Sommartid

När sommartiden börjar ska klockan ställas fram en timme. När sommartiden upphör ska klockan ställas tillbaka en timme.

Sommartid innebär att lokal tid justeras fram en timme under en del av året i syfte att bättre nyttja den ljusa delen av dygnet under sommaren för människor som stiger upp vid fasta klockslag. I länder närmare polerna, som i de nordiska länderna, gör sommartid mest skillnad under vår och höst men inte lika stor skillnad under sommaren, eftersom dagsljuset då sträcker sig längre än den delen av dygnet de flesta är vakna.

Sommartiden är normaltiden plus en timme, där normaltid är den tid som enskilda länder definierat som standardiserad rikstid. I dagligt tal används även ”vintertid” om den tid då sommartid inte gäller

Anekdotiskt anförs USAs ambassadör Benjamin Franklin som skapare av sommartiden med sitt förslag i Paris 1784 att man skulle börja stiga upp tidigare om morgnarna. Han skrev att han själv brukade stiga upp klockan tolv och blev förvånad då han en dag vaknade vid soluppgången och såg solen stråla klart.

Den moderna sommartiden föreslogs av nyazeeländaren George Vernon Hudson 1895, som arbetade i skift, med motivet att ge arbetare mer användbar fritid efter arbetets slut. Sommartid har historiskt använts främst under de båda världskrigen och sedan slutet på nittonhundratalet. De första försöken i världen med officiell sommartid skedde under första världskriget 1916, då Tyskland och dess allierade, samt Sverige, Storbritannien och flera andra länder hade sommartid. Försöket var, framför allt inom lantbruket, inte populärt, och det dröjde till 1980 innan sommartid infördes igen i Sverige och flera andra europeiska länder. Många av de krigförande länderna införde sommartid också under andra världskriget, Storbritannien till och med två timmars förskjutning.

Det är huvudsakligen i Europa och Nordamerika som man använder sommartid. I tropikerna är bruk av sommartid ovanligt (men det förekommer), eftersom dagsljusets längd skiljer sig mindre åt under sommaren jämfört med vintern. Även i länder närmare polerna gör sommartid mindre skillnad, eftersom dagsljuset på sommaren sträcker sig längre än den delen av dygnet de flesta är vakna, och på vintern är det ljust så kort tid att resor både till och från arbetet vanligen sker i mörker i vilket fall. Trots det har många av dessa länder sommartid. I några länder, till exempel Island och Argentina har man inte omställning till sommartid, men däremot en tidszon som kan liknas vid "permanent sommartid". Dessa länder får då ljusare kvällar på sommaren och ljusare eftermiddagar på vintern. I vissa andra länder som prövat detta har det varit klagomål på mörka vintermorgnar. På Island är det i december ändå mörka morgnar med soluppgång klockan 11:20 (hade varit 10:20 om man följt närmaste geografisk tidszon). Under 2018 har en lagstiftningsprocess startats om att överge sommartidsomställningarna i EU-länderna.

Europa

Sommartid inom EU

1996-03-31–1996-10-27

1997-03-30–1997-10-26

1998-03-29–1998-10-25

1999-03-28–1999-10-31

2000-03-26–2000-10-29

2001-03-25–2001-10-28

2002-03-31–2002-10-27

2003-03-30–2003-10-26

2004-03-28–2004-10-31

2005-03-27–2005-10-30

2006-03-26–2006-10-29

2007-03-25–2007-10-28

2008-03-30–2008-10-26

2009-03-29–2009-10-25

2010-03-28–2010-10-31

2011-03-27–2011-10-30

2012-03-25–2012-10-28

2013-03-31–2013-10-27

2014-03-30–2014-10-26

2015-03-29–2015-10-25

2016-03-27–2016-10-30

2017-03-26–2017-10-29

2018-03-25–2018-10-28

2019-03-31–2019-10-27

2020-03-29–2020-10-25

2021-03-28–2021-10-31

2022-03-27–2022-10-30

2023-03-26–2023-10-29

2024-03-31–2024-10-27

I större delen av Europa gäller sommartid från natten till sista söndagen i mars till samma tid sista söndagen i oktober. I den västeuropeiska tidszonen WET, (GMT & UTC), den centraleuropeiska tidszonen CET (UTC+1) och den östeuropeiska tidszonen (EET, UTC+2) inom EU börjar och slutar sommartiden vid samma tidpunkt, klockan 1.00 UTC, vilket motsvarar olika klockslag i respektive tidszon.

