Insektsallergi

Den vanligaste formen av insektsallergi orsakas av giftet från bistick och getingstick. Det kan klia och ge utslag över kroppen, och Du kan bli svullen runt ögonen och i läpparna. Men det är ovanligt med kraftiga allergiska reaktioner, särskilt hos barn.

Insektsallergi innebär oftast allergi mot insektens gift. Det är framför allt bin och getingar som kan ge allergiska reaktioner när de sticker med sina gaddar.

Det är ovanligt med allvarliga reaktioner på bistick och getingstick. Det är främst vuxna som får sådana reaktioner, och i Sverige förekommer det bara dödsfall hos vuxna.

Risken för allergi mot bin eller getingar är större om Du blir stucken många gånger, t ex om Du är biodlare. Däremot finns ingen koppling till andra allergier.

Humlor och myggor kan också orsaka allergi när de sticker, men det är mer ovanligt. Kackerlackor utsöndrar ett sekret som kan orsaka allergi och ge andningsbesvär, på samma sätt som pollen och pälsdjur.

Insektsallergi brukar visa sig 10 till 30 minuter efter Du har blivit stucken.

Det här är vanliga symtom på allergi vid insektsstick: 

Du blir röd och svullen runt stickstället

Det kliar och Du får så kallade nässelutslag på andra delar av kroppen

Du blir svullen i läpparna och runt ögonen

Vid en allvarlig reaktion kan Du dessutom få ett eller fler av följande symtom:

Du blir matt och illamående

Du får svårt att andas

Det kliar mycket i handflatorna, fotsulorna och hårbotten

Du kan få ont i magen, diarré och kräkningar

En del kan få en allergisk chock, men det är mycket ovanligt. Allergisk chock kallas också anafylaxi. Det är en allvarlig reaktion som kommer snabbt och kan vara livshotande. Du kan bli medvetslös och få svårt att andas.

Du kan få symtom av ett insektsstick utan att vara allergisk. Insektsgiftet innehåller många ämnen och vissa är irriterande för huden. Det är vanligt att huden blir röd, kliar, svullnar och gör ont där Du har blivit stucken.

Får Du många stick kan det ge en reaktion som liknar den allergiska, fast Du inte är allergisk. En vuxen människa tål ganska många stick utan att bli allvarligt sjuk. Om Du blir stucken i munnen eller i halsen kan Du däremot bli så svullen i halsen att det blir svårt att andas.

Om Du inte är allergisk brukar stickstället svullna och rodna mer och mer. Besvären är ofta som störst mellan 12 och 24 timmar efteråt. Ofta försvinner besvären efter ett dygn, men det kan ta upp till en vecka.

De allra flesta som blir stuckna av insekter i Sverige behöver inte söka vård. Besvären brukar gå över av sig själv. 

Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om Du har ett eller flera av följande besvär efter ett insektsstick:

Du blir svullen i ansiktet

Du har blivit stucken i munnen eller inne i halsen

Du får nässelutslag som kliar och blossar upp snabbt över kroppen

Du mår illa, känner Dig yr eller kallsvettas

Om det är stängt på vårdcentralen eller den jouröppna mottagningen, sök vård på en akutmottagning.

Har Du akutläkemedel hemma ska Du ta det först och sedan ringa 112. Det är bra om Du har sällskap av någon tills hjälp kommer.

Ring genast 112 om Du har svårt att andas.

Be om hjälp av en annan person om Du mår väldigt dåligt, och undvik att vara själv.

Ring telefonnummer 1177 om Du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan Du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var Du kan söka vård.

Det finns mycket Du kan göra för att undvika att bli stucken. 

Här är några exempel:

Undvik att äta eller dricka utomhus, eftersom kött och söt mat eller dryck lockar till sig insekter

Slå aldrig efter bin och getingar, och undvik hastiga rörelser

Döda inte ett bi eller en geting eftersom de avger doftsignaler som lockar till sig fler insekter

Plocka inte fallfrukt och var försiktig när Du arbetar i trädgården

Drick inte ur öppnade burkar eller flaskor om Du inte kan se innehållet

Ha något på huvudet så att insekter inte trasslar in sig i håret

Undvik att gå barfota utomhus

Om Du ändå blir stucken är det bra att ta ut gadden eftersom den kan fortsätta pumpa in gift trots att insekten är borta.

När Du kommer till vården på allergiutredning får Du berätta om vilken slags insekt som stuckit Dig, vilka symtom Du fick och hur snabbt symtomen visade sig.

Det är vanligt att göra ett pricktest där olika ämnen testas direkt på huden. Resultatet visar sig efter ungefär 15 minuter.

Du kan också få lämna ett blodprov för att se om Du har allergiantikroppar i blodet.

Du som har lindriga besvär kan testa att behandla med receptfria läkemedel, som t ex tabletter med antihistamin. Du kan också smörja med kräm eller salva som innehåller hydrokortison för att lindra klådan. Fråga på ett apotek för att få hjälp att välja rätt läkemedel.

Du som har fått en allvarig reaktion efter ett insektsstick behöver snabbt få vård. Det är vanligt att få antihistamin och kortison. En del kan behöva få en spruta med adrenalin.

Du kan behöva stanna några timmar på mottagningen så att personalen ser att Du mår bra.

Du som får en mycket allvarlig reaktion på insektsgift kan behöva läggas in på sjukhus. Där kan Du få vätska direkt in i blodet och ytterligare läkemedel om det behövs.

Du som har fått en allvarlig reaktion av insektsstick behöver ha med Dig så kallade akutläkemedel. Det brukar vara två injektionspennor med adrenalin, kortisontabletter och antihistamin.

När Du får en allvarlig reaktion ska Du alltid använda adrenalinpennan först. Adrenalinet kan göra att Du får hjärtklappning och känner Dig darrig, men det brukar gå över ganska snabbt.

Du kan behöva ta kortisontabletterna direkt efter eftersom det tar några timmar innan de ger full effekt. Kortisonet dämpar inflammationen och minskar risken för besvär som kan komma i efterhand. Du kan även behöva upprepa adrenalinpennan eftersom adrenalinets effekt inte varar så länge.

Det kan också vara bra att ta antihistamin som hejdar den allergiska reaktionen i kroppen. 

Det är viktigt att Du får lära Dig i förväg hur adrenalinpennan ska användas, så att Du kan hantera den när Du behöver. Vårdpersonalen visar Dig hur Du ska göra. Det är också bra om någon närstående vet hur adrenalinpennan ska användas.

Du som har haft en kraftig allergisk reaktion kan ibland få allergivaccination. Det kallas också allergen immunterapi.

Först får Du en spruta en gång i veckan under 7-15 veckor. Därefter får Du en spruta ungefär varannan månad. Behandlingen pågår omkring fem år och gör vanligtvis att Du blir mindre känslig mot det allergiframkallande ämnet.

Du kan använda vissa antihistamintabletter när Du är gravid eller ammar. Fråga på apoteket eller kontakta en läkare.

Du ska alltid använda Ditt akutläkemedel om Du har allergi mot getingstick eller bistick och får en allergisk reaktion. Det är mer riskfyllt för barnet att Du får en kraftig allergisk reaktion än att påverkas av läkemedlet.

En allergivaccination innebär en risk för allergiska reaktioner som kan skada fostret. Risken är störst i början av behandlingen. Därför rekommenderas det inte att påbörja en vaccination när Du är gravid. Däremot kan Du som redan håller på med en behandling fortsätta med den om Du blir gravid under tiden.

Allergi innebär en överkänslighet mot ett visst ämne. Allergi utvecklas oftast i barndomen, men även vuxna kan få allergi. Nästan en tredjedel av Sveriges befolkning har någon typ av allergi.

Ämnen som orsakar allergi kallas för allergener och kan finnas överallt i omgivningen. Det kan vara ämnen Du får i Dig via maten, luften, kontakt med huden eller i gift från bett.

Allergiska besvär uppstår när immunförsvaret reagerar på vissa ämnen för att skydda kroppen mot dem. Immunförsvaret producerar då allergiantikroppar som sätter sig på vissa celler i kroppen. Allergenen fastnar sedan på antikropparna och får cellerna att släppa ut histamin och andra retande ämnen. Det är dessa ämnen som framkallar den allergiska reaktionen.

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning Du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.

För att Du ska kunna vara delaktig i Din vård och behandling är det viktigt att Du förstår informationen Du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om Du inte förstår. Du ska t ex få information om behandlingsalternativ och hur länge Du kan behöva vänta på vård och behandling.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om Du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om Du har en hörselnedsättning. 

Om Du behöver hjälpmedel ska Du få information om vad som finns och hur Du får det.

Just idag vågar jag älska

Det fina med kärleken är att den växer och kommer tillbaka till oss ju mer vi ger av den. Det är när vi räcker ut handen för att ge något till andra som vi själva känner oss älskade och kan hitta det lugn och den glädje som vi längtar efter så mycket.

När känner jag mig riktigt lugn och trygg?

Doftöverkänslighet

Vid doftöverkänslighet får Du besvär som hosta, snuva och rinnande ögon av exempelvis cigarettrök, avgaser, doftande blommor och parfym. Det är olika hur mycket besvären påverkar. Det finns ingen behandling mot doftöverkänslighet men en del som Du kan göra själv. Undvik om möjligt vissa produkter, situationer och miljöer för att minska besvär.

Doftöverkänslighet är vanligt. Ungefär en tredjedel av den vuxna befolkningen i Sverige får besvär av dofter och kemikalier. Ett annat ord för doftöverkänslighet är kemisk överkänslighet eller sensorisk hyperreaktivitet.

Vid doftöverkänslighet reagerar Du på dofter, lukter, rök och produkter som de flesta tål i normal mängd. Det kan t ex vara parfym i olika former, doftande blommor, rök, rengöringsmedel, tvättmedel och nytryckta tidningar. Även kyla kan utlösa besvär. Hur starka symtomen blir varierar från person till person. Symtomen kan likna de som uppstår vid astma och allergi. Doftöverkänslighet leder inte till försämrad lungkapacitet och ska inte förväxlas med astma, allergi eller KOL.

Vid doftöverkänslighet är det vanligt att Du får ett eller flera symtom:

Du får vattnig snuva och nästäppa

Du nyser mycket

Du har kliande ögon som rinner

Du har hosta och slembildning

Du är hes och har klåda i halsen

Du känner tryck eller smärta över bröstet

Du har en känsla av att det är svårt att andas

Besvären kan också komma när Du anstränger Dig, särskilt vid kallt väder.

Andra symtom kan vara:

Du får ont i huvudet

Du kan känna Dig trött

Du får svettningar

Du får illamående och yrsel

Du har svårigheter att koncentrera Dig

Som vid de flesta sjukdomar kan stress och oro förstärka symtomen. Trots att de ibland kan vara ångestladdade är de inte farliga.

