Här är skillnaderna mellan Supreme Court och HD

Vi listar några punkter som skiljer mellan USAs Supreme court och Sveriges Högsta domstol.

Dramatiken, det är av flera orsaker till att intresset är stort för USAs högsta domstol. Men vad är skillnaden mellan Supreme court och vår egen Högsta domstol? 

Vi listar några saker som skiljer de högsta instanserna.

Detta är en kommentar. Eventuella åsikter som uttrycks är skribentens egna.

Ruth Bader Ginsburg dog i förra veckan. RBG, som hon kallats, var domare i USAs federala högsta domstol, Supreme Court. Hon var också för många en ikon för jämställdhet och rättvisa, även långt utanför USA.

President Trump har meddelat att han tänker nominera en kvinna för att fylla den tomma sitsen. I nuläget betraktar många domaren Amy Coney Barrett som huvudkandidat.

Det sägs emellanåt att svenska medier ger oproportionerligt mycket utrymme åt Supreme Court i förhållande till hur vår svenska Högsta domstol (HD) bevakas. En konsekvens är att det inte är ovanligt att svenskar har bättre förståelse för hur USAs högsta instans fungerar än vår egen HD. Det finns stora skillnader, men också likheter.

Om Trump lyckas tillsätta ytterligare en domare till Supreme Court innan presidentvalet i höst är det hans tredje under mandatperioden. Vissa betraktar dessa domartillsättningar som presidentens viktigaste uppgift. Det är genom att placera personer med ”rätt” ideologi i den högsta dömande instansen som presidenten kan åstadkomma genomgripande samhällsförändringar för lång tid framåt.

Supreme Court betraktas ofta genom en politisk lins. Ledamöterna delas upp i ett tydligt konservativt och ett liberalt läger, förutom några domare som inte lika tydligt kan placeras i ett fack och som dömer med båda lägren. De som har sympati för vad som uppfattas som den liberala falangen oroas nu över att den konservativa kommer att dominera domstolen om Trump, som väntat, nominerar en konservativ kandidat.

I många avgöranden saknar dock den ideologiska kopplingen betydelse för utgången. Många domar är enhälliga. Även så är det tydligt att i vissa ideologiska frågor har vissa domare en tydlig grundinställning. Eftersom en av domstolens huvuduppgifter är att tolka den amerikanska konstitutionen finns det inte sällan inom den juridiska ramen ett utrymme för mer eller mindre ideologiska resonemang.

Några ideologiska falanger är svåra att identifiera i svenska HD. Flera justitieråd skulle nog invända mot påståendet att de över huvud har med sig någon ideologi i sitt dömande. Men alla är naturligtvis påverkade av värderingar, även om de inte är uttalade. Vissa ideologiska värderingar är inte sällan tydliga även i svenska HD, även om värderingarna av svenska jurister kanske skulle etiketteras som juridik snarare än ideologi. Som exempel kan nämnas värnandet om förutsebarhet och rättssäkerhet.

President Donald Trump och hans hustru Melania Trump hedrar den avlidna domaren Ruth Bader Ginsburg.

Tillsättningen av RBGs efterträdare är en central politisk fråga i USA. Såväl nomineringsprocessen som tillsättningen betraktas är politiska angelägenheter. Presidenten nominerar en person, som sedan prövas i en ”confirmation process” som inkluderar en emellanåt hetsig utfrågning i senatens rättsliga utskott. Därefter beslutar senaten om personen ska få jobbet.

I Sverige är tillsättningen av nya justitieråd en stillsam affär. Numer utlyses justitierådstjänster på samma sätt som andra tjänster i staten. Den som vill söka läser igenom annonsen på Arbetsförmedlingens hemsida, skickar in sin meritförteckning och referenser och blir i bästa fall kallad på en intervju. Men den svenska domartillsättningen ingalunda är fri från politik. Tillsättningsbeslutet fattas av regeringen.

En central skillnad mellan USA och Sverige finns i synen på de högsta instansernas avgöranden. I common law-traditionen, som USA hör till, utgör avgöranden från den högsta domstolen ofta den viktigaste rättskällan. Det är en förklaring till den högsta domstolens position i dessa länder. Domstolen inte bara tolkar juridiken, domstolen skapar den. Sverige placeras i detta avseende oftast i den andra dominerande rättsfamiljen, den civilistiska rättstraditionen. I denna tradition är det lagstiftningen som står i centrum. Makten ligger därmed hos den lagstiftande församlingen.

Skillnaderna är dock inte alltid så stora som man kan tro. På vissa rättsområden finns det bara fläckvis lagstiftning i Sverige, exempelvis i delar av civilrätten. I dessa sammanhang får HD-praxis stor betydelse för hur rättsområdet utvecklas. Det gäller även i andra frågor. I Sverige förs en diskussion om straff för olika brott. I denna fråga har HD närmast genomfört en egen reform på ett område, genom en serie avgöranden om påföljder vid narkotikabrott.

En av anledningarna till att Trump sneglar mot vissa redan namngivna kandidater till uppdraget är att de är förhållandevis unga. Eftersom domarna utses på livstid kan en tillsättning av en person i fyrtioårsåldern, Barrett är född 1972, innebära ett inflytande över domstolens verksamhet i flera decennier.

Det finns ingen pensionsålder för domstolens ledamöter i USA. De kan välja att gå i pension, det finns i dag tre levande pensionerade  domare från Supreme Court.

I Sverige tjänstgör justitieråden ”tills vidare”, till skillnad från domare i Europadomstolen, som sitter i nio år och inte kan väljas om. I Sverige är tjänsten som domare i HD dock mer lik andra höga tjänstemannaposter. Det är således inte ovanligt att domare i HD går vidare till något annat jobb. Svenska justitieråd har samma pensionsålder som alla andra.