Användandet av sommartid inom EU regleras genom sommartidsdirektivet sedan 2001. Dessförinnan fanns det totalt åtta olika tillfälliga direktiv som reglerade sommartid inom unionen sedan 1980. Under 2018 visade en webbenkät utförd på uppdrag av Europeiska kommissionen att en stor majoritet av de svarande föredrog att slippa omställningen. Därför föreslog kommissionen den 12 september 2018 ett lagförslag om att upphäva sommartidsdirektivet och upphöra med sommartidsomställningen. I mars 2019 godkände Europaparlamentet förslaget med vissa ändringar, men förslaget har ännu inte godkänts av EUs andra lagstiftande institution, Europeiska unionens råd.

Island använder inte sommartid. Geografiskt sett ligger Islands soltid i UTC‑1 (Reykjavik UTC‑1:28 och Egilsstaðir UTC‑0:57), men Island har sedan 1968 valt att använda UTC som normaltid, alltså en timme före soltiden, ungefär som permanent sommartid, fast det inte är skrivet så. Mellan år 1939 och 1967 hade Island sommartid.

Ryssland och Belarus fattade beslut om att från och med 27 mars 2011 inte längre använda skild sommartid, utan tillämpa sommartid året om. Man lät alltså bli att ställa om klockorna på hösten för att klockan året runt skulle vara en timme mer än tidszonen förutsatte, vilket i samband med omställningen kallades "permanent sommartid". Detta väckte dock så småningom så starka protester bland befolkningen i Ryssland, att den ryska duman den 1 juli 2014 beslutade att avskaffa sommartid från och med 26 oktober 2014, och i fortsättningen ha normaltid utan tidsomställningar. Problemet var att morgnarna blev mörkare på vintern, så att de som jobbade inomhus bara såg mörker till och från arbetet. Stödet hade redan året då reformen infördes rasat från tre fjärdedelar på våren till en tredjedel på hösten. Den permanenta sommartiden antogs ha förorsakat hälsoproblem och trafikolyckor, i synnerhet i norr.

Sverige, Sommartid i Sverige

1916-05-15–1916-09-30

1917–1979, ej sommartid

1980-04-06–1980-09-28

1981-03-29–1981-09-27

1982-03-28–1982-09-26

1983-03-27–1983-09-25

1984-03-25–1984-09-30

1985-03-31–1985-09-29

1986-03-30–1986-09-28

1987-03-29–1987-09-27

1988-03-27–1988-09-25

1989-03-26–1989-09-24

1990-03-25–1990-09-30

1991-03-31–1991-09-29

1992-03-29–1992-09-27

1993-03-28–1993-09-26

1994-03-27–1994-09-25

1995-03-26–1995-09-24

1996 och senare, som EU

Sverige införde 1916, samma år som flera andra länder, sommartid på försök 15 maj–30 september, men bönderna protesterade så mycket att försöket inte upprepades efterföljande år.

Efter det impopulära sommartidsförsöket i Sverige 15 maj–30 september 1916 infördes sommartid i landet igen först år 1980. Det året började sommartiden i Sverige första söndagen i april och avslutades sista söndagen i september, klockan 1.00 UTC. 1981–1995 började den svenska sommartiden sista söndagen i mars och avslutades sista söndagen i september. Sedan 1996 har hela Europeiska unionen (EU) gemensam sommartid, den börjar sista söndagen i mars och slutar sista söndagen i oktober. Skiftet inträffar liksom i övriga EU 01.00 UTC, alltså klockan 02:00 eller klockan 03:00 svensk tid (utan respektive med sommartid), så att timmen mellan klockan 02:00 och klockan 03:00 utelämnas (vid övergång till sommartid) eller upprepas (vid övergång från sommartid). I Sverige regleras sommartiden i förordning SFS 2001:127 om sommartid. Denna förordning baseras på ett EU-direktiv, som undertecknades av Bosse Ringholm under Sveriges ordförandeskap i EU.