Doftöverkänslighet är vanligare hos vuxna men kan utvecklas oavsett ålder.

Doftöverkänslighet kan börja på olika sätt. Vissa upplever att besvären började efter en kraftig förkylning, andra sätter det i samband med att ha varit i en miljö där det förekommit dofter, kemikalier eller mögel. Men de flesta ser ingen säker orsak eller situation som orsakat doftöverkänsligheten.

Varför Du utvecklar doftöverkänslighet är oklart. Därför går det inte att säga vad Du kan göra för att undvika att bli doftöverkänslig.

Undvik om möjligt produkter, situationer och miljöer som ger Dig problem.

Tänk på det här vid lindriga besvär:

Avstå från produkter som doftar, t ex hudlotion och tvättmedel

Informera närstående och arbetskamrater om vad Du inte tål

Motionera och vistas i naturen

Undvik starkt doftande miljöer

Undvik avgaser

Du kan ibland behöva göra större förändringar både i vardagslivet och i yrkeslivet

Tänk på det här vid kraftiga besvär:

Undvik vissa produkter. Även personer i Din omgivning kan behöva undvika vissa produkter

Undvik att bo eller arbeta i nymålade rum

Anpassa arbetsmiljön eller arbeta hemifrån om Du kan

Kontakta en vårdcentral om Du misstänker att Du har doftöverkänslighet och om Du har sådana problem att Du inte klarar av Din vardag. Många mottagningar kan Du kontakta genom att logga in.

Ring telefonnummer 1177 om Du vill ha sjukvårdsrådgivning och hjälp med var Du kan söka vård.

Det finns ingen medicinsk behandling som helt tar bort besvären. Det som kan förebygga eller lindra besvären är att undvika sådana situationer, miljöer och produkter som Du reagerar på. Får Du andningsbesvär kan en fysioterapeut visa Dig rörelser och lära ut andningsteknik som kan lindra besvären. Ett annat namn för fysioterapeut är sjukgymnast.

Några personer kan bli bättre av läkemedel som används vid astma och allergi. Du kan få prova sådana läkemedel, men det är viktigt att utvärdera behandlingsresultatet för att kunna avsluta medicineringen om den inte hjälper.

I luftvägarnas slemhinna finns nerver som reagerar på bland annat beröring, temperatur och irriterande ämnen. Vid doftöverkänslighet är nerverna extra känsliga och reagerar på mycket små mängder av ämnen Du andas in. Nerverna skickar signaler till hjärnan, vilket leder till att Du kan få en hostattack eller andra besvär. Det är en försvarsmekanism som annars bara ska utlösas av höga halter av irriterande ämnen som Du kommer i kontakt med som t ex kemikalier, rök eller gaser.

Det är oklart varför vissa får besvär med doftöverkänslighet. Det kan finnas ärftliga faktorer som bidrar till doftöverkänslighet, men det är inte heller kartlagt. Det är inte heller klarlagt om antalet personer som har doftöverkänslighet ökar. Däremot får de med besvär en svårare vardag eftersom det finns mer dofter och andra irriterande ämnen i luften än tidigare.

Här är några exempel:

Moderna byggnadsmaterial, nya bilar och möbler kan avge kemiska ämnen till luften under lång tid

Fler använder parfymerade produkter dagligen

Fler produkter innehåller olika dofttillsatser, t ex tvätt- och rengöringsmedel

Fler miljöer är parfymerade, exempelvis hotell och gallerior

Allt detta kan bidra till att problemen för personer med doftöverkänslighet ökar.

Besvären vid doftöverkänslighet beror inte på allergi. Har Du en allergi finns så kallade allergiantikroppar i blodet. Vid doftöverkänslighet finns däremot inga sådana allergiantikroppar i blodet.

Besvären beror inte heller på astma. Vid astma är luftvägarnas slemhinnor inflammerade vilket kan leda till kramp i luftrören, något Du inte har vid doftöverkänslighet. Däremot kan Du ha doftöverkänslighet även om Du har astma.

Vid doftöverkänslighet liknar Dina besvär dem Du får vid astma eller allergi. Därför undersöks Du på samma sätt. Du kan även få fylla i ett frågeformulär som är speciellt framtaget för att se om Du har doftöverkänslighet. De flesta undersökningarna kan göras på vårdcentralen. Behöver Du göra undersökningar som inte finns där skickar läkaren en remiss till den klinik Du behöver komma till. Det kan t ex vara en allergimottagning.

För att undersöka lungornas funktion får Du göra olika typer av undersökningar. Den enklaste undersökningen är en så kallad PEF-mätning. PEF är en förkortning för Peak Expiratory Flow, vilket betyder mätning av maximalt luftflöde under utandning. Under ett par veckor får Du låna hem en PEF-mätare. Du får blåsa i den regelbundet och skriva ner resultatet som PEF-mätaren visar. På så sätt kan läkaren eller sjuksköterskan få ett mått på hur Din andningsförmåga varierar under dygnet. Det vara ett tecken på att Du har astma om andningsförmågan varierar mycket.

På vårdcentralen kan Du också undersökas med spirometri. Då får Du blåsa i ett munstycke som är kopplat till en apparat som kallas spirometer. Spirometri ger mera detaljerad information om lungornas funktion än PEF-mätaren. Efter en undersökning med spirometri kan Du eventuellt få ta läkemedel mot astma under ett par månader. Därefter får Du göra en ny undersökning med spirometri för att se om läkemedlet haft effekt.

Vid doftöverkänslighet visar båda undersökningarna oftast normala värden och läkemedel har ingen eller väldigt liten effekt. Då kan Du få en remiss till en lung- eller allergispecialist för fortsatt utredning.

Du kan också behöva röntga lungorna eller göra ett arbetsprov för att undersöka hjärtats funktion. Läkaren på vårdcentralen skickar då en remiss.

En allergiutredning kan behövas för att utesluta att Du har allergi. Utredningen gör Du på en vårdcentralen eller på en specialistklinik. för att utesluta att Du har en allergi.

De vanligaste undersökningarna är

Pricktest

Blodprov

För att utesluta att Du har astma kan Du få göra ett så kallat metakolintest. Metakolin är ett ämne som får luftrören att dra ihop sig. Har Du astma är Du särskilt känslig för ämnet, däremot inte om Du har doftöverkänslighet.

Testet går till så att Du får andas in ämnet metakolin i ökande doser. Efter varje dos mäts lungornas funktion med spirometri. Om luftrören inte reagerar på metakolin har Du med stor sannolikhet inte astma.

Capsaicin är ett ämne som finns bland annat i chilifrukt. Det är capsaicinet som gör att chilin smakar starkt och att det hettar i munnen.

De flesta med doftöverkänslighet reagerar med kraftig hosta när de andas in capsaicin och den så kallade hostretbarheten är oftast ökad. Det är känselnerverna i luftrören som har en ökad känslighet för capsaicin. Du påverkas inte lika kraftigt om luftrören är friska, eller om Du har en annan luftrörssjukdom, exempelvis astma. Capsaicintestet bygger på just denna ökade känslighet.

Under capsaicintestet får Du andas in ånga med olika koncentrationer av capsaicin. Du börjar andas in ånga med en låg koncentration som sedan ökas. På varje koncentrationsnivå räknar sjuksköterskan eller läkaren Dina hostningar. Ju fler hostningar desto större sannolikhet att Du har doftöverkänslighet. Undersökningen kan ta upp till en och en halv timme.

Tänk på det här före undersökningen:

Undvik allergiläkemedel eller luftrörsvidgande läkemedel ett dygn före undersökningen

Du får inte varit förkyld de senaste två veckorna

Det kan vara obehagligt att andas in ett ämne som Du hostar av. Du kan även fortsätta hosta en kort stund efter undersökningen och ha en retningskänsla i luftvägarna under ett par timmar efteråt. Besvären går över av sig själva.

Undersökningen görs på en allergi- eller lungklinik. Din läkare på vårdcentralen skickar en remiss dit.

Det kan ta lång tid för läkaren att säkerställa att det är doftöverkänslighet Du har, och inte andra sjukdomar med liknande besvär. Det kan vara skönt att till slut få veta att Dina besvär beror på doftöverkänslighet. En diagnos kan också göra det lättare för omgivningen att förstå och att acceptera doftöverkänsligheten.

Behandlingen består till stor del av att undvika miljöer och produkter som gör att Du får symtom. Vad och hur mycket Du behöver förändra i Din vardag beror på hur kraftig doftöverkänslighet Du har.

Det kan vara påfrestande med alla förändringar, men de flesta med doftöverkänslighet hittar metoder och ett sätt att leva för att få vardagslivet att fungera.

Berätta för Dina närstående och arbetskamrater om Din doftöverkänslighet och vad den innebär. Då vet de hur de ska stödja Dig och vad de kan göra för att Du inte ska få besvär.

Det finns ganska liten kunskap om hur doftöverkänslighet utvecklas på längre sikt. Ett par undersökningar visar på att personer med doftöverkänslighet hade kvar problemen efter fem och tio år. De flesta levde bra och hanterade sina besvär på ett tillfredsställande sätt.

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning Du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserande vården.

För att Du ska kunna vara delaktig i Din vård och behandling är det viktigt att Du förstår informationen Du får av vårdpersonalen.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om Du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om Du har en hörselnedsättning.

Just idag är jag underbar

Vi människor vill ha nära kontakt och vara ärliga mot varandra. Då mår vi som bäst. Men ibland ljuger vi för att vi är rädda för vad som ska hända om vi säger som det är. När vi känner oss trygga och respekterade vågar vi också vara ärligare.

När ljög jag i onödan senast?

Mat och matlagning vid celiaki

Celiaki innebär att proteinet gluten som finns i vete, korn och råg gör att Din tunntarm blir inflammerad. För att tarmen ska läka behöver Du övergå till att endast äta mat utan gluten. Då blir det viktigt att ha kunskap om vilka livsmedel som inte innehåller gluten.

Celiaki kallas också glutenintolerans. Vanliga symtom är att ha besvär med magen, att vara trött och att gå ner i vikt. Du kan också bli nedstämd av att ha celiaki, men symtomen kan skilja sig mycket från person till person.

Många upplever att de får symtom av att äta mat med gluten, men vid undersökningar finns det ingen skada på tunntarmens slemhinna. Det kan då finnas andra ämnen i livsmedel med gluten som kan förklara symtomen, t ex vissa kolhydrater. Behandlingen är ändå densamma som vid celiaki, det vill säga att undvika mat med gluten. Men det är vanligtvis inte lika viktigt att maten är helt glutenfri som vid celiaki.

Du kan äta all mat som inte innehåller gluten.

Det finns en hel del spannmål som är naturligt glutenfria. 

