Skatteverket utan styrelse i två år

-
Regeringen skulle ha tillsatt en styrelse till Skatteverket för två år sedan. Men fortfarande har inga styrelseledamöter utsetts, rapporterar facktidningen Publikt.

I april 2018 beslutade regeringen att Skatteverket skulle gå från att vara en "enrådighetsmyndighet" till en "styrelsemyndighet". Styrelsen skulle finansdepartementet tillsätta sommaren samma år.

Så klart att jag tycker att vi skulle behöva en styrelse. Men nu har vi ingen än och vi hanterar verksamheten utifrån det. Jag har fått de befogenheter som jag behöver, säger Skatteverkets generaldirektör Katrin Westling Palm till Publikt.

Generaldirektören vet inte när en styrelse kan komma att tillsättas och säger till tidningen att det är en nedprioriterad fråga. Som skäl till den ändrade myndighetsbeteckningen angav regeringen att man ville stärka den "strategiska styrningen" av Skatteverket.

En fördel med en styrelsemyndighet är att flera personer tillsammans kan fatta beslut om verksamheten utifrån olika ingångar och erfarenheter, säger Lena Marcusson, professor emeritus i förvaltningsrätt vid Uppsala universitet, till tidningen.

Finansdepartementet kan inte lämna besked om varför styrelsen ännu inte har tillsats, men säger till tidningen att "frågan bereds i Regeringskansliet".

Att styrelsen inte har tillsatts har inte haft några effekter för myndighetens anställda eller det dagliga arbetet. I praktiken fortsätter myndigheten som en enrådighetsmyndighet under generaldirektörens regi.

Tre sätt att styra myndigheter

Styrelsemyndighet:

Regeringen utser styrelseordförande och ledamöter. Bland ledamöterna finns en generaldirektör och en ordförande. Styrelseskicket används ofta i myndigheter med stort finansiellt samhällsansvar och med komplex verksamhet.

Enrådighetsmyndighet:

En ensam myndighetschef har ansvar för verksamheten inför regeringen. Vanligt bland myndigheter vars verksamhet styrs av lagar och är av servicekaraktär.

Nämndmyndighet:

En nämnd med gemensamt ansvar inför regeringen leder myndigheten. Används ofta i små myndigheter.

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Smulpaj med äpple

-
Bild
Klassisk smulpaj med äpple. En oemotståndlig efterrätt att bjuda med hemlagad vaniljsås, grädde med lite vaniljsocker i eller kvarg med smak av vanilj. Sätt ugnen på 225°. Blanda mjöl och socker i en bunke. Lägg i smöret skuret i bitar och finfördela allt till en grynig massa. Skala, kärna ur och skär äpplena i tunna klyftor och blanda med socker och kanel i en ugnssäker form. Fördela smuldegen över fyllningen. Grädda i mitten av ugnen 15-20 minuter. Vaniljsås Skär upp vaniljstången på längden och skrapa ner fröna i en kastrull. Lägg i vaniljstången. Tillsätt mjölk och 1 dl grädde. Koka upp. Dra kastrullen från plattan och låt stå 10-15 minuter. Ta upp vaniljstången. Vispa ner äggulor, socker och potatismjöl. Hetta upp såsen på medelvärme under omrörning tills den börjar tjockna. Häll upp såsen i en skål och vispa den kall. Vispa resten av grädden och rör ner den i den kalla vaniljsåsen. Klart. Receptet gäller för 6 portioner 3 dl vetemjöl 3 msk strösocker 100 gr smör Fyllning: 4 äpple
Läs mer

Förmaksflimmer

-
Vid förmaksflimmer slår hjärtat oregelbundet och oftast fort. Då kan inte hjärtat pumpa runt blodet som det ska. Kroppen och hjärtat klarar av förmaksflimmer, men det finns en ökad risk för blodpropp och stroke. Därför kan Du behöva behandling. Många som får förmaksflimmer behöver vård på sjukhus. En del har förmaksflimmer hela tiden. Det kallas för permanent förmaksflimmer eller kroniskt förmaksflimmer. Andra har förmaksflimmer som kommer i attacker. Då går flimret över av sig själv eller om Du får behandling. En del märker inte alls av sitt förmaksflimmer. Förmaksflimret kan då upptäckas i samband med att Du söker vård för andra besvär. Det är oftast permanent förmaksflimmer som inte ger så mycket symtom.  Andra får stora besvär och mår mycket dåligt, särskilt vid förmaksflimmer som kommer i attacker. Vid förmaksflimmer är det vanligt att få ett eller flera av följande symtom: Hjärtat slår hårt och fort Pulsen slår oregelbundet Du kan känna Dig andfådd och svag vid minsta ansträngnin
Läs mer

Sepsis, blodförgiftning

-
Sepsis innebär att en infektion påverkar hela kroppen och gör att viktiga organ som hjärtat, lungorna, hjärnan och njurarna inte fungerar som de ska. Sepsis kan vara livshotande. Det är viktigt att Du söker vård direkt om Du tror att Du eller en närstående har fått sepsis. Sepsis kallas ibland för blodförgiftning. Idag vet vi dock att sepsis orsakas av immunförsvarets reaktion på en infektion, vare sig bakterierna finns i blodet eller inte. Infektioner är mycket vanliga. Oftast är de lindriga och läker av sig själv, men ibland kan även det som börjar som en lindrig infektion snabbt utvecklas till ett allvarligt tillstånd som kallas sepsis. Om Du får sepsis känner Du Dig oftast mycket sjuk och har svårt att klara Dig själv. Symtomen kommer ofta plötsligt. Ibland på några timmar. Dessa symtom är vanliga vid sepsis:   Du har eller har haft frossa de senaste dygnen Du har eller har haft feber de senaste dygnen Du har svårt att andas Du verkar förvirrad eller är svår att få kontakt med Du h
Läs mer