Under sommartiden står solen som högst vid ettiden (Haparanda klockan 12:25, Stockholm klockan 12:50, Östersund klockan 13:00, Göteborg klockan 13:10, med variationer på några minuter på grund av jordens elliptiska bana runt solen och jordaxelns lutning samt orternas longituder). Skillnaden i soltid mellan Koster längst i väster och Haparanda längst i öster är drygt 50 minuter.

–1915, Ingen sommartid

1916, 15 maj 30 september

1917–1979, Ingen sommartid

1980, Första söndagen i april till sista söndagen i september

1981–1995, Sista söndagen i mars till sista söndagen i september

1996–, Sista söndagen i mars till sista söndagen i oktober

Länderna i Asien använder i allmänhet inte sommartid. T ex använder Kina, Japan, Ryssland, Indien och Thailand inte sommartid.

I Sydvästasien är sommartid vanligt förekommande. 

Följande asiatiska länder använder sommartid:

Cypern

Iran

Israel

Jordanien

Libanon

Mongoliet

Syrien

Datum för omställning varierar mellan länderna. Cypern, som är medlem i EU, tillämpar samma datum som övriga EU-länder. Även Azerbajdzjan ställer om till och från sommartid det datumet. I övriga länder varierar datumen, delvis anpassat till religiösa högtider, vars datum växlar från år till år.

Georgien, Kazakstan och Kirgizistan upphörde att använda sommartid 2006, Irak 2008, Pakistan 2010, Ryssland och Armenien 2011 och Turkiet 2016.

Den självutropade staten Turkiska republiken Nordcypern har följt Turkiet, det vill säga bytt tidszon och samtidigt upphört med sommartiden. Därmed har Cypern blivit världens minsta land med två tidszoner.

Sommartid kallas i USA för "dagsljussparandetid" (engelska, Daylight Saving Time, DST), och används sedan 2007 av större delen av landets delstater från den andra söndagen i mars till den första söndagen i november (fram till 2006 gällde sommartid från den första söndagen i april till den sista söndagen i oktober istället). Omställningen sker klockan 02:00 vid båda tillfällena. Datumen avviker 3-4 veckor från EU, beroende på hur många söndagar det är i mars, och då är det inte de vanliga tidsskillnaderna mellan USA och EU.

Sommartid tillämpas inte i Hawaii, Amerikanska Samoa, Guam, Puerto Rico eller Jungfruöarna och i Arizona endast i indianreservatet Navajo Indian Reservation. Sommartid infördes 2006 i hela Indiana, större delen av delstaten hade tidigare inte sommartid.

Från och med hösten 2022 kommer hela USA att använda sommartid permanent. Beslutet klubbades i USAs senat den 15 mars samma år, efter en fyra år lång kampanj av bland annat Floridasenatorn Marco Rubio. Beslutet, som drevs igenom med argument om att det sparar människoliv, skedde av en enhällig församling. Partiöverskridande enighet i ett antal utrikespolitiska spörsmål rörande Rysslands invasion av Ukraina ansågs ha smittat av sig även på en del inrikesfrågor.

I Kanada används sommartid i de flesta provinserna, med samma start- och slutdatum som i USA. Sommartid används inte i provinsen Saskatchewan, och inte heller i en del små glesbefolkade områden nära tidszongränserna. Kanada följer USAs ändring från 2007.

I Mexiko användes sommartid i större delen av landet. Undantaget var delstaten Sonora som följer Arizona i USA. Mexiko hade sommartid från första söndagen i april till sista söndagen i oktober, alltså som USAs tidigare datum. Sommartiden avskaffades den 28 oktober 2022.