Följande kan användas i stället för vete, råg och korn:

Ris, samt risflingor, rismjöl och risgryn

Havre, samt havregryn, havreflingor, havremjöl och havredryck

Hirs och bovete, samt gryn, flingor och mjöl av hirs och bovete

Majs, samt majsflingor, maizena och polenta

Quinoa

Mjöl gjort på mandel, kokos, soja eller bönor

Arrowrot, tapioka, amarant, durra, sorghum, sagogryn

Fibrex

Fruktkärnmjöl, guarkärnmjöl, johannesbrödkärnmjöl, kastanjemjöl, lupinmjöl.

Det finns också glutenfri pasta, glutenfria flingor och glutenfritt bröd. De är oftast tillverkade av havre, ris, hirs, majs, bovete eller andra naturligt glutenfria spannmål. De kan också ha tillverkats av spannmål där gluteninnehållet har tagits bort. Ett exempel är glutenfri vetestärkelse.

Här är exempel på annan mat som inte innehåller gluten:

Mjölk, ost och andra mejeriprodukter

Ägg

Kött och fisk

Grönsaker, rotfrukter, frukt och bär

Baljväxter

Potatis, även potatismjöl och Pofiber

Rena kryddor, men var uppmärksam på att kryddblandningar kan innehålla gluten

Produkter som har symbolen Det överkorsade axet är glutenfria och godkända av Svenska Celiakiförbundet.

Naturligt glutenfria produkter och produkter som är tillverkade av glutenfria spannmål får märkas med texten "Glutenfri" eller ”Mycket låg glutenhalt”.

Märkningen innebär att produkterna endast innehåller så små mängder gluten att tarmen inte skadas vid celiaki. Märkningen är gemensam inom EU.

Glutenfria produkter som uppfyller kravet att få kallas ”Glutenfri” får också märkas med symbolen ”Det överkorsade axet”. Symbolen ska alltid ha en kod som visar att produkten har kontrollerats av Svenska Celiakiförbundet.

Naturligt glutenfria produkter som saknar märkning är inte kontrollerade. Trots att de är naturligt glutenfria kan slutprodukten innehålla små mängder gluten som av misstag blandats i vid skörden eller vid tillverkningen.

De flesta som har celiaki kan äta havre. Havre kan vara ett näringsrikt tillägg till glutenfri mat, t ex i form av gröt eller i bröd.

Välj havre och havreprodukter som är märkta med texten "Glutenfri’" eller med symbolen "Det överkorsade axet". Havre i sig är glutenfri, men havreprodukter utan märkning kan innehålla gluten som av misstag blandats i vid skörden eller vid tillverkningen. Det kan även gälla andra spannmål och spannmålsprodukter, som t ex bovete och hirs.

Du kan köpa märkta produkter i många mataffärer. Produkterna finns ofta samlade på hyllan med glutenfria varor.

Ris och risprodukter innehåller inte gluten och kan vara ett bra alternativ vid celiaki. Men ris kan innehålla arsenik och för stora mängder ris kan vara skadligt, särskilt för barn. 

Livsmedelsverket rekommenderar att barn inte bör äta ris eller risprodukter oftare än fyra gånger per vecka. De avråder helt från att ge riskakor och risbaserad dryck till barn under sex år.

Barn som har celiaki kan få välling och gröt som är baserad på majs eller andra glutenfria spannmål.

Vuxna kan äta ris och produkter gjorda på ris några gånger i veckan om man annars äter en varierad kost.

Ät frukt, bär eller grönsaker varje dag och gärna tillsammans med annan mat som innehåller mycket kostfibrer. Det kan annars bli svårt att få i Dig tillräckligt med vitaminer, mineraler och fibrer.

Det är bra att ta ett tillskott av exempelvis järn, folsyra eller B-vitaminer om prover har visat att Du har brist på det.

Det är mycket viktigt för Dig som ska äta glutenfri mat att noga läsa produkters innehållsförteckning. Där måste det stå om produkten innehåller gluten. En produkt som innehåller gluten ska märkas ut extra i innehållsförteckningen. Vete, råg, korn eller gluten ska vara skriven med fet stil eller med stora bokstäver.

I innehållsförteckningen måste det även stå om en ingrediens i produkten i sin tur är tillverkad av en ingrediens som innehåller gluten. Det kan t ex stå modifierat stärkelse från vete, om stärkelsen är tillverkad av vete. Står det däremot bara stärkelse kan Du vara säker på att stärkelsen kommer från en glutenfri produkt.

Välj bort produkten om Du inte kan hitta, läsa eller förstå innehållsförteckningen och är osäker på om produkten innehåller gluten.

Det är bra att läsa innehållsförteckningen regelbundet även på produkter Du vet är glutenfria. Det händer att recept förändras eller att produkter med samma namn tillverkas i olika fabriker som använder olika recept. T ex kan en del godis eller frukostflingor tillverkas i olika länder och ha olika ingredienser trots att de har samma produktnamn.

Vissa produkter som man har svårt att tro att de ska innehålla mjöl gör det ändå. Det gäller t ex rostad lök, vissa sorters glass och kryddblandningar. Men det ska ändå tydligt framgå av ingrediensförteckningen om produkten innehåller gluten. Fråga personalen i butiken eller kontakta företaget som tillverkar produkten om Du är osäker.

I innehållsförteckningar står det ibland ”kan innehålla spår av vete” eller ”kan innehålla spår av gluten”. Det betyder att tillverkaren inte kan garantera att produkten är fri från gluten. Det kan bero på att spannmål med gluten har hanterats i samma lokal som produkten. Produkten kan då ha fått med sig spår av gluten.

Det går oftast bra att äta måttliga mängder av produkter som innehåller spår av vete eller gluten om Du har celiaki. Men det kan också hända att Du får symtom om du äter en sådan produkt. Du bör då försöka undvika att äta produkter som kan innehålla spår av gluten.

Märkningen av glutenfria produkter kan vara annorlunda än i Sverige. Men inom Europa finns samma regler och gränsvärden som i Sverige. Det kan också vara svårt att förstå om det är skrivet på ett annat språk. Därför är det bra att fråga om innehållet i butiken där produkten säljs. 

Gluten kan finnas i många olika produkter och i färdiglagad eller processad mat, mest i form av vetemjöl.

Du ska undvika att äta färdiglagad eller processad mat om det i innehållsförteckningen står att produkten innehåller vete, råg, korn eller gluten. 

Här är exempel på sådan mat:

Panerade kötträtter, fiskrätter och grönsaksrätter

Godis, lakrits och snacks

Nudlar

Leverpastej

Blodpudding

Rostad lök

Soppor, såser och stuvningar

Kryddblandningar

Det här är några andra livsmedel som ofta innehåller gluten:

Pasta

De flesta flingor och müsliblandningar

Bulgur

Couscous

Grahamsmjöl

Fiberberikade havregryn

Ströbröd

Det kan vara enklare att själv laga mat från grunden eftersom färdiglagad eller processad mat ofta innehåller gluten. Men det går bra att använda dessa produkter om Du är säker på att de är glutenfria.

I en del recept kan Du byta ut vetemjöl mot t ex maizena eller rismjöl. Såser och redningar kan Du göra på arrowrot, potatismjöl eller maizena. Till pannkakor kan Du använda maizena eller glutenfritt mjöl.

Det finns både glutenfri brödmix och glutenfria mjölsorter om Du vill baka bröd, bullar och kakor. Glutenfri mjölmix blandas med vätska och brukar vara gjord på specialframställd vetestärkelse.

Att baka med glutenfria mjölsorter kräver lite annorlunda teknik. Du kan behöva baka ett par gånger för att lära Dig hantera en glutenfri deg. Eftersom mjölet gör att degen jäser sämre behöver Du arbeta mer med degen, t ex med en hushållsassistent eller en bakmaskin. Degen blir ofta lösare och det kan vara bra att baka ut bröd i brödformar.

Det glutenfria brödet är bäst färskt eftersom det snabbt blir torrt och smuligt. Ett tips är att skiva och frysa in nybakat bröd. Sedan kan Du ta fram och tina så mycket som Du behöver för stunden.

Många som bakar eget bröd av glutenfritt mjöl prövar sig fram till egna recept. Du kan hitta recept och inspiration på olika webbplatser och bloggar.

Kaffe, te, kakao, läsk, saft, mjölk och mineralvatten innehåller inte gluten och går bra att dricka. Men drycker kan innehålla gluten, beroende på vad de är gjorda av. Öl, svagdricka och must är exempel på drycker som kan innehålla gluten.

Analyser har visat att många ölsorter har en glutenhalt som ligger under gränsen för vad som räknas som mycket låg. Men mängden av gluten kan variera från gång till gång. Tänk på att Du lätt kan få i Dig större mängder gluten om Du dricker mycket öl, svagdricka eller must även om glutennivån i en del av dessa drycker är mycket låg. En halv till en liter dryck kan innehålla så pass mycket gluten att Du får symtom och skador på tarmen.

Öl som tillverkas av t ex ris, majs och durra innehåller inte gluten alls. Det finns även öl där glutenmängden har minskats och som får märkas med symbolen ”Det överkorsade axet”.

Ett till två glas must brukar gå bra att dricka utan att få symtom.

Caféer, serveringar och restauranger har ofta glutenfria alternativ. Hos många hamburgerkedjor kan Du t ex få glutenfritt hamburgerbröd. Det är också vanligt att caféer har glutenfritt bröd och glutenfria maträtter. Många caféer har också glutenfria kakor eller andra fikaalternativ. På vissa orter finns det bagerier som bara bakar glutenfria produkter.

En del pizzerior har glutenfria pizzor. Till vissa pizzerior kan Du få ta med egen glutenfri pizzadeg som pizzabagaren sedan bakar ut. Ring gärna innan och fråga om det går bra. Det kan finnas vanligt mjöl på arbetsbänkar och i ugnarna. Därför är det bra om personalen kan baka ut den glutenfria pizzan på aluminiumfolie.

Ska Du resa bort och bo på hotell eller liknande kan Du kontakta t ex flygbolag och boendet i förväg och fråga om de har glutenfria alternativ. Detsamma gäller om ett barn med celiaki ska åka på läger. Då är det bra att ringa och förbereda ledarna i förväg.

Tunntarmen blir inflammerad om Du råkar få i Dig gluten, även om Du inte får några symtom. Därför behöver Du vara så noggrann Du kan för att inte få i Dig gluten. 

Det betyder att Du bör göra följande:

Välj produkter som har innehållsförteckning och läsa den noggrant

Välj bort mat eller matvaror som Du är osäker på om de innehåller gluten

Undvik att skrapa bort såser eller paneringar som innehåller mjöl med gluten

Ring eller maila i förväg och fråga om det finns glutenfri mat när Du ska äta borta

Du behöver inte oroa Dig om Du använder läkemedel som innehåller gluten. Det är mycket små mängder gluten som inte innebär någon hälsorisk.

