon Vitali var gift med den svenska kostymdesignern Kersti Vitali och är far till skådespelerskan Vera Vitali och regissören Max Vitali.

Dämpade skattehöjningar när Vänsterpartiet går till val

Vänsterpartiet har gjort flera förändringar i sin skattepolitik. När partiet går till val bygger det på lägre skattehöjningar än tidigare år.

Vi har prioriterat bland våra reformförslag, säger Vänsterpartiets ekonomiskpolitiske talesperson Ali Esbati.

Förändringarna, som Dagens industri (Di) rapporterat om, finns med i partiets nya riktlinjer för den ekonomiska politiken som ska presenteras innan valet.

En är att Vänsterpartiet inte längre driver att införa nya inkomstgränser för statlig skatt.

Tidigare har partiet drivit två nya skiktgränser där den statliga inkomstskatten plussas på med 5% vid månadsinkomster på 62 000 respektive 85 000 kronor.

Det förslaget skulle dra in 11 miljarder till statskassan. Esbati uppger dock att partiet hellre ser att man fasar ut rot-avdraget och avskaffar rutavdraget.

Vänsterpartiet har också ändrat sig när det gäller skatt på sparande på så kallade ISK-konton. Tidigare ville partiet ta ut kapitalskatt på vinster från summor på över en miljon kronor på kontot. Nu föreslår partiet att taket ska vara till två miljoner.

En tredje förändring i Vänsterpartiets skattepolitik är att man nu kan tänka sig att låta bolagsskatten vara oförändrad, i stället för att höja den till 22%.

Vi tycker att det är är skatter som kan och bör höjas, men vi är inte religiöst bundna till en specifik skatt, säger Ali Esbati, som till viss del ser det som en förberedelse inför förhandlingar efter ett val.

Eftersom vi ser att det är rimligt att vi ska sitta i en regering, vilket kommer innebära förhandlingar, är det klart att vi ser över vilka reformer som är viktigast för oss.

Förra hösten presenterade partiet förslag på skattehöjningar på totalt 75 miljarder netto. Nivån under kommande mandatperiod kommer att ligga lägre än så, från knappa 50 miljarder netto nästa år till höjningar upp mot 60 miljarder 2026.

Enligt Esbati handlar det om att man har prioriterat och vässat intäkts- och utgiftssidan.

För oss är det fortfarande väldigt centralt att välfärden får ordentliga tillskott och det som krävs att vi inte får fler nedskärningar, utan tvärtom fler anställda.

Covid19, förkylning, pollenallergi och astma, en jämförelse

Det finns många likheter hos symptomen vid en förkylning och covid19, men det finns också många olikheter. För att underlätta för Dig som känner Dig osäker har vi gjort en översikt av symptomens olika uttryck.

Covid19, symptom

Covid19 är en infektionssjukdom som orsakas av ett coronavirus.

Halsont

Framförallt torrhosta, besvär med andningen

Oftast lindrig snuva

Feber, ofta strax före hosta

Huvudvärk förekommer

Värk i muskler och leder förekommer

Trötthet förekommer

Allmän sjukdomskänsla.

Varaktighet, med lindriga symptom beräknas sjukdomen ha gått över efter två veckor. Vid mer allvarlig sjukdom kan det ta tre till sex veckor.

Vid covid19 kommer symptom i olika ordning, kombination och intensitet. Magbesvär som illamående och diarré förekommer. Ett fåtal personer får mer allvarliga besvär i de nedre luftvägarna, såsom lunginflammation och svårighet med andningen.

Sök vård direkt om Du snabbt blir mycket sämre, eller har andningsbesvär vid vila.

Efter att Du har blivit frisk kan hosta ändå finnas kvar i två till fyra veckor.

Förkylning, symptom

Förkylning är en infektion som drabbar näsan, halsen eller svalget. Den orsakas nästan alltid av ett virus.

Halsont

Rethosta är vanligt

Täppt och rinnande näsa. Snuvan blir ofta trögflytande efter en tid. Sporadiska nysningar

Rinniga, variga och röda ögon med skavkänsla förekommer

Ingen eller låggradig feber förekommer

Orkeslöshet och allmän håglöshet

Allmän sjukdomskänsla

Går oftast över av sig självt inom en till två veckor

Efter att Du har blivit frisk kan hosta ändå finnas kvar i två till fyra veckor.

Pollenallergi, symptom

Pollenallergi innebär att immunförsvaret överreagerar på det frömjöl som finns i luften under pollensäsongen, vilket leder till olika allergisymptom.

Kliande och svullen känsla i halsen

Kan både leda till och förvärra astmatiska besvär

Näsan kliar, rinner och är täppt. Lättflytande genomskinlig snuva. Nysattacker

Rinnande kliande ögon som är svullna och irriterade

I regel ingen feber

Trötthet med ökat sömnbehov, ibland sömnbesvär

Kan vara i flera veckor och återkommer säsongsvis

Pollenallergi kan orsaka astmabesvär såsom ihållande hosta, svårigheter att andas och pipande andning.