I Karibien har Kuba, Haiti, Turks- och Caicosöarna och Bahamas sommartid medan övriga länder och självstyrande områden i Karibien inte har det. Länderna i Centralamerika använder inte sommartid.

På norra halvklotet finns sommartid dessutom i ytterligare några länder:

Kanarieöarna och Plazas de soberanía (Spanien)

Libyen (avskaffades 1989, återinfördes 2013)

Marocko (infördes 2008)

Egypten övergav sommartid 2011

På södra halvklotet används sommartid av vissa länder på det motsatta halvåret jämfört med norra halvklotet. 

Det gäller bland annat i:

Australien (delstaterna New South Wales, Victoria, South Australia, Tasmanien och Australian Capital Territory, men inte i Northern Territory, Queensland och Western Australia)

Brasilien slutade med sommartid till 2019. Det betyder att 2018 var landets sista år med omställning av tiden (horário de verão).

Chile

Fiji

Namibia

Nya Zeeland

Paraguay

Samoa

Detta gör det mer komplicerat att räkna ut tidsskillnaden mellan länder på norra respektive södra halvklotet.

Datumen för omställning av klockan varierar mellan länderna. Till 2007 varierade dessutom datumen mellan Australiens delstater. I Uruguay avskaffades sommartid 2015.

Omställningen från och till sommartid görs i nätverkskopplade system numera ofta automatiskt. Fast ibland kan tekniken komma i olag. Dessa informationstavlor på en flygbuss försöker presentera klockslag samt beräknad ankomsttid, drygt tio timmar efter att sommartiden upphört.

Det finns egentligen två aspekter av sommartid att ta i beaktande, dels effekten att ställa om klockan, vilket innebär att de som har fasta arbets- eller studietider måste gå upp en timme tidigare direkt efter omställningen än före helgen, men dels också att vi under hela sommartidsperioden går upp en timme tidigare i förhållande till soltiden, än vad vi skulle ha gjort om vi haft permanent normaltid. Här är det framför allt effekten av omställningen som diskuteras. Det har visat sig vara svårt att påvisa vilka effekter denna omställning har. De fåtal undersökningar som har gjorts uppvisar inte en entydig bild.

Amerikansk forskning tyder på att den energibesparing som uppnås är i det närmaste försumbar, och att sommartiden leder till en ökning av energikrävande aktiviteter.

S Coren konstaterade att fler trafikolyckor än annars förväntat inträffar måndagen efter övergången till sommartid, uppenbarligen som följd av förkortad eller försämrad sömn. En motsvarande svensk studie visade motsvarande tendens, som dock inte var statistiskt signifikant, och forskarna anser att studien tvärtom motsäger tolkningen. En tredje studie, där ljusförhållanden vid olyckor analyserats, visar att den bättre tillgången till dagsljus under rusningstid som sommartid medför (i medeltal i USA) borde minska mängden trafikolyckor, framför allt dödsolyckor för fotgängare. Effekten av själva övergången undersöktes inte.

Införandet av sommartid leder till 3% ökad omsättning i sport- och fritidsbranschen enligt en undersökning 1999 av EU. Denna ökning ökar energiåtgången. Andra sidan leder sommartid till minskning av inomhusaktiviteter och drabbar därför etermedia och kultur ekonomiskt, och medför kostnader för samhället som helhet i samband med omställningen på våren och hösten.

Mängden arbetsolycksfall har visats öka vid omställningen till sommartid som en direkt följd av den sömnbrist som uppstår.

Studier har visat på en marginell men mätbar ökning, i samband med omställningarna, av bland annat hjärtinfarkter och självmord, hos riskgrupper, såsom personer med svårigheter att ställa om sin dygnsrytm. Dessutom, som svar på senare tids diskussioner om att sluta ställa om klockan, pekar en rad forskare på flera risker med att göra sommartid permanent. De ger exempel på 13 publikationer som rapporterat hälsoproblem kopplat till den ökade diskrepansen mellan biologisk (solstyrd) klocka och samhällets klocka, närmare bestämt kortare livslängd, förkortad nattlig sömn, mentala problem och kognitiva störningar.