Många gånger kan det vara svårt att hitta eller läsa innehållsförteckningar för lösgodis. Välj då annat godis som Du vet är glutenfritt. Lakrits är ett exempel på godis som kan innehålla glutenhaltigt mjöl.

Många lösgodisburkar har innehållsförteckningar. Prata med personalen i butiken om Du är osäker på om innehållsförteckningarna stämmer. Ibland kan godisbitar likna varandra trots att de är från olika tillverkare och innehåller olika saker. Risken finns då att de blandas i samma burk.

Det går bra att dela kök med någon som äter mat med gluten. Men Du behöver vara uppmärksam på om det finns smulor eller mjöl som innehåller gluten i exempelvis en smörask eller på en skärbräda. Ta då bort smulorna eller torka av skärbrädan.

Det går bra att använda durkslag, brödrost, slevar och knivar som används till mat med gluten. Ta bort rester av mat som innehåller gluten, om sådana finns.

Är Du mycket känslig kan det vara en bra idé att ha köksredskap som bara används till glutenfri mat.

Specialprodukter utan gluten kostar ofta mer. Ett tips för att hålla nere matkostnaderna är att i stället äta potatis, baljväxter eller ris till måltiden. Det blir också billigare att själv baka bröd, pizza, kakor och kex med glutenfritt mjöl.

Barn upp till 16 år har enligt lag rätt till subventionerade glutenfria produkter genom livsmedelsanvisning från läkare eller dietist. För personer över 16 år ser det olika ut beroende på vilken region man bor i. Man kan få livsmedelsanvisning, kontantersättning eller ingen ersättning alls.

Med livsmedelsanvisningen kan Du hämta ut glutenfria produkter från ett apotek eller få det levererat hem till ett billigare pris, beroende på vilken region Du bor i. Exempel på glutenfria produkter är mjöl, ren havre, pasta, knäckebröd, kex och bakhjälpmedel i form av olika fibrer.

 

Just idag är jag hjälpsam

När livet känns tråkigt och vi är ledsna över något så finns ett väldigt bra knep, att tänka på någon som behöver oss och försöka hjälpa den personen. Det allra bästa sättet att bli riktigt glad är alltid att hjälpa någon annan.

Vem behöver min hjälp?

Celiaki hos barn, glutenintolerans

Celiaki innebär att barnet inte tål proteinet gluten som finns i vete, råg och korn. Vanliga symtom är magbesvär, att barnet går ner i vikt och är trött. Besvären brukar börja minska så snart barnet har fått diagnosen celiaki och slutat äta mat som innehåller gluten.

Celiaki kallas också för glutenintolerans. Du kan få celiaki som barn eller som vuxen. Den här texten är handlar om celiaki hos barn. 

Symtomen vid celiaki kan vara olika starka och skilja sig mycket mellan barn. Det kan ibland vara svårt att förstå att ett barn har celiaki, eftersom symtomen kan vara otydliga.

Vanliga symtom hos barn är följande:

Ont i magen

Diarré och gaser

Förstoppning

Illamående och kräkningar

Dålig aptit

Andra symtom på celiaki hos barn kan vara:

Näringsbrist, vanligast är blodbrist på grund av för lite järn

Nedstämdhet och trötthet

Att barnet inte växer som förväntat

Försenad pubertetsutveckling

Blåsor och sår i munnen

Svullen mage och tunna armar och ben hos yngre barn, även om det är ovanligt

Det behöver inte vara celiaki som är orsaken om barnet har problem med magen. Det kan bero på många andra saker, t ex att tarmen är känslig. Känslig tarm kallas också för IBS.

Kontakta en vårdcentral eller en barnläkarmottagning om Du tror att barnet har celiaki. Om det är stängt kan Du vänta tills vårdcentralen eller mottagningen öppnar. Många mottagningar kan Du kontakta genom att logga in.

Ring telefonnummer 1177 om Du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan Du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var Du kan söka vård.

Vid obehandlad celiaki skadas tarmluddet i tarmen.

Celiaki innebär att barnet inte tål proteinet gluten som finns i vete, råg och korn.

När barnet äter gluten reagerar kroppens immunförsvar mot det gluten som kommer till tunntarmen. 

Reaktionen gör att slemhinnan i tarmen blir inflammerad. Tarmluddet som finns på insidan av tarmen blir då skadat och det försämrar tarmens förmåga att ta upp näringsämnen.

Ju större mängder gluten barnet får i sig, desto mer skadas tarmen.

Barnet kan också få laktosintolerans. Det beror på att tarmen tar upp laktos sämre när tarmluddet förstörs. Barnet kan då få diarré och gaser i magen när han/hon dricker mjölk. Känsligheten för laktos försvinner när barnet har övergått till att äta glutenfri mat.

Risken att få celiaki är större om barnet har en annan sjukdom där immunförsvaret angriper den egna vävnaden, en så kallad autoimmun sjukdom. 

Exempel på sådana autoimmuna sjukdomar är följande:

Diabetes typ 1

Autoimmuna leversjukdomar

Sköldkörtelsjukdomar som hypertyreos eller hypotyreos

Reumatiska sjukdomar

Det är också vanligare att ha glutenintolerans vid Downs syndrom och Turners syndrom.

När Ni kommer till läkaren får barnet eller Du berätta om symtomen. Läkaren undersöker barnet som också får lämna blodprov. Beroende på vad blodprovet visar kan barnet behöva utredas vidare på en barnläkarmottagning.

Ofta behöver läkaren ett vävnadsprov från tunntarmen för att bekräfta att barnet har celiaki. Vävnadsprovet som kallas tunntarmsbiopsi tas vid en gastroskopi. Barnet är sövd under tiden.

Proverna undersöks sedan i mikroskop. Då får läkaren reda på om tarmluddet från tarmens slemhinna är skadat. Skadat tarmludd är det säkraste tecknet på celiaki.

Barnet ska fortsätta äta mat med gluten fram till provtagningarna. Annars syns det inte i provsvaren om barnet har celiaki. Det gäller både inför blodprov och tunntarmsbiopsin.

Ibland kan barnet behöva äta mat med gluten i inför tunntarmsbiopsin, så kallad glutenprovokation. Det kan behövas om barnet har ätit glutenfri mat en längre period innan undersökningen, eller om läkaren är osäker på diagnosen. Med glutenprovokationen blir provresultaten tydligare.

Det tar ungefär en vecka att få svar på blodproverna. Provsvaren från en tunntarmsbiopsi brukar ta mellan fyra och åtta veckor.

När barnet har fått diagnosen celiaki består behandlingen av att ändra matvanorna. Barnet behöver övergå till att enbart äta mat som är fri från gluten. Celiaki går inte över, utan barnet kan behöva äta glutenfri mat hela livet.

När barnet börjar äta glutenfri mat läker tarmen, vanligtvis inom några månader. Ofta minskar symtomen redan innan tarmen har läkt. För de allra flesta försvinner besvären när man övergår till att äta enbart glutenfri mat, men symtom som beror på känslig tarm kan finnas kvar.

När diagnosen celiaki är fastställd får Ni träffa en dietist. En dietist är en person som är specialiserad på kost. Han/hon går igenom vad barnet kan äta och vad barnet ska undvika att äta. Ni kan få träffa dietisten flera gånger under barnets uppväxt.

Ju mer Ni vet om celiaki och vad som går bra att äta, desto lättare blir det att undvika gluten och att laga god glutenfri mat.

Tarmens slemhinna skadas även av små mängder gluten om barnet äter det regelbundet. Det är därför viktigt att all mat som barnet äter är helt fri från gluten.

Det är inte skadligt om barnet skulle råka få i sig gluten vid något enstaka tillfälle. Det är inte ens säkert att barnet får några symtom då.

Barnet får träffa sjukvårdspersonal regelbundet efter att diagnosen är klar. Det kan t ex vara läkare, specialiserade sjuksköterskor eller dietister. Det första återbesöket blir några månader efter att barnet har fått diagnosen. Därefter brukar återbesöken vara med 1-2 års mellanrum.

Vid återbesöken vägs och mäts barnet för att följa hur han/hon växer. Ibland behöver barnet också lämna blodprover.

Ju äldre barnet är desto viktigare är det att barnet förstår vad celiaki är och varför han/hon behöver äta glutenfri mat. Därför är det bra att berätta mer om sjukdomen i takt med att barnet blir äldre och förstår mer. Då kan barnet ta ett större ansvar för vad han/hon äter.

Symtomen kan också vara andra än de som fanns när barnet var yngre. Då kan det vara bra att påminna honom/henne om att välja glutenfria alternativ.

Barnet eller tonåringen kan också träffa dietisten eller läkaren utan en vuxen, om han/hon vill det.

Amning verkar inte minska risken för celiaki.

Livsmedelsverkets rekommendation är att börja ge barnet mat ur alla livsmedelsgruppen inklusive mat som innehåller gluten under hans/hennes första levnadsår. Börja med gluten i små mängder i början och öka långsamt.

Det är oklart varför en del får celiaki, men ärftlighet är en viktig orsak.

Det är också oklart vad det är som utlöser celiaki, och varför vissa får det som barn och andra som vuxna. Eftersom symtomen kan vara otydliga är det många som får diagnosen först efter flera år.

Ett barn med celiaki som inte får diagnos och därmed inte övergår till glutenfri mat kan få följande besvär på längre sikt:

Blodbrist och järnbrist

Försämrad tillväxt

Benskörhet som kan göra att det lättare blir sprickor i skelettet och benbrott

Försenad pubertet där till exempel den första mensen kommer senare, eller inte alls

När ett barn får diagnosen celiaki kan Du som förälder tycka att det är skönt att få veta vad barnets besvär beror på och att det finns behandling. Samtidigt kan det vara jobbigt att inse att barnet måste äta glutenfri mat resten av livet.

Berätta för personalen på barnets förskola eller skola att barnet har celiaki. Berätta gärna även för föräldrarna till barnets kompisar, om barnet ska hälsa på hemma hos dem.

Att börja laga och äta mat utan gluten kan vara jobbigt i början, men efter en tid blir det bli en naturlig del av vardagen. Det finns många glutenfria produkter att köpa, och ofta kan kaféer och restauranger ordna glutenfria alternativ. På bufféer brukar det ofta finnas särskilda skärbrädor för glutenfritt bröd och det brukar ofta vara utskrivet vilken mat som är glutenfri.

Du kan hitta recept på glutenfri mat i särskilda kokböcker, på webbplatser och bloggar. Där kan Du också få inspiration till att laga glutenfri mat.

På förskolor och på skolor ska det finnas glutenfri mat. Oftast behöver barnet ett läkarintyg som intygar att barnet har celiaki. Läkarintyget får Ni från läkaren när barnet har fått diagnosen celiaki.