Allergisk astma, symptom 

Allergisk astma är en luftvägssjukdom som mestadels förekommer hos barn men även hos vuxna. Du som har allergisk astma kan få astmabesvär om du kommer i kontakt med något som Du inte tål. Det kan vara t ex pollen, pälsdjur eller kvalster.

Väsande och pipande andning, andfåddhet och känsla av andnöd. Ökad slembildning. Hackig hosta är vanligt liksom en känsla av trånghet.

Allergisk astma påverkar främst de nedre luftvägarna, till skillnad från pollenallerig som orsakar irritation i de övre luftvägarna.

Om Du är osäker på hur Du ska tolka Dina symptom eller vad Dina besvär beror på, kan det vara klokt att söka vård. 

Öka stödet till 150 skolor

Socialdemokraternas partisekreterare Tobias Baudin och skolminister Lina Axelsson Kihlblom (S).

Socialdemokraterna går till val på att öka stödet till 150 skolor i utsatta områden.

En miljard kronor om året ska enligt partiet bidra till mindre undervisningsgrupper, mindre stök och två lärare i klassrummen.

Otillräckligt och desperat, tycker Liberalerna.

Socialdemokraterna (S) försöker göra skolan till en profilfråga i valet.

Partiet presenterar nu en satsning på elever och lärare i socioekonomiskt utsatta områden. Skolverket fördelar sedan tidigare pengar till de skolor i Sverige där behoven är som störst. Det rör sig om uppemot 150 skolor i dagsläget.

Socialdemokraterna vill utöka stödet med en miljard om året, vilket enligt partiet ska göra det möjligt att anställa dubbelt så många lärare i kärnämnena, minska klasstorleken och förbättra elevhälsan. Det ska i sin tur leda till att fler elever tar sig vidare in på gymnasiet.

Det är ett vallöfte som vi går fram med här, säger Socialdemokraternas partisekreterare Tobias Baudin.

Vi riktar oss till 150 av de skolor i vårt land som har problem med ojämlikhet, stök och för lite resurser.

Skolminister Lina Axelsson Kihlblom (S) framhåller att det finns många duktiga rektorer där ute men att de behöver stöd.

Skolverket fördelar sedan 2021 statsbidrag för bättre arbetsmiljö och arbetsvillkor för lärare i socioekonomiskt utsatta områden. Pengarna går till såväl enskilda som fristående skolor. Även det nya stödet ska kunna gå till friskolor, trots att Socialdemokraterna sagt att man vill "rensa upp i marknadsträsket" i den svenska skolan.

Det ska gå till skolor i behov. Men vi kan inte pumpa in miljoner på en skola, samtidigt som en skola tar ut miljoner i vinst, säger Kihlblom.

Ska man alltså vikta stödet mot vinsten som en skola gör?

Jag tycker att det är en självklarhet att vi kan inte ge massor av bidrag till en skola om man plockar ut det i vinst, samma sekund som man får in det på kontot.

Samtidigt framhåller hon att Sverige har en tradition av idéburna skolor, och att hon "gärna vill se många fristående skolor i Sverige".

Exakt vilka faktorer som ska avgöra vilket stöd en huvudman får kan inte Lina Axelsson Kihlblom precisera i dag. Och i slutänden blir det upp till varje rektor att bestämma var pengarna lämpar sig bäst.

Det är viktigt att träffa rätt och att vi faktiskt har ett bra uppföljningssystem och ser resultat. Det är trots allt en stor summa pengar.

Bakgrunden till att man över huvud taget ser behov av en sådan här satsning är enligt skolministern fattigdom, föräldrars utbildningsbakgrund och segregation.

Efter sex år i svensk skola är det ingen skillnad mellan att vara född i Sverige eller i ett annat land. I bland kan man tro att det har betydelse, säger Lina Axelsson Kihlblom.

Liberalernas partiledare Johan Pehrson tycker att tanken med förslaget är god.

När man vill satsa på skolan ska man ju välkomna det, men det är uppenbart otillräckligt och ett desperat valrörelseutspel. Det här har man ju haft chansen att göra under hela mandatperioden, säger han.

16 000 barn lämnar grundskolan varje år utan tillräckliga betyg, många far illa, många blir hemmasittare. Det är därför vi i vår senaste budget satsar 16 miljarder extra under en treårsperiod.

Johan Pehrson lyfter behovet av speciallärare och små undervisningsgrupper, för att få tillbaka barn in i klassrummen och tidigt få upp läsandet och skrivandet.

Det är grunden i att senare kunna utveckla sig i studierna på mellanstadiet och högstadiet.

Vid vilken ålder börjar klimakteriet

När Du hamnar i klimakteriet är olika från person till person, även om det finns en ungefärlig tidslinje.

Klimakteriet är den period i livet då äggstockarnas funktion förändras. Ägglossningen upphör, produktionen av östrogen och progesteron sjunker drastiskt, och mensen upphör. Upplevelsen varierar från person till person och oftast sker en gradvis förändring under några års tid, vilket innebär att Du har tid att anpassa Dig och söka hjälp vid eventuella symptom.

Förklimakteriet brukar perioden innan själva klimakteriet ibland kallas.