Amerikansk samhällsinformation från 2001 uppmanar till att dra tillbaka klockan när sommartid upphör.

Ett sätt att minnas åt vilket håll man ska ställa klockan är att ta hjälp av ramsan "Se fram emot sommaren (avser omställningen under våren),  se tillbaka på sommaren" (avser omställningen under hösten). Ett annat är "Ställ fram utemöblerna inför sommaren, ställ tillbaka utemöblerna inför vintern". Eller ”ställ fram grillen, ställ tillbaka grillen”. På amerikansk engelska används ramsan "spring forward, fall back" ("hoppa framåt, fall tillbaka") eller, på engelska om klockan ställs framåt i mars, "March forward" ("marschera framåt").

Grattis Kerstin på Din 81 årsdag

Just idag respekterar jag mig själv

När jag pratar illa om någon skadar vi både oss själva och den andra. Det krävs styrka och mod för att vi själva ska försöka bete oss schysst när vi blir irriterade på någon annan. Därför är den vi retar oss på egentligen vår bästa lärare. Den enda gång vi får se ner på andra är när vi försöker hjälpa dem upp.

Vad irriterar mig?

Alsätravägen, Stora Sällskapets väg, Ålgrytevägen, Järnbärarvägen, Vita Liljans väg och Frösätrabacken

 

Lördag i Sätra och Bredäng

 

Just idag förändras mitt liv

Livet är fullt  av förändringar och det är det enda vi kan vara riktigt säkra på. Därför måste vi människor lära oss att både ta emot och förlora olika saker i livet. Att lyckas och misslyckas, älska och sakna, skratta och gråta.

På vilket sätt har mitt liv förändrats?

Ögonmelanom

Ögonmelanom är cancer i ögat. Oftast behandlas sjukdomen med strålning.

Ögonmelanom är en ovanlig sjukdom. Det finns flera former av ögonmelanom. Den här texten handlar om malignt melanom i en del av ögat som kallas uvea.

Uvea kallas också druvhinna. Det är inte känt varför man får sjukdomen. Till skillnad från hudcancersjukdomen malignt melanom beror malignt melanom i uvea inte på för mycket solande.

Symtomen vid ögonmelanom är ofta inte så tydliga. Ibland finns inga symtom, om cancertumören är liten. Då kan en ögonläkare upptäcka sjukdomen när Dina ögon undersöks av någon annan anledning.

Symtomen kan likna en näthinneavlossning. Då kan Du uppleva ett eller flera av de här besvären:

Du kan se ljusblixtar i ytterkanten av synfältet

Du kan uppleva att Ditt synfält blir mindre. T ex kan Du se en tät skugga som skymmer en del av synfältet.

Synskärpan kan bli suddig och raka föremål kan se böjda ut.

Det brukar inte göra ont i ögat.

Kontakta en vårdcentral eller en jouröppen mottagning så snart det går om Du ser blixtar i utkanten av synfältet. Du kan även kontakta en ögonmottagning. Du behöver inte söka vård någon annanstans om det är stängt. Vänta tills den jouröppna mottagningen eller vårdcentralen öppnar.

Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om Du ser en gråaktig eller mörk skugga i utkanten av synfältet. Om det inte går eller är stängt, sök vård på en akutmottagning.

Ring telefonnummer 1177 om Du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan Du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var Du kan söka vård.

Ögonläkaren undersöker Dina ögon om han/hon har anledning att tro att Du har ögonmelanom. Undersökningen görs på en ögonmottagning på ett sjukhus. Undersökningen tar ungefär en timme.

Inför undersökningen får Du droppar i ögat som vidgar pupillen, ofta i båda ögonen. Pupillen är ett hål och när det görs större kan läkaren lättare se in i ögat.