Svenska Celiakiförbundet är en patientförening som arbetar för att hjälpa och stötta personer med celiaki. Det kan t ex gälla kontakter med vården och myndigheter. Föreningen ger också möjlighet att komma i kontakt med andra barn och vuxna som har sjukdomen. Svenska Celiakiförbundet har också mindre föreningar på många platser i Sverige.

Svenska Celiakiungdomsförbundet är ytterligare ett förbund för barn och unga med celiaki. Svenska Celiakiungdomsförbundet förkortas till SCUF.

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning Du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.

För att kunna vara delaktig i vården och behandlingen är det viktigt att Ni förstår informationen Ni får av vårdpersonalen. Ställ frågor om Ni inte förstår.

Även barn ska vara delaktiga i sin vård. Ju äldre barnet är desto viktigare är det.

Ni har möjlighet att få hjälp av en tolk om Ni inte pratar svenska. Ni har också möjlighet att få hjälp av en tolk om någon av Er har en hörselnedsättning.

Just idag vågar jag tro att andra vill mig väl

En del av oss vågar inte lita på andra för att vi har blivit svikna, vi känner oss ensamma eller övergivna. Det är svårt att tycka om sig själv om vi tror att ingen annan gör det. Därför måste vi våga öppna oss för all den godhet och kärlek som faktiskt finns runt omkring oss.

Vilket är mitt första och ljusaste minne?

Celiaki, glutenintolerans

Celiaki innebär att du inte tål proteinet gluten som finns i vete, råg och korn. Din tunntarm blir inflammerad och kan inte ta upp näring som den ska. De vanligaste symtomen är magbesvär, trötthet och att gå ner i vikt. Behandlingen går ut på att sluta äta gluten. Det gör att tarmen läker och symtomen går över inom några månader.

Celiaki kallas också för glutenintolerans. Det går att få celiaki som barn eller som vuxen. Den här texten handlar om celiaki hos vuxna. 

Du kan få ett eller flera av följande symtom om du har obehandlad celiaki:

Diarré, ont i magen och andra magbesvär

Trötthet och nedstämdhet

Viktnedgång

Ledvärk

Utslag i munnen, så kallad afte

Kräkningar och illamående

Blåsor på huden

Svårt att få till en graviditet

Vilka symtom man får och hur kraftiga de är kan skilja sig från person till person. Symtomen kan också ändras med åldern.  

Det är vanligt att ha besvär från magen och tarmarna vid obehandlad celiaki. Det kan t ex vara diarré som inte går över, gaser i magen och ibland förstoppning. 

Att ha besvär från magen och tarmarna behöver inte bero på celiaki. Ibland kan det vara symtom på så kallad känslig tarm, som också kallas IBS.

Blod i avföringen är inte ett tecken på celiaki. Har Du blod i avföringen ska Du söka vård och bli undersökt eftersom det kan vara symtom på någon annan tarmsjukdom.

Du kan känna Dig trött och kraftlös i kroppen, t ex när Du anstränger Dig eller tränar. Du kan också känna en allmän uppgivenhet som kan påminna om depression. 

Orsaken är för det mesta blodbrist och vitaminbrist. Du kan t ex ha blodbrist på grund av järnbrist eller blodbrist på grund av brist på vitaminerna B12 och folsyra.

Tröttheten kan också bero på inflammationen som uppstår i tarmen.

Du kan gå ner i vikt, men det är ovanligt att gå ner mycket i vikt och bli mager. Du kan också kräkas ibland. Att gå ner i vikt beror på den tarmskada som orsakas av gluten, men kan även bero på att Du kanske mår illa och inte har någon aptit.

Vid celiaki kan Du också få ont i skelettet, främst då i lederna.

Celiaki kan dessutom ibland göra att Du får benskörhet, det vill säga att skelettet blir skörare. Benskörhet brukar inte ge några symtom. Risken att Du bryter ett ben på grund av benskörheten är liten.

Skelettet stärks igen när Du börjar äta glutenfri mat. 

Du kan ha haft perioder med utslag i munnen och att det svider på tungan. Att det svider på tungan kan bero på brist på vitamin B12.

Utslag och sår i munnen kallas också för afte eller aftösa sår.

Det finns en hudsjukdom som kallas hudceliaki. Vid hudceliaki får Du hudblåsor som kliar på armbågarna, underarmarna och på skinkorna. Du behöver inte ha tydliga besvär från magen och tarmarna om Du har hudceliaki.

Jod kan göra att hudceliaki försämras. Därför är det viktigt att förutom att undvika gluten även avstå från mat som innehåller jod.

Hudceliaki brukar förkortas till DH, efter det latinska namnet dermatitis herpetiformis.

Vid obehandlad glutenintolerans kan Du ha svårt att få till en graviditet, så kallad infertilitet. När Du börjar äta glutenfri mat påverkar celiakin inte längre Din förmåga att bli gravid.

Kontakta en vårdcentral om Du tror att Du har celiaki. Många mottagningar kan Du kontakta genom att logga in.

Ring telefonnummer 1177 om Du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då får Du hjälp med att bedöma Dina symtom eller hjälp med var Du kan söka vård

Vid obehandlad celiaki skadas tarmluddet i tarmen.

Celiaki innebär att Ditt immunförsvar reagerar mot proteinet gluten som finns i vete, råg och korn.

När Du äter gluten reagerar kroppens immunförsvar mot det gluten som kommer till tunntarmen.

Reaktionen gör att slemhinnan i tunntarmen blir inflammerad och att tarmluddet så småningom försvinner. Tarmluddet finns på insidan av tarmen och tar upp näring från maten. När tarmluddet försvinner blir det allt svårare för kroppen att ta upp och behålla näringsämnen som finns i maten. Ju större mängder gluten som Du får i Dig, desto mer skadas tarmen. 

Du kan också få laktosintolerans. Laktosintoleransen beror på att tarmen tar upp laktos sämre när tarmluddet förstörs. Du kan då få diarré och gaser i magen när Du dricker mjölk. Känsligheten för laktos försvinner när Du äter glutenfri mat.

Även om tunntarmen skadats av gluten behöver Du inte få några uppenbara besvär av det. Ibland kan det verka som att celiakin har gått över. Men så är det inte, utan celiaki är något man har hela livet.

Det är större risk att Du har celiaki om Du samtidigt har en annan sjukdom där immunförsvaret reagerar mot den egna vävnaden, en så kallad autoimmun sjukdom. 

Exempel på sådana sjukdomar är följande:

Diabetes typ 1

Sköldkörtelsjukdomar, både hypertyreos och hypotyreos

Autoimmuna leversjukdomar

Reumatiska sjukdomar.

Det är också vanligare att ha celiaki vid Downs syndrom och Turners syndrom.

Celiaki är inte en allergi och ska inte blandas ihop med spannmålsallergi. Spannmålsallergi förekommer hos barn och försvinner oftast när barnet blir äldre. Därför är spannmålsallergi ovanligt hos vuxna.

Spannmålsallergi innebär att en person är allergisk mot ett eller flera sädesslag, det vill säga vete, korn, havre, råg och rågvete, majs, ris eller hirs. Hen reagerar ofta direkt vid kontakt med det allergiframkallande ämnet. Exempel på reaktion är att personen kan få svullna läppar, bli täppt i nästan och få en svullnad i halsen om han/hon har fått ämnet i munnen.

Många upplever att de blir dåliga av att äta gluten trots att de inte har någon skada på tunntarmens slemhinna som vid celiaki. Det beror sannolikt på en reaktion mot ett annat ämne i spannmål än just gluten. Forskning pågår för att ta reda på exakt vilket ämne det är.

Behandlingen är densamma som vid celiaki, det vill säga att äta glutenfri mat. 

Du behöver fortsätta att äta mat med gluten ända fram till provtagningen. Det syns annars inte i provsvaren om Du har celiaki. Det gör att det tar längre tid att få rätt diagnos och behandling.

Det här gäller både inför blodprov och om du behöver lämna vävnadsprov från tarmen, så kallad tunntarmsbiopsi.

På vårdcentralen får Du lämna blodprov. Vid celiaki bildas vanligen en viss typ av antikroppar i blodet. Visar blodprovet att Du har dessa antikroppar är det troligt att Du har celiaki.

Läkaren kan behöva ett vävnadsprov från tunntarmen för att säkert kunna ställa diagnosen celiaki. Vävnadsprovet tas vid en undersökning som kallas gastroskopi.

Proverna undersöks sedan i mikroskop för att se om tarmluddet är skadat. Skadat tarmludd är det säkraste tecknet på celiaki.

Det tar ungefär en vecka att få svar på blodproverna. Provsvaren från en tunntarmsbiopsi brukar ta ungefär en månad.

Livsmedelsprodukter som har symbolen Det överkorsade axet är glutenfria och godkända av Svenska Celiakiförbundet.

När Du har fått diagnosen celiaki består behandlingen av att enbart äta mat som är helt fri från gluten. Celiaki går inte över, utan Du behöver äta glutenfri mat resten av livet.

När Du börjar äta glutenfri mat läker tarmen. Det tar vanligtvis några månader. Ofta minskar symtomen redan innan tarmen har läkt.

Du får oftast träffa en dietist när Du har fått diagnosen. En dietist är en person som är specialiserad på kost. Dietisten går igenom vilken mat Du kan äta och vad Du ska undvika.

Det är viktigt att Du får bra information tidigt i behandlingen. Ju mer Du vet om celiaki och vad Du får äta, desto lättare blir det att undvika gluten och laga god glutenfri mat.

Dietisten ger Dig också råd på hur Du kan få i Dig fibrer, mineraler och vitaminer. Det kan annars vara svårt att få i sig tillräckligt av dessa näringsämnen.

Tarmens slemhinna skadas även av små mängder gluten om Du äter det regelbundet. Det är därför viktigt att all mat som Du äter är helt fri från gluten.

Det är inte skadligt att råka få i sig gluten vid något enstaka tillfälle. Det är inte ens säkert att Du får några symtom då. Men om Du får i Dig gluten regelbundet kommer Dina gamla symtom så småningom tillbaka. Du kan dessutom få nya symtom och risken för benskörhet ökar. Det kan även bli svårt att få till en graviditet.

När Du har fått diagnosen kommer Du att följas upp vid ett återbesök. Då pratar Du och läkaren om hur Du mår och hur det går att äta glutenfri kost. Läkaren kommer också att undersöka Dig och Du får lämna blodprov.

Du kan också träffa dietisten vid återbesöket om Du behöver det.  

Oftast sker återbesöken på vårdcentralen. Men Du kan även ha återbesök på ett sjukhus sex till tolv månader efter att Du har fått Din diagnos.