Första tecknet är ofta att menstruationscykeln förändras.

Vanligtvis blir menscykeln först kortare, sedan mer oregelbunden, ofta med kraftigare och längre blödningar.

Förklimakteriet är den period då äggstockarnas funktion börjar avta. Kvaliteten på äggblåsorna (vätskefyllda påsar som innehåller en äggcell) försämras, färre ägg mognar och färre ägglossningar sker.

Menscykeln blir kortare eftersom Du producerar mindre progesteron vilket gör att slemhinnan stöts ut från livmodern snabbare.

Så småningom får de få ägg som finns kvar svårt att mogna varje månad, men kroppen fortsätter att producera hormoner som styr äggstockarnas funktion och påverkar slemhinnan i livmodern. Detta leder till längre och oregelbundna blödningar.

När kroppens produktion av östrogen och progesteron minskar kan Du uppleva flera symptom som är typiska för klimakteriet, bland annat vallningar och torra slemhinnor i slidan.

De flesta kvinnor upplever någon typ av psykiska och/eller fysiska besvär under klimakteriet. Vissa känner bara av dem under något år, medan andra kan ha symptom i tio år eller längre.

Vanliga symptom under klimakteriet

Om Du befinner Dig i klimakteriet kan Du uppleva vissa, eller alla, symptom nedan:

Torra slemhinnor i slidan

Urininkontinens

Återkommande urinvägsinfektioner

Vaginala bakterieinfektioner

Värmevallningar

Försämrad sömnkvalitet

Depression och nedstämdhet eller panikångest

Viktökning

Klimakteriet börjar i genomsnitt vid 47,5 års ålder, men det varierar beroende på etnicitet, genetiska förutsättningar och livsstilsfaktorer. Klimakteriet varar i genomsnitt i fyra år och avslutas när Du får Din sista menstruation.

När äggstockarnas funktion är så nedsatt att de inte längre producerar tillräckligt med hormon för att livmoderslemhinnan kan växa till upphör mensen.

Flera olika faktorer kan påverka när Du träder in i klimakteriet, bland annat:

Hur gammal Din mamma var när hon nådde klimakteriet

Dina levnadsvanor

Ditt blodtryck

Ditt BMI

Hur mycket Du har vistats i solen.

Det finns också ett bevisat samband mellan rökning och tidigare klimakterium.

Högintensiv fysisk aktivitet, en kost med mycket fleromättade fetter och högt blodtryck kan också sänka klimakterieåldern.

Graviditet och amning kan göra att klimakteriet skjuts fram, förmodligen eftersom ingen ägglossning sker under dessa perioder och äggen därför inte förbrukas lika snabbt.

Östrogenproduktionen fortsätter att minska under flera år efter att du har nått klimakteriet. Ungefär fem år efter Din sista menstruation har kroppens östrogenproduktion minskat till en jämn och mycket låg nivå, vilket markerar slutet på klimakteriet.

Tiden efter klimakteriet pågår resten av livet. I det läget upphör många klimakteriesymptom. Kroppen lär sig att reglera temperaturen och vallningarna försvinner. De flesta upplever också att humöret blir mer stabilt.

Vissa förändringar kan dock vara bestående, t ex torra slemhinnor i slidan.

Det kan klia och göra ont att ha sex. Om Du upplever det som ett problem bör Du uppsöka läkare.

Prematur ovarialsvikt beskriver ett tillstånd där äggstockarnas funktion sviktar innan 40 års ålder. Trots höga nivåer av hormonet FSH uteblir ägglossning och menstruationen, och fertiliteten påverkas. Det är vanligt att tillståndet pendlar, vilket innebär att under vissa månader sker ägglossning och andra månader uteblir den.

Risken att drabbas är cirka en procent. Orsakerna bakom tillståndet varierar men kan innefatta genetiska sjukdomar, biverkningar av läkemedel, miljöfaktorer och autoimmuna sjukdomar.

I vissa fall kan rätt behandling rätta till prematur ovarialsvikt och fertiliteten ökar.

Om Din mens börjar bli oregelbunden innan Du har fyllt 40 bör Du söka hjälp.

Det är helt okej att boka tid hos läkare för Dina klimakteriesymptom.

Om Du inte mår bra kan det verkligen underlätta att någon förklarar vad det handlar om.

Alla upplever klimakteriet på olika sätt. Om Du har det väldigt jobbigt kan hormonbehandlingar som HRT eller lokalt östrogen användas för att behandla olika symptom, bland annat värmevallningar, som beror på låga östrogennivåer.

Behandling med HRT har övervägande positiva effekter om den inleds före 60 års ålder, och om lägsta effektiva dos ges under kortast möjliga tid. Den kan också minska risken för hjärtsjukdom. För vissa har den också stor effekt på de psykologiska symptomen.

Sök vård om:

Du har torra slemhinnor i slidan

Du menstruerar oftare än var tredje vecka

Du har mycket kraftiga menstruationer eller mellanblödningar

Du har en postmenopausal blödning

Du har svårt att hantera klimakterierelaterade besvär