Undersökningen gör inte ont, men kan kännas ansträngande eftersom läkaren använder ett starkt ljus när han/hon undersöker ögonen.

Du kan se suddigt efteråt och ögonen är oftast känsliga för ljus under de närmasta timmarna efter undersökningen. Det beror på att pupillen har blivit vidgad. Därför ska Du undvika att köra bil eller något annat fordon så länge synen är nedsatt. Du kan skydda ögonen mot ljus genom att t ex använda solglasögon eller hatt.

Du får också en remiss till en ultraljudsundersökning av levern och en röntgen av lungorna. Det är för att läkaren vill vara säker på att sjukdomen inte har spridit sig.

Behandlingen Du får beror på hur stor cancertumören är, var den sitter och om den har spridit sig.

Den vanligaste behandlingen är strålning med en strålplatta. Plattan sätts in vid en operation.

De flesta som får ögonmelanom behandlas på S:t Eriks ögonsjukhus i Stockholm.

Innan operationen får Du byta om till speciella sjukhuskläder. Du får en venkateter i handen eller armen som Du kan få läkemedel och dropp genom. Du kan få lugnande läkemedel om Du vill.

Ögonmelanom behandlas ofta med strålning. Då har Du en så kallad strålplatta med ett radioaktivt läkemedel i ögat. Strålplattan sänder ut strålning mot cancertumören. Det görs för att tumören ska sjunka ihop och skrumpna.

Det varierar hur lång tid Du behöver ha strålplattan i ögat. Det kan vara från några dagar upp till 1-2 veckor. Därefter opereras strålplattan bort.

Du får information från personalen på ögonmottagningen om hur Du ska förbereda Dig inför operationen och hur operationen går till.

Ögonläkaren sätter in strålplattan vid en operation. Strålplattan sys fast utanpå ögat, så nära cancertumören som möjligt. Du är sövd när strålplattan opereras in.

Efter operationen får Du ligga på en så kallad uppvaksavdelning. När Du är tillräckligt vaken och vårdpersonalen ser att Du mår bra får Du komma till en vårdavdelning.

Vid behandling med strålplattan strålas själva tumören och en del frisk vävnad som finns omkring tumören. Det kan skava under tiden som Du behandlas och några veckor efteråt men det brukar inte göra ont.

Efter behandlingen kan ögat bli rött, irriterat och synen kan förändras.

Efter att strålplattan har tagits bort får Du ta ögondroppar. Det är för att minska inflammationen i ögat som kan uppstå vid en strålbehandling.

De flesta behöver vara sjukskrivna under tiden för behandlingen. En del behöver stanna kvar på sjukhuset. Det beror på vilken typ av strålplatta som läkaren använder. 

Ibland behöver strålbehandlingen kompletteras med en behandling med laser. Du får behandling med laser i samband med att plattan sätts in eller vid ett senare tillfälle. Det kan vara medan plattan finns kvar, eller efter att strålbehandlingen är avslutad och plattan har opererats ut.

Ibland kan ögat behöva opereras bort. Det görs om tumören är stor eller finns på ett ställe som gör att det inte går att behandla med strålning.

Operationen tar cirka två timmar och Du är sövd under operationen.

Du får information från mottagningen om hur Du ska förbereda Dig i. Du behöver oftast fasta inför operationen. 

Du får ett implantat som ska fylla ut ögonhålan efter att ögat har tagits bort. Implantatet täcks med vävnad i ögonhålan. Du får även en tillfällig skalprotes som kallas conformer och som hjälper ögonhålan att läka. Conformern kan vara genomskinlig med hål i eller se ut som ett målat öga. Direkt efter operationen får Du ett förband över ögonlocket.

Efter operationen får Du ligga på en så kallad uppvaksavdelning. När Du är tillräckligt vaken och vårdpersonalen ser att Du mår bra får Du komma till en vårdavdelning. Det är vanligt att stanna en natt på sjukhuset efter operationen.