Det är inte helt klarlagt varför en del får celiaki, men forskarna tror att ärftlighet är en viktig orsak.

Det är också oklart vad det är som gör att immunförsvaret angriper det gluten som kommer till tunntarmen.

Många som har fått diagnosen celiaki tycker att det är skönt att få reda på vad besvären beror på och att det finns behandling. Samtidigt kan det vara jobbigt att inse att man behöver äta glutenfri mat resten av livet.

Berätta för närstående och vänner att Du har celiaki och tala även om vad Du kan äta och vad Du ska undvika.

Att börja laga och äta mat utan gluten kan innebära en omställning. Men efter en tid blir det en naturlig del av vardagen. Det finns många glutenfria produkter att köpa och ofta kan kaféer och restauranger ordna glutenfri mat. På bufféer brukar det ofta vara utskrivet vilken mat som är glutenfri.

Du kan hitta recept på glutenfri mat i särskilda kokböcker, på webbplatser och på bloggar. Där kan Du också få inspiration till att laga glutenfri mat.

Kontakta Svenska Celiakiförbundet om Du vill ha mer information om celiaki eller komma i kontakt med vuxna som har celiaki. Svenska Celiakiförbundet har också mindre föreningar på många platser i Sverige.

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning Du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.

För att kunna vara delaktig i vården och behandlingen är det viktigt att Du förstår informationen Du får av vårdpersonalen. Fråga vårdpersonalen om Du inte förstår.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om Du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om Du har en hörselnedsättning.

Just idag är jag högt älskad

Vi människor har inte skapat oss själva utan vi är barn av själva kärleken. Vårt liv på jorden är en märklig och underbar gåva och det finna inte någonting vi behöver eller kan göra för att förtjäna den. Vi är värdefulla och älskade precis som vi är. Det är vad livet djupast handlar om.

Vem får mig att känna mig älskad?

Hälsokickar som bara tar fem minuter

Det är lätt att skjuta upp saker vi egentligen mår bra av på grund av tidsbrist. Men fem minuter har de flesta av oss några gånger under dagen. Om Du lägger den tiden på effektiva hälsokickar kan det få stora hälsoeffekter.

Genom små förändringar i Dina dagliga rutiner kan Du få stora hälsoeffekter. Tricket är att vara konsekvent, och då är en tidsgräns på fem minuter en bra strategi eftersom det är något de flesta klarar av. Den här metoden har den brittiska allmänläkaren och hälsoprofilen Rangan Chatterjee tagit fasta på, och utformat något han kallar för hälsokickar. Han förordar fem minuter för sinnet, fem minuter för kroppen och fem minuter för hjärtat (sociala relationer) fem dagar i veckan. Du väljer själv vilka hälsokickar Du fastnar för, alla ger effekt.

Hälsokickar för sinnet passar väldigt bra på morgonen, och kan t ex vara:

Hjärndump. Skriv ner allt Du har i huvudet på papper, osorterat och ostrukturerat, bara ett flöde av ord. Det är ett effektivt sätt att rensa hjärnan och minska stress och oro. För att se olika tekniker kan Du googla ”morning pages” som denna övning ofta kallas på engelska.

Möt naturen. Umgås med naturen fem minuter. Du kan gå ut och sätta Dig med en kopp te, ta en kort vända i trädgården eller bara öppna fönstret, känna solen på huden och lyssna på naturens ljud som ändras efter årstiden.

Medveten andning. Sätt Dig ner och andas medvetet i fem minuter. 

Kroppen mår bra av mer rörelse, och att få in rörelse i vardagen kan t ex vara:

Styrkeövningar. Gör klassiska styrkeövningar som knäböj, utfall, armhävningar och höftlyft. Det finns också träningsappar som kan guida Dig.

Svettiga övningar. Hitta ett träningsprogram som ger Dig flås, t ex jogga på stället, burpees, upphopp eller att hoppa hopprep.

Lek med barn eller barnbarn. Om Du har barn eller barnbarn kan Du ägna fem minuter åt någon fysisk lek, som att jagas, leka kuddkrig eller spela fotboll.

Dansa. Sätt på någon musik Du gillar och dansa loss hur Du vill.

Gående möten. Fundera över om Du kan byta ut några stillasittande jobbmöten eller privata träffar till att gå tillsammans.

Fem minuter för hjärtat

Hälsokickar för hjärtat handlar om att vara i kontakt med andra människor, och kan t ex vara:

Att ringa en vän. Inte gilla deras inlägg på sociala medier, inte skriva i en chatt, utan ringa ett vanligt samtal.

Fika med en kollega eller kompis. Ta Dig tid med fokus att vara en medmänniska, lyssna, och skapa samhörighet.

Tacksamhetsövning. Ta ett vitt papper och skriv ner fem saker Du är tacksam över i Ditt liv. För att få variation i övningen kan Du välja olika teman, t ex saker som hänt senaste dygnet, saker på jobbet eller relationer Du är tacksam över.

Om Du gör den här 5-5-5 övningen fem dagar i veckan kommer Du garanterat se en positiv förändring i Ditt liv. Ett knep för att lyckas är att knyta övningarna till en vana Du redan har, t ex att göra morning pages direkt när Du vaknat på morgonen, köra styrkeövningar på lunchen och fika med någon varje eftermiddag.

Vad är pollenallergi

Allergi innebär att Du är överkänslig mot något ämne, ett så kallat allergen. Det är ett ämne som är helt ofarligt för de flesta, men som gör att en del får allergiska besvär.

Hos den som har benägenhet för pollenallergi kan kroppen börja producera allergiantikroppar, så kallat IgE, mot pollen. När pollenallergen kommer in i kroppen fastnar det på antikropparna och får cellerna att släppa ut de retande ämnena som orsakar symtom såsom snuva, röda ögon, nysningar och astma.

Fem symtom vid pollenallergi

Du är snuvig och har nästäppa

Det kliar i näsan, du har en rinnande snuva och känner Dig täppt.

Du får nysattacker

Aaaatjo. Om Du dessutom får återkommande nysattacker kan det röra sig om pollenallergi.

Ögon som är röda och kliar

Det svider och kliar i ögonen. Ögonlocken kan bli svullna och ögonen kan få en irriterad röd eller rosa färg. Rör det sig om allergi brukar båda ögonen drabbas.

Det är tungt att andas

Känns det svårare att andas än vanligt? 

Eller får Du besvär från luftrören när Du tränar? 

Pollenallergi kan göra att Du få astmatiska symtom som t ex pipande andning och en känsla av att det är svårt att få ordentligt med luft.

Du är trött och hängig

Många känner inte till att pollenallergi kan påverka humöret och det allmänna måendet. Sömnen störs och Du kan känna Dig trött eller hängig. Det leder till att många blir irriterade, får svårt att koncentrera sig eller till och med blir lite nedstämda.

Pollensäsongen pågår vanligtvis från mars till september där björk och gräspollen står för de flesta pollenallergier. I början av våren dominerar hassel och al. Närmare april börjar även björk, vide, alm, asp och sälg förekomma.

Ett vanligt misstag är att börja behandla pollenallergin när symtomen redan brutit ut. 

Här är tre anledningar till att Du bör ta Din pollenmedicin i tid:

Om Din pollenmedicin redan börjat verka så kan Du få lindrigare symtom.

Om Du väntar längre med att medicinera så riskerar Du att må sämre innan behandlingen ger effekt.

De flesta kan ta sin pollenmedicin under en lång period utan problem eller biverkningar.

Vi hjälper Dig vid pollenallergi

Om Du har nysattacker, röda, kliande ögon och snuva eller nästäppa i mer än en vecka kan det röra sig om pollenallergi. Vid covid19 är symtom som feber, hosta, huvudvärk, smak- och luktbortfall, diarré och magbesvär ofta mer framträdande. Symtomen vid covid19 kan variera från mycket lindriga till svåra.

Ont i halsen, feber och tjockt, gult snor brukar inte vara symtom på pollenallergi. Däremot är det vanliga symtom vid förkylning. En annan skillnad är att pollenbesvär ofta varierar från dag till dag och pågår under en längre tid än en förkylning.

Obesitas ökar risken för infertilitet

Obesitas försvårar chansen att bli gravid. Risken för missfall och komplikationer vid graviditet och förlossning ökar också.

Fler drabbas av infertilitet som en följd av obesitas. Det tar längre tid att bli med barn och en större andel med obesitas är ofrivilligt barnlösa, berättar Snorri Einarsson, gynekolog och infertilitetsspecialist hos Livio och forskare i obesitas och provrörsbefruktning (IVF) vid Sahlgrenska Akademin, Göteborg.

Över en miljon svenskar lever med obesitas, det vill säga ett BMI över 30. Obesitas är en allvarlig och kronisk sjukdom som kan orsaka flera följdsjukdomar och även öka risken för infertilitet och graviditetskomplikationer.

Obesitas kan påverka könshormonerna och minska fertiliteten hos både män och kvinnor. Alla med obesitas kommer inte få svårt att få barn, men det är tydligt att chansen generellt försämras, säger Snorri Einarsson.

Forskning visar att det kan ta dubbelt så lång tid att bli gravid för en person med obesitas och att risken för anovulatorisk infertilitet, när ett ägg inte släpps från äggstocken under en menscykel, är tre gånger så stor jämfört med en normalviktig person.

För överviktiga kvinnor tar det längre tid att bli gravida och en större andel av dessa får aldrig barn. När de blir gravida har de också en högre risk för missfall. Hos män med obesitas ser vi färre och mindre aktiva spermier, säger Snorri Einarsson.

Det tar nästan 60% längre tid att bli gravid för ett par där båda har ett BMI på 35 eller mer, jämfört med ett par som inte är överviktiga.

Det går inte att säga exakt vid vilken vikt eller vilket BMI som chansen att bli gravid försvåras. På gruppnivå ökar risken för infertilitet gradvis i takt med ökad vikt, men som individ behöver man nödvändigtvis inte påverkas. Oddsen försämras, men det är viktigt att komma ihåg att de flesta med obesitas lyckas få barn till slut, säger Snorri Einarsson.

Obesitas påverkar kroppens hormonella balans negativt, vilket kan vara en förklaring till att obesitas kan påverka fertiliteten.

Det kvinnliga könshormonet östrogen produceras i fettvävnaden och när det finns mycket fettväv blir produktionen av östrogen för stor. Övervikten rubbar då hormonbalansen och ägglossningen kan påverkas. En annan förklaring är att ökad fettvävnad kan orsaka inflammation i kroppen som troligen påverkar miljön för ägg, spermier, embryo och foster, förklarar Snorri Einarsson.

Risken för graviditets- och förlossningskomplikationer ökar två till tre gånger vid obesitas.