Dagen efter operationen tar läkaren bort förbandet och undersöker så att allt ser bra ut. Därefter får Du oftast lämna sjukhuset. Du ska inte köra bil eller något annat fordon efter operationen.

Du behöver undvika att köra bil i upp till sex månader.

Det är vanligt att ögonlocken är svullna och missfärgade upp till tre veckor efter operationen. Svullnaden och missfärgningen blir bättre för var dag som går efter operationen.

Efter operationen kan ögonlocket vara stängt och det ser ut som att Du blundar. Ögonlocket kan öppna sig alltmer efterhand och innanför ögonlocken är vävnaden rosa och liknar insidan av munnen. De första två veckorna efter operationen får Du tjocka ögondroppar som Du ska smörja på insidan av ögonlocket. Vårdpersonalen visar hur Du ska göra. Läkaren skriver ut ögondropparna på recept och Du köper dem på apoteket.

Du kan leva som vanligt efter operationen. Men Du ska inte bada i bassäng eller i badkar och även undvika att basta fyra veckor efter operationen. Du kan tvätta ansiktet, duscha och tvätta håret som vanligt.

Du måste kontakta en vårdcentral eller en  jouröppen mottagning om Du skulle få något av följande besvär efter operationen:

Du får mycket ont i eller runt ögonhålan

Du blir mer svullen, röd och varm i ögonlocken eller ögonhålan

Du får feber och känner Dig sjuk

Om det är stängt, sök vård på en akutmottagning.

Vad som sker efter behandlingen beror på om Du har fått behandling med strålplatta eller om Ditt öga har opererats bort.

Du som har fått behandling med strålplatta blir undersökt en månad efter operationen när plattan har tagits ut. Efter det blir Du undersökt efter ungefär tre månader, sex månader och tolv månader. Det tar oftast upp till sex månader innan läkaren kan se en effekt av strålbehandlingen.

Du blir undersökt en gång om året resten av livet, om cancern är borta. Vid kontrollerna undersöker ögonläkaren bland annat Din syn. Ibland gör han/hon också en undersökning med ultraljud och en ögonbottenfotografering.

Strålplattan gör att det blir ett ärr på ögonbottnen. Det kan göra att synskärpan blir sämre jämfört med innan operationen. Synfältet kan också bli mindre än det var innan behandlingen. Det går inte att förbättra synskärpan med hjälp av glasögon om har synen blivit skadad av strålning.

Under de första fem åren får Du komma på återbesök för att få levern undersökt. Då undersöks levern med ultraljud var sjätte månad.

Ögonprotesen brukar likna Ditt andra öga.

Det kan vara omskakande att behöva operera bort ett öga och börja använda en ögonprotes. Den kan kännas lite ovant i början men de flesta vänjer sig efter ett tag. Det gör inte ont att ha en ögonprotes.  

Ungefär fyra veckor efter operation får Du träffa en protestekniker som hjälper Dig att prova ut en ögonprotes.

Det finns två typer av ögonproteser, i plast eller i glas. En plastprotes tar några veckor att tillverka. Då kan Du behöva träffa protesteknikern vid flera tillfällen för att prova ut den.

En glasprotes kan Du ofta få vid Ditt första besök hos protesteknikern. En plastprotes är tåligare än en glasprotes, men glasprotesen är lättare. De håller också olika länge. En plastprotes håller 4-5 år men ibland längre. En glasprotes ska bytas ut efter 2-3 år.

Ögonprotesen kan sitta kvar i flera månader men Du kan behöva ta ut den ibland för att tvätta den.

De flesta som har ögonprotes kan leva på samma sätt som innan operationen. Det beror på hur synen är på det andra ögat.

Du måste vänta sex månader efter att ögat har tagits bort innan Du får köra bil igen.

Ögonmelanom kan sprida sig. Då är det vanligast att få sjukdomen i levern. Sjukdomen kan också komma tillbaka, ibland flera år efter att Du blev sjuk.