Det kan handla om havandeskapsförgiftning, graviditetsdiabetes eller att barnet är stort och behöver födas med sugklocka eller kejsarsnitt. Risken är dock låg från start och sannolikheten att en individ med obesitas ska drabbas av komplikationerna är fortfarande låg, berättar Snorri Einarsson.

Viktnedgång kan stabilisera den hormonella balansen, förbättra fertilitet och minska risken för problem under graviditet och förlossning.

Om infertiliteten beror på utebliven ägglossning kan det räcka med en viktnedgång på drygt 5% för att ägg ska börja släppa. Men många gånger är det inte där fertilitetsproblemet ligger vid obesitas, istället är det effekten av minskad fettvävnad som behövs, vilket är svårare, säger Snorri Einarsson.

Snorri Einarssons avhandling ”Fetma, viktminskningsbehandling och IVF” visar att vikten inte har så stor betydelse för IVF som tidigare har påståtts.

I studien fick kvinnor med BMI mellan 30 – 35 hjälp att gå ner tio kilo i vikt, men det gjorde inte att de lyckades bättre med IVF jämfört med kvinnor utan viktnedgång. Däremot kan man se stora förbättringar gällande fertilitet, graviditet och förlossning hos personer som har gjort kirurgi och gått ner 20, 30 eller 40 kilo, förklarar Snorri Einarsson.

Vid obesitas är det ofta svårt att gå ner i vikt själv. Läkemedel eller kirurgi kan vara effektivt.

Utan medicinsk hjälp är det jättesvårt att gå ner i vikt vid obesitas. Det viktigaste är att försöka leva ett sunt liv och söka hjälp hos allmänläkare eller specialist för att reda ut orsaken till infertiliteten, säger Snorri Einarsson.

BMI, Body Mass Index, används som ett mått för att definiera övervikt och fetma.

Ett hälsosamt BMI är mellan 20 och 25.

BMI-gränsen för IVF-behandling är mellan BMI 30 och BMI 35 (varierar mellan Sveriges regioner).

Det finns BMI-gränser vid IVF för kvinnor, men inte för män.

Midje-höft-kvot är ett mått som indikerar hur farligt placerad övervikten är. Generellt sett är övervikt farligare ju högre upp fettet sitter.

Midja/höftkvot fås genom att dividera midjemåttet med höftmåttet.

Över 88 centimeterför kvinnor och 102 centimeter för män kan innebära en hälsorisk.

Dagens bibelord

Mina bröder

gör inte skillnad på människor

Ni som tror på vår förhärligade herre Jesus Kristus

Jak 2:1

Så påverkar sommartiden Din kropp

Nu är det snart dags att ställa om klockan till sommartid igen. Men när ställer man om till sommartid?

Ska klockan ställas fram eller bak? 

Vi har vintertid, även kallad normaltid, mellan oktober och mars varje år. Mellan mars och oktober gäller istället sommartid. Klockan ställs då fram en timme för att få ljusare kvällar under sommarmånaderna. År 2023 ställer vi om till vintertid natten till den 29 oktober. 

Natten till söndagen den 26 mars ställer vi fram klockan en timme. Det innebär att klockan 02:00 blir klockan istället klockan 03:00, och en timmes sömn går förlorad. 

För vissa är sommartiden endast förknippad med härliga ljusa kvällar, men för andra är det svårare att anpassa sig till den nya dygnsrytmen och sömnen påverkas. Speciellt små barn kan ha svårt med omställningen när rutinerna ruckas på, och läggningarna om kvällen kan ta extra lång tid. 

Här kommer sju råd för bättre sömn:

Stressa mindre. Stress är en vanlig orsak till sömnproblem

Lägg Dig och gå upp ungefär samma tider varje dag

Varva ner, utan skärm, några timmar innan läggdags

Om Du har små barn, planera in längre tid för barnen att varva ner inför läggdags under övergången från vinter- till sommartid

Minska på koffein och undvik alkohol och tobak

Var utomhus i dagsljus minst en timme om dagen. Dagsljus hjälper kroppens biologiska klocka att anpassa sig efter soldygnet

Om Dina sömnproblem påverkar Ditt liv så pass mycket att Du inte kan sköta vardag, arbete eller Dina relationer kan Du behöva söka hjälp för att få bättre sömn. 

Det är helt normalt att i perioder ha problem med sömnen. Men om Dina sömnproblem är långvariga och påverkar Ditt liv negativt kan Du behöva professionell hjälp. 

Så kan jobbet skada Din hälsa

Att vara på en arbetsplats man inte trivs på har kan innebära flera olika hälsorisker. Här är åtta tecken på att det är dags att se över Din arbetssituation.

Att ha ett jobb som både är utvecklande och stimulerande är något många drömmer. Ibland blir det dock inte alltid som man tänkt sig och det finns risk att jobbet upplevs som en börda. Det kan vara stressigt, understimulerande eller att Du inte kommer överens med Dina kollegor, något som kan vara giftigt för Ditt välbefinnande skriver MåBra.

Här är åtta varningstecken som visar att det har blivit dags att byta jobb.

Så fort Du går in på Din arbetsplats försvinner Dina positiva känslor. Kroppen fylls av en orolig känsla och Du kan känna Dig väldigt trött.

Du behöver konstant återhämta Dig från jobbet när Du är ledig. Du har inga krafter kvar när det blir fredag och när Du precis fått tillbaka Din energi är det måndag igen och dags för en ny jobbvecka.

I stället för att njuta av Din lediga helg har söndagsångest tagit över allt mer.

Drömmen om pension blir allt större, detta trots att det kan vara långt kvar innan det är dags.

Du sover sämre på grund av jobbet. Det kan vara både under arbetsveckan eller under Din lediga tid.

Stress kan påverka immunförsvaret negativt. Har Du en dålig arbetsplats löper Du därför större risk för att bli sjuk.

Du föredrar att jobba hemifrån i stället för att ta Dig till Din giftiga arbetsplats.

Den tydligaste punkten. Trivs Du inte på Din arbetsplats är det dags att byta jobb. Du kanske upplever att Du är mer bitter, har svårt att finna ett syfte med de arbetsuppgift eller att Ditt dåliga humör går ut över Din familj och vänner, då bör Du överväga att byta jobb.

26 mars

26 mars är den 85e dagen på året i den gregorianska kalendern (86e under skottår). Det återstår 280 dagar av året.

Helgdagar

Påskdagen firas i västerländsk kristendom för att högtidlighålla Jesu återuppståndelse efter korsfästelsen, åren 1815, 1826, 1837, 1967, 1978, 1989, 2062, 2073, 2084.

Nationaldagar

Bangladesh Bangladesh (till minne av självständigheten från Pakistan 1971)

Namnsdagar

Nuvarande, Emanuel

Föregående i bokstavsordning

Emanuel, Namnet infördes på dagens datum 1691, då det ersatte den äldre namnformen Immanuel, och har funnits där sedan dess.

Emanuella, Namnet infördes på dagens datum 1986, men utgick 1993.

Immanuel, Namnet fanns på dagens datum före 1691, då det utgick och ersattes av namnformen Emanuel. 1986 återinfördes det på dagens datum, men utgick återigen 1993.

Manne, Namnet infördes 1986 på 14 oktober. 1993 flyttades det till dagens datum och utgick 2001.

Föregående i kronologisk ordning

Före 1691, Immanuel

1691–1900, Emanuel

1901–1985, Emanuel

1986–1992, Emanuel, Emanuella och Immanuel

1993–2000, Emanuel och Manne

Från 2001, Emanuel

I föregående i revideringar

1929, Emanuel

1950, Emanuel, Manne

1964, Emanuel, Manne

1973, Emanuel, Immanuel

1989, Emanuel, Immanuel, Manne

1995, Emanuel, Immanuel, Manne

2000, Emanuel, Immanuel, Manne

2005, Emanuel, Immanuel, Manne

2010, Emanuel, Immanuel, Manne

2015, Emanuel, Immanuel, Manne

2020, Emanuel, Manne, Immanuel

Händelser

752, Stefan II, som har valts till påve tre dagar tidigare, avlider av slaganfall. Vid denna tid anses han inte legitim som påve, eftersom han inte hinner krönas och räknas därför inte in i den officiella påvelängden. Hans efterträdare, som väljs samma dag, heter också Stefan och denne antar därmed också ordningsnumret II. På 1500-talet börjar man dock anse, att ett val räcker för påvens legitimitet och då den förste Stefan II då upptas i den officiella påvelängden räknas alla efterföljande Stefanpåvars ordningsnummer upp med ett, varför efterträdaren då kommer att kallas Stefan III. 1961 ändras reglerna igen, varvid Stefan II förlorar sin legitimitet och efterföljande Stefanpåvars ordningsnummer räknas ner med ett steg, varför hans efterträdare sedan dess åter benämns Stefan II.

1523, Sedan Kristian II har blivit avsatt som kung av Danmark och Norge den 20 januari hyllas hans farbror Fredrik I av danska adelsmän som de båda ländernas nye kung på landstinget i Viborg. Den 13 april går Kristian i landsflykt till Nederländerna.

1830, Den amerikanske religiöse ledaren Joseph Smith publicerar Mormons bok i New York. Han hävdar själv, att det är en översättning av de guldplåtar han har erhållit av ängeln Moroni vid en uppenbarelse 1823 och boken blir en av grunderna för Mormonkyrkan, som Smith grundar den 6 april samma år.

1942, Sedan nazisterna den 20 januari under Wannseekonferensen har beslutat att ”den slutgiltiga lösningen” på judefrågan ska inbegripa förintandet av alla Europas judar börjar man denna dag deportera judar till koncentrationslägret Auschwitz i södra Polen. Lägret har funnits sedan 1940, men har dittills endast fungerat som fång- och arbetsläger. Nu inrättas det dock som förintelseläger och fram till dess befrielse av ryssarna den 27 januari 1945 blir omkring 1,1 miljoner människor av de totalt 1,3 miljoner, som deporteras dit, mördade eller dör av andra orsaker.

1971, Östpakistan, som sedan Indiens delning 1947 har varit en pakistansk exklav på Indiens nordostkust, utropar sin självständighet från Pakistan. Därmed utbryter ett befrielsekrig, som kommer att vara till 16 december samma år och leda till att Pakistan erkänner området som den självständiga staten Bangladesh.

1995, Schengenområdet bildas bestående av Belgien, Frankrike, Luxemburg, Nederländerna, Portugal, Spanien och Västtyskland.

2000, Den ryske premiärministern Vladimir Putin, som har varit Rysslands tillförordnade president sedan Boris Jeltsins avgång vid årsskiftet, vinner det ryska presidentvalet med 53,4% av rösterna (tvåan Gennadij Ziuganov får 29,5%). Då Putin har fått egen majoritet redan i denna första valomgång behövs ingen andra omgång, utan han kan tillträda som ordinarie president den 7 maj och kommer att inneha posten till 2008, då han efterträds av Dmitrij Medvedev.

2008, Vid ett klippskred i norska Ålesund kollapsar ett flerfamiljshus, varvid 5 personer omkommer och 15 får föras till sjukhus.

Födda

1031, Malkolm III, kung av Skottland från 1058

1659, William Wollaston, engelsk författare och filosof

1747, Elis Schröderheim, svensk ämbetsman, landshövding i Uppsala län 1786–1787 och 1792–1794, ledamot av Svenska Akademien från 1786

1784, John W Taylor, amerikansk politiker, talman i USAs representanthus 1820–1821 och 1825–1827

1831, Albert Schultz-Lupitz, tysk agronom

1848, Edward O Wolcott, amerikansk republikansk politiker, senator för Colorado 1889–1901

1850, Amalia Riégo, svensk operasångare

1851, Archibald Meston, australisk politiker, tjänsteman, journalist och utforskare

1857, August Nilsson, svensk socialdemokratisk politiker, författare och tidningsman

1862, Faud I, kung av Egypten från 1922

1868, Sven Nyblom, svensk regissör och operasångare (tenor) samt översättare av opera- och operettlibretton

1874, Robert Frost, amerikansk poet

1886, Luigi Amoroso, italiensk nationalekonom, bankman och matematiker

1888, Elsa Brändström, svensk sjuksköterska, känd som Sibiriens ängel

1892, Otto Adelby, svensk statistskådespelare, Paul Douglas, amerikansk demokratisk politiker och ekonom, senator för Illinois 1949–1967

1900, Angela Autsch, tysk nunna, känd som ”Auschwitz ängel”

1903, Nils Stolpe, finländsk militär och forstmästare

1905, Viktor Frankl, österrikisk neurolog och psykiaker

1908, Franz Stangl, österrikisk SS-Hauptsturmführer

1911, Bernard Katz, tysk-brittisk biofysiker, mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin 1970, Tennessee Williams, amerikansk dramatiker

1913, Paul Erdős, ungersk matematiker

1914, Åke Grönberg, svensk regissör, skådespelare och sångare

1916, Christian Anfinsen, amerikansk kemist, mottagare av Nobelpriset i kemi 1972, Sterling Hayden, amerikansk skådespelare

1920, Börje Nyberg, svensk skådespelare, regissör och manusförfattare

1921, Åke Larsson, svensk kompositör, textförfattare, musiker, orkesterledare, skivproducent och musikförläggare med pseudonymen Åke Gerhard

1922, William Milliken, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Michigan 1969–1983

1925, Pierre Boulez, fransk kompositör och dirigent

1928, John H Edwards, brittisk läkare och medicinsk genetiker, Åke Hylén, svensk skådespelare och stillbildsfotograf

1930, Sandra Day O'Connor, amerikansk jurist, första kvinnliga domaren i USAs högsta domstol, Sigge Parling, svensk fotbolls-, bandy- och ishockeyspelare, VM-silver i fotboll 1958

1931, Leonard Nimoy, amerikansk skådespelare

1934, Alan Arkin, amerikansk skådespelare

1935, Mahmoud Abbas, även känd som Abu Mazen, palestinsk politiker, Palestinas president 2003 och 2005–, ledare för PLO 2004–

1938, Anthony J. Leggett, brittisk-amerikansk fysiker, mottagare av Nobelpriset i fysik 2003

1940, James Caan, amerikansk skådespelare. Christina Odenberg, svensk präst, biskop i Lunds stift 1997–2007 (Sveriges första kvinnliga biskop)

1941, Richard Dawkins, brittisk zoolog och genetiker, Lella Lombardi, italiensk racerförare

1943, Kjell Larsson, svensk socialdemokratisk politiker, Sveriges miljöminister 1998 - 2002. Bob Woodward, amerikansk journalist

1944, Sven Almgren, svensk skådespelare, Diana Ross, amerikansk sångare i gruppen The Supremes

1950, Alan Silvestri, amerikansk filmmusikkompositör

1951, Carl Wieman, amerikansk fysiker, mottagare av Nobelpriset i fysik 2001

1952, David Amess, brittisk politiker, parlamentsledamot för de konservativa 1983–, Didier Pironi, fransk racerförare

1956, Annika Brunsten, svensk skådespelare

1957, Paul Morley, brittisk journalist

1958, Elio de Angelis, italiensk racerförare, Catherine Hansson, svensk skådespelare

1960, Jennifer Grey, amerikansk skådespelare

1961, William Hague, brittisk politiker, parlamentsledamot 1989–2015, partiledare för de konservativa 1997–2001, Storbritanniens socialförsäkringsminister 1994–1995, Walesminister 1995–1997, utrikesminister 2010–2014, Billy Warlock, amerikansk skådespelare

1962, Andrej Lavrov, rysk handbollsmålvakt

1964, Staffan Olsson, svensk handbollsspelare och -tränare samt förbundskapten, kopia av Svenska Dagbladets guldmedalj

1966, Michael Imperioli, amerikansk skådespelare

1968, Kenny Chesney, amerikansk countrysångare och -låtskrivare

1973, Sébastien Charpentier, fransk roadracingförare

1975, Filip Hammar, svensk författare, journalist och programledare, medlem i duon Filip och Fredrik

1976, Bettina Galvagni, italiensk, tyskspråkig författare, Maddalena Musumeci, italiensk vattenpolospelare

1980, Sérgio Paulinho, portugisisk tävlingscyklist

1985, Keira Knightley, brittisk skådespelare

1988, Holly Lincoln-Smith, australisk vattenpolospelare, Petar Muslim, kroatisk vattenpolospelare

1989, Minnah Karlsson, svensk sångare

2021, Prins Julian, son till prins Carl Philip och prinsessan Sofia

Avlidna

752, Stefan (II), vald påve sedan 23 mars detta år

1130, Sigurd Jorsalafare, omkring 40, kung av Norge sedan 1103 (sjukdom) (född 1090)

1679, Johannes Schefferus, 58, svensk språkforskare, lärdomshistoriker och skytteansk professor (född 1621)

1804, Wolfgang von Kempelen, 70, ungersk vetenskapsman (född 1734)

1814, Joseph Guillotin, 75, fransk läkare (född 1738)

1827, Ludwig van Beethoven, 56, tysk tonsättare, kompositör och pianist (född 1770)

1844, Agustín de Argüelles, 67, spansk statsman (född 1776)

1848, Steen Steensen Blicher, 65, dansk novellist och skald (född 1782)

1870, Pierre Soulé, 68, fransk-amerikansk demokratisk politiker och diplomat, senator för Louisiana 1847 och 1849–1853 (född 1801)

1892, Walt Whitman, 72, amerikansk diktare (född 1819)

1894, Alfred H Colquitt, 69, amerikansk demokratisk politiker och general, guvernör i Georgia 1877–1882, senator för samma delstat sedan 1883 (född 1824)

1902, Cecil Rhodes, 48, brittisk finansman och kolonialpolitiker, Kapkolonins premiärminister 1890–1896 (född 1853)

1913, Garnet Joseph Wolseley, 79, brittisk fältmarskalk (född 1833)

1918, Johan Bernhard Elfström, 57, svensk jurist, borgmästare i Sundsvall sedan 1913 (född 1860)

1923, Sarah Bernhardt, 78, fransk skådespelare (född 1844)

1926, Konstantin Fehrenbach, 74, tysk jurist och politiker, Tysklands rikskansler 1920–1921 (född 1852)

1933, Eddie Lang, 30, amerikansk jazzgitarrist (misslyckad halsoperation) (född 1902)

1945, David Lloyd George, 82, brittisk liberal politiker och statsman, parlamentsledamot sedan 1890, Storbritanniens finansminister 1908–1915, rustningsminister 1915–1916, krigsminister 1916 och premiärminister 1916–1922 (född 1863)

1957, Édouard Herriot, 84, fransk politiker, Frankrikes konseljpresident 1924–1925, 1926 och 1932 (född 1872)

1959, Raymond Chandler, 70, amerikansk deckarförfattare (född 1888)

1964, Otto Schniewind, 76, tysk sjömilitär, generalamiral 1944 (född 1887)

1965, Olof Sandborg, 80, svensk skådespelare och teaterregissör (född 1884)

1966, Ragnar Falck, 60, svensk skådespelare, regiassistent och produktionsledare (född 1905)

1967, Åke Hylén, 39, svensk skådespelare och stillbildsfotograf (född 1928)

1973, Noël Coward, 73, brittisk pjäsförfattare, skådespelare, regissör, manusförfattare och producent (född 1899), Rune Stylander, 55, svensk skådespelare och regiassistent (född 1917)

1979, Einar Beyron, 78, svensk operasångare, sångtextförfattare och teaterregissör (född 1901)

1982, Anders Börje, 62, svensk sångare, kompositör och skådespelare (född 1920)

1983, Anthony Blunt, 75, brittisk konsthistoriker och spion (född 1907)

1991, Doug Herland, 39, amerikansk roddare (född 1951)

1993, Cale Boggs, 83, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Delaware 1953–1960, senator för samma delstat 1961–1973 (född 1909)

1995, Eric Wright, 30, amerikansk rappare med artistnamnet Eazy-E (aids) (född 1964)

1998, Gösta Grip, 93, svensk skådespelare (född 1904)

2004, Jan Berry, 63, amerikansk musiker, medlem i duon Jan and Dean (född 1941), Jan Sterling, 82, amerikansk skådespelare (född 1921)

2005, James Callaghan, 92, brittisk labourpolitiker, parlamentsledamot 1945–1987, Storbritanniens finansminister 1964–1967, inrikesminister 1967–1970, utrikesminister 1974–1976 och premiärminister 1976–1979 samt partiledare för Labour 1976–1980 (född 1912), Paul Hester, 46, australisk musiker, trumslagare i gruppen Crowded House (självmord) (född 1959)

2006, Paul Dana, 30, amerikansk racerförare (racingolycka) (född 1975)

2008, Manuel Marulanda, 77, colombiansk revolutionär, grundare av och högste ledare för Farcgerillan sedan 1964 (född 1930), Örjan Wallqvist, 79, svensk socionom, journalist, chefredaktör samt tv- och radiochef (född 1928)

2011, Henrik Fransson, 78, svensk folkmusiker (född 1932), Geraldine Ferraro, 75, amerikansk demokratisk politiker (född 1935), Diana Wynne Jones, 76, brittisk fantasyförfattare (född 1934)

2013, Wayne Fleming, 62, kanadensisk ishockeytränare (hjärncancer) (född 1950)

2014, Harriet Forssell, 79, svensk jazzsångare och skådespelare (född 1934)

2015, Tomas Tranströmer, 83, svensk poet, mottagare av Nobelpriset i litteratur 2011 (född 1931)