Du får då behandling som bromsar sjukdomen. Det går inte att bli av med sjukdomen om den har spridit sig och bildat metastaser, som också kallas dottertumörer. 

Du kan få behandling med läkemedel som bromsar celldelningen, så kallad cytostatika eller målinriktad behandling. Du kan också behöva bli opererad.

Det finns också en speciell behandling då Du får höga doser av cytostatika till levern. Behandlingen påverkar inte andra organ i kroppen.

Ibland går inte sjukdomen att bromsa, då får du behandling som lindrar de besvär du har. Det kallas palliativ vård.

Det är ofta möjligt att leva leva ett bra liv, även om sjukdomen inte går att bli av med.

Du kan reagera på många olika sätt på att få ett cancerbesked. Det är vanligt att behöva mycket tid för att tala med sin läkare och annan vårdpersonal om vad beskedet innebär. Låt gärna en närstående följa med Dig, om det är möjligt. 

Prata med kontaktsjuksköterskan eller sjukhusets kurator om Du känner Dig orolig eller har frågor.

Du kan också kontakta t ex Cancerrådgivningen.

Det är vanligt att det känns lättare när behandlingen väl har börjat och Du vet vad som ska hända. 

Barn har rätt att få information och stöd utifrån sitt eget behov om en närstående är sjuk. Du kan få hjälp med vad Du ska säga, om Du själv vill och kan berätta för barnet.

Det kan kännas svårt att vara närstående till någon som är sjuk. Om Du har människor i Din närhet kan de vara ett stöd. 

Du kan också prata med kontaktsjuksköterskan om Du är närstående och behöver stödjande samtal.

Cancerkompisar är ett nätverk för närstående.

Ögonmelanom är cancerceller som heter melanocyter. Melanocyter finns bland annat i huden och i ögonen. Cancer bildas när celler skadas och förändras. Cellerna delar sig okontrollerat och bildar cancertumörer som tränger undan frisk vävnad.

Den vanligaste formen av ögonmelanom heter uvealt malignt melanom. Då börjar sjukdomen i en del av ögat som heter druvhinnan, som också kallas uvea.

Ögonmelanom är en ovanlig sjukdom. Cirka 80 personer får diagnosen varje år i Sverige. De flesta som får sjukdomen är äldre än 50 år. Yngre personer kan också få sjukdomen, men det är ovanligt.

Det är inte känt varför man får ögonmelanom. Till skillnad mot hudcancersjukdomen malignt melanom så beror uvealt malignt melanom inte på för mycket solande.

Ögonmelanom sprider sig inte till det andra ögat. Men sjukdomen kan sprida sig till andra delar av kroppen.

Uvealt melanom börjar i druvhinnan, som också kallas uvea. Druvhinnan består av regnbågshinnan som också kallas iris, och av ciliärkroppen och åderhinnan.

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning Du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.

Du ska få vara delaktig i Din vård. För att kunna vara det behöver Du förstå informationen som Du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs. Du ska t ex få information om behandlingsalternativ och hur länge Du kan behöva vänta på vård. 

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om Du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om Du t ex har en hörselnedsättning. 

Du som behöver hjälpmedel ska få information om vad som finns. Du ska också få veta hur Du ska göra för att få ett hjälpmedel.

När Du har fått information om vilka alternativ och möjligheter till vård Du har kan Du ge Ditt samtycke eller på något annat sätt uttrycka ett ja. Det gäller även Dig som inte är myndig. 

Du kan välja att inte ge Ditt samtycke till den vård som Du erbjuds. Du får också när som helst ta tillbaka Ditt samtycke. 

Du kan få en ny medicinsk bedömning av en annan läkare, om Du har en livshotande eller särskilt allvarlig sjukdom. Att få en annan läkares bedömning kan hjälpa Dig om Du exempelvis är osäker på vilken vård eller behandling som är bäst för Dig.

Du kan få en fast vårdkontakt om Du har kontakt med många olika personer inom vården. En fast vårdkontakt är en person som bland annat hjälper till med att samordna Din vård.